This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02017R2400-20200901
Commission Regulation (EU) 2017/2400 of 12 December 2017 implementing Regulation (EC) No 595/2009 of the European Parliament and of the Council as regards the determination of the CO2 emissions and fuel consumption of heavy-duty vehicles and amending Directive 2007/46/EC of the European Parliament and of the Council and Commission Regulation (EU) No 582/2011 (Text with EEA relevance)Text with EEA relevance
Consolidated text: Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
02017R2400 — SV — 01.09.2020 — 002.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (EGT L 349 29.12.2017, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/318 av den 19 februari 2019 |
L 58 |
1 |
26.2.2019 |
|
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2020/1181 av den 7 augusti 2020 |
L 263 |
1 |
12.8.2020 |
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2017/2400
av den 12 december 2017
om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011
(Text av betydelse för EES)
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Denna förordning kompletterar den rättsliga ram för typgodkännande av motorfordon och motorer med avseende på utsläpp och information om reparation och underhåll av fordon som fastställs genom förordning (EU) nr 582/2011 genom att den fastställer reglerna för utfärdande av tillstånd att använda ett simuleringsverktyg i syfte att bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos nya fordon som ska säljas, registreras eller tas i bruk i unionen och för användning av detta simuleringsverktyg och angivande av de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som bestämts med verktyget.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1. Med förbehåll för artikel 4 andra stycket är denna förordning tillämplig på fordon av kategori N2 enligt definitionen i bilaga II till direktiv 2007/46/EG med en högsta tekniskt tillåtna vikt på över 7 500 kg, och på alla fordon av kategori N3 enligt definitionen i den bilagan.
2. När det gäller etappvis typgodkännande eller enskilda godkännanden av sådana fordon som avses i punkt 1 är denna förordning endast tillämplig på grundfordon som är utrustade med åtminstone chassi, motor, transmission, axlar och däck.
3. Denna förordning är inte tillämplig på terränggående fordon, fordon avsedda för särskilda ändamål och terränggående fordon avsedda för särskilda ändamål, enligt definitionerna i punkt 2.1, 2.2 respektive 2.3 i del A i bilaga II till direktiv 2007/46/EG.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
1. |
koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper : specifika egenskaper hos en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system som är avgörande för delens påverkan på fordonets koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. |
|
2. |
indata : information om koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system som simuleringsverktyget använder för att bestämma ett fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. |
|
3. |
ingångsinformation : information om ett fordons egenskaper som simuleringsverktyget använder för att bestämma fordonets koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och som inte ingår i indata. |
|
4. |
tillverkare : person eller organisation som inför godkännandemyndigheten är ansvarig för samtliga aspekter av certifieringsförfarandet och för att säkerställa överensstämmelse hos koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos komponenter, separata tekniska enheter och system. Det är inte nödvändigt att denna person eller organisation är direkt inblandad i samtliga etapper av tillverkningen av den komponent, den separata tekniska enhet eller det system som certifieringen avser. |
|
4a. |
fordonstillverkare : organisation eller person som ansvarar för utfärdandet av tillverkarens dokumentationsfil och kundinformationsfil enligt artikel 9. |
|
5. |
godkänt organ : nationell myndighet som har fått tillstånd av en medlemsstat att begära relevant information från tillverkarna och fordonstillverkarna om koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos en specifik komponent, en specifik teknisk enhet eller ett specifikt system respektive om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos nya fordon. |
|
6. |
transmission : anordning bestående av minst två växlingsbara växlar som ändrar vridmoment och varvtal med angivna utväxlingsförhållanden. |
|
7. |
momentomvandlare : hydrodynamisk startkomponent i form av antingen en separat komponent för kraftöverföringen eller transmission med seriellt eller parallellt effektflöde som anpassar varvtalet mellan motor och hjul och multiplicerar vridmomentet. |
|
8. |
annan momentöverförande komponent : roterande komponent ansluten till kraftöverföringen som orsakar momentförluster beroende på sin egen rotationshastighet. |
|
9. |
kompletterande kraftöverföringskomponent : roterande komponent i kraftöverföringen som överför eller fördelar effekt till andra kraftöverföringskomponenter och orsakar momentförluster beroende på sin egen rotationshastighet. |
|
10. |
axel : central axel för roterande hjul eller växel som ett fordons drivaxel. |
|
11. |
luftmotstånd : en egenskap hos en fordonskonfiguration som innebär att aerodynamisk kraft påverkar fordonet i motsatt riktning mot luftflödet och som bestäms som produkten av motståndskoefficienten och tvärsnittsarean för förhållanden utan sidvind. |
|
12. |
hjälputrustning : fordonskomponenter inbegripet motorfläktar, styrsystem, elektriska system, pneumatiska system och luftkonditioneringssystem vars koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper definieras i bilaga IX. |
|
13. |
komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj : tillverkarens gruppering av komponenter, separata tekniska enheter respektive system, vilka genom sin konstruktion har liknande koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper. |
|
14. |
huvudkomponent, separat teknisk huvudenhet eller huvudsystem : komponent, separat teknisk enhet respektive system som valts ut ur en komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj på så sätt att dess koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper är de minst gynnsamma för den komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen. |
|
15. |
utsläppsfritt tungt fordon (ZE-HDV) : tungt fordon utan förbränningsmotor eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 1 g CO2/kWh. |
|
16. |
arbetsfordon : tungt fordon som inte är avsett för leverans av varor och för vilka ett av följande nummer används för att komplettera karosserikoden enligt tillägg 2 till bilaga II till direktiv 2007/46/EG: 09, 10, 15, 16, 18, 19, 20, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 31, eller en traktor vars högsta hastighet inte överstiger 79 km/tim. |
|
17. |
påbyggnadsbil : lastbil som inte är utformad eller konstruerad för att dra en påhängsvagn. |
|
18. |
dragbil : lastbil som är utformad och konstruerad endast eller i huvudsak för att dra påhängsvagnar. |
|
19. |
sovhytt : typ av hytt som har ett utrymme bakom förarsätet avsett för sömn. |
|
20. |
tungt hybridelfordon (He-HDV) : fordon enligt definitionen i artikel 3.15 i direktiv 2007/46/EG. |
|
21. |
dubbelbränslefordon : fordon enligt definitionen i artikel 2.48 i förordning (EU) nr 582/2011. |
När det gäller tunga hybridelfordon ska artiklarna 5.3, 9.1 och 12.1 endast gälla för tunga hybridelfordon där den näst högsta maximala nettoeffekten från alla energiomvandlare utgör mindre än 10 % av den högsta maximala nettoeffekten från alla energiomvandlare. Energiomvandlare som endast används för att starta fordonet ska i detta avseende inte beaktas.
Artikel 4
Fordonsgrupper
I denna förordning klassificeras motorfordon i fordonsgrupper i enlighet med tabell 1 i bilaga I.
Artiklarna 5–22 är inte tillämpliga på motorfordon i fordonsgrupperna 0, 6, 7, 8, 13, 14, 15 och 17.
Artikel 5
Elektroniska verktyg
1. Kommissionen ska kostnadsfritt tillhandahålla följande elektroniska verktyg i form av programvara som är nedladdningsbar och körbar:
Ett simuleringsverktyg.
Förbehandlingsverktyg.
Ett hashningsverktyg.
Kommissionen ska underhålla de elektroniska verktygen och göra ändringar och uppdateringar av dem.
2. Kommissionen ska göra de elektroniska verktyg som avses i punkt 1 tillgängliga genom en offentligt tillgänglig särskild elektronisk distributionsplattform.
3. Simuleringsverktyget ska användas för att bestämma nya fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, eller för att bestämma om dessa fordon är ett utsläppsfritt tungt fordon, ett tungt hybridelfordon eller ett dubbelbränslefordon. Simuleringsverktyget ska vara konstruerat så att det fungerar baserat på ingångsinformation enligt bilaga III samt de indata som avses i artikel 12.1.
4. Förbehandlingsverktygen ska användas för kontroll och sammanställning av provningsresultat och för ytterligare beräkningar gällande koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos vissa komponenter, separata tekniska enheter eller system samt konvertering av dessa till ett format som simuleringsverktyget använder. Tillverkaren ska använda förbehandlingsverktygen efter att ha utfört de provningar som avses i punkt 4 i bilaga V för motorer och i punkt 3 i bilaga VIII för luftmotstånd.
5. Hashningsverktygen ska användas för att skapa en otvetydig koppling mellan de certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system och dess certifieringsdokument, samt för att skapa en otvetydig koppling mellan ett fordon och dess tillverkares dokumentationsfil och kundinformationsfil enligt bilaga IV.
KAPITEL 2
TILLSTÅND ATT ANVÄNDA SIMULERINGSVERKTYGET FÖR TYPGODKÄNNANDE MED AVSEENDE PÅ UTSLÄPP OCH INFORMATION OM REPARATION OCH UNDERHÅLL AV FORDON
Artikel 6
Ansökan om tillstånd att använda simuleringsverktyget i syfte att bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos nya fordon
1. Fordonstillverkaren ska till godkännandemyndigheten lämna in en ansökan om tillstånd att använda det simuleringsverktyg som avses i artikel 5.3 i syfte att bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos nya fordon som ingår i en eller flera fordonsgrupper (nedan kallat tillstånd).
2. Ansökan om tillstånd ska vara utformat som ett informationsdokument som skapats i enlighet med mallen i tillägg 1 till bilaga II.
3. Ansökan om tillstånd ska åtföljas av en ändamålsenlig beskrivning av de förfaranden som tillverkaren har inrättat i syfte att bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos alla berörda fordonsgrupper, i enlighet med punkt 1 i bilaga II.
Den ska även åtföljas av den bedömningsrapport som godkännandemyndigheten har utarbetat efter att den har gjort en bedömning i enlighet med punkt 2 i bilaga II.
4. Fordonstillverkaren ska lämna in en ansökan om tillstånd som har utformats i enlighet med punkterna 2 och 3 till godkännandemyndigheten senast i samband med ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 582/2011, eller tillsammans med ansökan om EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt tillgång till reparations- och underhållsinformation i enlighet med artikel 9 i den förordningen. Ansökan om tillstånd måste avse den fordonsgrupp där den typ av fordon som ansökan om EG-typgodkännande gäller ingår.
Artikel 7
Administrativa bestämmelser för beviljande av tillstånd
1. Godkännandemyndigheten ska bevilja tillståndet om tillverkaren har lämnat in en ansökan i enlighet med artikel 6 och kan styrka att kraven i bilaga II är uppfyllda för de berörda fordonsgrupperna.
Om kraven i bilaga II endast är uppfyllda för några av de fordonsgrupper som anges i ansökan om tillstånd ska tillståndet endast beviljas för de fordonsgrupperna.
2. Tillståndet ska utfärdas i enlighet med mallen i tillägg 2 till bilaga II.
Artikel 8
Efterföljande ändringar av inrättade förfaranden för bestämning av fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
1. Ett tillstånd ska utökas till andra fordonsgrupper än dem som berörs av ansökan och har beviljats tillstånd i enlighet med artikel 7.1, om fordonstillverkaren kan styrka att de förfaranden som denne har inrättat för bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för de fordonsgrupper som omfattas av tillståndet till fullo uppfyller kraven i bilaga II även vad gäller de andra fordonsgrupperna.
2. Fordonstillverkaren ska ansöka om utökning av tillståndet i enlighet med artikel 6.1, 6.2 och 6.3.
3. Efter att ha erhållit tillståndet ska fordonstillverkaren utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheten eventuella ändringar i de förfaranden som tillverkaren inrättat för bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för de fordonsgrupper som omfattas av tillståndet som kan påverka noggrannheten, tillförlitligheten och stabiliteten i dessa förfaranden.
4. När godkännandemyndigheten har mottagit det meddelande som avses i punkt 3 ska den underrätta fordonstillverkaren om huruvida de förfaranden som påverkas av ändringarna fortsatt omfattas av det beviljade tillståndet, huruvida tillståndet ska utökas i enlighet med punkterna 1 och 2 eller huruvida en ny ansökan om tillstånd ska göras i enlighet med artikel 6.
5. Om ändringarna inte omfattas av tillståndet ska tillverkaren, inom en månad från mottagandet av de upplysningar som avses i punkt 4, ansöka om en utökning av tillståndet eller om ett nytt tillstånd. Om tillverkaren inte ansöker om en utökning av tillståndet eller om ett nytt tillstånd inom denna tidsfrist, eller om ansökan avslås, ska tillståndet återkallas.
KAPITEL 3
ANVÄNDNING AV SIMULERINGSVERKTYGET FÖR ATT BESTÄMMA KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING MED AVSEENDE PÅ REGISTRERING, FÖRSÄLJNING OCH IBRUKTAGANDE AV NYA FORDON
Artikel 9
Skyldighet att fastställa och uppge nya fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
1. En fordonstillverkare ska bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för alla nya fordon, med undantag av utsläppsfria tunga fordon, tunga hybridelfordon och dubbelbränslefordon, som ska säljas, registreras eller tas i bruk i unionen med hjälp av den senaste tillgängliga versionen av det simuleringsverktyg som avses i artikel 5.3. När det gäller utsläppsfria tunga fordon, tunga hybridelfordon och dubbelbränslefordon som ska säljas, registreras eller tas i bruk i unionen ska tillverkaren bestämma endast de uppgifter som anges för dessa fordon i mallarna i delarna I och II i bilaga IV med hjälp av den senaste tillgängliga versionen av det simuleringsverktyg som avses i artikel 5.3.
En fordonstillverkare får använda simuleringsverktyget i enlighet med denna artikel endast om denne har ett tillstånd som beviljats för den berörda fordonsgruppen i enlighet med artikel 7 eller som utökats till den berörda fordonsgruppen i enlighet med artikel 8.1.
