EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02017R1938-20220701
Regulation (EU) 2017/1938 of the European Parliament and of the Council of 25 October 2017 concerning measures to safeguard the security of gas supply and repealing Regulation (EU) No 994/2010 (Text with EEA relevance)Text with EEA relevance
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
02017R1938 — SV — 01.07.2022 — 002.002
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EGT L 280 28.10.2017, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2022/517 av den 18 november 2021 |
L 104 |
53 |
1.4.2022 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2022/1032 av den 29 juni 2022 |
L 173 |
17 |
30.6.2022 |
|
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2017/1938
av den 25 oktober 2017
om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010
(Text av betydelse för EES)
Artikel 1
Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser som syftar till att trygga gasförsörjningen i unionen genom att en väl och kontinuerligt fungerande inre marknad för naturgas (nedan kallad gas) säkerställs, genom att det blir möjligt att vidta extraordinära åtgärder när marknaden inte längre kan leverera den nödvändiga försörjningen av gas, inklusive solidaritetsåtgärd som en sista utväg, och genom att ansvarsområden tydligt fastställs och fördelas mellan naturgasföretag, medlemsstaterna och unionen avseende både förebyggande åtgärder och åtgärder till följd av faktiska avbrott i gasförsörjningen. Genom denna förordning fastställs i solidarisk anda även transparenta mekanismer som rör samordning av krisberedskap och krishantering på nationell nivå, regional nivå och unionsnivå.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
1. |
tillförlitlighet : tillförlitlighet enligt definitionen i artikel 2.32 i direktiv 2009/73/EG. |
|
2. |
kund : kund enligt definitionen i artikel 2.24 i direktiv 2009/73/EG. |
|
3. |
hushållskund : hushållskund enligt definitionen i artikel 2.25 i direktiv 2009/73/EG. |
|
4. |
grundläggande samhällstjänst : en tjänst som är knuten till hälso- och sjukvård, grundläggande social omsorg, räddning, säkerhet, utbildning eller den offentliga sektorn. |
|
5. |
skyddad kund
: en hushållskund som är ansluten till ett distributionsnät för gas samt, om den berörda medlemsstaten så beslutar, en eller flera av följande, under förutsättning att företag eller tjänster som avses i leden a och b inte tillsammans motsvarar mer än 20 % av den totala årliga slutliga gasförbrukningen i den medlemsstaten:
a)
Ett litet eller medelstort företag, förutsatt att det är anslutet till ett distributionsnät för gas.
b)
En grundläggande samhällstjänst, förutsatt att den är ansluten till ett distributions- eller överföringsnät för gas.
c)
En fjärrvärmeanläggning i den utsträckning den tillhandahåller värme till hushållskunder, små eller medelstora företag eller grundläggande samhällstjänster, förutsatt att denna anläggning inte kan övergå till andra bränslen än gas. |
|
6. |
solidaritetsskyddad kund
: en hushållskund som är ansluten till ett distributionsnät för gas och dessutom kan inbegripa en eller båda av följande:
a)
En fjärrvärmeanläggning om den i den berörda medlemsstaten är en skyddad kund och endast i den mån den levererar värme till hushåll eller andra grundläggande samhällstjänster än utbildningstjänster och offentliga sektorns tjänster.
b)
En grundläggande samhällstjänst om den i den berörda medlemsstaten är en skyddad kund, förutom utbildningstjänster och offentliga sektorns tjänster. |
|
7. |
behörig myndighet : en nationell statlig myndighet eller nationell tillsynsmyndighet som har utsetts av en medlemsstat för att säkerställa genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning. |
|
8. |
nationell tillsynsmyndighet : en nationell tillsynsmyndighet som har utsetts i enlighet med artikel 39.1 i direktiv 2009/73/EG. |
|
9. |
naturgasföretag : naturgasföretag enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2009/73/EG. |
|
10. |
gasleveransavtal : avtal om leverans av gas enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2009/73/EG. |
|
11. |
överföring : överföring enligt definitionen i artikel 2.3 i direktiv 2009/73/EG. |
|
12. |
systemansvarig för överföringssystemet : systemansvarig för överföringssystemet enligt definitionen i artikel 2.4 i direktiv 2009/73/EG. |
|
13. |
distribution : distribution enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2009/73/EG. |
|
14. |
systemansvarig för distributionssystemet : systemansvarig för distributionssystemet enligt definitionen i artikel 2.6 i direktiv 2009/73/EG. |
|
15. |
sammanlänkning : sammanlänkning enligt definitionen i artikel 2.17 i direktiv 2009/73/EG. |
|
16. |
försörjningskorridorer i kriser : gasförsörjningsvägar inom unionen som hjälper medlemsstaterna att bättre mildra effekterna av potentiella avbrott i försörjning eller infrastruktur. |
|
17. |
lagringskapacitet : lagringskapacitet enligt definitionen i artikel 2.28 i förordning (EG) nr 715/2009. |
|
18. |
teknisk kapacitet : teknisk kapacitet enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EG) nr 715/2009. |
|
19. |
fast kapacitet : fast kapacitet enligt definitionen i artikel 2.16 i förordning (EG) nr 715/2009. |
|
20. |
avbrytbar kapacitet : avbrytbar kapacitet enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EG) nr 715/2009. |
|
21. |
LNG-anläggningskapacitet : anläggningskapacitet för flytande naturgas enligt definitionen i artikel 2.24 i förordning (EG) nr 715/2009. |
|
22. |
LNG-anläggning : LNG-anläggning enligt definitionen i artikel 2.11 i direktiv 2009/73/EG. |
|
23. |
lagringsanläggning : lagringsanläggning enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2009/73/EG. |
|
24. |
system : system enligt definitionen i artikel 2.13 i direktiv 2009/73/EG. |
|
25. |
systemanvändare : systemanvändare enligt definitionen i artikel 2.23 i direktiv 2009/73/EG. |
|
26. |
stödtjänster : stödtjänster enligt definitionen i artikel 2.14 i direktiv 2009/73/EG. |
|
27. |
fyllnadsbana : en serie delmål för de underjordiska gaslagringsanläggningarna i varje medlemsstat, enligt förteckningen i bilaga Ia för 2022 och som, för följande år, fastställs i enlighet med artikel 6a. |
|
28. |
fyllnadsmål : ett bindande mål för fyllnadsnivån för den aggregerade kapaciteten hos underjordiska gaslagringsanläggningar. |
|
29. |
strategisk lagring
: underjordisk lagringeller del av underjordisk lagring av icke-flytande naturgas som köps in, förvaltas och lagras av systemansvariga för överföringssystem, en enhet som utsetts av medlemsstaterna eller ett företag, och som får frisläppas endast efter förhandsanmälan eller myndighetstillstånd för frisläppande, och som i allmänhet frisläpps i händelse av
a)
allvarlig försörjningsbrist,
b)
avbrott i försörjningen, eller
c)
tillkännagivande av en kris som avses i artikel 11.1 c. |
|
30. |
balanseringslager
: icke-flytande naturgas som
a)
köps in, förvaltas och lagras underjord av systemansvariga för överföringssystem eller av en enhet som utsetts av en medlemsstat, uteslutande i syfte att utföra uppgifter som systemansvariga för överföringssystem och att trygga gasförsörjningen, och
b)
endast levereras om det är nödvändigt för att systemet ska kunna fungera på säkra och tillförlitliga villkor i enlighet med artikel 13 i direktiv 2009/73/EG och med artiklarna 8 och 9 i förordning (EU) nr 312/2014. |
|
31. |
underjordisk gaslagringsanläggning : en lagringsanläggning, enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2009/73/EG, som används för lagring av naturgas, inklusive balanseringslager, och som är ansluten till ett överförings- eller distributionssystem, utom sfäriska lager eller rörledningslager ovan jord. |
Artikel 3
Ansvar för försörjningstryggheten för gas
Förteckningen över sådana riskgrupper och deras sammansättning framgår av bilaga I. Sammansättningen av riskgrupperna ska inte förhindra andra typer av regionalt samarbete som främjar försörjningstryggheten.
