02018R0841-20210314

English (current language)
Language
My EUR-Lex
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 02018R0841-20210314

Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.

Access initial legal act

(

In force

)

Access latest version (11/05/2023)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/2021-03-14

Languages and formats available

HTML

PDF

Multilingual display

Text

02018R0841 — SV — 14.03.2021 — 001.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/841

av den 30 maj 2018

om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 156 19.6.2018, s. 1)

Ändrad genom:

		Officiella tidningen
		nr	sida	datum
►M1	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2021/268 av den 28 oktober 2020	L 60	21	22.2.2021

▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/841

av den 30 maj 2018

(Text av betydelse för EES)

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs medlemsstaternas åtaganden för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF) som bidrar till att unionen kan uppnå målen i Parisavtalet och målet för minskning av växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030. Denna förordning fastställer även regler för bokföring av utsläpp och upptag inom LULUCF och för kontroll av medlemsstaternas fullgörande av dessa åtaganden.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som är förtecknade i avsnitt A i bilaga I därtill och som rapporterats i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013 och som förekommer inom någon av följande markbokföringskategorier på medlemsstaternas territorier

under perioderna 2021–2025 och 2026–2030:

i)	beskogad mark : markanvändning som rapporterats som åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark, som konverterats till skogsmark.

ii)	avskogad mark : markanvändning som rapporterats som skogsmark konverterats till åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark.

iii)	brukad åkermark : markanvändning som rapporterats som — åkermark som fortfarande är åkermark, — betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark, som konverterats till åkermark eller — åkermark som konverterats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark.

iv)	brukad betesmark : markanvändning som rapporterats som — betesmark som fortfarande är betesmark, — åkermark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark, som konverterats till betesmark eller — betesmark som konverterats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark.

v)	brukad skogsmark : markanvändning som rapporterats som skogsmark som fortfarande är skogsmark.

från och med 2026: brukad våtmark: markanvändning som rapporterats som

—

våtmark som fortfarande är våtmark,

—

bebyggd mark eller övrig mark, som konverterats till våtmark, eller

—

våtmark som konverterats till bebyggd mark eller övrig mark.

En medlemsstat kan under perioden 2021–2025 i sitt åtagande i enlighet med artikel 4 i den här förordningen inbegripa utsläpp och upptag av växthusgaser som är förtecknade i avsnitt A i bilaga I till den här förordningen som rapporterats i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013, och som förekommer inom markbokföringskategorin brukad våtmark på dess territorium. Den här förordningen tillämpas även på sådana utsläpp och upptag som inkluderas av en medlemsstat.

Om en medlemsstat har för avsikt att, enligt punkt 2, inbegripa brukad våtmark i sitt åtagande ska den underrätta kommissionen om detta senast den 31 december 2020.

Om det är nödvändigt mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av IPCC:s finjustering av IPCC-riktlinjerna får kommissionen lägga fram förslag om att skjuta upp den obligatoriska bokföringen för brukad våtmark med ytterligare en femårsperiod.

Artikel 3

Definitioner

I denna förordning avses med

1.	sänka : varje process, verksamhet eller mekanism som avlägsnar en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas från atmosfären.

2.	källa : varje process, verksamhet eller mekanism som frigör en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas till atmosfären.

3.	kolpool : ett helt eller en del av ett biogeokemiskt område eller system inom en medlemsstats territorium, inom vilket kol, en föregångare till en växthusgas som innehåller kol eller en växthusgas som innehåller kol lagras.

4.	kollager : den mängd kol som lagras i en kolpool.

5.	avverkad träprodukt : produkter från avverkade trädelar som avlägsnats från avverkningsplatsen.

skog : ett markområde som definieras med hjälp av de minimivärden avseende areal, krontäckning eller likvärdig slutenhet och potentiell trädhöjd i mogen ålder på den plats där träden växer som anges för varje medlemsstat i bilaga II. Skog inbegriper områden med träd, inbegripet grupper av unga naturligt växande träd, planteringar som ännu inte har uppnått de minimivärden för krontäckning, likvärdig slutenhet eller trädhöjd som anges i bilaga II, inklusive områden där det för tillfället till följd av mänskliga ingripanden, t.ex. avverkning, eller av naturliga orsaker inte finns några träd, men som normalt sett ingår i skogsområdet och väntas återgå till skog.

7.	referensnivå för skog : en uppskattning, uttryckt i ton koldioxidekvivalent per år, av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptagen från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 baserat på de kriterier som fastställs i denna förordning.

8.	halveringstid : det antal år det tar för den mängd kol som lagras i en kategori avverkade träprodukter att minska till halva sitt ursprungliga värde.

naturliga störningar : icke-antropogena händelser eller omständigheter som orsakar betydande utsläpp i skogar och som ligger utanför den berörda medlemsstatens kontroll, och vars effekter medlemsstaten, även efter det att händelserna inträffat eller omständigheterna uppstått, objektivt sett inte kan begränsa i någon betydande omfattning.

