31994R3381

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 3381/94 av den 19 december 1994 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 113 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2), och

med beaktande av följande:

Vid upprättandet av den inre marknaden måste den fria rörligheten för varor, inbegripet varor med dubbla användningsområden, säkerställas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i fördraget. Handeln inom gemenskapen med vissa varor med dubbla användningsområden kontrolleras för närvarande av medlemsstaterna. Ett villkor för att avskaffa denna kontroll för handeln inom gemenskapen är att medlemsstaterna vid export av dessa produkter tillämpar en så effektiv kontroll som möjligt, grundad på gemensamma normer inom ramen för en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Avskaffandet av denna kontroll kommer att förbättra den europeiska industrins internationella konkurrenskraft.

Syftet med denna förordning är också att se till att varor med dubbla användningsområden omfattas av en effektiv kontroll vid export från gemenskapen.

Ett effektivt system för en gemensamt grundad kontroll av export av varor med dubbla användningsområden är även nödvändigt för att säkerställa att medlemsstaternas och Europeiska unionens internationella förpliktelser uppfylls, särskilt vad gäller icke-spridning.

Gemensamma förteckningar över strategiska produkter, destinationer och riktlinjer utgör viktiga beståndsdelar i ett effektivt kontrollsystem. Beslut om innehållet i dessa förteckningar är av strategisk art och ingår därmed i medlemsstaternas kompetensområde. Sådana beslut är föremål för en gemensam åtgärd i enlighet med artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen.

Gemenskapens utrikesministrar antog den 20 november 1984 en förklaring om en gemensam politik, senare antagen av Spanien och Portugal, som särskilt omfattar ordningen för överföring inom gemenskapen av separerat plutonium och uran som anrikats till mer än 20 %, liksom installationer, huvudkomponenter av central betydelse samt teknologi för upparbetning, anrikning och produktion av tungt vatten.

Den gemensamma åtgärden och denna förordning utgör ett integrerat system.

Detta system utgör ett första steg mot upprättandet av ett i varje avseende komplett och enhetligt gemenskapssystem för kontroll av export av strategiska produkter. En gradvis harmonisering av det förfarande som medlemsstaterna tillämpar för tillståndsgivning bör snabbt genomföras.

Gemenskapen har antagit en samling tullregler som ingår i gemenskapens tullkodex(3) och dess tillämpningsföreskrifter(4), i vilka bland annat bestämmelser om export och återexport av varor fastställs. Ingenting i denna förordning inskränker eventuella bemyndiganden som har beviljats i kraft av och i enlighet med tullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter.

När medlemsstaterna överväger villkor för återexport eller slutanvändning av varor med dubbla användningsområden bör de ta hänsyn till relevanta principer i folkrätten.

Målet med artiklarna 4 och 5 i denna förordning är att säkerställa en effektiv kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Dessa artiklar hindrar inte att medlemsstaterna i samma syfte och med tillbörlig hänsyn till den inre marknaden antar eller upprätthåller andra exportkontrollåtgärder som är förenliga med denna förordnings mål.

För att undanröja risken för att strategiska produkter i stället för att nå den avsedda destinationen i en annan medlemsstat hamnar på en plats utanför gemenskapen, bör det under den inledningsfas då medlemsstaterna anpassar sig till kraven i denna förordning, kunna tillämpas förenklade kontroller för handeln med varor med dubbla användningsområden inom gemenskapen. Detta kan inbegripa ett system med generella tillstånd. Tillämpningsperioden bör ha en begränsad varaktighet. Under denna period bör handeln med varor med dubbla användningsområden inom gemenskapen inte omfattas av strängare kontroller än de som tillämpas vid export från gemenskapen.

Med stöd av och inom ramen för artikel 36 i fördraget, och i avvaktan på en mer omfattande harmonisering, behåller medlemsstaterna, både under och efter övergångsperioden, rätten att kontrollera varor med dubbla användningsområden för att säkerställa allmän ordning eller allmän säkerhet.

För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning skall varje medlemsstat vidta åtgärder som ger de behöriga myndigheterna nödvändiga befogenheter.

Varje medlemsstat skall själv fastställa påföljder vid överträdelse av bestämmelserna i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I Tillämpningsområde och definitioner

Artikel 1

Genom denna förordning införs ett gemenskapssystem för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden.

