Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 12005SA

Akt om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen

OJ L 157, 21.6.2005, p. 203–375 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

In force

21.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 157/203


AKT

om villkoren för Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen

I överensstämmelse med artikel 2 i anslutningsfördraget skall denna akt tillämpas om fördraget om upprättande av en konstitution för Europa inte är i kraft den 1 januari 2007 fram till dagen för ikraftträdandet av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa.

DEL ETT

PRINCIPER

Artikel 1

I denna akt avses med

grundläggande fördrag:

a)

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG‐fördraget) och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) med de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före anslutningen,

b)

Fördraget om Europeiska unionen (EU‐fördraget) med de tillägg och ändringar som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som trätt i kraft före anslutningen,

nuvarande medlemsstater: Konungariket Belgien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,

unionen: den europeiska union som upprättats genom EU‐fördraget,

gemenskapen: den ena av eller båda de gemenskaper som anges i första strecksatsen, allt efter omständigheterna,

nya medlemsstater: Republiken Bulgarien och Rumänien,

institutioner: de institutioner som upprättats genom de grundläggande fördragen.

Artikel 2

Från och med dagen för anslutningen skall bestämmelserna i de grundläggande fördragen och i rättsakter som har antagits av institutionerna och Europeiska centralbanken före anslutningen vara bindande för Bulgarien och Rumänien och skall tillämpas i dessa stater på de villkor som anges i de fördragen och i denna akt.

Artikel 3

1.   Bulgarien och Rumänien ansluter sig till de beslut och avtal som företrädarna för medlemsstaternas regeringar har fattat eller ingått vid sammanträden i rådet.

2.   Bulgarien och Rumänien skall ha samma ställning som de nuvarande medlemsstaterna när det gäller förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter av Europeiska rådet eller av rådet samt förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter som medlemsstaterna efter gemensam överenskommelse har antagit i frågor om gemenskapen eller unionen; de kommer följaktligen att beakta de principer och riktlinjer som kommer till uttryck i dessa förklaringar, resolutioner eller andra ståndpunkter och kommer att göra vad som behövs för att säkerställa genomförandet.

3.   Bulgarien och Rumänien ansluter sig till de konventioner och protokoll som finns förtecknade i bilaga I. Dessa konventioner och protokoll skall träda i kraft gentemot Bulgarien och Rumänien den dag som rådet fastställer i de beslut som avses i punkt 4.

4.   Rådet skall genom enhälligt beslut på rekommendation av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet göra alla anpassningar som krävs på grund av anslutning till de konventioner och protokoll som avses i punkt 3 och skall offentliggöra den anpassade texten i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Bulgarien och Rumänien åtar sig avseende de konventioner och protokoll som avses i punkt 3 att införa administrativa eller andra arrangemang som motsvarar dem som de nuvarande medlemsstaterna eller rådet har antagit vid dagen för anslutningen, och att underlätta praktiskt samarbete mellan medlemsstaternas institutioner och organisationer.

6.   Rådet kan genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen komplettera bilaga I med de konventioner, avtal och protokoll som undertecknats före dagen för anslutningen.

Artikel 4

1.   Bestämmelserna i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar genom det protokoll som fogats till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (nedan kallat ”Schengenprotokollet”), och i de rättsakter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, enligt förteckningen i bilaga II, samt i eventuella ytterligare sådana rättsakter som antagits före anslutningen, skall vara bindande för och tillämpas i Bulgarien och Rumänien från och med dagen för anslutningen.

2.   De bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i rättsakter som grundas på detta eller på annat sätt har samband med detta, vilka inte avses i punkt 1 skall visserligen vara bindande för Bulgarien och Rumänien från och med dagen för anslutningen men skall inte tillämpas i respektive stat förrän efter beslut av rådet när det i enlighet med tillämpliga Schengenutvärderingsförfaranden har kontrollerats att de nödvändiga villkoren för tillämpning av samtliga delar av regelverket är uppfyllda i den staten.

Rådet skall fatta sitt beslut, efter att ha hört Europaparlamentet, med enhällighet bland de medlemmar som företräder regeringarna i de medlemsstater för vilka tillämpningen av de bestämmelser som avses i denna punkt redan har inletts och företrädaren för regeringen i den medlemsstat för vilken tillämpningen av bestämmelserna skall inledas. De rådsmedlemmar som företräder regeringarna i Irland och i Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland skall delta i sådana beslut i den mån de hänför sig till de bestämmelser i Schengenregelverket och i rättsakter som grundas på detta eller som på annat sätt har samband med detta i vilka dessa medlemsstater deltar.

Artikel 5

Bulgarien och Rumänien skall delta i den ekonomiska och monetära unionen från och med dagen för anslutningen som medlemsstater med undantag i enlighet med artikel 122 i EG‐fördraget.

Artikel 6

1.   Sådana avtal eller konventioner som ingåtts eller provisoriskt tillämpas av gemenskapen, eller avtal eller konventioner enligt artikel 24 eller artikel 38 i EU‐fördraget, med en eller flera tredje stater, med en internationell organisation eller med en medborgare i tredje stat, skall vara bindande för Bulgarien och Rumänien på de villkor som anges i de grundläggande fördragen och denna akt.

2.   Bulgarien och Rumänien förbinder sig att på de villkor som anges i denna akt ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts eller undertecknats av de nuvarande medlemsstaterna och gemenskapen tillsammans.

Bulgariens och Rumäniens anslutning till de avtal eller konventioner som ingåtts eller undertecknats av gemenskapen och de nuvarande medlemsstaterna tillsammans med särskilda tredjeländer eller internationella organisationer skall godkännas genom att protokoll till sådana avtal eller konventioner ingås mellan rådet, genom enhälligt beslut på medlemsstaternas vägnar, och det eller de tredje länderna eller den internationella organisationen i fråga. Kommissionen skall på medlemsstaternas vägnar förhandla fram dessa protokoll på grundval av förhandlingsdirektiv som enhälligt godkänts av rådet, och i samråd med en kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Den skall lägga fram ett utkast till protokollen för rådet, så att de kan ingås.

Detta förfarande skall inte påverka utövandet av gemenskapens egen behörighet eller beröra fördelningen av befogenheter mellan gemenskapen och medlemsstaterna när det gäller ingående av sådana avtal i framtiden eller eventuella andra ändringar som inte har samband med anslutningen.

3.   När Bulgarien och Rumänien ansluter sig till de avtal och konventioner som avses i punkt 2 skall de få samma rättigheter och skyldigheter enligt dessa avtal och konventioner som de nuvarande medlemsstaterna.

4.   Från och med dagen för anslutningen, och i avvaktan på ikraftträdandet av de nödvändiga protokoll som avses i punkt 2 skall ingås, skall Bulgarien och Rumänien tillämpa bestämmelserna i de avtal eller konventioner som ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna och gemenskapen tillsammans före anslutningen, med undantag för avtalet med Schweiz om fri rörlighet för personer. Denna skyldighet gäller också för de avtal eller konventioner som unionen och de nuvarande medlemsstaterna har enats om att tillämpa provisoriskt.

I avvaktan på ikraftträdandet av de protokoll som avses i punkt 2 skall gemenskapen och medlemsstaterna, när så befinns lämpligt tillsammans, inom ramen för sin respektive behörighet, vidta lämpliga åtgärder.

5.   Bulgarien och Rumänien ansluter sig till partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (1), undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000.

6.   Bulgarien och Rumänien förbinder sig att på de villkor som anges i denna akt ansluta sig till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (2) i enlighet med artikel 128 i det avtalet.

7.   Från och med dagen för anslutningen skall Bulgarien och Rumänien tillämpa de bilaterala textilavtal och textilöverenskommelser som gemenskapen har ingått med tredjeländer.

De kvantitativa restriktioner som gemenskapen tillämpar på import av textil‐ och beklädnadsvaror skall anpassas för att ta hänsyn till Bulgariens och Rumäniens anslutning till gemenskapen. Gemenskapen kan i detta syfte före anslutningen förhandla fram ändringar i de bilaterala avtal och överenskommelser som avses ovan med de berörda tredjeländerna.

Om ändringarna i de bilaterala textilavtalen och textilöverenskommelserna inte har trätt i kraft vid anslutningen skall gemenskapen göra de nödvändiga anpassningarna av sina bestämmelser om import av textil‐ och beklädnadsvaror från tredjeländer för att ta hänsyn till Bulgariens och Rumäniens anslutning.

8.   De kvantitativa restriktioner som gemenskapen tillämpar på import av stål och stålprodukter skall anpassas på grundval av Bulgariens och Rumäniens import under de senaste åren av stålprodukter med ursprung i de berörda leverantörsländerna.

I detta syfte skall de nödvändiga ändringarna i de bilaterala stålavtal och stålöverenskommelser som gemenskapen ingått med tredjeländer förhandlas fram före anslutningen.

Om ändringarna av de bilaterala avtalen och överenskommelserna inte har trätt i kraft vid anslutningen skall bestämmelserna i första stycket gälla.

9.   Fiskeavtal som Bulgarien och Rumänien före anslutningen har ingått med tredjeländer skall förvaltas av gemenskapen.

De rättigheter och skyldigheter som Bulgarien och Rumänien har genom dessa avtal skall inte påverkas under den period då bestämmelserna i dessa avtal provisoriskt bibehålls.

Så snart som möjligt och under alla omständigheter innan de avtal som avses i första stycket har löpt ut skall lämpliga beslut om fortsättning av fiskeverksamheten enligt dessa avtal antas i varje enskilt fall av rådet, med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, varvid det även skall vara möjligt att förlänga vissa avtal med högst ett år.

10.   Med verkan från och med dagen för anslutningen skall Bulgarien och Rumänien frånträda alla frihandelsavtal med tredjeländer, inklusive Centraleuropeiska frihandelsavtalet.

I den mån avtal mellan Bulgarien, Rumänien eller båda staterna å ena sidan och ett eller flera tredjeländer å andra sidan inte är förenliga med de skyldigheter som följer av denna akt skall Bulgarien och Rumänien vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja de oförenligheter som konstaterats. Om Bulgarien eller Rumänien har svårigheter med att anpassa ett avtal som ingåtts med ett eller flera tredjeländer före anslutningen skall landet enligt villkoren i det avtalet frånträda det.

11.   Bulgarien och Rumänien ansluter sig på de villkor som anges i denna akt till de interna överenskommelser som ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna för att genomföra de avtal eller konventioner som avses i punkterna 2, 5 och 6.

12.   Bulgarien och Rumänien skall när så behövs vidta lämpliga åtgärder för att deras ställning i förhållande till internationella organisationer och sådana internationella avtal där också gemenskapen eller andra medlemsstater är parter skall anpassas till de rättigheter och skyldigheter som följer av anslutningen till unionen.

I synnerhet skall de vid anslutningen eller så snart som möjligt därefter frånträda sådana internationella fiskeavtal och utträda ur sådana fiskeorganisationer som även gemenskapen är part i, om inte deras medlemskap har samband med något annat än fiske.

Artikel 7

1.   Om inget annat föreskrivs i denna akt får inte bestämmelserna i denna tillfälligt sättas ur kraft, ändras eller upphävas på annat sätt än genom det förfarande som anges i de grundläggande fördragen och som gör det möjligt att ändra de fördragen.

2.   De rättsakter som har antagits av institutionerna och som omfattas av övergångsbestämmelser i denna akt skall behålla sin rättsliga status; i synnerhet skall förfarandena för ändring av dessa rättsakter gälla även i fortsättningen.

3.   De bestämmelser i denna akt vars syfte eller verkan är att rättsakter antagna av institutionerna skall upphävas eller ändras, utom då det gäller en övergångsåtgärd, skall ha samma rättsliga status som de på detta sätt upphävda eller ändrade bestämmelserna och skall vara underkastade samma regler som dessa.

Artikel 8

De grundläggande fördragen och de rättsakter som antagits av institutionerna skall, som en övergångsåtgärd, tillämpas med de avvikelser som föreskrivs i denna akt.

DEL TVÅ

ANPASSNING AV FÖRDRAGEN

AVDELNING I

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Artikel 9

1.   Artikel 189 andra stycket i EG‐fördraget och artikel 107 andra stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Antalet ledamöter i Europaparlamentet får inte överstiga 736.”

2.   Med verkan från och med början av perioden 2009–2014 skall artikel 190.2 första stycket i EG‐fördraget och artikel 108.2 första stycket i Euratomfördraget ersättas med följande:

”2.

I varje medlemsstat skall följande antal företrädare i Europaparlamentet väljas:

Belgien

22

Bulgarien

17

Tjeckien

22

Danmark

13

Tyskland

99

Estland

6

Grekland

22

Spanien

50

Frankrike

72

Irland

12

Italien

72

Cypern

6

Lettland

8

Litauen

12

Luxemburg

6

Ungern

22

Malta

5

Nederländerna

25

Österrike

17

Polen

50

Portugal

22

Rumänien

33

Slovenien

7

Slovakien

13

Finland

13

Sverige

18

Förenade kungariket

72”

Artikel 10

1.   Artikel 205.2 i EG-fördraget och artikel 118.2 i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”2.

När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall medlemsstaternas röster viktas på följande sätt:

Belgien

12

Bulgarien

10

Tjeckien

12

Danmark

7

Tyskland

29

Estland

4

Grekland

12

Spanien

27

Frankrike

29

Irland

7

Italien

29

Cypern

4

Lettland

4

Litauen

7

Luxemburg

4

Ungern

12

Malta

3

Nederländerna

13

Österrike

10

Polen

27

Portugal

12

Rumänien

14

Slovenien

4

Slovakien

7

Finland

7

Sverige

10

Förenade kungariket

29

Rådets beslut skall fattas med minst 255 röster från majoriteten av medlemsstaterna när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på förslag från kommissionen.

I andra fall skall rådets beslut fattas med minst 255 röster från minst två tredjedelar av medlemsstaterna.”

2.   Artikel 23.2 tredje stycket i EU-fördraget skall ersättas med följande:

”Rådsmedlemmarnas röster skall viktas i enlighet med artikel 205.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Rådets beslut skall fattas med minst 255 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna. När rådet skall fatta ett beslut med kvalificerad majoritet får en rådsmedlem begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt, skall beslutet inte antas.”

3.   Artikel 34.3 i EU-fördraget skall ersättas med följande:

”3.

När rådet skall besluta med kvalificerad majoritet skall medlemmarnas röster viktas enligt artikel 205.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, varvid åtminstone 255 röster från minst två tredjedelar av medlemmarna skall krävas för beslut. När rådet skall fatta ett beslut med kvalificerad majoritet får en rådsmedlem begära en kontroll av att de medlemsstater som utgör denna kvalificerade majoritet motsvarar minst 62 % av unionens hela befolkning. Om detta villkor inte är uppfyllt, skall beslutet inte antas.”

Artikel 11

1.   Artikel 9 första stycket i det protokoll om domstolens stadga som fogas till EU-fördraget, EG-fördraget och Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Den nytillsättning av en del av domartjänsterna som skall äga rum vart tredje år skall avse omväxlande fjorton och tretton domare.”

2.   Artikel 48 i det protokoll om domstolens stadga som fogas till EU-fördraget, EG-fördraget och Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Artikel 48

Förstainstansrätten skall ha tjugosju domare.”

Artikel 12

Artikel 258 andra stycket i EG-fördraget och artikel 166 andra stycket i Euratomfördraget om sammansättningen av Ekonomiska och sociala kommittén skall ersättas med följande:

”Antalet ledamöter i kommittén skall vara följande:

Belgien

12

Bulgarien

12

Tjeckien

12

Danmark

9

Tyskland

24

Estland

7

Grekland

12

Spanien

21

Frankrike

24

Irland

9

Italien

24

Cypern

6

Lettland

7

Litauen

9

Luxemburg

6

Ungern

12

Malta

5

Nederländerna

12

Österrike

12

Polen

21

Portugal

12

Rumänien

15

Slovenien

7

Slovakien

9

Finland

9

Sverige

12

Förenade kungariket

24”

Artikel 13

Artikel 263 tredje stycket i EG‐fördraget om sammansättningen av Regionkommittén skall ersättas med följande:

”Antalet ledamöter i kommittén skall vara följande:

Belgien

12

Bulgarien

12

Tjeckien

12

Danmark

9

Tyskland

24

Estland

7

Grekland

12

Spanien

21

Frankrike

24

Irland

9

Italien

24

Cypern

6

Lettland

7

Litauen

9

Luxemburg

6

Ungern

12

Malta

5

Nederländerna

12

Österrike

12

Polen

21

Portugal

12

Rumänien

15

Slovenien

7

Slovakien

9

Finland

9

Sverige

12

Förenade kungariket

24”

Artikel 14

Protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga, som fogas till EG-fördraget, skall ändras på följande sätt:

1.

I artikel 3 skall följande införas mellan uppgifterna för Belgien och Tjeckien:

”—

Bulgarien.”

Följande skall införas mellan uppgifterna för Portugal och Slovenien:

”—

Rumänien.”

2.

Artikel 4.1 första stycket skall ändras på följande sätt:

a)

Den inledande meningen skall ersättas med följande:

”1.

Banken skall ha ett kapital på 164 795 737 000 EUR, som skall tecknas av medlemsstaterna med följande belopp (3):”

b)

Följande skall införas mellan uppgifterna för Irland och Slovakien:

”Rumänien 846 000 000”.

c)

Följande skall införas mellan uppgifterna för Slovenien och Litauen:

”Bulgarien 296 000 000”.

3.

Artikel 11.2 första, andra och tredje styckena skall ersättas med följande:

”2.

Styrelsen skall bestå av 28 ledamöter och 18 suppleanter.

Ledamöterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år; varje medlemsstat skall nominera en ledamot. Kommissionen skall också nominera en ledamot.

Suppleanterna skall utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

Två suppleanter skall nomineras av Tyskland.

Två suppleanter skall nomineras av Frankrike.

Två suppleanter skall nomineras av Italien.

Två suppleanter skall nomineras av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Spanien och Portugal.

En suppleant skall nomineras i samförstånd mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna.

Två suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Danmark, Grekland, Irland och Rumänien.

Två suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Estland, Lettland, Litauen, Österrike, Finland och Sverige.

Tre suppleanter skall nomineras i samförstånd mellan Bulgarien, Tjeckien, Cypern, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

En suppleant skall nomineras av kommissionen.”

Artikel 15

Artikel 134.2 första stycket i Euratomfördraget, om sammansättningen av Vetenskapliga och tekniska kommittén, skall ersättas med följande:

”2.

Kommittén skall ha 41 ledamöter som rådet utser efter att ha hört kommissionen.”

AVDELNING II

ANDRA ANPASSNINGAR

Artikel 16

I artikel 57.1 i EG‐fördraget skall sista meningen ersättas med följande:

”I fråga om restriktioner som är i kraft enligt nationell lagstiftning i Bulgarien, Estland och Ungern skall det relevanta datumet vara den 31 december 1999.”

Artikel 17

Artikel 299.1 i EG‐fördraget skall ersättas med följande:

”1.

Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Republiken Bulgarien, Republiken Tjeckien, Konungariket Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Republiken Estland, Republiken Grekland, Konungariket Spanien, Republiken Frankrike, Irland, Republiken Italien, Republiken Cypern, Republiken Lettland, Republiken Litauen, Storhertigdömet Luxemburg, Republiken Ungern, Republiken Malta, Konungariket Nederländerna, Republiken Österrike, Republiken Polen, Republiken Portugal, Rumänien, Republiken Slovenien, Republiken Slovakien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.”

Artikel 18

1.   Artikel 314 andra stycket i EG‐fördraget skall ersättas med följande:

”Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska texterna giltiga.”

2.   Artikel 225 andra stycket i Euratomfördraget skall ersättas med följande:

”Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, grekiska, iriska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska och ungerska texterna giltiga.”

3.   Artikel 53 andra stycket i EU‐fördraget skall ersättas med följande:

”Till följd av anslutningsfördragen är även de bulgariska, estniska, finska, lettiska, litauiska, maltesiska, polska, rumänska, slovakiska, slovenska, svenska, tjeckiska och ungerska texterna giltiga.”

DEL TRE

PERMANENTA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 19

De rättsakter som förtecknas i bilaga III till denna akt skall anpassas på det sätt som anges i den bilagan.

Artikel 20

Sådan anpassning som vid anslutningen behöver göras i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV till denna akt skall utarbetas enligt riktlinjerna i den bilagan.

AVDELNING II

ANDRA BESTÄMMELSER

Artikel 21

De åtgärder som förtecknas i bilaga V till denna akt skall tillämpas enligt de villkor som anges i den bilagan.

Artikel 22

På förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet får rådet enhälligt besluta om de anpassningar av bestämmelserna i denna akt om den gemensamma jordbrukspolitiken som ändringar i gemenskapslagstiftningen kan motivera.

DEL FYRA

TILLFÄLLIGA BESTÄMMELSER

AVDELNING I

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 23

De åtgärder som förtecknas i bilagorna VI och VII till denna akt skall tillämpas på Bulgarien och Rumänien enligt de villkor som anges i de bilagorna.

AVDELNING II

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Artikel 24

1.   Med avvikelse från det högsta antal ledamöter i Europaparlamentet som fastställs i artikel 189 andra stycket i EG‐fördraget och i artikel 107 andra stycket i Euratomfördraget, skall antalet ledamöter i Europaparlamentet ökas, för att beakta Bulgariens och Rumäniens anslutning, med följande antal ledamöter från dessa länder för tiden från och med anslutningen fram till början av Europaparlamentets mandatperiod 2009—2014:

Bulgarien

18

Rumänien

35

2.   Före den 31 december 2007 skall Bulgarien och Rumänien, i enlighet med bestämmelserna i akten om allmänna direkta val av ledamöter i Europaparlamentet, för sina folk hålla allmänna direkta val av det antal ledamöter som anges i punkt 1 (4).

3.   Om valen hålls efter dagen för anslutningen skall, med avvikelse från artikel 190.1 i EG‐fördraget och artikel 108.1 i Euratomfördraget, de ledamöter i Europaparlamentet som företräder folken i Bulgarien och Rumänien under perioden från och med anslutningen fram till vart och ett av de val som avses i punkt 2 utses inom parlamenten i dessa stater på det sätt som var och en av dessa stater själv bestämmer.

AVDELNING III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 25

1.   Från dagen för anslutningen skall Bulgarien och Rumänien betala in följande belopp, som motsvarar deras andel av det inbetalade kapitalet för det tecknade kapitalet enligt artikel 4 i Europeiska investeringsbankens stadga (5).

Bulgarien

14 800 000 EUR

Rumänien

42 300 000 EUR

Dessa belopp skall betalas i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning den 31 maj 2007, 31 maj 2008, 31 maj 2009, 30 november 2009, 31 maj 2010, 30 november 2010, 31 maj 2011 och 30 november 2011.

2.   Bulgarien och Rumänien skall, i åtta lika stora delbetalningar, som förfaller till betalning på de dagar som avses i punkt 1, bidra till reserver och avsättningar som har karaktär av reserver samt till de överföringar till reserver och avsättningar som skall göras och som motsvarar saldot på resultaträkningen i slutet av månaden före anslutningen, enligt uppgifterna i bankens balansräkning, med belopp motsvarande följande procentandelar av reserverna och avsättningarna (5):

Bulgarien

0,181 %

Rumänien

0,517 %

3.   Det kapital och de inbetalningar som föreskrivs i punkterna 1 och 2 skall inbetalas kontant i euro av Bulgarien och Rumänien, om inte bankens råd enhälligt beslutar om ett undantag.

Artikel 26

1.   Bulgarien och Rumänien skall betala följande belopp till den kol‐ och stålforskningsfond som avses i beslut 2002/234/EKSG av företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 27 februari 2002 om de ekonomiska följderna av att EKSG‐fördraget upphör att gälla och om Kol‐ och stålforskningsfonden (6):

(miljoner EUR, löpande priser)

Bulgarien

11,95

Rumänien

29,88

2.   Bidragen till Kol‐ och stålforskningsfonden skall betalas i fyra delar, med början 2009, alltid den första arbetsdagen i årets första månad, enligt följande:

2009:

15 %

2010:

20 %

2011:

30 %

2012:

35 %

Artikel 27

1.   Från och med dagen för anslutningen skall upphandling, tecknande av kontrakt och utbetalningar av föranslutningsstöd enligt Phareprogrammet (7), Phares program för gränsöverskridande samarbete (8) och stöd enligt den övergångsmekanism som avses i artikel 31 förvaltas av genomförandeorgan i Bulgarien och Rumänien.