Artikel 4
Gruppen för samordning av gasförsörjningen
Gruppen för samordning av gasförsörjningen ska höras och ska bistå kommissionen, särskilt i följande frågor:
Försörjningstryggheten för gas, när som helst och framför allt i händelse av en kris.
All information som är relevant för försörjningstryggheten för gas på nationell och regional nivå och unionsnivå.
Bästa praxis och eventuella riktlinjer till alla berörda parter.
Graden av försörjningstryggheten för gas, riktmärken och bedömningsmetoder.
Scenarier på nationell och regional nivå och unionsnivå samt prövning av nivåer på beredskapen.
Bedömning av de förebyggande åtgärdsplanerna och krisplanerna, samstämmigheten mellan de olika planerna samt genomförandet av de åtgärder som anges i dessa.
Samordning av åtgärder för hantering av en unionskris med de avtalsslutande parterna i energigemenskapen och med andra tredjeländer.
Bistånd till de medlemsstater som i första hand berörs.
Artikel 5
Infrastrukturnormer
Den skyldighet som fastställs i första stycket i denna punkt ska inte påverka ansvaret för de systemansvariga för överföringssystemen att göra motsvarande investeringar eller de skyldigheter som de systemansvariga för överföringssystemen har som föreskrivs i förordning (EG) nr 715/2009 och direktiv 2009/73/EG.
De systemansvariga för överföringssystemen ska se till att det finns ständig fysisk kapacitet för transport av gas i båda riktningarna (nedan kallad kapacitet för flöden i båda riktningarna) i alla sammanlänkningar mellan medlemsstaterna, utom
i fall av sammanlänkningar till produktionsanläggningar, till LNG-anläggningar och till distributionsnät, eller
om ett undantag från denna skyldighet har beviljats, efter ingående bedömning och efter samråd med andra medlemsstater och kommissionen i enlighet med bilaga III.
Bilaga III ska tillämpas på förfarandet för att möjliggöra eller öka kapaciteten för flöden i båda riktningarna i en sammanlänkning eller för att erhålla eller förlänga ett undantag från denna skyldighet. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över dessa undantag och hålla den uppdaterad.
Ett förslag om att möjliggöra eller öka kapaciteten för flöden i båda riktningarna eller en begäran om beviljande eller förlängning av ett undantag ska omfatta en kostnads-nyttoanalys utarbetad på grundval av metoden i artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 ( 1 ) och ska grundas på följande element, nämligen
en bedömning av efterfrågan på marknaden,
prognoser för efterfrågan och utbud,
eventuell ekonomisk inverkan på befintlig infrastruktur,
en genomförbarhetsstudie,
kostnaderna för kapacitet för flöden i båda riktningarna inklusive en nödvändig förstärkning av överföringssystemet, och
fördelarna för försörjningstryggheten för gas med hänsyn till hur kapaciteten för flöden i båda riktningarna eventuellt skulle kunna bidra till att uppfylla de infrastrukturnormer som anges i denna artikel.
Den behöriga myndigheten ska i riskbedömningen med ett integrerat perspektiv på gas- och elsystemen bedöma om det finns interna flaskhalsar och den nationella inmatningskapaciteten och infrastrukturen, särskilt överföringsnäten, kan anpassa de nationella och gränsöverskridande gasflödena till scenarier med avbrott i den största enskilda gasinfrastruktur på nationell nivå och den största enskilda gasinfrastruktur av gemensamt intresse för riskgruppen som identifierats vid riskbedömningen.
Undantaget ska tillämpas på Luxemburg förutsatt att landet
har minst två sammanlänkningar med andra medlemsstater,
har minst två olika gasförsörjningskällor, och
inte har några gaslagringsanläggningar på sitt territorium.
Undantaget ska tillämpas på Slovenien förutsatt att landet
har minst två sammanlänkningar med andra medlemsstater,
har minst två olika gasförsörjningskällor, och
inte har några gaslagringsanläggningar eller någon LNG-anläggning på sitt territorium.
Undantaget ska tillämpas på Sverige förutsatt att landet
inte har någon gastransit till andra medlemsstater på sitt territorium,
har en årlig inrikes bruttogasförbrukning på mindre än 2 Mtoe, och
mindre än 5 % av landets totala primära energiförbrukning kommer från gas.
Luxemburg, Slovenien och Sverige ska informera kommissionen om alla eventuella förändringar som inverkar på de förhållanden som fastställs i denna punkt. Det undantag som avses i denna punkt ska upphöra att gälla om minst ett av dessa villkor inte längre uppfylls.