10.	omedelbar koloxidavgång : en bokföringsmetod där det förutsätts att hela den mängd kol som är lagrad i avverkade träprodukter frisläpps till atmosfären vid tidpunkten för avverkning.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 med avseende på att ändra eller stryka definitioner i punkt 1 i den här artikeln eller lägga till nya definitioner däri för att anpassa den punkten till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av relevanta definitioner i de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet.

Artikel 4

Åtaganden

För perioderna 2021–2025 och 2026–2030 ska varje medlemsstat, med beaktande av den flexibilitet som föreskrivs i artiklarna 12 och 13, säkerställa att utsläppen inte överskrider upptagen, beräknade som summan av de totala utsläppen och de totala upptagen inom dess territorium i alla de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning.

Artikel 5

Allmänna bokföringsregler

Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras bokföring och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).

Medlemsstaterna ska förhindra dubbelräkning av utsläpp eller upptag, särskilt genom att säkerställa att utsläpp och upptag inte bokförs i mer än en markbokföringskategori.

Om mark konverteras ska medlemsstaterna 20 år efter konverteringsdagen ändra kategoriseringen av skogsmark, åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från sådan mark som konverterats till en annan typ av mark till sådan mark som fortfarande är samma typ av mark.

Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i avsnitt B i bilaga I. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i kollager i kolpooler i bokföringen, under förutsättning att kolpoolen inte är en källa. Den möjligheten att inte inkludera förändringar av kollagret i bokföringen som rör kollager får dock inte tillämpas på kolpooler av biomassa ovan jord, död ved och avverkade träprodukter inom markbokföringskategorin brukad skogsmark.

Medlemsstaterna ska upprätthålla ett fullständigt och korrekt register över alla uppgifter som de använder för att upprätta bokföringen.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra bilaga I till följd av ändringar av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet.

Artikel 6

Bokföring av beskogad mark och avskogad mark

Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark, som de totala utsläppen och totala upptagen för vart och ett av åren under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.

Genom undantag från artikel 5.3 får en medlemsstat, när mark konverteras från åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark till skogsmark, överföra sådan mark från mark som konverterats till skogsmark till skogsmark som fortfarande är skogsmark, 30 år efter konverteringsdagen, om så är vederbörligt motiverat i enlighet med IPCC-riktlinjerna.

I beräkningarna av utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark ska varje medlemsstat fastställa skogsarealen med hjälp av de parametrar som anges i bilaga II.

Artikel 7

Bokföring av brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark

Varje medlemsstat ska bokföra utsläpp och upptag från brukad åkermark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad åkermark under basperioden 2005–2009 multipliceras med fem.

Varje medlemsstat ska bokföra utsläpp och upptag från brukad betesmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad betesmark under basperioden 2005–2009 multipliceras med fem.

Under perioden 2021–2025 ska varje medlemsstat som i enlighet med artikel 2.2 inbegriper brukad våtmark i sitt åtagande, och alla medlemsstater under perioden 2026–2030, bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under respektive period minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2009 multipliceras med fem.

Under perioden 2021–2025 ska de medlemsstater som i enlighet med artikel 2.2 har valt att inte inkludera brukad våtmark i sina åtaganden dock till kommissionen redovisa de utsläpp och upptag från markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark, bebyggd mark eller övrig mark, som konverterats till våtmark, eller våtmark som konverterats till bebyggd mark eller övrig mark

våtmark som fortfarande är våtmark,

bebyggd mark eller övrig mark, som konverterats till våtmark, eller

våtmark som konverterats till bebyggd mark eller övrig mark.

Artikel 8

Bokföring av brukad skogsmark

Varje medlemsstat ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att den berörda medlemsstatens referensnivå för skog multipliceras med fem.

Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 i den här artikeln är negativt i förhållande till en medlemsstats referensnivå för skog ska den berörda medlemsstaten i sin bokföring för brukad skogsmark inkludera totala nettoupptag motsvarande högst 3,5 % av den medlemsstatens utsläpp under basåret, eller den tidsperiod som anges i bilaga III, multiplicerat med fem. Nettoupptag till följd av kolpooler av död ved och avverkade träprodukter, utom den kategori av papper som avses i artikel 9.1 a, inom markbokföringskategorin brukad skogsmark ska inte omfattas av denna begränsning.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna sina nationella bokföringsplaner för skogsbruket, inklusive en föreslagen referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025 och senast den 30 juni 2023 för perioden 2026–2030. Den nationella bokföringsplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i avsnitt B i bilaga IV och ska offentliggöras, bland annat via internet.

Medlemsstaterna ska fastställa sin referensnivå för skog baserat på de kriterier som anges i avsnitt A i bilaga IV. För Kroatien kan referensnivån för skog, utöver de kriterier som anges i avsnitt A i bilaga IV, också ta hänsyn till ockupationen av dess territorium samt krigstids- och efterkrigsomständigheter som hade en påverkan på skogsbruket under referensperioden.