Kommissionen skall genom ett beslut avstå från sin förhandskontroll av upphandling och tecknande av kontrakt efter ett ackrediteringsförfarande som genomförts av kommissionen och en positiv bedömning enligt systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS), i enlighet med de kriterier och villkor som fastställs i bilagan till rådets förordning (EG) nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin och om ändring av förordning (EEG) nr 3906/89 (9) samt i artikel 164 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (10).

Om detta kommissionsbeslut om att avstå från förhandskontroll inte har fattats före anslutningen skall inga kontrakt som undertecknas mellan dagen för anslutningen och den dag då kommissionen fattar sitt beslut berättiga till föranslutningsstöd.

I välgrundade undantagsfall får kommissionen dock, om kommissionens beslut om att avstå från förhandskontroll försenas till efter dagen för anslutningen av skäl som inte kan tillskrivas myndigheterna i Bulgarien eller Rumänien, anse att villkoren för föranslutningsstöd är uppfyllda när det gäller kontrakt som undertecknas mellan dagen för anslutningen och dagen för kommissionens beslut, och tillåta fortsatt genomförande av föranslutningsstödet under en begränsad period, med förbehåll för kommissionens förhandskontroll av upphandling och tecknande av kontrakt.

2.   Finansiella åtaganden som ingåtts före anslutningen enligt de finansiella föranslutningsinstrument som avses i punkt 1 samt de som ingåtts enligt den övergångsmekanism som avses i artikel 31 efter anslutningen, inklusive ingående och registrering av därpå följande enskilda rättsliga åtaganden och utbetalningar efter anslutningen, skall även fortsättningsvis styras av reglerna och föreskrifterna i de finansiella föranslutningsinstrumenten och belasta motsvarande budgetkapitel tills de berörda programmen och projekten har avslutas. Trots detta skall offentlig upphandling som inleds efter anslutningen genomföras i enlighet med de relevanta gemenskapsdirektiven.

3.   Programplanering för det föranslutningsstöd som avses i punkt 1 skall genomföras för sista gången under det sista året före anslutningen. Kontrakt för åtgärder enligt dessa program måste tecknas inom de följande två åren. Inga förlängningar av perioden för tecknande av kontrakt skall beviljas. I välgrundade undantagsfall kan begränsad förlängning av varaktigheten beviljas i fråga om fullgörande av kontrakt.

Utan hinder av detta får föranslutningsfonder tas i anspråk under de två första åren efter anslutningen för att täcka administrativa kostnader enligt punkt 4. För kostnader som gäller revision och utvärdering får föranslutningsfonder tas i anspråk upp till fem år efter anslutningen.

4.   För att garantera den erforderliga utfasningen av de finansiella föranslutningsinstrument som avses i punkt 1 och ISPA‐programmet (11) får kommissionen vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att den nödvändiga stadgeenliga personalstyrkan bibehålls i Bulgarien och Rumänien under högst 19 månader efter anslutningen. Under denna period skall tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda som utplacerats på tjänster i Bulgarien och Rumänien före anslutningen och som måste vara kvar i tjänst i dessa stater efter dagen för anslutningen, som ett undantag åtnjuta samma finansiella och materiella villkor som de som tillämpades av kommissionen före anslutningen, i enlighet med de tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (12). De administrativa utgifterna, inklusive löner för annan erforderlig personal, skall finansieras genom rubriken ”Utfasning av föranslutningsstöd för nya medlemsstater” eller motsvarande under lämpligt politikområde i Europeiska gemenskapernas allmänna budget som avser utvidgningen.

Artikel 28

1.   Åtgärder som vid tidpunkten för anslutningen har omfattats av beslut om stöd enligt förordning (EG) nr 1267/1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument och vars genomförande inte har slutförts vid detta datum skall anses ha godkänts av kommissionen enligt rådets förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond (13). Belopp som ännu inte har anslagits för genomförandet av sådana åtgärder skall anslås enligt den förordning om sammanhållningsfonden som är i kraft vid anslutningen och skall hänföras till det kapitel som motsvarar den förordningen enligt Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Om inte annat sägs i punkterna 2—5 skall bestämmelserna för genomförandet av åtgärder som godkänts enligt den senare förordningen tillämpas på de åtgärderna.

2.   Varje anbudsförfarande i samband med en åtgärd som avses i punkt 1 för vilket det vid anslutningen redan har offentliggjorts en anbudsinfordran i Europeiska unionens officiella tidning skall genomföras i enlighet med de regler som fastställs i denna anbudsinfordran. Bestämmelserna i artikel 165 i budgetförordningen för Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall dock inte tillämpas. Varje upphandlingsförfarande som gäller en åtgärd som avses i punkt 1 och för vilket ingen anbudsinfordran ännu har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall överensstämma med bestämmelserna i fördragen, med de instrument som har antagits enligt dessa och med gemenskapens politik, bland annat med politiken för miljöskydd, transport, transeuropeiska nät, konkurrens och offentlig upphandling.

3.   Utbetalningar som görs av kommissionen enligt en åtgärd som avses i punkt 1 skall överföras till det tidigaste öppna åtagandet, i första hand enligt förordning (EG) nr 1267/1999 och därefter enligt den förordning om sammanhållningsfonden som då är i kraft.

4.   För de åtgärder som avses i punkt 1 skall reglerna för fördelning av stöd enligt förordning (EG) nr 1267/1999 fortsätta att gälla, utom i välgrundade fall som kommissionen skall besluta om på begäran av den berörda medlemsstaten.

5.   Kommissionen får i välgrundade undantagsfall besluta att tillåta särskilda undantag från de regler som gäller enligt den förordning om sammanhållningsfonden som är i kraft vid anslutningen, för de åtgärder som avses i punkt 1.

Artikel 29

Om betalningsperioden för fleråriga åtaganden enligt programmet Sapard (14), för beskogning av jordbruksmark, stöd till upprättande av producentgrupper eller miljöåtgärder inom jordbruket, går utöver det tillåtna slutdatumet för utbetalningar enligt Sapard skall utestående åtaganden täckas av programmet för landsbygdsutveckling 2007—2013. Om det behövs särskilda övergångsåtgärder i detta hänseende skall dessa antas i enlighet med förfarandet i artikel 50.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna (15).

Artikel 30

1.   Bulgarien, som — i linje med sina åtaganden — före 2003 definitivt stängde enheterna 1 och 2 vid kärnkraftverket Kozloduj i syfte att därefter lägga ned dem, förpliktar sig att år 2006 definitivt stänga enheterna 3 och 4 vid detta kärnkraftverk och att senare lägga ned dessa enheter.

2.   Under perioden 2007—2009 skall gemenskapen ge Bulgarien ekonomiskt stöd för att främja landets insatser för nedläggning samt för att hantera konsekvenserna av stängningen och nedläggningen av enheterna 1—4 vid kärnkraftverket Kozloduj.

Stödet skall bland annat täcka åtgärder för att främja nedläggningen av enheterna 1—4 i kärnkraftverket Kozloduj, åtgärder för miljöuppgradering i linje med regelverket, åtgärder för modernisering av de konventionella energiproduktions‐, energiöverförings‐ och energidistributionssektorerna i Bulgarien, åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, öka användningen av förnybara energikällor samt förbättra energiförsörjningstryggheten.

Under perioden 2007—2009 skall stödet uppgå till 210 miljoner EUR (i 2004 års priser) i åtagandebemyndiganden, som skall fördelas på lika stora årliga åtaganden om 70 miljoner EUR (i 2004 års priser).

Stödet kan helt eller delvis lämnas som ett gemenskapsbidrag till den internationella stödfonden för nedläggningen av Kozloduj, som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

3.   Kommissionen kan anta genomförandebestämmelser för det stöd som avses i punkt 2. Bestämmelserna skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (16). För detta ändamål skall kommissionen biträdas av en kommitté. Artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG skall tillämpas. Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara sex veckor. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 31

1.   Under det första året efter anslutningen skall unionen lämna tillfälligt finansiellt stöd, nedan kallat ”övergångsmekanismen”, till Bulgarien och Rumänien så att de kan utveckla och stärka sin administrativa och rättsliga förmåga att genomföra gemenskapslagstiftningen och kontrollera att den efterlevs samt främja inbördes utbyte av goda rutiner. Detta stöd skall användas för att finansiera institutionsuppbyggande projekt och begränsade småskaliga investeringar i samband med dessa.

2.   Stödet skall inriktas på det fortsatta behovet av att förstärka den institutionella kapaciteten på vissa områden genom åtgärder som inte kan finansieras genom strukturfonderna eller landsbygdsutvecklingsfonderna.

3.   När det gäller projekt för partnersamverkan mellan offentliga förvaltningar som syftar till institutionsuppbyggnad skall förfarandet med inbjudan att lämna förslag genom det nätverk av kontaktpunkter som finns i medlemsstaterna tillämpas även i fortsättningen i enlighet med ramavtalen med medlemsstaterna om föranslutningsstöd.

Åtagandebemyndigandena för övergångsmekanismen, i 2004 års priser, för Bulgarien och Rumänien skall vara 82 miljoner EUR under det första året efter anslutningen, för att tillgodose nationella och övergripande prioriteringar. Anslagen skall beviljas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

4.   Beslut om att bevilja stöd genom övergångsmekanismen skall fattas och genomföras i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 3906/89 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa.

Artikel 32

1.   Härmed inrättas en likviditets‐ och Schengenfacilitet som ett tillfälligt instrument för att mellan dagen för anslutningen och utgången av 2009 bistå Bulgarien och Rumänien med att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna samt bidra till att förbättra likviditetsflödet i den nationella budgeten.

2.   För perioden 2007—2009 skall följande belopp (i 2004 års priser) göras tillgängliga för Bulgarien och Rumänien i form av schablonbeloppsbetalningar ur den tillfälliga likviditets‐ och Schengenfaciliteten.

(miljoner EUR, i 2004 års priser)

 

2007

2008

2009

Bulgarien

121,8

59,1

58,6

Rumänien

297,2

131,8

130,8

3.   Minst 50 % av anslaget till vardera landet enligt den tillfälliga likviditets‐ och Schengenfaciliteten skall användas för att bistå Bulgarien och Rumänien när det gäller ländernas skyldighet att finansiera åtgärder vid unionens nya yttre gränser för genomförandet av Schengenregelverket och kontroll vid de yttre gränserna.

4.   En tolftedel av varje årligt belopp skall utbetalas till Bulgarien och Rumänien den första vardagen i varje månad motsvarande år. Schablonbeloppsbetalningarna skall utnyttjas inom tre år efter den första utbetalningen. Bulgarien och Rumänien skall senast sex månader efter utgången av denna treårsperiod lägga fram en utförlig rapport om det slutliga genomförandet av schablonbeloppsbetalningarna enligt Schengendelen av den tillfälliga likviditets‐ och Schengenfaciliteten, med en motivering av utgifterna. Alla medel som inte utnyttjats eller som använts till ändamål som inte kan motiveras skall återkrävas av kommissionen.

5.   Kommissionen får anta sådana tekniska föreskrifter som är nödvändiga för den tillfälliga likviditets‐ och Schengenfacilitetens funktion.

Artikel 33

1.   Utan att det föregriper framtida politiska beslut skall de totala åtagandebemyndiganden för strukturåtgärder som görs tillgängliga för Bulgarien och Rumänien under treårsperioden 2007—2009 uppgå till följande:

(miljoner EUR, i 2004 års priser)

 

2007

2008

2009

Bulgarien

539

759

1 002

Rumänien

1 399

1 972

2 603

2.   Under de tre åren 2007—2009 skall omfattningen och arten av åtgärder inom ramen för dessa fasta landsanslag fastställas på grundval av de då tillämpliga bestämmelserna om utgifter för strukturåtgärder.

Artikel 34

1.   Utöver de förordningar om landsbygdsutveckling som gäller vid anslutningen skall bestämmelserna i avsnitten I—III i bilaga VIII tillämpas på Bulgarien och Rumänien för perioden 2007—2009 och de särskilda finansiella bestämmelserna i avsnitt IV i bilaga VIII tillämpas på Bulgarien och Rumänien under hela programperioden 2007—2013.

2.   Utan att det föregriper framtida politiska beslut skall åtagandebemyndigandena för landsbygdsutveckling från garantisektionen vid EUGFJ för Bulgarien och Rumänien under treårsperioden 2007—2009 uppgå till 3 041 miljoner EUR (i 2004 års priser).

3.   Tillämpningsföreskrifter för bestämmelserna i bilaga VIII skall vid behov antas i enlighet med förfarandet i artikel 50.2 i förordning (EG) nr 1260/1999.

4.   Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet vid behov företa nödvändiga anpassningar av bestämmelserna i bilaga VIII för att säkerställa överensstämmelse med förordningarna om landsbygdsutveckling.

Artikel 35

De belopp som anges i artiklarna 30, 31, 32, 33 och 34 skall justeras av kommissionen varje år i enlighet med prisutvecklingen som en del av den årliga tekniska justeringen av budgetplanen.

AVDELNING IV

ANDRA BESTÄMMELSER

Artikel 36

1.   Om det inom tre år efter anslutningen skulle uppstå svårigheter som är allvarliga och kan bli bestående inom någon ekonomisk sektor eller som kan allvarligt försämra ekonomin inom ett visst område, får Bulgarien och Rumänien ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder för att rätta till situationen och anpassa sektorn i fråga till ekonomin på den inre marknaden.

Under samma förutsättningar får var och en av de nuvarande medlemsstaterna ansöka om bemyndigande att vidta skyddsåtgärder som kan avse Bulgarien eller Rumänien eller båda dessa stater.

2.   Efter begäran av den berörda staten skall kommissionen snabbehandla frågan, besluta om de skyddsåtgärder som den finner nödvändiga och ange under vilka förutsättningar och hur de skall genomföras.

Vid allvarliga ekonomiska svårigheter och på uttrycklig begäran av den berörda medlemsstaten skall kommissionen fatta sitt beslut inom fem arbetsdagar från det att den fick begäran tillsammans med relevanta uppgifter om bakgrunden. De åtgärder som på detta sätt beslutas skall gälla med omedelbar verkan, skall ta hänsyn till alla berörda parters intressen och skall inte innefatta några gränskontroller.

3.   Åtgärder enligt punkt 2 kan innebära avvikelser från bestämmelserna i EG‐fördraget och denna akt, i den mån och så länge det är strikt nödvändigt för att uppnå de mål som avses i punkt 1. I första hand skall sådana åtgärder väljas som stör den inre marknadens funktion så litet som möjligt.

Artikel 37

Om Bulgarien eller Rumänien inte har lyckats genomföra åtaganden som gjorts inom ramen för anslutningsförhandlingarna och därigenom orsakar en allvarlig störning i den inre marknadens funktion, inbegripet åtaganden inom all sektorspolitik som avser ekonomisk verksamhet med gränsöverskridande verkan, eller om det föreligger en överhängande risk för en sådan störning, kan kommissionen, inom tre år efter anslutningen, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ vidta lämpliga åtgärder.

Åtgärderna skall vara proportionella och i första hand väljas så att de stör den inre marknadens funktion så litet som möjligt, i förekommande fall med tillämpning av befintliga sektoriella skyddsmekanismer. Sådana skyddsåtgärder får inte åberopas som ett medel för godtycklig diskriminering eller dolda restriktioner av handeln mellan medlemsstater. Skyddsklausulen kan åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningens resultat och de åtgärder som antas skall träda i kraft från och med dagen för anslutningen om inte något senare datum föreskrivs. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när det relevanta åtagandet har genomförts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så länge som de relevanta åtagandena inte har uppfyllts. Med hänsyn till den berörda nya medlemsstatens framsteg med att uppfylla sina åtaganden kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt. Kommissionen skall i god tid underrätta rådet innan den återkallar skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

Artikel 38

Om det i Bulgarien eller Rumänien finns allvarliga brister eller överhängande risk för sådana brister i införlivandet, genomförandet eller tillämpningen av rambeslut eller andra relevanta åtaganden, samarbetsinstrument och beslut som avser ömsesidigt erkännande på det straffrättsliga området enligt avdelning VI i EU‐fördraget eller av direktiv och förordningar som avser ömsesidigt erkännande på det civilrättsliga området enligt avdelning IV i EG‐fördraget, får kommissionen, inom tre år efter anslutningen, på grundval av en motiverad begäran från en medlemsstat eller på eget initiativ och efter samråd med medlemsstaterna, vidta lämpliga åtgärder och ange under vilka förutsättningar och hur dessa åtgärder skall genomföras.

Dessa åtgärder får bestå i ett tillfälligt upphävande av tillämpningen av relevanta bestämmelser och beslut i förbindelserna mellan Bulgarien eller Rumänien och en eller flera andra medlemsstater, utan att det påverkar ett fortsatt nära rättsligt samarbete. Skyddsklausulen kan åberopas redan före anslutningen på grundval av övervakningens resultat och de åtgärder som antas skall träda i kraft från och med dagen för anslutningen om inte något senare datum föreskrivs. Åtgärderna skall inte kvarstå längre än vad som är absolut nödvändigt och skall i vart fall upphävas när bristerna har avhjälpts. De får dock tillämpas utöver den period som anges i första stycket så länge dessa brister kvarstår. Med hänsyn till den berörda nya medlemsstatens framsteg med att avhjälpa de brister som fastställts kan kommissionen anpassa åtgärderna på lämpligt sätt efter samråd med medlemsstaterna. Kommissionen skall i god tid underrätta rådet innan den återkallar skyddsåtgärder och skall vederbörligen beakta alla synpunkter från rådet i detta avseende.

Artikel 39

1.   Om det på grundval av kommissionens kontinuerliga övervakning av Bulgariens och Rumäniens åtaganden i samband med anslutningsförhandlingarna och i synnerhet kommissionens övervakningsrapporter finns klara bevis för att läget i förberedelserna för antagande och genomförande av regelverket i Bulgarien eller Rumänien är sådant att det finns en allvarlig risk för att någon av dessa stater är uppenbarligen oförberedd att uppfylla kraven för medlemskap vid tidpunkten för anslutning den 1 januari 2007 på ett antal viktiga områden, får rådet, på grundval av en rekommendation från kommissionen, enhälligt besluta att den planerade tidpunkten för den statens anslutning senareläggs med ett år till den 1 januari 2008.

2.   Trots vad som föreskrivs i punkt 1 får rådet med kvalificerad majoritet på grundval av en rekommendation från kommissionen fatta beslut enligt punkt 1 med avseende på Rumänien, om allvarliga brister har konstaterats när det gäller Rumäniens uppfyllande av något eller några av de åtaganden och krav som är förtecknade i avsnitt I i bilaga IX.

3.   Trots vad som föreskrivs i punkt 1 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 37 får rådet med kvalificerad majoritet på grundval av en rekommendation från kommissionen och efter en utförlig bedömning hösten 2005 av de framsteg som Rumänien har gjort på området konkurrenspolitik fatta beslut enligt punkt 1 med avseende på Rumänien om allvarliga brister har konstaterats när det gäller Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden enligt Europaavtalet (17) eller av något eller några av de åtaganden och krav som är förtecknade i avsnitt II i bilaga IX.

4.   Om ett beslut fattas enligt punkt 1, 2 eller 3 skall rådet med kvalificerad majoritet besluta om att omedelbart göra sådana anpassningar av denna akt, med bilagor och tillägg, som är nödvändiga på grund av beslutet om senareläggandet.

Artikel 40

För att den inre marknaden skall fungera obehindrat får tillämpningen av Bulgariens och Rumäniens nationella regler under de övergångsperioder som anges i bilagorna VI och VII inte leda till gränskontroller mellan medlemsstater.

Artikel 41

Om det krävs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i Bulgarien och Rumänien till den som följer av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken enligt villkoren i denna akt, skall sådana bestämmelser antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 1784/2003 av den 29 september 2003 om den gemensamma organisationen av marknaden för spannmål (18) eller, i förekommande fall, i motsvarande artiklar i de andra förordningarna om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader eller det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. De övergångsbestämmelser som avses i denna artikel får antas inom tre år efter anslutningen, och tillämpningen skall begränsas till denna period. Rådet får dock förlänga perioden genom enhälligt beslut på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet.

Övergångsbestämmelser som avser tillämpningen av sådana rättsakter avseende den gemensamma jordbrukspolitiken som inte anges i denna akt, och som krävs på grund av anslutningen, skall före anslutningen antas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen eller, om de avser rättsakter som ursprungligen antagits av kommissionen, av kommissionen i enlighet med det förfarande som krävs för antagande av rättsakterna i fråga.

Artikel 42

Om det krävs övergångsbestämmelser för att underlätta övergången från den nuvarande ordningen i Bulgarien och Rumänien till den som följer av tillämpningen av gemenskapens veterinära och fytosanitära bestämmelser och bestämmelser om livsmedelssäkerhet, skall sådana bestämmelser antas av kommissionen i enlighet med det relevanta förfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen. Dessa bestämmelser skall antas inom tre år efter anslutningen, och tillämpningen skall begränsas till denna period.

DEL FEM

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER FÖR DENNA AKT

AVDELNING I

UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONER OCH ORGAN

Artikel 43

Europaparlamentet skall besluta om de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

Artikel 44

Rådet skall besluta om de ändringar i sin arbetsordning som behövs på grund av anslutningen.

Artikel 45

En medborgare från varje ny medlemsstat skall utses till kommissionen från och med dagen för anslutningen. De nya ledamöterna i kommissionen skall utses av rådet med kvalificerad majoritet och i samförstånd med kommissionens ordförande, efter det att Europaparlamentet har hörts.

Mandattiden för de kommissionsledamöter som utses på detta sätt skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommissionen har vid anslutningen.

Artikel 46

1.   Två domare i domstolen och två domare i förstainstansrätten skall utses.

2.   Ämbetstiden för en av de domare i domstolen som utses enligt punkt 1 skall gå ut den 6 oktober 2009. Vilken domare som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för den andre domaren skall gå ut den 6 oktober 2012.

Ämbetstiden för en av de domare i förstainstansrätten som utses enligt punkt 1 skall gå ut den 31 augusti 2007. Vilken domare som detta skall gälla avgörs genom lottning. Ämbetstiden för den andre domaren skall gå ut den 31 augusti 2010.

3.   Domstolen skall besluta de ändringar i sina rättegångsregler som behövs på grund av anslutningen.

Förstainstansrätten skall i samförstånd med domstolen besluta de ändringar i sina rättegångsregler som behövs på grund av anslutningen.

De ändrade rättegångsreglerna skall godkännas av rådet med kvalificerad majoritet.

4.   Om någon av domstolarna eller någon av deras avdelningar har inlett ett muntligt förfarande i ett mål men inte avgjort målet före dagen för anslutningen, skall domstolen eller avdelningen i fråga avgöra målet i den sammansättning som den hade före anslutningen och tillämpa de rättegångsregler som gällde dagen före anslutningen.

Artikel 47

Revisionsrätten skall utvidgas med ytterligare två ledamöter som skall utses för sex år.

Artikel 48

Ekonomiska och sociala kommittén skall utvidgas genom att 27 ledamöter utses som företräder de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället i Bulgarien och Rumänien. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid anslutningen.

Artikel 49

Regionkommittén skall utvidgas genom att 27 ledamöter utses som företräder regionala och lokala organ i Bulgarien och Rumänien och som valts till ett regionalt eller lokalt organ eller som är politiskt ansvariga inför en vald församling. Deras mandattid skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som kommittén har vid anslutningen.

Artikel 50

De anpassningar av de grundläggande fördragens regler för kommittéer och av arbetsordningar för kommittéer som behövs på grund av anslutningen skall göras så snart som möjligt efter anslutningen.

Artikel 51

1.   Nya ledamöter i de genom fördragen eller genom en av institutionernas rättsakter inrättade kommittéerna, arbetsgrupperna eller andra organen skall utses enligt de villkor och förfaranden som fastställts för utseende av ledamöter i dessa kommittéer, arbetsgrupper eller andra organ. Mandattiden för de nya ledamöterna skall gå ut vid samma tidpunkt som mandattiden för de ledamöter som organet har vid anslutningen.