Artikel 2

I denna förordning avses med

a) varor med dubbla användningsområden: produkter som kan användas både för civila och militära ändamål,

b) export: ett förfarande enligt artikel 161 i gemenskapens tullkodex enligt vilket gemenskapsvaror tillfälligt eller definitivt lämnar gemenskapens tullområde, inbegripet återexport, dvs. en transaktion av det slag som avses i artikel 182 i tullkodexen som innebär att icke-gemenskapsvaror lämnar gemenskapens tullområde,

c) exportör: varje fysisk eller juridisk person på vars vägnar exportdeklarationen upprättas och som äger de strategiska produkterna eller har en liknande förfoganderätt till dem vid tidpunkten för deklarationens godkännande. När äganderätten eller förfoganderätten till de strategiska produkterna tillhör en person som är etablerad utanför gemenskapen enligt det kontrakt på vilket exporten grundas, skall den kontraktsslutande part som är etablerad i gemenskapen anses vara exportör,

d) behöriga myndigheter: de myndigheter i varje medlemsstat som ansvarar för tillämpningen av denna förordning,

e) exportdeklaration: den handling genom vilken en person i föreskriven form och på föreskrivet sätt anger ett önskemål om att få hänföra varor med dubbla användningsområden till ett exportförfarande.

AVDELNING II Räckvidd

Artikel 3

1. Tillstånd skall krävas för export av de varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till rådets beslut 94/942/GUSP av den 19 december 1994 om den gemensamma åtgärd för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden som antagits av rådet på grundval av artikel J 3 i Fördraget om Europeiska unionen(5).

2. I enlighet med artikel 4 eller 5 kan det krävas tillstånd för export av vissa varor med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP till alla eller vissa destinationer.

3. Varor med dubbla användningsområden som endast passerar gemenskapens territorium, oavsett om de omfattas av ett transiteringsförfarande eller ej, omfattas inte av bestämmelserna i denna förordning. En medlemsstat får vidta lämpliga åtgärder i fråga om sådana produkter.

Artikel 4

1. Tillstånd skall krävas för export av de varor med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP om exportören har informerats av myndigheterna att de ifrågavarande produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med utveckling, produktion, hantering, användning, underhåll, lagring, upptäckt, identifiering eller spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen, eller utveckling, produktion, underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen, i enlighet med internationella exportkontrollarrangemang.

2. Om exportören känner till att de ifrågavarande produkterna helt eller delvis är avsedda för något av de syften som avses i punkt 1 skall han underrätta myndigheterna, som skall besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.

3. Medlemsstaterna får anta eller behålla nationella lagar som föreskriver att en exportör skall underrätta myndigheterna om han har skäl att misstänka att de ifrågavarande produkterna helt eller delvis är avsedda för något av de syften som avses i punkt 1, och att det i sådana fall kan krävas tillstånd för exporten.

Artikel 5

1. För att säkerställa en effektiv exportkontroll i överensstämmelse med denna förordnings mål får en medlemsstat förbjuda eller kräva tillstånd för export av varor med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP.

2. Punkt 1 skall gälla för sådana åtgärder som

a) pågår vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande, och

b) vidtas efter dagen för denna förordnings ikraftträdande.

3. Medlemsstaterna skall meddela de övriga medlemsstaterna och kommissionen de åtgärder som avses i punkt 2 a inom en månad från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

Medlemsstaterna skall meddela de övriga medlemsstaterna och kommissionen de åtgärder som avses i punkt 2 b omedelbart efter det att de beslutats.

Medlemsstaterna skall meddela de övriga medlemsstaterna och kommissionen varje ändring av de åtgärder som avses i punkterna 2 a och 2 b.

4. Kommissionen skall offentliggöra de åtgärder som meddelats enligt punkt 3 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C-serien.

AVDELNING III Exporttillstånd

Artikel 6

1. Ett särskilt tillstånd skall krävas för varje export som omfattas av denna förordning. Medlemsstaterna får dock tillämpa följande förenklade formaliteter:

a) Ett generellt tillstånd för en viss typ eller kategori av varor med dubbla användningsområden enligt bilaga II till beslut 94/942/GUSP.

b) Ett globalt tillstånd till en viss exportör för en typ eller en kategori av strategiska produkter som kan vara giltigt för export till ett eller flera angivna länder.

c) Förenklade förfaranden, om ett tillstånd krävs av en medlemsstats myndigheter enligt artikel 5.