Referensnivån för skog ska baseras på en kontinuerlig hållbar skogsbrukspraxis, såsom den dokumenterats under perioden 2000–2009 med avseende på dynamiska åldersrelaterade skogsegenskaper i nationella skogar med användning av bästa tillgängliga uppgifter.

De referensnivåer för skog som fastställs i enlighet med första stycket ska ta hänsyn till de framtida konsekvenserna av dynamiska åldersrelaterade skogsegenskaper för att inte i onödan begränsa skogsbrukets intensitet som en central förutsättning för hållbar skogsbrukspraxis, i syfte att upprätthålla eller stärka långsiktiga kolsänkor.

Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa den föreslagna referensnivån för skog i den nationella bokföringsplanen för skogsbruket stämmer överens med dem som används i rapporteringen av brukad skogsmark.

Kommissionen ska i samråd med experter som utsetts av medlemsstaterna genomföra en teknisk bedömning av de nationella bokföringsplaner för skogsbruket som medlemsstaterna lämnat in i enlighet med punkt 3 i den här artikeln för att bedöma i vilken utsträckning de föreslagna referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 4 och 5 i den här artikeln samt i artikel 5.1. Kommissionen ska dessutom samråda med berörda parter och det civila samhället. Kommissionen ska offentliggöra en sammanfattning av det arbete som utförts, inklusive synpunkterna från de experter som medlemsstaterna utsett, samt slutsatserna därav.

För att underlätta den tekniska granskningen av de föreslagna referensnivåerna för skog ska kommissionen vid behov till medlemsstaterna utfärda tekniska rekommendationer som återspeglar slutsatserna av den tekniska bedömningen. Kommissionen ska offentliggöra dessa tekniska rekommendationer.

Om det behövs på grundval av de tekniska bedömningarna och i tillämpliga fall på de tekniska rekommendationerna ska medlemsstaterna meddela kommissionen sina reviderade föreslagna referensnivåer för skog senast den 31 december 2019 för perioden 2021–2025 och senast den 30 juni 2024 för perioden 2026–2030. Kommissionen ska offentliggöra de föreslagna referensnivåer för skog som medlemsstaterna har meddelat kommissionen.

På grundval av de föreslagna referensnivåer för skog som medlemsstaterna lämnat in, den tekniska bedömning som gjorts i enlighet med punkt 6 i den här artikeln och, i förekommande fall, den reviderade föreslagna referensnivå för skog som lämnats in i enlighet med punkt 7 i den här artikeln ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 om ändring av bilaga IV i syfte att fastställa referensnivåer för skog som ska tillämpas av medlemsstaterna under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.

Om en medlemsstat inte lämnar in sin referensnivå för skog till kommissionen inom de datum som anges i punkt 3 i denna artikel och i tillämpliga fall punkt 7 i denna artikel ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 om ändring av bilaga IV i syfte att fastställa den referensnivå för skog som ska tillämpas av den medlemsstaten för perioden 2021–2025 eller 2026–2030 på grundval av eventuella tekniska bedömningar som utförts i enlighet med punkt 6 i den här artikeln.

10.

De delegerade akter som avses i punkterna 8 och 9 ska antas senast den 31 oktober 2020 för perioden 2021–2025 och senast den 30 april 2025 för perioden 2026–2030.

11.

För att säkerställa överensstämmelse i enlighet med punkt 5 i den här artikeln ska medlemsstaterna vid behov till kommissionen överlämna tekniska korrigeringar som inte kräver ändringar av de delegerade akter som antagits i enlighet med punkterna 8 och 9 i den här artikeln senast de datum som anges i artikel 14.1.

Artikel 9

Bokföring av avverkade träprodukter

I bokföringen enligt artiklarna 6.1 och 8.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med hjälp av första ordningens nedbrytningsfunktion och de metoder och standardhalveringsvärden som anges i bilaga V, ange utsläpp och upptag till följd av ändringar i kolpoolen av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier:

Papper.

Trä skivor.

Sågade trävaror.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra punkt 1 i denna artikel och bilaga V genom att lägga till nya kategorier av avverkade träprodukter med koldioxidlagrande effekt, mot bakgrund av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, och säkerställa miljömässig integritet.

Medlemsstaterna får specificera de träbaserade material, inklusive bark, som ingår i de befintliga och nya kategorier som avses i punkterna 1 och 2, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, förutsatt att de tillgängliga uppgifterna är transparenta och verifierbara.

Artikel 10

Bokföring av naturliga störningar

I slutet av vardera av perioderna 2021–2025 och 2026–2030 får medlemsstaterna från sin bokföring för beskogad mark och brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska avvikande värden (nedan kallad bakgrundsnivå). Denna bakgrundsnivå ska beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI.

