EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31992L0102

Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur

EGT L 355, 5.12.1992, p. 32–36 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (FI, SV, CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 28/08/2008; upphävd genom 32008L0071

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1992/102/oj

31992L0102

Rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 355 , 05/12/1992 s. 0032 - 0036
Finsk specialutgåva Område 3 Volym 46 s. 0090
Svensk specialutgåva Område 3 Volym 46 s. 0090


RÅDETS DIREKTIV av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur (92/102/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(), och

med beaktande av följande:

I artikel 3.1 c i rådets direktiv 90/425/EEG av den 26 juni 1990 om veterinära och avelstekniska kontroller i handeln med vissa levande djur och varor inom gemenskapen med sikte på att förverkliga den inre marknaden() fastslås att djur som är föremål för handel inom gemenskapen skall identifieras på det sätt som krävs i gemenskapsreglerna och registreras så att det går att spåra den anläggning, central eller organisation de ursprungligen kommer ifrån eller där de transiterats, samt att dessa system för identifikation och registrering före den 1 januari 1993 skall utvidgas till att även omfatta förflyttningar av djur inom de enskilda medlemsstaternas territorier.

I artikel 14 i rådets direktiv 91/496/EEG av den 15 juli 1991 om fastställande av regler för hur veterinärkontroller skall organiseras för djur som importeras till gemenskapen från tredje land och om ändring av direktiv 89/662/EEG, 90/425/EEG och 90/675/EEG() fastslås att identifikation och registrering enligt artikel 3.1 c i direktiv 90/425/EEG av sådana djur måste ske efter det att den veterinära kontrollen utförts, utom då införseln gäller slaktdjur eller registrerade hästdjur.

För förvaltningen av vissa av gemenskapens stödprogram på jordbruksområdet krävs att vissa slag av djur märks individuellt. Därför måste identifikations- och registreringssystemet vara väl anpassat till tillämpningen och kontrollen av denna individuella märkning.

Det är nödvändigt att säkerställa ett snabbt och effektivt informationsutbyte mellan medlemsstaterna som medger en korrekt tillämpning av detta direktiv. Gemenskapsföreskrifter om detta har fastställts i rådets förordning (EEG) nr 1468/81 av den 19 maj 1981 om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter samt om samarbete mellan de förra och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen() samt i rådets direktiv 89/608/EEG av den 21 november 1989 om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas myndigheter om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av lagstiftningen om veterinära frågor och avelsfrågor().

De som håller djur måste föra fortlöpande register över djuren i sina anläggningar. De som är verksamma inom handeln med djur måste föra register över sina affärer. Den behöriga myndigheten måste ges tillgång till dessa register då den begär detta.

För att snabbt och korrekt kunna följa hur djur flyttas krävs en identifikationsmärkning. Då det gäller nötkreatur måste denna märknings form och innehåll fastställas på gemenskapsnivå. I fråga om svin, får och getter bör beslutet fattas vid en senare tidpunkt, och i avvaktan på detta bör de nationella systemen för identifikation behållas för djur som flyttas inom den nationella marknaden.

Det bör beslutas om möjligheter till undantag från kraven på märkning för djur som flyttas direkt till ett slakteri från ett jordbruksföretag. Sådana djur måste dock under alla omständigheter ha en märkning som anger från vilket jordbruksföretag de kommer.

Likaledes bör det beslutas om möjligheter till undantag från registreringskravet för djurhållare då innehavet har rent privata syften samt även från registreringsförfarandena i vissa speciella fall.

Om märkningen blir oläslig eller försvinner, måste en ny märkning göras som anknyter till den tidigare märkningen.

Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av de särskilda kraven i kommissionens beslut 89/153/EEG av den 13 februari 1989 om sambandet mellan prov tagna för undersökning av restsubstanser och djuren och den gård djuren kommer från() och inte heller eventuella relevanta tillämpningsregler som fastställs genom direktiv 91/496/EEG.