2. Exporttillstånd får, i tillämpliga fall, omfattas av särskilda krav och villkor. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får bl. a. kräva slutanvändningsintyg och ställa andra villkor rörande slutanvändningen eller återexporten av produkterna.

3. Exporttillstånd skall vara giltiga i hela gemenskapen.

Artikel 7

1. Exporttillstånd skall ges av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är etablerad.

2. Om de varor med dubbla användningsområden för vilka en ansökan om särskilt tillstånd har lämnats in för export till en destination som inte särskilt anges i bilaga II till beslut 94/942/GUSP eller till alla destinationer, när det gäller de mycket känsliga strategiska produkter som anges i bilaga IV till det beslutet, befinner sig eller kommer att befinna sig i en annan medlemsstat, skall detta anges i ansökan. De tillståndsgivande myndigheterna i den medlemsstat där ansökan om tillstånd har lämnats in skall omedelbart samråda med de tillståndsgivande myndigheterna i den eller de berörda medlemsstaterna och förse dem med relevant information. Den eller de rådfrågade medlemsstaterna skall inom tio arbetsdagar från det att de fått del av den information som avses i artikel 14 och av eventuell ytterligare information som krävs lägga fram eventuella invändningar mot beviljandet av ett sådant tillstånd, vilka skall vara bindande för den medlemsstat där ansökan har lämnats in.

Om inga invändningar tagits emot inom den föreskrivna tiden skall den rådfrågade medlemsstaten inte anses ha några invändningar.

3. Om en export strider mot en medlemsstats grundläggande intressen får den begära att en annan medlemsstat inte beviljar ett exporttillstånd eller, om tillstånd redan har beviljats, att det återkallas, tillfälligt upphävs eller ändras. Den medlemsstat som tar emot en sådan begäran skall omedelbart inleda samråd av icke-bindande natur med den begärande medlemsstaten, vilket skall avslutas inom tio arbetsdagar.

4. Medlemsstaterna skall förse kommissionen med en förteckning över de behöriga myndigheter som bemyndigats att utfärda exporttillstånd för varor med dubbla användningsområden.

5. Kommissionen skall offentliggöra förteckningen över de myndigheter som avses i punkt 4 i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C-serien.

Artikel 8

När de behöriga myndigheterna beslutar huruvida de skall bevilja ett exporttillstånd skall de ta hänsyn till de allmänna riktlinjer som fastställs i bilaga III till beslut 94/942/GUSP.

Artikel 9

1. Exportören skall lämna de berörda myndigheterna all relevant information som krävs för tillståndsansökan.

2. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat enligt artikel 7.1 får i enlighet med denna förordning vägra att utfärda exporttillstånd och får återkalla, tillfälligt upphäva eller ändra ett exporttillstånd som de en gång har utfärdat. När tillstånd vägras, återkallas, tillfälligt upphävs eller avsevärt begränsas skall de informera de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, utbyta relevant information med de övriga medlemsstaterna och med kommissionen, under iakttagande av bestämmelserna i artikel 13.2 i fråga om informationens förtroliga karaktär.

AVDELNING IV Tullförfaranden

Artikel 10

1. Vid slutförandet av exportformaliteterna vid det tullkontor som ansvarar för handläggningen av exportdeklarationen, skall exportören framlägga bevis för att exporten är vederbörligen godkänd.

2. Exportören får anmodas att tillhandahålla en översättning till ett av de officiella språken i den medlemsstat där deklarationen lagts fram av varje dokument som framläggs som bevis.

3. En medlemsstat får även, utan att det påverkar befogenheter som den tilldelats i kraft av och i enlighet med gemenskapens tullkodex, för en period av högst tio arbetsdagar, avbryta förfarandet för frisläppandet för export från dess territorium eller, om nödvändigt, på annat sätt förhindra att de varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP och som omfattas av ett giltigt tillstånd lämnar gemenskapen via dess territorium, om den har anledning att misstänka att

- relevant information inte har beaktats när tillståndet beviljades, eller

- omständigheterna har ändrats betydligt sedan tillståndet utfärdades.

I dessa fall skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som har beviljat exporttillståndet omedelbart rådfrågas så att de kan vidta åtgärder enligt artikel 9.2.

Om dessa myndigheter beslutar att inte vidta några åtgärder beträffande tillståndet eller om svar inte erhålls inom de tio arbetsdagar som avses i första stycket, skall varorna med dubbla användningsområden omedelbart frisläppas såvida den rådfrågande medlemsstaten inte tillgriper bestämmelserna i punkt 4.