2.   I de genom fördragen eller genom en av institutionernas rättsakter inrättade kommittéer eller arbetsgrupper där antalet ledamöter har fastställts oberoende av antalet medlemsstater skall alla platser nybesättas vid anslutningen, om inte mandattiden för de nuvarande ledamöterna går ut inom ett år efter anslutningen.

AVDELNING II

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 52

Efter anslutningen skall direktiv och beslut enligt artikel 249 i EG‐fördraget och artikel 161 i Euratomfördraget anses vara riktade till Bulgarien och Rumänien, om dessa direktiv och beslut är riktade till alla de nuvarande medlemsstaterna. Med undantag för sådana direktiv och beslut som träder i kraft på det sätt som anges i artikel 254.1 och 254.2 i EG‐fördraget skall direktiven och besluten anses ha anmälts till Bulgarien och Rumänien vid anslutningen.

Artikel 53

1.   Bulgarien och Rumänien skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och med dagen för anslutningen följa bestämmelser i direktiv och beslut enligt artikel 249 i EG‐fördraget och artikel 161 i Euratomfördraget, om inte någon annan tidpunkt anges i denna akt. De skall underrätta kommissionen om dessa åtgärder senast vid anslutningen eller, i förekommande fall, senast vid den tidpunkt som anges i denna akt.

2.   Om de ändringar av direktiv enligt artikel 249 i EG‐fördraget och artikel 161 i Euratomfördraget som införs genom denna akt nödvändiggör en ändring av lagar och andra författningar i de nuvarande medlemsstaterna, skall de nuvarande medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från och med dagen för anslutningen följa de ändrade direktiven, om inte någon annan tidpunkt anges i denna akt. De skall underrätta kommissionen om dessa åtgärder senast vid anslutningen eller senast vid den senare tidpunkt som anges i denna akt.

Artikel 54

Inom tre månader från anslutningen skall Bulgarien och Rumänien i enlighet med artikel 33 i Euratomfördraget underrätta kommissionen om de bestämmelser i lagar och andra författningar som inom deras territorier skall skydda arbetstagare och allmänheten mot fara som orsakas av joniserande strålning.

Artikel 55

Efter en väl underbyggd begäran från Bulgarien eller Rumänien till kommissionen senast dagen för anslutningen får rådet på förslag från kommissionen eller, om den ursprungliga rättsakten antagits av kommissionen, kommissionen vidta åtgärder som innebär tidsbegränsade undantag från rättsakter som institutionerna antagit mellan den 1 oktober 2004 och dagen för anslutningen. Åtgärderna skall antas enligt de omröstningsregler som gäller för antagandet av den rättsakt från vilken ett tidsbegränsat undantag begärs. Om sådana undantag antas efter anslutningen får de vara tillämpliga från och med dagen för anslutningen.

Artikel 56

Om det med anledning av anslutningen krävs anpassningar av institutionernas rättsakter antagna före anslutningen och dessa anpassningar inte finns med i denna akt eller dess bilagor skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen, eller kommissionen, om den ursprungliga rättsakten antogs av kommissionen, anta de nödvändiga rättsakterna i detta syfte. Om dessa anpassningar antas efter anslutningen får de vara tillämpliga från och med dagen för anslutningen.

Artikel 57

Om inte något annat fastställs skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen anta de åtgärder som behövs för att genomföra bestämmelserna i denna akt.

Artikel 58

Texterna som upprättats av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken på bulgariska och rumänska till de rättsakter som institutionerna och Europeiska centralbanken har antagit före anslutningen skall vara giltiga från och med dagen för anslutningen på samma villkor som texterna på de nuvarande officiella språken. De skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, om texterna på de nuvarande språken har offentliggjorts där.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 59

Bilagorna I—IX och tilläggen till dessa skall utgöra en integrerad del av denna akt.

Artikel 60

Italiens regering skall till Bulgariens och Rumäniens regeringar överlämna en bestyrkt kopia på danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, tillsammans med de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa, inklusive Fördraget om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning, Fördraget om Republiken Greklands anslutning, Fördraget om Konungariket Spaniens och Republiken Portugals anslutning, Fördraget om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning samt Fördraget om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning.

Texterna till dessa fördrag på bulgariska och rumänska skall bifogas denna akt. Dessa texter skall vara giltiga på samma villkor som de fördragstexter på de nuvarande språken som anges i första stycket.

Artikel 61

En bestyrkt kopia av de internationella avtal som generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd förvarar i sitt arkiv skall av generalsekreteraren överlämnas till Bulgariens och Rumäniens regeringar.


(1)  EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.

(2)  EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.

(3)  De uppgifter som anges för Bulgarien och Rumänien är preliminära och baseras på uppgifter för 2003 som offentliggjorts av Eurostat.

(4)  EGT L 278, 8.10.1976, s. 5. Akten senast ändrad genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom (EGT L 283, 21.10.2002, s. 1).

(5)  De angivna sifferuppgifterna är preliminära och grundar sig på de uppgifter för 2003 som offentliggjorts av Eurostat.

(6)  EGT L 79, 22.3.2002, s. 42.

(7)  Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till vissa länder i centrala och östra Europa (EGT L 375, 23.12.1989, s. 11). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 1).

(8)  Kommissionens förordning (EG) nr 2760/98 av den 18 december 1998 om genomförande av ett program för gränsöverskridande samarbete inom ramen för Phareprogrammet (EGT L 345, 19.12.1998, s. 49). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1822/2003 (EUT L 267, 17.10.2003, s. 9).

(9)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 68.

(10)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 (EGT L 248, 16.9.2002, s. 1).

(11)  Rådets förordning (EG) nr 1267/1999 av den 21 juni 1999 om upprättande av ett strukturpolitiskt föranslutningsinstrument (EUT L 161, 26.6.1999, s. 73). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 769/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 1).

(12)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).

(13)  EGT L 130, 25.5.1994. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(14)  Rådets förordning (EG) nr 1268/1999 av den 21 juni 1999 om gemenskapsstöd för föranslutningsåtgärder för jordbruket och landsbygdens utveckling i kandidatländerna i Central‐ och Östeuropa under föranslutningsperioden (EGT L 161, 26.6.1999, s. 87). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2008/2004 (EUT L 349, 25.11.2004, s. 12).

(15)  EGT L 161, 26.6.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(16)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(17)  Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan (EGT L 357, 31.12.1994, s. 2).

(18)  EUT L 270, 21.10.2003, s. 78.


BILAGA I

Förteckning över konventioner och protokoll som Bulgarien och Rumänien tillträder vid anslutningen (enligt artikel 3.3 i anslutningsakten)

1.

Konventionen av den 19 juni 1980 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 266, 9.10.1980, s. 1)

Konventionen av den 10 april 1984 om Hellenska republikens tillträde till konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 146, 31.5.1984, s. 1)

Första protokollet av den 19 december 1988 om Europeiska gemenskapernas domstols tolkning av konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 48, 20.2.1989, s. 1)

Andra protokollet av den 19 december 1988 om att ge Europeiska gemenskapernas domstol viss behörighet att tolka konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 48, 20.2.1989, s. 17)

Konventionen av den 18 maj 1992 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens tillträde till konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980 (EGT L 333, 18.11.1992, s. 1)

Konventionen av den 29 november 1996 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, öppnad för undertecknande i Rom den 19 juni 1980, samt till det första och det andra protokollet angående domstolens tolkning av den konventionen (EGT C 15, 15.1.1997, s. 10)

2.

Konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT L 225, 20.8.1990, s. 10)

Konventionen av den 21 december 1995 om Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT C 26, 31.1.1996, s. 1)

Protokollet av den 25 maj 1999 om ändring av konventionen av den 23 juli 1990 om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (EGT C 202, 16.7.1999, s. 1)

3.

Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 316, 27.11.1995, s. 49)

Protokollet av den 27 september 1996, som upprättats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 313, 23.10.1996, s. 2)

Protokollet av den 29 november 1996, upprättat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 151, 20.5.1997, s. 2)

Andra protokollet av den 19 juni 1997, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT C 221, 19.7.1997, s. 12)

4.

Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (EGT C 316, 27.11.1995, s. 2)

Protokollet av den 24 juli 1996, på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (EGT C 299, 9.10.1996, s. 2)

Protokollet av den 19 juni 1997 om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän, utarbetat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen och artikel 41.3 i Europolkonventionen (EGT C 221, 19.7.1997, s. 2)

Protokollet av den 30 november 2000, utarbetat på grundval av artikel 43.1 i konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen), om ändring av artikel 2 och av bilagan till konventionen (EGT C 358, 13.12.2000, s. 2)

Protokollet av den 28 november 2002 om ändring av konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) och protokollet om privilegier och immunitet för Europol, medlemmarna i organen, dess biträdande direktörer och dess tjänstemän (EGT C 312, 16.12.2002, s. 2)

Protokollet av den 27 november 2003, utarbetat på grundval av artikel 43.1 i konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen), om ändring av konventionen (EUT C 2, 6.1.2004, s. 3)

5.

Konventionen av den 26 juli 1995, som utarbetats på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om användning av informationsteknologi för tulländamål (EGT C 316, 27.11.1995, s. 34)

Protokollet av den 29 november 1996, upprättat på grundval av artikel K 3 i Fördraget om Europeiska unionen, om förhandsavgörande av Europeiska gemenskapernas domstol angående tolkningen av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (EGT C 151, 20.5.1997, s. 16)

Protokollet av den 12 mars 1999, utarbetat på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om tillämpningsområdet för tvätt av avkastning i konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål och om införande av uppgift om transportmedlets registreringsnummer i konventionen (EGT C 91, 31.3.1999, s. 2)

Protokollet av den 8 maj 2003, upprättat enligt artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, om ändring, när det gäller inrättande av ett register för identifiering av tullutredningar, av konventionen om användning av informationsteknologi för tulländamål (EUT C 139, 13.6.2003, s. 2)

6.

Konventionen av den 26 maj 1997, utarbetad på grundval av artikel K 3.2 c i Fördraget om Europeiska unionen, om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i (EGT C 195, 25.6.1997, s. 2)

7.

Konventionen av den 18 december 1997, upprättad på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidigt bistånd och samarbete mellan tullförvaltningar (EGT C 24, 23.1.1998, s. 2)

8.

Konventionen av den 17 juni 1998 om kördiskvalifikationer, upprättad på grundval av artikel K.3 i fördraget om Europeiska unionen (EGT C 216, 10.7.1998, s. 2)

9.

Konventionen av den 29 maj 2000, upprättad av rådet i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 197, 12.7.2000, s. 3)

Protokollet av den 16 oktober 2001, upprättat av rådet i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen, till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater (EGT C 326, 21.11.2001, s. 2)


BILAGA II

Förteckning över bestämmelser i Schengenregelverket, som det införlivats inom Europeiska unionens ramar, och i de rättsakter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta, vilka skall vara bindande och tillämpliga i de nya medlemsstaterna från och med anslutningen (enligt artikel 4.1 i anslutningsakten)

1.

Avtalet mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Tyskland och Frankrike om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna av den 14 juni 1985 (1).

2.

Följande bestämmelser i konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, med tillhörande slutakt och gemensamma förklaringar (2), ändrad genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 8:

Artikel 1, i den mån den hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, artiklarna 3—7, med undantag för artikel 5.1 d, artikel 13, artiklarna 26 och 27, artikel 39, artiklarna 44—59, artiklarna 61—63, artiklarna 65—69, artiklarna 71—73, artiklarna 75 och 76, artikel 82, artikel 91, artiklarna 126—130, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i denna punkt, och artikel 136. Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i slutakten.

3.

Följande bestämmelser i avtalen om anslutning till konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, deras slutakter och tillhörande gemensamma förklaringar, ändrade genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 8:

a)

Avtalet om Italiens anslutning, som undertecknades den 27 november 1990:

Artikel 4

Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

b)

Avtalet om Spaniens anslutning, som undertecknades den 25 juni 1991:

Artikel 4

Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

Förklaring 2 i del III i slutakten

c)

Avtalet om Portugals anslutning, som undertecknades den 25 juni 1991:

Artiklarna 4, 5 och 6

Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

d)

Avtalet om Greklands anslutning, som undertecknades den 6 november 1992:

Artiklarna 3, 4 och 5

Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

Förklaring 2 i del III i slutakten

e)

Avtalet om Österrikes anslutning, som undertecknades den 28 april 1995:

Artikel 4

Gemensam förklaring 1 i del II i slutakten

f)

Avtalet om Danmarks anslutning, som undertecknades den 19 december 1996:

Artiklarna 4, 5.2 och 6

Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i del II i slutakten

g)

Avtalet om Finlands anslutning, som undertecknades den 19 december 1996:

Artiklarna 4 och 5

Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i del II i slutakten

Förklaring från Finlands regering om Åland i del III i slutakten

h)

Avtalet om Sveriges anslutning, som undertecknades den 19 december 1996:

Artiklarna 4 och 5

Gemensamma förklaringarna 1 och 3 i del II i slutakten

4.

Följande avtal som ingåtts av rådet enligt artikel 6 i Schengenprotokollet:

Avtalet av den 18 maj 1999 mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, inbegripet bilagorna, slutakten, förklaringarna och skriftväxlingarna som bifogats detta (3), som godkänts genom rådets beslut 1999/439/EG (4).

Avtalet av den 30 juni 1999 mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om fastställande av rättigheter och skyldigheter mellan Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å ena sidan, och Republiken Island och Konungariket Norge, å andra sidan, på de områden av Schengenregelverket som är tillämpliga på dessa stater (5), som godkänts genom rådets beslut 2000/29/EG (6).

Avtalet som undertecknades den 25 oktober 2004 av Europeiska unionens råd och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (7).

5.

Bestämmelserna i följande beslut av Verkställande kommittén som inrättades genom konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, ändrade genom vissa av de rättsakter som förtecknas i punkt 8:

 

SCH/Com-ex (93) 10: Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om ministrarnas och statssekreterarnas förklaringar

 

SCH/Com-ex (93) 14: Verkställande kommitténs beslut av den 14 december 1993 om förbättring av det praktiska rättsliga samarbetet för att bekämpa narkotikahandel

 

SCH/Com-ex (94) 16 rev: Verkställande kommitténs beslut av den 21 november 1994 om anskaffande av gemensamma in- och utresestämplar

 

SCH/Com-ex (94) 28 rev: Verkställande kommitténs beslut av den 22 december 1994 om intyg enligt artikel 75 för transport av narkotika och psykotropa ämnen

 

SCH/Com-ex (94) 29 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 22 december 1994 om ikraftsättande av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 19 juni 1990

 

SCH/Com-ex (95) 21: Verkställande kommitténs beslut av den 20 december 1995 om snabbt utbyte mellan Schengenstaterna av statistiska och konkreta uppgifter om eventuella störningar vid de yttre gränserna

 

SCH/Com-ex (98) 1 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 21 april 1998 om verksamhetsrapporten från expertgruppen, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2

 

SCH/Com-ex (98) 26 def: Verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för utvärdering och genomförande av Schengenkonventionen

 

SCH/Com-ex (98) 35 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om vidarebefordran av den gemensamma handboken till kandidatländerna

 

SCH/Com-ex (98) 37 def 2: Verkställande kommitténs beslut av den 27 oktober 1998 om vidtagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2

 

SCH/Com-ex (98) 51 rev 3: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om gränsöverskridande polissamarbete för att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar

 

SCH/Com-ex (98) 52: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om handboken om gränsöverskridande polissamarbete, i den mån det hänför sig till bestämmelserna i punkt 2

 

SCH/Com-ex (98) 57: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om införande av ett enhetligt formulär för inbjudan eller åtagandeförklaring

 

SCH/Com-ex (98) 59 rev: Verkställande kommitténs beslut av den 16 december 1998 om samordnade insatser av dokumentrådgivare

 

SCH/Com-ex (99) 1 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om narkotikasituationen

 

SCH/Com-ex (99) 6: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om Schengenregelverket när det gäller telekommunikationer

 

SCH/Com-ex (99) 7 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om kontaktpersoner

 

SCH/Com-ex (99) 8 rev 2: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer

 

SCH/Com-ex (99) 10: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om olaglig handel med vapen

 

SCH/Com-ex (99) 13: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om de slutliga versionerna av den gemensamma handboken och de gemensamma konsulära anvisningarna:

Bilagorna 1—3, 7, 8 och 15 till de gemensamma konsulära anvisningarna

Den gemensamma handboken, i den mån den hänför sig till bestämmelserna i punkt 2, inbegripet bilagorna 1, 5, 5a, 6, 10 och 13

 

SCH/Com-ex (99) 18: Verkställande kommitténs beslut av den 28 april 1999 om förbättring av polissamarbetet för att förhindra och upptäcka brottsliga handlingar

6.

Följande förklaringar av Verkställande kommittén som inrättades genom konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i punkt 2:

 

SCH/Com-ex (96) decl 6 rev 2: Verkställande kommitténs förklaring av den 26 juni 1996 om utlämning

 

SCH/Com-ex (97) decl 13 rev 2: Verkställande kommitténs förklaring av den 9 februari 1998 om bortförande av minderåriga

7.

Följande beslut av Centralgruppen som inrättades genom konventionen som undertecknades i Schengen den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna, i den mån de hänför sig till bestämmelserna i punkt 2:

 

SCH/C (98) 117: Centralgruppens beslut av den 27 oktober 1998 om vidtagande av åtgärder för att bekämpa olaglig invandring

 

SCH/C (99) 25: Centralgruppens beslut av den 22 mars 1999 om allmänna principer för ersättning till uppgiftslämnare och infiltratörer

8.

Följande rättsakter som grundas på Schengenregelverket eller som på annat sätt har samband med detta:

 

Rådets förordning (EG) nr 1683/95 av den 29 maj 1995 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 164, 14.7.1995, s. 1)

 

Rådets beslut 1999/307/EG av den 1 maj 1999 om fastställande av närmare föreskrifter för Schengensekretariatets införlivande med rådets generalsekretariat (EGT L 119, 7.5.1999, s. 49)

 

Rådets beslut 1999/435/EG av den 20 maj 1999 om fastställande av Schengenregelverket, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, i syfte att besluta om den rättsliga grunden för samtliga de bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 1)

 

Rådets beslut 1999/436/EG av den 20 maj 1999 om fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 17)

 

Rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som har ingåtts mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa båda staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket (EGT L 176, 10.7.1999, s. 31)

 

Rådets beslut 1999/848/EG av den 13 december 1999 om fullt ikraftträdande av Schengenregelverket i Grekland (EGT L 327, 21.12.1999, s. 58)

 

Rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 131, 1.6.2000, s. 43)

 

Rådets beslut 2000/586/RIF av den 28 september 2000 om inrättande av ett förfarande för ändring av artikel 40.4 och 40.5, artikel 41.7 och artikel 65.2 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EGT L 248, 3.10.2000, s. 1)

 

Rådets beslut 2000/751/EG av den 30 november 2000 om hävande av klassificeringen av vissa delar av den gemensamma handbok som antagits av Verkställande kommittén, inrättad genom konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 303, 2.12.2000, s. 29)

 

Rådets beslut 2000/777/EG av den 1 december 2000 om tillämpningen av Schengenregelverket i Danmark, Finland och Sverige samt i Island och Norge (EGT L 309, 9.10.2000, s. 24)

 

Rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 81, 21.3.2001, s. 1)

 

Rådets förordning (EG) nr 789/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheter avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för behandlingen av ansökningar om visering (EGT L 116, 26.4.2001, s. 2)

 

Rådets förordning (EG) nr 790/2001 av den 24 april 2001 om att förbehålla rådet genomförandebefogenheterna avseende vissa detaljerade bestämmelser och praktiska förfaranden för genomförandet av gränskontroller och övervakning (EGT L 116, 26.4.2001, s. 5)

 

Rådets beslut 2001/329/EG av den 24 april 2001 om uppdatering av del VI och bilagorna 3, 6 och 13 i de gemensamma konsulära anvisningarna samt av bilagorna 5a, 6a och 8 i den gemensamma handboken (EGT L 116, 26.4.2001, s. 32), i den mån det hänför sig till bilaga 3 till de gemensamma konsulära anvisningarna och bilaga 5a till den gemensamma handboken

 

Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 187, 10.7.2001, s. 45)

 

Rådets beslut 2001/886/RIF av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 1)

 

Rådets förordning (EG) nr 2414/2001 av den 7 december 2001 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EGT L 327, 12.12.2001, s. 1)

 

Rådets förordning (EG) nr 2424/2001 av den 6 december 2001 om utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EGT L 328, 13.12.2001, s. 4)

 

Rådets förordning (EG) nr 333/2002 av den 18 februari 2002 om fastställande av en enhetlig modell för blad för påförande av visering som utfärdas av medlemsstaterna för personer som innehar resehandlingar som inte erkänns av den medlemsstat som utfärdar bladet (EGT L 53, 23.2.2002, s. 4)

 

Rådets förordning (EG) nr 334/2002 av den 18 februari 2002 om ändring av förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar (EGT L 53, 23.2.2002, s. 7)

 

Rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket (EGT L 64, 7.3.2002, s. 20)

 

Rådets beslut 2002/352/EG av den 25 april 2002 om översyn av den gemensamma handboken (EGT L 123, 9.5.2002, s. 47)

 

Rådets beslut 2002/353/EG av den 25 april 2002 om hävande av klassificeringen av del II av den gemensamma handbok som antagits av Verkställande kommittén, inrättad genom konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 (EGT L 123, 9.5.2002, s. 49)

 

Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (EGT L 157, 15.6.2002, s. 1)

 

Rådets beslut 2002/587/EG av den 12 juli 2002 om översyn av den gemensamma handboken (EGT L 187, 16.7.2002, s. 50)

 

Rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 1)

 

Rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (EGT L 328, 5.12.2002, s. 17)

 

Rådets beslut 2003/170/RIF av den 27 februari 2003 om gemensamt utnyttjande av sambandsmän som är utsända av medlemsstaternas brottsbekämpande organ (EUT L 67, 12.3.2003, s. 27)

 

Rådets förordning (EG) nr 453/2003 av den 6 mars 2003 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (EUT L 69, 13.3.2003, s. 10)

 

Rådets beslut 2003/725/RIF av den 2 oktober 2003 om ändring av bestämmelserna i artikel 40.1 och 40.7 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna (EUT L 260, 11.10.2003, s. 37)

 

Rådets direktiv 2003/110/EG av den 25 november 2003 om bistånd vid transitering i samband med återsändande med flyg (EUT L 321, 6.12.2003, s. 26)

 

Rådets förordning (EG) nr 377/2004 av den 19 februari 2004 om inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring (EUT L 64, 2.3.2004, s. 1)

 

Rådets beslut 2004/466/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken för att införa åtgärder för riktade gränskontroller av minderåriga med medföljande vuxen (EUT L 157, 30.4.2004, s. 136)

 

Rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare (EUT L 261, 6.8.2004, s. 24)

 

Rådets beslut 2004/573/EG av den 29 april 2004 om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande (EUT L 261, 6.8.2004, s. 28)

 

Rådets beslut 2004/574/EG av den 29 april 2004 om ändring av den gemensamma handboken (EUT L 261, 6.8.2004, s. 36)

 

Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5)

 

Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (EUT L 349, 25.11.2004, s. 1)

 

Rådets förordning (EG) nr 2133/2004 av den 13 december 2004 om skyldighet för medlemsstaternas behöriga myndigheter att systematiskt förse tredjelandsmedborgares resehandlingar med stämpel då medlemsstaternas yttre gränser passeras och om ändring i detta syfte av bestämmelserna i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och den gemensamma handboken (EUT L 369, 16.12.2004, s. 5)

 

Rådets förordning (EG) nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).


(1)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 13.

(2)  EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 871/2004 (EUT L 162, 30.4.2004, s. 29).

(3)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(4)  EGT L 176, 10.7.1999, s. 35.

(5)  EGT L 15, 20.1.2000, s. 2.

(6)  EGT L 15, 20.1.2000, s. 1.