Det bör beslutas om ett förfarande för att anta sådana genomförandebestämmelser för detta direktiv, vilka kan visa sig nödvändiga att göra genom en förvaltningskommitté.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I detta direktiv fastställs minimikrav för identifikation och registrering av djur, vilka krav dock inte skall föregripa tillämpningen av sådana närmare gemenskapsregler som kan komma att fastställas för att utrota eller begränsa sjukdomar.

Tillämpningen av detta direktiv skall inte påverka beslut 89/153/EEG och de genomförandebestämmelser som fastställs enligt direktiv 91/496/EEG, och den skall ske med beaktande av artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för förvaltning och kontroll av vissa av gemenskapens stödordningar().

Artikel 2

I detta direktiv avses med

a)

djur: samtliga djur av de arter som avses i direktiv 64/432/EEG() och 91/68/EEG(),

b)

anläggning: varje form av verksamhet, byggnad eller, i fråga om frilandsjordbruk, plats där djur hålls, förvaras eller hanteras,

c)

djurhållare: varje fysisk eller juridisk person som, även tillfälligt, är ansvarig för djur,

d)

behörig myndighet: den centrala myndighet i en medlemsstat som är behörig att utföra veterinära kontroller, eller varje myndighet till vilken denna har delegerat behörigheten i samband med genomförandet av detta direktiv,

e)

handel: handel enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 90/425/EEG.

Artikel 3

1. Medlemsstaterna skall säkerställa följande:

a)

Den behöriga myndigheten skall ha en aktuell förteckning över samtliga anläggningar inom sitt territorium som håller djur vilka omfattas av detta direktiv, med uppgift om djurart och djurhållare, och anläggningarna skall inte strykas från förteckningen förrän det under tre på varandra följande år inte har förekommit några djur i anläggningen. I förteckningen skall även ingå den eller de märkningar som används för att identifiera anläggningen enligt artikel 5.2 a och 5.2 c andra stycket samt artikel 5.3 första stycket och artikel 8.

b)

Kommissionen, den behöriga myndigheten och varje myndighet som ansvarar för kontroll av tillämpningen av förordning (EEG) nr 3508/92 skall kunna ges tillgång till samtliga uppgifter som inhämtats enligt detta direktiv.

2. Medlemsstaterna kan med det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG ges tillstånd att från den förteckning som avses i punkt 1 a undanta fysiska personer som håller högst tre får eller getter, för vilka de inte gör anspråk på särskilt stöd, eller, med hänsyn till särskilda omständigheter, ett svin, om dessa är avsedda för egen användning eller konsumtion, under förutsättning att djuren före eventuell flyttning underkastas de kontroller som beslutas om i detta direktiv.

Artikel 4

1. Medlemsstaterna skall säkerställa följande:

a)

Var och en som håller nötkreatur eller svin som omfattas av direktiv 64/432/EEG och är uppförda på den förteckning som föreskrivs i artikel 3.1 a skall föra register med uppgift om antalet djur i anläggningen.

Registret skall innehålla aktuella uppgifter om samtliga djur som fötts, avlidit och flyttats (antal djur som omfattas av varje flyttning till eller från anläggningen), åtminstone med uppgift om totalt antal djur och om ursprung respektive destination samt dagen för dessa flyttningar.

Det identifikationsstämpel som används enligt artiklarna 5 och 8 skall alltid anges.

I fråga om svin skall det dock inte vara obligatoriskt att lämna uppgifter om födda och avlidna djur.

Då det gäller renrasiga svin och hybridsvin som införs i stambok enligt direktiv 88/661/EEG() får ett alternativt registreringssystem som bygger på individuell identifikation godkännas med det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG, om det ger likvärdiga garantier.

b)

Var och en som håller får eller getter och vars anläggning är registrerad enligt artikel 3.1 a skall föra ett register med uppgift åtminstone om det totala antalet får och getter på anläggningen vid ett årligt återkommande datum som bestäms av den behöriga myndigheten.

Registret skall även innehålla

P en aktuell uppgift om antalet levande djur av får och get i anläggningen, vilka är över 12 månader gamla eller som har lammat eller fått killingar före denna ålder,

P flyttningar (antal djur som omfattas av varje flyttning till eller från anläggningen), åtminstone med uppgift om totalt antal djur och om ursprung respektive destination, stämpel samt dagen för dessa flyttningar.