Som en del av den nationella riskbedömning som genomförs enligt artikel 7.3 ska Luxemburg, Slovenien och Sverige lämna uppgifter om situationen avseende de villkor som anges i denna punkt och utsikterna för fullgörande av skyldigheten enligt punkt 1 i den här artikeln, med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av att uppfylla infrastrukturnormerna, gasmarknadens utveckling och gasinfrastrukturprojekt i riskgruppen. På grundval av informationen i den nationella riskbedömningen och om de respektive villkor som fastställs i denna punkt fortfarande uppfylls kan kommissionen besluta att undantaget får fortsätta att gälla under ytterligare fyra år. Om ett positivt beslut fattas ska förfarandet i detta stycke upprepas efter fyra år.
Artikel 6
Försörjningsnormer för gas
Den behöriga myndigheten ska kräva att naturgasföretag, som den identifierar, vidtar åtgärder för att säkerställa gasförsörjning till medlemsstatens skyddade kunder i vart och ett av följande fall:
Vid extrema temperaturer under en sjudagarsperiod som statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.
Under en period på 30 dagar med exceptionellt hög efterfrågan på gas som statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.
Under 30 dagar i händelse av ett avbrott i den största enskilda gasinfrastrukturen under genomsnittliga vinterförhållanden.
Senast den 2 februari 2018 ska varje medlemsstat meddela till kommissionen sin definition av skyddade kunder, de skyddade kundernas årliga gasförbrukningsvolymer och hur stor andel dessa förbrukningsvolymer utgör av den totala årliga slutliga gasförbrukningen i den medlemsstaten. Om en medlemsstat i sin definition av skyddade kunder inbegriper de kategorier som avses i artikel 2.5 a eller b ska den precisera de gasförbrukningsvolymer som motsvarar kunder som hör till dessa kategorier och den andel som var och en av dessa grupper av kunder utgör i förhållande till den totala årliga slutliga gasförbrukningen.
Den behöriga myndigheten ska identifiera de naturgasföretag som avses i första stycket i denna punkt och ange dem i planen för förebyggande åtgärder.
Eventuella nya icke-marknadsbaserade åtgärder som planeras för att säkerställa försörjningsnormerna för gas ska följa det förfarande som fastställs i artikel 9.4–9.9.
Medlemsstaterna får fullgöra skyldigheten i första stycket genom att tillämpa energieffektivitetsåtgärder eller genom att ersätta gas med en annan energikälla, bland annat förnybara energikällor, i den mån samma skyddsnivå uppnås.
All eventuell utökning av försörjningsnormer för gas med en längre varaktighet än den period på 30 dagar som avses i punkterna 1 b och c eller eventuella ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl ska grundas på riskbedömningen, ska anges i den förebyggande åtgärdsplanen och ska
vara förenliga med artikel 8.1,
inte inverka negativt på någon annan medlemsstats möjlighet att trygga gasförsörjningen till sina skyddade kunder i enlighet med denna artikel i händelse av en kris på nationell eller regional nivå eller unionsnivå, och
vara förenliga med artikel 12.5 i händelse av en kris på regional nivå eller unionsnivå.
Kommissionen får kräva en motivering som visar varför eventuella åtgärder som avses i första stycket är förenliga med de villkor som fastställs i det stycket. En sådan motivering ska offentliggöras av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som inför åtgärden.
Varje ny icke-marknadsbaserad åtgärd enligt första stycket i denna punkt som antas den … eller efter den 1 november 2017 ska följa det förfarande som fastställs i artikel 9.4–9.9.
Artikel 6a
Fyllnadsmål och fyllnadsbanor
Om inte annat följer av punkterna 2–5 ska medlemsstaterna uppnå följande fyllnadsmål för den sammanlagda kapaciteten hos alla underjordiska gaslagringsanläggningar som är belägna på deras territorium och som är direkt sammanlänkade med ett marknadsområde på deras territorium och för lagringsanläggningar som förtecknas i bilaga Ib senast den 1 november varje år:
För 2022: 80 %.
Från och med 2023: 90 %.
I syfte att uppfylla kraven i denna punkt ska medlemsstaterna ta hänsyn till målet att säkerställa försörjningstryggheten för gas i unionen i enlighet med artikel 1.
En medlemsstat kan delvis uppnå fyllnadsmålet genom att medräkna den fysiskt lagrade LNG som finns tillgänglig i dess LNG-anläggningar om båda följande villkor är uppfyllda:
Gassystemet har betydande lagringskapacitet för LNG som årligen står för mer än 4 % av den genomsnittliga nationella förbrukningen under de föregående fem åren.
Medlemsstaten har infört en skyldighet för gasleverantörer att lagra minimivolymer av gas i underjordiska gaslagringsanläggningar och/eller LNG-anläggningar i enlighet med artikel 6b.1 a.
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå delmålen eller säkerställa att de uppnås enligt följande:
För 2022: såsom anges i bilaga Ia, och
Från och med 2023: i enlighet med punkt 7.
För medlemsstater vars fyllnadsmål minskas till 35 % av deras genomsnittliga årliga gasförbrukning enligt punkt 2 ska fyllnadsbanans delmål minskas i motsvarande grad.
På grundval av den tekniska information som tillhandahålls av varje medlemsstat och med beaktande av bedömningen från gruppen för samordning av gasförsörjningen ska kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa fyllnadsbanan för varje medlemsstat. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18a.2. De ska antas senast den 15 november föregående år, vid behov och även när en medlemsstat har översänt en uppdaterad fyllnadsbana. De ska baseras på en bedömning av den allmänna gasförsörjningssituationen och utvecklingen av efterfrågan och tillgång på gas i unionen och i enskilda medlemsstater, och fastställas på ett sätt som säkerställer försörjningstryggheten för gas men samtidigt undviker onödiga bördor för medlemsstaterna, aktörerna på gasmarknaden, de systemansvariga för lagringssystem och kunder och inte otillbörligt snedvrida konkurrensen mellan lagringsanläggningar som är belägna i angränsande medlemsstater.
Om avvikelsen inte minskas avsevärt inom en månad från mottagandet av kommissionens rekommendation ska kommissionen, efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen och den berörda medlemsstaten, som en sista utväg fatta ett beslut om att kräva av den berörda medlemsstaten att den vidtar åtgärder som effektivt åtgärdar avvikelsen, inbegripet en eller flera av de åtgärder som föreskrivs i artikel 6b.1 där så är lämpligt, eller någon annan åtgärd för att säkerställa att fyllnadsmålet enligt denna artikel uppnås.
När kommissionen beslutar vilka åtgärder som ska vidtas enligt andra stycket ska den ta hänsyn till den specifika situationen i de berörda medlemsstaterna, t.ex. de underjordiska gaslagringsanläggningarnas storlek i förhållande till den inhemska gasförbrukningen eller de underjordiska gaslagringsanläggningarnas betydelse för försörjningstryggheten för gas i regionen och eventuella befintliga lagringsanläggningar för LNG.