Om en medlemsstat tillämpar punkt 1 ska den

till kommissionen överlämna information om bakgrundsnivån för den markbokföringskategori som avses i punkt 1 och om data och metoder som använts i enlighet med bilaga VI, och

från sin bokföring fram till 2030 exkludera alla efterföljande upptag från mark som påverkats av naturliga störningar.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra bilaga VI i syfte att revidera metoderna och informationskraven i denna bilaga till följd av ändringar av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet.

Artikel 11

Flexibilitet

En medlemsstat får använda

den allmänna flexibilitet som anges i artikel 12, och

för att fullgöra åtagandet i artikel 4, den flexibilitet för brukad skogsmark som anges i artikel 13.

Om en medlemsstat inte uppfyller de övervakningskrav som fastställs i artikel 7.1 da i förordning (EU) nr 525/2013, ska den centrala förvaltare som ska utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG (nedan kallad den centrala förvaltaren) tillfälligt förbjuda medlemsstaten att överlåta eller överföra kvantiteten i enlighet med artikel 12.2 och 12.3 i den här förordningen eller använda flexibiliteten för brukad skogsmark i enlighet med artikel 13 i den här förordningen.

Artikel 12

Allmän flexibilitet

Om de totala utsläppen överstiger de totala upptagen i en medlemsstat och den medlemsstaten har valt att använda sin flexibilitet och begärt att de årliga utsläppstilldelningarna ska strykas enligt förordning (EU) 2018/842, ska kvantiteten av strukna årliga utsläppstilldelningar beaktas i fråga om medlemsstatens uppfyllande av sitt åtagande enligt artikel 4 i den här förordningen.

Om de totala upptagen överstiger de totala utsläppen i en medlemsstat och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning (EU) 2018/842, får medlemsstaten överlåta resterande kvantitet upptag till en annan medlemsstat. Den överlåtna kvantiteten ska beaktas vid bedömningen av den mottagande medlemsstatens uppfyllande av sitt åtagande enligt artikel 4 i den här förordningen.

Om de totala upptagen överstiger de totala utsläppen i en medlemsstat under perioden 2021–2025, och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning (EU) 2018/842 eller överlåts till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2 i den här artikeln, får den medlemsstaten överföra den resterande kvantiteten upptag till perioden 2026–2030.

För att undvika dubbelräkning ska det nettoupptag som beaktas enligt artikel 7 i förordning (EU) 2018/842 dras av från den kvantitet som medlemsstaten har tillgänglig för överlåtelse till en annan medlemsstat eller för överföring i enlighet med punkterna 2 och 3 i den här artikeln.

Artikel 13

Flexibilitet för brukad skogsmark

Om de totala utsläppen i en medlemsstat överstiger de totala upptagen i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning, får den medlemsstaten använda flexibiliteten för brukad skogsmark som anges i den här artikeln för att uppfylla villkoren i artikel 4.

Om resultatet av den beräkning som avses i artikel 8.1 är ett positivt värde ska den berörda medlemsstaten vara berättigad att kompensera dessa utsläpp, förutsatt att

medlemsstaten, i sin strategi, som lagts fram i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) nr 525/2013, har inkluderat pågående eller planerade specifika åtgärder för att säkerställa att sänkor och reservoarer i skogar i förekommande fall bevaras eller förbättras, och

de totala utsläppen inom unionen inte överstiger de totala upptagen i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2 i den här förordningen under den period då medlemsstaten har för avsikt att använda kompensationen. När kommissionen bedömer huruvida de totala utsläppen inom unionen överstiger de totala upptagen ska den säkerställa att dubbelräkning undviks av medlemsstaterna, i synnerhet genom utnyttjandet av flexibilitet som anges i den här förordningen och förordning (EU) 2018/842.

Vad gäller kompensationsmängden får den berörda medlemsstaten endast kompensera

sänkor som bokförts som utsläpp mot dess referensnivå för skog, och

upp till den maximala kompensationsmängden för den medlemsstaten som anges i bilaga VII för perioden 2021–2030.

Finland får kompensera utsläpp på upp till 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter förutsatt att det uppfyller villkoren i punkt 2 a och b.

Artikel 14

Kontroll av efterlevnaden

Senast den 15 mars 2027 för perioden 2021–2025 och senast den 15 mars 2032 för perioden 2026–2030 ska medlemsstaterna överlämna en efterlevnadsrapport till kommissionen som innehåller den mängd totala utsläpp och totala upptag under den berörda perioden för varje markbokföringskategori som anges i artikel 2, med hjälp av de bokföringsregler som fastställs i denna förordning.

Rapporterna ska även, i tillämpliga fall, innehålla uppgifter om avsikten att använda den flexibilitet som avses i artikel 11 och dithörande mängd eller om användningen av sådan flexibilitet och dithörande mängd.

Kommissionen ska göra en grundlig granskning av efterlevnadsrapporterna, som föreskrivs i punkt 1 i den här artikeln, för att bedöma efterlevnaden av artikel 4.

