22009A0530(01)

Avtal

Mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPEN,

nedan kallad gemenskapen, och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

nedan kallat Schweiz,

nedan kallade parterna,

SOM BEAKTAR att avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet, om handel med jordbruksprodukter, nedan kallat jordbruksavtalet, trädde i kraft den 1 juni 2002,

SOM BEAKTAR att det genom artikel 6 i jordbruksavtalet inrättas en gemensam jordbrukskommitté som ansvarar för avtalets förvaltning och korrekta tillämpning, nedan kallad kommittén,

SOM BEAKTAR att artikel 11, jämförd med artikel 5.2, fastställer att kommittén kan besluta om att ändra bilagorna 1 och 2 och tilläggen till övriga bilagor, förutom bilaga 11, och att kommittén, sedan jordbruksavtalet trädde i kraft, har beslutat om ett antal ändringar som gäller förvaltningen av bilagorna till jordbruksavtalet och deras tillägg, framför allt för att ta hänsyn till de uppdateringar och ändringar som krävs för att fördjupa de bilaterala förbindelserna på det sätt som anges i jordbruksavtalet,

SOM BEAKTAR att vissa uppdateringar och ändringar som krävs för att ta hänsyn till utvecklingen av gemenskapens respektive schweizisk lagstiftning går utöver den behörighet som getts kommittén och att det därför är nödvändigt att ändra bilagorna till jordbruksavtalet och att utvidga kommitténs behörighet genom att ersätta artikel 11 för att underlätta ytterligare uppdateringar och ändringar av jordbruksavtalets bilagor,

SOM BEAKTAR att ändringar som beror på Europeiska unionens utvidgning också måste göras, framför allt i förteckningen över skyddade namn på viner och spritdrycker, och att en fördjupning av de bilaterala förbindelserna måste omfattas enligt följande: specificering av tillämpningsområdena för bilagorna 4 och 5, förstärkt samarbete på området för vinkontroll (bilaga 7), likvärdighet när det gäller respektive inspektionssystem för ekologiska produkter (bilaga 9) och upprättandet av en gemensam sortlista för arter av lantbruksväxter (bilaga 6),

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

Jordbruksavtalet ska ändras på följande sätt:

1. Artikel 11 ska ersättas med följande:

"Artikel 11

Ändringar

Kommittén får fatta beslut om ändring av jordbruksavtalets bilagor och tilläggen till bilagorna."

2. I artikel 1 i bilaga 4 ska det befintliga stycket numreras och följande punkt 2 läggas till:

"2. Genom ett undantag från artikel 1 i jordbruksavtalet ska denna bilaga gälla för alla växter, växtprodukter och andra objekt som anges i tillägg 1 på det sätt som anges i punkt 1."

3. Artikel 2.3 i bilaga 4 ska ersättas med följande:

"3. Parterna erkänner ömsesidigt de växtpass som utfärdats av de organisationer som har godkänts av respektive myndigheter. En regelbundet uppdaterad förteckning över dessa organisationer kan erhållas från de myndigheter som anges i tillägg 3. Dessa växtpass intygar att de båda parternas lagstiftning, vilken förtecknas i det tillägg 2 som avses i punkt 2, följs och ska anses uppfylla de krav på dokumentation som fastställs i parternas lagstiftning för handel inom deras respektive territorium med växter, växtprodukter och andra föremål som förtecknas i det tillägg 1 som avses i artikel 1."

4. Tillägg 3 till bilaga 4 ska ersättas med det nya tillägg 3 som återfinns i bilaga I till detta avtal.

5. I artikel 1 i bilaga 5 ska följande punkt 2a införas:

"2a. Genom ett undantag från artikel 1 i jordbruksavtalet ska denna bilaga gälla för alla produkter som omfattas av de bestämmelser som anges i tillägg 1 som anges i punkt 2."

6. Artiklarna 5 och 6 i bilaga 6 ska ersättas med följande:

"Artikel 5

Sorter

1. Schweiz ska inom sitt territorium tillåta saluföring av utsäde av de sorter som godkänts i gemenskapen för de arter som anges i den lagstiftning som avses i avsnitt 1 i tillägg 1, utan att detta ska påverka tillämpningen av punkt 3.

2. Gemenskapen ska inom sitt territorium tillåta saluföring av utsäde av de sorter som godkänts i Schweiz för de arter som anges i den lagstiftning som avses i avsnitt 1 i tillägg 1, utan att detta ska påverka tillämpningen av punkt 3.

3. Parterna ska gemensamt upprätta en sortlista för de arter som anges i lagstiftningen som anges i avsnitt 1 till tillägg 1 i de fall där gemenskapen kräver en gemensam sortlista. Parterna ska tillåta saluföring av utsäde av de sorter som anges i den gemensamt upprättade sortlistan på sitt eget territorium.

4. Punkterna 1, 2 och 3 ska inte gälla för genetiskt modifierade sorter.

5. Parterna ska underrätta varandra om ansökningar om godkännande och tillbakadragande av sådana ansökningar, registreringar av nya sorter på nationella listor samt om varje ändring av sådana listor. De ska på begäran till den andra parten lämna en kort beskrivning av de viktigaste kännetecknen när det gäller användandet av varje ny sort och de kännetecken som gör det möjligt att skilja en sort från andra kända sorter. Parterna ska ge varandra tillgång till de handlingar i vilka det för varje godkänd sort ges en kort beskrivning av sorten vid sidan av en lättfattlig sammanfattning av alla de fakta på vilka godkännandet grundas. När det gäller genetiskt modifierade sorter ska parterna underrätta varandra om resultaten av utvärderingen av de risker som är förknippade med att införa dessa sorter i miljön.

6. Parterna kan genomföra tekniska samråd för att utvärdera de fakta på vilka godkännandet av en viss sort grundas hos endera parten. I förekommande fall ska arbetsgruppen för utsäde informeras om resultaten av dessa samråd.

7. För att underlätta det informationsutbyte som avses i punkt 5 ska de båda parterna använda befintliga databehandlingssystem eller system som håller på att utvecklas.

Artikel 6

Undantag

1. De undantag som gemenskapen och Schweiz medger och som anges i tillägg 3 ska godkännas av Schweiz respektive gemenskapen inom ramen för handeln med utsäde av de arter som omfattas av den lagstiftning som anges i avsnitt 1 i tillägg 1.

2. Parterna ska underrätta varandra om alla de undantag avseende saluföring av utsäde som de avser att införa inom sitt territorium eller delar av sitt territorium. När det gäller undantag som tillämpas under kort tid eller som måste införas omedelbart ska ett meddelande om detta i efterhand vara tillräckligt.

3. I form av ett undantag från artikel 5.1 och 5.3 kan Schweiz besluta att förbjuda saluföring på schweiziskt territorium av utsäde av sorter som godkänts i gemenskapens gemensamma sortlista.

4. I form av ett undantag från artikel 5.2 och 5.3 kan gemenskapen besluta att förbjuda saluföring på gemenskapens territorium av utsäde av sorter som godkänts i Schweiz nationella sortlista.

5. Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 ska tillämpas i de fall som avses i de båda parternas lagstiftning som förtecknas i avsnitt 1 i tillägg 1.

6. Båda parter kan tillämpa punkterna 3 och 4

- inom tre år efter det att denna bilaga träder i kraft när det gäller sorter som godkänts i gemenskapen eller Schweiz innan denna bilaga trädde i kraft,

- inom tre år efter mottagandet av den information som anges i artikel 5.5, när det gäller sorter som godkänts i gemenskapen eller Schweiz efter det att denna bilaga trädde i kraft.

7. Bestämmelserna i punkt 6 ska parallellt gälla för sorter av arter som omfattas av bestämmelser vilka, enligt artikel 4, lagts till i listan i avsnitt 1 till tillägg 1 efter det att denna bilaga har trätt i kraft.

8. Parterna kan genomföra tekniska samråd för att utvärdera konsekvenserna för denna bilaga av de undantag som anges i punkterna 1–4.

9. Bestämmelserna i punkt 8 ska inte gälla då behörigheten att fatta beslut om undantag tillfaller gemenskapens medlemsstater i enlighet med den lagstiftning som anges i avsnitt 1 i tillägg 1. De ska inte heller gälla undantag som Schweiz beviljar i liknande fall."

7. Artikel 2 i bilaga 7 ska ersättas med följande:

"Artikel 2

Denna bilaga ska gälla för produkter inom vinsektorn enligt definitionen i den lagstiftning som anges i tillägg 4."

8. Artikel 5, 6 och 7 i bilaga 7 ska ersättas med följande:

"Artikel 5

1. Parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder i enlighet med denna bilaga till ömsesidigt skydd för de beteckningar som avses i artikel 6 och som används för beskrivning och presentation av vin och vinprodukter enligt artikel 2 med ursprung inom parternas territorier. Parterna ska i det syftet sörja för lämpliga rättsmedel som gör det möjligt att säkerställa ett effektivt skydd och att förhindra att en geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck som betecknar en vinprodukt används för vin och vinprodukter som inte omfattas av beteckningen eller uttrycket.

2. I enlighet med punkterna 3–8 ska parternas skyddade beteckningar uteslutande förbehållas produkter som har sitt ursprung i den part till vilken beteckningen hör och får användas enbart på de villkor som föreskrivs i den partens lagar och andra författningar.

3. Det skydd som anges i punkterna 1–2 utesluter framför allt användningen av de skyddade beteckningar för vin och vinprodukter som anges i artikel 2, förutom för sådana produkter som beteckningen är avsedd, även om

- produktens verkliga ursprung anges,

- den geografiska beteckningen är översatt till ett annat språk,

- beteckningen står tillsammans med uttryck som "motsvarande", "typ", "stil", "imitation", "metod" eller liknande.

4. För homonyma geografiska beteckningar ska följande gälla:

a) Om två beteckningar som skyddas i enlighet med denna bilaga är identiska, ska båda beteckningarna skyddas, förutsatt att konsumenterna inte vilseleds om vinproduktens verkliga ursprung.

b) Om en beteckning som skyddas i enlighet med denna bilaga är identisk med namnet på ett geografiskt område utanför parternas territorier, får detta namn användas för att beskriva och presentera ett vin som framställs i det geografiska område som namnet hänvisar till, förutsatt att namnet har använts traditionellt och konsekvent, att ursprungslandet har fastställt bestämmelser om dess användning och att konsumenterna inte felaktigt bibringas uppfattningen att vinet har sitt ursprung inom den berörda partens territorium.

5. Skyddet av ett traditionellt uttryck ska bara gälla det eller de språk på vilket den anges i tillägg 2.

6. Skyddet av ett traditionellt uttryck ska enbart gälla användningen av densamma för den typ eller de typer av vin som benämningen kopplas till i tillägg 2.

7. För homonyma traditionella uttryck ska följande gälla:

a) Om två uttryck som skyddas i enlighet med denna bilaga är identiska, ska båda uttrycken skyddas, förutsatt att konsumenterna inte vilseleds om vinproduktens verkliga ursprung.

b) Om ett uttryck som skyddas i enlighet med denna bilaga är identisk med en beteckning som används på en vinprodukt som inte har sitt ursprung inom parternas territorium, får denna beteckning användas för att beskriva och presentera en vinprodukt, förutsatt att beteckningen har använts traditionellt och konsekvent, att ursprungslandet har fastställt bestämmelser om dess användning och att konsumenterna inte felaktigt bibringas uppfattningen att vinet har sitt ursprung inom den berörda partens territorium.

8. Kommittén kan vid behov fastställa praktiska regler för hur de homonyma beteckningar eller uttryck som anges i punkterna 4 och 7 ska särskiljas från varandra, under beaktande av behovet av att se till att berörda producenter behandlas lika och att konsumenterna inte vilseleds.

9. Parterna avstår härmed från att åberopa bestämmelserna i artikel 24.4, 24.6 och 24.7 i TRIPs-avtalet i syfte att vägra den andra parten skydd för en beteckning.

10. Det exklusiva skydd som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel gäller för beteckningen "Champagne" som anges i gemenskapens förteckning i tillägg 2. Detta exklusiva skydd hindrar dock inte att ordet Champagne, under en övergångsperiod på två år från och med den tidpunkt då denna bilaga träder i kraft, används i märkningen och presentationen av vissa viner med ursprung i kantonen Vaud i Schweiz, förutsatt att dessa viner inte saluförs inom gemenskapens territorium och att konsumenterna inte vilseleds om vinets verkliga ursprung.

Artikel 6

Följande beteckningar ska skyddas:

a) Vad avser vinprodukter med ursprung inom gemenskapen:

- Beteckningar som avser den medlemsstat i vilken produkten har sitt ursprung.

- De specifika uttryck som anges i tillägg 2.

- De geografiska beteckningar som anges i tillägg 2.

- De traditionella uttryck som anges i tillägg 2.

b) Vad avser vinprodukter med ursprung i Schweiz:

- Beteckningen "Suisse", "Schweiz", "Svizzera", "Svizra" eller andra beteckningar som hänvisar till detta land.

- De specifika uttryck som anges i tillägg 2.

- De geografiska beteckningar som anges i tillägg 2.

- De traditionella uttryck som anges i tillägg 2.

Artikel 7

1. Registrering av ett varumärke för vin och vinprodukter enligt artikel 2 som innehåller eller består av en geografisk beteckning eller ett traditionellt uttryck som skyddas i enlighet med denna bilaga ska avslås om produkten i fråga inte har sitt ursprung

- på den plats som anges i den geografiska beteckningen, eller

- på den plats där det traditionella uttrycket lagenligt används.

Varumärken som registrerats i strid mot första stycket ska ogiltigförklaras på en berörd parts begäran.

2. Varumärken vars användning motsvarar någon av situationerna i punkt 1 och som är föremål för en ansökan eller som registrerats eller etablerats genom användning i ärligt uppsåt i en part (inbegripet gemenskapens medlemsstater) innan den andra partens geografiska beteckning eller traditionella uttryck blev skyddat enligt det här avtalet får även fortsättningsvis användas utan hinder av det skydd som beviljats den geografiska beteckning eller det traditionella uttryck som kan användas parallellt med det berörda varumärket."

9. I artikel 16 i bilaga 7 ska följande punkt 7 läggas till:

"7. Informationen i varje parts analytiska databank som innehåller uppgifter som erhållits genom att analysera deras respektive vinprodukter, ska vara tillgängliga för de laboratorier som utsetts särskilt för detta syfte av parterna, om de så önskar.

Rapportering av uppgifter får bara omfatta de relevanta analysuppgifter som behövs för att tolka en analys som gjorts på ett prov med liknande egenskaper och ursprung."

10. Tillägg 1 till bilaga 7 ska ersättas med det nya tillägg 1 som återfinns i bilaga II till detta avtal.

11. I tillägg 2 A I till bilaga 7 ska hänvisningarna till rådets förordning (EEG) nr 823/87 och rådets förordning (EEG) nr 4252/88 ersättas med följande: Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

12. Tillägg 2 A II till bilaga 7 ska ändras i enlighet med bilaga III [1] till detta avtal.

13. Tillägg 2 B till bilaga 7 ska ersättas med det nya tillägg 2 B som återfinns i bilaga IV till detta avtal.

14. Tillägg 3 till bilaga 7 ska ersättas med det nya tillägg 3 som återfinns i bilaga V [2] till detta avtal.

15. Tillägg 4, som återfinns i bilaga VI till detta avtal, ska läggas till i bilaga 7.

16. Artikel 2 i bilaga 8 ska ersättas med följande:

"Artikel 2

Denna bilaga ska gälla spritdrycker och aromatiserade drycker (aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter) enligt definitionen i den lagstiftning som anges i tillägg 5."