2. Ett förenklat registreringssystem skall dock fastställas med det förfarande som anges i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG före den 1 januari 1993 för bufflar och före den 1 oktober 1994 för får och getter, som växlar betesområde samt för alla ovannämnda djur, då de hålls på allmänning eller uppföds i geografiskt isolerade regioner.

3. Medlemsstaterna skall även säkerställa följande:

a)

Varje djurhållare skall på begäran till den behöriga myndigheten lämna fullständiga upplysningar om djurens ursprung, identifikationssätt samt i tillämpliga fall destination för djur som han har ägt, förvarat, transporterat, salufört eller slaktat.

b)

Då djur skall flyttas till eller från en marknad eller uppsamlingsplats, skall djurhållaren lämna en handling med uppgifter om djuren, inklusive identifikationsnummer eller -märkning vad gäller nötkreatur, till den ansvarige på marknaden eller uppsamlingsplatsen som tillfälligt skall fungera som djurhållare.

Den ansvarige får använda de handlingar han mottagit enligt första stycket för att fullgöra de förpliktelser som fastställs i punkt 1 a tredje stycket.

c)

Register och upplysningar skall finnas tillgängliga på anläggningen och på begäran ställas till den behöriga myndighetens förfogande under minst den tid som fastställs av den behöriga myndigheten, dock lägst tre år.

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att följande allmänna principer iakttas:

a)

Djuren skall ha försetts med identifikationsmärke innan de lämnar den anläggning där de fötts.

b)

Inget märke får avlägsnas eller ersättas utan den behöriga myndighetens godkännande.

Om ett märke har blivit oläsligt eller försvunnit, skall ett nytt märke anbringas enligt denna artikel.

c)

Djurhållaren skall införa eventuella nya märkningar i det register som avses i artikel 4 så att de kopplas till den tidigare märkningen av djuren.

d)

Det öronmärke som föreskrivs i punkt 2 a skall godkännas av den behöriga myndigheten, och det skall vara omöjligt att ändra samt förbli lätt läsbart under djurets livstid. Det får inte kunna återanvändas. Det skall vara sådant att det kan sitta kvar på djuret utan att förorsaka det obehag.

2. I fråga om nötkreatur skall medlemsstaterna säkerställa följande:

a)

Samtliga djur som finns på en anläggning och som omfattas av artikel 2 i direktiv 64/432/EEG skall identifieras genom ett öronmärke med en alfanumerisk kod på högst 14 tecken som även för varje enskilt djur anger den anläggning där det fötts, eller, i fråga om tjurar som är avsedda för kulturella och idrottsliga evenemang med undantag av mässor och utställningar, med ett likvärdigt identifikationssystem som godkänts av kommissionen.

De öronmärken som avses i första stycket skall fästas senast nio månader efter det att beslut fattats, enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG, rörande identifikation av medlemsstat och ursprungsanläggning. Djur som identifikationsmärks före utgången av denna niomånadersperiod skall märkas antingen enligt de nationella system som avses i tredje stycket eller med det öronmärke som avses i första stycket.

På begäran av en medlemsstat kan denna period förlängas till den 1 juli 1994 enligt det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG.

Djur som före utgången av niomånadersperioden har identifikationsmärkts enligt gällande nationella system som anmälts till kommissionen skall dock även i fortsättningen kontrolleras på detta sätt.

b)

Identifikationsmärken skall tilldelas anläggningarna, distribueras och fästas på djuren på det sätt som den behöriga myndigheten fastställer.

c)

Identifikationsmärkena skall fästas senast inom trettio dagar efter födseln.

Den behöriga myndigheten får dock ge uppskov med märkningen till dess att djuret är högst sex månader gammalt om djurhållaren, innan djuret är 30 dagar, försett det med en provisorisk märkning som godkänts av den behöriga myndigheten och som gör det möjligt att identifiera djuret och dess ursprungsanläggning under förutsättning att dessa djur inte lämnar anläggningen av annat skäl än slakt i ett slakteri inom samma behöriga myndighets område utan att passera genom någon annan anläggning.