(7)  Så länge detta avtal ännu inte har ingåtts, i den utsträckning det tillämpas provisoriskt.


BILAGA III

Förteckning enligt artikel 19 i anslutningsakten: anpassningar av institutionernas rättsakter

1.   BOLAGSRÄTT

INDUSTRIELL ÄGANDERÄTT

I.   GEMENSKAPSVARUMÄRKE

31994 R 0040: Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 14.1.1994, s. 1), ändrad genom

31994 R 3288: Rådets förordning (EG) nr 3288/94 av den 22.12.1994 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 83),

32003 R 0807: Rådets förordning (EG) nr 807/2003 av den 14.4.2003 (EGT L 122, 16.5.2003, s. 36),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32003 R 1653: Rådets förordning (EG) nr 1653/2003 av den 18.6.2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 36),

32003 R 1992: Rådets förordning (EG) nr 1992/2003 av den 27.10.2003 (EUT L 296, 14.11.2003, s. 1),

32004 R 0422: Rådets förordning (EG) nr 422/2004 av den 19.2.2004 (EUT L 70, 9.3.2004, s. 1).

Artikel 159a.1 skall ersättas med följande:

”1.

Från och med dagen för anslutningen av Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien Slovenien och Slovakien (nedan kallad(e) ’ny(a) medlemsstat(er)’) skall gemenskapsvarumärken som registrerats eller ansökts om enligt denna förordning före anslutningsdagen utsträckas till de medlemsstaternas territorium så att de har samma verkan i hela gemenskapen.”

II.   TILLÄGGSSKYDD

1.

31992 R 1768: Rådets förordning (EEG) nr 1768/92 av den 18 juni 1992 om införande av tilläggsskydd för läkemedel (EGT L 182, 2.7.1992, s. 1), ändrad genom

11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)

Följande skall läggas till i artikel 19a:

”k)

Tilläggsskydd i Bulgarien skall kunna meddelas för varje läkemedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som läkemedel lämnats efter den 1 januari 2000, under förutsättning att ansökan om tilläggsskydd inlämnades inom sex månader från anslutningsdagen.

l)

Tilläggsskydd i Rumänien skall kunna meddelas för varje läkemedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som läkemedel lämnats efter den 1 januari 2000. I sådana fall där den period som avses i artikel 7.1 har löpt ut skall möjligheten att ansöka om tilläggsskydd lämnas öppen under en sexmånadersperiod som inleds senast vid anslutningen.”

b)

Artikel 20.2 skall ersättas med följande:

”2.

Denna förordning skall tillämpas på tilläggsskydd som lämnats i enlighet med den nationella lagstiftningen i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien före anslutningsdagen.”

2.

31996 R 1610: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1610/96 av den 23 juli 1996 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel (EGT L 198, 8.8.1996, s. 30), ändrad genom

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)

Följande skall läggas till i artikel 19a:

”k)

Tilläggsskydd i Bulgarien skall kunna meddelas för varje växtskyddsmedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som växtskyddsmedel lämnats efter den 1 januari 2000, under förutsättning att ansökan om tilläggsskydd inlämnades inom sex månader från anslutningsdagen.

l)

Tilläggsskydd i Rumänien skall kunna meddelas för varje växtskyddsmedel som skyddas av ett gällande grundpatent och vars första godkännande att saluföras som växtskyddsmedel lämnats efter den 1 januari 2000. I sådana fall där den period som avses i artikel 7.1 har löpt ut skall möjligheten att ansöka om tilläggsskydd lämnas öppen under en sexmånadersperiod som inleds senast vid anslutningen.”

b)

Artikel 20.2 skall ersättas med följande:

”2.

Denna förordning skall tillämpas på tilläggsskydd som lämnats i enlighet med den nationella lagstiftningen i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien före anslutningsdagen.”

III.   GEMENSKAPSFORMGIVNING

32002 R 0006: Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 5.1.2002, s. 1), ändrad genom

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

Artikel 110a.1 skall ersättas med följande

”1.

Från och med Bulgariens, Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Rumäniens, Sloveniens och Slovakiens (nedan kallade ’ny(a) medlemsstat(er)’) anslutning skall en gemenskapsformgivning som skyddas eller för vilken ansökan har lämnats in enligt denna förordning före anslutningsdagen utvidgas till att också omfatta dessa medlemsstaters territorium så att den har samma rättsverkan i hela gemenskapen.”

2.   JORDBRUK

1.

31989 R 1576: Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker (EGT L 160, 12.6.1989, s. 1), ändrad genom

31992 R 3280: Rådets förordning (EEG) nr 3280/92 av den 9.11.1992 (EGT L 327, 13.11.1992, s. 3),

31994 R 3378: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 3378/94 av den 22.12.1994 (EGT L 366, 31.12.1994, s. 1),

11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

a)

I artikel 1.4 i skall följande läggas till:

”5.

Benämningen fruktsprit får ersättas med beteckningen Pălincă endast för den spritdryck som framställs i Rumänien.”

b)

I bilaga II skall följande geografiska beteckningar läggas till:

I punkt 4: ”Vinars Târnave”, ”Vinars Vaslui”, ”Vinars Murfatlar”, ”Vinars Vrancea”, ”Vinars Segarcea”

I punkt 6: ”Сунгурларска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сунгурларе/Sungurlarska grozdova rakija/Grozdova rakija från Sungurlare”, ”Сливенска перла (Сливенска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сливен)/Slivenska perla (Slivenska grozdova rakija/Grozdova rakija från Sliven)”, ”Стралджанска мускатова ракия/Мускатова ракия от Стралджа/Straldzjanska muskatova rakija/Muskatova rakija från Straldzja”, ”Поморийска гроздова ракия/Гроздова ракия от Поморие/Pomorijska grozdova rakija/Grozdova rakija från Pomorie”, ”Русенска бисерна гроздова ракия/Бисерна гроздова ракия от Русе/Rusenska biserna grozdova rakija/Biserna grozdova rakija från Ruse”, ”Бургаска мускатова ракия/Мускатова ракия от Бургас/Burgaska muskatova rakija/Muskatova rakija från Burgas”, ”Добруджанска мускатова ракия/Мускатова ракия от Добруджа/Dobrudzjanska muskatova rakija/Muskatova rakija från Dobrudzja”, ”Сухиндолска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сухиндол/Suchindolska grozdova rakija/Grozdova rakija från Suchindol”, ”Карловска гроздова ракия/Гроздова pакия от Карлово/Karlovska grozdova rakija/Grozdova rakija från Karlovo”

I punkt 7: ”Троянска сливова ракия/Сливова ракия от Троян/Trojanska slivova rakija/Slivova rakija från Trojan”, ”Силистренска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Силистра/Silistrenska kajsieva rakija/Kajsieva rakija från Silistra”, ”Тервелска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Тервел/Tervelska kajsieva rakija/Kajsieva rakija från Tervel”, ”Ловешка сливова ракия/Сливова ракия от Ловеч/Lovesjka slivova rakija/Slivova rakija från Lovetj”, ”Ţuică Zetea de Medieşu Aurit”, ”Ţuică de Valea Milcovului”, ”Ţuică de Buzău”, ”Ţuică de Argeş”, ”Ţuică de Zalău”, ”Ţuică ardelenească de Bistriţa”, ”Horincă de Maramureş”, ”Horincă de Cămârzan”, ”Horincă de Seini”, ”Horincă de Chioar”, ”Horincă de Lăpuş”, ”Turţ de Oaş”, ”Turţ de Maramureş”.

2.

31991 R 1601: Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter (EGT L 149, 14.6.1991, s. 1), ändrad genom

31992 R 3279: Rådets förordning (EEG) nr 3279/92 av den 9.11.1992 (EGT L 327, 13.11.1992, s. 1),

11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

31994 R 3378: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 3378/94 av den 22.12.1994 (EGT L 366, 31.12.1994, s. 1),

31996 R 2061: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2061/96 av den 8.10.1996 (EGT L 277, 30.10.1996, s. 1),

32003 R 1882: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29.9.2003 (EGT L 284, 31.10.2003, s. 1).

I artikel 2.3 skall följande led införas efter led h:

”i)

Pelin: en aromatiserad vinbaserad dryck som framställs av vitt eller rött vin, druvmustkoncentrat, druvsaft (eller betsocker) och en särskild tinktur av örter, med en alkoholhalt på minst 8,5 volymprocent, en sockerhalt uttryckt som invertsocker på 45—50 gram per liter och en total syrahalt på minst 3 gram per liter uttryckt i vinsyra.”

Led i skall betecknas j.

3.

31992 R 2075: Rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (EGT L 215, 30.7.1992, s. 70), ändrad genom

11994 N: Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (EGT C 241, 29.8.1994, s. 21),

31994 R 3290: Rådets förordning (EG) nr 3290/94 av den 22.12.1994 (EGT L 349, 31.12.1994, s. 105),

31995 R 0711: Rådets förordning (EG) nr 711/95 av den 27.3.1995 (EGT L 73, 1.4.1995, s. 13),

31996 R 0415: Rådets förordning (EG) nr 415/96 av den 4.3.1996 (EGT L 59, 8.3.1996, s. 3),

31996 R 2444: Rådets förordning (EG) nr 2444/96 av den 17.12.1996 (EGT L 333, 21.12.1996, s. 4),

31997 R 2595: Rådets förordning (EG) nr 2595/97 av den 18.12.1997 (EGT L 351, 23.12.1997, s. 11),

31998 R 1636: Rådets förordning (EG) nr 1636/98 av den 20.7.1998 (EGT L 210, 28.7.1998, s. 23),

31999 R 0660: Rådets förordning (EG) nr 660/1999 av den 22.3.1999 (EGT L 83, 27.3.1999, s. 10),

32000 R 1336: Rådets förordning (EG) nr 1336/2000 av den 19.6.2000 (EGT L 154, 27.6.2000, s. 2),

32002 R 0546: Rådets förordning (EG) nr 546/2002 av den 25.3.2002 (EGT L 84, 28.3.2002, s. 4),

32003 R 0806: Rådets förordning (EG) nr 806/2003 av den 14.4.2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1),

32003 R 2319: Rådets förordning (EG) nr 2319/2003 av den 17.12.2003 (EUT L 345, 31.12.2003, s. 17),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)

I punkt V. ”Suncured” i bilagan skall följande läggas till:

 

”Molotova

 

Ghimpaţi

 

Bărăgan”

b)

I punkt VI. ”Basmas” i bilagan skall följande läggas till:

 

”Djebel

 

Nevrokop

 

Dupnitsa

 

Melnik

 

Ustina

 

Harmanli

 

Krumovgrad

 

Iztochen Balkan

 

Topolovgrad

 

Svilengrad

 

Srednogorska yaka”

c)

I punkt VIII.”Klassisk Kaba Koulak” i bilagan skall följande läggas till:

 

”Severna Bulgaria

 

Tekne”.

4.

31996 R 2201: Rådets förordning (EG) nr 2201/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker (EGT L 297, 21.11.1996, s. 29), ändrad genom

31997 R 2199: Rådets förordning (EG) nr 2199/97 av den 30.10.1997 (EGT L 303, 6.11.1997, s. 1),

31999 R 2701: Rådets förordning (EG) nr 2701/1999 av den 14.12.1999 (EGT L 327, 21.12.1999, s. 5),

32000 R 2699: Rådets förordning (EG) nr 2699/2000 av den 4.12.2000 (EGT L 311, 12.12.2000, s. 9),

32001 R 1239: Rådets förordning (EG) nr 1239/2001 av den 19.6.2001 (EGT L 171, 26.6.2001, s. 1),

32002 R 0453: Kommissionens förordning (EG) nr 453/2002 av den 13.3.2002 (EGT L 72, 14.3.2002, s. 9),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32004 R 0386: Kommissionens förordning (EG) nr 386/2004 av den 1.3.2004 (EUT L 64, 2.3.2004, s. 25).

Bilaga III skall ersättas med följande:

”BILAGA III

Bearbetningströsklar enligt artikel 5

Färska råvaror

(nettovikt i ton)

 

Tomater

Persikor

Päron

Gemenskapströsklar

8 860 061

560 428

105 659

Nationella trösklar

Bulgarien

156 343

17 843

e.t.

Tjeckien

12 000

1 287

11

Grekland

1 211 241

300 000

5 155

Spanien

1 238 606

180 794

35 199

Frankrike

401 608

15 685

17 703

Italien

4 350 000

42 309

45 708

Cypern

7 944

6

e.t.

Lettland

e.t.

e.t.

e.t.

Ungern

130 790

1 616

1 031

Malta

27 000

e.t.

e.t.

Nederländerna

e.t.

e.t.

243

Österrike

e.t.

e.t.

9

Polen

194 639

e.t.

e.t.

Portugal

1 050 000

218

600

Rumänien

50 390

523

e.t.

Slovakien

29 500

147

e.t.

e.t. = ej tillämpligt”

5.

31998 R 2848: Kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak (EGT L 358, 31.12.1998, s. 17), ändrad genom

31999 R 0510: Kommissionens förordning (EG) nr 510/1999 av den 8.3.1999 (EGT L 60, 9.3.1999, s. 54),

31999 R 0731: Kommissionens förordning (EG) nr 731/1999 av den 7.4.1999 (EGT L 93, 8.4.1999, s. 20),

31999 R 1373: Kommissionens förordning (EG) nr 1373/1999 av den 25.6.1999 (EGT L 162, 26.6.1999, s. 47),

31999 R 2162: Kommissionens förordning (EG) nr 2162/1999 av den 12.10.1999 (EGT L 265, 13.10.1999, s. 13),

31999 R 2637: Kommissionens förordning (EG) nr 2637/1999 av den 14.12.1999 (EGT L 323, 15.12.1999, s. 8),

32000 R 0531: Kommissionens förordning (EG) nr 531/2000 av den 10.3.2000 (EGT L 64, 11.3.2000, s. 13),

32000 R 0909: Kommissionens förordning (EG) nr 909/2000 av den 2.5.2000 (EGT L 105, 3.5.2000, s. 18),

32000 R 1249: Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2000 av den 15.6.2000 (EGT L 142, 16.6.2000, s. 3),

32001 R 0385: Kommissionens förordning (EG) nr 385/2001 av den 26.2.2001 (EGT L 57, 27.2.2001, s. 18),

32001 R 1441: Kommissionens förordning (EG) nr 1441/2001 av den 16.7.2001 (EGT L 193, 17.7.2001, s. 5),

32002 R 0486: Kommissionens förordning (EG) nr 486/2002 av den 18.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 9),

32002 R 1005: Kommissionens förordning (EG) nr 1005/2002 av den 12.6.2002 (EGT L 153 13.6.2002, s. 3),

32002 R 1501: Kommissionens förordning (EG) nr 1501/2002 av den 22.8.2002 (EGT L 227, 23.8.2002, s. 16),

32002 R 1983: Kommissionens förordning (EG) nr 1983/2002 av den 7.11.2002 (EGT L 306, 8.11.2002, s. 8),

32004 R 1809: Kommissionens förordning (EG) nr 1809/2004 av den 18.10.2004 (EUT L 318, 19.10.2004, s. 18).

Bilaga I skall ersättas med följande:

”BILAGA I

Procentandel för garantitröskeln per medlemsstat eller specifika regioner för erkännande av producentsammanslutningar

Medlemsstater eller specifika regioner där producentsammanslutningarna är etablerade

Procent

Tyskland, Spanien (utom Kastilien‐León, Navarra och området Campezo i Baskien), Frankrike (utom Nord‐Pas‐de‐Calais och Picardie), Italien, Portugal (utom Azorerna), Belgien, Österrike, Rumänien

2 %

Grekland (utom Ipiros), Azorerna (Portugal), Nord‐Pas‐de‐Calais och Picardie (Frankrike), Bulgarien (utom kommunerna Banite, Zlatograd, Madan och Dospat i Dzjebelområdet samt kommunerna Veliki Preslav, Varbitsa, Sjumen, Smjadovо, Varna, Dalgopol, General Tоsjevо, Dobritj, Kavarna, Krusjari, Sjabla och Antonovo i Nordbulgarien)

1 %

Kastilien‐León (Spanien), Navarra (Spanien), området Campezo i Baskien (Spanien), Ipiros (Grekland), kommunerna Banite, Zlatograd, Madan och Dospat i Dzjebelområdet samt kommunerna Veliki Preslav, Varbitsa, Sjumen, Smjadovо, Varna, Dalgopol, General Tоsjevо, Dobritj, Kavarna, Krusjari, Sjabla och Antonovo i Nordbulgarien (Bulgarien)

0,3 %”

6.

31999 R 1493: Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (EGT L 179, 14.7.1999, s. 1), ändrad genom

32000 R 1622: Kommissionens förordning (EG) nr 1622/2000 av den 24.7.2000 (EGT L 194, 31.7.2000, s. 1),

32000 R 2826: Rådets förordning (EG) nr 2826/2000 av den 19.12.2000 (EGT L 328, 23.12.2000, s. 2),

32001 R 2585: Rådets förordning (EG) nr 2585/2001 av den 19.12.2001 (EGT L 345, 29.12.2001, s. 10),

32003 R 0806: Rådets förordning (EG) nr 806/2003 av den 14.4.2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 1),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32003 R 1795: Kommissionens förordning (EG) nr 1795/2003 av den 13.10.2003 (EUT L 262, 14.10.2003, s. 13).

a)

I artikel 6 skall följande läggas till:

”5.

Bulgarien och Rumänien skall tilldelas nyskapade planteringsrätter för produktion av kvalitetsviner fso på upp till 1,5 % av det totala vinodlingsområdet, som uppgår till 2 302,5 hektar för Bulgarien och 2 830,5 hektar för Rumänien vid anslutningen. Dessa rätter skall föras till en nationell reserv för vilken artikel 5 skall gälla.”

b)

I bilaga III (Vinodlingszoner) skall följande läggas till i punkt 2:

”g)

i Rumänien: området Podişul Transilvaniei.”

c)

I bilaga III (Vinodlingszoner) skall sista meningen i punkt 3 ersättas med följande:

”d)

i Slovakien, Tokajområdet,

e)

i Rumänien, vinarealer som inte är uppräknade i punkt 2 g eller 5 f.”

d)

I bilaga III (Vinodlingszoner) skall följande läggas till i punkt 5:

”e)

I Bulgarien: vinarealer i följande regioner: Dunavska Ravnina (Дунавска равнина), Tjernomorski Rajon (Черноморски район), Rozova Dolina (Розова долина).

f)

I Rumänien: vinarealer i följande regioner: Dealurile Buzăului, Dealu Mare, Severinului and Plaiurile Drâncei, Colinele Dobrogei, Terasele Dunării, vinodlingsområdet i den södra delen av landet, inklusive sandområden och andra gynnsamma områden.”

e)

I bilaga III (Vinodlingszoner) skall följande läggas till i punkt 6:

”I Bulgarien omfattar vinodlingszon C III a de vinarealer som inte är uppräknade i punkt 5 e.”

f)

I bilaga V, del D.3, skall följande läggas till:

”och Rumänien.”

7.

32000 R 1673: Rådets förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion (EGT L 193, 29.7.2000, s. 16), ändrad genom

32002 R 0651: Kommissionens förordning (EG) nr 651/2002 av den 16.4.2002 (EGT L 101, 17.4.2002, s. 3),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32003 R 1782: Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29.9.2003 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1),

32004 R 0393: Rådets förordning (EG) nr 393/2004 av den 24.2.2004 (EUT L 65, 3.3.2004, s. 4).

a)

Artikel 3.1 skall ersättas med följande:

”1.

För långa linfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 80 878 ton per regleringsår som skall fördelas mellan alla medlemsstater i form av garanterade nationella kvantiteter. Kvantiteten skall fördelas på följande sätt:

13 800 ton för Belgien,

13 ton för Bulgarien,

1 923 ton för Tjeckien,

300 ton för Tyskland,

30 ton för Estland,

50 ton för Spanien,

55 800 ton för Frankrike,

360 ton för Lettland,

2 263 ton för Litauen,

4 800 ton för Nederländerna,

150 ton för Österrike,

924 ton för Polen,

50 ton för Portugal,

42 ton för Rumänien,

73 ton för Slovakien,

200 ton för Finland,

50 ton för Sverige,

50 ton för Förenade kungariket.”

b)

I artikel 3.2 skall det inledande stycket och led a ersättas med följande:

”2.

För stödberättigande korta linfibrer och hampfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 147 265 ton per regleringsår. Denna kvantitet skall fördelas i form av

a)

garanterade nationella kvantiteter för följande medlemsstater:

10 350 ton för Belgien,

48 ton för Bulgarien,

2 866 ton för Tjeckien,

12 800 ton för Tyskland,

42 ton för Estland,

20 000 ton för Spanien,

61 350 ton för Frankrike,

1 313 ton för Lettland,

3 463 ton för Litauen,

2 061 ton för Ungern,

5 550 ton för Nederländerna,

2 500 ton för Österrike,

462 ton för Polen,

1 750 ton för Portugal,

921 ton för Rumänien,

189 ton för Slovakien,

2 250 ton för Finland,

2 250 ton för Sverige,

12 100 ton för Förenade kungariket.

Den garanterade nationella kvantitet som fastställs för Ungern gäller dock enbart hampfibrer.”

8.

32003 R 1782: Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1), ändrad genom

32004 R 0021: Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17.12.2003 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8),

32004 R 0583: Rådets förordning (EG) nr 583/2004 av den 22.3.2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1),

32004 D 0281: Rådets beslut 2004/281/EG av den 22.3.2004 (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1),

32004 R 0864: Rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29.4.2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

a)

Artikel 2 g skall ersättas med följande:

”g)

nya medlemsstater: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien.”

b)

I artikel 5.2 skall följande läggas till i slutet av första stycket:

”Bulgarien and Rumänien skall dock se till att mark som var permanent betesmark den 1 maj 2007 bibehålls som permanent betesmark.”

c)

I artikel 54.2 skall följande läggas till i slutet av första stycket:

”För Bulgarien and Rumänien skall tidpunkten för ansökningar om arealstöd emellertid vara den 30 juni 2005.”

d)

Följande skall läggas till i artikel 71g:

”9.

För Bulgarien och Rumänien

a)

skall den treårsperiod som avses i punkt 2 vara 2002—2004,

b)

skall det år som avses i punkt 3 a vara 2004,

c)

skall i punkt 4 första stycket hänvisningen till 2004 och/eller 2005 förstås som en hänvisning till 2005 och/eller 2006 och hänvisningarna till 2004 som hänvisningar till 2005.”

e)

Följande skall läggas till i artikel 71h:

”För Bulgarien och Rumänien skall dock hänvisningen till den 30 juni 2003 förstås som en hänvisning till den 30 juni 2005.”

f)

Artikel 74.1 skall ersättas med följande:

”1.

Stödet skall beviljas för nationella basarealer i de traditionella produktionszoner som förtecknas i bilaga X.

Basarealerna skall vara följande:

Bulgarien

21 800 ha

Grekland

617 000 ha

Spanien

594 000 ha

Frankrike

208 000 ha

Italien

1 646 000 ha

Cypern

6 183 ha

Ungern

2 500 ha

Österrike

7 000 ha

Portugal

118 000 ha”

g)

Artikel 78.1 skall ersättas med följande:

”1.

Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 1 648 000 ha.”

h)

Artikel 80.2 skall ersättas med följande:

”2.

Stödet skall uppgå till följande belopp enligt avkastningen i de berörda medlemsstaterna:

 

Regleringsåret 2004/2005 och vid tillämpning av artikel 71

(EUR/ha)

Regleringsåret 2005/2006 och framåt

(EUR/ha)

Bulgarien

345,225

Grekland

1 323,96

561,00

Spanien

1 123,95

476,25

Frankrike:

 

 

Moderlandets territorium

971,73

411,75

Franska Guyana

1 329,27

563,25

Italien

1 069,08

453,00

Ungern

548,70

232,50

Portugal

1 070,85

453,75

Rumänien

126,075”

i)

Artikel 81 skall ersättas med följande:

”Artikel 81

Arealer

En nationell basareal för varje producentmedlemsstat fastställs härmed. För Frankrike fastställs dock två basarealer. Basarealerna skall vara följande:

Bulgarien

4 166 ha

Grekland

20 333 ha

Spanien

104 973 ha

Frankrike:

Moderlandets territorium

Franska Guyana

19 050 ha

4 190 ha

Italien

219 588 ha

Ungern

3 222 ha

Portugal

24 667 ha

Rumänien

500 ha

En medlemsstat får dela upp sin eller sina basarealer i delbasarealer enligt objektiva kriterier.”

j)

Artikel 84 skall ersättas med följande:

”Artikel 84

Arealer

1.   En medlemsstat skall bevilja gemenskapsstöd upp till ett tak som beräknas genom att antalet hektar i dess nationella garantiareal (NGA), som fastställs i punkt 3, multipliceras med genomsnittsbeloppet 120,75 EUR.