17. I artikel 4 i bilaga 8 ska punkt 2 ersättas med följande:

"2. Beteckningen "grape marc" eller "grape marc spirit" kan ersättas av namnet "Grappa" på spritdrycker som tillverkas i de italienskspråkiga delarna av Schweiz från druvor från de regionerna och som anges i listan i tillägg 2, i enlighet med den förordning som anges i första strecksatsen i tillägg 5 a."

18. Artikel 5.4 i bilaga 8 ska ersättas med följande:

"4. Parterna avstår härmed från att åberopa bestämmelserna i artikel 24.4, 24.6 och 24.7 i TRIPs-avtalet i syfte att vägra den andra parten skydd för en beteckning."

19. Tillägg 1 till bilaga 8 ska ersättas med det nya tillägg 1 som återfinns i bilaga VII till detta avtal.

20. Tillägg 2 till bilaga 8 ska ersättas med det nya tillägg 2 som återfinns i bilaga VIII till detta avtal.

21. Tillägg 5, som återfinns 8 i bilaga IX, ska läggas till i bilaga 8.

22. I artikel 3 i bilaga 9 ska följande punkt 3 läggas till:

"3. Import mellan parterna av ekologiska produkter som har sitt ursprung i, eller som godkänts för fri distribution i endera parten och som omfattas av de likvärdighetsarrangemang som anges i punkt 1 ska inte kräva något uppvisande av inspektionsintyg."

Artikel 2

1. Bilagorna I–IX till detta avtal ska utgöra en integrerad del av detta.

2. Detta avtal ska utgöra en integrerad del av jordbruksavtalet. Det ska gälla under samma tid och på samma villkor som jordbruksavtalet.

Artikel 3

1. De bulgariska, estniska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, rumänska, slovakiska, slovenska, tjeckiska och ungerska språkversionerna av avtalet, inbegripet alla bilagor, protokoll och slutakten, ska vara lika giltiga.

2. Den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 6 i jordbruksavtalet ska godkänna de nya giltiga språkversionerna av avtalet.

Artikel 4

1. Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av parterna, i enlighet med deras egna förfaranden.

2. Parterna ska till varandra anmäla slutförandet av dessa förfaranden.

3. Detta avtal träder i kraft den första dagen efter dagen för den sista underrättelsen om godkännande. Avtalet ska tillämpas provisoriskt från och med den första dagen i den andra månaden efter dagen för undertecknandet.

Artikel 5

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Съставено в Брюксел на четиринадесети май две хиляди и девета година.

Hecho en Bruselas, el catorce de mayo de dos mil nueve.

V Bruselu dne čtrnáctého května dva tisíce devět.

Udfærdiget i Bruxelles den fjortende maj to tusind og ni.

Geschehen zu Brüssel am vierzehnten Mai zweitausendneun.

Kahe tuhande üheksanda aasta maikuu neljateistkümnendal päeval Brüsselis.

Έγινε στις Βρυξέλλες, στις δέκα τέσσερις Μαΐου δύο χιλιάδες εννιά.

Done at Brussels on the fourteenth day of May in the year two thousand and nine.

Fait à Bruxelles, le quatorze mai deux mille neuf.

Fatto a Bruxelles, addì quattordici maggio duemilanove.

Briselē, divtūkstoš devītā gada četrpadsmitajā maijā.

Priimta du tūkstančiai devintų metų gegužės keturioliktą dieną Briuselyje.

Kelt Brüsszelben, a kétezer-kilencedik év május tizennegyedik napján.

Magħmul fi Brussell, fl- erbatax-il jum ta' Mejju tas-sena elfejn u disgħa.

Gedaan te Brussel, de veertiende mei tweeduizend negen.

Sporządzono w Brukseli dnia czternastego maja roku dwa tysiące dziewiątego.

Feito em Bruxelas, em catorze de Maio de dois mil e nove.

Încheiat la Bruxelles la paisprezece mai două mii nouă.

V Bruseli dňa štrnásteho mája dvetisícdeväť.

V Bruslju, dne štirinajstega maja leta dva tisoč devet.

Tehty Brysselissä neljäntenätoista päivänä toukokuuta vuonna kaksituhattayhdeksän.

Som skedde i Bryssel den fjortonde maj tjugohundranio.

За Европейската общност

Por la Comunidad Europea

Za Evropské společenství

For Det Europæiske Fællesskab

Für die Europäische Gemeinschaft

Euroopa Ühenduse nimel

Για την Ευρωπαϊκή Κοινότητα

For the European Community

Pour la Communauté européenne

Per la Comunità europea

Eiropas Kopienas vārdā

Europos bendrijos vārdā

az Európai Közösség részéről

Għall-Komunità Ewropea

Voor de Europese Gemeenschap

W imieniu Wspólnoty Europejskiej

Pela Comunidade Europeia

Pentru Comunitatea Europeană

Za Európske spoločenstvo

Za Evropsko skupnost

Euroopan yhteisön puolesta

På Europeiska gemenskapens vägnar

+++++ TIFF +++++

За Конфедерация Швейцария

Por la Confederación Suiza

Za Švýcarskou konfederaci

For Det Schweiziske Forbund

Für die Schweizerische Eidgenossenschaft

Šveitsi Konföderatsiooni nimel

Για την Ελβετική Συνομοσπονδία

For the Swiss Confederation

Pour la Confédération suisse

Per la Confederazione Svizzera

Šveices Konfederācijas vārdā -

Šveicarijos Konfederacijos vardu

a Svájci Államszövetség részéről

Għall-Konfederazzjoni Żvizzera

Voor de Zwitserse Bondsstaat

W imieniu Konfederacji Szwajcarskiej

Pela Confederação Suíça

Pentru Confederaţia Elveţiană

Za Švajčiarsku konfederáciu

Za Švicarsko konfederacijo

Sveitsin valaliiton puolesta

På Schweiziska edsförbundets vägnar

+++++ TIFF +++++

[1] I enlighet med, för det första, artiklarna 14.1 c, 24, 28 och 29 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 om gemenskapens traditionella benämningar och, för det andra, artiklarna 28 a och 31 i förordning (EG) nr 753/2002 om geografiska enheter.

[2] Del II av tidigare bilaga 3 utgår.

--------------------------------------------------

BILAGA I

TILLÄGG 3 TILL BILAGA 4

Myndigheter som på begäran ska tillhandahålla en lista över officiella organ med ansvar för att utfärda växtpass

A. Europeiska gemenskapen:

En enda ansvarig myndighet för varje medlemsstat, enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 [1].

Belgien: | Federal Public Service of Public Health Food Chain Security and Environment DG for Animals, Plants and Foodstuffs Sanitary Policy regarding Animals and Plants Division Plant Protection Euro station II (7o floor) Place Victor Horta 40 box 10 B-1060 BRYSSEL |

Bulgarien: | NSPP National Service for Plant Protection 17, Hristo Botev, blvd., floor 5 BG – SOFIA 1040 |

Tjeckien: | State Phytosanitary Administration Bubenská 1477/1 CZ-170 00 PRAHA 7 |

Danmark: | Ministeriet for Fødevarer, Lantbrug og Fiskeri Plantedirektoratet Skovbrynet 20 DK-2800 Kgs. LYNGBY |

Tyskland: | Julius Kühn-Institut Institut für nationale und internationale Angelegenheiten der Pflanzengesundheit -Messeweg 11/12 D-38104 Braunschweig |

Estland: | Plant Production Inspectorate Teaduse 2 EE-75501 SAKU HARJU MAAKOND |

Irland: | Department of Agriculture and Food Maynooth Business Campus Co. Kildare IRL |

Grekland: | Ministry of Agriculture General Directorate of Plant Produce Directorate of Plant Produce Protection Division of Phytosanitary Control 150 Sygrou Avenue GR-176 71 ATEN |

Spanien: | Subdirectora General de Agricultura Integrada y Sanidad Vegetal Ministerio de Agricultura, Pesca y Alimentación Dirección General de Agricultura Subdirección General de Agricultura Integrada y Sanidad Vegetal c/Alfonso XII, no 62 – 2a planta E-28071 MADRID |

Frankrike: | Ministère de l'Agriculture et la Pêche Sous Direction de la Protection des Végétaux 251, rue de Vaugirard F-75732 PARIS CEDEX 15 |

Italien: | Ministero delle Politiche Agricole e Forestali (MiPAF) Servizio Fitosanitario Via XX Settembre 20 I-00187 ROM |

Cypern: | Ministry of Agriculture, Natural Resources and Environment Department of Agriculture Loukis Akritas Ave. CY-1412 LEFKOSIA |

Lettland: | State Plant Protection Service Republikas laukums 2 LV-1981 RIGA |

Litauen: | State Plant Protection Service Kalvariju str. 62 LT-2005 VILNIUS |

Luxemburg: | Ministère de l'Agriculture Adm. des Services Techniques de l'Agriculture Service de la Protection des Végétaux 16, route d'Esch – BP 1904 L-1019 LUXEMBURG |

Ungern: | Ministry of Agriculture and Rural Development Department for Plant Protection and Soil Conservation Kossuth tér 11 HU-1860 BUDAPEST 55 Pf. 1 |

Malta: | Plant Health Department Plant Biotechnology Center Annibale Preca Street MT – LIJA, LJA 1915 |

Nederländerna: | Plantenziektenkundige Dienst Geertjesweg 15/Postbus 9102 NL-6700 HC WAGENINGEN |

Österrike: | Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft Referat III 9 a Stubenring 1 A-1012 WIEN |

Polen: | The State Plant Health and Seed Inspection Service Main Inspectorate of Plant Health and Seed Inspection 3042, Wspólna Mlynarska Street PL-0001-930 171 WARSAW |

Portugal: | Direcção-Geral de Agricultura e Desenvolvimento Rural (DGADR) Avenida Afonso Costa, 3 PT-1949-002 LISSABON |

Rumänien: | Phytosanitary Direction Ministry of Agriculture, Forests and Rural Development 24th Carol I Blvd. Sector 3 RO – BUKAREST |

Slovenien: | MAFF – Phytosanitary Administration of the Republic of Slovenia Plant Health Division Einspielerjeva 6 SI-1000 LJUBLJANA |

Slovakien: | Ministry of Agriculture Department of plant commodities Dobrovicova 12 SK-812 66 BRATISLAVA |

Finland: | Ministry of Agriculture and Forestry Unit for Plant Production and Animal Nutrition Department of Food and health Mariankatu 23 P.O. Box 30 FI-00023 GOVERNMENT FINLAND |

Sverige: | Jordbruksverket Swedish Board of Agriculture Plant Protection Service S-55182 JÖNKÖPING |

Förenade kungariket: | Department for Environment, Food and Rural Affairs Plant Health Division Foss House King's Pool Peasholme Green UK – YORK YO1 7PX |

B. Schweiz:

Office fédéral de l'agriculture

CH-3003 BERNE

[1] EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.

--------------------------------------------------

BILAGA II

TILLÄGG 1 TILL BILAGA 7

Förteckning över rättsakter avseende vinprodukter som nämns i artikel 4 [1]

A. Rättsakter tillämpliga på Schweiz import och saluföring av vin och vinprodukter med ursprung inom gemenskapen

HÄNVISNING TILL RÄTTSAKTER

1. Rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym (EGT L 42, 15.2.1975, s. 1), senast ändrat genom direktiv 89/676/EEG (EGT L 398, 30.12.1989, s. 18).

2. Rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel (EGT L 40, 11.2.1989, s. 27), rättat i EGT L 100, 1.4.1998, s. 72 och senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

3. Rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (EGT L 186, 30.6.1989, s. 21), senast ändrat genom direktiv 92/11/EEG (EGT L 65, 11.3.1992, s. 32).

4. Europaparlamentets och rådets direktiv 94/36/EG av den 30 juni 1994 om färgämnen för användning i livsmedel (EGT L 237, 10.9.1994, s. 13), rättat i EGT L 259, 7.10.1994, s. 33, EGT L 252, 4.10.1996, s. 23 och EGT L 124, 25.5.2000, s. 66.

5. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG av den 20 februari 1995 om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel (EGT L 61, 18.3.1995, s. 1), rättat i EGT L 248, 14.10.1995, s. 60 och direktiv 94/35/EG om sötningsmedel för användning i livsmedel (EGT L 237, 10.9.1994, s. 3), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/52/EG av den 5 juli 2006 (EUT L 204, 26.7.2006, s. 10), rättat i EUT L 78, 17.3.2007, s. 32.

6. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG av den 20 mars 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning och presentation av livsmedel samt om reklam för livsmedel (EGT L 109, 6.5.2000, s. 29), ändrat genom direktiv 2003/89/EG (EUT L 308, 25.11.2003, s. 1).

7. Kommissionens direktiv 2002/63/EG av den 11 juli 2002 om fastställande av gemenskapens provtagningsmetoder för den offentliga kontrollen av bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om upphävande av direktiv 79/700/EEG (EGT L 187, 16.7.2002, s. 30).

8. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 av den 27 oktober 2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel och om upphävande av direktiven 80/590/EEG och 89/109/EEG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 4).

9. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).

10. Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

11. Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

12. Kommissionens förordning (EEG) nr 1907/85 av den 10 juli 1985 om förteckningen över druvsorter och regioner som levererar importerat vin för framställning av mousserande vin inom gemenskapen (EGT L 179, 11.7.1985, s. 21).

13. Kommissionens förordning (EEG) nr 2676/90 av den 17 september 1990 om fastställande av gemensamma analysmetoder för vin (EGT L 272, 3.10.1990, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1293/2005 (EGT L 205, 6.8.2005, s. 12).

14. Kommissionens förordning (EG) nr 1227/2000 av den 31 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, särskilt beträffande produktionskapacitet (EGT L 143, 16.6.2000, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1216/2005 (EGT L 199, 29.7.2005, s. 32).

15. Kommissionens förordning (EG) nr 1607/2000 av den 24 juli 2000 om fastställande av vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, särskilt rörande kvalitetsvin framställt inom specificerade områden (EGT L 185, 25.7.2000, s. 17).

16. Kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 av den 24 juli 2000 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin och införandet av en gemenskapskodex för oenologiska metoder och behandlingar (EGT L 194, 31.7.2000, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1507/2006 (EGT L 280, 12.10.2006, s. 9).

17. Kommissionens förordning (EG) nr 884/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för följedokument vid transport av vinprodukter och för register som ska föras inom vinsektorn (EGT L 128, 10.5.2001, s. 32), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1507/2006 (EUT L 280, 12.10.2006, s. 9).

I denna bilaga ska förordningen anpassas på följande sätt:

a) Om dokumentet intygar riktigheten i en ursprungsbeteckning enligt artikel 7 i förordningen ska uttrycken bekräftas i de fall som omfattas av artikel 7.1 c första strecksatsen:

- På exemplar nr 1, 2 och 4 för det dokument som avses i förordning (EEG) nr 2719/92, eller

- på exemplar nr 1 och 2 för det dokument som avses i förordning (EEG) nr 3649/92.

b) När det handlar om transport enligt artikel 8.2 ska följande regler tillämpas:

i) För det dokument som avses i förordning (EEG) nr 2719/92:

- Exemplar nr 2 ska åtfölja produkten från lastningsorten till lossningsorten i Schweiz och lämnas till mottagaren eller dennes företrädare.