2. Fordonstillverkaren ska registrera resultaten av den simulering som utförts i enlighet med punkt 1 första stycket i tillverkarens dokumentationsfil som utarbetas i enlighet med del I i bilaga IV.
Med undantag för de fall som avses i artikel 21.3 andra stycket och artikel 23.6 är efterföljande ändringar av tillverkarens dokumentationsfil inte tillåtna.
3. Fordonstillverkaren ska skapa kryptografiska hashar av tillverkarens dokumentationsfil och kundinformationsfilen med hjälp av det hashningsverktyg som avses i artikel 5.5.
4. Alla fordon som ska registreras, säljas eller tas i bruk ska åtföljas av den kundinformationsfil som utarbetats av tillverkaren i enlighet med mallen i del II i bilaga IV.
Alla kundinformationsfiler ska innefatta ett avtryck av den kryptografiska hash av tillverkarens dokumentationsfil som avses i punkt 3.
5. Alla fordon som ska registreras, säljas eller tas i bruk ska åtföljas av ett intyg om överensstämmelse eller, när det gäller fordon som godkänts i enlighet med artikel 24 i direktiv 2007/46/EG, ett intyg om enskilt godkännande, som innefattar ett avtryck av den kryptografiska hash av tillverkarens dokumentationsfil och kundinformationsfilen som avses i punkt 3.
Artikel 10
Ändringar, uppdateringar och funktionsfel i elektroniska verktyg
1. Om simuleringsverktyget ändras eller uppdateras ska fordonstillverkaren börja använda det ändrade eller uppdaterade simuleringsverktyget senast tre månader efter det att ändringarna eller uppdateringarna gjordes tillgängliga på den särskilda elektroniska distributionsplattformen.
2. Om det inte går att bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos nya fordon i enlighet med artikel 9.1 på grund av ett funktionsfel i simuleringsverktyget ska fordonstillverkaren utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta via den särskilda elektroniska distributionsplattformen.
3. Om det inte går att bestämma koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos nya fordon i enlighet med artikel 9.1 på grund av ett funktionsfel i simuleringsverktyget ska fordonstillverkaren utföra simuleringen av dessa fordon senast sju kalenderdagar efter det datum som avses i punkt 1. Fram till dess ska skyldigheter till följd av artikel 9 beträffande de fordon för vilka det alltjämt är omöjligt att bestämma bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp tillfälligt upphävas.
Artikel 11
Tillgången till simuleringsverktygets in- och utdata
1. Tillverkarens dokumentationsfil tillsammans med certifiering av koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos komponenter, system och separata tekniska enheter ska förvaras av fordonstillverkaren i minst 20 år efter fordonets tillverkning och ska göras tillgängliga för godkännandemyndigheten och kommissionen när de begär detta.
2. På begäran av ett godkänt organ i en medlemsstat eller av kommissionen ska fordonstillverkaren inom 15 arbetsdagar tillhandahålla tillverkarens dokumentationsfil.
3. På begäran av ett godkänt organ i en medlemsstat eller av kommissionen ska den godkännandemyndighet som beviljade tillståndet i enlighet med artikel 7 eller certifierade de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system i enlighet med artikel 17, inom 15 arbetsdagar tillhandahålla det informationsdokument som avses i artikel 6.2 eller 16.2.
KAPITEL 4
KOLDIOXIDUTSLÄPPS- OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNINGSRELATERADE EGENSKAPER HOS KOMPONENTER, SEPARATA TEKNISKA ENHETER OCH SYSTEM
Artikel 12
Komponenter, separata tekniska enheter och system som är relevanta för bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
1. Simuleringsverktygets indata som avses i artikel 5.3 ska omfatta information om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos följande komponenter, separata tekniska enheter och system:
Motorer.
Transmissioner.
Momentomvandlare.
Andra momentöverförande komponenter.
Kompletterande kraftöverföringskomponenter.
Axlar.
Luftmotstånd för kaross eller släpfordon.
Hjälputrustning.
Däck.
2. De koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningrelaterade egenskaperna hos de komponenter, separata tekniska enheter och system som avses i punkterna 1 b–1 g och 1 i) ska baseras på antingen de värden som bestämts för varje komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj i enlighet med artikel 14 och certifierats i enlighet med artikel 17 (nedan kallade certifierade värden) eller, om certifierade värden saknas, på de standardvärden som bestämts i enlighet med artikel 13.
3. De koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos motorer ska baseras på de värden som bestämts för varje motorfamilj i enlighet med artikel 14 och certifieras i enlighet med artikel 17.
4. De koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos hjälputrustning ska baseras på de standardvärden som bestämts i enlighet med artikel 13.
5. I fråga om ett grundfordon som avses i artikel 2.2 ska de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter och system som avses i punkterna 1 g och 1 h som inte kan bestämmas för grundfordonet baseras på standardvärdena. För komponenter, separata tekniska enheter och system som avses i led h ska fordonstillverkaren välja tekniken med störst effektförluster.
6. När det gäller utsläppsfria tunga fordon, tunga hybridelfordon och dubbelbränslefordon ska simuleringsverktygets indata innehålla de uppgifter som anges i tabell 5 i bilaga III.
7. Om fordonet ska registreras, säljas eller tas i bruk med normala däck och vinterdäck, får fordonstillverkaren välja vilka av däcken som ska användas för bestämning av koldioxidutsläpp.
Artikel 13
Standardvärden
1. Standardvärdena för transmissioner ska bestämmas i enlighet med tillägg 8 till bilaga VI.
2. Standardvärdena för momentomvandlare ska bestämmas i enlighet med tillägg 9 till bilaga VI.
3. Standardvärdena för andra momentöverförande komponenter ska bestämmas i enlighet med tillägg 10 till bilaga VI.
4. Standardvärdena för kompletterande kraftöverföringskomponenter ska bestämmas i enlighet med tillägg 11 till bilaga VI.
5. Standardvärdena för axlar ska bestämmas i enlighet med tillägg 3 till bilaga VII.
6. Standardvärdena för luftmotståndet för en kaross eller ett släpfordon ska bestämmas i enlighet med tillägg 7 till bilaga VIII.
7. Standardvärdena för hjälputrustning ska bestämmas i enlighet med bilaga IX.
8. Standardvärdet för däck ska vara det för C3-vinterdäck som anges i tabell 2 i del B i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 ( 1 ).
Artikel 14
Certifierade värden
1. Fordonstillverkaren får använda de värden som bestämts i enlighet med punkterna 2–9 som simuleringsverktygets indata förutsatt att de är certifierade i enlighet med artikel 17.
2. De certifierade värdena för motorer ska bestämmas i enlighet med punkt 4 i bilaga V.
3. De certifierade värdena för transmissioner ska bestämmas i enlighet med punkt 3 i bilaga VI.
4. De certifierade värdena för momentomvandlare ska bestämmas i enlighet med punkt 4 i bilaga VI.
5. De certifierade värdena för andra momentöverförande komponenter ska bestämmas i enlighet med punkt 5 i bilaga VI.
6. De certifierade värdena för kompletterande kraftöverföringskomponenter ska bestämmas i enlighet med punkt 6 i bilaga VI.
7. De certifierade värdena för axlar ska bestämmas i enlighet med punkt 4 i bilaga VII.
8. De certifierade värdena för luftmotståndet för en kaross eller ett släpfordon ska bestämmas i enlighet med punkt 3 i bilaga VIII.
9. De certifierade värdena för däck ska bestämmas i enlighet med bilaga X.
Artikel 15
Begreppet familjer i fråga om komponenter, separata tekniska enheter och system som använder certifierade värden
1. Om inte annat följer av punkterna 3–6 ska de certifierade värden som bestämts för en huvudkomponent, en separat teknisk huvudenhet eller ett huvudsystem utan ytterligare provning gälla för alla medlemmar i familjen i enlighet med den definition av familj som anges i
2. För motorer ska, utan hinder av punkt 1, de certifierade värdena för alla medlemmarna i en motorfamilj som skapats i enlighet med den definition av familj som anges i tillägg 3 till bilaga V erhållas i enlighet med punkterna 4, 5 och 6 i bilaga V.
För däck ska en familj bestå av endast en däcktyp.
3. De koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningrelaterade egenskaperna hos huvudkomponenten, den separata tekniska huvudenheten eller huvudsystemet får inte vara bättre än egenskaperna hos någon annan medlem i samma familj.
4. Tillverkaren ska för godkännandemyndigheten styrka att huvudkomponenten, den separata tekniska huvudenheten eller huvudsystemet till fullo representerar komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen.
Om godkännandemyndigheten inom ramen för provning med avseende på artikel 16.3 andra stycket fastställer att den huvudkomponent, den separata tekniska huvudenhet eller det huvudsystem som har valts inte till fullo representerar komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen, får en alternativ referenskomponent, en alternativ separat teknisk referensenhet eller ett alternativt referenssystem väljas ut av godkännandemyndigheten och provas, och ska därefter utgöra huvudkomponent, separat teknisk huvudenhet eller huvudsystem.
5. På tillverkarens begäran, och förutsatt att godkännandemyndigheten samtycker, får de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos en specifik komponent, en specifik separat teknisk enhet eller ett specifikt system som inte är huvudkomponent, separat teknisk huvudenhet eller huvudsystem, anges i certifikatet om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen.
De koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos den specifika komponenten, den specifika separata tekniska enheten eller det specifika systemet ska bestämmas enlighet med artikel 14.
6. Om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos den specifika komponenten, den specifika separata tekniska enheten eller det specifika systemet, som bestämts i enlighet med punkt 5, leder till högre värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning än hos huvudkomponenten, den separata tekniska huvudenheten eller huvudsystemet, ska tillverkaren utesluta den eller det ur den befintliga familjen, tilldela den eller det till en ny familj och ange den eller det som familjens nya huvudenhet, separata tekniska huvudenhet eller huvudsystem eller ansöka om en utökning av certifikatet i enlighet med artikel 18.
Artikel 16
Ansökan om certifiering av de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter eller system
1. Ansökan om certifiering av de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen ska lämnas in till godkännandemyndigheten.
2. Ansökan om certifiering ska vara utformat som ett informationsdokument som skapats i enlighet med mallen i
3. Ansökan om certifiering ska åtföljas av en förklaring av de konstruktionselement för den berörda komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen som har en icke-försumbar påverkan på de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos berörda komponenter, separata tekniska enheter eller system.
Ansökan ska även åtföljas av relevanta provningsrapporter som utfärdats av en godkännandemyndighet, provningsresultaten och en försäkran om överensstämmelse som utfärdats av en godkännandemyndighet i enlighet med punkt 1 i bilaga X till direktiv 2007/46/EG.
Artikel 17
Administrativa bestämmelser för certifiering av de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter och system
1. Om alla tillämpliga krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten certifiera de värden som gäller de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen.
2. I det fall som avses i punkt 1 ska godkännandemyndigheten utfärda ett certifikat om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna med hjälp av den mall som finns i
3. Godkännandemyndigheten ska bevilja ett certifieringsnummer i enlighet med det numreringssystem som anges i
Godkännandemyndigheten får inte tilldela en annan komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj samma nummer. Certifieringsnumret ska användas för identifiering av provningsrapporten.
4. Godkännandemyndigheten ska med hjälp av det hashningsverktyg som avses i artikel 5.5. skapa en kryptografisk hash av filen med provningsresultat, som ska innehålla certifieringsnumret. Hashningen ska ske så snart provningsresultaten är klara. Godkännandemyndigheten ska göra ett avtryck av hashen tillsammans med certifieringsnumret på certifikatet om koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper.
Artikel 18
Utökning i syfte att inkludera nya komponenter, separata tekniska enheter eller system i en komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj
1. På tillverkarens begäran och efter godkännande från godkännandemyndigheten får en ny komponent, en ny separat teknisk enhet eller ett nytt system inkluderas som en medlem i en certifierad komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj om de uppfyller kriterierna för definitionen av familj i
I sådana fall ska godkännandemyndigheten utfärda ett reviderat certifikat med ett utökningsnummer.
Tillverkaren ska ändra det informationsdokument som avses i artikel 16.2 och lämna det till godkännandemyndigheten.
2. Om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos den specifika komponenten, den specifika separata tekniska enheten eller det specifika systemet, som bestämts i enlighet med punkt 1, leder till högre värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning än hos huvudkomponenten, den separata tekniska huvudenheten eller huvudsystemet, ska den nya komponenten, den nya separata tekniska enheten eller det nya systemet bli ny huvudkomponent, ny separat teknisk enhet eller nytt huvudsystem.
Artikel 19
Efterföljande ändringar som är relevanta för certifiering av de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter eller system
1. Tillverkaren ska meddela godkännandemyndigheten eventuella ändringar i konstruktion eller tillverkning av berörda komponenter, separata tekniska enheter eller system som sker efter certifieringen av värden som avser de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos den berörda komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen i enlighet med artikel 17 och som kan ha en icke-försumbar påverkan på de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos dessa komponenter, separata tekniska enheter och system.
2. När godkännandemyndigheten har mottagit det meddelande som avses i punkt 1 ska den underrätta tillverkaren om huruvida de komponenter, separata tekniska enheter eller system som påverkas av ändringarna fortsatt omfattas av det utfärdade certifikatet, eller huruvida det krävs ytterligare provning i enlighet med artikel 14 för att kontrollera ändringarnas påverkan på berörda komponenter, separata tekniska enheter eller system.