Alla åtgärder som kommissionen vidtar för att hantera avvikelser från fyllnadsbanan eller fyllnadsmålet för 2022 ska ta hänsyn till den korta tidsramen för genomförandet av denna artikel på nationell nivå, vilket kan ha bidragit till avvikelsen från fyllnadsbanan eller fyllnadsmålet för 2022.
Kommissionen ska säkerställa att de åtgärder som vidtas enligt denna punkt inte
går utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa försörjningstryggheten för gas,
lägger en oproportionell börda på medlemsstater, aktörer på gasmarknaden, systemansvariga för lagringssystemen eller kunder.
Artikel 6b
Genomförande av fyllnadsmål
I den utsträckning någon av de åtgärder som föreskrivs i denna artikel är den nationella tillsynsmyndighetens skyldigheter och befogenheter enligt artikel 41 i direktiv 2009/73/EG, ska de nationella tillsynsmyndigheterna ansvara för att dessa åtgärder vidtas.
De åtgärder som vidtas enligt detta stycke får särskilt avse
krav på gasleverantörer att lagra minimivolymer gas i lagringsanläggningar, inbegripet i underjordiska gaslagringsanläggningar och/eller i lagringsanläggningar för LNG, varvid dessa volymer ska fastställas på grundval av den gasmängd som gasleverantörer levererar till skyddade kunder,
krav på systemansvariga för lagringssystem att lämna anbud beträffande sin kapacitet till marknadsaktörerna,
krav på de systemansvariga för överföringssystemen eller enheter som utsetts av medlemsstaten att köpa och förvalta balanseringslager uteslutande för att utföra sina uppgifter som systemansvariga för överföringssystem och, vid behov, införa en skyldighet för andra utsedda enheter för att säkerställa försörjningstryggheten för gas i krissituationer såsom avses i artikel 11.1 c,
användning av instrument som samordnats med andra medlemsstater, t.ex. plattformar för inköp av LNG, för att maximera användningen av LNG och för att minska infrastruktur- och regleringshinder för delad användning av LNG i syfte att fylla på underjordiska gaslagringsanläggningar,
användning av en frivillig mekanism för gemensam upphandling av naturgas, för vars tillämpning kommissionen vid behov kan utfärda riktlinjer senast den 1 augusti 2022.
tillhandahållande av ekonomiska incitament för marknadsaktörer, inklusive för systemansvariga för lagringssystem, såsom differenskontrakt eller tillhandahållande av kompensation till marknadsaktörer för inkomstbortfall eller för kostnader som uppstår för dem till följd av skyldigheter för marknadsaktörer, inbegripet systemansvariga för lagringssystem, som inte kan täckas av intäkter,
krav på innehavare av lagringskapacitet att använda eller frigöra outnyttjad bokad kapacitet, samtidigt som en innehavare av lagringskapacitet som inte utnyttjar lagringskapaciteten fortfarande är skyldig att betala det överenskomna priset under hela lagringsavtalets löptid,
fastställande av effektiva instrument för offentliga eller privata enheters inköp och förvaltning av strategisk lagring, under förutsättning att sådana instrument inte snedvrider konkurrensen eller hindrar den inre marknaden från att fungera korrekt.
utnämning av en särskild enhet med uppdraget att uppnå fyllnadsmålet i händelse av att fyllnadsmålet annars inte skulle nås,
att föreskriva om rabatt på lagringstarifferna,
uppbörd av de intäkter som krävs för att återkräva kapital- och driftskostnader för reglerade lagringsanläggningar i form av lagringstariffer och av en särskild avgift som införlivas i överföringstarifferna, vilka samlas in endast från uttagspunkter till slutkunder som befinner sig i samma medlemsstater, under förutsättning att intäkter som samlas in via tariffer inte är större än de tillåtna intäkterna.
Artikel 6c
Lagringsavtal och mekanism för bördefördelning
Om tekniska begränsningar inte medger att en medlemsstat efterlever den skyldighet som fastställs i första stycket och den medlemsstaten har infört en skyldighet att lagra andra bränslen för att ersätta gasen får den skyldighet som fastställs i första stycket undantagsvis fullgöras genom en motsvarande skyldighet att lagra andra bränslen än gas. De tekniska begränsningarna och åtgärdens likvärdighet ska visas av den berörda medlemsstaten.
Mekanismen för bördefördelning ska baseras på relevanta uppgifter från den senaste riskbedömningen enligt artikel 7 och ska beakta samtliga följande parametrar:
Kostnaden för ekonomiskt stöd för att nå fyllnadsmålet, exklusive kostnaderna för att fullgöra eventuella strategiska lagringsskyldigheter.
De gasvolymer som behövs för att tillgodose efterfrågan från skyddade kunder i enlighet med artikel 6.1.
Tekniska begränsningar, inklusive tillgänglig underjordisk lagringskapacitet, teknisk gränsöverskridande överföringskapacitet och uttagsfrekvens.
Medlemsstaterna ska anmäla mekanismen för bördefördelning till kommissionen senast den 2 september 2022. I avsaknad av en överenskommelse om en mekanism för bördefördelning senast den dagen ska medlemsstater som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar visa att de efterlever punkt 1 och vederbörligen anmäla detta till kommissionen.
Trots vad som anges i punkt 1, när en medlemsstat har underjordiska gaslagringsanläggningar belägna på sitt territorium och den aggregerade kapaciteten hos dessa anläggningar är större än den årliga gasförbrukningen i den medlemsstaten, ska medlemsstater som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar som har tillträde till dessa anläggningar
senast den 1 november säkerställa att lagringsvolymerna motsvarar minst det genomsnittliga nyttjandet av lagringskapaciteten under de föregående fem åren, som fastställs bland annat med beaktande av flödena under uttagssäsongen under de föregående fem åren från de medlemsstater där lagringsanläggningarna är belägna, eller
visa att lagringskapacitet likvärdig med den volym som omfattas av skyldigheten enligt led a har bokats.
Om den medlemsstat som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar kan visa att lagringskapacitet likvärdig med den volym som omfattas av skyldigheten enligt första stycket led a har bokats ska punkt 1 vara tillämplig.
Skyldigheten enligt denna punkt ska begränsas till 15 % av den genomsnittliga årliga gasförbrukningen under de föregående fem åren i den berörda medlemsstaten.