- Exemplar nr 4 eller en bestyrkt kopia av exemplar nr 4 ska lämnas till de behöriga schweiziska myndigheterna av mottagaren.

ii) För det dokument som avses i förordning (EEG) nr 3649/92:

- Exemplar nr 2 ska åtfölja produkten från lastningsorten till lossningsorten i Schweiz och lämnas till mottagaren eller dennes företrädare.

- En bestyrkt kopia av exemplar nr 2 ska lämnas till de behöriga schweiziska myndigheterna av mottagaren.

c) Utöver den information som anges i artikel 3 ska dokumentet innehålla en uppgifter som gör det möjligt att identifiera det parti som vinet härrör från, i enlighet med rådets direktiv 89/396/EEG (EGT L 186, 30.6.1989, s. 21).

18. Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (EGT L 118, 4.5.2002, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1951/2006 (EGT L 367, 22.12.2006, s. 46).

B. Rättsakter tillämpliga på gemenskapens import och saluföring av vin och vinprodukter med ursprung i Schweiz

HÄNVISNING TILL RÄTTSAKTER:

1. Den federala lagen om jordbruk av den 29 april 1998, senast ändrad den 24 mars 2006 (RO 2006 3861).

2. Förordningen om vinodling och import av vin av den 7 december 1998 (RO 2005 2159).

3. Förordningen från federala kontoret för jordbruk (OFAG) av den 7 december 1998 om förteckningen över vinsorter och undersökning av nya sorter (RO 1999 535).

4. Förordningen om övervakning av vinhandeln av den 28 maj 1997, senast ändrad den 8 november 2006 (RO 2006 4705).

5. Den federala lagen om livsmedel och bruksföremål (Livsmedelslagen, LDAl) av den 9 oktober 1992, senast ändrad den 16 december 2005 (RO 2006 2363).

6. Förordningen om livsmedel och bruksföremål (ODA1OU) av den 15 november 2006, senast ändrad den 15 november 2006 (RO 2006 4909).

7. Förordningen från det federala departementet för inrikes frågor (DFI) om alkoholhaltiga drycker av den 23 november 2005, senast ändrad den 15 november 2006 (RO 2006 4967).

Trots vad som sägs i artikel 10 i förordningen ska reglerna om beskrivning och presentering vara desamma som för produkter som importeras från tredje land, enligt vad som anges i följande förordningar:

1. Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1), kapitel II i avsnitt V och bilagorna VII och VIII, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1795/2003 (EUT L 262, 14.10.2003, s. 1).

I denna bilaga ska förordningen anpassas på följande sätt:

aa) Trots vad som sägs i bilaga VII A 2 a och b får termerna "vin de table" och "vin de pays", inklusive översättningar, användas för schweiziska viner (viner i kategori 2) enligt de villkor som anges i schweizisk lag.

bb) Om det schweiziska vinet förvars i behållare med en nominell volym av högst 60 liter får importörens namn, enligt andra strecksatsen i bilaga VII A 3 b, ersättas av namnet på den schweiziske tillverkaren, cavisten, vinhandlaren eller buteljeraren.

2. Kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (EGT L 118, 4.5.2002, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 316/2004 av den 20 februari 2004 (EGT L 55, 24.2.2004, s. 16).

I denna bilaga ska förordningen anpassas på följande sätt:

aa) Trots vad som sägs i artikel 12.4 i förordningen får alkoholstyrkan anges i tiondels volymprocent.

bb) Trots vad som sägs i artikel 16.1 får begreppen "demi-sec" (halvtorrt) och "moelleux" (halvsött) ersättas av "légèrement doux" (aningen sött) respektive "demi-doux" (halvsött).

cc) Trots vad som sägs i artikel 18 i förordningen ska angivande av skördeår vara tillåten för ett vin i kategori 1 eller 2 om vinet till minst 85 procent är framställt av druvor som skördats under det angivna året.

dd) Trots vad som sägs i artikel 19 i förordningen får namnet på en eller flera vinsorter användas om sorten eller sorterna som nämns svarar får minst 85 procent av de druvor som används för att tillverka det schweiziska vinet. Om flera sorter anges ska det ske i proportionell ordning med den dominerande sorten först.

Hänvisningarna till "producentmedlemsstat(er)" ska även anses omfatta Schweiz.

8. Förordningen från det federala departementet för inrikes frågor (DFI) om märkning och marknadsföring av livsmedel (OEDAI) av den 23 november 2005, senast ändrad den 15 november 2006 (RO 2006 4981).

9. Förordning från det federala departementet för inrikes frågor (DFI) om tillåtna livsmedelstillsatser (Förordningen om tillsatser, Oadd) (RO 2005 6191).

10. Förordning om främmande ämnen och komponenter i livsmedel av den 26 juli 1995 (Förordningen om främmande ämnen och komponenter, OSEC), senast ändrad den 29 september 2006 (RO 2006 4099).

11. Rådets direktiv 75/106/EEG av den 19 december 1974 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färdigförpackning av vissa vätskor efter volym (EGT L 42, 15.2.1975, s. 1), senast ändrat genom direktiv 89/676/EEG (EGT L 398, 30.12.1989, s. 18).

12. Kommissionens förordning (EG) nr 884/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för följedokument vid transport av vinprodukter och för register som ska föras inom vinsektorn (EGT L 128, 10.5.2001, s. 32), senast ändrad genom förordning (EG) nr 908/2004 (EUT L 163, 30.4.2004, s. 56).

I denna bilaga ska förordningen anpassas på följande sätt:

a) Alla vinprodukter från Schweiz som importeras till gemenskapen ska åtföljas av ett dokument som utformats i enlighet med kommissionens beslut av den 29 december 2004 (EUT L 4, 6.1.2005, s. 12).

b) Detta följedokument ersätter dokument VII som anges i kommissionens förordning (EG) nr 883/2001 av den 24 april 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller handeln med produkter inom vinsektorn med tredje land (EGT L 128, 10.5.2001, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 908/2004 (EUT L 163, 30.4.2004, s. 56).

c) Hänvisningarna i förordningen till "medlemsstat(er)" eller "nationella bestämmelser eller gemenskapsbestämmelser" (eller "nationella regler eller gemenskapsregler") ska även anses omfatta Schweiz eller schweizisk lagstiftning.

[1] För gemenskapens lagstiftning: läget den 5 september 2006. För schweizisk lagstiftning: läget den 31 december 2006.

--------------------------------------------------

BILAGA III

TILLÄGG 2 A II TILL BILAGA 7

Skyddade beteckningar som avses i artikel 6

A. Skyddade beteckningar för vinprodukter med ursprung inom gemenskapen

II. Geografiska beteckningar och traditionella uttryck per medlemsstat ändras enligt följande:

1. Följande tabeller ska läggas till:

X. Viner med ursprung i Tjeckiska republiken

XI. Viner med ursprung i Cypern

XII. Viner med ursprung i Ungern

XIII. Viner med ursprung i Malta

XIV. Viner med ursprung i Slovakien

XV. Produkter med ursprung i Slovenien

XVI. Viner med ursprung i Belgien

XVII. Viner med ursprung i Bulgarien

XVIII. Viner med ursprung i Rumänien

2. Punkt I (Viner med ursprung i Tyskland) ändras enligt följande:

- Punkt A 1.2.14. utgår.

- Punkt B ersätts av följande:

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Qualitätswein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein garantierten Ursprungs/Q.g.U | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein mit Prädikat/Q.b.A.m.Pr eller Prädikatswein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätsschaumwein garantierten Ursprungs/Q.g.U | Mousserande kvalitetsvin fso | Tyska |

Auslese | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Beerenauslese | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Eiswein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Kabinett | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Spätlese | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Trockenbeerenauslese | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Landwein | Bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Affentaler | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Badisch Rotgold | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Ehrentrudis | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Hock | Bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Klassik eller Classic | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Liebfrau(en)milch | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Moseltaler | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Riesling-Hochgewächs | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Schillerwein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Weissherbt | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Winzersekt | Mousserande kvalitetsvin fso | Tyska |

3. Punkt II B (Viner med ursprung i Frankrike) ersätts av följande:

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Appellation d'origine contrôlée | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Franska |

Appellation contrôlée | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Franska |

Appellation d'origine vin délimité de qualité supérieure | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Franska |

Vin doux naturel | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Vin de pays | Bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Ambré | Kvalitetslikörvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Château | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Franska |

Cinquième cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Clairet | Kvalitetsvin fso | Franska |

Claret | Kvalitetsvin fso | Franska |

Clos | Kvalitetsvin fso | Franska |

Cru artisan | Kvalitetsvin fso | Franska |

Cru bourgeois | Kvalitetsvin fso | Franska |

Cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Deuxième cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Edelzwicker | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Grand cru | Kvalitetsvin fso | Franska |

Grand cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Hors d'âge | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Passe-tout-grains | Kvalitetsvin fso | Franska |

Premier cru | Kvalitetsvin fso | Franska |

Premier cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Premier grand cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Primeur | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Quatrième cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Rancio | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Schillerwein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Sélection de grains nobles | Kvalitetsvin fso | Franska |

Sur lie | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Troisième cru classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Tuilé | Kvalitetslikörvin fso | Franska |

Vendange tardive | Kvalitetsvin fso | Franska |

Villages | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin de paille | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin jaune | Kvalitetsvin fso | Franska |

4. Punkt III (Viner med ursprung i Spanien) ersätts av följande:

"A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

1.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Abona

1.2 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Alella

1.3.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Alicante

1.3.2 Namn på delområden:

Marina Alta

1.4 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Almansa

1.5 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ampurdán-Costa Brava

1.6 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Arabako Txakolina-Txakolí de Alava eller Chacolí de Álava

1.7 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Arlanza

1.8 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Arribes

1.9 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Bierzo

1.10 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Binissalem-Mallorca

1.11 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Bullas

1.12 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Calatayud

1.13 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Campo de Borja

1.14 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Cariñena

1.15 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Cataluña

1.16 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Cava

1.17 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Chacolí de Bizkaia-Bizkaiko Txakolina

1.18 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Chacolí de Getaria-Getariako Txakolina

1.19 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Cigales

1.20 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Conca de Barberá

1.21 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Condado de Huelva

1.22.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Costers del Segre

1.22.2 Namn på delområden:

Raimat

Artesa

Valls de Riu Corb

Les Garrigues

1.23 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Dehesa del Carrizal

1.24 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Dominio de Valdepusa

1.25 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

El Hierro

1.26 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Finca Élez

1.27 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Guijoso

1.28 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Jerez-Xérès-Sherry eller Jerez eller Xérès eller Sherry

1.29 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Jumilla

1.30 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

La Mancha

1.31.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

La Palma

1.31.2 Namn på delområden:

Hoyo de Mazo

Fuencaliente

Norte de la Palma

1.32 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Lanzarote

1.33 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Málaga

1.34 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Manchuela

1.35 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Manzanilla

1.36 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda

1.37 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Méntrida

1.38 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Mondéjar

1.39.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Monterrei

1.39.2 Namn på delområden:

Ladera de Monterrei

Val de Monterrei

1.40 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Montilla-Moriles

1.41 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Montsant

1.42.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Navarra

1.42.2 Namn på delområden:

Baja Montaña

Ribera Alta

Ribera Baja

Tierra Estella

Valdizarbe

1.43 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Penedés

1.44 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Pla de Bages

1.45 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Pla i Llevant

1.46 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Priorato

1.47.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Rías Baixas

1.47.2 Namn på delområden:

Condado do Tea

O Rosal

Ribeira do Ulla

Soutomaior

Val do Salnés

1.48.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ribeira Sacra

1.48.2 Namn på delområden:

Amandi

Chantada

Quiroga-Bibei

Ribeiras do Miño

Ribeiras do Sil

1.49 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ribeiro

1.50 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ribera del Duero

1.51.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ribera del Guadiana

1.51.2 Namn på delområden:

Cañamero

Matanegra

Montánchez

Ribera Alta

Ribera Baja

Tierra de Barros

1.52 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ribera del Júcar

1.53.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Rioja

1.53.2 Namn på delområden:

Rioja Alavesa

Rioja Alta

Rioja Baja

1.54 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Rueda

1.55.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Sierras de Málaga

1.55.2 Namn på delområden:

Serranía de Ronda

1.56 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Somontano

1.57.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Tacoronte-Acentejo

1.57.2 Namn på delområden:

Anaga

1.58 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Tarragona

1.59 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Terra Alta

1.60 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Tierra de Léon

1.61 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Tierra del Vino de Zamora

1.62 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Toro

1.63 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Uclés

1.64 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Utiel-Requena

1.65 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valdeorras

1.66 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valdepeñas

1.67.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valencia

1.67.2 Namn på delområden:

Alto Turia

Clariano

Moscatel de Valencia

Valentino

1.68 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valle de Güímar

1.69 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valle de la Orotava

1.70 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valles de Benavente

1.71 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Valtiendas

1.72.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Vinos de Madrid

1.72.2 Namn på delområden:

Arganda

Navalcarnero

San Martín de Valdeiglesias

1.73 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ycoden-Daute-Isora

1.74 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Yecla

2. Bordsviner med geografisk beteckning:

Vino de la Tierra de Abanilla

Vino de la Tierra de Bailén

Vino de la Tierra de Bajo Aragón

Vino de la Tierra de Barbanza e Iria

Vino de la Tierra de Betanzos

Vino de la Tierra de Cádiz

Vino de la Tierra de Campo de Cartagena

Vino de la Tierra de Cangas

Vino de la Terra de Castelló

Vino de la Tierra de Castilla

Vino de la Tierra de Castilla y León

Vino de la Tierra de Contraviesa-Alpujarra

Vino de la Tierra de Córdoba

Vino de la Tierra de Costa de Cantabria

Vino de la Tierra de Desierto de Almería

Vino de la Tierra de El Terrerazo

Vino de la Tierra de Extremadura

Vino de la Tierra Formentera

Vino de la Tierra de Gálvez

Vino de la Tierra de Granada Sur-Oeste

Vino de la Tierra de Ibiza

Vino de la Tierra de Illes Balears

Vino de la Tierra de Isla de Menorca

Vino de la Tierra de Laujar-Alpujarra

Vino de la Tierra de Liébana

Vino de la Tierra de Los Palacios

Vino de la Tierra de Norte de Granada

Vino de la Tierra de Pozohondo

Vino de la Tierra de Ribera del Andarax

Vino de la Tierra de Ribera del Gállego-Cinco Villas

Vino de la Tierra de Ribera del Jiloca

Vino de la Tierra de Ribera del Queiles

Vino de la Tierra de Serra de Tramuntana-Costa Nord

Vino de la Tierra de Sierra de Alcaraz

Vino de la Tierra Sierra Norte de Sevilla

Vino de la Tierra Sierra Sur de Jaén

Vino de la Tierra de Torreperogil

Vino de la Tierra de Valdejalón

Vino de la Tierra de Valle del Cinca

Vino de la Tierra del Valle del Miño-Ourense

Vino de la Tierra de Villaviciosa de Córdoba

Vino de la Tierra Valles de Sadacia

Vino de la Tierra Viñedos de España

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Denominación de origen (DO) | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Denominacion de origen calificada (DOCa) | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino dulce natural | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino generoso | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino generoso de licor | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino de la Tierra | Bordsvin med geografisk beteckning | Spanska |