2.   Den maximala garantiareal för vilken stöd får beviljas skall vara 829 229 ha.

3.   Den maximala garantiareal som avses i punkt 2 skall delas upp i följande nationella garantiarealer:

Nationella garantiarealer (NGA)

Belgien

100 ha

Bulgarien

11 984 ha

Tyskland

1 500 ha

Grekland

41 100 ha

Spanien

568 200 ha

Frankrike

17 300 ha

Italien

130 100 ha

Cypern

5 100 ha

Luxemburg

100 ha

Ungern

2 900 ha

Nederländerna

100 ha

Österrike

100 ha

Polen

4 200 ha

Portugal

41 300 ha

Rumänien

1 645 ha

Slovenien

300 ha

Slovakien

3 100 ha

Förenade kungariket

100 ha

4.   En medlemsstat får dela upp sin NGA i delarealer enligt objektiva kriterier, särskilt på regional nivå eller i förhållande till produktionen.”

k)

I artikel 95.4 skall följande stycken läggas till

”För Bulgarien och Rumänien skall de totala kvantiteter som avses i första stycket anges i tabell f i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1788/2003 och ses över i enlighet med artikel 6.1 sjätte stycket i rådets förordning (EG) nr 1788/2003.

För Bulgarien och Rumänien skall den tolvmånadersperiod som avses i första stycket vara tolvmånadersperioden 2006/2007.”

l)

I artikel 103 skall följande läggas till i andra stycket:

”För Bulgarien och Rumänien skall dock villkoret för tillämpning av denna punkt vara att systemet för enhetlig arealersättning tillämpas 2007 samt att det berörda landet har valt att tillämpa artikel 66.”

m)

Artikel 105.1 skall ersättas med följande:

”1.

Ett tillägg till arealstödet på

291 EUR/ha för regleringsåret 2005/2006,

285 EUR/ha för regleringsåret 2006/2007 och framåt,

skall betalas för de arealer som odlas med durumvete i de traditionella produktionsområden som förtecknas i bilaga X, inom följande gränser:

(hektar)

Bulgarien

21 800

Grekland

617 000

Spanien

594 000

Frankrike

208 000

Italien

1 646 000

Cypern

6 183

Ungern

2 500

Österrike

7 000

Portugal

118 000”

n)

I artikel 108 skall följande läggas till i andra stycket:

”För Bulgarien och Rumänien får dock ansökningar om ersättning inte göras med avseende på mark som den 30 juni 2005 utnyttjades för permanent bete, fleråriga grödor eller som var skogbevuxen eller utnyttjades för andra ändamål än jordbruk.”

o)

Artikel 110c.1 skall ersättas med följande:

”1.

En nationell basareal fastställs härmed för

Bulgarien: 10 237 ha

Grekland: 370 000 ha

Spanien: 70 000 ha

Portugal: 360 ha.”

p)

Artikel 110c.2 skall ersättas med följande:

”2.

Stödbeloppet per stödberättigande hektar skall vara

i Bulgarien: 263 EUR

i Grekland: 594 EUR för 300 000 hektar och 342,85 EUR för resterande 70 000 hektar

i Spanien: 1 039 EUR

i Portugal: 556 EUR.”

q)

Artikel 116.4 skall ersättas med följande:

”4.

Följande tak skall gälla:

Medlemsstat

Rättigheter (x 1 000)

Belgien

70

Bulgarien

2 058,483

Tjeckien

66,733

Danmark

104

Tyskland

2 432

Estland

48

Grekland

11 023

Spanien

19 580

Frankrike

7 842

Irland

4 956

Italien

9 575

Cypern

472,401

Lettland

18,437

Litauen

17,304

Luxemburg

4

Ungern

1 146

Malta

8,485

Nederländerna

930

Österrike

206

Polen

335,88

Portugal

2 690

Rumänien

5 880,620

Slovenien

84,909

Slovakien

305,756

Finland

80

Sverige

180

Förenade kungariket

19 492

Totalt

89 607,008”

r)

Artikel 123.8 skall ersättas med följande:

”8.

Följande regionala tak skall gälla:

Belgien

235 149

Bulgarien

90 343

Tjeckien

244 349

Danmark

277 110

Tyskland

1 782 700

Estland

18 800

Grekland

143 134

Spanien

713 999 (1)

Frankrike

1 754 732 (2)

Irland

1 077 458

Italien

598 746

Cypern

12 000

Lettland

70 200

Litauen

150 000

Luxemburg

18 962

Ungern

94 620

Malta

3 201

Nederländerna

157 932

Österrike

373 400

Polen

926 000

Portugal

175 075 (3)

Rumänien

452 000

Slovenien

92 276

Slovakien

78 348

Finland

250 000

Sverige

250 000

Förenade kungariket

1 419 811 (4)

s)

Artikel 126.5 skall ersättas med följande:

”5.

Följande nationella tak skall gälla:

Belgien

394 253

Bulgarien

16 019

Tjeckien

90 300

Danmark

112 932

Tyskland

639 535

Estland

13 416

Grekland

138 005

Spanien (5)

1 441 539

Frankrike (6)

3 779 866

Irland

1 102 620

Italien

621 611

Cypern

500

Lettland

19 368

Litauen

47 232

Luxemburg

18 537

Ungern

117 000

Malta

454

Nederländerna

63 236

Österrike

375 000

Polen

325 581

Portugal (7)

416 539

Rumänien

150 000

Slovenien

86 384

Slovakien

28 080

Finland

55 000

Sverige

155 000

Förenade kungariket

1 699 511

t)

I artikel 130.3 skall andra stycket ersättas med följande:

”För de nya medlemsstaterna skall de nationella taken vara de som framgår av följande tabell.

 

Tjurar, stutar, kor och kvigor

Kalvar som är äldre än 1 månad och yngre än 8 månader och som har en slaktvikt på upp till 185 kg

Bulgarien

22 191

101 542

Tjeckien

483 382

27 380

Estland

107 813

30 000

Cypern

21 000

Lettland

124 320

53 280

Litauen

367 484

244 200

Ungern

141 559

94 439

Malta

6 002

17

Polen

1 815 430

839 518

Rumänien

1 148 000

85 000

Slovenien

161 137

35 852

Slovakien

204 062

62 841”

u)

I artikel 143a skall följande stycke läggas till:

”I Bulgarien och Rumänien skall dock direktstöd införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckta i procent av den gällande nivån för sådant stöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004:

25 % 2007,

30 % 2008,

35 % 2009,

40 % 2010,

50 % 2011,

60 % 2012,

70 % 2013,

80 % 2014,

90 % 2015,

100 % från och med 2016.”

v)

I artikel 143b.4 skall följande stycke läggas till:

”För Bulgarien och Rumänien skall dock jordbruksarealen enligt systemet för enhetlig arealersättning vara den del av landets utnyttjade jordbruksareal som befinner sig i god jordbrukshävd, oavsett om den är uppodlad eller ej, vid behov justerad i enlighet med objektiva kriterier som Bulgarien eller Rumänien skall fastställa efter kommissionens godkännande.”

w)

Artikel 143b.9 skall ersättas med följande:

”9.

Systemet för enhetlig arealersättning skall kunna utnyttjas av en ny medlemsstat under en tillämpningsperiod fram till utgången av 2006, med möjlighet till förlängning två gånger med ett år på begäran av den nya medlemsstaten. För Bulgarien och Rumänien skall dock systemet för enhetlig arealersättning kunna utnyttjas under en tillämpningsperiod fram till utgången av 2009, med möjlighet till förlängning två gånger med ett år på landets begäran. Om inte annat sägs i punkt 11 får en ny medlemsstat besluta att avbryta tillämpningen av systemet vid utgången av tillämpningsperiodens första eller andra år i syfte att börja tillämpa systemet med samlat gårdsstöd. En ny medlemsstat skall senast den 1 augusti det sista tillämpningsåret underrätta kommissionen om sin avsikt att avbryta tillämpningen.”

x)

I artikel 143b.11 skall följande stycke läggas till:

”För Bulgarien och Rumänien skall de procentsatser som anges i artikel 143a andra stycket tillämpas fram till utgången av den femåriga tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning (dvs. 2011). Om tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning förlängs utöver det datumet i enlighet med ett beslut som fattas enligt led b, skall den procentsats för år 2011 som anges i artikel 143a andra stycket gälla fram till utgången av det sista år då systemet för enhetlig arealersättning tillämpas.”

y)

Artikel 143c.2 skall ersättas med följande:

”2.

De nya medlemsstaterna skall, med kommissionens tillstånd, ha möjlighet att komplettera direktstöd upp till

a)

när det gäller allt direktstöd, 55 % av nivån för direktstöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004 under 2004, 60 % under 2005 och 65 % under 2006 samt från och med 2007 upp till 30 procentenheter över den tillämpliga nivå som anges i artikel 143a för det relevanta året. För Bulgarien och Rumänien skall följande gälla: 55 % av nivån för direktstöd i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004 under 2007, 60 % under 2008 och 65 % under 2009 samt från och med 2010 upp till 30 procentenheter över den tillämpliga nivå som anges i artikel 143a andra stycket för det relevanta året. När det gäller sektorn för potatisstärkelse får emellertid Tjeckien komplettera direktstödet upp till 100 % av den tillämpliga nivån i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004. För de direkta betalningar som avses i kapitel 7 i avdelning IV i denna förordning skall dock följande högsta procentsatser gälla: 85 % 2004, 90 % 2005, 95 % 2006 och 100 % från och med 2007. För Bulgarien och Rumänien skall följande högsta procentsatser gälla: 85 % 2007, 90 % 2008, 95 % 2009 och 100 % från och med 2010,

eller

b)

i)

när det gäller allt direktstöd utom systemet med samlat gårdsstöd, den sammanlagda nivån för direktstöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till, för varje enskild produkt, i den nya medlemsstaten under kalenderåret 2003 enligt ett GJP‐liknande nationellt system, ökat med 10 procentenheter. För Litauen skall referensåret emellertid vara kalenderåret 2002. För Bulgarien och Rumänien skall referensåret vara kalenderåret 2006. För Slovenien skall ökningen vara 10 procentenheter 2004, 15 procentenheter 2005, 20 procentenheter 2006 och 25 procentenheter från och med 2007,

ii)

när det gäller systemet med samlat gårdsstöd skall det totala belopp av kompletterande nationellt direktstöd som en ny medlemsstat kan bevilja för ett visst år vara begränsat till ett specifikt rambelopp. Detta rambelopp skall vara lika med skillnaden mellan

det totala beloppet av GJP‐liknande nationellt direktstöd som skulle vara tillgängligt i den berörda nya medlemsstaten för kalenderåret 2003 eller, för Litauen, för kalenderåret 2002, i vartdera fallet ökat med 10 procentenheter. För Bulgarien och Rumänien skall dock referensåret vara kalenderåret 2006. För Slovenien skall ökningen vara 10 procentenheter 2004, 15 procentenheter 2005, 20 procentenheter 2006 och 25 procentenheter från och med 2007,

och

den berörda nya medlemsstatens nationella tak enligt förteckningen i bilaga VIIIa, vid behov anpassat i enlighet med artiklarna 64.2 och 70.2.

Vid beräkningen av det totala belopp som avses i första strecksatsen skall nationellt direktstöd och/eller delar därav som motsvarar direktstöd i gemenskapen och/eller delar därav som beaktades vid beräkningen av det faktiska taket för den berörda nya medlemsstaten i enlighet med artiklarna 64.2 och 70.2 samt artikel 71c inbegripas.

En ny medlemsstat får välja att tillämpa antingen alternativ a eller alternativ b för varje direktstöd som berörs.

Det sammanlagda direkta stöd som en jordbrukare kan beviljas i de nya medlemsstaterna efter anslutningen enligt det relevanta direktstödsystemet, inklusive allt kompletterande nationellt direktstöd, får inte överstiga nivån för det direkta stöd som jordbrukaren skulle ha varit berättigad till enligt det motsvarande direktstödsystem som vid samma tid tillämpas i medlemsstaterna i gemenskapen i dess sammansättning den 30 april 2004.”

z)

Artikel 154a.2 skall ersättas med följande:

”2.

De åtgärder som avses i punkt 1 får antas under en period som börjar den 1 maj 2004 och löper ut den 30 juni 2009, och de får inte gälla längre än till det datumet. För Bulgarien och Rumänien skall dock perioden börja den 1 januari 2007 och löpa ut den 31 december 2011. Rådet får med kvalificerad majoritet på kommissionens förslag förlänga dessa perioder.”

aa)

I bilaga III skall följande fotnoter införas:

till rubriken till punkt A:

”* För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2005 tolkas som en hänvisning till det första året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.”

till rubriken till punkt B:

”* För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2006 tolkas som en hänvisning till det andra året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.”

och till rubriken till punkt C:

”* För Bulgarien och Rumänien bör hänvisningen till 2007 tolkas som en hänvisning till det tredje året som systemet med samlat gårdsstöd tillämpas.”

ab)

Bilaga VIIIa skall ersättas med följande:

”BILAGA VIIIA

Nationella tak som avses i artikel 71c

Taken har beräknats med hänsyn till den tabell för höjningar som anges i artikel 143a och behöver alltså inte minskas.

(miljoner EUR)

Kalenderår

Bulgarien

Tjeckien

Estland

Cypern

Lettland

Litauen

Ungern

Malta

Polen

Rumänien

Slovenien

Slovakien

2005

228,8

23,4

8,9

33,9

92,0

350,8

0,67

724,6

35,8

97,7

2006

266,7

27,3

12,5

39,6

107,3

420,2

0,83

881,7

41,9

115,4

2007

200,3

343,6

40,4

16,3

55,6

146,9

508,3

1,64

1 140,8

440,0

56,1

146,6

2008

240,4

429,2

50,5

20,4

69,5

183,6

634,9

2,05

1 425,9

527,9

70,1

183,2

2009

281,0

514,9

60,5

24,5

83,4

220,3

761,6

2,46

1 711,0

618,1

84,1

219,7

2010

321,2

600,5

70,6

28,6

97,3

257,0

888,2

2,87

1 996,1

706,4

98,1

256,2

2011

401,4

686,2

80,7

32,7

111,2

293,7

1 014,9

3,28

2 281,1

883,0

112,1

292,8

2012

481,7

771,8

90,8

36,8

125,1

330,4

1 141,5

3,69

2 566,2

1 059,6

126,1

329,3

2013

562,0

857,5

100,9

40,9

139,0

367,1

1 268,2

4,10

2 851,3

1 236,2

140,2

365,9

2014

642,3

857,5

100,9

40,9

139,0

367,1

1 268,2

4,10

2 851,3

1 412,8

140,2

365,9

2015

722,6

857,5

100,9

40,9

139,0

367,1

1 268,2

4,10

2 851,3

1 589,4

140,2

365,9

de följande åren

802,9

857,5

100,9

40,9

139,0

367,1

1 268,2

4,10

2 851,3

1 766,0

140,2

365,9”

ac)

I bilaga X skall följande läggas till:

 

”BULGARIEN

 

Starozagorski

 

Chaskovski

 

Slivenski

 

Jambolski

 

Burgaski

 

Dobritjki

 

Plovdivski”

ad)

Bilaga XIb skall ersättas med följande:

”BILAGA XIB

Nationella basarealer för jordbruksgrödor och referensavkastningar i de nya medlemsstaterna enligt artiklarna 101 och 103

 

Basareal

(ha)

Referens‐ avkastning

(ton/ha)

Bulgarien

2 625 258

2,90

Tjeckien

2 253 598

4,20

Estland

362 827

2,40

Cypern

79 004

2,30

Lettland

443 580

2,50

Litauen

1 146 633

2,70

Ungern

3 487 792

4,73

Malta

4 565

2,02

Polen

9 454 671

3,00

Rumänien

7 012 666

2,65

Slovenien

125 171

5,27

Slovakien

1 003 453

4,06”

9.

32003 R 1788: Rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter (EUT L 270, 21.10.2003, s. 123), ändrad genom

32004 D 0281: Rådets beslut 2004/281/EG av den 22.3.2004 (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1).

a)

I artikel 1.4 skall följande stycke läggas till:

”För Bulgarien och Rumänien skall en särskild omstruktureringsreserv fastställas enligt tabell g i bilaga I. Denna reserv skall frisläppas från och med den 1 april 2009 i en omfattning som motsvarar minskningen av egenkonsumtionen av mjölk och mjölkprodukter i vart och ett av dessa länder sedan 2002. Beslut om frisläppandet av reserven och om dess fördelning på leverans‐ och direktförsäljningskvoterna skall fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2 på grundval av en bedömning av en rapport som Bulgarien och Rumänien skall lägga fram för kommissionen senast den 31 december 2008. I denna rapport skall det finnas uppgifter om resultat och trender i den faktiska omstruktureringsprocessen inom landets mejerisektor, särskilt omställningen från produktion för egenkonsumtion till produktion för marknaden.”

b)

Artikel 1.5 skall ersättas med följande:

”5.

För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall de nationella referenskvantiteterna omfatta all komjölk eller mjölkekvivalenter som levereras till en uppköpare eller säljs direkt, enligt definitionen i artikel 5 i denna förordning, oavsett om den produceras eller saluförs enligt en övergångsbestämmelse som är tillämplig i dessa länder.”

c)

I artikel 1 skall följande punkt läggas till:

”6.

För Bulgarien och Rumänien skall avgiften tillämpas från och med den 1 april 2007.”

d)

I artikel 6.1 skall andra och tredje styckena ersättas med följande:

”För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien fastställs grunden för de nämnda individuella referenskvantiteterna i tabell f i bilaga I.

För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall tolvmånadersperioden för fastställandet av de individuella referenskvantiteterna inledas den 1 april 2001 för Ungern, den 1 april 2002 för Litauen och Malta, den 1 april 2003 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland och Slovakien, den 1 april 2004 för Polen och Slovenien och den 1 april 2006 för Bulgarien och Rumänien.”

e)

I artikel 6.1 skall följande stycke läggas till:

”För Bulgarien och Rumänien skall fördelningen av den totala kvantiteten mellan leveranser och direktförsäljning enligt tabell f i bilaga I ses över med utgångspunkt i faktiska uppgifter för leveranser och direktförsäljning under 2006 och vid behov justeras av kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2.”

f)

I artikel 9.2 skall andra stycket ersättas med följande:

”För Bulgarien, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien skall den referensfetthalt som avses i punkt 1 vara densamma som den referensfetthalt för dessa kvantiteter som tilldelats producenter följande dagar: den 31 mars 2002 för Ungern, den 31 mars 2003 för Litauen, den 31 mars 2004 för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland och Slovakien, den 31 mars 2005 för Polen och Slovenien samt den 31 mars 2007 för Bulgarien och Rumänien.”

g)

I artikel 9.5 skall följande stycke läggas till:

”För Rumänien skall den referensfetthalt som anges i bilaga II ses över med utgångspunkt i uppgifterna för hela året 2004 och vid behov justeras av kommissionen enligt förfarandet i artikel 23.2.”

h)

I bilaga I skall tabellerna d, e, f och g ersättas med följande:

”d)

Perioden 2007/2008

Medlemsstat

Kvantiteter, ton

Belgien

3 343 535,000

Bulgarien

979 000,000

Tjeckien

2 682 143,000

Danmark

4 499 900,000

Tyskland

28 143 464,000

Estland

624 483,000

Grekland

820 513,000

Spanien

6 116 950,000

Frankrike

24 478 156,000

Irland

5 395 764,000

Italien

10 530 060,000

Cypern

145 200,000

Lettland

695 395,000

Litauen

1 646 939,000

Luxemburg

271 739,000

Ungern

1 947 280,000

Malta

48 698,000

Nederländerna

11 185 440,000

Österrike

2 776 895,000

Polen

8 964 017,000

Portugal

1 939 187,000

Rumänien

3 057 000,000

Slovenien

560 424,000

Slovakien

1 013 316,000

Finland

2 431 047,324

Sverige

3 336 030,000

Förenade kungariket

14 755 647,000

e)

Perioderna 2008/2009 till 2014/2015

Medlemsstat

Kvantiteter, ton

Belgien

3 360 087,000

Bulgarien

979 000,000

Tjeckien

2 682 143,000

Danmark

4 522 176,000

Tyskland

28 282 788,000

Estland

624 483,000

Grekland

820 513,000

Spanien

6 116 950,000

Frankrike

24 599 335,000

Irland

5 395 764,000

Italien

10 530 060,000

Cypern

145 200,000

Lettland

695 395,000

Litauen

1 646 939,000

Luxemburg

273 084,000

Ungern

1 947 280,000

Malta

48 698,000

Nederländerna

11 240 814,000

Österrike

2 790 642,000

Polen

8 964 017,000

Portugal

1 948 550,000

Rumänien

3 057 000,000

Slovenien

560 424,000

Slovakien

1 013 316,000

Finland

2 443 069,324

Sverige

3 352 545,000

Förenade kungariket

14 828 597,000

f)

Referenskvantiteter för leveranser och direktförsäljning enligt artikel 6.1 andra stycket

Medlemsstat

Referenskvantiteter för leveranser, ton

Referenskvantiteter för direktförsäljning, ton

Bulgarien

722 000

257 000

Tjeckien

2 613 239

68 904

Estland

537 188

87 365

Cypern

141 337

3 863

Lettland

468 943

226 452

Litauen

1 256 440

390 499

Ungern

1 782 650

164 630

Malta

48 698

Polen

8 500 000

464 017

Rumänien

1 093 000

1 964 000

Slovenien

467 063

93 361

Slovakien

990 810

22 506

g)

Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven enligt artikel 1.4

Medlemsstat

Kvantiteter i den särskilda omstruktureringsreserven, ton

Bulgarien

39 180

Tjeckien

55 788

Estland

21 885

Lettland

33 253

Litauen

57 900

Ungern

42 780

Polen

416 126

Rumänien

188 400

Slovenien

16 214

Slovakien

27 472”

i)

I bilaga II skall tabellen ersättas med följande:

”REFERENSFETTHALT

Medlemsstat

Referensfetthalt (g/kg)

Belgien

36,91

Bulgarien

39,10

Tjeckien

42,10

Danmark

43,68

Tyskland

40,11

Estland

43,10

Grekland

36,10

Spanien

36,37

Frankrike

39,48

Irland

35,81

Italien

36,88

Cypern

34,60

Lettland

40,70

Litauen

39,90

Luxemburg

39,17

Ungern

38,50

Nederländerna

42,36

Österrike

40,30

Polen

39,00

Portugal

37,30

Rumänien

35,93

Slovenien

41,30

Slovakien

37,10

Finland

43,40

Sverige

43,40

Förenade kungariket

39,70”

3.   TRANSPORTPOLITIK

31996 L 0026: Rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person‐ och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings‐, examens‐ och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT L 124, 23.5.1996, s. 1), ändrat genom

31998 L 0076: Rådets direktiv 98/76/EG av den 1.10.1998 (EGT L 277, 14.10.1998, s. 17),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

a)

Följande punkter skall läggas till i artikel 10:

”11.

Med avvikelse från punkt 3 skall de intyg som före Bulgariens anslutning har utfärdats till vägtransportörer anses vara likvärdiga med intyg som utfärdats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv endast om de har utfärdats till

vägtransportörer på området för internationella gods‐ och persontransporter enligt förordning 11 av den 31 oktober 2002 om internationella gods‐ och persontransporter på väg (statens officiella tidning nr 108 av den 19 november 2002), sedan den 19 november 2002,

vägtransportörer på området för nationella gods‐ och persontransporter enligt förordning 33 av den 3 november 1999 om offentliga gods‐ och persontransporter på Bulgariens territorium, ändrad den 30 oktober 2002 (statens officiella tidning nr 108 av den 19 november 2002), sedan den 19 november 2002.

