EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31993R3484

Kommissionens förordning (EG) nr 3484/93 av den 17 december 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 3886/92 vad gäller tillämpningsföreskrifterna för de bidragssystem som fastställts för nötköttssektorn

OJ L 317, 18.12.1993, p. 47–47 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)
Special edition in Finnish: Chapter 03 Volume 054 P. 45 - 46
Special edition in Swedish: Chapter 03 Volume 054 P. 45 - 46

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 31/12/1999

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1993/3484/oj

31993R3484

Kommissionens förordning (EG) nr 3484/93 av den 17 december 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 3886/92 vad gäller tillämpningsföreskrifterna för de bidragssystem som fastställts för nötköttssektorn

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 317 , 18/12/1993 s. 0047 - 0047
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 54 s. 0045
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 54 s. 0045


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 3484/93 av den 17 december 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 3886/92 vad gäller tillämpningsföreskrifterna för de bidragssystem som fastställts för nötköttssektorn

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött(1), senast ändrad genom förordning 747/93(2), särskilt artiklarna 4b.8, 4c.4, 4d.6, 4d.8, 4e.1, 4e.5, 4f.4, 4g.5, 4h.2, 4i.4 och 4k.2 i denna, och

med beaktande av följande:

De tillämpningsföreskrifter som genom artiklarna 4a-4h i förordning (EEG) nr 805/68 fastställts för bidragssystemen utformades ursprungligen så att alla ansökningar om djurbidrag avseende det särskilda bidraget som beviljas efter slakt eller efter den dag djuret först saluförs för slakt skall lämnas in senast 30 dagar efter det att djuret slaktats eller först saluförts. För att underlätta den administration som denna regel medförde förlängdes tidsfristen från 30 dagar till sex månader genom kommissionens förordning (EEG) nr 1909/93(3).

I artikel 45 i förordning (EEG) nr 3886/92(4), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1909/93, fastställs att inlämningsdagen för ansökan skall vara avgörande vid bestämning av det år till vilket djur som omfattas av bidragssystemet skall hänföras och det antal djurenheter som skall medtas vid beräkning av täthetsfaktorn. Även om denna bestämmelse inte särskilt hänvisar till bidragsbeloppet var målsättningen med den administrativa förenkling som infördes genom förordning (EEG) nr 1909/93 inte att producenter av djur som slaktas eller saluförs under ett visst år skall erhålla det högre bidragsbelopp som beviljas för ett senare år.

För att de berörda producenterna skall få tid att vidta nödvändiga åtgärder bör denna förordning träda i kraft snarast.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för nötkött.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Följande stycke skall läggas till artikel 45 i förordning (EEG) nr 3886/92:

"Vid beviljande av det särskilda bidraget i enlighet med ett av de alternativ som anges i artikel 8 skall emellertid följande gälla:

- om djuret slaktats eller saluförts före kl 24.00 den 31 december, och

- om bidragsansökan avseende detta djur inlämnas efter detta datum

skall bidragsbeloppet vara det som gäller den 31 december det år då slakten eller saluföringen ägde rum.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas offentliga tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 1993.

På kommissionens vägnar

René STEICHEN

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24.

(2) EGT nr L 77, 31.3.1993, s. 15.

(3) EGT nr L 173, 16.7.1993, s. 11.

(4) EGT nr L 391, 31.12.1992, s. 20.

Top