Aloque | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Amontillado | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Añejo | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | Spanska |

Chacoli/Txakolina | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Clásico | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Cream | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Criadera | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Criaderas y Soleras | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Crianza | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Dorado | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Fino | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Fondillon | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Gran Reserva | Kvalitetsvin fso Mousserande kvalitetsvin fso | Spanska |

Lágrima | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Noble | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | Spanska |

Oloroso | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Pajarete | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Pálido | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Palo Cortado | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Primero de cosecha | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Rancio | Kvalitetslikörvin fso Kvalitetsvin fso | Spanska |

Raya | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Reserva | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Sobremadre | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Solera | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Superior | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Trasañejo | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino Maestro | Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vendimia inicial | Kvalitetsvin fso | Spanska |

Viejo | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning Kvalitetslikörvin fso | Spanska |

Vino de tea | Kvalitetsvin fso | Spanska |

5. Punkt IV (Viner med ursprung i Grekland) ersätts av följande:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

Σάμος Μοσχάτος Πατρών Μοσχάτος Ρίου – Πατρών Μοσχάτος Κεφαλληνίας Μοσχάτος Λήμνου Μοσχάτος Ρόδου Μαυροδάφνη Πατρών Μαυροδάφνη Κεφαλληνίας Σητεία Νεμέα Σαντορίνη Δαφνές Ρόδος Νάουσα Ρομπόλα Κεφαλληνίας Ραψάνη Μαντινεία Μεσενικόλα Πεζά Αρχάνες Πάτρα Ζίτσα Αμύνταιο Γουμένισσα Πάρος Λήμνος Αγχίαλος Πλαγιές Μελίτωνα | Samos Patras Muscatel Rio Patron Muscatel Cephalonia Muscatel Lemnos Muscatel Rhodes Muscatel Mavrodaphne of Patras Mavrodaphne of Cefalonia Sitia Nemea Santorini Dafnes Rhodos Naoussa Robola från Cefalonia Rapsani Mantinia Messenikola Peza Archanes Patra Zitsa Amynteo Goumenissa Paros Lemnos Anchialos Cotes de Melitone |

2. Bordsviner med geografisk beteckning:

Ρετσίνα Μεσογείων, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Κρωπίας eller Ρετσίνα Κορωπίου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Μαρκοπούλου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Μεγάρων, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Παιανίας eller Ρετσίνα Λιοπεσίου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Παλλήνης, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Πικερμίου, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Σπάτων, eventuellt följt av Αττικής Ρετσίνα Θηβών, eventuellt följt av Βοιωτίας Ρετσίνα Γιάλτρων, eventuellt följt av Ευβοίας Ρετσίνα Καρύστου, eventuellt följt av Ευβοίας Ρετσίνα Χαλκίδας, eventuellt följt av Ευβοίας Βερντεα Ζακύνθου Αγιορείτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Αναβύσσου Αττικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Βίλιτσας Τοπικός Οίνος Γρεβενών Τοπικός Οίνος Δράμας Δωδεκανησιακός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Επανομής Ηρακλειώτικος Τοπικός Οίνος Θεσσαλικός Τοπικός Οίνος Θηβαϊκός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Κισσάμου Τοπικός Οίνος Κρανιάς Κρητικός Τοπικός Οίνος | Retsina of Mesogia, eventuellt följt av Attika Retsina of Kropia eller Retsina Koropi, eventuellt följt av Attika Retsina of Markopoulou, eventuellt följt av Attika Retsina of Megara, eventuellt följt av Attika Retsina of Peania eller Retsina of Liopesi, eventuellt följt av Attika Retsina of Pallini, eventuellt följt av Attika Retsina of Pikermi, eventuellt följt av Attika Retsina of Spata, eventuellt följt av Attika Retsina of Thebes, eventuellt följt av Viotias Retsina of Gialtra, eventuellt följt av Evvia Retsina of Karystos, eventuellt följt av Evvia Retsina of Halkida, eventuellt följt av Evvia Verntea Zakynthou Regional wine of Mount Athos Agioritikos Regional wine of Anavyssos Regional wine of Attiki-Attikos Regional wine of Vilitsa Regional wine of Grevena Regional wine of Drama Regional wine of Dodekanese – Dodekanissiakos Regional wine of Epanomi Regional wine of Heraklion – Herakliotikos Regional wine of Thessalia – Thessalikos Regional wine of Thebes – Thivaikos Regional wine of Kissamos Regional wine of Krania Regional wine of Crete – Kritikos |

Λασιθιώτικος Τοπικός Οίνος Μακεδονικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Νέας Μεσήμβριας Μεσσηνιακός Τοπικός Οίνος Παιανίτικος Τοπικός Οίνος Παλληνιώτικος Τοπικός Οίνος Πελοποννησιακός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πλαγιές Αμπέλου Τοπικός Οίνος Πλαγιές Βερτίσκου Τοπικός Οίνος Πλαγιών Κιθαιρώνα Κορινθιακός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πλαγιών Πάρνηθας Τοπικός Οίνος Πυλίας Τοπικός Οίνος Τριφυλίας Τοπικός Οίνος Τυρνάβου ΤοπικόςΟίνος Σιάτιστας Τοπικός Οίνος Ριτσώνας Αυλίδας Τοπικός Οίνος Λετρίνων Τοπικός Οίνος Σπάτων Toπικός Οίνος Πλαγιών Πεντελικού Αιγαιοπελαγίτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Ληλάντιου πεδίου Τοπικός Οίνος Μαρκόπουλου Τοπικός Οίνος Τεγέας Τοπικός Οίνος Αδριανής Τοπικός Οίνος Χαλικούνας Τοπικός Οίνος Χαλκιδικής | Regional wine of Lasithi – Lasithiotikos Regional wine of Macedonia – Macedonikos Regional wine of Nea Messimvria Regional wine of Messinia – Messiniakos Regional wine of Peanea Regional wine of Pallini – Palliniotikos Regional wine of Peloponnese – Peloponnisiakos Regional wine of Slopes of Ambelos Regional wine of Slopes of Vertiskos Regional wine of Slopes of Kitherona Regional wine of Korinthos – Korinthiakos Regional wine of Slopes of Parnitha Regional wine of Pylia Regional wine of Trifilia Regional wine of Tyrnavos Regional wine of Siatista Regional wine of Ritsona Avlidas Regional wine of Letrines Regional wine of Spata Regional wine of Slopes of Pendeliko Regional wine of Aegean Sea Regional wine of Lilantio Pedio Regional wine of Markopoulo Regional wine of Tegea Regional wine of Adriani Regional wine of Halikouna Regional wine of Halkidiki |

Καρυστινός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πέλλας Τοπικός Οίνος Σερρών Συριανός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πλαγιών Πετρωτού Τοπικός Οίνος Γερανείων Τοπικός Οίνος Οπούντιας Λοκρίδος Tοπικός Οίνος Στερεάς Ελλάδας Τοπικός Οίνος Αγοράς Τοπικός Οίνος Κοιλάδος Αταλάντης Τοπικός Οίνος Αρκαδίας Τοπικός Οίνος Παγγαίου Τοπικός Οίνος Μεταξάτων Τοπικός Οίνος Ημαθίας Τοπικός Οίνος Κλημέντι Τοπικός Οίνος Κέρκυρας Τοπικός Οίνος Σιθωνίας Τοπικός Οίνος Μαντζαβινάτων Ισμαρικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Αβδήρων Τοπικός Οίνος Ιωαννίνων Τοπικός Οίνος Πλαγιές Αιγιαλείας Toπικός Οίνος Πλαγίες Αίνου Θρακικός Τοπικός Οίνος eller Τοπικός Οίνος Θράκης | Regional wine of Karystos – Karystinos Regional wine of Pella Regional wine of Serres Regional wine of Syros – Syrianos Regional wine of Slopes of Petroto Regional wine of Gerania Regional wine of Opountia Lokridos Regional wine of Sterea Ellada Regional wine of Agora Regional wine of Valley of Atalanti Regional wine of Arkadia Regional wine of Pangeon Regional wine of Metaxata Regional wine of Imathia Regional wine of Klimenti Regional wine of Corfu Regional wine of Sithonia Regional wine of Mantzavinata Regional wine of Ismaros – Ismarikos Regional wine of Avdira Regional wine of Ioannina Regional wine of Slopes of Egialia Regional wine of Slopes of Enos Regional wine of Thrace – Thrakikos eller Regional wine of Thrakis |

Τοπικός Οίνος Ιλίου Μετσοβίτικος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Κορωπίου Τοπικός Οίνος Φλώρινας Τοπικός Οίνος Θαψανών Τοπικός Οίνος Πλαγιών Κνημίδος Ηπειρωτικός Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Πισάτιδος Τοπικός Οίνος Λευκάδας Μονεμβάσιος Τοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Βελβεντού Λακωνικός Τοπικός Οίνος Tοπικός Οίνος Μαρτίνου Aχαϊκός Tοπικός Οίνος Τοπικός Οίνος Ηλιείας Τοπικός Οίνος Θεσσαλονίκης Τοπικός Οίνος Κραννώνος Τοπικός Οίνος Παρνασσού Τοπικός Οίνος Μετεώρων Τοπικός Οίνος Ικαρίας Τοπικός Οίνος Καστοριάς | Regional wine of Ilion Regional wine of Metsovo – Metsovitikos Regional wine of Koropi Regional wine of Florina Regional wine of Thapsana Regional wine of Slopes of Knimida Regional wine of Epirus – Epirotikos Regional wine of Pisatis Regional wine of Lefkada Regional wine of Monemvasia – Monemvasios Regional wine of Velvendos Regional wine of Lakonia – Lakonikos Regional wine of Martino Regional wine of Achaia Regional wine of Ilia Regional wine of Thessaloniki Regional wine of Krannona Regional wine of Parnassos Regional wine of Meteora Regional wine of Ikaria Regional wine of Kastoria |

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Ονομασια Προελεύσεως Ελεγχόμενη (ΟΠΕ) (appellation d'origine controlée) | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Ονομασια Προελεύσεως Ανωτέρας Ποιότητος (ΟΠΑΠ) (appellation d'origine de qualité supérieure) | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Οίνος γλυκός φυσικός (vin doux naturel) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Οίνος φυσικώς γλυκός (vin naturellement doux) | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Ονομασία κατά παράδοση (Onomasia kata paradosi) | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Τοπικός Οίνος (vin de pays) | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αγρέπαυλη (Agrepavlis) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αμπέλι (Ampeli) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αμπελώνας (ες) (Ampelonas ès) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Aρχοντικό (Archontiko) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Κάβα [1] (Cava) | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Από διαλεκτούς αμπελώνες (Grand Cru) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Ειδικά Επιλεγμένος (Grand réserve) | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Κάστρο (Kastro) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Κτήμα (Ktima) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Λιαστός (Liastos) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μετόχι (Metochi) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μοναστήρι (Monastiri) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Νάμα (Nama) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Νυχτέρι (Nychteri) | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Ορεινό κτήμα (Orino Ktima) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Ορεινός αμπελώνας (Orinos Ampelonas) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Πύργος (Pyrgos) | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Επιλογή ή Επιλεγμένος (Réserve) | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Παλαιωθείς επιλεγμένος (Vieille réserve) | Kvalitetslikörvin fso | Grekiska |

Βερντέα (Verntea) | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Vinsanto [2] | Kvalitetslikörvin fso och kvalitetsvin fso | Grekiska |

6. Punkt V B (Viner med ursprung i Italien) ersätts av följande:

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Denominazione di origine controllata | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska |

Denominazione di origine controllata e garantita | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska |

Vino dolce naturale | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Indicazione geografica tipica (IGT) | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Italienska |

Landwein | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Tyska |

Vin de pays | Bordsvin, lantvin, vin av övermogna druvor och delvis jäst druvmust med geografisk beteckning | Franska |

Alberata o vigneti ad alberata | Kvalitetsvin fso och mousserande kvalitetsvin fso | Italienska |

Amarone | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Ambra | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Ambrato | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Annoso | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Apianum | Kvalitetsvin fso | Latin |

Auslese | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Barco Reale | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Brunello | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Buttafuoco | Kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Cacc'e mitte | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Cagnina | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Cannellino | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Cerasuolo | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Chiaretto | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Ciaret | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Château | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Franska |

Classico | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Dunkel | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Est! Est ! !Est ! ! ! | Kvalitetsvin fso och mousserande kvalitetsvin fso | Latin |

Falerno | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Fine | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Fior d'Arancio | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Falerio | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Flétri | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Garibaldi Dolce (eller GD) | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Governo all'uso toscano | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Gutturnio | Kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Italia Particolare (eller IP) | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Klassisch eller Klassisches Ursprungsgebiet | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Kretzer | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Lacrima | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Lacryma Christi | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Lambiccato | Kvalitetsvin fso | Italienska |

London Particolar (eller LP eller Inghilterra) | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Morellino | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Occhio di Pernice | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Oro | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Pagadebit | Kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Passito | Kvalitetslikörvin fso, kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Ramie | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Rebola | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Recioto | Kvalitetsvin fso Mousserande kvalitetsvin fso | Italienska |

Riserva | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Rubino | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Sangue di Giuda | Kvalitetsvin fso och pärlande kvalitetsvin fso | Italienska |

Scelto | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Sciacchetrà (eller Sciac-trà) | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Sforzato, Sfurzat | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Spätlese | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Soleras | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Stravecchio | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Strohwein | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Superiore | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Superiore Old Marsala (eller SOM) | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Torchiato | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Torcolato | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vecchio | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Vendemmia Tardiva | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Verdolino | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Vergine | Kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Vermiglio | Kvalitetslikörvin fso | Italienska |

Vino Fiore | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vino Nobile | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vino Novello o Novello | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

Vin santo/Vino Santo/Vinsanto | Kvalitetsvin fso | Italienska |

Vivace | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Italienska |

7. Punkt VI B (Viner med ursprung i Luxemburg) ersätts av följande:

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Marque nationale | Kvalitetsvin fso och mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Appellation contrôlée | Kvalitetsvin fso och mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Appellation d'origine contrôlée | Kvalitetsvin fso och mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

Vin de pays | Bordsvin med geografisk beteckning | Franska |

Grand premier cru | Kvalitetsvin fso | Franska |

Premier cru | Kvalitetsvin fso | Franska |

Vin classé | Kvalitetsvin fso | Franska |

Château | Kvalitetsvin fso och mousserande kvalitetsvin fso | Franska |

8. Punkt VII (Viner med ursprung i Portugal) ersätts av följande:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

1.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Alenquer

1.2.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Alentejo

1.2.2 Namn på delområden:

Borba

Évora

Granja-Amareleja

Moura

Portalegre

Redondo

Reguengos

Vidigueira

1.3 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Arruda

1.4 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Bairrada

1.5.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Beira Interior

1.5.2 Namn på delområden:

Castelo Rodrigo

Cova da Beira

Pinhel

1.6 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Biscoitos

1.7 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Bucelas

1.8 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Carcavelos

1.9 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Colares

1.10.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Dão

1.10.2 Namn på delområden:

Alva

Besteiros

Castendo

Serra da Estrela

Silgueiros

Terras de Azurara

Terras de Senhorim

1.11.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Douro

1.11.2 Namn på delområden:

Baixo Corgo

Cima Corgo

Douro Superior

1.12.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Encostas d'Aire

1.12.2 Namn på delområden:

Alcobaça

Ourém

1.13 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Graciosa

1.14 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Lafões

1.15 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Lagoa

1.16 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Lagos

1.17 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Lourinhã

1.18 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Madeira eller Madère eller Madera eller Vinho da Madeira eller Madeira Weine eller Madeira Wine eller Vin de Madère eller Vino di Madera eller Madeira Wijn