3. Om de komponenter, separata tekniska enheter eller system som påverkas av ändringarna inte omfattas av certifikatet ska tillverkaren inom en månad efter att den har mottagit dessa uppgifter från godkännandemyndigheten ansöka om ny certifiering eller en utökning i enlighet med artikel 18. Om tillverkaren inte ansöker om certifiering eller en utökning inom denna tidsfrist, eller om ansökan avslås, ska certifikatet återkallas.
KAPITEL 5
ÖVERENSSTÄMMELSE HOS SIMULERINGSVERKTYGETS DRIFT, INGÅNGSINFORMATION OCH INDATA
Artikel 20
Fordonstillverkarens, godkännandemyndighetens och kommissionens ansvar med avseende på överensstämmelsen hos simuleringsverktygets användning
1. Fordonstillverkaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de förfaranden som inrättats för bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos alla fordonsgrupper som omfattas av det tillstånd som beviljats enligt artikel 7 eller utökningen av tillståndet i enlighet med artikel 8.1 fortsatt är ändamålsenliga.
Fordonstillverkaren ska årligen utföra det provningsförfarande som anges i bilaga Xa på ett minsta antal fordon i enlighet med punkt 3 i den bilagan. Fordonstillverkaren ska senast den 31 december varje år och i enlighet med punkt 8 i bilaga Xa, tillhandahålla en provningsrapport för godkännandemyndigheten för varje provat fordon och bevara provningsrapporterna i minst 10 år samt göra dem tillgängliga för kommissionen och godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater på begäran.
2. Godkännandemyndigheten ska fyra gånger om året göra en bedömning i enlighet med punkt 2 i bilaga II för att kontrollera om de förfaranden som tillverkaren inrättat för bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos alla fordonsgrupper som omfattas av tillståndet fortsatt är ändamålsenliga. Bedömningen ska även omfatta kontroll av urvalet av ingångsinformation och indata och en upprepning av de simuleringar som tillverkaren har utfört.
Om ett fordon inte klarar det provningsförfarande som anges i bilaga Xa ska godkännandemyndigheten inleda en undersökning för att fastställa orsaken till detta i enlighet med bilaga Xa. Så snart godkännandemyndigheten har fastställt orsaken ska den underrätta godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater om detta.
Om orsaken har samband med simuleringsverktygets användning ska artikel 21 tillämpas. Om orsaken har samband med de certifierade koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter och system ska artikel 23 tillämpas.
Om inga oriktigheter har kunnat påträffas i certifieringen av komponenter, separata tekniska enheter eller system eller i användningen av simuleringsverktyget ska godkännandemyndigheten rapportera att fordonet inte har klarat provningsförfarandet till kommissionen. Kommissionen ska undersöka om simuleringsverktyget eller det provningsförfarande som anges i bilaga Xa har lett till att fordonet inte har klarat provningsförfarandet och om en förbättring av simuleringsverktyget eller provningsförfarandet är nödvändig.
Artikel 21
Korrigerande åtgärder för överensstämmelse hos simuleringsverktygets drift
1. Om godkännandemyndigheten i enlighet med artikel 20.2 finner att de förfaranden som fordonstillverkaren har inrättat för bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning hos berörda fordonsgrupper inte är i överensstämmelse med tillståndet eller med denna förordning eller kan leda till felaktig bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, ska godkännandemyndigheten begära att tillverkaren lämnar in en plan på korrigerande åtgärder senast 30 kalenderdagar efter att den har mottagit godkännandemyndighetens begäran.
Om fordonstillverkaren kan visa att den behöver mer tid för att lämna in planen på korrigerande åtgärder får godkännandemyndigheten bevilja en förlängning med upp till 30 kalenderdagar.
2. Planen på korrigerande åtgärder ska gälla för alla fordonsgrupper som godkännandemyndigheten har angett i sin begäran.
3. Godkännandemyndigheten ska godkänna eller avslå planen på korrigerande åtgärder inom 30 kalenderdagar efter det att den har mottagit den. Godkännandemyndigheten ska meddela tillverkaren och alla övriga medlemsstater sitt beslut att godkänna eller avslå planen på korrigerande åtgärder.
Godkännandemyndigheten får kräva att fordonstillverkaren utfärdar en ny dokumentationsfil för tillverkaren, en ny kundinformationsfil och ett nytt intyg om överensstämmelse med utgångspunkt i en ny bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, som avspeglar de ändringar som har genomförts i enlighet med den godkända planen på korrigerande åtgärder.
4. Tillverkaren ska vara ansvarig för genomförandet av den godkända planen på korrigerande åtgärder.
5. Om godkännandemyndigheten har avslagit planen på korrigerande åtgärder, eller fastställer att de korrigerande åtgärderna inte utförs korrekt, ska den vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa överensstämmelsen hos simuleringsverktygets drift eller återkalla tillståndet.
Artikel 22
Tillverkarens och godkännandemyndighetens ansvar vad gäller överensstämmelsen hos de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter och system
1. Tillverkaren ska vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med bilaga X till direktiv 2007/46/EG för att säkerställa att de koldioxids- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos de komponenter, separata tekniska enheter och system som förtecknas i artikel 12.1 och som har certifierats i enlighet med artikel 17 inte avviker från de certifierade värdena.
Dessa åtgärder ska även omfatta följande:
Om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos en medlem i en komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj har certifierats i enlighet med artikel 15.5 ska referensvärdet för kontrollen av de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna vara det som certifierats för denna medlem i familjen.
Om en avvikelse från certifierade värden upptäcks till följd av de åtgärder som avses i första och andra stycket, ska tillverkaren genast underrätta godkännandemyndigheten om detta.
2. Tillverkaren ska årligen tillhandahålla provningsrapporter med resultaten av de förfaranden som avses i punkt 1 andra stycket till den godkännandemyndighet som certifierade de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen. Tillverkaren ska göra provningsrapporterna tillgängliga för kommissionen på begäran.
3. Tillverkaren ska säkerställa att minst ett av varje 25 förfaranden som avses i punkt 1 andra stycket, eller när det gäller däck minst ett förfarande om året, som avser en komponentfamilj, familj av separata tekniska enheter eller systemfamilj, övervakas av en annan godkännandemyndighet än den som medverkade vid certifieringen av de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter eller systemfamiljen.
4. Varje godkännandemyndighet får när som helst utföra kontroller avseende komponenterna, de separata tekniska enheterna och systemen vid någon av tillverkarens och fordonstillverkarens anläggningar i syfte att kontrollera att de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos dessa komponenter, separata tekniska enheter och system inte avviker från de certifierade värdena.
Tillverkaren och fordonstillverkaren ska inom 15 dagar från godkännandemyndighetens begäran förse godkännandemyndigheten med alla relevanta handlingar, prover och annat material som de förfogar över och som behövs för att genomföra kontrollerna avseende en komponent, en separat teknisk enhet eller ett system.
Artikel 23
Korrigerande åtgärder för överensstämmelse hos de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter och system
1. Om godkännandemyndigheten i enlighet med artiklarna 20 och 22 konstaterar att de åtgärder som tillverkaren har vidtagit för att säkerställa att de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos komponenter, separata tekniska enheter och system som förtecknas i artikel 12.1 och som har certifierats i enlighet med artikel 17 inte avviker från de certifierade värdena är otillräckliga, ska godkännandemyndigheten begära att tillverkaren lämnar in en plan på korrigerande åtgärder senast 30 kalenderdagar efter det att den mottagit godkännandemyndighetens begäran.
Om tillverkaren kan visa att den behöver mer tid för att lämna in planen på korrigerande åtgärder får godkännandemyndigheten bevilja en förlängning med upp till 30 kalenderdagar.
2. Planen på korrigerande åtgärder ska gälla för alla komponentfamiljer, familjer av separata tekniska enheter eller systemfamiljer som godkännandemyndigheten har angett i sin begäran.
3. Godkännandemyndigheten ska godkänna eller avslå planen på korrigerande åtgärder inom 30 kalenderdagar efter det att den har mottagit den. Godkännandemyndigheten ska meddela tillverkaren och alla övriga medlemsstater sitt beslut att godkänna eller avslå planen på korrigerande åtgärder.
Godkännandemyndigheten får begära att de fordonstillverkare som monterat de berörda komponenterna, separata tekniska enheterna och systemen i sina fordon utfärdar en ny dokumentationsfil för tillverkaren, en ny kundinformationsfil och ett nytt intyg om överensstämmelse med utgångspunkt i de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos dessa komponenter, separata tekniska enheter och system som erhållits på det sätt som avses i artikel 22.1.
4. Tillverkaren ska vara ansvarig för genomförandet av den godkända planen på korrigerande åtgärder.
5. Tillverkaren ska upprätthålla en förteckning över varje komponent, separat teknisk enhet eller system som har återkallats och reparerats eller ändrats samt över vilken verkstad som utförde reparationen. Godkännandemyndigheten ska på begäran ha åtkomst till denna förteckning medan planen på korrigerande åtgärder genomförs och under en period på fem år efter att den har genomförts.
6. Om godkännandemyndigheten avslog planen på korrigerande åtgärder eller konstaterar att de korrigerande åtgärderna inte utförs korrekt, ska den vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa överensstämmelsen hos de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna hos den berörda komponentfamiljen, familjen av separata tekniska enheter och systemfamiljen, eller återkalla certifikatet om de koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaperna.
KAPITEL 6
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 24
Övergångsbestämmelser
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.3 ska medlemsstaterna, om de skyldigheter som avses i artikel 9 inte har uppfyllts, förbjuda registrering, försäljning eller ibruktagande av
fordon i grupperna 4, 5, 9 och 10, inklusive undergrupp v i varje fordonsgrupp, i enlighet med tabell 1 i bilaga I, från och med den 1 juli 2019,
fordon i grupperna 1, 2 och 3, i enlighet med tabell 1 i bilaga I, från och med den 1 januari 2020,
fordon i grupperna 11, 12 och 16, i enlighet med tabell 1 i bilaga I, från och med den 1 juli 2020,
2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 a ska de skyldigheter som avses i artikel 9 gälla från och med den 1 januari 2019 vad gäller alla fordon i grupperna 4, 5, 9 och 10 med tillverkningsdatum den 1 januari 2019 eller senare. ►M1 För fordon i undergrupp v i någon av dessa fordonsgrupper ska den skyldighet som avses i artikel 9 gälla från och med ikraftträdandet av denna förordning. ◄
Vid tillämpningen av första stycket ska med tillverkningsdatum avses
datum för undertecknande av intyget om överensstämmelse,
eller, om ett intyg om överensstämmelse inte utfärdats, det datum då fordonets identifikationsnummer anbringades för första gången på relevanta delar av fordonet.
3. Artikel 20.1 andra stycket och artikel 20.2 andra, tredje och fjärde styckena ska tillämpas från och med den 1 juli 2020. Korrigerande åtgärder enligt artiklarna 21.5 och 23.6 ska tillämpas efter en undersökning av ett fordon som inte klarat det provningsförfarande som anges i bilaga Xa från och med den 1 juli 2023.
Artikel 25
Ändring av direktiv 2007/46/EG
Bilagorna I, III, IV, IX och XV till direktiv 2007/46/EG ska ändras i enlighet med bilaga XI till den här förordningen.
Artikel 26
Ändring av förordning (EU) nr 582/2011
Förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
I artikel 3.1 ska följande stycke läggas till:
”För att erhålla EG-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation eller EG-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp samt reparations- och underhållsinformation, ska tillverkaren även visa att kraven i artikel 6 och bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2017/2400 ( *1 ) är uppfyllda för den berörda fordonsgruppen. Det kravet ska dock inte gälla om tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i förordning (EU) 2017/2400 för respektive fordonsgrupp.
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
I punkt 1a ska led d ersättas med följande:
”d) Alla övriga undantag som anges i punkt 3.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2.1, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10.1 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1.1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.”
I punkt 1a ska följande led läggas till:
”e) Kraven i artikel 6 och bilaga II till förordning (EU) 2017/2400 är uppfyllda vad gäller den berörda fordonsgruppen, förutom i de fall då tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i den förordningen för respektive fordonsgrupp.”
Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
I punkt 1a ska led d ersättas med följande:
”d) Alla övriga undantag som anges i punkt 3.1 i bilaga VII till den här förordningen, punkterna 2.1 och 6.1 i bilaga X till den här förordningen, punkterna 2.1, 4.1, 5.1, 7.1, 8.1 och 10.1.1 i bilaga XIII till den här förordningen och punkt 1.1 i tillägg 6 till bilaga XIII till den här förordningen är tillämpliga.”
I punkt 1a ska följande led läggas till:
”e) Kraven i artikel 6 och bilaga II till förordning (EU) 2017/2400 är uppfyllda vad gäller den berörda fordonsgruppen, förutom i de fall då tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, säljas eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i den förordningen för respektive fordonsgrupp.”