Artikel 6d
Övervakning och verkställighet
De systemansvariga för lagringssystemen ska rapportera fyllnadsnivån till den behöriga myndigheten i varje medlemsstat där de underjordiska gaslagringsanläggningarna är belägna och, i tillämpliga fall, till en enhet som utsetts av den medlemsstaten (utsedd enhet) enligt följande:
För 2022: för var och en av de delmål som anges i bilaga Ia, och
Från och med 2023: såsom fastställs enligt artikel 6a.7.
Kommissionen får vid behov uppmana Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) att bistå med sådan övervakning.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om de verkställighetsåtgärder som vidtagits enligt denna punkt.
Kommissionen, de nationella tillsynsmyndigheterna och medlemsstaterna ska se till att kommersiellt känsliga uppgifter som mottas för att fullgöra deras skyldigheter behandlas konfidentiellt.
Artikel 7
Riskbedömning
De behöriga myndigheterna i varje riskgrupp ska komma överens om en samarbetsmekanism för att genomföra den gemensamma riskbedömningen och rapportera om den till gruppen för samordning av gasförsörjningen elva månader innan tidsfristen för anmälan av den gemensamma riskbedömningen och dess uppdateringar löper ut. På begäran av en behörig myndighet kan kommissionen ha stödjande roll vid utarbetandet av den gemensamma riskbedömningen, framför allt när det gäller inrättandet av samarbetsmekanismen. Om de behöriga myndigheterna i en riskgrupp inte kommer överens om en samarbetsmekanism, ska kommissionen efter samråd med de berörda behöriga myndigheterna föreslå en samarbetsmekanism för denna riskgrupp. De berörda behöriga myndigheterna ska komma överens om en samarbetsmekanism för den riskgruppen och ska då i största möjliga utsträckning beakta kommissionens förslag.
Tio månader innan tidsfristen för anmälan av den gemensamma riskbedömningen eller dess uppdateringar löper ut, ska varje behörig myndighet utbyta och uppdatera inom den överenskomna samarbetsmekanismen alla nationella uppgifter som är nödvändiga för utarbetandet av den gemensamma riskbedömningen, framför allt för tillämpning av de olika scenarier som avses i punkt 4 c.
De riskbedömningar som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska utföras på följande sätt i tillämpliga fall:
Genom att använda de normer som anges i artiklarna 5 och 6. Riskbedömningen ska beskriva beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå och där så är lämpligt omfatta en beräkning av N – 1-formeln på regional nivå. Riskbedömningen ska också inbegripa de antaganden som använts, inklusive när så är lämpligt antagandena för beräkning av N – 1-formeln på regional nivå, och de uppgifter som krävs för en sådan beräkning. Beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå ska åtföljas av en simulering av ett avbrott i den största enskilda gasinfrastrukturen med hjälp av hydrauliska modeller för det nationella territoriet samt en beräkning av N – 1-formeln med beaktande av en lagrad gasmängd på 30 % respektive 100 % av den högsta arbetsvolymen.
Genom att beakta alla relevanta nationella och gränsöverskridande omständigheter, särskilt marknadsstorlek, nätkonfiguration, faktiska flöden, inklusive utflöden från de berörda medlemsstaterna, möjligheten till fysiska flöden av gas i båda riktningarna, inklusive det eventuella behovet av därav följande förstärkning av överföringssystemet, förekomsten av produktion och lagring, gasens betydelse i energimixen, särskilt i förhållande till fjärrvärme- och elproduktion och för industriverksamheter, samt hänsynstaganden rörande säkerhet och gaskvalitet.
Genom att tillämpa olika scenarier med exceptionellt stor efterfrågan på gas och avbrott i gasförsörjningen, med beaktande av historik, sannolikhet, årstid, frekvens och varaktighet för deras förekomst och en bedömning av deras sannolika konsekvenser, till exempel
avbrott i den infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten för gas, särskilt överföringsinfrastruktur, lager eller LNG-terminaler, inbegripet den största gasinfrastruktur som identifierats för beräkningen av N – 1-formeln,
avbrott i försörjningen från leverantörer i tredjeländer samt, i förekommande fall, geopolitiska risker.
Genom att kartlägga riskernas växelverkan och samband mellan medlemsstaterna i riskgruppen och med andra medlemsstater eller andra riskgrupper, när så är lämpligt, inbegripet, vad gäller sammanlänkningar, gränsöverskridande försörjning, gränsöverskridande tillträde till lagringsanläggningar och kapacitet för flöden i båda riktningarna.
Genom att ta hänsyn till de risker som är förenade med kontroll över infrastruktur som är relevant för att trygga gasförsörjningen i den mån de bland annat kan innefatta en risk för underinvesteringar, för undergrävande av diversifieringen, för felaktig användning av befintlig infrastruktur eller för överträdelser av unionsrätten.
Genom att ta hänsyn till den maximala sammanlänkningskapaciteten vid varje inmatningspunkt och uttagspunkt vid gränserna samt olika lagerfyllnadsnivåer.
Med beaktande av scenarier med långa avbrott i en enda försörjningskälla.
Artikel 8
Upprättande av förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner
Varje medlemsstats behöriga myndighet ska, efter samråd med naturgasföretagen, de relevanta organisationer som företräder hushållskundernas och de industriella gaskundernas intressen, inklusive elproducenter, systemansvariga för överföringssystemen för el och, när den inte är den behöriga myndigheten, den nationella tillsynsmyndigheten, fastställa följande:
En förebyggande åtgärdsplan som innehåller de åtgärder som krävs för att undanröja eller minska de risker som identifierats, inklusive effekterna av energieffektivitetsåtgärder och åtgärder på efterfrågesidan, i de gemensamma och nationella riskbedömningarna och i enlighet med artikel 9.
En krisplan som innehåller de åtgärder som ska vidtas för att undanröja eller mildra konsekvenserna av ett avbrott i gasförsörjningen i enlighet med artikel 10.
De regionala kapitlen ska utarbetas gemensamt av alla medlemsstater i riskgruppen innan de införlivas i respektive nationella planer. Kommissionen ska agera som medlare för att möjliggöra att de regionala kapitlen tillsammans förbättrar försörjningstryggheten för gas i unionen och inte ger upphov till några motsättningar och undanröjer alla hinder för samarbete.