1.19 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Madeirense

1.20 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Óbidos

1.21 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Palmela

1.22 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Pico

1.23 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Portimão

1.24 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Port eller Porto eller Oporto eller Portwein eller Portvin eller Portwijn eller Vin de Porto eller Port Wine eller Vinho do Porto

1.25.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ribatejo

1.25.2 Namn på delområden:

Almeirim

Cartaxo

Chamusca

Coruche

Santarém

Tomar

1.26 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Setúbal

1.27 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Tavira

1.28 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Távora-Varosa

1.29 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Torres Vedras

1.30.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Trás-os-Montes

1.30.2 Namn på delområden:

Chaves

Planalto Mirandês

Valpaços

1.33.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Vinho Verde

1.33.2 Namn på delområden:

Amarante

Ave

Baião

Basto

Cávado

Lima

Monção

Paiva

Sousa

2. Bordsviner med geografisk beteckning:

2.1 Region:

Azores

2.2 Region:

Alentejano

2.3 Region:

Algarve

2.4.1 Region:

Beiras

2.4.2 Delområde

Beira Alta

Beira Litoral

Terras de Sicó

2.5 Region:

Duriense

2.6.1 Region:

Estremadura

2.6.2 Delområde:

Alta Estremadura

2.7 Region:

Minho

2.8 Region:

Ribatejano

2.9 Region:

Terras Madeirenses

2.10 Region:

Terras do Sado

2.11 Region:

Transmontano

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Denominação de origem (DO) | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Denominação de origem controlada (DOC) | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Indicação de proveniencia regulamentada (IPR) | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Vinho doce natural | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Vinho generoso | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Vinho regional | Bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Canteiro | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Colheita Seleccionada | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Crusted/Crusting | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Escolha | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Escuro | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Fino | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Frasqueira | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Garrafeira | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Lágrima | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Leve | Bordsvin med geografisk beteckning Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Nobre | Kvalitetsvin fso | Portugisiska |

Reserva | Kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Reserva velha (or grande reserva) | Mousserande kvalitetsvin fso Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Ruby | Kvalitetslikörvin fso | English |

Solera | Kvalitetslikörvin fso | Portugisiska |

Super reserva | Mousserande kvalitetsvin fso | Portugisiska |

Superior | Kvalitetsvin fso, kvalitetslikörvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Portugisiska |

Tawny | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

Vintage, eventuellt med uppgiften Late Bottle (LBV) eller Character | Kvalitetslikörvin fso | Engelska |

9. Punkt VIII B (Viner med ursprung i Förenade kungariket) ersätts av följande:

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Regional wine | Bordsvin med geografisk beteckning | Engelska |

10. Punkt IX B (Viner med ursprung i Österrike) ersätts av följande:

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Qualitätswein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein besonderer Reife und Leseart eller Prädikatswein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Ausbruch eller Ausbruchwein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Auslese eller Auslesewein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Beerenauslese (wein) | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Eiswein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Kabinett or Kabinettwein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Schilfwein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Spätlese eller Spätlesewein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Strohwein | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Trockenbeerenauslese | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Landwein | Bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Ausstich | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Auswahl | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Bergwein | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Klassik eller Classic | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Erste Wahl | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Hausmarke | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Heuriger | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Jubiläumswein | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Reserve | Kvalitetsvin fso | Tyska |

Schilcher | Kvalitetsvin fso och bordsvin med geografisk beteckning | Tyska |

Sturm | Delvist jäst druvmust med geografisk beteckning | Tyska |

11. Följande punkt "X. VINER MED URSPRUNG I TJECKISKA REPUBLIKEN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Morava

1.1.1 Namn på delområden:

Mikulovská (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller en vingård)

Slovácká (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller en vingård)

Velkopavlovická (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller en vingård)

Znojemská (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller en vingård)

1.2 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Čechy

1.2.1 Namn på delområden:

Mělnická (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller en vingård)

Litoměřická (eventuellt följt av namnet på en vinodlarkommun eller en vingård)

2.1 Bordsviner med geografisk beteckning:

české zemské víno

moravské zemské víno

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

pozdní sběr | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska |

archivní víno | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska |

panenské víno | Kvalitetsvin fso | Tjeckiska |

12. Följande punkt "XI. VINER MED URSPRUNG PÅ CYPERN" läggs till:

A. Geografiska beteckningar

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Κουμανδαρία (Commandaria)

Λαόνα Ακάμα (Laona Akama)

Βουνί Παναγιάς – Αμπελίτης (Vouni Panayia – Ambelitis)

Πιτσιλιά (Pitsilia)

Κρασοχώρια Λεμεσού (Krasohoria Lemesou), eventuellt följt av namet på delområdet: Αφάμης (Afames)

Λαόνα (Laona)

2.1 Bordsviner med geografisk beteckning:

Λεμεσός (Lemesos)

Πάφος (Pafos)

Λευκωσία (Lefkosia)

Λάρνακα (Larnaka)

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Οίνος Ελεγχόμενης Ονομασίας Προέλευσης (ΟΕΟΠ) | Kvalitetsvin fso | Grekiska |

Τοπικός Οίνος (Regional Wine) | Bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μοναστήρι (Monastiri) | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Κτήμα (Ktima) | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Αμπελώνας (-ες), (Ampelonas (-es)) | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

Μονή (Moni) | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Grekiska |

13. Följande punkt "XII. VINER MED URSPRUNG I UNGERN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Csongrád(-i)

1.1.1 Namn på delområden:

Kistelek(-i)

Pusztamérges(-i)

Mórahalom (Mórahalmi)

1.2 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Hajós-Baja(-i)

1.3 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Kunság(-i)

1.3.1 Namn på delområden:

Bácska(-i)

Cegléd(-i)

Jászság(-i)

Monor(-i)

Duna mente (Duna menti)

Kecskemét-Kiskunfélegyháza (Kecskemét-Kiskunfélegyházi)

Kiskőrös(-i)

Kiskunhalas-Kiskunmajsa(-i)

Tisza mente (Tisza menti)

Izsák(-i)

1.4 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Ászár-Neszmély(-i)

1.4.1 Namn på delområden:

Ászár(-i)

Neszmély(-i)

1.5 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Badacsony(-i)

1.6 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Balatonfüred-Csopak(-i)

1.6.1 Namn på delområden:

Zánka(-i)

1.6.1.1 Namn på vinodlarkommuner:

Tihany(-i)

1.7 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Balatonfelvidék(-i)

1.7.1 Namn på delområden:

Kál(-i)

Balatonederics-Lesence(-i)

Cserszeg(-i)

1.8 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Etyek-Buda(-i)

1.8.1 Namn på delområden:

Etyek(-i)

Buda(-i)

Velence(-i)

1.9 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Mór(-i)

1.10 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Pannonhalma (Pannonhalmi)

1.11 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Somló(-i)

1.11.1 Namn på delområden:

Kissomlyó-Sághegyi

1.12 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Sopron(-i)

1.12.1 Namn på delområden:

Kőszegi

1.13 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Balatonboglár(-i)

1.13.1 Namn på delområden:

Balatonlelle(-i)

Marcali

1.14 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Pécs(-i)

1.14.1 Namn på delområden:

Versend(-i)

Szigetvár(-i)

Kapos(-i)

1.15 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Villány(-i)

1.15.1 Namn på delområden:

Siklós(-i)

1.15.1.1 Namn på vinodlarkommuner:

Kisharsány(-i), Nagyharsány(-i), Palkonya(-i), Villánykövesd(-i), Bisse(-i), Csarnóta(-i), Diósviszló(-i), Harkány(-i), Hegyszentmárton(-i), Kistótfalu(-i), Márfa(-i), Nagytótfalu(-i), Szava(-i), Túrony(-i), Vokány(-i)

1.16 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Bükkalja(-i)

1.17 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Eger (Egri)

1.17.1 Namn på delområden:

Debrő(-i)

1.17.1.1 Namn på vinodlarkommuner:

Andornaktálya(-i), Demjén(-i), Egerbakta(-i), Egerszalók(-i), Egerszólát(-i), Felsőtárkány(-i), Kerecsend(-i), Maklár(-i), Nagytálya(-i), Noszvaj(-i), Novaj(-i), Ostoros(-i), Szomolya(-i), Aldebrő(-i), Feldebrő(-i), Tófalu(-i), Verpelét(-i), Kompolt(-i), Tarnaszentmária(-i)

1.18 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Mátra(-i)

1.18.1 Namn på delområden:

Síkvidéki

1.19 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Tokaj(-i)

1.19.1 Namn på vinodlarkommuner:

Abaújszántó(-i), Bekecs(-i), Bodrogkeresztúr(-i), Bodrogkisfalud(-i), Bodrogolaszi, Erdőbénye(-i), Erdőhorváti, Golop(-i), Hercegkút(-i), Legyesbénye(-i), Makkoshotyka(-i), Mád(-i), Mezőzombor(-i), Monok(-i), Olaszliszka(-i), Rátka(-i), Sárazsadány(-i), Sárospatak(-i), Sátoraljaújhely(-i), Szegi, Szegilong(-i), Szerencs(-i), Tarcal(-i), Tállya(-i), Tolcsva(-i), Vámosújfalu(-i)

1.20 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Balatonmelléke (Balatonmelléki)

1.20.1 Namn på delområden:

Muravidéki

1.21 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Tolna(-i)

1.21.1 Namn på delområden:

Völgység(-i)

Tamási

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategorier | Språk |

minőségi bor | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

különleges minőségű bor | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

fordítás | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

máslás | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

szamorodni | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

aszú ... puttonyos, kompletteras med siffrorna 3–6 | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

aszúeszencia | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

eszencia | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

tájbor | Bordsvin med geografisk beteckning | Ungerska |

bikavér | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

késői szüretelésű bor | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

válogatott szüretelésű bor | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

muzeális bor | Kvalitetsvin fso | Ungerska |

siller | Kvalitetsvin fso, bordsvin med geografisk beteckning | Ungerska |

14. Följande punkt "XIII. VINER MED URSPRUNG PÅ MALTA" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Malta

1.1.1 Namn på delområden:

Rabat

Mdina (Medina)

Marsaxlokk

Marnisi

Mgarr

Ta" Qali

Siggiewi

1.2 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Gozo

1.2.1 Namn på delområden:

Ramla

Marsalforn

Nadur

Victoria Heights

2.1 Bordsviner med geografisk beteckning:

Maltese Islands – Gzejjer Maltin

15. Följande punkt "XIV. VINER MED URSPRUNG I SLOVAKIEN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

1.1 Kvalitetsviner framställda i specificerade områden, följt av uttrycket "vinohradnícka oblast":

Malokarpatská

1.1.1 Namn på delområden, följt av beteckningen "vinohradnícky rajón":

Skalický

Záhorský

Stupavský

Bratislavský

Pezinský

Modranský

Doľanský

Orešanský

Senecký

Trnavský

Hlohovecký

Vrbovský

1.2 Kvalitetsviner framställda i specificerade områden, följt av uttrycket "vinohradnícka oblast":

Južnoslovenská

1.2.1 Namn på delområden, följt av beteckningen "vinohradnícky rajón":

Šamorínsky

Dunajskostredský

Galantský

Palárikovský

Komárňanský

Hrubanovský

Strekovský

Štúrovský

1.3 Kvalitetsviner framställda i specificerade områden, följt av utrycket "vinohradnícka oblast":

Stredoslovenská

1.3.1 Namn på delområden, följt av beteckningen "vinohradnícky rajón":

Ipeľský

Hontiansky

Vinický

Modrokamenský

Fiľakovský

Gemerský

Tornaľský

1.4 Kvalitetsviner framställda i specificerade områden, följt av utrycket "vinohradnícka oblast":

Nitrianska

1.4.1 Namn på delområden, följt av beteckningen "vinohradnícky rajón":

Šintavský

Nitriansky

Radošinský

Zlatomoravský

Vrábeľský

Žitavský

Želiezovský

Tekovský

Pukanecký

1.5 Kvalitetsviner framställda i specificerade områden, följt av utrycket "vinohradnícka oblast":

Východoslovenská

1.5.1 Namn på delområden, följt av beteckningen "vinohradnícky rajón":

Moldavský

Sobranský

Michalovský

Kráľovskochlmecký

1.6 Kvalitetsviner framställda i specificerade områden, följt av utrycket "vinohradnícka oblast":

Tokaj/-ská/-ský/-ské

1.6.1 Namn på delområden, följt av beteckningen "vinohradnícky rajón":

Malá Tŕňa

Veľká Tŕňa

Čerhov

Slovenské Nové Mesto

Viničky

Veľká Bara

Černochov

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

forditáš | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

mášláš | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

samorodné | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

výber ... putňový, kompletteras med siffrorna 3–6 | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

výberová esencia | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

esencia | Kvalitetsvin fso | Slovakiska |

16. Följande punkt "XV. VINER MED URSPRUNG I SLOVENIEN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Bela krajina (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Motsvarande term: Belokranjec

Belokranjec (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Bizeljsko-Sremič (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Motsvarande term: Sremič-Bizeljsko

Dolenjska (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Dolenjska, cviček (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Goriška Brda (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Motsvarande term: Brda

Kras (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Teran, Kras (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Metliška črnina (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Prekmurje (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Motsvarande term: Prekmurčan

Slovenska Istra (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Štajerska Slovenija (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Motsvarande term: Vipavec, Vipavčan

Vipavska dolina (eventuellt följt av namnet på en mindre geografisk enhet och/eller en vingård)

Motsvarande term: Vipava, Vipavec, Vipavčan

1.2 Bordsviner med geografisk beteckning:

Podravje*

Posavje*

Primorska*

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/er | Språk |

kakovostno peneče vino | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

kakovostno peneče vino z zaščitenim geografskim poreklom | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

kakovostno peneče vino ZGP | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

kakovostno vino z zaščitenim geografskim poreklom får åtföljas av uttrycket "mlado vino" | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

kakovostno vino ZGP får åtföljas av uttrycket "mlado vino" | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

penina | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

priznano tradicionalno poimenovanje | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

renome | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vino PTP | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko peneče vino z zaščitenim geografskim poreklom | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko peneče vino ZGP | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino z zaščitenim geografskim poreklom | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

eminentno | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP arhiva | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP arhivsko vino | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP izbor | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP jagodni izbor | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP ledeno vino | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP slamno vino | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP vino iz sušenega grozdja | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP suhi jagodni izbor | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

vrhunsko vino ZGP pozna trgatev | Kvalitetsvin fso | Slovenska |

deželno vino s priznano geografsko oznako får åtföljas av uttrycket "mlado vino" | Bordsvin med geografisk beteckning | Slovenska |

deželno vino PGO får åtföljas av uttrycket "mlado vino" | Bordsvin med geografisk beteckning | Slovenska |