Kommissionen ska utarbeta en rapport under 2027 för perioden 2021–2025, och under 2032 för perioden 2026–2030, om unionens totala utsläpp och totala upptag av växthusgaser för varje markbokföringskategori som avses i artikel 2, beräknat som de totala rapporterade utsläppen och totala rapporterade upptagen för den perioden minus det värde som erhålls genom att unionens genomsnittliga årliga rapporterade utsläpp och upptag under perioden 2000–2009 multipliceras med fem.

Europeiska miljöbyrån ska i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen i genomförandet av ramen för övervakning och efterlevnad som föreskrivs i denna artikel.

Artikel 15

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i den här förordningen för att komplettera den här förordningen i syfte att fastställa regler för registrering av kvantiteten utsläpp och upptag för varje markbokföringskategori i varje medlemsstat och för att säkerställa att bokföringen vad gäller utnyttjandet av flexibiliteten enligt artiklarna 12 och 13 i den här förordningen genom det unionsregister som upprättats enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013 är korrekt.

Den centrala förvaltaren ska göra en automatisk kontroll av varje transaktion enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att säkerställa att inga oegentligheter förekommer.

Den information som avses i punkterna 1 och 2 ska vara offentlig.

Artikel 16

Utövande av delegeringen

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3.2, 5.6, 8.8, 8.9, 9.2, 10.3 och 15.1 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 9 juli 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 3.2, 5.6, 8.8, 8.9, 9.2, 10.3 och 15.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3.2, 5.6, 8.8, 8.9, 9.2, 10.3 och 15.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 17

Översyn

Denna förordning ska ses över med beaktande av bland annat. internationell utveckling och insatser som gjorts för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål.

På grundval av resultaten av den rapport som utarbetas i enlighet med artikel 14.3 och resultaten av den bedömning som utförts i enlighet med artikel 13.2 b ska kommissionen, om lämpligt, lägga fram förslag för att säkerställa integritet för unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet.

Kommissionen ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet inom sex månader efter varje övergripande översyn som överenskommits i enlighet med artikel 14 i Parisavtalet om tillämpningen av denna förordning, inbegripet, i förekommande fall, en bedömning av effekterna av den flexibilitet som avses i artikel 11 samt av denna förordnings bidrag till unionens övergripande mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet, särskilt vad gäller behovet av ytterligare unionsstrategier och unionsåtgärder, inbegripet en ram för perioden efter 2030 för de ytterligare minskningar av utsläpp och upptag av växthusgaser i unionen som krävs, och ska om lämpligt även lägga fram förslag.

Artikel 18

Ändringar av förordning (EU) nr 525/2013

Förordning (EU) nr 525/2013 ska ändras på följande sätt:

Artikel 7.1 ska ändras på följande sätt:

Följande led ska införas:

”da)

Från och med 2023 utsläpp och upptag som omfattas av artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 ( *1 ) i enlighet med de metoder som anges i bilaga IIIa till den här förordningen.

Följande stycke ska läggas till:

”En medlemsstat får begära att beviljas ett undantag av kommissionen från första stycket da för att tillämpa en annan metod än den som anges i bilaga IIIa om den nödvändiga metodförbättringen inte kan uppnås i tid för att förbättringen skulle kunna beaktas i växthusgasinventeringarna för perioden 2021–2030, eller om kostnaden för metodförbättringen skulle vara oproportionellt hög jämfört med nyttan av en sådan metod när det gäller att förbättra bokföringen av utsläpp och upptag på grund av att utsläppen och upptagen från de berörda kolpoolerna är så obetydliga. Medlemsstater som vill beviljas ett sådant undantag ska senast den 31 december 2020 lämna in en motiverad begäran till kommissionen som visar inom vilken tid metodförbättringen kan uppnås, den alternativa metod som föreslås eller båda, samt en bedömning av den potentiella inverkan på bokföringens korrekthet. Kommissionen får begära att ytterligare information lämnas in inom en specifik, rimlig tidsfrist. Om kommissionen anser att begäran är motiverad ska den bevilja undantaget. Om kommissionen avslår begäran ska den motivera sitt beslut.”

I artikel 13.1 c ska följande led läggas till:

”viii)

Från och med 2023 information om nationella politiska strategier och åtgärder som genomförs för att uppfylla skyldigheter enligt förordning (EU) 2018/841 och information om andra nationella politiska strategier och åtgärder som planeras för att begränsa utsläppen av växthusgaser eller förbättra sänkor utöver deras åtaganden enligt den förordningen.”

I artikel 14.1 ska följande led införas:

”ba)

Från och med 2023 prognoser över sammantagna växthusgasutsläpp och separata uppskattningar av utsläpp och upptag av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/841”.