Artikel 27
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
INDELNING AV FORDON I FORDONSGRUPPER
1. Indelning av fordon för denna förordnings ändamål
1.1 Indelning av fordon av kategori N
Tabell 1
Fordonsgrupper för fordon av kategori N
|
Beskrivning av egenskaper relevanta för indelning i fordonsgrupper |
Fordonsgrupp |
Användningsprofil och fordonskonfiguration |
||||||||
|
Axelkonfiguration |
Chassikonfiguration |
Högsta tekniskt tillåtna totalmassa (ton) |
Långfärd |
Långfärd (EMS) |
Regionala leveranser |
Regionala leveranser (EMS) |
Stadsleveranser |
Kommunala tjänster |
Byggfordon |
|
|
4 × 2 |
Påbyggnadsbil |
> 3,5–7,5 |
(0) |
|
||||||
|
Påbyggnadsbil (eller dragbil) (*1) |
> 7,5–10 |
1 |
|
|
R |
|
R |
|
|
|
|
Påbyggnadsbil (eller dragbil) (*1) |
> 10–12 |
2 |
R + T1 |
|
R |
|
R |
|
|
|
|
Påbyggnadsbil (eller dragbil) (*1) |
> 12–16 |
3 |
|
|
R |
|
R |
|
|
|
|
Påbyggnadsbil |
> 16 |
4 |
+ T2 |
|
R |
|
R |
R |
|
|
|
Dragbil |
> 16 |
5 |
T + ST |
T + ST + T2 |
T + ST |
T + ST + T2 |
T + ST |
|
|
|
|
Påbyggnadsbil |
> 16 |
4v (*2) |
|
|
|
|
|
R |
R |
|
|
Dragbil |
> 16 |
5v (*2) |
|
|
|
|
|
|
T + ST |
|
|
4 × 4 |
Påbyggnadsbil |
> 7,5–16 |
(6) |
|
||||||
|
Påbyggnadsbil |
> 16 |
(7) |
|
|||||||
|
Dragbil |
> 16 |
(8) |
|
|||||||
|
6 × 2 |
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
9 |
R + T2 |
R + D + ST |
R |
R + D + ST |
|
R |
|
|
Dragbil |
alla vikter |
10 |
T + ST |
T + ST + T2 |
T + ST |
T + ST + T2 |
|
|
|
|
|
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
9v (*2) |
|
|
|
|
|
R |
R |
|
|
Dragbil |
alla vikter |
10v (*2) |
|
|
|
|
|
|
T + ST |
|
|
6 × 4 |
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
11 |
R + T2 |
R + D + ST |
R |
R + D + ST |
|
R |
R |
|
Dragbil |
alla vikter |
12 |
T + ST |
T + ST + T2 |
T + ST |
T + ST + T2 |
|
|
T + ST |
|
|
6 × 6 |
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
(13) |
|
||||||
|
Dragbil |
alla vikter |
(14) |
|
|||||||
|
8 × 2 |
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
(15) |
|
||||||
|
8 × 4 |
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
16 |
|
|
|
|
|
|
R |
|
8 × 6 8 × 8 |
Påbyggnadsbil |
alla vikter |
(17) |
|
||||||
|
(*1) I dessa fordonsklasser betraktas dragbilar som påbyggnadsbilar men med dragbilens särskilda vikt i körklart skick. (*2) Undergrupp v i fordonsgrupperna 4, 5, 9 och 10:dessa användningsprofiler är uteslutande tillämpliga på arbetsfordon. (*) EMS: det europeiska modulsystemet T = Dragbil R = Påbyggnadsbil och standardkaross T1, T2 = Standardsläpvagnar ST = Standardpåhängsvagn D = Standarddolly |
||||||||||
BILAGA II
KRAV OCH FÖRFARANDEN RÖRANDE DRIFTEN AV SIMULERINGSVERKTYGET
1. De förfaranden som fordonstillverkaren ska inrätta för drift av simuleringsverktyget
1.1. Tillverkaren ska inrätta minst följande förfaranden:
Ett dataadministrationssystem som omfattar införskaffande, lagring, hantering och hämtning av ingångsinformation och indata till simuleringsverktyget samt hantering av certifikat om koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper hos komponentfamiljer, familjer av separata tekniska enheter och systemfamiljer. Dataadministrationssystemet ska åtminstone
garantera att korrekt ingångsinformation och korrekta indata tillämpas på enskilda fordonskonfigurationer,
garantera att standardvärden beräknas och tillämpas korrekt,
genom jämförelse av kryptografiska hashvärden garantera att indatafiler för komponentfamiljer, familjer av separata tekniska enheter och systemfamiljer som används i simuleringsverktyget motsvarar indata för de komponentfamiljer, familjer av separata tekniska enheter och systemfamiljer som certifieringen beviljats för,
omfatta en skyddad databas för lagring av indata om komponentfamiljer, familjer av separata tekniska enheter och systemfamiljer och motsvarande certifikat om koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper,
garantera korrekt administration av ändringar av specifikationer och uppdateringar av komponenter, separata tekniska enheter och system,
möjliggöra spårning av komponenter, separata tekniska enheter och system efter att fordonet har tillverkats.
Ett dataadministrationssystem som omfattar hämtning av ingångsinformation och indata samt beräkningar i simuleringsverktyget och lagring av utdata. Dataadministrationssystemet ska åtminstone
garantera att kryptografiska hashvärden tillämpas korrekt,
omfatta en skyddad databas för lagring av utdata.
Förfaranden för åtkomst till den särskilda elektroniska distributionsplattform som avses i artikel 5.2 och artikel 10.1 och 10.2, samt nedladdning och installation av de senaste versionerna av simuleringsverktyget.
Lämplig utbildning av den personal som arbetar med simuleringsverktyget.
2. Gokännandemyndighetens bedömning
2.1. Godkännandemyndigheten ska kontrollera huruvida de förfaranden som nämns i punkt 1 beträffande driften av simuleringsverktyget har inrättats.
Godkännandemyndigheten ska också kontrollera följande:
Att de förfaranden som anges i punkterna 1.1.1, 1.1.2 och 1.1.3 genomförs samt att kravet i punkt 1.1.4 tillämpas.
Att de förfaranden som används under demonstration tillämpas på samma sätt på alla produktionsanläggningar som tillverkar den aktuella fordonsgruppen.
Att beskrivningen av data- och processflöden i verksamheten som rör bestämning av fordonens koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning är fullständig.
Vid tillämpningen av andra stycket led a ska kontrollen omfatta bestämning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för minst ett fordon från var och en av de fordonsgrupper för vilka tillstånd sökts.
Tillägg 1
MALL TILL INFORMATIONSDOKUMENT FÖR DRIFT AV SIMULERINGSVERKTYGET I SYFTE ATT BESTÄMMA NYA FORDONS KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING
AVSNITT I
|
1 |
Tillverkarens namn och adress: |
|
2 |
Monteringsanläggningar där de förfaranden som avses i punkt 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2017/2400 har inrättats med avseende på drift av simuleringsverktyget: |
|
3 |
Fordonsgrupper som omfattas: |
|
4 |
Namn och adress för tillverkarens eventuella företrädare: |
AVSNITT II
1. Ytterligare upplysningar
|
1.1. |
Beskrivning av hanteringen av data- och processflöde (t.ex. flödesschema) |
|
1.2 |
Beskrivning av kvalitetssäkringen |
|
1.3 |
Kompletterande kvalitetssäkringsintyg (om tillämpligt) |
|
1.4 |
Beskrivning av införskaffande, hantering och lagring av data för simuleringsverktyget |
|
1.5 |
Kompletterande handlingar (om tillämpligt) |
|
2. |
Datum: … |
|
3. |
Underskrift: … |
Tillägg 2
MALL FÖR TILLSTÅND ATT ANVÄNDA SIMULERINGSVERKTYGET I SYFTE ATT BESTÄMMA KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING HOS NYA FORDON
Maximiformat: A4 (210 × 297 mm)
TILLSTÅND ATT ANVÄNDA SIMULERINGSVERKTYGET I SYFTE ATT BESTÄMMA KOLDIOXIDUTSLÄPP OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING HOS NYA FORDON
|
Meddelande om — beviljande av (1) — utökande av (1) — avslag på ansökan om (1) — återkallande av (1) |
Myndighetens stämpel
|
|
(1) Stryk vad som inte är tillämpligt (i vissa fall behöver ingenting strykas när mer än en post är tillämplig). |
|
tillstånd att använda simuleringsverktyget i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 genomförd genom förordning (EU) 2017/2400.
Tillstånd nummer:
Skäl till utökandet: …
AVSNITT I
|
0.1 |
Tillverkarens namn och adress: |
|
0.2 |
Monteringsanläggningar där de förfaranden som avses i punkt 1 i bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2017/2400 har inrättats med avseende på drift av simuleringsverktyget: |
|
0.3 |
Fordonsgrupper som omfattas: |
AVSNITT II
1. Ytterligare upplysningar
|
1.1 |
Godkännandemyndighetens bedömningsrapport |
|
1.2. |
Beskrivning av hanteringen av data- och processflöde (t.ex. flödesschema) |
|
1.3. |
Beskrivning av kvalitetssäkringen |
|
1.4. |
Kompletterande kvalitetssäkringsintyg (om tillämpligt) |
|
1.5. |
Beskrivning av införskaffande, hantering och lagring av data för simuleringsverktyget |
|
1.6 |
Kompletterande handlingar (om tillämpligt) |
|
2. |
Godkännandemyndighet ansvarig för genomförande av bedömningen |
|
3. |
Bedömningsrapportens datum: |
|
4. |
Bedömningsrapportens nummer: |
|
5. |
Eventuella anmärkningar: se addendum |
|
6. |
Ort |
|
7. |
Datum |
|
8. |
Underskrift |
BILAGA III
INGÅNGSINFORMATION AVSEENDE FORDONETS EGENSKAPER
1. Inledning
I denna bilaga förtecknas de parametrar som fordonstillverkaren ska tillhandahålla som indata till simuleringsverktyget. Tillämpligt XML-schema samt exempel på indata finns på den särskilda elektroniska distributionsplattformen.
2. Definitioner
”Parameter-ID”: Unik identifiering som används i simuleringsverktyget för en viss indataparameter eller mängd indataparametrar.
”Typ”: Parameterns datatyp.
|
string … |
Teckenföljd kodad enligt ISO8859-1. |
|
token … |
Teckenföljd kodad enligt ISO8859-1, utan blanksteg före eller efter. |
|
date … |
datum och klockslag enligt UTC-tid i formatet: ÅÅÅÅ-MM-DDTHH:MM:SSZ, där de kursiverade bokstäverna är fasta tecken, t.ex. ”2002-05-30T09:30:10Z”. |
|
integer … |
Värde av datatypen heltal, utan nollor före, t.ex. ”1800”. |
|
double, X … |
Decimaltal med exakt X siffror efter decimaltecknet (”.”) och utan nollor före, t.ex. för ”double, 2”: ”2345.67”, och för ”double, 4”: ”45.6780” |
”Enhet” … Enhet för parametern.
”fordonets korrigerade faktiska vikt”: den vikt som anges som ”fordonets faktiska vikt” enligt kommissionens förordning (EU) nr 1230/2012 ( 2 ), med undantag för tank eller tankar som ska fyllas till minst 50 % av kapaciteten, utan överbyggnad och korrigerad för vikten på icke installerad standardutrustning i enlighet med punkt 3.3 samt vikten på en standardkaross, standardpåhängsvagn eller standardsläpvagn för att simulera ett komplett fordon eller en komplett kombination av fordon och släpvagn eller påhängsvagn.
Alla delar som är monterade på och ovanför huvudramen betraktas som delar i överbyggnaden om de bara är installerade för att underlätta en överbyggnad, oberoende av de delar som krävs för att fordonet ska vara i körklart skick.