12.

Med avvikelse från punkt 3 skall de intyg som före Rumäniens anslutning har utfärdats till vägtransportörer anses vara likvärdiga med intyg som utfärdats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv endast om de har utfärdats till transportörer på området för internationella och nationella gods‐ och persontransporter på väg enligt transportministerns beslut nr 761 av den 21 december 1999 om utnämning, utbildning och yrkesmässig certifiering av personer som stadigvarande och faktiskt utövar verksamhet som vägtransportör, sedan den 28 januari 2000.”

b)

I artikel 10b skall andra stycket ersättas med följande:

”De intyg om yrkesmässig kompetens som avses i artikel 10.4—10.12 får utfärdas på nytt av de berörda medlemsstaterna i enlighet med modellen för examensbevis i bilaga Ia.”

4.   BESKATTNING

1.

31977 L 0388: Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 13.6.1977, s. 1), ändrat genom

11979 H: Anslutningsakten för Grekland (EGT L 291, 19.11.1979, s. 95),

31980 L 0368: Rådets direktiv 80/368/EEG av den 26.3.1980 (EGT L 90, 3.4.1980, s. 41),

31984 L 0386: Rådets direktiv 84/386/EEG av den 31.7.1984 (EGT L 208, 3.8.1984, s. 58),

11985 I: Anslutningsakten för Spanien och Portugal (EGT L 302, 15.11.1985, s. 167),

31989 L 0465: Rådets direktiv 89/465/EEG av den 18.7.1989 (EGT L 226, 3.8.1989, s. 21),

31991 L 0680: Rådets direktiv 91/680/EEG av den 16.12.1991 (EGT L 376, 31.12.1991, s. 1),

31992 L 0077: Rådets direktiv 92/77/EEG av den 19.10.1992 (EGT L 316, 31.10.1992, s. 1),

31992 L 0111: Rådets direktiv 92/111/EEG av den 14.12.1992 (EGT L 384, 30.12.1992, s. 47),

31994 L 0004: Rådets direktiv 94/4/EG av den 14.2.1994 (EGT L 60, 3.3.1994, s. 14),

31994 L 0005: Rådets direktiv 94/5/EG av den 14.2.1994 (EGT L 60, 3.3.1994, s. 16),

31994 L 0076: Rådets direktiv 94/76/EG av den 22.12.1994 (EGT L 365, 31.12.1994, s. 53),

31995 L 0007: Rådets direktiv 95/7/EG av den 10.4.1995 (EGT L 102, 5.5.1995, s. 18),

31996 L 0042: Rådets direktiv 96/42/EG av den 25.6.1996 (EGT L 170, 9.7.1996, s. 34),

31996 L 0095: Rådets direktiv 96/95/EG av den 20.12.1996 (EGT L 338, 28.12.1996, s. 89),

31998 L 0080: Rådets direktiv 98/80/EG av den 12.10.1998 (EGT L 281, 17.10.1998, s. 31),

31999 L 0049: Rådets direktiv 1999/49/EG av den 25.5.1999 (EGT L 139, 2.6.1999, s. 27),

31999 L 0059: Rådets direktiv 1999/59/EG av den 17.6.1999 (EGT L 162, 26.6.1999, s. 63),

31999 L 0085: Rådets direktiv 1999/85/EG av den 22.10.1999 (EGT L 277, 28.10.1999, s. 34),

32000 L 0017: Rådets direktiv 2000/17/EG av den 30.3.2000 (EGT L 84, 5.4.2000, s. 24),

32000 L 0065: Rådets direktiv 2000/65/EG av den 17.10.2000 (EGT L 269, 21.10.2000, s. 44),

32001 L 0004: Rådets direktiv 2001/4/EG av den 19.1.2001 (EGT L 22, 24.1.2001, s. 17),

32001 L 0115: Rådets direktiv 2001/115/EG av den 20.12.2001 (EGT L 15, 17.1.2002, s. 24),

32002 L 0038: Rådets direktiv 2002/38/EG av den 7.5.2002 (EGT L 128, 15.5.2002, s. 41),

32002 L 0093: Rådets direktiv 2002/93/EG av den 3.12.2002 (EGT L 331, 7.12.2002, s. 27),

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33),

32003 L 0092: Rådets direktiv 2003/92/EG av den 7.10.2003 (EUT L 260, 11.10.2003, s. 8),

32004 L 0007: Rådets direktiv 2004/7/EG av den 20.1.2004 (EUT L 27, 30.1.2004, s. 44),

32004 L 0015: Rådets direktiv 2004/15/EG av den 10.2.2004 (EUT L 52, 21.2.2004, s. 61),

32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).

I artikel 24a skall följande införas före strecksatsen

”—

I Tjeckien: 35 000 euro”:

”—

I Bulgarien: 25 600 EUR”

Följande skall införas efter strecksatsen

”—

I Polen: 10 000 euro”:

”—

I Rumänien: 35 000 EUR”

2.

31992 L 0083: Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 21), ändrat genom

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

a)

Artikel 22.6 skall ersättas med följande:

”6.

Bulgarien och Tjeckien får tillämpa en nedsatt punktskattesats, på minst 50 % av den nationella standardsatsen för punktskatt på etylalkohol, på etylalkohol framställd av destillerier vid fruktodlingar som årligen framställer mer än 10 hektoliter etylalkohol av frukt från fruktodlarnas egna hushåll. Tillämpningen av den nedsatta satsen skall begränsas till 30 liter fruktsprit per producerande fruktodlarhushåll per år, avsedd endast för deras personliga bruk.”

b)

Artikel 22.7 skall ersättas med följande:

”7.

Rumänien, Slovakien och Ungern får tillämpa en nedsatt punktskattesats, på minst 50 % av den nationella standardsatsen för punktskatt på etylalkohol, på etylalkohol framställd av destillerier vid fruktodlingar som årligen framställer mer än 10 hektoliter etylalkohol av frukt från fruktodlarnas egna hushåll. Tillämpningen av den nedsatta satsen skall begränsas till 50 liter fruktsprit per producerande fruktodlarhushåll per år, avsedd endast för deras personliga bruk. Kommissionen kommer att se över denna ordning år 2015 och rapportera eventuella ändringar till rådet.”


(1)  Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1454/2001.

(2)  Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1452/2001.

(3)  Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1453/2001.

(4)  Detta tak skall tillfälligt ökas med 100 000 djur till 1 519 811 till dess att levande djur som är yngre än sex månader får exporteras.”

(5)  Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1454/2001.

(6)  Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1452/2001.

(7)  Utan att det påverkar de särskilda bestämmelserna i förordning (EG) nr 1453/2001.”


BILAGA IV

Förteckning enligt artikel 20 i anslutningsakten: ytterligare anpassningar av institutionernas rättsakter

JORDBRUK

A.   JORDBRUKSLAGSTIFTNING

1.

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning II, Jordbruk

Rådet skall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, ändra förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för socker på ett sådant sätt att hänsyn tas till Bulgariens och Rumäniens anslutning, och därvid anpassa socker- och isoglukoskvoterna samt de maximala leveransbehoven för import av råsocker enligt nedanstående tabell, som får anpassas på samma sätt som kvoterna för de nuvarande medlemsstaterna, för att garantera överensstämmelse med principerna och målen för den då gällande gemensamma organisationen av marknaden för socker.

Avtalade kvantiteter

(i ton)

 

Bulgarien

Rumänien

Baskvantitet för socker (1)

4 752

109 164

varav: A

4 320

99 240

B

432

9 924

Maximala leveransbehov (uttryckt i vitsocker) för import av råsocker

198 748

329 636

Baskvantitet för isoglukos (2)

56 063

9 981

varav: A

56 063

9 790

B

0

191

Om Bulgarien år 2006 begär det skall ovan nämnda A- och B-baskvantiteter för socker överföras till Bulgariens A- respektive B-baskvantiteter för isoglukos.

2.

31998 R 2848: Kommissionens förordning (EG) nr 2848/98 av den 22 december 1998 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EEG) nr 2075/92 när det gäller stödordningen, produktionskvoterna och det särskilda stöd som skall beviljas till producentsammanslutningar inom sektorn för råtobak (EGT L 358, 31.12.1998, s. 17), ändrad genom

31999 R 0510: Kommissionens förordning (EG) nr 510/1999 av den 8.3.1999 (EGT L 60, 9.3.1999, s. 54),

31999 R 0731: Kommissionens förordning (EG) nr 731/1999 av den 7.4.1999 (EGT L 93, 8.4.1999, s. 20),

31999 R 1373: Kommissionens förordning (EG) nr 1373/1999 av den 25.6.1999 (EGT L 162, 26.6.1999, s. 47),

31999 R 2162: Kommissionens förordning (EG) nr 2162/1999 av den 12.10.1999 (EGT L 265, 13.10.1999, s. 13),

31999 R 2637: Kommissionens förordning (EG) nr 2637/1999 av den 14.12.1999 (EGT L 323, 15.12.1999, s. 8),

32000 R 0531: Kommissionens förordning (EG) nr 531/2000 av den 10.3.2000 (EGT L 64, 11.3.2000, s. 13),

32000 R 0909: Kommissionens förordning (EG) nr 909/2000 av den 2.5.2000 (EGT L 105, 3.5.2000, s. 18),

32000 R 1249: Kommissionens förordning (EG) nr 1249/2000 av den 15.6.2000 (EGT L 142, 16.6.2000, s. 3),

32001 R 0385: Kommissionens förordning (EG) nr 385/2001 av den 26.2.2001 (EGT L 57, 27.2.2001, s. 18),

32001 R 1441: Kommissionens förordning (EG) nr 1441/2001 av den 16.7.2001 (EGT L 193, 17.7.2001, s. 5),

32002 R 0486: Kommissionens förordning (EG) nr 486/2002 av den 18.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 9),

32002 R 1005: Kommissionens förordning (EG) nr 1005/2002 av den 12.6.2002 (EGT L 153, 13.6.2002, s. 3),

32002 R 1501: Kommissionens förordning (EG) nr 1501/2002 av den 22.8.2002 (EGT L 227, 23.8.2002, s. 16),

32002 R 1983: Kommissionens förordning (EG) nr 1983/2002 av den 7.11.2002 (EGT L 306, 8.11.2002, s. 8),

32004 R 1809: Kommissionens förordning (EG) nr 1809/2004 av den 18.10.2004 (EUT L 318, 19.10.2004, s. 18).

När så är lämpligt och med användning av förfarandet i artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 2075/92 av den 30 juni 1992 om den gemensamma organisationen av marknaden för råtobak (3), skall kommissionen senast vid anslutningen anta de nödvändiga ändringarna av gemenskapsförteckningen över godkända produktionsområden enligt bilaga II till förordning (EG) nr 2848/98, för att beakta Bulgariens och Rumäniens anslutning, särskilt i syfte att införa de angivna bulgariska och rumänska tobaksproduktionsområdena i den förteckningen.

3.

32003 R 1782: Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1), ändrad genom

32004 R 0021: Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17.12.2003 (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8),

32004 R 0583: Rådets förordning (EG) nr 583/2004 av den 22.3.2004 (EUT L 91, 30.3.2004, s. 1),

32004 D 0281: Rådets beslut 2004/281/EG av den 22.3.2004 (EUT L 93, 30.3.2004, s. 1),

32004 R 0864: Rådets förordning (EG) nr 864/2004 av den 29.4.2004 (EUT L 161, 30.4.2004, s. 48).

a)

Rådet skall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta de nödvändiga bestämmelserna beträffande Bulgariens och Rumäniens införlivande av tobaksstödet med de stödsystem som fastställs i avdelning III kapitel 6 och i avdelning IVa i förordning (EG) nr 1782/2003.

i)

Dessa bestämmelser kommer att innefatta en ändring i bilaga XIa ”Tak för stöd till utsäde i de nya medlemsstaterna enligt artikel 99.3” i förordning (EG) nr 1782/2003, ändrad genom förordning (EG) nr 583/2004, på följande sätt:

”BILAGA XIA

Tak för stöd till utsäde i de nya medlemsstaterna enligt artikel 99.3

(miljoner EUR)

Kalenderår

Bulgarien

Tjeckien

Estland

Cypern

Lettland

Litauen

Ungern

Malta

Polen

Rumänien

Slovenien

Slovakien

2005

-

0,87

0,04

0,03

0,10

0,10

0,78

0,03

0,56

-

0,08

0,04

2006

-

1,02

0,04

0,03

0,12

0,12

0,90

0,03

0,65

-

0,10

0,04

2007

0,11

1,17

0,05

0,04

0,14

0,14

1,03

0,04

0,74

0,19

0,11

0,05

2008

0,13

1,46

0,06

0,05

0,17

0,17

1,29

0,05

0,93

0,23

0,14

0,06

2009

0,15

1,75

0,07

0,06

0,21

0,21

1,55

0,06

1,11

0,26

0,17

0,07

2010

0,17

2,04

0,08

0,07

0,24

0,24

1,81

0,07

1,30

0,30

0,19

0,08

2011

0,22

2,33

0,10

0,08

0,28

0,28

2,07

0,08

1,48

0,38

0,22

0,09

2012

0,26

2,62

0,11

0,09

0,31

0,31

2,33

0,09

1,67

0,45

0,25

0,11

2013

0,30

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,53

0,28

0,12

2014

0,34

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,60

0,28

0,12

2015

0,39

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,68

0,28

0,12

2016

0,43

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,75

0,28

0,12

de följande åren

0,43

2,91

0,12

0,10

0,35

0,35

2,59

0,10

1,85

0,75

0,28

0,12”

ii)

Tilldelningen av maximala nationella kvantiteter utsäde för vilka stöd utbetalas är följande:

Godkänd tilldelning av maximala nationella kvantiteter utsäde för vilka stöd utbetalas

(i ton)

 

Bulgarien

Rumänien

Risutsäde (Oryza sativa L.)

883,2

100

Annat utsäde än risutsäde

936

2 294

b)

Rådet skall, med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, anta de nödvändiga bestämmelserna beträffande Bulgariens och Rumäniens införlivande av tobaksstödet med de stödsystem som fastställs i avdelning III kapitel 6 och i avdelning IVa i förordning (EG) nr 1782/2003.

Följande fördelning av nationella garantitrösklar för tobak har godkänts:

Godkänd fördelning av nationella garantitrösklar för tobak

(i ton)

 

Bulgarien

Rumänien

Totalt:

47 137

12 312

I Flue‐cured

9 023

4 647

II Light air‐cured

3 208

2 370

V Sun‐cured

 

5 295

VI Basmas

31 106

 

VIII Kaba Koulak

3 800

 

B.   VETERINÄRLAGSTIFTNING OCH FYTOSANITÄR LAGSTIFTNING

31999 L 0105: Rådets direktiv 1999/105/EG av den 22 december 1999 om saluföring av skogsodlingsmaterial (EGT L 11, 15.1.2000, s. 17).

När så är lämpligt och med användning av förfarandet i artikel 26.3 i direktiv 1999/105/EG skall kommissionen anpassa bilaga I till det direktivet med avseende på skogsväxtarterna Pinus peuce Griseb., Fagus orientalis Lipsky, Quercus frainetto Ten. och Tilia tomentosa Moench.


(1)  I ton vitsocker.

(2)  I ton torrsubstans.

(3)  EGT L 215, 30.7.1992, s. 70.


BILAGA V

Förteckning enligt artikel 21 i anslutningsakten: andra permanenta bestämmelser

1.   BOLAGSRÄTT

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning I, Fri rörlighet för varor

SPECIFIK MEKANISM

När det gäller Bulgarien eller Rumänien får innehavaren, eller dennes förmånstagare, av ett patent eller tilläggsskydd för en farmaceutisk produkt, för vilken ansökan om sådant skydd lämnades in i en medlemsstat vid en tidpunkt då ett sådant skydd inte kunde erhållas i en av de ovannämnda nya medlemsstaterna för produkten, åberopa de rättigheter som ges genom detta patent eller tilläggsskydd för att förhindra import och marknadsföring av produkten i den eller de medlemsstater där produkten i fråga har patentskydd eller tilläggsskydd, även om produkten för första gången fördes ut på marknaden i den nya medlemsstaten av honom själv eller med hans samtycke.

Varje person som avser att importera eller marknadsföra en farmaceutisk produkt som avses i föregående stycke i en medlemsstat där produkten har patentskydd eller tilläggsskydd skall i ansökan angående importen visa för de behöriga myndigheterna att innehavaren av ett sådant skydd eller dennes förmånstagare har underrättats en månad i förväg.

2.   KONKURRENSPOLITIK

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

1.

Följande stödordningar och individuellt stöd som införts i en ny medlemsstat före dagen för anslutningen och fortfarande tillämpas efter denna dag skall vid anslutningen betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget:

a)

Stödåtgärder som införts före den 10 december 1994.

b)

Stödåtgärder som förtecknas i tillägget till denna bilaga.

c)

Stödåtgärder som före anslutningen utvärderats av den nya medlemsstatens myndighet för övervakning av statligt stöd och befunnits vara förenliga med regelverket och som kommissionen inte har gjort några invändningar emot på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, i enlighet med förfarandet i punkt 2.

Samtliga vid anslutningen ännu tillämpliga åtgärder som utgör statligt stöd och som inte uppfyller villkoren ovan skall vid tillämpningen av artikel 88.3 i EG-fördraget anses vara nytt stöd vid anslutningen.

Bestämmelserna ovan gäller inte stöd till transportsektorn, inte heller åtgärder som hänger samman med produktion, bearbetning och saluföring av de produkter som finns förtecknade i bilaga I till EG-fördraget, med undantag av fiskeriprodukter och produkter som framställts av dessa.

Bestämmelserna ovan skall inte heller påverka tillämpningen av de övergångsåtgärder i fråga om konkurrenspolitik som anges i anslutningsakten och de åtgärder som fastställs i bilaga VII kapitel 4 avsnitt B till anslutningsakten.

2.

Om en ny medlemsstat önskar att kommissionen skall granska en stödåtgärd enligt det förfarande som beskrivs i punkt 1 c skall den regelbundet förse kommissionen med

a)

en förteckning över befintliga stödåtgärder som har utvärderats av den nationella myndigheten för övervakning av statligt stöd och som denna myndighet har ansett vara förenliga med regelverket, och

b)

all annan information som är väsentlig för bedömningen av huruvida den stödåtgärd som skall granskas är förenlig med regelverket,

enligt den konkreta utformning av denna rapportering som tillhandahålls av kommissionen.

Om kommissionen inte motsätter sig den befintliga stödåtgärden på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden inom tre månader efter att ha erhållit uttömmande information om åtgärden eller efter att ha erhållit ett uttalande från den nya medlemsstaten i vilket medlemsstaten underrättar kommissionen om att den anser att den information som lämnats är uttömmande eftersom begärd ytterligare information inte är tillgänglig eller redan har lämnats, skall kommissionen anses ha avstått från att göra några invändningar.

Alla stödåtgärder som före anslutningen har lagts fram för kommissionen enligt förfarandet i punkt 1 c skall omfattas av ovannämnda förfarande, oberoende av att den berörda nya medlemsstaten redan har blivit medlem i unionen under undersökningsperioden.

3.

Ett beslut av kommissionen om att motsätta sig en åtgärd enligt punkt 1 c skall anses som ett beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet enligt rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG‐fördraget (1).

Om ett sådant beslut fattas före anslutningen skall beslutet träda i kraft först på dagen för anslutningen.

4.

Utan att det påverkar de förfaranden avseende befintligt stöd som anges i artikel 88 i EG‐fördraget, skall stödordningar och individuellt stöd som beviljas inom transportsektorn, som införts i en ny medlemsstat före dagen för anslutningen och som fortfarande gäller efter denna dag betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget på följande villkor:

Stödåtgärderna skall meddelas kommissionen inom fyra månader efter anslutningen. Meddelandet skall innehålla information om den rättsliga grunden för varje åtgärd. Befintliga stödåtgärder och planer på att bevilja eller ändra stöd som har meddelats kommissionen före anslutningen skall anses ha meddelats på dagen för anslutningen.

Dessa stödåtgärder skall anses som ”befintligt” stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget fram till utgången av det tredje året efter anslutningen.

De nya medlemsstaterna skall vid behov ändra dessa stödåtgärder så att de senast vid utgången av det tredje året efter anslutningen överensstämmer med de riktlinjer som tillämpas av kommissionen. Efter den tidpunkten skall allt stöd som befinns vara oförenligt med dessa riktlinjer betraktas som nytt stöd.

5.

När det gäller Rumänien skall punkt 1 c endast tillämpas på stödåtgärder som har utvärderats av den rumänska övervakningsmyndigheten för statligt stöd efter en tidpunkt som fastställs när kommissionen på grundval av kontinuerlig övervakning av de åtaganden Rumänien gjort i samband med anslutningsförhandlingarna beslutar att Rumäniens genomförande av bestämmelserna om statligt stöd under föranslutningsperioden har nått en tillfredsställande nivå. En tillfredsställande nivå skall anses vara uppnådd först när Rumänien har visat att landet konsekvent tillämpar en fullständig och ordentlig kontroll av statligt stöd i samband med alla stödåtgärder som beviljas i Rumänien, inklusive antagande och genomförande av fullständigt och korrekt motiverade beslut av den rumänska övervakningsmyndigheten för statligt stöd, med en noggrann utvärdering av arten av statligt stöd i samband med varje åtgärd och en korrekt tillämpning av kriterierna för förenlighet.

Kommissionen får, på grundval av allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, motsätta sig stödåtgärder som har beviljats under föranslutningsperioden mellan den 1 september 2004 och den dag som fastställs i ovan nämnda kommissionsbeslut att genomförandet av bestämmelserna har nått en tillfredsställande nivå. Ett sådant beslut av kommissionen att motsätta sig en åtgärd skall anses som ett beslut att inleda det formella undersökningsförfarandet enligt förordning (EG) nr 659/1999. Om ett sådant beslut fattas före anslutningen skall beslutet träda i kraft först på dagen för anslutningen.

Om kommissionen antar ett negativt beslut efter inledande av det formella undersökningsförfarandet skall den besluta att Rumänien skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkligen återkräva stödet från mottagaren. Det stöd som skall återkrävas skall inbegripa ränta enligt en lämplig räntesats som skall fastställas i enlighet med förordning (EG) nr 794/2004 (2) och skall betalas från och med samma dag.

3.   JORDBRUK

a)

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning II, Jordbruk

1.

Offentliga lager som vid anslutningen innehas av de nya medlemsstaterna och som är ett resultat av deras politik för marknadsstöd skall tas över av gemenskapen till det värde som följer av tillämpningen av artikel 8 i rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings‐ och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (3). Dessa lager skall tas över endast under förutsättning att offentlig intervention tillämpas i gemenskapen för de berörda produkterna och att lagren uppfyller kraven för gemenskapens intervention.

2.

Alla lager, såväl privata som offentliga, i fri omsättning inom de nya medlemsstaternas territorium vid anslutningen utöver den mängd som kan betraktas som ett normalt övergångslager skall avvecklas på de nya medlemsstaternas bekostnad.

Begreppet normalt övergångslager skall fastställas för varje produkt på grundval av specifika kriterier och mål för varje gemensam organisation av marknaden.

3.

De lager som avses i punkt 1 skall räknas av från den mängd som överskrider ett normalt övergångslager.

4.

Kommissionen skall genomföra och tillämpa de arrangemang som skisseras ovan i enlighet med förfarandet i artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 av den 17 maj 1999 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (4) eller, i förekommande fall, i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 i rådets förordning (EG) nr 1260/2001 av den 30 juni 2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker (5) eller i motsvarande artiklar i övriga förordningar om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknader eller det relevanta kommittéförfarande som fastställs i den tillämpliga lagstiftningen.

b)

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning VI kapitel 1, Konkurrensregler

Utan att det påverkar de förfaranden avseende befintligt stöd som anges i artikel 88 i EG-fördraget skall stödsystem och individuellt stöd som beviljas för verksamhet med anknytning till produktion, bearbetning eller försäljning av produkter som tas upp i bilaga I till EG-fördraget med undantag av fiskeriprodukter och därav framställda produkter, som införts i en ny medlemsstat före anslutningen och som fortfarande gäller efter detta datum, betraktas som befintligt stöd enligt artikel 88.1 i EG‐fördraget på följande villkor:

Stödåtgärderna skall meddelas till kommissionen inom fyra månader efter anslutningen. Meddelandet skall innehålla information om den rättsliga grunden för varje åtgärd. Befintliga stödåtgärder och planer på att bevilja eller ändra stöd som har meddelats till kommissionen före anslutningen skall anses ha meddelats på anslutningsdagen. Kommissionen skall offentliggöra en förteckning över sådant stöd.