Den behöriga myndigheten får vidare tillåta märkning på den uppfödande anläggningen av kalvar som är avsedda för slakt före sex månader och som flyttas, innan de är 30 dagar, enligt ett nationellt flyttsystem som godkänts med det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG och som minst gör det möjligt att identifiera djurens ursprungsanläggning, förutsatt att kalvarna flyttas direkt från den anläggning där de fötts till den där uppfödningen skall ske och att inga bidrag skall ges för kalvar som flyttas på detta sätt.

3. Andra djur än nötkreatur skall märkas snarast möjligt, och under alla omständigheter innan de lämnar anläggningen, med ett öronmärke eller en tatuering som gör det möjligt att fastställa från vilken anläggning de kommer och som skall återges i varje åtföljande handling och även ingå i den förteckning som avses i artikel 3.1 a.

I avvaktan på det beslut som avses i artikel 10 i detta direktiv och med undantag från artikel 3.1 c, andra stycket, i direktiv 90/425/EEG får medlemsstaterna tillämpa sina nationella system vid flyttning av andra djur än nötkreatur i samtliga fall då detta sker inom en stats territorium. Dessa system skall göra det möjligt att identifiera den anläggning djuren kommer från och den där de föddes. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen vilka system de avser att införa i detta syfte från och med den 1 juli 1993 för svin och från och med den 1 juli 1994 för får och getter. En medlemsstat kan, med det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG, anmodas att göra nödvändiga ändringar i sitt system, om det inte uppfyller kravet i andra meningen i detta stycke.

För djur med en tillfällig märkning som identifierar en sändning skall det under hela transporten finnas ett åtföljande dokument som gör det möjligt att fastställa djurens ursprung och ägare samt avsändnings- och bestämmelseort.

Den behöriga myndigheten får dock tillåta att får och getter flyttas utan att vara märkta mellan anläggningar med samma hälsostatus och tillhöriga samma ägare inom myndighetens område, förutsatt att varje sådan flyttning sker enligt ett nationellt system som gör det möjligt att identifiera den anläggning där djuren föddes. Medlemsstaterna skall före den 1 juli 1994 meddela kommissionen vilka system de avser att införa i detta syfte. En medlemsstat kan, med det förfarande som fastställs i artikel 18 i direktiv 90/425/EEG, anmodas att göra nödvändiga ändringar i sitt system, om det inte uppfyller detta krav.

4. Punkt e i artikel 3.2 i direktiv 64/432/EEG skall ha följande lydelse:

"e) identifieras enligt artikel 5 i rådets direktiv 92/102/EEG av den 27 november 1992 om identifikation och registrering av djur(*).

(*) EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 32."

Artikel 6

1. Om den behöriga myndigheten i bestämmelse medlemsstaten beslutar att inte behålla det identifikationsmärke som tilldelats djuret på ursprungsanläggningen, skall denna myndighet stå för alla kostnader i samband med bytet av märke. Då ett märke har ändrats på detta sätt, skall en hänvisning upprättas mellan den identifikation som tilldelades av den behöriga myndigheten i den medlemsstat varifrån djuret sändes och den nya identifikation som tilldelats av den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten, och denna hänvisning skall införas i det register som föreskrivs i artikel 4.

Den möjlighet som avses i första stycket skall inte föreligga för slaktdjur som importeras enligt artikel 8 utan att ha försetts med ett nytt märke enligt artikel 5.

2. När handel har skett med djur, får den behöriga myndigheten i bestämmelsemedlemsstaten, i det syfte som anges i artikel 5 i direktiv 90/425/EEG, åberopa artikel 4 i direktiv 89/608/EEG för att få upplysningar om djuren, den besättning de ursprungligen tillhörde och de eventuella flyttningar som skett.