3. Mängder av indataparametrar
Tabell 1
Indataparametrar i mängden ”Vehicle/General”
|
Parameternamn |
Parameter-ID |
Typ |
Enhet |
Beskrivning/referens |
|
Manufacturer |
P235 |
token |
[-] |
|
|
ManufacturerAddress |
P252 |
token |
[-] |
|
|
Model |
P236 |
token |
[-] |
|
|
VIN |
P238 |
token |
[-] |
|
|
Date |
P239 |
dateTime |
[-] |
Datum och klockslag när komponent-hashen skapats |
|
LegislativeClass |
P251 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”N2”, ”N3” |
|
VehicleCategory |
P036 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Rigid Lorry”, ”Tractor” |
|
AxleConfiguration |
P037 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”4 × 2”, ”6 × 2”, ”6 × 4”, ”8 × 4” |
|
CurbMassChassis |
P038 |
int |
[kg] |
|
|
GrossVehicleMass |
P041 |
int |
[kg] |
|
|
IdlingSpeed |
P198 |
int |
[1/min] |
|
|
RetarderType |
P052 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”None”, ”Losses included in Gearbox”, ”Engine Retarder”, ”Transmission Input Retarder”, ”Transmission Output Retarder” |
|
RetarderRatio |
P053 |
double, 3 |
[-] |
|
|
AngledriveType |
P180 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”None”, ”Losses included in Gearbox”, ”Separate Angledrive” |
|
PTOShaftsGearWheels (1) |
P247 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”none”, ”only the drive shaft of the PTO”, ”drive shaft and/or up to 2 gear wheels”, ”drive shaft and/or more than 2 gear wheels”, ”only one engaged gearwheel above oil level” |
|
PTOOtherElements (1) |
P248 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”none”, ”shift claw, synchronizer, sliding gearwheel”, ”multi-disc clutch”, ”multi-disc clutch, oil pump” |
|
CertificationNumberEngine |
P261 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberGearbox |
P262 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberTorqueconverter |
P263 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberAxlegear |
P264 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberAngledrive |
P265 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberRetarder |
P266 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberTyre |
P267 |
token |
[-] |
|
|
CertificationNumberAirdrag |
P268 |
token |
[-] |
|
|
ZeroEmissionVehicle |
P269 |
boolean |
[-] |
|
|
VocationalVehicle |
P270 |
boolean |
[-] |
|
|
NgTankSystem |
P275 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Compressed”, ”Liquefied” Endast för fordon med motorer av bränsletypen ”NG PI” (P193) |
|
Sleeper cab |
P276 |
boolean |
[-] |
|
|
(1) Om flera kraftuttag monterats på transmissionen, ska endast den komponent med de högsta förlusterna i enlighet med punkt 3.6 i bilaga IX för dess kombination av kriterierna ”PTOShaftsGearWheels” och ”PTOShaftsOtherElements” anges. |
||||
Tabell 2
Indataparametrar i mängden ”Vehicle/AxleConfiguration” efter hjulaxel
|
Parameternamn |
Parameter-id |
Typ |
Enhet |
Beskrivning/referens |
|
TwinTyres |
P045 |
boolean |
[-] |
|
|
AxleType |
P154 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”VehicleNonDriven”, ”VehicleDriven” |
|
Steered |
P195 |
boolean |
|
|
Tabell 3
Indataparametrar i mängden ”Vehicle/Auxiliaries”
|
Parameternamn |
Parameter-id |
Typ |
Enhet |
Beskrivning/referens |
|
Fan/Technology |
P181 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Crankshaft mounted - Electronically controlled visco clutch”, ”Crankshaft mounted - Bimetallic controlled visco clutch”, ”Crankshaft mounted - Discrete step clutch”, ”Crankshaft mounted - On/off clutch”, ”Belt driven or driven via transm. - Electronically controlled visco clutch”, ”Belt driven or driven via transm. - Bimetallic controlled visco clutch”, ”Belt driven or driven via transm. - Discrete step clutch”, ”Belt driven or driven via transm. - On/off clutch”, ”Hydraulic driven - Variable displacement pump”, ”Hydraulic driven - Constant displacement pump”, ”Electrically driven - Electronically controlled” |
|
SteeringPump/Technology |
P182 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Fixed displacement”, ”Fixed displacement with elec. control”, ”Dual displacement”, ”Variable displacement mech. controlled”, ”Variable displacement elec. controlled”, ”Electric” Separat post krävs för varje styrd hjulaxel |
|
ElectricSystem/Technology |
P183 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Standard technology”, ”Standard technology - LED headlights, all” |
|
PneumaticSystem/Technology |
P184 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Small”, ”Small + ESS”, ”Small + visco clutch” , ”Small + mech. clutch”, ”Small + ESS + AMS”, ”Small + visco clutch + AMS”, ”Small + mech. clutch + AMS”, ”Medium Supply 1-stage”, ”Medium Supply 1-stage + ESS”, ”Medium Supply 1-stage + visco clutch” , ”Medium Supply 1-stage + mech. clutch”, ”Medium Supply 1-stage + ESS + AMS”, ”Medium Supply 1-stage + visco clutch + AMS”, ”Medium Supply 1-stage + mech. clutch + AMS”, ”Medium Supply 2-stage”, ”Medium Supply 2-stage + ESS”, ”Medium Supply 2-stage + visco clutch” , ”Medium Supply 2-stage + mech. clutch”, ”Medium Supply 2-stage + ESS + AMS”, ”Medium Supply 2-stage + visco clutch + AMS”, ”Medium Supply 2-stage + mech. clutch + AMS”, ”Large Supply”, ”Large Supply + ESS”, ”Large Supply + visco clutch” , ”Large Supply + mech. clutch”, ”Large Supply + ESS + AMS”, ”Large Supply + visco clutch + AMS”, ”Large Supply + mech. clutch + AMS”; ”Vacuum pump” |
|
HVAC/Technology |
P185 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”None”, ”Default” |
Tabell 4
Indataparametrar i mängden ”Vehicle/EngineTorqueLimits” per växel (valfritt)
|
Parameternamn |
Parameter-id |
Typ |
Enhet |
Beskrivning/referens |
|
Gear |
P196 |
integer |
[-] |
Endast växelnummer behöver anges om fordonsrelaterade momentgränser enligt punkt 6 är tillämpliga. |
|
MaxTorque |
P197 |
integer |
[Nm] |
|
Tabell 5
Indataparametrar för utsläppsfria tunga fordon, tunga hybridelfordon och dubbelbränslefordon
|
Parameternamn |
Parameter-ID |
Typ |
Enhet |
Beskrivning/referens |
|
Manufacturer |
P235 |
token |
[-] |
|
|
ManufacturerAddress |
P252 |
token |
[-] |
|
|
Model |
P236 |
token |
[-] |
|
|
VIN |
P238 |
token |
[-] |
|
|
Date |
P239 |
dateTime |
[-] |
Datum och klockslag när komponent-hashen skapats |
|
LegislativeClass |
P251 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”N2”, ”N3” |
|
VehicleCategory |
P036 |
string |
[-] |
Tillåtna värden: ”Rigid Lorry”, ”Tractor” |
|
CurbMassChassis |
P038 |
int |
[kg] |
|
|
GrossVehicleMass |
P041 |
int |
[kg] |
|
|
MaxNetPower1 |
P277 |
int |
[W] |
Om He-HDV = Y: högsta maximala nettoeffekt från alla energiomvandlare, kopplade till fordonets kraftöverföring eller hjulen |
|
MaxNetPower2 |
P278 |
int |
[W] |
Om He-HDV = Y: näst högsta maximala nettoeffekt från alla energiomvandlare, kopplade till fordonets kraftöverföring eller hjulen |
|
ZE-HDV |
P269 |
boolean |
[-] |
|
|
He-HDV |
P279 |
boolean |
[-] |
|
|
DualFuelVehicle |
P280 |
boolean |
[-] |
|
Tabell 6
Indataparametrar i mängden ”Advanced driver assistance systems”
|
Parameternamn |
Parameter-ID |
Typ |
Enhet |
Beskrivning/referens |
|
EngineStopStart |
P271 |
boolean |
[-] |
I enlighet med punkt 8.1.1 |
|
EcoRollWithoutEngineStop |
P272 |
boolean |
[-] |
I enlighet med punkt 8.1.2 |
|
EcoRollWithEngineStop |
P273 |
boolean |
[-] |
I enlighet med punkt 8.1.3 |
|
PredictiveCruiseControl |
P274 |
string |
[-] |
I enlighet med punkt 8.1.4, tillåtna värden: ”1,2”, ”1,2,3” |
4. Fordonsvikt
|
4.1 |
Den fordonsvikt som används som indata i simuleringen ska vara fordonets korrigerade faktiska vikt. Den korrigerade faktiska vikten ska baseras på fordon som är utrustade så att de uppfyller alla tillämpliga rättsakter i bilaga IV och bilaga XI till direktiv 2007/46/EG som gäller den aktuella fordonsklassen. |
|
4.2 |
Om inte all standardutrustning är monterad ska tillverkaren addera vikten för följande konstruktionselement till fordonets korrigerade faktiska vikt:
a)
Främre underkörningsskydd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 ( 3 ).
b)
Bakre underkörningsskydd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009.
c)
Sidoskydd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009.
d)
Vändskiva i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009. |
|
4.3 |
Vikten av de konstruktionselement som avses i punkt 4.2 ska vara följande: För fordon i grupperna 1, 2 och 3:
▼M1 ————— För fordon i grupperna 4, 5, 9–12 och 16:
|
5. Hydrauliskt och mekaniskt drivna axlar
För fordon utrustade med:
en hydrauliskt driven axel ska axeln betraktas som icke-drivande och tillverkaren ska inte beakta den vid fastställande av fordonets axelkonfiguration,
en mekaniskt driven axel ska axeln betraktas som drivande och tillverkaren ska beakta den vid fastställande av fordonets axelkonfiguration.
6. Växelberoende motorvridmomentgränser som sätts av fordonskontrollen
För de högsta 50 % av växlarna (t.ex. för växlarna 7–12 i en tolvväxlig växellåda) får fordonstillverkaren uppge en växelberoende motorvridmomentgräns som inte får vara högre än 95 % av motorns maximala vridmoment.
7. Fordonsspecifikt tomgångsvarvtal
|
7.1. |
Motorns tomgångsvarvtal ska uppges i VECTO för varje enskilt fordon. Det angivna tomgångsvarvtalet ska vara lika med eller högre än det som anges i godkännandet av motorindata. |
8. Avancerade förarstödssystem
8.1 Följande typer av avancerade förarstödssystem, som framför allt avser begränsning av bränsleförbrukning och CO2-utsläpp, ska anges i simuleringsverktygets indata:
Start/stopp-system: system som automatiskt stänger av och startar om förbränningsmotorn under fordonsstopp för att minska tomgångstiden. Vid automatisk avstängning av motorn får den maximala fördröjningen efter fordonets stopp inte vara längre än 3 s.
Miljörullning utan start/stopp-system: system som automatiskt kopplar ifrån förbränningsmotorn från kraftöverföringen under särskilda körförhållanden med låg negativ lutning. Under dessa faser går förbränningsmotorn med tomgång. Systemet ska åtminstone vara aktivt under alla inställda hastigheter på farthållaren över 60 km/tim.
Miljörullning med start/stopp-system: system som automatiskt kopplar ifrån förbränningsmotorn från kraftöverföringen under särskilda körförhållanden med låg negativ lutning. Under dessa faser är förbränningsmotorn efter en kort fördröjning avstängd och fortsätter att vara avstängd under huvuddelen av miljörullningsfasen. Systemet ska åtminstone vara aktivt under alla inställda hastigheter på farthållaren över 60 km/tim.
Prediktiv farthållare (PCC): system som optimerar den potentiella energianvändningen under en körcykel baserat på tillgängliga förtidsdata om väglutning och användning av ett GPS-system. Ett PCC-system som anges i simuleringsverktygets indata ska ha förtidsdata om väglutning för mer än 1 000 meter och omfatta alla följande funktioner:
Krönrullning
När fordonet närmar sig ett krön sänks fordonshastigheten jämfört med den inställda hastigheten på farthållaren innan fordonet börjar accelerera endast på grund av gravitationen så att bromsandet under den påföljande nedåtlutande sträckan kan reduceras.
Acceleration utan motoreffekt
Under körning i kraftig negativ lutning med låg fordonshastighet accelereras fordonet utan någon motoreffekt så att bromsandet under den nedåtlutande sträckan kan reduceras.
Backrullning
Under körning i nedåtlutning när fordonet bromsar vid överhastighet, ökar PCC-systemet överhastigheten under en kort tidsperiod så att nedåtkörningen avslutas med en högre fordonshastighet. Överhastighet är en högre hastighet än den inställda hastigheten på farthållaren.
Ett PCC-system kan anges som indata till simuleringsverktyget om antingen de funktioner som anges i punkterna 1 och 2 eller de som anges i punkterna 1, 2 och 3 omfattas.
8.2 De elva kombinationer av avancerade förarstödssystem som anges i tabell 7 utgör indataparametrar i simuleringsverktyget:
Tabell 7
Kombinationer av avancerade förarstödssystem som indataparametrar i simuleringsverktyget
|
Kombination nr |
Start/stopp-system |
Miljörullning utan start/stopp-system |
Miljörullning med start/stopp-system |
Prediktiv farthållare (PCC) |
|
1 |
ja |
nej |
nej |
nej |
|
2 |
nej |
ja |
nej |
nej |
|
3 |
nej |
nej |
ja |
nej |
|
4 |
nej |
nej |
nej |
ja |
|
5 |
ja |
ja |
nej |
nej |
|
6 |
ja |
nej |
ja |
nej |
|
7 |
ja |
nej |
nej |
ja |
|
8 |
nej |
ja |
nej |
ja |
|
9 |
nej |
nej |
ja |
ja |
|
10 |
ja |
ja |
nej |
ja |
|
11 |
ja |
nej |
ja |
ja |
8.3 Ett avancerat förarstödssystem som anges i simuleringsverktygets indata ska automatiskt ställas in på bränsleekonomiskt läge efter varje avstängning och påslagning av tändningen.
8.4 Om ett avancerat förarstödssystem anges i simuleringsverktygets indata ska det vara möjligt att bekräfta förekomsten av ett sådant system baserat på verklig körning och de systemdefintioner som anges i punkt 8.1. Om en viss kombination av system anges ska också funktionernas interaktion (t.ex. prediktiv farthållare plus miljörullning med start/stopp-system) demonstreras. Det ska vid kontrollförfarandet beaktas att systemen behöver vissa randvillkor för att aktiveras (t.ex motorns driftstemperatur för start/stopp-systemet. vissa intervall av fordonshastighet för prediktiv farthållare, vissa förhållanden mellan väglutning och fordonsvikt för miljörullning). Fordonstillverkaren måste lämna in en beskrivning av randvillkoren för när systemen är inaktiva eller har begränsad verkan. Godkännandemyndigheten får för godkännande begära tekniska motiveringar för dessa randvillkor från sökanden och bedöma deras överensstämmelse.