Dessa stödåtgärder skall anses som ”befintligt” stöd enligt artikel 88.1 i EG-fördraget fram till utgången av det tredje året efter anslutningen.

De nya medlemsstaterna skall vid behov ändra dessa stödåtgärder så att de senast vid utgången av det tredje året efter anslutningen överensstämmer med de riktlinjer som tillämpas av kommissionen. Efter denna tidpunkt skall allt stöd som befinns vara oförenligt med dessa riktlinjer betraktas som nytt stöd.

4.   TULLUNION

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning I, Fri rörlighet för varor, kapitel 1, Tullunionen

 

31992 R 2913: Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1), senast ändrad genom

12003 T: Anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

 

31993 R 2454: Kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 253, 11.10.1993, s. 1), senast ändrad genom

32003 R 2286: Kommissionens förordning (EG) nr 2286/2003 av den 18.12.2003 (EUT L 343, 31.12.2003, s. 1).

Förordning (EEG) nr 2913/92 och förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

BEVIS PÅ GEMENSKAPSSTATUS (HANDEL INOM DEN UTVIDGADE GEMENSKAPEN)

1.

Trots artikel 20 i förordning (EEG) nr 2913/92 skall varor som vid anslutningen är i tillfällig förvaring eller som omfattas av någon av de tullbehandlingar och tullförfaranden som avses i artikel 4.15 b och 4.16 b—g i den förordningen i den utvidgade gemenskapen, eller som är under transport inom den utvidgade gemenskapen efter att ha varit föremål för exportformaliteter, vara befriade från tullar och andra tullåtgärder när de har deklarerats för övergång till fri omsättning inom den utvidgade gemenskapen under förutsättning att något av följande uppvisas:

a)

Bevis på förmånsursprung, som utfärdats eller upprättats före dagen för anslutningen i enlighet med ett av de Europaavtal som förtecknas nedan eller motsvarande preferensavtal som de nya medlemsstaterna ingått sinsemellan och som innehåller ett förbud mot restitution av, eller befrielse från, tullar på icke‐ursprungsmaterial som använts i tillverkningen av de produkter för vilka ett ursprungsintyg utfärdats eller upprättats (regel om förbud mot restitution av eller befrielse från tullar (no‐drawback‐rule)).

Europaavtalen:

21994 A 1231 (24) Bulgarien: Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bulgarien, å andra sidan — Protokoll nr 4 om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete (6).

21994 A 1231 (20) Rumänien: Europaavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Rumänien, å andra sidan — Protokoll nr 4 om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete (7).

b)

Ett bevis på gemenskapsstatus enligt artikel 314c i förordning (EEG) nr 2454/93.

c)

En ATA‐carnet som utfärdats före dagen för anslutningen i en nuvarande medlemsstat eller i en ny medlemsstat.

2.

Vid utfärdande av de bevis som avses i punkt 1 b skall, med hänvisning till situationen vid anslutningen och utöver bestämmelserna i artikel 4.7 i förordning (EEG) nr 2913/92, med ”gemenskapsvaror” avses varor

som helt och hållet har erhållits inom någon av de nya medlemsstaternas territorium på villkor som är identiska med villkoren i artikel 23 i förordning (EEG) nr 2913/92 och som inte inbegriper varor som importerats från andra länder eller territorier, eller

som importerats från andra länder eller territorier än det berörda landet, och som övergått till fri omsättning i det landet, eller

som erhållits eller producerats i det berörda landet, antingen endast utifrån de varor som avses i andra strecksatsen i denna punkt eller utifrån de varor som avses i första och andra strecksatserna i denna punkt.

3.

För kontroll av de bevis som avses i punkt 1 a skall bestämmelserna om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i enlighet med respektive Europaavtal eller motsvarande preferensavtal som de nya medlemsstaterna ingått sinsemellan gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis skall godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

BEVIS PÅ FÖRMÅNSURSPRUNG (HANDEL MED TREDJELÄNDER, INKLUSIVE TURKIET, INOM RAMEN FÖR PREFERENSAVTAL OM JORDBRUKS‐, KOL‐ OCH STÅLPRODUKTER)

4.

Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats på ett korrekt sätt av tredjeländer inom ramen för preferensavtal som de nya medlemsstaterna har ingått med dessa länder eller som utfärdats eller upprättats inom ramen för de nya medlemsstaternas unilaterala nationella lagstiftning godkännas i respektive nya medlemsstater under förutsättning att

a)

sådan ursprungsstatus medför förmånsbehandling i tullhänseende på grundval av de bestämmelser om förmånstull som ingår i de avtal eller överenskommelser som gemenskapen har ingått med, eller antagit angående, dessa tredjeländer eller grupper av länder, i enlighet med artikel 20.3 d och 20.3 e i förordning (EEG) nr 2913/92,

b)

ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdades eller upprättades senast dagen före anslutningen, och

c)

ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

När varor deklarerades för övergång till fri omsättning i en ny medlemsstat före dagen för anslutningen kan ett ursprungsintyg som utfärdats eller upprättats i efterhand, enligt ett preferensavtal eller en förmånsordning som var i kraft i den nya medlemsstaten vid dagen för övergång till fri omsättning, också godtas i den berörda nya medlemsstaten under förutsättning att det lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

5.

Bulgarien och Rumänien får behålla de tillstånd genom vilka status som ”godkänd exportör” har beviljats inom ramen för avtal med tredjeländer, under förutsättning att

a)

en sådan bestämmelse även ingår i de avtal som dessa tredjeländer har ingått med gemenskapen före anslutningen, och

b)

de godkända exportörerna tillämpar de ursprungsregler som föreskrivs i dessa avtal.

Dessa tillstånd skall av de nya medlemsstaterna senast ett år efter anslutningen ersättas med nya tillstånd utfärdade i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

6.

För kontroll av de bevis som avses i punkt 4 skall bestämmelserna om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga avtalen eller överenskommelserna gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis skall godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

7.

Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ursprungsintyg som utfärdats i efterhand av tredjeländer inom ramen för preferensavtal som gemenskapen har ingått med dessa länder godtas i de nya medlemsstaterna för övergång till fri omsättning av varor som på dagen för anslutningen befinner sig antingen under transport eller i tillfällig förvaring i ett tullager eller en frizon i ett av dessa tredjeländer eller i den nya medlemsstaten, under förutsättning att den nya medlemsstat i vilken övergången till fri omsättning äger rum inte hade något gällande handelsavtal med tredjelandet för de berörda produkterna när transportdokumenten utfärdades, och under förutsättning att

a)

sådan ursprungsstatus medför förmånsbehandling i tullhänseende på grundval av de bestämmelser om förmånstull som ingår i de avtal eller överenskommelser som gemenskapen har ingått med, eller antagit angående, dessa tredjeländer eller grupper av länder, i enlighet med artikel 20.3 d och 20.3 e i förordning (EEG) nr 2913/92,

b)

transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningen, och

c)

ursprungsintyget som utfärdats i efterhand lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

8.

För kontroll av de bevis som avses i punkt 7 skall bestämmelserna om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga avtalen eller överenskommelserna gälla.

BEVIS PÅ STATUS I ENLIGHET MED BESTÄMMELSERNA OM FRI OMSÄTTNING FÖR INDUSTRIPRODUKTER INOM TULLUNIONEN MELLAN EG OCH TURKIET

9.

Ursprungsbevis som utfärdats på ett korrekt sätt av antingen Turkiet eller en ny medlemsstat, inom ramen för avtal om förmånshandel som tillämpas mellan dem och som tillåter en ursprungskumulation med gemenskapen på grundval av identiska ursprungsregler och förbud mot restitution eller tillfälligt upphävande av tullar på de berörda varorna, skall godtas i respektive länder som ett bevis på status i enlighet med de bestämmelser om fri omsättning för industriprodukter som fastställs i beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG—Turkiet (8), under förutsättning att

a)

ursprungsintyget och transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningen, och

b)

ursprungsintyget lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

Om varor har deklarerats för övergång till fri omsättning före dagen för anslutningen i antingen Turkiet eller en ny medlemsstat, inom ramen för avtal om förmånshandel som nämns ovan, kan ett ursprungsintyg som utfärdats i efterhand i enlighet med dessa avtal också godtas, under förutsättning att det lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

10.

För kontroll av de bevis som avses i punkt 9 skall bestämmelserna om definitionen av begreppet ”ursprungsprodukter” och metoder för administrativt samarbete i de tillämpliga preferensavtalen gälla. Begäran om senare kontroll av dessa bevis skall godtas av de behöriga tullmyndigheterna i de nuvarande medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna under tre år efter det att det berörda ursprungsintyget utfärdades och kontrollen får utföras av dessa myndigheter inom tre år efter godtagandet av ursprungsintyget till stöd för deklarationen om övergång till fri omsättning.

11.

Utan att det påverkar tillämpningen av åtgärder som härrör från den gemensamma handelspolitiken skall ett varucertifikat A.TR, som utfärdats i enlighet med de bestämmelser om fri omsättning för industriprodukter som fastställs i beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG—Turkiet, godtas i de nya medlemsstaterna för övergång till fri omsättning för varor som på dagen för anslutningen befinner sig antingen under transport, efter att ha varit föremål för exportformaliteter i gemenskapen eller Turkiet, eller i tillfällig förvaring eller omfattas av ett tullförfarande som avses i artikel 4.16 b—h i förordning (EEG) nr 2913/92 i Turkiet eller den nya medlemsstaten, under förutsättning att

a)

inget ursprungsintyg som avses i punkt 9 lämnas för de berörda varorna,

b)

varorna uppfyller villkoren för tillämpningen av bestämmelserna om fri omsättning för industriprodukter,

c)

transportdokumenten utfärdades senast dagen före anslutningen, och

d)

varucertifikatet A.TR lämnas till tullmyndigheterna inom fyra månader efter anslutningen.

12.

För kontroll av de varucertifikat A.TR som avses i punkt 11 skall bestämmelserna om utfärdande av varucertifikat A.TR och metoder för administrativt samarbete enligt beslut nr 1/2001 av tullsamarbetskommittén EG—Turkiet (9) gälla.

TULLFÖRFARANDEN

13.

Tillfällig förvaring och tullförfaranden enligt artikel 4.16 b—h i förordning (EEG) nr 2913/92 som har inletts före anslutningen skall avslutas i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

När avslutandet ger upphov till en tullskuld skall den importtull som skall betalas uppgå till det belopp som gäller vid den tidpunkt då tullskulden uppkom, i enlighet med Gemensamma tulltaxan, och det belopp som betalas skall betraktas som gemenskapens egna medel.

14.

De förfaranden för lagring i tullager som fastställs i artiklarna 84—90 och 98—113 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496—535 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art, tullvärdet och mängden av importerade varor vid den tidpunkt då deklarationen om deras placering i tullager godkändes och denna deklaration godkändes före anslutningen, skall dessa faktorer vara de som följer av den lagstiftning som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen.

15.

De förfaranden för aktiv förädling som fastställs i artiklarna 84—90 och 114—129 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496—523 och 536—550 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art, deras klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid den tidpunkt då de hänfördes till förfarandet och när deklarationen om deras hänförande till förfarandet godkändes före anslutningen, skall dessa faktorer vara de som följer av den lagstiftning som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen.

För att bevara likvärdigheten mellan tillståndshavare som är etablerade i de nuvarande medlemsstaterna och tillståndshavare i de nya medlemsstaterna skall, när förfarandets avslutande ger upphov till en tullskuld, kompensationsränta betalas på den importtull som förfaller till betalning enligt gemenskapslagstiftningen från och med dagen för anslutningen.

Om deklarationen om aktiv förädling godkändes enligt ett restitutionssystem skall restitutionen göras i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av och på bekostnad av den nya medlemsstat där den tullskuld för vilken restitution begärs uppkom före dagen för anslutningen.

16.

De förfaranden för temporär import som fastställs i artiklarna 84—90 och 137—144 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496—523 och 553—584 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

När tullskuldens belopp fastställs på grundval av de importerade varornas art, deras klassificering enligt tulltaxan, mängd, tullvärde och ursprung vid den tidpunkt då de hänfördes till förfarandet och när deklarationen om deras hänförande till förfarandet godkändes före anslutningen, skall dessa faktorer vara de som följer av den lagstiftning som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen.

För att bevara likvärdigheten mellan tillståndshavare som är etablerade i de nuvarande medlemsstaterna och tillståndshavare i de nya medlemsstaterna skall, när förfarandets avslutande ger upphov till en tullskuld, kompensationsränta betalas på den importtull som förfaller till betalning enligt gemenskapslagstiftningen från och med dagen för anslutningen.

17.

De förfaranden för passiv förädling som fastställs i artiklarna 84—90 och 145—160 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 496—523 och 585—592 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

Artikel 591.2 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall på motsvarande sätt tillämpas på temporärt exporterade varor som före dagen för anslutningen temporärt har exporterats från de nya medlemsstaterna.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

18.

Tillstånd som före dagen för anslutningen har beviljats för användning av de tullförfaranden som avses i artikel 4.16 d, e och g i förordning (EEG) nr 2913/92 skall vara giltiga till utgången av deras giltighetstid, dock högst ett år efter anslutningen.

19.

De förfaranden vid uppkomst av en tullskuld, bokföring och uppbörd i efterhand som fastställs i artiklarna 201—232 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 859—876a i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

Uppbörd skall ske i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Om tullskulden uppkom före dagen för anslutningen skall uppbörden dock ombesörjas på de villkor som gäller i den berörda nya medlemsstaten, av och till förmån för denna medlemsstat.

20.

De förfaranden för återbetalning och eftergift av tullar som fastställs i artiklarna 235—242 i förordning (EEG) nr 2913/92 och artiklarna 877—912 i förordning (EEG) nr 2454/93 skall tillämpas på de nya medlemsstaterna om inte annat följer av följande särskilda bestämmelser:

Återbetalning och eftergift av tullar skall ske i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Om de tullar för vilka återbetalning eller eftergift begärs avser en tullskuld som uppkom före dagen för anslutningen, skall återbetalning och eftergift dock ombesörjas på de villkor som gällde i den berörda nya medlemsstaten före anslutningen, av och på bekostnad av denna medlemsstat.


(1)  EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt (EUT L 236, 23.9.2003, s. 33).

(2)  Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG‐fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

(3)  EGT L 216, 5.8.1978, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1259/96, (EGT L 163, 2.7.1996, s. 10).

(4)  EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

(5)  EGT L 178, 30.6.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 39/2004 (EUT L 6, 10.1.2004, s. 16).

(6)  EGT L 358, 31.12.1994, s. 3. Protokollet senast ändrat genom beslut nr 1/2003 av associeringsrådet EU—Bulgarien av den 4.6.2003 (EUT L 191, 30.7.2003, s. 1).

(7)  EGT L 357, 31.12.1994, s. 2. Protokollet senast ändrat genom beslut nr 2/2003 av associeringsrådet EU—Rumänien av den 25.9.2003 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(8)  Beslut nr 1/95 av associeringsrådet EG-Turkiet av den 22.12.1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (EGT L 35, 13.2.1996, s. 1). Beslutet senast ändrat genom beslut nr 2/99 av associeringsrådet EG—Turkiet (EGT L 72, 18.3.1999, s. 36).

(9)  Beslut nr 1/2001 av tullsamarbetskommittén EG—Turkiet av den 28.3.2001 om ändring av beslut nr 1/96 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet (EGT L 98, 7.4.2001, s. 31). Beslutet senast ändrat genom beslut nr 1/2003 av tullsamarbetskommittén EG—Turkiet (EUT L 28, 4.2.2003, s. 51).

Tillägg till bilaga V

Förteckning över befintliga stödåtgärder som avses i punkt 1 b i den befintliga stödmekanismen i kapitel 2 i bilaga V

Anmärkning: De stödåtgärder som förtecknas i detta tillägg är endast att betrakta som befintligt stöd för tillämpningen av den befintliga stödmekanismen i kapitel 2 i bilaga V i den mån de hör till tillämpningsområdet för dess första punkt.

Nr

Titel (original)

Datum för godkännande av den nationella myndigheten för övervakning av statligt stöd

Varaktighet

MS

Nr

Yr

BG

1

2004

Предоговаряне на задълженията към държавата, възникнали по реда на Закона за уреждане на необслужваните кредити, договорени до 31.12.1990 г. със ”Силома” АД, гр.Силистра, чрез удължаване на срока на изплащане на главницата за срок от 15 години

29.7.2004

2004—2018

BG

2

2004

Средства за компенсиране от държавния бюджет на доказания от ”Български пощи” ЕАД дефицит от изпълнението на универсалната пощенска услуга

18.11.2004

31.12.2010

BG

3

2004

Целево финансиране на дейността на Българската телеграфна агенция- направление ”Информационно обслужване”

16.12.2003

31.12.2010


BILAGA VI

Förteckning enligt artikel 23 i anslutningsakten: övergångsbestämmelser för Bulgarien

1.   FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen

EGT L 257, 19.10.1968, s. 2

32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29.4.2004 (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

31996 L 0071: Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1).

32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).

1.

Artikel 39 och artikel 49 första stycket i EG-fördraget skall, när det gäller fri rörlighet för arbetstagare och frihet att tillhandahålla tjänster som inbegriper tillfällig rörlighet för arbetstagare enligt definitionen i artikel 1 i direktiv 96/71/EG mellan Bulgarien å ena sidan och var och en av de nuvarande medlemsstaterna å andra sidan, tillämpas fullt ut endast om inte annat följer av övergångsbestämmelserna i punkterna 2—14.

2.

Med avvikelse från artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 och fram till utgången av tvåårsperioden efter anslutningen kommer de nuvarande medlemsstaterna att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, som reglerar tillträdet till deras arbetsmarknader för bulgariska medborgare. De nuvarande medlemsstaterna kan fortsätta att tillämpa sådana bestämmelser fram till slutet av femårsperioden efter anslutningen.

Bulgariska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en oavbruten period på minst 12 månader kommer att få tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad men inte till arbetsmarknaden i andra medlemsstater som tillämpar nationella bestämmelser.

Bulgariska medborgare som efter anslutningen har haft tillträde till arbetsmarknaden i en nuvarande medlemsstat under en oavbruten period på minst 12 månader skall också ha samma rättigheter.

De bulgariska medborgare som avses i andra och tredje styckena ovan skall inte längre ha de rättigheter som anges i dessa stycken om de frivilligt lämnar arbetsmarknaden i den nuvarande medlemsstaten i fråga.

Bulgariska medborgare som lagligen arbetar i en nuvarande medlemsstat vid tidpunkten för anslutningen, eller under en period när nationella bestämmelser tillämpas, och som haft tillträde till den medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än 12 månader skall inte ha dessa rättigheter.

3.

Före utgången av tvåårsperioden efter anslutningen skall rådet se över hur de övergångsbestämmelser som fastställs i punkt 2 fungerar, med utgångspunkt i en rapport från kommissionen.

När denna översyn är klar, och senast vid slutet av tvåårsperioden efter anslutningen, skall de nuvarande medlemsstaterna underrätta kommissionen om de kommer att fortsätta att tillämpa nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, eller om de därefter kommer att tillämpa artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68. I avsaknad av en sådan underrättelse skall artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillämpas.

4.

På begäran av Bulgarien kan ytterligare en översyn göras. Det förfarande som avses i punkt 3 skall gälla och skall vara slutfört inom sex månader efter det att begäran från Bulgarien har mottagits.

5.

En medlemsstat som bibehåller nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, vid slutet av den femårsperiod som anges i punkt 2 får vid allvarliga störningar på dess arbetsmarknad eller hot om sådana störningar och efter att ha underrättat kommissionen fortsätta att tillämpa dessa bestämmelser fram till slutet av sjuårsperioden efter anslutningen. I avsaknad av en sådan underrättelse skall artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillämpas.

6.

Under en sjuårsperiod efter Bulgariens anslutning kommer de medlemsstater där artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på bulgariska medborgare, och som utfärdar arbetstillstånd till bulgariska medborgare i övervakningssyfte under denna period, att göra detta automatiskt.

7.

De medlemsstater där artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i enlighet med punkt 3, 4 eller 5 tillämpas med avseende på bulgariska medborgare, kan tillgripa de förfaranden som anges i följande stycken fram till slutet av sjuårsperioden efter anslutningen.

När en medlemsstat som avses i första stycket genomgår eller förutser störningar på sin arbetsmarknad som allvarligt skulle kunna hota levnadsstandarden eller sysselsättningen inom en viss region eller ett visst yrke, skall denna medlemsstat underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om detta samt lämna dem alla relevanta uppgifter. På grundval av denna information kan medlemsstaten begära att kommissionen fastslår att tillämpningen av artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 helt eller delvis upphävs för att återställa den normala situationen i regionen eller yrket. Kommissionen skall besluta om detta upphävande och om dess varaktighet och räckvidd senast två veckor efter att ha mottagit en sådan begäran och skall underrätta rådet om ett sådant beslut. Varje medlemsstat får inom två veckor efter kommissionens beslut begära att rådet annullerar eller ändrar beslutet. Rådet skall fatta sitt beslut inom två veckor efter en sådan begäran, med kvalificerad majoritet.

En medlemsstat som avses i första stycket får i trängande och exceptionella fall tillfälligt upphäva tillämpningen av artiklarna 1 — 6 i förordning (EEG) nr 1612/68, vilket skall följas av ett meddelande i efterhand till kommissionen med en motivering.

8.

Så länge tillämpningen av artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 är tillfälligt upphävd i enlighet med punkterna 2—5 och 7 ovan, skall artikel 23 i direktiv 2004/38/EG tillämpas i Bulgarien med avseende på medborgare i de nuvarande medlemsstaterna, och i de nuvarande medlemsstaterna med avseende på bulgariska medborgare, på följande villkor, när det gäller arbetstagares familjemedlemmars rätt att ta anställning:

Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 års ålder eller beroende av dem för sin försörjning, som är lagligen bosatta tillsammans med arbetstagaren på en medlemsstats territorium vid tidpunkten för anslutningen, skall vid anslutningen ha omedelbar tillgång till medlemsstatens arbetsmarknad. Detta gäller inte för familjemedlemmar till en arbetstagare som får lagligt tillträde till medlemsstatens arbetsmarknad under en period på mindre än 12 månader.

Arbetstagarens make och deras avkomlingar som är under 21 års ålder eller beroende av dem för sin försörjning, som är lagligen bosatta tillsammans med arbetstagaren på en medlemsstats territorium från ett senare datum än tidpunkten för anslutningen, men under den period då de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpas, skall ha tillgång till den berörda medlemsstatens arbetsmarknad så snart de har varit bosatta i den berörda medlemsstaten i minst arton månader, dock senast från och med det tredje året efter anslutningen.

Dessa bestämmelser skall inte påverka gynnsammare bestämmelser, vare sig dessa är nationella eller är en följd av bilaterala överenskommelser.

9.

I den mån vissa bestämmelser i direktiv 2004/38/EG som övertar bestämmelser från direktiv 68/360/EEG (1) inte går att skilja från bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1612/68 vars tillämpning fördröjs i enlighet med punkterna 2—5 samt 7 och 8 får Bulgarien och de nuvarande medlemsstaterna avvika från de bestämmelserna i den mån det behövs för tillämpningen av punkterna 2—5 samt 7 och 8.

10.

Närhelst nationella bestämmelser, eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser, tillämpas av de nuvarande medlemsstaterna i enlighet med de ovan fastställda övergångsbestämmelserna, får Bulgarien bibehålla likvärdiga bestämmelser med avseende på medborgare i den eller de aktuella medlemsstaterna.