Följande bilaga ska läggas till:

”BILAGA IIIA
Metoder för övervakning och rapportering som avses i artikel 7.1 da
Strategi 3: Geografiskt explicita data om ändrad markanvändning i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.
Tier 1-metod i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.
För utsläpp och upptag för en kolpool som svarar för minst 25–30 % av utsläppen eller upptagen i en käll- eller sänkkategori som prioriteras i en medlemsstats nationella inventeringssystem eftersom dess uppskattning har en stor inverkan på landets totala inventering av växthusgaser i termer av absoluta utsläpp och upptag, på trenden för utsläpp och upptag eller på osäkerheten när det gäller utsläpp och upptag i markanvändningskategorierna, åtminstone Tier 2-metod i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.
Medlemsstaterna uppmuntras tillämpa Tier 3-metoden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.”

Artikel 19

Ändring av beslut nr 529/2013/EU

Beslut nr 529/2013/EU ska ändras på följande sätt:

I artikel 3.2 ska första stycket utgå.

I artikel 6 ska punkt 4 utgå.

Artikel 20

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

BILAGA I

VÄXTHUSGASER OCH KOLPOOLER

Växthusgaser som avses i artikel 2:

Koldioxid (CO2).

Metan (CH4).

Dikväveoxid (N2O).

Dessa växthusgaser ska uttryckas i ton koldioxidekvivalent och fastställas i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013.

Kolpooler som avses i 5.4:

Biomassa ovan jord.

Biomassa under jord.

Förna.

Död ved.

Organiskt kol i mark.

Avverkade träprodukter upptagna i markbokföringskategorierna beskogad mark och brukad skogsmark.

BILAGA II

PARAMETRAR FÖR MINIMIVÄRDEN FÖR AREALSTORLEK, KRONTÄCKNING OCH TRÄDHÖJD

Medlemsstat	Areal (hektar)	Krontäckning i %	Trädhöjd (m)
Belgien	0,5	20	5
Bulgarien	0,1	10	5
Tjeckien	0,05	30	2
Danmark	0,5	10	5
Tyskland	0,1	10	5
Estland	0,5	30	2
Irland	0,1	20	5
Grekland	0,3	25	2
Spanien	1,0	20	3
Frankrike	0,5	10	5
Kroatien	0,1	10	2
Italien	0,5	10	5
Cypern	0,3	10	5
Lettland	0,1	20	5
Litauen	0,1	30	5
Luxemburg	0,5	10	5
Ungern	0,5	30	5
Malta	1,0	30	5
Nederländerna	0,5	20	5
Österrike	0,05	30	2
Polen	0,1	10	2
Portugal	1,0	10	5
Rumänien	0,25	10	5
Slovenien	0,25	30	2
Slovakien	0,3	20	5
Finland	0,5	10	5
Sverige	0,5	10	5
Förenade kungariket	0,1	20	2

BILAGA III

BASÅR ELLER PERIOD FÖR BERÄKNING AV TAK ENLIGT ARTIKEL 8.2

Medlemsstat	Basår/Period
Belgien	1990
Bulgarien	1988
Tjeckien	1990
Danmark	1990
Tyskland	1990
Estland	1990
Irland	1990
Grekland	1990
Spanien	1990
Frankrike	1990
Kroatien	1990
Italien	1990
Cypern	1990
Lettland	1990
Litauen	1990
Luxemburg	1990
Ungern	1985–1987
Malta	1990
Nederländerna	1990
Österrike	1990
Polen	1988
Portugal	1990
Rumänien	1989
Slovenien	1986
Slovakien	1990
Finland	1990
Sverige	1990
Förenade kungariket	1990

BILAGA IV

NATIONELL BOKFÖRINGSPLAN FÖR SKOGSBRUK SOM INNEHÅLLER EN MEDLEMSSTATS REFERENSNIVÅ FÖR SKOG

A. Kriterier och vägledning för att fastställa referensnivåer för skog

En medlemsstats referensnivå för skog ska fastställas i enlighet med följande kriterier:

Referensnivån ska överensstämma med målet att uppnå en balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag av växthusgaser i sänkor under den andra hälften av detta sekel, däribland att öka de potentiella upptagen från åldrande skogsbestånd, som annars kan visa gradvisa minskande sänkor.

Referensnivån ska säkerställa att enbart det faktum att kollager finns inte tas upp i bokföringen.

Referensnivån bör säkerställa ett stabilt och trovärdigt bokföringssystem som säkerställer att utsläpp och upptag till följd av biomassaanvändning bokförs på rätt sätt.

Referensnivån ska innefatta kolpoolen för avverkade träprodukter och därigenom ge en jämförelse mellan antagen omedelbar koldioxidavgång och tillämpning av första ordningens nedbrytningsfunktion och halveringstid.

Det ska antas att det råder ett konstant förhållande mellan användningen av skogsbiomassa som material och energi, såsom den dokumenterats under perioden 2000–2009.

Referensnivån bör vara förenlig med målet om att bidra till bevarande av den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av naturresurser, vilket fastställs i EU:s skogsstrategi, medlemsstaternas nationella skogspolitik och EU:s strategi för biologisk mångfald.

Referensnivån ska överensstämma med de nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som rapporteras i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013.