BILAGA IV
MALL FÖR DOKUMENTATIONSFIL FÖR TILLVERKAREN OCH FÖR KUNDINFORMATIONSFIL
DEL I
Fordonets koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning – dokumentationsfil för tillverkaren
Dokumentationsfilen för tillverkaren skapas av simuleringsverktyget och ska minst innehålla följande upplysningar:
1. Uppgifter om fordon, komponenter, separata tekniska enheter och system
1.1 Fordonsuppgifter
|
1.1.1 |
Tillverkarens namn och adress: |
|
1.1.2 |
Fordonets modell |
|
1.1.3 |
Fordonsidentifikationsnummer (VIN) … |
|
1.1.4 |
Fordonskategori (N1 N2, N3, M1, M2, M3) … |
|
1.1.5 |
Axelkonfiguration … |
|
1.1.6 |
Fordonets största bruttovikt (ton) … |
|
1.1.7 |
Fordonsgrupp enligt tabell 1 … |
|
1.1.8 |
Korrigerad faktisk körklar vikt (kg) … |
|
1.1.9 |
Arbetsfordon (ja/nej) … |
|
1.1.10 |
Utsläppsfritt tungt fordon (ja/nej) … |
|
1.1.11 |
Tungt hybridelfordon (ja/nej) … |
|
1.1.12 |
Dubbelbränslefordon (ja/nej) … |
|
1.1.13 |
Sovhytt (ja/nej) … |
1.2 Huvudmotorns egenskaper
|
1.2.1 |
Motorns modell |
|
1.2.2 |
Motorns certifieringsnummer … |
|
1.2.3 |
Motorns nominella effekt (kW) … |
|
1.2.4 |
Motorvarvtal vid tomgång (min– 1) … |
|
1.2.5 |
Motorns nominella varvtal (min– 1) … |
|
1.2.6 |
Slagvolym (l): … |
|
1.2.7 |
Bränsletyp (Diesel kompressionständning/CNG gnisttändning/LNG gnisttändning) … |
|
1.2.8 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende motorn… |
1.3 Huvudtransmissionens egenskaper
|
1.3.1 |
Transmissionens modell |
|
1.3.2 |
Transmissionens certifieringsnummer … |
|
1.3.3 |
Huvudsakligt alternativ för uppritning av förlustdiagram (alternativ 1/alternativ 2/alternativ 3/standardvärden) … |
|
1.3.4 |
Typ av transmission (SMT, AMT, APT-S, APT-P) … |
|
1.3.5 |
Antal växlar … |
|
1.3.6 |
Transmissionens slutliga utväxlingsförhållande … |
|
1.3.7 |
Typ av retarder … |
|
1.3.8 |
Kraftuttag (ja/nej) … |
|
1.3.9 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende transmissionen … |
1.4 Retarderns egenskaper
|
1.4.1 |
Retarderns modell |
|
1.4.2 |
Retarderns certifieringsnummer … |
|
1.4.3 |
Certifieringsalternativ för ritning av förlustdiagram (standardvärden/mätning) … |
|
1.4.4 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende andra momentöverförande komponenter … |
1.5 Momentomvandlarens egenskaper
|
1.5.1 |
Momentomvandlarens modell |
|
1.5.2 |
Momentomvandlarens certifieringsnummer … |
|
1.5.3 |
Certifieringsalternativ för ritning av förlustdiagram (standardvärden/mätning) … |
|
1.5.4 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende momentomvandlaren … |
1.6 Vinkelväxelns egenskaper
|
1.6.1 |
Vinkelväxelns modell |
|
1.6.2 |
Vinkelväxelns certifieringsnummer … |
|
1.6.3 |
Certifieringsalternativ för ritning av förlustdiagram (standardvärden/mätning) … |
|
1.6.4 |
Vinkelväxelns utväxlingsförhållande … |
|
1.6.5 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende andra kraftöverföringskomponenter … |
1.7 Axelegenskaper
|
1.7.1 |
Axelmodell … |
|
1.7.2 |
Axelns certifieringsnummer … |
|
1.7.3 |
Certifieringsalternativ för ritning av förlustdiagram (standardvärden/mätning) … |
|
1.7.4 |
Axeltyp (t.ex. normal enkel driven axel) … |
|
1.7.5 |
Axelförhållande … |
|
1.7.6 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende axeln… |
1.8 Aerodynamik
|
1.8.1 |
Modell |
|
1.8.2 |
Certifieringsalternativ för upprättande av CdxA (standardvärden/mätning) … |
|
1.8.3 |
Certifieringsnummer för CdxA (om tillämpligt) … |
|
1.8.4 |
CdxA-värde … |
|
1.8.5 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende luftmotståndet … |
1.9 Däckens huvudsakliga egenskaper
|
1.9.1 |
Däckdimensioner axel 1 … |
|
1.9.2 |
Däckens certifieringsnummer … |
|
1.9.3 |
Specifik rullmotståndskoefficient för alla däck på axel 1 … |
|
1.9.3a |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende däck på axel 1 … |
|
1.9.4 |
Däckdimensioner axel 2 … |
|
1.9.5 |
Tvillingaxel (ja/nej) axel 2 … |
|
1.9.6 |
Däckens certifieringsnummer … |
|
1.9.7 |
Specifik rullmotståndskoefficient för alla däck på axel 2 … |
|
1.9.7a |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende däck på axel 2 … |
|
1.9.8 |
Däckdimensioner axel 3 … |
|
1.9.9 |
Tvillingaxel (ja/nej) axel 3 … |
|
1.9.10 |
Däckens certifieringsnummer … |
|
1.9.11 |
Specifik rullmotståndskoefficient för alla däck på axel 3 … |
|
1.9.11a |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende däck på axel 3… |
|
1.9.12 |
Däckdimensioner axel 4 … |
|
1.9.13 |
Tvillingaxel (ja/nej) axel 4 … |
|
1.9.14 |
Däckens certifieringsnummer … |
|
1.9.15 |
Specifik rullmotståndskoefficient för alla däck på axel 4 … |
|
1.9.16 |
Hashvärde för indata och ingångsinformation avseende däck på axel 4 … |
1.10 Hjälputrustningens huvudsakliga egenskaper
|
1.10.1 |
Teknik i motorns kylfläkt … |
|
1.10.2 |
Teknik i styrservopump … |
|
1.10.3 |
Teknik i elsystem … |
|
1.10.4 |
Teknik i pneumatiskt system … |
1.11 Motorns momentbegränsningar
|
1.11.1 |
Motorns momentgräns i växel 1 (% av motorns max. moment) … |
|
1.11.2 |
Motorns momentgräns i växel 2 (% av motorns max. moment) … |
|
1.11.3 |
Motorns momentgräns i växel 3 (% av motorns max. moment) … |
|
1.11.4 |
Motorns momentgräns i växel … (% av motorns max. moment) |
1.12 Avancerade förarstödssystem (ADAS)
Start/stopp-system (ja/nej) …
Miljörullning utan start/stopp-system (ja/nej) …
Miljörullning med start/stopp-system (ja/nej) …
Prediktiv farthållare (ja/nej) …
2. Värden som beror på användningsprofil och last
2.1 Simuleringsparametrar (för varje kombination av profil, last och bränsle)
|
2.1.1 |
Användningsprofil (långfärd, långfärd (EMS), regionala leveranser, regionala leveranser (EMS), stadsleveranser, kommunala tjänster, byggfordon) … |
|
2.1.2 |
Last (enligt simuleringsverktygets definition) (kg) … |
|
2.1.3 |
Bränsle (diesel/bensin/LPG/CNG/…) … |
|
2.1.4 |
Fordonets totala vikt i simuleringen (kg) … |
2.2 Fordonets körprestanda och information för kvalitetskontroll av simuleringen
|
2.2.1 |
Medelhastighet (km/h) … |
|
2.2.2 |
Minsta momentana hastighet (km/h) … |
|
2.2.3 |
Största momentana hastighet (km/h) … |
|
2.2.4 |
Maximal deceleration (m/s2) … |
|
2.2.5 |
Maximal acceleration (m/s2) … |
|
2.2.6 |
Andel fullast av körtiden … |
|
2.2.7 |
Totalt antal växlingar … |
|
2.2.8 |
Totalt tillryggalagd sträcka (km) … |
2.3 Resultat som rör bränsle och koldioxid
|
2.3.1 |
Bränsleförbrukning (g/km) … |
|
2.3.2 |
Bränsleförbrukning (g/ton-km) … |
|
2.3.3 |
Bränsleförbrukning (g/person-km) … |
|
2.3.4 |
Bränsleförbrukning (g/m3-km) … |
|
2.3.5 |
Bränsleförbrukning (l/100 km) … |
|
2.3.6 |
Bränsleförbrukning (l/ton-km) … |
|
2.3.7 |
Bränsleförbrukning (l/person-km) … |
|
2.3.8 |
Bränsleförbrukning (l/m3-km) … |
|
2.3.9 |
Bränsleförbrukning (MJ/km) … |
|
2.3.10 |
Bränsleförbrukning (MJ/t-km) … |
|
2.3.11 |
Bränsleförbrukning (MJ/person-km) … |
|
2.3.12 |
Bränsleförbrukning (MJ/m3-km)… |
|
2.3.13 |
CO2 (g/km) … |
|
2.3.14 |
CO2 (g/ton-km) … |
|
2.3.15 |
CO2 (g/person-km) … |
|
2.3.16 |
CO2 (g/m3-km) … |
3 Information om programvara och användare
3.1 Information om programvara och användare
|
3.1.1 |
Simuleringsverktygets version (X.X.X) … |
|
3.1.2 |
Datum och klockslag för simuleringen |
|
3.1.3 |
Hashvärden för simuleringsverktygets ingångsinformation och indata … |
|
3.1.4 |
Kryptografisk hash av tillverkarens dokumentationsfil … |
DEL II
Fordonets koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning – Kundinformationsfil
1. Uppgifter om fordon, komponenter, separata tekniska enheter och system
1.1 Fordonsuppgifter
|
1.1.1 |
Fordonsidentifikationsnummer (VIN) … |
|
1.1.2 |
Fordonskategori (N1 N2, N3, M1, M2, M3) … |
|
1.1.3 |
Axelkonfiguration … |
|
1.1.4 |
Fordonets största bruttovikt (ton) … |
|
1.1.5 |
Fordonsgrupp … |
|
1.1.6 |
Tillverkarens namn och adress … |
|
1.1.7 |
Modell … |
|
1.1.8 |
Korrigerad faktisk körklar vikt (kg) … |
|
1.1.9 |
Arbetsfordon (ja/nej) … |
|
1.1.10 |
Utsläppsfritt tungt fordon (ja/nej) … |
|
1.1.11 |
Tungt hybridelfordon (ja/nej)… |
|
1.1.12 |
Dubbelbränslefordon (ja/nej)… |
|
1.1.13 |
Sovhytt (ja/nej) … |
1.2 Uppgifter om komponenter, separata tekniska enheter och system
|
1.2.1 |
Motorns nominella effekt (kW) … |
|
1.2.2 |
Slagvolym (l) … |
|
1.2.3 |
Bränsletyp (Diesel kompressionständning/CNG gnisttändning/LNG gnisttändning…)… |
|
1.2.4 |
Transmissionsvärden (mätta/standardvärden) … |
|
1.2.5 |
Typ av transmission (SMT, AMT, AT-S, AT-S) … |
|
1.2.6 |
Antal växlar … |
|
1.2.7 |
Retarder (ja/nej) … |
|
1.2.8 |
Axelförhållande … |
|
1.2.9 |
Genomsnittlig rullmotståndskoefficient (RRC) för alla däck på motorfordonet … |
|
1.2.10 |
Genomsnittlig drivmedelseffektivitetsklassificering för alla däck på motorfordonet i enlighet med förordning (EG) nr 1222/2009 … |
|
1.2.11 |
Start/stopp-system (ja/nej) … |
|
1.2.12 |
Miljörullning utan start/stopp-system (ja/nej) … |
|
1.2.13 |
Miljörullning med start/stopp-system (ja/nej) … |
|
1.2.14 |
Prediktiv farthållare (ja/nej)… |
2. Fordonets koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (för varje nyttolast-användningsprofil)
2.1 Nyttolast låg [kg]:
|
|
Genomsnittlig fordonshastighet |
CO2 -utsläpp |
Bränsleförbrukning |
||||
|
Långfärd |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Långfärd (EMS) |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Regionala leveranser |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Regionala leveranser (EMS) |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Stadsleveranser |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Kommunala tjänster |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Byggfordon |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
2.2 Nyttolast representativ [kg]:
|
|
Genomsnittlig fordonshastighet |
CO2 -utsläpp |
Bränsleförbrukning |
||||
|
Långfärd |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Långfärd (EMS) |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Regionala leveranser |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Regionala leveranser (EMS) |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Stadsleveranser |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Kommunala tjänster |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
Byggfordon |
… km/tim |
… g/km |
… g/t-km |
… g/m3-km |
… l/100km |
… l/t-km |
… l/m3-km |
|
2.3 |
Specifika CO2-utsläpp [g CO2/tkm] … |
|
2.4 |
Genomsnittligt nyttolastvärde [t] … |
|
2.5 |
Programvara och användarinformation
|
|
3. |
Kryptografisk hash av tillverkarens dokumentationsfil … |
▼M1 —————
BILAGA V
KONTROLL AV UPPGIFTER OM MOTORN
1. Inledning
Det motorprovningsförfarande som beskrivs i denna bilaga ska ge de indata om motorer som används av simuleringsverktyget.
2. Definitioner
I denna bilaga gäller definitionerna i Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06, och dessutom gäller följande definitioner:
|
1. |
CO2-motorfamilj : en tillverkares sammanföring av motorer efter konstruktion, enligt definitionen i punkt 1 i tillägg 3. |
|
2. |
CO2-huvudmotor : en motor vald från en CO2-motorfamilj i enlighet med tillägg 3. |
|
3. |
NCV : ett bränsles nettovärmevärde enligt punkt 3.2. |
|
4. |
specifika massutsläpp : totala massutsläpp dividerade med motorns totala arbete under en viss tid, uttryckt i g/kWh. |
|
5. |
specifik bränsleförbrukning : total bränsleförbrukning dividerad med motorns totala arbete under en viss tid, uttryckt i g/kWh. |
|
6. |
FCMC : provningscykel för bestämning av bränsleförbrukning (fuel consumption mapping cycle). |
|
7. |
full belastning : motorns avgivna vridmoment/effekt vid ett visst varvtal när motorn körs med full gas av föraren. |
Definitionerna i punkterna 3.1.5 och 3.1.6 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06 ska inte vara tillämpliga.
3. Allmänna krav
Laboratoriets faciliteter för kalibrering ska uppfylla kraven i ISO/TS 16949, ISO 9000-serien eller ISO/IEC 17025. All referensmätutrustning i laboratoriet som används för kalibrering och/eller verifiering ska vara spårbar till nationella eller internationella standarder.
Motorer ska ordnas i CO2-motorfamiljer i enlighet med tillägg 3. I punkt 4.1 anges vilka provningar som ska utföras för certifiering av en viss CO2-motorfamilj.