11.

Om tillämpningen av artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 tillfälligt upphävs av någon av de nuvarande medlemsstaterna kan Bulgarien tillgripa de förfaranden som fastställs i punkt 7 med avseende på Rumänien. Under varje sådan period skall arbetstillstånd utfärdade av Bulgarien i övervakningssyfte till medborgare i Rumänien utfärdas automatiskt.

12.

Varje nuvarande medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser i enlighet med punkterna 2—5 samt 7—9 får i enlighet med nationell lagstiftning införa fri rörlighet i högre grad än vad som gäller vid anslutningen, inklusive fullständigt tillträde till arbetsmarknaden. Från och med det tredje året efter anslutningen kan varje nuvarande medlemsstat som tillämpar nationella bestämmelser när som helst besluta att tillämpa artiklarna 1—6 i förordning (EEG) nr 1612/68 i stället. Varje sådant beslut skall meddelas kommissionen.

13.

För att hantera allvarliga störningar eller risk för sådana i känsliga tjänstesektorer på sina arbetsmarknader, som i vissa regioner skulle kunna uppstå genom tillhandahållande av tjänster över gränserna, enligt artikel 1 i direktiv 96/71/EG, får Tyskland och Österrike, så länge de genom de ovan fastställda övergångsbestämmelserna tillämpar nationella bestämmelser eller bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser avseende bulgariska arbetstagares fria rörlighet, efter att ha underrättat kommissionen göra avsteg från artikel 49 första stycket i EG-fördraget i syfte att, i samband med tillhandahållande av tjänster av företag som är etablerade i Bulgarien, begränsa tillfällig rörlighet för arbetstagare vars rätt att arbeta i Tyskland och Österrike omfattas av nationella bestämmelser.

Förteckningen över tjänstesektorer som får omfattas av detta undantag är följande:

I Tyskland:

Sektor

NACE (2)-kod, om inte annat anges

Byggverksamhet, inbegripet närstående branscher

45.1—4

Verksamhet som förtecknas i bilagan till direktiv 96/71/EG

Rengöring och sotning

74.70 Rengöring och sotning

Andra tjänster

74.87 Endast verksamhet som inredningsarkitekt

I Österrike:

Sektor

NACE (3) kod, om inte annat anges

Service till växtodling

01.41

Stenvarutillverkning

26.7

Tillverkning av metallstommar och delar därav

28.11

Byggverksamhet, inbegripet närstående branscher

45.1—4

Verksamhet som förtecknas i bilagan till direktiv 96/71/EG

Säkerhetstjänst

74.60

Rengöring och sotning

74.70

Vård i hemmet

85.14

Omsorg och sociala tjänster i öppenvård

85.32

I den mån Tyskland eller Österrike gör avsteg från artikel 49 första stycket i EG-fördraget i enlighet med föregående stycken får Bulgarien efter att ha underrättat kommissionen införa likvärdiga bestämmelser.

Tillämpningen av denna punkt får inte leda till villkor för arbetstagares tillfälliga rörlighet inom ramen för tillhandahållande av tjänster över gränserna mellan Tyskland eller Österrike och Bulgarien som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

14.

Tillämpningen av punkterna 2—5 och 7—12 får inte leda till villkor för bulgariska medborgares tillträde till de nuvarande medlemsstaternas arbetsmarknader som är mer restriktiva än de som gäller vid undertecknandet av anslutningsfördraget.

Utan hinder av tillämpningen av bestämmelserna i punkterna 1—13 skall de nuvarande medlemsstaterna, under varje period när nationella bestämmelser eller sådana bestämmelser som följer av bilaterala överenskommelser tillämpas, förtursbehandla arbetstagare som är medborgare i medlemsstaterna i förhållande till arbetstagare som är medborgare i tredjeländer i fråga om tillträde till sina arbetsmarknader.

Migrerande bulgariska arbetstagare och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i en annan medlemsstat eller migrerande arbetstagare från andra medlemsstater och deras familjer som lagligen är bosatta och arbetar i Bulgarien får inte behandlas mer restriktivt än de som kommer från tredjeländer och som är bosatta och arbetar i den aktuella medlemsstaten respektive i Bulgarien. Vidare får, som en tillämpning av principen om gemenskapspreferens, migrerande arbetstagare från tredjeländer som är bosatta och arbetar i Bulgarien inte åtnjuta en mer gynnsam behandling än bulgariska medborgare.

2.   FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA TJÄNSTER

31997 L 0009: Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersättning till investerare (EGT L 84, 26.3.1997, s. 22).

Med avvikelse från artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG skall miniminivån för ersättning inte gälla i Bulgarien till och med den 31 december 2009. Bulgarien skall se till att dess system för ersättning till investerare ger ett skydd på minst 12 000 EUR från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2007 och minst 15 000 EUR från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2009.

Under övergångsperioden kommer de övriga medlemsstaterna fortfarande att ha rätt att hindra filialer till bulgariska värdepappersföretag som är etablerade på deras territorium från att bedriva verksamhet, om inte och till dess att sådana filialer har anslutit sig till ett officiellt erkänt system för ersättning till investerare i den berörda medlemsstaten för att täcka skillnaden mellan den bulgariska ersättningsnivån och den miniminivå som anges i artikel 4.1 i direktiv 97/9/EG.

3.   FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL

Fördraget om Europeiska unionen,

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

1.

Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Bulgarien under fem år från dagen för anslutningen behålla de begränsningar som fastställs i landets vid undertecknandet av anslutningsfördraget gällande lagstiftning om förvärv av mark för fritidsbostäder av medborgare i medlemsstaterna eller de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES‐avtalet) vilka inte är bosatta i Bulgarien och av juridiska personer som bildats i överensstämmelse med en annan medlemsstats eller EES‐stats lagstiftning.

Medlemsstaternas medborgare och medborgare i de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vilka är lagligen bosatta i Bulgarien skall inte omfattas av bestämmelserna i föregående stycke eller några andra regler eller förfaranden än dem som gäller för bulgariska medborgare.

2.

Trots skyldigheterna enligt de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen får Bulgarien under sju år från dagen för anslutningen behålla de begränsningar som fastställs i landets vid undertecknandet av anslutningsfördraget gällande lagstiftning om förvärv av jordbruksmark, skog och skogsbruksmark av medborgare i en annan medlemsstat, av medborgare i de stater som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och av juridiska personer som bildats i överensstämmelse med en annan medlemsstats eller EES‐stats lagstiftning. En medborgare i en medlemsstat får i samband med förvärv av jordbruksmark, skog och skogsbruksmark under inga förhållanden behandlas mindre gynnsamt än vid tidpunkten för undertecknandet av anslutningsfördraget eller behandlas mer restriktivt än en medborgare i ett tredjeland.

Jordbrukare som är egenföretagare och medborgare i en annan medlemsstat och som vill etablera sig och bosätta sig i Bulgarien skall inte omfattas av bestämmelserna i föregående stycke och inte heller av några andra förfaranden än dem som gäller för bulgariska medborgare.

En allmän översyn av dessa övergångsbestämmelser skall genomföras under det tredje året efter dagen för anslutningen. Kommissionen skall i detta syfte lägga fram en rapport för rådet. Rådet kan enhälligt på förslag från kommissionen besluta att förkorta eller upphäva den övergångsperiod som avses i första stycket.

4.   JORDBRUK

A.   JORDBRUKSLAGSTIFTNING

31997 R 2597: Rådets förordning (EG) nr 2597/97 av den 18 december 1997 om ytterligare bestämmelser för den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter med avseende på konsumtionsmjölk (EGT L 351, 23.12.1997, s. 13), senast ändrad genom

31999 R 1602: Rådets förordning (EG) nr 1602/1999 av den 19.7.1999 (EGT L 189, 22.7.1999, s. 43).

Med avvikelse från artikel 3.1 b och 3.1 c i förordning (EG) nr 2597/97 skall kraven på fetthalt inte tillämpas på konsumtionsmjölk som produceras i Bulgarien till och med den 30 april 2009, så att mjölk med en fetthalt på 3 % (m/m) får marknadsföras som helmjölk, och mjölk med en fetthalt på 2 % (m/m) får marknadsföras som mellanmjölk. Konsumtionsmjölk som inte uppfyller kraven på fetthalt får endast marknadsföras i Bulgarien eller exporteras till tredjeländer.

B.   VETERINÄRLAGSTIFTNING OCH FYTOSANITÄR LAGSTIFNING

32004 R 0853: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (EUT L 139, 30.4.2004, s. 55).

a)

De mjölkbearbetningsanläggningar som förtecknas i kapitlen I och II i tillägget, till denna bilaga får till och med den 31 december 2009 ta emot leveranser av obehandlad mjölk som inte uppfyller kraven i eller inte har behandlats i enlighet med kraven i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel I, delarna II och III, förutsatt att de jordbruksföretag från vilka mjölken levereras ingår i en förteckning som de bulgariska myndigheterna har upprättat för detta ändamål.

b)

Så länge de anläggningar som avses i led a ovan omfattas av bestämmelserna i det ledet skall produkter med ursprung i dessa anläggningar endast släppas ut på den inhemska marknaden eller användas för ytterligare bearbetning i anläggningar i Bulgarien som också omfattas av bestämmelserna i led a, oberoende av datum för saluföringen. Dessa produkter måste vara försedda med ett annat identifieringsmärke än det som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 853/2004.

c)

De anläggningar som förtecknas i kapitel II i tillägget till denna bilaga får till och med den 31 december 2009 behandla mjölk som uppfyller EU-kraven och mjölk som inte gör det i separata produktionslinjer. I detta sammanhang menas med mjölk som inte uppfyller EU‐kraven sådan mjölk som avses i led a. Sådana anläggningar måste i full utsträckning uppfylla EU-kraven för anläggningar, även genomförandet av principerna om faroanalys och kritiska styrpunkter (HACCP) (som avses i artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004 (4), och måste visa att de har förmåga att i full utsträckning uppfylla följande villkor, även att bestämma de aktuella produktionslinjerna:

Vidta alla åtgärder som krävs för en korrekt efterlevnad av interna förfaranden för separation av mjölk, från uppsamlingen till det slutliga produktionsskedet, med uppsamlingsrutter, separat lagring och behandling av mjölk som uppfyller EU-kraven och mjölk som inte gör det, särskild förpackning och märkning av produkter som är baserade på mjölk som inte uppfyller kraven samt separat lagring av sådana produkter.

Fastställa ett förfarande som garanterar spårbarhet av råvaror, med nödvändiga skriftliga bevis på förflyttning och redovisning av produkter, samt hur råvaror som uppfyller kraven och råvaror som inte gör det skall kunna hanteras inom de kategorier av produkter som framställs.

Värmebehandla all obehandlad mjölk vid en temperatur på minst 71,7 oC under 15 sekunder.

Vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att identifieringsmärkena inte används bedrägligt.

De bulgariska myndigheterna skall

se till att driftsledaren eller chefen på varje berörd anläggning vidtar alla åtgärder som krävs för en korrekt efterlevnad av interna förfaranden för separation av mjölk,

genomföra provningar och oanmälda kontroller beträffande efterlevnaden av kravet på separation av mjölk, och

genomföra provningar i godkända laboratorier på alla obehandlade och färdiga produkter för att kontrollera om de uppfyller kraven i förordning (EG) nr 853/2004, bilaga III, avsnitt IX, kapitel II, även de mikrobiologiska kriterierna för mjölkbaserade produkter.

Mjölk och/eller mjölkbaserade produkter från separata produktionslinjer som bearbetar obehandlad mjölk som inte uppfyller EU-kraven i EU-godkända mjölkbearbetningsanläggningar får endast släppas ut på marknaden på de villkor som fastställs i led b. Produkter som baseras på obehandlad mjölk som uppfyller EU: s krav och som bearbetas på en separat produktionslinje i en anläggning som finns förtecknad i kapitel II i tillägget till denna bilaga får saluföras som produkter som uppfyller kraven så länge som alla villkor rörande åtskiljande av produktionslinjer bibehålls.

d)

Mjölk och mjölkprodukter som producerats i enlighet med de bestämmelser som avses i led c skall endast beviljas stöd enligt kapitlen II och III i avdelning I, med undantag av artikel 11 i denna, och avdelning II i förordning (EG) nr 1255/1999 (5) om de är försedda med det ovala identifieringsmärke som avses i avsnitt I i bilaga II till rådets förordning (EG) nr 853/2004.

e)

Bulgarien skall sörja för gradvis överensstämmelse med de krav som avses i led a och skall lämna årliga rapporter till kommissionen om de framsteg som gjorts med uppgraderingen av mjölkgårdarna och systemet för uppsamling av mjölk. Bulgarien skall sörja för att dessa krav är helt uppfyllda senast den 31 december 2009.

f)

Kommissionen får, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002 (6), uppdatera tillägget till denna bilaga före anslutningen och till och med den 31 december 2009, och får i detta sammanhang lägga till eller stryka enskilda anläggningar, mot bakgrund av de framsteg som gjorts med att korrigera befintliga brister samt resultaten av övervakningsprocessen.

Detaljerade tillämpningsföreskrifter för att garantera att den ovannämnda övergångsordningen fungerar smidigt får antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 58 i förordning (EG) nr 178/2002.

5.   TRANSPORTPOLITIK

1.

31993 R 3118: Rådets förordning (EEG) nr 3118/93 av den 25 oktober 1993 om förutsättningar för transportföretag att utföra inrikes godstransporter på väg i en medlemsstat där de inte är etablerade (EGT L 279, 12.11.1993, s. 1), senast ändrad genom

32002 R 0484: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 484/2002 av den 1.3.2002 (EGT L 76, 19.3.2002, s. 1).

a)

Med avvikelse från artikel 1 i förordning (EEG) nr 3118/93 och fram till utgången av det tredje året efter anslutningen skall transportföretag som är etablerade i Bulgarien vara uteslutna från utförande av inrikes godstransporter på väg i de övriga medlemsstaterna, och transportföretag som är etablerade i de övriga medlemsstaterna skall vara uteslutna från utförande av inrikes godstransporter på väg i Bulgarien.

b)

Före utgången av det tredje året efter anslutningen skall medlemsstaterna meddela kommissionen om de avser att förlänga denna period med högst två år eller om de i fortsättningen kommer att tillämpa artikel 1 i förordningen fullt ut. Lämnas inget sådant meddelande skall artikel 1 i förordningen tillämpas. Endast transportföretag som är etablerade i de medlemsstater där artikel 1 i förordningen tillämpas får utföra inrikes godstransporter i de övriga medlemsstater där artikel 1 i förordningen också tillämpas.

c)

De medlemsstater där artikel 1 i förordningen tillämpas enligt b ovan får använda sig av det förfarande som anges nedan fram till utgången av det femte året efter anslutningen.

När en medlemsstat som avses i ovanstående stycke har allvarliga störningar på sin nationella marknad eller delar av denna som beror på eller förvärras av cabotage, t.ex. ett utbud som i hög grad överstiger efterfrågan eller ett hot mot den ekonomiska stabiliteten eller fortlevnaden för ett betydande antal företag som utför godstransporter på väg, skall medlemsstaten underrätta kommissionen och de övriga medlemsstaterna om detta och lämna dem alla relevanta upplysningar. På grundval av denna information får medlemsstaten begära att kommissionen helt eller delvis upphäver tillämpningen av artikel 1 i förordningen för att återställa den normala situationen.

Kommissionen skall undersöka situationen på grundval av de uppgifter som lämnats av den berörda medlemsstaten och skall inom en månad efter mottagandet av begäran besluta huruvida det är nödvändigt att vidta skyddsåtgärder. Det förfarande som anges i artikel 7.3 andra, tredje och fjärde styckena samt i artikel 7.4, 7.5 och 7.6 i förordningen skall tillämpas.

En medlemsstat som avses i första stycket ovan får i trängande och exceptionella fall upphäva tillämpningen av artikel 1 i förordningen, vilket skall följas av ett meddelande i efterhand till kommissionen, med en motivering.

d)

Så länge artikel 1 i förordningen inte tillämpas enligt a och b ovan får medlemsstaterna reglera tillträdet till sina inrikes godstransporter på väg genom att successivt utbyta cabotagetillstånd på grundval av bilaterala överenskommelser. Detta kan inbegripa möjligheten till fullständig liberalisering.

e)

Tillämpningen av a—c ovan får inte leda till att tillträdet till inrikes godstransporter på väg ytterligare begränsas i förhållande till den situation som rådde vid anslutningsfördragets undertecknande.

2.

31996 L 0026: Rådets direktiv 96/26/EG av den 29 april 1996 om rätt att yrkesmässigt bedriva person‐ och godstransporter på väg och om ömsesidigt erkännande av utbildnings‐, examens‐ och andra behörighetsbevis för att främja ett effektivt utnyttjande av dessa transportörers etableringsrätt på området för nationella och internationella transporter (EGT L 124, 23.5.1996, s. 1), senast ändrat genom

32004 L 0066: Rådets direktiv 2004/66/EG av den 26.4.2004 (EGT L 168, 1.5.2004, s. 35).

Till och med den 31 december 2010 skall artikel 3.3 c i direktiv 96/26/EG inte tillämpas i Bulgarien för transportföretag som uteslutande utför inrikes gods‐ och persontransporter på väg.

Det kapital och de reserver som dessa företag förfogar över skall successivt nå upp till de miniminivåer som fastställs i den artikeln enligt följande tidsplan:

Senast den 1 januari 2007 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 5 850 EUR för det första fordonet och minst 3 250 EUR för varje ytterligare fordon.

Senast den 1 januari 2008 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 6 750 EUR för det första fordonet och minst 3 750 EUR för varje ytterligare fordon.

Senast den 1 januari 2009 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 7 650 EUR för det första fordonet och minst 4 250 EUR för varje ytterligare fordon.

Senast den 1 januari 2010 skall företaget förfoga över kapital och reserver till ett värde av minst 8 550 EUR för det första fordonet och minst 4 750 EUR för varje ytterligare fordon.

3.

31996 L 0053: Rådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59), senast ändrat genom

32002 L 0007: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/7/EG av den 18.2.2002 (EGT L 67, 9.3.2002, s. 47).

Med avvikelse från artikel 3.1 i direktiv 96/53/EG får fordon som inte överskrider gränsvärdena för kategorierna 3.2.1, 3.4.1, 3.4.2 och 3.5.1 i bilaga I till det direktivet använda icke uppgraderade delar av det bulgariska vägnätet till och med den 31 december 2013 endast om de inte heller överskrider de bulgariska gränsvärdena för axeltryck.

Från och med anslutningen får inga begränsningar åläggas fordon som uppfyller kraven i direktiv 96/53/EG när det gäller användningen av de viktigaste genomfartsvägar som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (7).

Bulgarien skall följa tidsplanen i tabellerna nedan för uppgraderingen av sitt huvudvägnät. Vid alla investeringar i infrastruktur där medel ur gemenskapens budget används skall det säkerställas att huvudvägarna byggs eller uppgraderas så att de bär ett axeltryck på 11,5 ton.

Medan uppgraderingen slutförs skall det bulgariska vägnätet, inklusive nätet enligt bilaga I till beslut nr 1692/96/EG, successivt öppnas för fordon i internationell trafik som inte överskrider gränsvärdena i direktivet. När det är tekniskt möjligt skall det vara tillåtet att använda de icke uppgraderade delarna av det sekundära vägnätet för lastning och lossning under hela övergångsperioden.

Från och med anslutningen får fordon i internationell trafik som har luftfjädring och som inte överskrider gränsvärdena i direktiv 96/53/EG inte omfattas av några tillfälliga tilläggsavgifter på hela det bulgariska vägnätet.

Tillfälliga tilläggsavgifter för fordon i internationell trafik som saknar luftfjädring men inte överskrider gränsvärdena i direktivet när fordonen använder de icke uppgraderade delarna av vägnätet skall tas ut på ett icke‐diskriminerande sätt. Avgiftssystemet skall vara tydligt, och betalningen av dessa avgifter får varken medföra någon oskälig administrativ belastning eller försening för användaren eller leda till systematisk kontroll av gränsvärden för axeltryck vid gränsen. Tillämpningen av gränsvärden för axeltryck skall vara icke‐diskriminerande på hela territoriet och även gälla fordon registrerade i Bulgarien.

Program för uppgradering av vägar (km)

Tabell 1

<

Nr

VÄG

AVSNITT

LÄNGD/KM

ÖPPEN FÖR TRAFIK

ÅTGÄRD

1

2

3

4

5

6

1

I-5/E-85/

GABROVO—SJIPKA

18

2014

NYBYGGE

2

I-5/E-85/

KARDZJALI—PODKOVA (MAKAZA)

18

2008

NYBYGGE

 

 

DELSUMMA

36

 

 

3

I-6

SOFIA—PIRDOP

56

2009

RESTAURERING

4

I-7

SILISTRA—SJUMEN

88

2011

RESTAURERING

5

I-7

PRESLAV—E-773

48

2010

OMBYGGNAD

 

 

DELSUMMA

136

 

 

6

I-9/Е-87/

RUMÄNSKA GRÄNSEN—BALTJIK

60

2009

RESTAURERING

7

II-12

VIDIN—GRÄNSEN MOT SERBIEN OCH MONTENEGRO

26

2008

OMBYGGNAD

8

II-14

VIDIN—KULA—GRÄNSEN MOT SERBIEN OCH MONTENEGRO

42

2009

OMBYGGNAD

9

II-18

SOFIA RINGLED—NORRA BÅGEN

24

2014

NYBYGGE

10

II-19

SIMITLI—GOTSE DELTJEV—GREKISKA GRÄNSEN

91

2008

RESTAURERING

11

II-29

DOBRITJ—VARNA

21

2010

RESTAURERING

12

II-35

LOVETJ—KARNARE

28

2011

OMBYGGNAD

13

II-53

SLIVEN—JAMBOL

25

2010

RESTAURERING

14

II-55

GURKOVO—NOVA ZAGORA

26

2010

RESTAURERING

15

II-55

NOVA ZAGORA—SVILENGRAD

81

2012

RESTAURERING

 

 

DELSUMMA

107

 

 

16

II-57

STARA ZAGORA—RADNEVO

42

2010

RESTAURERING

17

II-62

KJUSTENDIL—DUPNITSA

26

2011

OMBYGGNAD

18

II-63

PERNIK—GRÄNSEN MOT SERBIEN OCH MONTENEGRO

20

2010

OMBYGGNAD

19

II-73

SJUMEN—KARNOBAT

44

2012

OMBYGGNAD

20

II-73

SJUMEN—KARNOBAT

19

2011

OMBYGGNAD

 

 

DELSUMMA

63

 

 

21

II-78

RADNEVO—TOPOLOVGRAD

40

2013

RESTAURERING

22

II-86

ASENOVGRAD—SMOLJAN

72

2014

OMBYGGNAD

23

II-98

BURGAS—MALKO TARNOVO

64

2014

OMBYGGNAD

24

III-197

GOTSE DELTJEV—SMOLJAN

87

2013

OMBYGGNAD

25

III-198

GOTSE DELTJEV—GRÄNSEN MOT F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

95

2013

OMBYGGNAD

26

III-534

ELENA—NOVA ZAGORA

52

2012

OMBYGGNAD

27

III-534

NOVA ZAGORA—SIMEONOVGRAD

53

2014

OMBYGGNAD

 

 

DELSUMMA

105

 

 

28

III-601

KJUSTENDIL—GRÄNSEN MOT F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

27

2011

NYBYGGE

29

III-622

KJUSTENDIL—GRÄNSEN MOT F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

31

2013

NYBYGGE

30

III-865

SMOLJAN—MADAN

15

2011

OMBYGGNAD

31

III-867

SMOLJAN—KARDZJALI

69

2014

OMBYGGNAD

32

III-868

SMOLJAN—KRINGFARTSLEDEN

40

2012

NYBYGGE

33

IV-410068

SIMITLI—GRÄNSEN MOT F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN

28

2009

NYBYGGE

34

 

PLOVDIV—KRINGFARTSLEDEN

4

2014

NYBYGGE

 

A1

MOTORVÄGEN ”TRAKIA”—STARA ZAGORA—KARNOBAT

 

 

 

35

 

DEL 2

33

2010

NYBYGGE

36