4. I undantagsfall får en medlemsstat förhindra att strategiska produkter lämnar gemenskapen via dess territorium, även om exporten är vederbörligen godkänd, om den anser att exporten skulle strida mot dess grundläggande utrikespolitiska intressen eller säkerhetsintressen, eller mot uppfyllandet av dess internationella förpliktelser eller åtaganden.

När en medlemsstat vidtar åtgärder enligt denna punkt skall de ifrågavarande produkterna ställas till exportörens förfogande.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdat tillståndet skall underrättas.

Artikel 11

1. Medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export av varor med dubbla användningsområden endast får fullgöras vid tullkontor som bemyndigats för detta ändamål.

2. De medlemsstater som väljer alternativet enligt punkt 1 skall informera kommissionen om de tullkontor som bemyndigats. Kommissionen skall offentliggöra denna information i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C-serien.

Artikel 12

Bestämmelserna i del II avdelning II kapitel 11 i tillämpningsföreskrifterna till gemenskapens tullkodex och artikel 22 i tillägg I till konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande(6), vilken ingicks av gemenskapen och EFTA-länderna den 20 maj 1987, skall tillämpas när transitering av varor med dubbla användningsområden sker mellan två punkter i gemenskapen genom ett EFTA-lands territorium.

AVDELNING V Administrativt samarbete

Artikel 13

1. I samarbete med kommissionen skall medlemsstaterna vidta alla tillämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete och utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna, särskilt för att undanröja risken att eventuella skillnader vid tillämpning av exportkontrollen leder till omläggning av handeln, vilket skulle kunna skapa svårigheter för en eller flera medlemsstater.

2. Rådets förordning (EEG) nr 1468/81 av den 19 maj 1981 om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter samt om samarbete mellan de förra och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen(7), särskilt bestämmelserna om förtrolig information, skall gälla i tillämpliga delar utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 16 i den här förordningen.

AVDELNING VI Kontrollåtgärder

Artikel 14

1. Exportören skall arkivera detaljerade underlag om sina transaktioner i enlighet med gällande praxis i respektive medlemsstat. Sådant arkiverat underlag skall särskilt bestå av affärshandlingar såsom fakturor, godsspecifikationer och transport- och andra leveransdokument som skall vara tillräckligt detaljerade för att möjliggöra identifiering av

- beskaffenheten hos varorna med dubbla användningsområden,

- kvantiteten varor med dubbla användningsområden,

- exportörens respektive mottagarens namn och adress,

- om det är känt, slutanvändning och slutanvändare av varorna med dubbla användningsområden.

2. Det underlag som avses i punkt 1 måste bevaras i minst tre år från slutet av det kalenderår under vilket den export som avses i punkt 1 skedde. De skall på begäran framläggas för de behöriga myndigheterna.

Artikel 15

För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning skall varje medlemsstat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att

a) samla information om varje order eller transaktion som inbegriper varor med dubbla användningsområden,

b) säkerställa att kontrollåtgärderna tillämpas korrekt, vilket särskilt får inbegripa tillträde till lokaler som tillhör personer med intressen i en exporttransaktion.

AVDELNING VII Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 16

1. En samordningsgrupp med en företrädare för kommissionen som ordförande skall upprättas. Varje medlemsstat skall utse en företrädare till samordningsgruppen.

2. Samordningsgruppen skall undersöka

a) varje fråga om tillämpningen av denna förordning som tas upp antingen av ordföranden eller av en medlemsstats företrädare, och

b) de åtgärder som medlemsstaterna bör vidta för att informera exportörerna om deras förpliktelser enligt denna förordning.

3. Samordningsgruppen får, när den anser det nödvändigt, rådfråga organisationer som representerar de exportörer som berörs av denna förordning.

Artikel 17

Varje medlemsstat skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga bestämmelser i denna förordning. Den skall särskilt fastställa påföljder vid överträdelse av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa påföljder skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

Varje medlemsstat skall särskilt, vad gäller genomförandet av artikel 4.2, inom ramen för nationell rätt ange brottsbeskrivning och fastställa brottspåföljd.

Artikel 18

Varje medlemsstat skall informera kommissionen om de lagar och andra författningar som antas för genomförandet av denna förordning och av beslut 94/942/GUSP.