3.1 Provningsförhållanden
Alla provningar som utförs för certifiering av en viss CO2-motorfamilj enligt tillägg 3 till denna bilaga ska utföras på samma fysiska motor utan ändringar av motordynamometerns och motorsystemets uppställning, med undantag av vad som sägs i punkt 4.2 och tillägg 3.
3.1.1 Provningsförhållanden i laboratorium
Provningarna ska utföras under omgivningsförhållanden som uppfyller följande villkor under samtliga provningar:
Parametern fa, som är ett mått på provningsförhållandena i laboratoriet och bestäms i enlighet med punkt 6.1 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06, ska ligga inom följande gränser: 0,96 ≤ fa ≤ 1,04.
Motorintagsluftens absoluta temperatur (Ta), uttryckt i kelvin och bestämd i enlighet med punkt 6.1 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06, ska ligga inom följande gränser: 283 K ≤ Ta ≤ 303 K.
Lufttrycket, uttryckt i kPa och bestämt i enlighet med punkt 6.1 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06 ska ligga inom följande gränser: 90 kPa ≤ ps ≤ 102 kPa.
Om provningarna utförs i provningsceller som kan simulera andra lufttryck än vad som föreligger i atmosfären på provningsplatsen ska tillämpligt värde på fa bestämas med hjälp av de simulerade värdena på lufttryck i konditioneringssystemet. Samma referensvärde för simulerat lufttryck ska användas för inloppsluften, avgasvägen och alla andra relevanta motorsystem. Det faktiska värdet på det simulerade lufttrycket i inloppsluften, avgasvägen och alla andra relevanta motorsystem ska ligga inom de gränser som anges i led 3.
Om det omgivande lufttrycket på provningsplatsen överskrider den övre gränsen på 102 kPa får provningar enligt denna bilaga ändå genomföras. I så fall ska provningarna utföras med det rådande omgivande lufttrycket.
Om provningscellen kan kontrollera motorinloppsluftens temperatur, tryck och/eller fuktighet oberoende av omgivningsförhållandena ska samma inställningar för dessa parametrar användas för alla provningar för certifiering av en viss CO2-motorfamilj enligt definitionen i tillägg 3 till denna bilaga.
3.1.2 Motorinstallation
Provningsmotorn ska installeras i enlighet med punkterna 6.3–6.6 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
Om hjälputrustning eller utrustning som krävs för motorsystemets drift inte är installerad i enlighet med punkt 6.3 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06, ska alla uppmätta motormomentvärden korrigeras för den effekt som krävs för drift av dessa komponenter vid tillämpning av denna bilaga i enlighet med punkt 6.3 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
Effektförbrukningen i följande motorkomponenter och det resulterande motormoment som krävs för drift av dessa motorkomponenter ska bestämmas i enlighet med tillägg 5 till denna bilaga:
Fläkt.
Eldriven hjälputrustning eller utrustning som krävs för motorsystemets drift.
3.1.3 Vevhusutsläpp
Vid slutet vevhus ska tillverkaren se till att motorns ventilationssystem inte medger något utsläpp av vevhusavgaser i luften. Om vevhuset är öppet ska utsläppen mätas och läggas till utsläppen från avgasröret i enlighet med punkt 6.10 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
3.1.4 Motorer med laddluftkylning
Under alla provningar ska det laddluftkylningssystem som används i provbänken köras under förhållanden som är representativa för tillämpning i fordonet vid referensomgivningsförhållanden. Referensomgivningsförhållanden definieras som en lufttemperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa.
Laboratorieladdluftkylningen för provning enligt denna förordning bör överensstämma med punkt 6.2 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
3.1.5 Motorkylningssystem
Under alla provningar ska det motorkylningssystem som används i provbänken köras under förhållanden som är representativa för tillämpning i fordonet vid referensomgivningsförhållanden. Referensomgivningsförhållanden definieras som en lufttemperatur på 293 K och ett tryck på 101,3 kPa.
Motorkylningssystemet ska vara försett med termostater enligt tillverkarens specifikationer för fordonsinstallationen. Om en icke-funktionsduglig termostat är installerad eller ingen termostat används, gäller led 3. Kylningssystemet ska ställas in i enlighet med led 4.
Om ingen termostat används eller en icke-funktionsduglig termostat är installerad ska systemet på provningsbänken återspegla termostatens beteende under alla provningsförhållanden. Kylningssystemet ska ställas in i enlighet med led 4.
Motorkylmedlets flödeshastighet (eller tryckskillnaden vid värmeväxlarens motorsida) och temperatur ska ställas in på ett värde som är representativt för tillämpning i fordonet under referensomgivningsförhållanden när motorn körs vid nominellt varvtal och full belastning med motortermostaten i fullt öppet läge. Denna inställning bestämmer kylmedlets referenstemperatur. För alla provningar som utförs för certifiering av en viss motor i en CO2-motorfamilj får kylningssystemets inställningar inte ändras på varken systemets motorsida eller provbänkssida. Kylmedlet på provbänkssidan ska hållas vid rimligt konstant temperatur enligt god teknisk sed. Kylmedlet på värmeväxlarens provbänkssida får inte överskrida termostatens nominella öppningstemperatur nedströms värmeväxlaren.
För alla provningar som utförs för certifiering av en viss motor i en CO2-motorfamilj ska motorkylmedlets temperatur hållas mellan tillverkarens uppgivna nominella värde på termostatens öppningstemperatur och kylmedlets referenstemperatur enligt led 4 så snart som kylmedlet nått den uppgivna öppningstemperaturen efter kallstart av motorn.
För WHTC-kallstartsprovning enligt punkt 4.3.3 anges ingångsvillkor i punkterna 7.6.1 och 7.6.2 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. Om termostatens beteende simuleras i enlighet med led 3 ska inget kylmedel flöda genom värmeväxlaren så länge som kylmedlet inte nått det uppgivna nominella värdet på termostatens öppningstemperatur efter kallstart.
3.2 Bränslen
Referensbränsle för motorsystemen i provningen ska väljas från de referensbränslen som förtecknas i tabell 1. Egenskaperna hos de referensbränslen som förtecknas i tabell 1 ska vara de som anges i bilaga IX till kommissionens förordning (EU) nr 582/2011.
För att samma bränsle ska användas för alla provningar som utförs för certifiering av en viss CO2-motorfamilj får tanken inte fyllas på eller ersättas med en annan tank som försörjer motorsystemet. I undantagsfall får bränsle fyllas på eller tanken bytas om det kan säkerställas att det nya bränslet har exakt samma egenskaper som det bränsle som använts tidigare (samma parti).
Det använda bränslets nettovärmevärde ska bestämmas i två separata mätningar i enlighet med tillämplig standard för varje bränsletyp enligt tabell 1. De två separata mätningarna ska utföras av två olika laboratorier oberoende av den tillverkare som ansöker om certifiering. Det laboratorium som utför mätningarna ska uppfylla kraven i ISO/IEC 17025. Godkännandemyndigheten ska se till att det bränsleprov som används för bestämning av nettovärmevärdet tas från det parti bränsle som används för alla provningar.
Om de två separata mätningarna av nettovärmevärde skiljer sig åt med mer än 440 joule per gram bränsle är de bestämda värdena ogiltiga och mätningarna ska upprepas.
Medelvärdet av de två separata nettovärmevärdena som inte skiljer sig åt med mer än 440 joule per gram ska dokumenteras i MJ/kg, avrundat till 2 decimaler, i enlighet med ASTM E 29-06.
För gasbränslen innehåller standarderna för bestämning av nettovärmevärde enligt tabell 1 beräkningsmetoder för värmevärdet med utgångspunkt i bränslets sammansättning. Gasbränslets sammansättning vid bestämning av nettovärmevärde ska tas från analys av det parti referensgasbränsle som används vid certifieringsprovningen. Vid bestämning av sammansättningen av det gasbränsle som används för bestämning av nettovärmevärde ska bara en analys av ett laboratorium som är oberoende av den tillverkar som ansöker om certifiering utföras. För gasbränslen ska nettovärmevärdet bestämmas enligt denna enda analys i stället för som ett medelvärde av två separata mätningar.
För gasbränslen är i undantagsfall byten mellan bränsletankar från olika partier tillåtna: i sådana fall ska varje använt bränslepartis nettovärmevärde beräknas och det högsta värdet dokumenteras.
Tabell 1
Referensbränslen för provning
|
Bränsletyp / motortyp |
Referensbränsletyp |
Standard som används för bestämning av NCV |
|
Diesel / kompressionständning |
B7 |
minst ASTM D240 eller DIN 59100-1 (ASTM D4809 rekommenderas) |
|
Etanol / kompressionständning |
ED95 |
minst ASTM D240 eller DIN 59100-1 (ASTM D4809 rekommenderas) |
|
Bensin / gnisttändning |
E10 |
minst ASTM D240 eller DIN 59100-1 (ASTM D4809 rekommenderas) |
|
Etanol / gnisttändning |
E85 |
minst ASTM D240 eller DIN 59100-1 (ASTM D4809 rekommenderas) |
|
LPG / gnisttändning |
LPG-bränsle B |
ASTM 3588 eller DIN 51612 |
|
Naturgas / gnisttändning |
G25 eller GR |
ISO 6976 eller ASTM 3588 |
3.3 Smörjmedel
Smörjmedlet för alla provningar som utförs i enlighet med denna bilaga ska vara en kommersiellt tillgänglig olja som är godkänd utan inskränkningar av tillverkaren för användning under normala förhållanden i drift enligt punkt 4.2 i bilaga 8 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. Smörjmedel vars användning är inskränkt till vissa driftsförhållanden i motorn eller som har ovanligt kort intervall mellan oljebyten ska inte användas vid provning enligt denna bilaga. Den kommersiellt tillgängliga oljan får inte modifieras på något sätt och får inte förses med några tillsatser.
Alla provningar som utförs för certifiering av en viss CO2-motorfamiljs koldioxidutsläpps- och bränsleförbrukningsrelaterade egenskaper ska utföras med samma typ av smörjolja.
3.4 System för mätning av bränsleflöde
Alla bränsleflöden som förbrukas i hela motorsystemet ska registreras av systemet för mätning av bränsleflöde. Kompletterande bränsleflöden som inte direkt leder till förbränningsprocessen i motorns cylindrar ska inkluderas i bränsleflödessignalen för alla utförda provningar. Kompletterande bränsleinsprutning (t.ex. kallstartsanordningar) som inte är nödvändiga för motorsystemets drift ska kopplas bort från bränsleförsörjningen under alla provningar.
3.5 Specifikationer för mätutrustning
Mätutrustningen ska uppfylla kraven i punkt 9 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
Med undantag från kraven i punkt 9 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06 ska de mätsystem som förtecknas i tabell 2 uppfylla kraven i tabell 2.
Tabell 2
Krav på mätsystem
|
|
Linearitet |
|
||||
|
Mätsystem |
Skärningspunkt | xmin × (a1 – 1) + a0 | |
Lutning a1 |
Skattningens standardfel (SEE) |
Determinationskoefficient r2 |
Noggrannhet (1) |
Stigtid (2) |
|
Motorvarvtal |
≤ 0,2 % max kalibrering (3) |
0,999 – 1,001 |
≤ 0,1 % max kalibrering (3) |
≥ 0,9985 |
Det största av 0,2 % av mätvärdet eller 0,1 % av max. kalibrering (3) av varvtalet |
≤ 1 s |
|
Motorns vridmoment |
≤ 0,5 % max kalibrering (3) |
0,995 – 1,005 |
≤ 0,5 % max kalibrering (3) |
≥ 0,995 |
Det största av 0,6 % av mätvärdet eller 0,3 % av max. kalibrering (3) av momentet |
≤ 1 s |
|
Bränslemassflöde för flytande bränslen |
≤ 0,5 % max kalibrering (3) |
0,995 – 1,005 |
≤ 0,5 % max kalibrering (3) |
≥ 0,995 |
Det största av 0,6 % av mätvärdet eller 0,3 % av max. kalibrering (3) av flödet |
≤ 2 s |
|
Bränslemassflöde för gasbränslen |
≤ 1 % max kalibrering (3) |
0,99 – 1,01 |
≤ 1 % max kalibrering (3) |
≥ 0,995 |
Det största av 1 % av mätvärdet eller 0,5 % av max. kalibrering (3) av flödet |
≤ 2 s |
|
Elektrisk effekt |
≤ 1 % max kalibrering (3) |
0,98 – 1,02 |
≤ 2 % max kalibrering (3) |
≥ 0,990 |
ej tillämpligt |
≤ 1 s |
|
Ström |
≤ 1 % max kalibrering (3) |
0,98 – 1,02 |
≤ 2 % max kalibrering (3) |
≥ 0,990 |
ej tillämpligt |
≤ 1 s |
|
Spänning |
≤ 1 % max kalibrering (3) |
0,98 – 1,02 |
≤ 2 % max kalibrering (3) |
≥ 0,990 |
ej tillämpligt |
≤ 1 s |
|
(1) Med noggrannhet menas analysatoravläsningens avvikelse från ett referensvärde som är spårbart till en nationell eller internationell standard. (2) Med stigtid menas tidsskillnaden mellan ett svar på 10 % och 90 % av slutligt avläst värde (t90 – t10). (3) Värdena för max kalibrering ska vara 1,1 gånger det maximala förutspådda värde som förväntas under alla provningar för respektive mätsystem. |
||||||
Det värde på xmin som används för beräkning av skärningspunkten i tabell 2 ska vara 0,9 gånger det minimala förutspådda värde som förväntas under alla provningar för respektive mätsystem.