17. Följande punkt "XVI. VINER MED URSPRUNG I BELGIEN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Côtes de Sambre et Meuse

Hagelandse Wijn

Haspengouwse Wijn

Heuvellandse wijn

Vlaamse mousserende kwaliteitswijn

1.2 Bordsviner med geografisk beteckning:

Vin de pays des jardins de Wallonie

Vlaamse landwijn

18. Följande punkt "XVII. VINER MED URSPRUNG I BULGARIEN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

1.1 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Асеновград (Asenovgrad)

1.2 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Черноморски район (Svartahavsområdet)

1.3 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Брестник (Brestnik)

1.4 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Драгоево (Dragoevo)

1.5 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Евксиноград (Evksinograd)

1.6 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Хан Крум (Han Krum)

1.7 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Хърсово (Harsovo)

1.8 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Хасково (Haskovo)

1.9 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Хисаря (Hisarya)

1.10 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Ивайловград (Ivaylovgrad)

1.11 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Карлово (Karlovo)

1.12 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Карнобат (Karnobat)

1.13 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Ловеч (Lovech)

1.14 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Лозица (Lozitsa)

1.15 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Лом (Lom)

1.16 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Любимец (Lyubimets)

1.17 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Лясковец (Lyaskovets)

1.18 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Мелник (Melnik)

1.19 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Монтана (Montana)

1.20 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Нова Загора (Nova Zagora)

1.21 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Нови Пазар (Novi Pazar)

1.22 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Ново село (Novo Selo)

1.23 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Оряховица (Oryahovitsa)

1.24 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Павликени (Pavlikeni)

1.25 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Пазарджик (Pazardjik)

1.26 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Перущица (Perushtitsa)

1.27 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Плевен (Pleven)

1.28 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Пловдив (Plovdiv)

1.29 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Поморие (Pomorie)

1.30 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Русе (Ruse)

1.31 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Сакар (Sakar)

1.32 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Сандански (Sandanski)

1.33 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Септември (Septemvri)

1.34 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Шивачево (Shivachevo)

1.35 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Шумен (Shumen)

1.36 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Славянци (Slavyantsi)

1.37 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Сливен (Sliven)

1.38 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Южно Черноморие (Södra Svartahavskusten)

1.39 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Стамболово (Stambolovo)

1.40 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Стара Загора (Stara Zagora)

1.41 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Сухиндол (Suhindol)

1.42 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Сунгурларе (Sungurlare)

1.43 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Свищов (Svishtov)

1.44 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Долината на Струма (Strumadalen)

1.45 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Търговище (Targovishte)

1.46 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Върбица (Varbitsa)

1.47 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Варна (Varna)

1.48 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Велики Преслав (Veliki Preslav)

1.49 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Видин (Vidin)

1.50 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Враца (Vratsa)

1.51 Kvalitetsviner från specificerade områden:

Ямбол (Yambol)

2. Bordsviner med geografisk beteckning:

Дунавска равнина (Donauslätten)

Тракийска низина (Trakiska låglandet)

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Гарантирано наименование за произход (ГНП) (guaranteed appellation of origin) | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Bulgariska |

Гарантирано и контролирано наименование за произход (ГКНП) (guaranteed and controlled appellation of origin) | Kvalitetsvin fso, pärlande kvalitetsvin fso, mousserande kvalitetsvin fso och kvalitetslikörvin fso | Bulgariska |

Благородно сладко вино (БСВ) (noble sweet wine) | Kvalitetslikörvin fso | Bulgariska |

регионално вино(Regional wine) | Bordsvin med geografisk beteckning | Bulgariska |

Ново (young) | Kvalitetsvin fso Bordsvin med geografisk beteckning | Bulgariska |

Премиум (premium) | Bordsvin med geografisk beteckning | Bulgariska |

Резерва (reserve) | Bordsvin med geografisk beteckning Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

Премиум резерва (premium reserve) | Bordsvin med geografisk beteckning | Bulgariska |

Специална резерва(special reserve) | Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

Специална селекция (special selection) | Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

Колекционно (collection) | Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

Премиум оук, или първо зареждане в бъчва (premium oak) | Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

Беритба на презряло грозде (vintage of overripe grapes) | Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

Розенталер (Rosenthaler) | Kvalitetsvin fso | Bulgariska |

19. Följande punkt "XVIII. VINER MED URSPRUNG I RUMÄNIEN" ska läggas till:

A. Geografiska beteckningar

1. Kvalitetsviner från specificerade områden:

1.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Aiud

1.2 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Alba Iulia

1.3 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Babadag

1.4.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Banat

1.4.2 Namn på delområden:

Dealurile Tirolului

Moldova Nouă

Silagiu

1.5 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Banu Mărăcine

1.6 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Bohotin

1.7 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Cernăteşti – Podgoria

1.8 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Coteşti

1.9 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Cotnari

1.10.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Crişana

1.10.2 Namn på delområden:

Biharia

Diosig

Şimleu Silvaniei

1.11 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Dealu Bujorului

1.12.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Dealu Mare

1.12.2 Namn på delområden:

Boldeşti

Breaza

Ceptura

Merei

Tohani

Urlaţi

Valea Călugărească

Zoreşti

1.13 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Drăgăşani

1.14.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Huşi

1.14.2 Namn på delområden:

Vutcani

1.15 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Iana

1.16.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Iaşi

1.16.2 Namn på delområden:

Bucium

Copou

Uricani

1.17 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Lechinţa

1.18.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Mehedinţi

1.18.2 Namn på delområden:

Corcova

Golul Drâncei

Oreviţa

Severin

Vânju Mare

1.19 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Miniş

1.20.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Murfatlar

1.20.2 Namn på delområden:

Cernavodă

Medgidia

1.21 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Nicoreşti

1.22 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Odobeşti

1.23 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Oltina

1.24 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Panciu

1.25 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Pietroasa

1.26 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Recaş

1.27 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Sâmbureşti

1.28.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Sarica Niculiţel

1.28.2 Namn på delområden:

Tulcea

1.29 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Sebeş – Apold

1.30 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Segarcea

1.31.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Ştefăneşti

1.31.2 Namn på delområden:

Costeşti

1.32.1 Kvalitetsviner framställda i ett specificerat område:

Târnave

1.32.2 Namn på delområden:

Blaj

Jidvei

Mediaş

2. Bordsviner geografiska beteckningar:

Colinele Dobrogei

Dealurile Crişanei

Dealurile Moldovei, eller Dealurile Covurluiului eller Dealurile Hârlăului eller Dealurile Huşilor eller Dealurile laşilor eller Dealurile Tutovei eller Terasele Siretului

Dealurile Munteniei

Dealurile Olteniei

Dealurile Sătmarului

Dealurile Transilvaniei

Dealurile Vrancei

Dealurile Zarandului

Terasele Dunării

Viile Caraşului

Viile Timişului

B. Traditionella uttryck

Traditionella uttryck | Produktkategori/-er | Språk |

Vin cu denumire de origine controlată (D.O.C.) | Kvalitetsvin fso | Rumänska |

Cules la maturitate deplină (C.M.D.) | Kvalitetsvin fso | Rumänska |

Cules târziu (C.T.) | Kvalitetsvin fso | Rumänska |

Cules la înnobilarea boabelor (C.I.B.) | Kvalitetsvin fso | Rumänska |

Vin cu indicaţie geografică | Bordsvin med geografisk beteckning | Rumänska |

Rezervă | Kvalitetsvin fso | Rumänska |

Vin de vinotecă | Kvalitetsvin fso | Rumänska |

[1] Skyddet av "cava" i denna förordning påverkar inte skyddet av den geografiska beteckningen för "Cava" mousserande kvalitetsvin fso.

[2] Namnet "vinsanto" är skyddat med latinska bokstäver.

--------------------------------------------------

BILAGA IV

TILLÄGG 2 B TILL BILAGA 7

Skyddade beteckningar som avses i artikel 6

B. Beteckningar som är skyddade för vin och vinprodukter med ursprung i Schweiz

I. Geografiska beteckningar

Kantoner

Zürich

Bern/Berne

Luzern

Uri

Schwyz

Nidwalden

Glarus

Fribourg/Freiburg

Basel-Landschaft

Basel-Stadt

Solothurn

Schaffhausen

Appenzell Innerrhoden

Appenzell Ausserrhoden

St. Gallen

Graubünden

Aargau

Thurgau

Ticino

Vaud

Valais/Wallis

Neuchâtel

Genève

Jura

1. Zürich

1.1 Zürichsee

Erlenbach

- Mariahalde

- Turmgut

Herrliberg

- Schipfgut

Hombrechtikon

- Feldbach

- Rosenberg

- Trüllisberg

Küsnacht

Kilchberg

Männedorf

Meilen

- Appenhalde

- Chorherren

Richterswil

Stäfa

- Lattenberg

- Sternenhalde

- Uerikon

Thalwil

Uetikon am See

Wädenswil

Zollikon

1.2 Limmattal

Höngg

Oberengstringen

Oetwil an der Limmat

Weiningen

1.3 Züricher Unterland

Bachenbülach

Boppelsen

Buchs

Bülach

Dielsdorf

Eglisau

Freienstein

- Teufen

- Schloss Teufen

Glattfelden

Hüntwangen

Kloten

Lufingen

Niederhasli

Niederwenigen

Nürensdorf

Oberembrach

Otelfingen

Rafz

Regensberg

Regensdorf

Steinmaur

Wasterkingen

Weiach

Wil

Winkel

1.4 Weinland

Adlikon

Andelfingen

- Heiligberg

Benken

Berg am Irchel

Buch am Irchel

Dachsen

Dättlikon

Dinhard

Dorf

- Goldenberg

- Schloss Goldenberg

- Schwerzenberg

Elgg

Ellikon

Elsau

Flaach

- Worrenberg

Flurlingen

Henggart

Hettlingen

Humlikon

- Klosterberg

Kleinandelfingen

- Schiterberg

Marthalen

Neftenbach

- Wartberg

Ossingen

Pfungen

Rheinau

Rickenbach

Seuzach

Stammheim

Trüllikon

- Rudolfingen

- Wildensbuch

Truttikon

Uhwiesen (Laufen-Uhwiesen)