De regionala kapitlen ska innehålla lämpliga och verkningsfulla gränsöverskridande åtgärder, inklusive med avseende på LNG, om inte annat följer av överenskommelser mellan medlemsstater från samma eller olika riskgrupper som genomför åtgärderna och som påverkas av åtgärden mot bakgrund av den simulering som avses i artikel 7.1 och den gemensamma riskbedömningen.
Kommissionen kan ha en stödjande roll vid utarbetandet av den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen, särskilt vad gäller inrättandet av samarbetsmekanismen. Om de behöriga myndigheterna i en riskgrupp inte kommer överens om en samarbetsmekanism, ska kommissionen föreslå en samarbetsmekanism för den riskgruppen. De berörda behöriga myndigheterna ska komma överens om en samarbetsmekanism för den riskgruppen och ska då beakta kommissionens förslag. De behöriga myndigheterna ska säkerställa regelbunden kontroll av genomförandet av den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen.
De behöriga myndigheterna ska inom varje riskgrupp utbyta utkast till förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner med förslag till samarbete senast fem månader innan tidsfristen för inlämning av planerna löper ut.
Alla medlemsstaterna i riskgruppen ska komma överens om de slutliga versionerna av de regionala kapitel som avses i punkt 3. De förebyggande åtgärdsplanerna och krisplanerna ska även innehålla de nationella åtgärder som krävs för att genomföra och verkställa de gränsöverskridande åtgärderna i de regionala kapitlen.
Inom fyra månader från de behöriga myndigheternas anmälan ska kommissionen bedöma planerna med beaktande av de synpunkter som framförts inom gruppen för samordning av gasförsörjningen.
Kommissionen ska avge ett yttrande till den behöriga myndigheten med en rekommendation om att se över en förebyggande åtgärdsplan eller krisplan, om ett eller flera villkor är uppfyllda, nämligen att
den inte är tillräckligt effektiv för att minska de risker som identifierats i riskbedömningen,
den är oförenlig med de riskscenarier som bedömts eller med planerna i en annan medlemsstat eller riskgrupp,
den inte är förenlig med det krav som fastställs i punkt 1 för att inte i onödan snedvrida konkurrensen eller hindra att den inre gasmarknaden fungerar effektivt,
den inte följer bestämmelserna i denna förordning eller andra bestämmelser i unionsrätten.
Vid oenighet rörande de delar som avses i punkt 8 får kommissionen inom fyra månader efter den behöriga myndighetens svar dra tillbaka sin begäran eller sammankalla den behöriga myndigheten och, om kommissionen anser det nödvändigt, gruppen för samordning av gasförsörjningen i syfte att diskutera frågan. Kommissionen ska ange en detaljerad motivering till sin begäran om att den förebyggande åtgärdsplanen eller krisplanen ska ändras. Den berörda behöriga myndigheten ska fullt ut beakta kommissionens detaljerade motivering.
I tillämpliga fall ska den berörda behöriga myndigheten utan dröjsmål ändra och offentliggöra den ändrade förebyggande åtgärdsplanen eller krisplanen.
Om den berörda behöriga myndighetens slutliga ståndpunkt avviker från kommissionens detaljerade motivering, ska den behöriga myndigheten tillsammans med sin ståndpunkt och kommissionens detaljerade motivering tillhandahålla och offentliggöra skälen bakom sin ståndpunkt inom två månader efter mottagandet av kommissionens detaljerade motivering.
Artikel 9
Innehållet i förebyggande åtgärdsplaner
Den förebyggande åtgärdsplanen ska innehålla följande:
Resultaten av riskbedömningen och en sammanfattning av de scenarier som avses i artikel 7.4 c.
Definitionen av skyddade kunder och den information som beskrivs i artikel 6.1 andra stycket.
De åtgärder, de volymer och den kapacitet som krävs för att uppfylla infrastruktur- och försörjningsnormerna för gas enligt artiklarna 5 och 6, inbegripet i förekommande fall i vilken mån åtgärder på efterfrågesidan i tillräcklig utsträckning i tid kan kompensera för ett sådant avbrott i gasförsörjningen som avses i artikel 5.2, identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse om artikel 5.3 tillämpas, de nödvändiga gasvolymer per kategori av skyddade kunder och per scenario som avses i artikel 6.1 samt alla eventuella utökningar av försörjningsnormerna för gas, inbegripet varje motivering som visar uppfyllandet av villkoren som fastställs i artikel 6.2 och en beskrivning av en mekanism för att tillfälligt sänka eventuellt utökade försörjningsnormer för gas eller ytterligare skyldigheter i enlighet med artikel 11.3.
De skyldigheter som åligger naturgasföretag, elföretag i förekommande fall och andra relevanta organ och som sannolikt har en inverkan på försörjningstryggheten för gas, till exempel skyldigheter som avser en säker drift av gassystemet.
Övriga förebyggande åtgärder som är utformade för att hantera de risker som identifierats i riskbedömningen, till exempel de som avser behovet av att stärka sammanlänkningarna mellan medlemsstater som gränsar till varandra, ytterligare förbättra energieffektiviteten och minska efterfrågan på gas och möjligheten att vid behov diversifiera försörjningsvägarna och försörjningskällorna för gas och den regionala användningen av befintlig lagrings- och LNG-kapacitet i syfte att i största möjliga utsträckning upprätthålla gasförsörjningen till samtliga kunder.
Uppgifter om de ekonomiska effekterna, ändamålsenligheten och effektiviteten hos de åtgärder som ingår i planen, inbegripet de skyldigheter som avses i led k.
En beskrivning av hur de åtgärder som ingår i planen påverkar den inre energimarknadens och de nationella marknadernas funktionssätt, inbegripet de skyldigheter som avses i led k.
En beskrivning av åtgärdernas inverkan på miljön och kunderna.
De mekanismer som ska användas för samarbete med andra medlemsstater, inbegripet mekanismerna för utarbetande och genomförande av förebyggande åtgärdsplaner och krisplaner.
Uppgifter om befintliga och framtida sammanlänkningar och infrastruktur, inbegripet de som ger tillgång till den inre marknaden, gränsöverskridande flöden, gränsöverskridande tillträde till lagringsanläggningar och LNG-anläggningar samt kapaciteten för flöden i båda riktningarna, särskilt i en kris.
Information om alla skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster med avseende påförsörjningstryggheten för gas.
Viktig information som avser första stycket leden a, c och d som, om den avslöjas, kan hota försörjningstryggheten för gas kan utelämnas.
En konsekvensbedömning enligt punkt 6 ska omfatta minst följande:
Den potentiella inverkan på den nationella gasmarknadens utveckling och på konkurrensen på nationell nivå.