Signalinfångningsfrekvensen för de mätsystem som förtecknas i tabell 2 ska med undantag för systemet för mätning av bränslemassflöde vara minst 5 Hz (≥ 10 Hz rekommenderas). Signalinfångingsfrekvensen för systemet för mätning av bränslemassflöde ska vara minst 2 Hz.
Alla mätdata ska registreras med en samplingsfrekvens på minst 5 Hz (≥ 10 Hz rekommenderas).
3.5.1 Kontroll av mätutrustning
Kraven i tabell 2 ska kontrolleras för varje mätsystem. Minst 10 referensvärden mellan xmin och det maximala kalibreringsvärdet enligt punkt 3.5 ska påföras mätsystemet, och mätsystemets svar ska registreras som mätvärde.
För linjaritetskontrollen ska mätvärdena jämföras med referensvärdena med hjälp av linjär regression med minsta kvadrat-metoden i enlighet med punkt A.3.2 i tillägg 3 till bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
4. Provningsförfarande
Alla mätdata ska bestämmas i enlighet med bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06, om inte annat sägs i den här bilagan.
4.1 Översikt över provningar som ska utföras
I tabell 3 finns en översikt över alla provningar som ska utföras för certifiering av en viss CO2-motorfamilj definierad enligt tillägg 3.
Cykeln för kartläggning av bränsleförbrukning enligt punkt 4.3.5 och registrering av motordrivningskurvan enligt punkt 4.3.2 ska utgå för alla andra motorer än CO2-huvudmotorn i en CO2-motorfamilj.
Om bestämmelserna i artikel 15.5 i denna förordning tillämpas på begäran av tillverkaren, ska cykeln för kartläggning av bränsleförbrukning enligt punkt 4.3.5 och registrering av motordrivningskurvan enligt punkt 4.3.2 utföras för den specifika motorn.
Tabell 3
Översikt över provningar som ska utföras
|
Provning |
Hänvisning till punkt |
Krävs för CO2-huvudmotorn |
Krävs för andra motorer i en CO2-motorfamilj |
|
Kurva vid full motorbelastning |
4.3.1 |
ja |
ja |
|
Motordrivningskurva |
4.3.2 |
ja |
nej |
|
WHTC-provning |
4.3.3 |
ja |
ja |
|
WHSC-provning |
4.3.4 |
ja |
ja |
|
Cykel för kartläggning av bränsleförbrukning |
4.3.5 |
ja |
nej |
4.2 Tillåtna ändringar av motorsystemet
Det är tillåtet att ändra börvärdet för tomgångsvarvtalsregulatorn i motorns elektroniska styrenhet för alla provningar där tomgång förekommer, för att undvika att motorns tomgångsvarvtalsregulator stör provbänkens varvtalsregulator.
4.3 Provningar
4.3.1 Kurva vid full motorbelastning
Kurvan vid full motorbelastning ska registreras i enlighet med punkterna 7.4.1–7.4.5 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
4.3.2 Motordrivningskurva
Registrering av motordrivningskurvan enligt denna punkt ska inte genomföras för några motorer utom CO2-huvudmotorn i den CO2-motorfamilj som definierats i enlighet med tillägg 3. I enlighet med punkt 6.1.3 ska den motordrivningskurva som registrerats för CO2-huvudmotorn i en CO2-motorfamilj tillämpas på alla motorer i samma CO2-motorfamilj.
Om bestämmelserna i artikel 15.5 i denna förordning tillämpas på begäran av tillverkaren, ska registrering av motordrivningskurvan utföras för den specifika motorn.
Motordrivningskurvan ska registreras i enlighet med alternativ b i punkt 7.4.7 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. Denna provning ska bestämma det negativa vridmoment som krävs för att driva motorn mellan maximalt och minimalt kartläggningsvarvtal med minimalt gaspådrag.
Provningen ska utföras direkt efter bestämningen av kurvan vid full motorbelastning enligt punkt 4.3.1. På begäran av tillverkaren får motordrivningskurvan registreras separat. I så fall ska motoroljetemperaturen i slutet av provningen av kurvan vid full motorbelastning enligt punkt 4.3.1 registreras och tillverkaren ska för godkännandemyndigheten visa att motoroljetemperaturen när motordrivningskurvan börjar registreras överensstämmer med ovannämnda temperatur inom ± 2 K.
Vid starten av provningen för motordrivningskurvan ska motorn köras med minimalt gaspådrag vid maximalt kartläggningsvarvtal enligt punkt 7.4.3 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. Så snart som motordrivningsmomentet stabiliserats inom ± 5 % av medelvärdet i minst 10 s, ska data börja registreras och motorvarvtalet minskas i en genomsnittlig takt av 8 ± 1 min– 1/s från maximalt till minimalt kartläggningsvarvtal, enligt punkt 7.4.3.i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
4.3.3 WHTC-provning
WHTC-provning ska utföras i enlighet med bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. De viktade utsläppsprovresultaten ska överensstämma med de tillämpliga gränsvärdena i förordning (EG) nr 595/2009.
Den kurva vid full motorbelastning som registrerats i enlighet med punkt 4.3.1ska användas för avnormalisering av referenscykeln och alla beräkningar av referensvärden i enlighet med punkterna 7.4.6, 7.4.7 och 7.4.8 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
4.3.3.1 Mätsignaler och registrering av mätdata
Förutom bestämmelserna i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06 ska det faktiska bränslemassflöde som förbrukas i motorn i enlighet med punkt 3.4 registreras.
4.3.4 WHSC-provning
WHSC-provning ska utföras i enlighet med bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. Utsläppsprovresultaten ska överensstämma med de tillämpliga gränsvärdena i förordning (EG) nr 595/2009.
Den kurva vid full motorbelastning som registrerats i enlighet med punkt 4.3.1ska användas för avnormalisering av referenscykeln och alla beräkningar av referensvärden i enlighet med punkterna 7.4.6, 7.4.7 och 7.4.8 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
4.3.4.1 Mätsignaler och registrering av mätdata
Förutom bestämmelserna i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06 ska det faktiska bränslemassflöde som förbrukas i motorn i enlighet med punkt 3.4 registreras.
4.3.5 Cykel för kartläggning av bränsleförbrukning (FCMC)
Cykel för kartläggning av bränsleförbrukning enligt denna punkt ska inte genomföras för några motorer utom CO2-huvudmotorn i den CO2-motorfamiljen. Den kartläggning av bränsleförbrukning som registrerats för CO2-huvudmotorn i en CO2-motorfamilj ska tillämpas på alla motorer i samma CO2-motorfamilj.
Om bestämmelserna i artikel 15.5 i denna förordning tillämpas på begäran av tillverkaren, ska cykeln för kartläggning av bränsleförbrukning utföras för den specifika motorn.
Kartläggningen av bränsleförbrukningen ska mätas i en serie punkter med motorn i fortvarig drift, enligt punkt 4.3.5.2. Enheterna i kartläggningen är bränsleförbrukning i g/h vid ett visst motorvarvtal i min– 1 och motormoment i Nm.
4.3.5.1 Hantering av avbrott under FCMC
Om efterbehandlingsregenerering inträffar under FCMC i motorer försedda med avgasefterbehandlingssystem som regenereras periodiskt enligt definitionen i punkt 6.6 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06, ska alla mätningar i det varvtalsläget vara ogiltiga. Regenereringen ska slutföras och sedan ska förfarandet fortsätta i enlighet med punkt 4.3.5.1.1.
Om ett oväntat avbrott eller fel uppstår under FCMC ska alla mätningar i det varvtalsläget vara ogiltiga, och ett av följande alternativ för hur man fortsätter ska väljas av tillverkaren:
Förfarandet fortsätter i enlighet med punkt 4.3.5.1.1.
Hela FCMC upprepas i enlighet med punkterna 4.3.5.4 och 4.3.5.5.
4.3.5.1.1 Bestämmelser om fortsättning av FCMC
Motorn ska startas och värmas upp i enlighet med punkt 7.4.1 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06. Efter uppvärmningen ska motorn förkonditioneras genom att den körs i 20 minuter i läge 9, enligt definitionen i tabell 1 i punkt 7.2.2 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter 49 rev. 06.
Den kurva vid full motorbelastning som registrerats i enlighet med punkt 4.3.1ska användas för avnormalisering av referensvärdena i läge 9 i enlighet med punkterna 7.4.6, 7.4.7 och 7.4.8 i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
Direkt efter det att förkonditioneringen är färdig ska målvärdena för motorvarvtal och moment ändras linjärt inom 20–46 s till det högsta börvärdet för moment vid det målvärde för det motorvarvtal som är direkt högre än för det motorvarvtal där FCMC avbröts. Om målbörvärdet nås inom mindre än 46 s ska återstoden av tiden till 46 s användas för stabilisering.
Vid stabilisering ska motordriften fortsätta från den punkten i enlighet med den provningssekvens som anges i punkt 4.3.5.5 utan att mätvärden registreras.
Om den högsta momentbörvärdet vid det angivna motorvarvtalsbörvärde där avbrottet inträffade har nåtts, ska registreringen av mätvärden fortsätta från den punkten enligt provningssekvensen i punkt 4.3.5.5.
4.3.5.2 Nät av målbörvärden
Nätet av målbörvärden är fastställt på ett normaliserat sätt, och består av 10 målbörvärden för motorvarvtal och 11 målbörvärden för moment. Omvandling av börvärdena på normaliserad form till faktiska målbörvärden för motorvarvtal och moment för den provade enskilda motorn ska utgå från fullbelastningskurvan för CO2-huvudmotorn i den CO2-motorfamilj som definierats i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga och registreras i enlighet med punkt 4.3.1.
4.3.5.2.1 Definition av målbörvärden för motorvarvtal
De 10 målbörvärdena för motorvarvtal består av 4 grundläggande målbörvärden för motorvarvtal och 6 kompletterande målbörvärden för motorvarvtal.
Motorvarvtalen nidle, nlo, npref, n95h och nhi ska bestämmas med utgångspunkt i fullbelastningskurvan för CO2-huvudmotorn i den CO2-motorfamilj som definierats i enlighet med tillägg 3 till denna bilaga och registreras i enlighet med punkt 4.3.genom tillämpning av de definitioner av karakteristiska motorvarvtal som anges i punkt 7.4.6. i bilaga 4 till Unece-föreskrifter nr 49 rev. 06.
Motorvarvtalet n57 ska bestämmas med följande ekvation:
n57 = 0,565 × (0,45 × nlo + 0,45 × npref + 0,1 × nhi – nidle) × 2,0327 + nidle
De 4 grundläggande målbörvärdena för motorvarvtal definieras enligt följande:
Grundmotorvarvtal 1: nidle
Grundmotorvarvtal 2: nA = n57 – 0,05 x (n95h – nidle)
Grundmotorvarvtal 3: nB = n57 + 0,08 x (n95h – nidle)
Grundmotorvarvtal 4: n95h
De potentiella avstånden mellan varvtalsbörvärdena ska bestämmas med följande ekvationer:
dnidleA_44 = (nA – nidle) / 4
dnB95h_44 = (n95h – nB) / 4
dnidleA_35 = (nA – nidle) / 3
dnB95h_35 = (n95h – nB) / 5
dnidleA_53 = (nA – nidle) / 5
dnB95h_53 = (n95h – nB) / 3
Absolutvärdena av de potentiella avvikelserna mellan de två sektionerna ska bestämmas med följande ekvationer:
dn44 = ABS(dnidleA_44 – dnB95h_44)
dn35 = ABS(dnidleA_35 – dnB95h_35)
dn53 = ABS(dnidleA_53 – dnB95h_53)
De sex kompletterande varvtalsbörvärdena ska bestämmas enligt följande bestämmelser:
Om dn44 är lägre än eller lika med (dn35 + 5) och också lägre än eller lika med (dn53 + 5), ska de sex kompletterande varvtalsbörvärdena bestämmas genom att vart och ett av de två intervallen, ett från nidle till nA och det andra från nB till n95h, delas i fyra lika stora sektioner.
Om (dn35 + 5) är lägre än dn44 och dn35 också är lägre än dn53, ska de sex kompletterande varvtalsbörvärdena bestämmas genom att intervallet från nidle till nA delas i tre lika stora sektioner och intervallet från nB till n95h delas i fem lika stora sektioner.
Om (dn53 + 5) är lägre än dn44 och dn53 också är lägre än dn35, ska de sex kompletterande varvtalsbörvärdena bestämmas genom att intervallet från nidle till nA delas i fem lika stora sektioner och intervallet från nB till n95h delas i tre lika stora sektioner.
I figur 1 ges ett exempel på målbörvärden för motorvarvtal enligt led 1 ovan.
Figur 1
Definition av börvärden för varvtal
4.3.5.2.2 Definition av börvärden för moment
De 11 målbörvärdena för moment består av 2 grundläggande målbörvärden för moment och 9 kompletterande målbörvärden för moment. De 2 grundläggande målbörvärdena för moment definieras av noll motormoment och maximal motorbelastning i den CO2-huvudmotor som fastställts i enlighet med punkt 4.3.1 (totalt maximalt moment Tmax_overall). De 9 kompletterande målbörvärdena för moment bestäms genom att intervallet från noll moment till totalt maximalt moment, Tmax_overall, delas in i 10 lika stora sektioner.
Alla målbörvärden för moment vid ett visst målbörvarvtal som överskrider den gräns som definieras av fullbelastningsmomentet vid detta målbörvarvtal minus 5 % av Tmax_overall ska ersättas med ett enda målbörvärde för moment vid fullbelastningsmomentet vid detta målbörvarvtal. Vart och ett av dessa ersättningsvärden ska endast mätas en gång under den FCMC-provningssekvens som anges i punkt 4.3.5.5. I figur 2 ges ett exempel på målbörvärden för moment.
Figur 2
Definition av börvärden för moment