Artikel 7

Medlemsstaterna skall säkerställa att samtliga upplysningar om flyttningar av djur utan åtföljande intyg eller dokument som krävs i lagstiftningen om veterinära eller zootekniska kontroller skall hållas tillgängliga för att på begäran kunna uppvisas för den behöriga myndigheten under minst den tid som denna myndighet har fastställt.

Artikel 8

Varje djur som importerats från tredje land, godkänts vid den kontroll som föreskrivs i direktiv 91/496/EEG och fortfarande befinner sig inom gemenskapens territorium, skall inom trettio dagar efter den nämnda kontrollen och innan det flyttas identifieras med ett märke enligt artikel 5, såvida inte bestämmelseanläggningen är ett slakteri som är beläget inom den behöriga myndighets område som är ansvarig för veterinärkontrollen och djuret slaktas inom denna trettiodagarsperiod.

En hänvisning skall upprättas mellan den identifikation som används i det aktuella tredje landet och den som tilldelas av den medlemsstat som importerar djuren. Denna hänvisning skall införas i det register som föreskrivs i artikel 4.

Artikel 9

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga administrativa eller straffrättsliga åtgärder för att sanktionera varje överträdelse av gemenskapens veterinärlagstiftning i de fall det kan visas att märkningen eller identifikationen av djuren eller den registrering som föreskrivs i artikel 4 inte har utförts enligt kraven i detta direktiv.

Artikel 10

Rådet skall senast den 31 december 1996 på grundval av en rapport från kommissionen med eventuella förslag, som den skall besluta om med kvalificerad majoritet, göra en översyn av bestämmelserna i detta direktiv mot bakgrund av vunna erfarenheter i syfte att fastställa ett harmoniserat gemenskapssystem för identifikation och registrering och besluta om ett eventuellt införande av ett databaserat identifikationssystem mot bakgrund av de resultat som uppnåtts på detta område av Internationella standardiseringsorganisationen (ISO).

Artikel 11

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv

P i fråga om kraven för nötkreatur, så att

i) nötkreatur från och med den 1 februari 1993 registreras enligt gällande nationella förfaranden som uppfyller kraven i artikel 4 samt att nötkreatur identifieras enligt de gällande bestämmelser som avses i artikel 5.2 a, andra och tredje styckena, och att

ii) de gemenskapssystem för registrering och identifikation som fastställs i detta direktiv är införda senast den 1 oktober 1993,

P i fråga om kraven för svin före den 1 januari 1994,

P i fråga om kraven för får och getter före den 1 januari 1995.

De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar sådana bestämmelser skall dessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

3. Avskaffandet av veterinärkontroller vid gränserna enligt direktiv 90/425/EEG skall inte påverkas av de sista datum, den 1 januari 1994 och den 1 januari 1995, som föreskrivs för införlivandet i nationell lagstiftning.

Artikel 12

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 27 november 1992.

På rådets vägnar

J. PATTEN

Ordförande

() EGT nr C 137, 27.5.1992, s. 7.

() Yttrande av den 19 november 1992.

() EGT nr L 224, 18.8.1990, s. 29. Senast ändrat genom direktiv 91/496/EEG (EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56).

() EGT nr L 268, 24.9.1991, s. 56. Ändrat genom förordning (EEG) nr 91/628/EEG (EGT nr L 340, 11.12.1991, s. 17).

() EGT nr L 144, 2.6.1981, s. 1. Ändrad genom förordning (EEG) nr 945/87 (EGT nr L 90, 2.4.1987, s. 3).

() EGT nr L 351, 2.12.1989, s. 34.

() EGT nr L 59, 2.3.1989, s. 33.

() EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 1.

() Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT nr 121, 29.7.1964, s. 1977/64). Senast ändrat genom direktiv 91/687/EEG (EGT nr L 377, 31.12.1991, s. 16).

() Rådets direktiv 91/68/EEG av den 28 januari 1991 om djurhälsovillkor för handel med får och getter inom gemenskapen (EGT nr L 46, 19.2.1991, s. 19).

() Rådets direktiv 88/661/EEG av den 19 december 1988 om avelsmässiga normer för avelssvin (EGT nr L 382, 31.12.1988, s. 36).

Top