Referensnivån ska överensstämma med inventeringen av växthusgaser och relevanta historiska data och baseras på transparent, fullständig, enhetlig, jämförbar och korrekt information. I synnerhet ska den modell som används för att konstruera referensnivån kunna återge historiska data från den nationella inventeringen av växthusgaser.

B. Delar i den nationella bokföringsplanen för skogsbruk

Den nationella bokföringsrapport för skogsbruket som överlämnas i enlighet med artikel 8 ska innehålla följande delar:

En allmän beskrivning av fastställandet av referensnivån för skog och en beskrivning av hur kriterierna i denna förordning har beaktats.

Uppgift om vilka kolpooler och växthusgaser som har ingått i referensnivån för skog, skäl för att en kolpool inte har inkluderats i fastställandet av referensnivån för skog och en demonstration av överensstämmelsen mellan de kolpooler som ingår i referensnivån för skog.

En beskrivning av strategier, metoder och modeller, inklusive kvantitativ information, som används i fastställandet av referensnivån för skog, i linje med den senast inlämnade nationella inventeringsrapporten, och en beskrivning av dokumenterad information om hållbar skogsbrukspraxis och intensitet samt antagna nationella strategier.

Information om hur avverkningsnivåer förväntas utvecklas under olika politiska scenarier.

En beskrivning av hur var och en av följande aspekter behandlades i fastställandet av referensnivån för skog:

Arealen brukad skog.

ii)

Utsläpp och upptag från skogar och avverkade träprodukter som visas i inventeringar av växthusgaser och relevanta historiska data.

iii)

Skogsegenskaper, bl.a. dynamiska åldersrelaterade skogsegenskaper, tillväxt, avverkningsålder och annan information om skogsbruksverksamheten om inga åtgärder vidtas (business as usual).

iv)

Historiska och framtida avverkningsnivåer fördelade över energianvändning och annan användning.

▼M1

C. Referensnivåer för skog som medlemsstaterna ska tillämpa för perioden 2021–2025

Medlemsstat	Referensnivå för skog för perioden 2021–2025 i ton koldioxidekvivalenter per år
Belgien	– 1 369 009
Bulgarien	– 5 105 986
Tjeckien	– 6 137 189
Danmark	+354 000
Tyskland	– 34 366 906
Estland	– 1 750 000
Irland	+112 670
Grekland	– 2 337 640
Spanien	– 32 833 000
Frankrike	– 55 399 290
Kroatien	– 4 368 000
Italien	– 19 656 100
Cypern	– 155 779
Lettland	– 1 709 000
Litauen	– 5 164 640
Luxemburg	– 426 000
Ungern	– 48 000
Malta	-38
Nederländerna	– 1 531 397
Österrike	– 4 533 000
Polen	– 28 400 000
Portugal	– 11 165 000
Rumänien	– 24 068 200
Slovenien	– 3 270 200
Slovakien	– 4 827 630
Finland	– 29 386 695
Sverige	– 38 721 000
Förenade kungariket	– 20 701 550

▼B

BILAGA V

FÖRSTA ORDNINGENS NEDBRYTNINGSFUNKTION, METODER OCH STANDARDISERADE HALVERINGSTIDER FÖR AVVERKADE TRÄPRODUKTER

Metodfrågor

—

Om det inte är möjligt att skilja mellan avverkade träprodukter upptagna i markbokföringskategorierna beskogad mark och brukad skogsmark, får medlemsstaten välja att bokföra avverkade träprodukter som om alla utsläpp och upptag inträffade på brukad skogsmark.

—

Avverkade träprodukter i deponier för fast avfall och avverkade träprodukter som avverkades för energiändamål ska bokföras baserat på omedelbar koldioxidavgång.

—

Importerade avverkade träprodukter, oavsett ursprung, ska inte bokföras av den importerande medlemsstaten (produktionsansatsen).

—

För exporterade avverkade träprodukter avser landsspecifika data landsspecifik halveringstid och de avverkade träprodukternas användning i importlandet.

—

Den landsspecifika halveringstiden för avverkade träprodukter som släpps ut på marknaden i unionen bör inte avvika från den som används av den importerande medlemsstaten.

—

Medlemsstaterna får, endast i informationssyfte, i de data som lämnas in inkludera data om andelen trä som används för energiändamål som importerades från länder utanför unionen, och ursprungsländerna för sådant trä.

Medlemsstaterna får använda landsspecifika metoder och halveringstider i stället för de metoder och standardhalveringstider som anges i denna bilaga, under förutsättning att sådana metoder och värden bestäms på grundval av transparenta och verifierbara uppgifter och att de metoder som används är minst lika detaljerade och exakta som de som anges i denna bilaga.

Standardhalveringstid:

Halveringstiden är det antal år det tar för mängden kol som lagras i en kategori avverkade träprodukter att minska till halva sitt ursprungliga värde.

Standardhalveringstiden ska vara följande:

2 år för papper,

25 år för träpaneler,

35 år för sågade trävaror.