Volken

Waltalingen

- Schloss Schwandegg

- Schloss Giersberg

Wiesendangen

Wildensbuch

Winterthur-Wülflingen

2. Bern/Berne

Biel/Bienne

Erlach/Cerlier

Gampelen/Champion

Ins/Anet

Neuenstadt/La Neuveville

- Schafis/Chavannes

Ligerz/Gléresse

- Schernelz

Oberhofen

Sigriswil

Spiez

Tschugg

Tüscherz/Daucher

- Alfermée

Twann/Douane

- St. Petersinsel/Ile St-Pierre

Vignelz/Vigneule

3. Luzern

Aesch

Altwis

Dagmersellen

Ermensee

Gelfingen

Heidegg

Hitzkirch

Hohenrain

Horw

Meggen

Weggis

4. Uri

Bürglen

Flüelen

5. Schwyz

Altendorf

Küssnacht am Rigi

Leutschen

Wangen

Wollerau

6. Nidwalden

Stans

7. Glarus

Niederurnen

Glarus

8. Fribourg/Freiburg

Vully

- Nant

- Praz

- Sugiez

- Môtier

- Mur

Cheyres

Font

9. Basel-Landschaft

Aesch

- Tschäpperli

Arisdorf

Arlesheim

Balstahl

- Klus

Biel-Benken

Binningen

Bottmingen

Buus

Ettingen

Itingen

Liestal

Maisprach

Muttenz

Oberdorf

Pfeffingen

Pratteln

Reinach

Sissach

Tenniken

Therwil

Wintersingen

Ziefen

Zwingen

10. Basel-Stadt

Riehen

11. Solothurn

Buchegg

Dornach

Erlinsbach

Flüh

Hofstetten

Rodersdorf

Witterswil

12. Schaffhausen

Altdorf

Beringen

Buchberg

Buchegg

Dörflingen

- Heerenberg

Gächlingen

Hallau

Löhningen

Oberhallau

Osterfingen

Rüdlingen

Schaffhausen

- Heerenberg

- Munot

- Rheinhalde

Schleitheim

Siblingen

- Eisenhalde

Stein am Rhein

- Blaurock

- Chäferstei

Thayngen

Trasadingen

Wilchingen

13. Appenzell Innerrhoden

Oberegg

14. Appenzell Ausserrhoden

Lutzenberg

15. St. Gallen

Altstätten

- Forst

Amden

Au

- Monstein

Ragaz

- Freudenberg

Balgach

Berneck

- Pfauenhalde

- Rosenberg

Bronchhofen

Eischberg

Flums

Frümsen

Grabs

- Werdenberg

Heerbrugg

Jona

Marbach

Mels

Oberriet

Pfäfers

Quinten

Rapperswil

Rebstein

Rheineck

Rorschacherberg

Sargans

Sax

Sevelen

St. Margrethen

Thal

- Buchberg

Tscherlach

Walenstadt

Wartau

Weesen

Werdenberg

Wil

16. Graubünden

Bonaduz

Cama

Chur

Domat/Ems

Felsberg

Fläsch

Grono

Igis

Jenins

Leggia

Maienfeld

- St. Luzisteig

Malans

Mesolcina

Monticello

Roveredo

San Vittore

Verdabbio

Zizers

17. Aargau

Auenstein

Baden

Bergdietikon

- Herrenberg

Biberstein

Birmenstorf

Böttstein

Bözen

Bremgarten

- Stadtreben

Döttingen

Effingen

Egliswil

Elfingen

Endingen

Ennetbaden

- Goldwand

Erlinsbach

Frick

Gansingen

Gebensdorf

Gipf-Oberfrick

Habsburg

Herznach

Hornussen

- Stiftshalde

Hottwil

Kaisten

Kirchdorf

Klingnau

Küttigen

Lengnau

Lenzburg

- Goffersberg

- Burghalden

Magden

Manndach

Meisterschwanden

Mettau

Möriken

Muri

Niederrohrdorf

Oberflachs

Oberhof

Oberhofen

Obermumpf

Oberrohrdorf

Oeschgen

Remigen

Rüfnach

- Bödeler

- Rütiberg

Schafisheim

Schinznach

Schneisingen

Seengen

- Berstenberg

- Wessenberg

Steinbruck

Spreitenbach

Sulz

Tegerfelden

Thalheim

Ueken

Unterlunkhofen

Untersiggenthal

Villigen

- Schlossberg

- Steinbrüchler

Villnachern

Wallenbach

Wettingen

Wil

Wildegg

Wittnau

Würenlingen

Würenlos

Zeiningen

Zufikon

18. Thurgau

18.1 Produktionszon I

Diessenhofen

- St. Katharinental

Frauenfeld

- Guggenhürli

- Holderberg

Herdern

- Kalchrain

- Schloss Herdern

Hüttwilen

- Guggenhüsli

- Stadtschryber

Niederneuenforn

- Trottenhalde

- Landvogt

- Chrachenfels

Nussbaumen

- St.Anna-Oelenberg

- Chindsruet-Chardüsler

Oberneuenforn

- Farhof

- Burghof

Schlattingen

- Herrenberg

Stettfurt

- Schloss Sonnenberg

- Sonnenberg

Uesslingen

- Steigässli

Warth

- Karthause Ittingen

18.2 Produktionszon II

Amlikon

Amriswil

Buchackern

Götighofen

- Buchenhalde

- Hohenfels

Griesenberg

Hessenreuti

Märstetten

- Ottenberg

Sulgen

- –Schützenhalde

Weinfelden

- Bachtobel

- Scherbengut

- Schloss Bachtobel

- Schmälzler

- Straussberg

- Sunnehalde

- Thurgut

18.3 Produktionszon III

Berlingen

Ermatingen

Eschenz

- Freudenfels

Fruthwilen

Mammern

Mannenbach

Salenstein

- Arenenberg

Steckborn

19. Ticino

19.1 Bellinzona

Arbedo-Castione

Bellinzona

Cadenazzo

Camorino

Giubiasco

Gnosca

Gorduno

Gudo

Lumino

Medeglia

Moleno

Monte Carasso

Pianezzo

Preonzo

Robasacco

Sanantonino

Sementina

19.2 Blenio

Corzoneso

Dongio

Malvaglia

Ponte-Valentino

Semione

19.3 Leventina

Anzonico

Bodio

Giornico

Personico

Pollegio

19.4 Locarno

Ascona

Auressio

Berzona

Borgnone

Brione s/Minusio

Brissago

Caviano

Cavigliano

Contone

Corippo

Cugnasco

Gerra Gambarogno

Gerra Verzasca

Gordola

Intragna

Lavertezzo

Locarno

Loco

Losone

Magadino

Mergoscia

Minusio

Mosogno

Muralto

Orselina

Piazzogna

Ronco s/Ascona

San Nazzaro

S. Abbondio

Tegna

Tenero-Contra

Verscio

Vira Gambarogno

Vogorno

19.5 Lugano

Agno

Agra

Aranno

Arogno

Astano

Barbengo

Bedano

Bedigliora

Bioggio

Bironico

Bissone

Busco Luganese

Breganzona

Brusion Arsizio

Cademario

Cadempino

Cadro

Cagiallo

Camignolo

Canobbio

Carabbia

Carabietta

Carona

Caslano

Cimo

Comano

Croglio

Cureggia

Cureglia

Curio

Davesco Soragno

Gentilino

Grancia

Gravesano

Iseo

Lamone

Lopagno

Lugaggia

Lugano

Magliaso

Manno

Maroggia

Massagno

Melano

Melide

Mezzovico-Vira

Miglieglia

Montagnola

Monteggio

Morcote

Muzzano

Neggio

Novaggio

Origlio

Pambio-Noranco

Paradiso

Pazallo

Ponte Capriasca

Porza

Pregassona

Pura

Rivera

Roveredo

Rovio

Sala Capriasca

Savosa

Sessa

Sorengo

Sigirino

Sonvico

Tesserete

Torricella-Taverne

Vaglio

Vernate

Vezia

Vico Morcote

Viganello

Villa Luganese

19.6 Mendrisio

Arzo

Balerna

Besazio

Bruzella

Caneggio

Capolago

Casima

Castel San Pietro

Chiasso

Chiasso-Pedrinate

Coldrerio

Genestrerio

Ligornetto

Mendrisio

Meride

Monte

Morbio Inferiore

Morbio Superiore

Novazzano

Rancate

Riva San Vitale

Salorino

Stabio

Tremona

Vacallo

19.7 Riviera

Biasca

Claro

Cresciano

Iragna

Lodrino

Osogna

19.8 Valle Maggia

Aurigeno

Avegno

Cavergno

Cevio

Giumaglio

Gordevio

Lodano

Maggia

Moghegno

Someo

19.9 Andra geografiska beteckningar

Nostrano

20. Vaud

20.1 Région du Chablais

Aigle

Bex

Chablais

Corbeyrier

Lavey-Morcles

Ollon

Roche

Villeneuve

Yvorne

20.2 Région de Lavaux

Belmont-sur-Lausanne

Blonay

Calamin

Chardonne

- Cure d'Attalens

Chexbres

Corseaux

Corsier-sur-Vevey

Cully

Dezaley

Dezaley-Marsens

Epesses

Grandvaux

Jongny

Lavaux

La Tour-de-Peilz

Lutry

- Savuit

Montreux

Paudex

Puidoux

Pully

Riex

Rivaz

St-Légier-La Chiésaz

St-Saphorin

- Burignon

- Faverges

Treytorrens

Vevey

Veytaux

Villette

Châtelard

20.3 Région de La Côte

Aclens

Allaman

Arnex-sur-Nyon

Arzier

Aubonne

Begnins

Bogis-Bossey

Borex

Bougy-Villars

Bremblens

Buchillon

Bursinel

Bursins

Bussigny-près-Lausanne

Bussy-Chardonney

Chigny

Clarmont

Coinsins

Colombier

Commugny

Coppet

Coteau de Vincy

Crans-près-Céligny

Crassier

Crissier

Denens

Denges

Duillier

Dully

Echandens

Echichens

Ecublens

Essertines-sur-Rolle

Etoy

Eysins

Féchy

Founex

Genolier

Gilly

Givrins

Gollion

Gland

Grens

La Côte

Lavigny

Lonay

Luins

- Château de Luins

Lully

Lussy-sur-Morges

Mex

Mies

Monnaz

Mont-sur-Rolle

Morges ou La Côte-Morges

Nyon ou La Côte-Nyon

Perroy

Prangins

Préverenges

Prilly

Reverolle

Rolle

Romanel-sur-Morges

Saint-Livres

Saint-Prex

Saint-Sulpice

Signy-Avenex

St-Saphorin-sur-Morges

Tannay

Tartegnin

Tolochenaz

Trélex

Vaux-sur-Morges

Vich

Villars-Sainte-Croix

Villars-sous-Yens

Vinzel

Vufflens-la-Ville

Vufflens-le-Château

Vullierens

Yens

20.4 Côtes-de-l'Orbe

Agiez

Arnex-sur-Orbe

Baulmes

Bavois

Belmont-sur-Yverdon

Chamblon

Champvent

Chavornay

Corcelles-sur-Chavornay

Côtes-de-l'Orbe

Eclépens

Essert-sous-Champvent

La Sarraz

Mathod

Montcherand

Orbe

Orny

Pompaples

Rances

Suscévaz

Treycovagnes

Valeyres-sous-Rances

Villars-sous-Champvent

Yvonand

20.5 Région de Bonvillars

Bonvillars

Concise

Corcelles-près-Concise

Fiez

Fontaines-sur-Grandson

Grandson

Montagny-près-Yverdon

Novalles

Onnens

Valeyres-sous-Montagny

20.6 Région du Vully

Bellerive

Chabrey

Champmartin

Constantine

Montmagny

Mur

Vallamand

Villars-le-Grand

Vully

20.7 Andra geografiska beteckningar

Dorin

Salvagnin

21. Valais/Wallis

21.1 Valais/Wallis

Agarn

Ardon

Ausserberg

Ayent

- Signèse

Baltschieder

Bovernier

Bratsch

Brig/Brigue

Chablais

Chalais

Chamoson

- Ravanay

- Saint-Pierre-de-Clage

- Trémazières

Charrat

Chermignon

- Ollon

Chippis

Collombey-Muraz

Collonges

Conthey

Dorénaz

Eggerberg

Embd

Ergisch

Evionnaz

Fully

- Beudon

- Branson

- Châtaignier

Gampel

Grimisuat

- Champlan

- Molignon

- Le Mont

- Saint Raphaël

Grône

Hohtenn

Lalden

Lens

- Flanthey

- Saint-Clément

- Vaas

Leytron

- Grand-Brûlé

- Montagnon

- Montibeux

- Ravanay

Leuk/Loèche

- Lichten

Martigny

- Coquempey

Martigny-Combe

- Plan Cerisier

Miège

Montana

- Corin

Monthey

Nax

Nendaz

Niedergesteln

Port-Valais

- Les Evouettes

Randogne

- Loc

Raron/Rarogne

Riddes

Saillon

Saint-Léonard

Saint-Maurice

Salgesch/Salquenen

Salins

Saxon

Savièse

- Diolly

Sierre

- Champsabé

- Crétaplan

- Géronde

- Goubing

- Granges

- La Millière

- Muraz

- Noës

Sion

- Batassé

- Bramois

- Châteauneuf

- Châtroz

- Clavoz

- Corbassière

- La Folie

- Lentine

- Maragnenaz

- Molignon

- Le Mont

- Mont d'Or

- Montorge

- Pagane

- Uvrier

Stalden

Staldenried

Steg

Troistorrents

Turtmann/Tourtemagne

Varen/Varone

Venthône

- Anchette

- Darnonaz

Vernamiège

Vétroz

- Balavaud

- Magnot

Vex

Veyras

- Bernune

- Muzot

- Ravyre

Vernayaz

Vionnaz

Visp/Viège

Visperterminen

Vollèges

Vouvry

Zeneggen

21.2 Andra geografiska beteckningar

Dôle

Dôle blanche

Fendant

Goron

Rosé du Valais

22. Neuchâtel

22.1 Neuchâtel

Auvernier

Bevaix

Bôle

Boudry

Chez-le-Bart

Colombier

Corcelles

Cormondrèche

Cornaux

Cortaillod

Cressier

Entre-deux-Lacs

Fresens

Gorgier

Hauterive

La Béroche

Le Landeron

Neuchâtel

- Champréveyres

- La Coudre

- Ville de Neuchâtel

Peseux

Saint-Aubin

Saint-Aubin-Sauges

Saint-Blaise

Vaumarcus

22.2 Andra geografiska beteckningar

Perdrix blanche

23. Genève

23.1 Genève

Aire-la-Ville

Anières

Avully

Avusy

Bardonnex

- Charrot

- Landecy

Bellevue

Bernex

- Lully

Cartigny

Céligny ou Côte Céligny

Chancy

Choulex

Collex-Bossy

Collonge-Bellerive

Cologny

Confignon

Corsier

Dardagny

- Essertines

Genthod

Gy

Hermance

Jussy

Laconnex

Meinier

- Le Carre

Meyrin

Perly-Certoux

Plans-les-Ouates

Presinge

Puplinges

Russin

Satigny

- Bourdigny

- Choully

- Peissy

Soral

Troinex

Vandoeuvres

Vernier

Veyri

23.2 Andra geografiska beteckningar

Perlan

24. Jura

Buix

Soyhières

II. Schweiziska traditionella uttryck

Auslese/Sélection/Selezione

Appellation d'origine

Appellation d'origine contrôlée

Attestierter Winzerwy

Beerenauslese/Sélection de grains nobles

Beerli/Beerliwein

Château/Schloss/Castello [1]

Cru

Denominazione di origine

Denominazione di origine controllata

Eiswein/vin de glace

Federweiss/Weissherbst [2]

Flétri/Flétri sur souche

Gletscherwein/Vin des Glaciers

Grand Cru

Kontrollierte Ursprungsbezeichnung

La Gerle

Landwein

Œil-de-Perdrix [3]

Passerillé/Strohwein/Sforzato [4]

Premier Cru

Pressé doux/Süssdruck

Primeur/Vin nouveau/Novello

Riserva

Schiller

Spätlese/Vendange tardive/Vendemmia tardiva [5]

Sur lie(s)/auf der Hefe ausgebaut

Terravin

Trockenbeerenauslese

Ursprungsbezeichnung

Village(s)

Vin de pays

Vin doux naturel [6]

Vinatura

VITI

Winzerwy

[1] Dessa beteckningar är endast skyddade för kantoner med en precis definition, dvs. Vaud, Valais och Genève.

[2] Dessa beteckningar är skyddade utan att det påverkar användningen av den traditionella tyska beteckningen "Federweisser" för delvis jäst druvmust avsedd för direkt konsumtion, i enlighet med artikel 3 c i den tyska vinlagen och artiklarna 12.1 b och 14.1 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 i dess ändrade lydelse.

[3] Denna beteckning är skyddad utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 17 och 19 i kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 i dess ändrade lydelse.

[4] För export till gemenskapen, total alkoholhalt (faktisk och möjlig) på 16 volymprocent.

[5] För export till gemenskapen måste den naturliga sockerhalten ligga minst 1 procent över årsgenomsnittet för andra viner.

[6] För export till gemenskapen avser denna beteckning likörvin med strängare bestämmelser för sockeravkastning och sockerhalt (ursprunglig naturlig sockerhalt 252 g/l).

--------------------------------------------------

BILAGA V

TILLÄGG 3 TILL BILAGA 7 OM ARTIKLARNA 6 OCH 25

I. Skyddet av de beteckningar som avses i artikel 6 i bilagan skall inte hindra att namnen på följande vinstockssorter används för viner med ursprung i Schweiz, under förutsättning att de används i enlighet med den schweiziska lagstiftningen och tillsammans med en geografisk beteckning som klart visar vinets ursprung:

- Ermitage/Hermitage.

- Johannisberg.

II. Enligt artikel 25 b i bilagan och om inte annat sägs i de särskilda bestämmelserna för följedokument vid transport skall bilagan inte tillämpas på vin och vinprodukter som

a) resenärer medför i sitt bagage för privat konsumtion,

b) privatpersoner skickar till varandra för privat konsumtion,

c) ingår i privatpersoners tillhörigheter vid flytt eller arv,

d) importeras för att användas vid vetenskapliga eller tekniska experiment, i kvantiteter om högst 1 hl,

e) är avsett för ambassader, konsulat eller därtill knutna organ, som har rätt att importera utan pålagor,

f) är avsett att användas ombord på internationella transportmedel.

--------------------------------------------------

BILAGA VI

TILLÄGG 4 TILL BILAGA 7 OM ARTIKEL 2

Förteckning över de rättsakter rörande vin och vinprodukter som avses i artikel 2

I gemenskapen:

Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma marknaden för vin (EGT 179, 14.7.1999, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1), avseende KN-nummer 2009 61, 2009 69 och 2204.

I Schweiz:

Kapitel 2 i i förordningen från det federala departementet för inrikes frågor (DFI) av den 23 november 2005 om alkoholdrycker, senast ändrad den 15 november 2006 (RO 2006 4967) med schweiziska tulltariffnummer 2009.60 och 2204.

--------------------------------------------------

BILAGA VII

TILLÄGG 1 TILL BILAGA 8

Förteckning över skyddade beteckningar för spritdrycker med ursprung i gemenskapen

(enligt artikel 5.3 i förordning (EEG) nr 1576/89)

1. Rom

Rhum de la Martinique/Rhum de la Martinique traditionnel

Rhum de la Guadeloupe/Rhum de la Guadeloupe traditionnel

Rhum de la Réunion/Rhum de la Réunion traditionnel

Rhum de la Guyane/Rhum de la Guyane traditionnel

Ron de Málaga

Ron de Granada

Rum da Madeira

2. a) Whisky

Scotch Whisky

Irish Whisky

Whisky español

(Dessa beteckningar får förekomma tillsammans med "malt" eller "grain".)

b) Whiskey

Irish Whiskey

Uisce Beatha Eireannach/Irish Whiskey

(Dessa beteckningar får förekomma tillsammans med "Pot Still".)