Kommissionen skall vidarebefordra denna information till övriga medlemsstater. Vartannat år skall den lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning.

Artikel 19

1. Under en övergångsperiod skall följande åtgärder tillämpas vad gäller sändningar från en medlemsstat till en annan:

a) För de varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP skall de relevanta affärshandlingarna klart ange att varorna omfattas av kontroll vid export från gemenskapen.

b) För de varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV till beslut 94/942/GUSP skall tillstånd krävas av samtliga medlemsstater. Dessa tillstånd får inte utgöras av generella tillstånd.

2. Dokument och underlag rörande sändningar av de varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP skall arkiveras i minst tre år från slutet av det år då transaktionen utfördes och skall på begäran framläggas för de behöriga myndigheterna. Varje fysisk eller juridisk person som börjar handla inom gemenskapen med sådana varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till beslut 94/942/GUSP skall, före eller inom 30 dagar från och ned den första transaktionen, till de behöriga myndigheterna lämna uppgifter om sitt namn och den adress där dessa dokument och underlag kan kontrolleras.

3. a) En medlemsstat får kräva tillstånd för överföring av varor med dubbla användningsområden från sitt territorium till en annan medlemsstat om följande gäller vid tidpunkten för överföringen:

- Operatören vet att den slutliga destinationen för de ifrågavarande produkterna ligger utanför gemenskapen.

- Det krävs tillstånd enligt artiklarna 3, 4 eller 5 för export av dessa varor till den destinationen.

- Produkterna kommer inte att bearbetas eller behandlas enligt artikel 24 i gemenskapens tullkodex i den medlemsstat till vilken de överförs.

b) Ansökan om överföringstillstånd skall lämnas in i den medlemsstat från vilken varorna med dubbla användningsområden skall överföras.

c) En medlemsstat som antar dessa regler skall omedelbart informera de övriga medlemsstaterna och kommissionen om de åtgärder den har vidtagit enligt artikel 13.

4. Dessa åtgärder skall inte inbegripa tillämpningen av inre gränskontroller inom gemenskapen, utan endast sådana kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt inom hela gemenskapens territorium.

5. Behovet av åtgärder enligt denna artikel skall tas upp till förnyad granskning inom tre år från dagen för denna förordnings ikraftträdande.

6. Tillämpning av denna artikel får under inga omständigheter leda till att sändningar av en viss produkt från en medlemsstat till en annan omfattas av mer restriktiva villkor än de som gäller vid export av samma produkt till icke-medlemsländer.

Artikel 20

1. För sändningar av de varor med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga V till beslut 94/942/GUSP från en medlemsstat till en annan får individuella tillstånd (vid behov inbegripet villkor om slutanvändningen eller återöverföringen) krävas av medlemsstaten i enlighet med den bilagan.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall inte medföra kontroller vid gemenskapens inre gränser, utan endast kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt inom hela gemenskapens territorium.

Artikel 21

1. Tillstånd skall krävas för överföring inom gemenskapen av separerat plutonium och uran som anrikats till mer än 20 % liksom installationer, huvudkomponenter av central betydelse samt teknologi för upparbetning, anrikning och produktion av tungt vatten, enligt villkoren i förklaringen om en gemensam politik av den 20 november 1984.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 skall inte medföra kontroller vid gemenskapens inre gränser, utan endast kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt inom hela gemenskapens territorium.

Artikel 22

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av

- artikel 223 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

- Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Artikel 23

Rådets förordning (EEG) nr 428/89 av den 20 februari 1989 om export av vissa kemiska produkter(8) skall upphöra att gälla.

Artikel 24

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs.

Den skall tillämpas från och med den 1 mars 1995.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 1994.

På rådets vägnar

K. KINKEL

Ordförande

(1) EGT nr C 253, 30.9.1992, s. 13.

(2) EGT nr C 268, 4.10.1993, s. 26.

(3) Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (EGT nr L 302, 19.10.1992, s. 1).

(4) Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 (EGT nr L 253, 11.10.1993, s. 1).

(5) Se sidan 8 i detta nummer av EGT.

(6) EGT nr L 226, 13.8.1987, s. 2, ändrad genom EGT nr L 402, 31.12.1992, s. 1.

(7) EGT nr L 144, 2.6.1981, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EEG) nr 945/87 (EGT nr L 90, 2.4.1987, s. 3).

(8) EGT nr L 50, 22.2.1989, s. 1.