Medlemsstaterna får specificera de träbaserade material, inklusive bark, inom de kategorier som avses i leden a, b och c ovan, på grundval av de IPCC-riktlinjer som antagits av partskonferensen för UNFCCC eller av partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, förutsatt att de tillgängliga uppgifterna är tydliga och kontrollerbara. Medlemsstaterna får också använda sig av landsspecifika delkategorier för alla dessa kategorier.

BILAGA VI

BERÄKNING AV BAKGRUNDSNIVÅER FÖR NATURLIGA STÖRNINGAR

För beräkning av bakgrundsnivån ska följande uppgifter lämnas:

Historiska utsläppsnivåer som orsakas av naturliga störningar.

Typ(er) av naturliga störningar i uppskattningen.

Samlade uppskattningar av årsutsläpp för dessa typer av naturlig störning för perioden 2001–2020, förtecknade per markbokföringskategori.

En redovisning av tidsseriernas konsekvens i alla relevanta parametrar, inklusive minimiareal, metoder för utsläppsuppskattning, omfattningen av kolpooler och gaser.

Bakgrundsnivån beräknas som genomsnittet av tidsserien 2001–2020 exklusive alla år då onormala nivåer av utsläpp registrerades, dvs. exklusive alla statistiska avvikande värden. Statistiska avvikande värden ska identifieras på följande sätt:

Beräkna det aritmetiska medelvärdet och standardavvikelsen för hela tidsserien 2001–2020.

Uteslut från tidsserien alla år då de årliga utsläppen ligger mer än två standardavvikelser från medelvärdet.

Beräkna på nytt det aritmetiska medelvärdet och standardavvikelsen för tidsserien 2001–2020 minus de år som uteslutits i led b.

Upprepa leden b och c tills inga avvikande värden kan identifieras.

Efter beräkning av bakgrundsnivån i enlighet med punkt 2 i denna bilaga kan mängden utsläpp som ett visst år under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 överstiger bakgrundsnivån plus en marginal uteslutas i enlighet med artikel 10. Marginalen ska motsvara en sannolikhetsnivå på 95 %.

Följande utsläpp får inte uteslutas:

Utsläpp till följd av verksamheter avseende avverkning och förtida avverkning som skedde på markområdena efter det att naturliga störningar inträffat.

Utsläpp till följd av planerad bränning som skedde på markområdena under något år under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.

Utsläpp på mark som varit föremål för avskogning efter det att naturliga störningar inträffat.

Informationskrav i enlighet med artikel 10.2 innefattar följande:

Identifiering av alla markområden som påverkats av naturliga störningar under det aktuella året, inklusive deras geografiska position, störningsperiod och typerna av naturliga störningar.

Bevis för att ingen avskogning har skett under den återstående delen av perioden 2021–2025 eller 2026–2030 på markområden som påverkades av naturliga störningar och beträffande vilka utsläpp uteslöts från bokföringen.

En beskrivning av kontrollerbara metoder och kriterier som kommer att användas för att identifiera avskogning på dessa markområden under de efterföljande åren under perioden 2021–2025 eller 2026–2030.

Om möjligt, en beskrivning av åtgärder som medlemsstaten vidtog för att förhindra eller begränsa de naturliga störningarnas effekter.

Om möjligt, en beskrivning av åtgärder som medlemsstaten vidtog för att återställa de markområden som påverkades av de naturliga störningarna.

BILAGA VII

HÖGSTA KOMPENSATIONSMÄNGD SOM ÄR TILLGÄNGLIG INOM RAMEN FÖR DEN FLEXIBILITET FÖR BRUKAD SKOGSMARK SOM AVSES I ARTIKEL 13.3 B

Medlemsstat	Rapporterat genomsnittligt upptag i skogssänkor för perioden 2000–2009 i miljoner ton koldioxidekvivalent per år	Kompensationsgräns uttryckt i miljoner ton koldioxidekvivalent för perioden 2021–2030
Belgien	-3,61	-2,2
Bulgarien	-9,31	-5,6
Tjeckien	-5,14	-3,1
Danmark	0,56	0,1
Tyskland	-45,94	-27,6
Estland	-3,07	-9,8
Irland	0,85	0,2
Grekland	-1,75	-1,0
Spanien	-26,51	-15,9
Frankrike	-51,23	-61,5
Kroatien	-8,04	-9,6
Italien	-24,17	-14,5
Cypern	0,15	0,03
Lettland	-8,01	-25,6
Litauen	-5,71	-3,4
Luxemburg	0,49	0,3
Ungern	-1,58	0,9
Malta	0,00	0,0
Nederländerna	-1,72	0,3
Österrike	-5,34	-17,1
Polen	-37,50	-22,5
Portugal	-5,13	-6,2
Rumänien	-22,34	-13,4
Slovenien	-5,38	-17,2
Slovakien	-5,42	-6,5
Finland	-36,79	-44,1
Sverige	-39,55	-47,5
Förenade kungariket	-16,37	-3,3

( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).”

Top