3. Sädessprit

Eau-de-vie de seigle de marque nationale luxembourgeoise

Korn

Kornbrand

4. Vinsprit

Eau-de-vie de Cognac

Eau-de-vie des Charentes

Cognac

(Beteckningen "Cognac" får förekomma tillsammans med följande:

- Fine

- Grande Fine Champagne

- Grande Champagne

- Petite Fine Champagne

- Fine Champagne

- Borderies

- Fins Bois

- Bons Bois)

Fine Bordeaux

Armagnac

Bas-Armagnac

Haut-Armagnac

Ténarèse

Eau-de-vie de vin de la Marne

Eau-de-vie de vin originaire d'Aquitaine

Eau-de-vie de vin de Bourgogne

Eau-de-vie de vin originaire du Centre-Est

Eau-de-vie de vin originaire de Franche-Comté

Eau-de-vie de vin originaire du Bugey

Eau-de-vie de vin de Savoie

Eau-de-vie de vin originaire des Coteaux de la Loire

Eau-de-vie de vin des Côtes-du-Rhône

Eau-de-vie de vin originaire de Provence

Eau-de-vie de Faugères/Faugères

Eau-de-vie de vin originaire du Languedoc

Aguardente do Minho

Aguardente do Douro

Aguardente da Beira Interior

Aguardente da Bairrada

Aguardente do Oeste

Aguardente do Ribatejo

Aguardente do Alentejo

Aguardente do Algarve

"Vinars Tärnave", "Vinars Vaslui", "Vinars Murfatlar", "Vinars Vrancea", "Vinars Segarcea"

5. Brandy

Brandy de Jerez

Brandy del Penedés

Brandy italiano

Brandy Αττικης/Brandy of Attica

Brandy Πελλοπονησου/Brandy of the Peloponnese

Brandy Κεντρικης Ελλαδας/Brandy of Central Greece

Deutscher Weinbrand

Wachauer Weinbrand

Weinbrand Dürnstein

Karpatské brandy špeciál

6. Sprit av druvrester

Eau-de-vie de marc de Champagne

Marc de Champagne

Eau-de-vie de marc originaire d'Aquitaine

Eau-de-vie de marc de Bourgogne

Eau-de-vie de marc originaire du Centre-Est

Eau-de-vie de marc originaire de Franche-Comté

Eau-de-vie de marc originaire de Bugey

Eau-de-vie de marc originaire de Savoie

Marc de Bourgogne

Marc de Savoie

Marc d'Auvergne

Eau-de-vie de marc originaire des Coteaux de la Loire

Eau-de-vie de marc des Côtes du Rhône

Eau-de-vie de marc originaire de Provence

Eau-de-vie de marc originaire du Languedoc

Marc d'Alsace Gewürztraminer

Marc de Lorraine

Bagaceira do Minho

Bagaceira do Douro

Bagaceira da Beira Interior

Bagaceira da Bairrada

Bagaceira do Oeste

Bagaceira do Ribatejo

Bagaceiro do Alentejo

Bagaceira do Algarve

Orujo gallego

Grappa

Grappa di Barolo

Grappa piemontese/Grappa del Piemonte

Grappa lombarda/Grappa di Lombardia

Grappa trentina/Grappa del Trentino

Grappa friulana/Grappa del Friuli

Grappa veneta/Grappa del Veneto

Südtiroler Grappa/Grappa dell'Alto Adige

Τσικουδια Κρητης/Tsikoudia of Crete

Τσιπουρο Μακεδονιας/Tsipouro of Macedonia

Τσιπουρο Θεσσαλιας/Tsipouro of Thessaly

Τσιπουρο Τυρναβου/Tsipouro of Tyrnavos

Eau-de-vie de marc de marque nationale luxembourgeoise

Zivania

Сунгурларска гроздова ракия или гроздова ракия от Сунгурларе/Sungurlarska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Sungurlare

Сливенска гроздова ракия или Гроздова ракия от Сливен(Сливенска перла)/Slivenska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Sliven (Slivenska perla)

Стралджанска гроздова ракия или Гроздова ракия от Стралджа (Стралджанска мускатова ракия)/Straldjanska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Straldja (Straldjanska Muscatova rakya)

Поморийска гроздова или гроздова ракия от Поморие/Pomoriyska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Pomorie

Русенска гроздова ракия или Гроздова ракия от Русе (Русенска бисерна гроздова ракия)/Rusenska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Ruse (Russenska biserna grozdova rakya)

Бургаска гроздова ракия или гроздова ракия от Бургас (Бургаска мускатова ракия)/Burgaska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Burgas (Bourgaska Muscatova rakya)

Добруджанска гроздова ракия или Гроздова ракия от Добруджа (Добруджанска мускатова ракия)/Dobrudjanska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Dobrudja (Dobrudjanska muscatova rakya)

Сухиндолска гроздова ракия или Гроздова ракия от Сухиндол/Suhindolska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Suhindol

Карловска гроздова ракия или Гроздова ракия от Карлово/Karlovska grozdova rakya eller Grozdova rakya från Karlovo

7. Frukt sprit

Schwarzwälder Kirschwasser

Schwarzwälder Himbeergeist

Schwarzwälder Mirabellenwasser

Schwarzwälder Williamsbirne

Schwarzwälder Zwetschgenwasser

Fränkisches Zwetschgenwasser

Fränkisches Kirschwasser

Fränkischer Obstler

Mirabelle de Lorraine

Kirsch d'Alsace

Quetsch d'Alsace

Framboise d'Alsace

Mirabelle d'Alsace

Kirsch de Fougerolles

Südtiroler Williams/Williams dell'Alto Adige

Südtiroler Aprikot/Aprikot dell'Alto Adige/Südtiroler

Südtiroler Marille/Marille dell'Alto Adige/Marille

Südtiroler Kirsch/Kirsch dell'Alto Adige

Südtiroler Zwetschgeler/Zwetschgeler dell'Alto Adige

Südtiroler Obstler/Obstler dell'Alto Adige

Südtiroler Gravensteiner/Gravensteiner dell'Alto Adige

Südtiroler Golden Delicious/Golden Delicious dell'Alto Adige

Williams friulano/Williams del Friuli

Sliwovitz del Veneto

Sliwovitz del Friuli-Venezia Giulia

Sliwovitz del Trentino-Alto Adige

Distillato di mele trentino/Distillato di mele del Trentino

Williams trentino/Williams del Trentino

Sliwovitz trentino/Sliwovitz del Trentino

Aprikot trentino/Aprikot del Trentino

Medronheira do Algarve

Medronheira do Buçaco

Kirsch Friulano/Kirschwasser Friulano

Kirsch Trentino/Kirschwasser Trentino

Kirsch Veneto/Kirschwasser Veneto

Aguardente de pèra da Lousa

Eau-de-vie de pommes de marque nationale luxembourgeoise

Eau-de-vie de poires de marque nationale luxembourgeoise

Eau-de-vie de kirsch de marque nationale luxembourgeoise

Eau-de-vie de quetsch de marque nationale luxembourgeoise

Eau-de-vie de mirabelle de marque nationale luxembourgeoise

Eau-de-vie de prunelles de marque nationale luxembourgeoise

Wachauer Marillenbrand

Bošácka Slivovica

Szatmári Szilvapálinka

Kecskeméti Barackpálinka

Békési Szilvapálinka

Szabolcsi Almapálinka

Троянска сливова ракия или Сливова ракия от Троян/Troyanska slivova rakya eller Slivova rakya från Troyan

Силистренска кайсиева ракия или кайсиева ракия от Силистра/Silistrenska kaysieva rakya eller Kaysieva rakya från Silistra

Тервелска кайсиева ракия или Кайсиева ракия от Тервел/Tervelska kaysieva rakya eller Kaysieva rakya från Tervel

Ловешка сливова ракия или Сливова ракия от Ловеч/Loveshka slivova rakya eller Slivova rakya från Lovech

"Țuică Zetea de MedieșuAurit", "Țuică de Valea Milcovului", "Țuică de Buzău", "Țuică de Argeș", "Țuică de Zalău", "Țuică ardelenească de Bistrița", "Horincă de Maramureș", "Horincă de Cămârzan", "Horincă de Seini", "Horincă de Chioar", "Horincă de Lăpuș", "Turț deOaș", "Turț de Maramureș"

8. Cidersprit och päronsprit

Calvados

Calvados du Pays d'Auge

Eau-de-vie de cidre de Bretagne

Eau-de-vie de poiré de Bretagne

Eau-de-vie de cidre de Normandie

Eau-de-vie de poiré de Normandie

Eau-de-vie de cidre du Maine

Aguardiente de sidra de Asturias

Eau-de-vie de poiré du Maine

9. Gentianasprit

Bayerischer Gebirgsenzian

Südtiroler Enzian/Genzians dell'Alto Adige

Genziana trentina/Genziana del Trentino

10. Fruktsprit

Pacharán

Pacharán navarro

11. Enbärskryddad sprit

Ostfriesischer Korngenever

Genièvre Flandres Artois

Hasseltse jenever

Balegemse jenever

Péket de Wallonie

Steinhäger

Plymouth Gin

Gin de Mahón

Vilniaus Džinas

Spišská Borovička

Slovenská Borovička Juniperus

Slovenská Borovička

Inovecká Borovička

Liptovská Borovička

12. Kumminkryddad sprit

Dansk Akvavit/Dansk Aquavit

Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit

13. Aniskryddad sprit

Anis español

Évoca anisada

Cazalla

Chinchón

Ojén

Rute

Ouzo/Oύςο

14. Likör

Berliner Kümmel

Hamburger Kümmel

Münchener Kümmel

Chiemseer Klosterlikör

Bayerischer Kräuterlikör

Cassis de Dijon

Cassis de Beaufort

Irish Cream

Palo de Mallorca

Ginjinha portuguesa

Licor de Singeverga

Benediktbeurer Klosterlikör

Ettaler Klosterlikör

Ratafia de Champagne

Ratafia catalana

Anis português

Finsk bärlikör/finsk fruktlikör

Grossglockner Alpenbitter

Mariazeller Magenlikör

Mariazeller Jagasaftl

Puchheimer Bitter

Puchheimer Schlossgeist

Steinfelder Magenbitter

Wachauer Marillenlikör

Jägertee/Jagertee/Jagatee

Allažu Kimelis

Čepkeliu

Demänovka Bylinný Likér

Polsk körsbärslikör

Karlovarská Hořká

15. Spritdrycker

Pommeau de Bretagne

Pommeau du Maine

Pommeau de Normandie

Svensk Punsch/Swedish Punch

16. Vodka

Svensk Vodka/Swedish Vodka

Suomalainen Vodka/Finsk Vodka/Vodka of Finland

Polska Wódka/Polish Vodka

Laugarício Vodka

Originali Lietuviška degtiné

Wódka ziolowa z Niziny Pólnocnopodlaskiej aromatyzowana ekstraktem z trawy zubrowej/Herbal vodka from the North Podlasie Lowland aromatised with an extract of bison grass/Örtvodka från norra Podlasie-lågländerna, smaksatt med extrakt av visentgräs

Latvijas Dzidrais

Rīgas Degvīns

17. Spritdrycker med bitter smak

Demänovka bylinná horká

--------------------------------------------------

BILAGA VIII

TILLÄGG 2 TILL BILAGA 8

Skyddade beteckningar på spritdrycker med ursprung i Schweiz

Vinsprit

Eau-de-vie de vin du Valais

Brandy du Valais

Sprit av druvrester

Baselbieter Marc

Grappa del Ticino/Grappa Ticinese

Grappa della Val Calanca

Grappa della Val Bregaglia

Grappa della Val Mesolcina

Grappa della Valle di Poschiavo

Marc d'Auvernier

Marc de Dôle du Valais

Fruktsprit

Aargauer Bure Kirsch

Abricot du Valais

Abricotine ou Eau-de-vie d'abricot du Valais (AOC)

Baselbieterkirsch

Baselbieter Mirabelle

Baselbieter Pflümli

Baselbieter Zwetschgenwasser

Bernbieter Kirsch

Bernbieter Mirabellen

Bernbieter Zwetschgenwasser

Bérudges de Cornaux

Canada du Valais

Coing d'Ajoie

Coing du Valais

Damassine d'Ajoie

Damassine de la Baroche

Eau-de-vie de poire du Valais (AOC)

Emmentaler Kirsch

Framboise du Valais

Freiämter Zwetschgenwasser

Fricktaler Kirsch

Golden du Valais

Gravenstein du Valais

Kirsch d'Ajoie

Kirsch de la Béroche

Kirsch du Valais

Kirsch suisse

Lauerzer Kirsch

Luzerner Kernobstbarnd

Luzerner Kirsch

Luzerner Pflümli

Luzerner Williams

Luzerner Zwetschgenwasser

Mirabelle d'Ajoie

Mirabelle du Valais

Poire d'Ajoie

Poire d'Orange de la Baroche

Pomme d'Ajoie

Pomme du Valais

Prune d'Ajoie

Prune du Valais

Prune impériale de la Baroche

Pruneau du Valais

Rigi Kirsch

Schwarzbuben Kirsch

Seeländer Kirsch

Seeländer Pflümliwasser

Urschwyzerkirsch

Williams du Valais

Zuger Kirsch

Cidersprit och päronsprit

Bernbieter Birnenbrand

Freiämter Theilerbirnenbrand

Luzerner Birnenträsch

Luzerner Theilerbirnenbrand

Gentianasprit

Gentiane du Jura

Enbärskryddad sprit

Genièvre du Jura

Likör

Basler Eierkirsch

Bernbieter Cherry Brandy Liqueur

Bernbieter Griottes Liqueur

Bernbieter Kirschen Liqueur

Liqueur de poires Williams du Valais

Liqueur d'abricot du Valais

Liqueur de framboise du Valais

Örtsprit (eller örtbaserad sprit)

Baselbieter Burgermeister (Kräuterbrand)

Bernbieter Kräuterbitter

Eau-de-vie d'herbes du Jura

Eau-de-vie d'herbes du Valais

Genépi du Valais

Gotthard Kräuterbrand

Innerschwyzer Chrüter

Luzerner Chrüter (Kräuterbrand)

Walliser Chrüter (Kräuterbrand)

Övriga

Lie du Mandement

Lie de Dôle du Valais

Lie du Valais

--------------------------------------------------

BILAGA IX

TILLÄGG 5 TILL BILAGA 8 SOM GÄLLER ARTIKEL 2

Förteckning över de rättsakter rörande spritdrycker, aromatiserade viner och aromatiserade drycker som avses i artikel 2

a) Spritdrycker omfattas av nummer 2208 i Internationella konventionen om det harmoniserade systemet för beskrivning och kodifiering av varor

I gemenskapen:

- Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 (EGT L 160, 12.6.1989, s. 1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

I Schweiz:

- Kapitel 5 i förordningen från det federala departementet för inrikes frågor (DFI) av den 23 november 2005 om alkoholhaltiga drycker, senast ändrad den 15 november 2006 (RO 2006 4967).

b) Aromatiserade drycker omfattas av nummer 2205 och ur 2206 i Internationella konventionen om det harmoniserade systemet för beskrivning och kodifiering av varor

I gemenskapen:

- Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 (EGT L 149, 14.6.1991, s. 1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

I Schweiz:

- Kapitel 2.3 i förordningen från det federala departementet för inrikes frågor (DFI) av den 23 november 2005 om alkoholhaltiga drycker, senast ändrad den 15 november 2006 (RO 2006 4967).

--------------------------------------------------