Den potentiella inverkan på den inre gasmarknaden.
Den potentiella inverkan på försörjningstryggheten för gas i angränsande medlemsstater, särskilt vad gäller sådana åtgärder som kan minska likviditeten på regionala marknader eller begränsa flödena till angränsande medlemsstater.
Kostnaderna och nyttan i jämförelse med alternativa marknadsbaserade åtgärder.
En bedömning av nödvändigheten och proportionaliteten i förhållande till möjliga marknadsbaserade åtgärder.
En bedömning av huruvida åtgärden säkerställer lika möjligheter för alla marknadsaktörer.
En utfasningsstrategi, den planerade åtgärdens förväntade varaktighet och en lämplig tidsplan för översyn.
Den analys som avses i leden a och b ska genomföras av den nationella tillsynsmyndigheten. Konsekvensbedömningen ska offentliggöras av den behöriga myndigheten och anmälas till kommissionen.
Den antagna åtgärden ska träda i kraft först när den har godkänts av kommissionen eller har ändrats i enlighet med kommissionens beslut.
Fyramånadersperioden ska börja löpa dagen efter det att en fullständig anmälan har mottagits. Fyramånadersperioden får förlängas om såväl kommissionen som den behöriga myndigheten samtycker till detta.
Fyramånadersperioden ska börja löpa dagen efter det att en fullständig anmälan har mottagits. Fyramånadersperioden får förlängas om såväl kommissionen som den behöriga myndigheten samtycker till detta.
Artikel 10
Innehållet i krisplanen
Krisplanen ska
bygga på de krisnivåer som avses i artikel 11.1,
fastställa roller och ansvarsområden för naturgasföretag, systemansvariga för elöverföringssystemet, om så är tillämpligt, och industriella gaskunder, däribland relevanta elproducenter, med hänsyn till den olika omfattning i vilken de påverkas av avbrott i gasförsörjningen, samt deras samverkan med de behöriga myndigheterna och i förekommande fall med de nationella tillsynsmyndigheterna på var och en av de krisnivåer som avses i artikel 11.1,
definiera roller och ansvarsområden för de behöriga myndigheterna och övriga organ till vilka uppgifter har delegerats i enlighet med artikel 3.2 på var och en av de krisnivåer som avses i artikel 11.1,
säkerställa att naturgasföretag och industriella gaskunder, däribland relevanta elproducenter, ges tillräckliga möjligheter att reagera på de krisnivåer som avses i artikel 11.1,
om tillämpligt fastställa vilka åtgärder som ska vidtas för att mildra de möjliga följderna av ett avbrott i gasförsörjningen för fjärrvärme och försörjningen av el som framställts av gas, däribland genom en integrerad syn på energisystemsverksamheter för både el och gas där det är relevant,
fastställa detaljerade förfaranden och åtgärder för de krisnivåer som avses i artikel 11.1, inklusive motsvarande scheman för informationsflöden,
utse en krisledare och definiera dennes roll,
identifiera hur marknadsbaserade åtgärder bidrar till hanteringen av situationen på beredskapsnivån och mildrandet av situationen på krisnivån,
identifiera bidraget från de icke-marknadsbaserade åtgärder som planeras eller ska genomföras för krisnivån och bedöma i vilken utsträckning sådana icke-marknadsbaserade åtgärder krävs för att hantera en kris; effekterna av de icke-marknadsbaserade åtgärderna ska bedömas, och förfaranden för deras genomförande ska fastställas; icke-marknadsbaserade åtgärder ska endast användas när enbart marknadsbaserade mekanismer inte längre kan säkerställa försörjningen, i synnerhet till skyddade kunder eller vid tillämpning av artikel 13,
beskriva mekanismerna för samarbete med andra medlemsstater för de krisnivåer som avses i artikel 11.1 samt överenskommelser om informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna,
specificera rapporteringskraven för naturgasföretag och i förekommande fall elföretag på beredskaps- och krisnivåerna,
beskriva de tekniska eller rättsliga arrangemangen för att förhindra otillbörlig gasförbrukning hos kunder som är anslutna till ett distributions- eller överföringsnät men inte är skyddade kunder,
beskriva de tekniska, rättsliga och finansiella arrangemang för tillämpning av de solidaritetsskyldigheter som föreskrivs i artikel 13,
göra en uppskattning av de gasvolymer som kan förbrukas av solidaritetsskyddade kunder, vilken åtminstone omfattar de fall som beskrivs i artikel 6.1,
upprätta en förteckning över i förväg fastställda åtgärder för att göra gas tillgänglig i händelse av en kris, inklusive kommersiella avtal mellan de parter som är inblandade i sådana åtgärder och eventuella kompensationsmekanismer för naturgasföretag, med vederbörlig hänsyn till känsliga uppgifters konfidentialitet, varvid sådana åtgärder får omfatta gränsöverskridande avtal mellan medlemsstater och/eller naturgasföretag.
För att förhindra otillbörlig gasförbrukning i en kris som avses i första stycket led l, eller vid tillämpning av de åtgärder som avses i artiklarna 11.3 och 13, ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten informera icke-skyddade kunder om att det krävs att de avbryter eller minskar sin gasförbrukning utan att detta leder till tekniskt osäkra situationer.
Artikel 11
Tillkännagivande av en kris
Det ska finnas följande tre krisnivåer:
Nivå för tidig varning (nedan kallad tidig varning): När det finns konkret, seriös och tillförlitlig information om att det kan ske en händelse som sannolikt kommer att resultera i en avsevärd försämring avförsörjningssituationen för gas och sannolikt kommer att leda till att beredskaps- eller krisnivån aktiveras, varvid nivån för tidig varning får aktiveras genom en mekanism för tidig varning.
Beredskapsnivå (nedan kallad beredskap): När det uppstår ett avbrott i gasförsörjningen eller en exceptionellt hög efterfrågan på gas som resulterar i en avsevärd försämring av försörjningssituationen för gas, men marknaden fortfarande kan hantera avbrottet eller efterfrågan utan att icke-marknadsbaserade åtgärder behöver tillgripas.
Krisnivå (nedan kallad kris): När det finns en exceptionellt hög efterfrågan på gas, ett allvarligt avbrott i gasförsörjningen eller någon annan avsevärd försämring av försörjningssituationen för gas, och alla relevanta marknadsbaserade åtgärder har genomförts men gasförsörjningen inte räcker till för att tillgodose den återstående efterfrågan på gas, så att icke-marknadsbaserade åtgärder dessutom måste vidtas för att i synnerhet trygga gasförsörjningen till skyddade kunder i enlighet med artikel 6.
De skyldigheter som fastställs i första stycket i denna punkt ska omedelbart upphöra att gälla när den behöriga myndigheten tillkännager att krisen är över eller kommissionen i enlighet med punkt 8 första stycket konstaterar att tillkännagivandet av en kris inte längre är motiverat.
Medlemsstaterna och särskilt de behöriga myndigheterna ska säkerställa att
inga åtgärder vidtas som otillbörligt begränsar gasflödet på den inre marknaden vid någon tidpunkt,
inga åtgärder vidtas som sannolikt utgör ett allvarligt hot mot gasförsörjningen i en annan medlemsstat, samt
gränsöverskridande tillträde till infrastruktur i enlighet med förordning (EG) nr 715/2009 upprätthålls i den utsträckning som det är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt i enlighet med krisplanen.
I en kris och på goda grunder kan en medlemsstat på begäran av berörd systemansvarig för el- eller gasöverföringssystemet besluta att prioritera gasförsörjningen till vissa viktiga gaseldade kraftverk framför gasförsörjningen till vissa kategorier av skyddade kunder, om bristande gasförsörjning till sådana viktiga gaseldade kraftverk
skulle kunna leda till allvarliga problem för elsystemets funktionssätt, eller
skulle hindra produktionen och/eller transporten av gas.
Medlemsstaterna ska basera sådana åtgärder på riskbedömningen.
Viktiga gaseldade kraftverk som avses i första stycket ska tydligt identifieras tillsammans med de möjliga gasvolymer som skulle beröras av en sådan åtgärd och inkluderas i de regionala kapitlen i de förebyggande åtgärdsplanerna och krisplanerna. Identifieringen av dem ska genomföras i nära samarbete med systemansvariga för överföringssystemen för den berörda medlemsstatens elsystem och gassystem.
Den behöriga myndigheten ska inom tre dagar efter att ha underrättats om kommissionens begäran ändra åtgärderna och underrätta kommissionen om detta eller underrätta kommissionen om skälen till att den motsätter sig begäran. I det senare fallet får kommissionen inom tre dagar efter att den blivit underrättad ändra eller dra tillbaka sin begäran eller, i syfte att diskutera frågan, sammankalla den berörda behöriga myndigheten eller i förekommande fall de berörda behöriga myndigheterna samt, om kommissionen anser det nödvändigt, gruppen för samordning av gasförsörjningen. Kommissionen ska ange en detaljerad motivering till sin begäran att åtgärderna ska ändras. Den behöriga myndigheten ska fullt ut beakta kommissionens ståndpunkt. Om den behöriga myndighetens slutliga beslut avviker från kommissionens ståndpunkt, ska den behöriga myndigheten motivera sitt beslut.
Artikel 12
Krishantering på regional nivå och unionsnivå
På begäran av minst två behöriga myndigheter som har tillkännagett en kris och efter kontroll i enlighet med artikel 11.8, och om orsakerna till dessa kriser hänger samman med varandra, ska kommissionen, beroende på vad som är lämpligt, tillkännage att det råder en kris på regional nivå eller unionsnivå.
Under alla omständigheter ska kommissionen, när den tillkännager att det råder en kris på regional nivå eller unionsnivå, med hjälp av de kommunikationsmedel som är bäst lämpade för situationen samla in synpunkter från övriga behöriga myndigheter och ta vederbörlig hänsyn till all relevant information från dem. Om kommissionen på grundval av en bedömning beslutar att de bakomliggande grunderna för en kris på regional nivå eller unionsnivå inte längre rättfärdigar tillkännagivandet av en kris, ska den tillkännage att det inte längre råder någon kris på regional nivå eller unionsnivå och motivera sitt beslut och informera rådet om detta.
Vid en kris på regional nivå eller unionsnivå ska kommissionen samordna de behöriga myndigheternas åtgärder och därvid fullt ut beakta relevanta uppgifter från och resultaten av samrådet med gruppen för samordning av gasförsörjningen. Kommissionen ska särskilt
säkerställa informationsutbytet,
säkerställa att åtgärderna på medlemsstatlig och regional nivå är konsekventa och effektiva i förhållande till unionsnivån,
samordna åtgärderna med avseende på tredjeländer.
Medlemsstaterna och särskilt de behöriga myndigheterna ska säkerställa att
inga åtgärder vidtas som otillbörligt begränsar gasflödet inom den inre marknaden vid någon tidpunkt, särskilt inte gasflödet till de berörda marknaderna,
inga åtgärder vidtas som sannolikt utgör ett allvarligt hot mot gasförsörjningen i en annan medlemsstat, samt
gränsöverskridande tillträde till infrastruktur i enlighet med förordning (EG) nr 715/2009 upprätthålls i den utsträckning som det är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt i enlighet med krisplanen.
Medlemsstaten eller den berörda behöriga myndigheten ska inom tre dagar efter att ha underrättats om kommissionens begäran ändra sin åtgärd och underrätta kommissionen om detta eller underrätta kommissionen om skälen till att den motsätter sig begäran. I det senare fallet får kommissionen inom tre dagar efter att den blivit underrättad ändra eller dra tillbaka sin begäran eller sammankalla medlemsstaten eller den behöriga myndigheten samt, om kommissionen anser det nödvändigt, gruppen för samordning av gasförsörjningen i syfte att diskutera frågan. Kommissionen ska ange en detaljerad motivering till sin begäran att åtgärderna ska ändras. Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten ska fullt ut beakta kommissionens ståndpunkt. Om den behöriga myndighetens eller medlemsstatens slutliga beslut avviker från kommissionens ståndpunkt, ska den behöriga myndigheten eller medlemsstaten motivera sitt beslut.
Artikel 13
Solidaritet
I undantagsfall och efter en vederbörligen motiverad begäran från berörd systemansvarig för el- eller gasöverföringssystemet till dess behöriga myndighet får även gasförsörjningen till vissa viktiga gaseldade kraftverk enligt definitionen i artikel 11.7 i den medlemsstat som visar solidaritet fortsätta, om bristande gasförsörjning till sådana kraftverk skulle leda till allvarliga problem för elsystemets funktionssätt eller hindra produktionen och/eller transporten av gas.
En solidaritetsåtgärd ska vidtas som en sista utväg och ska endast vidtas om den begärande medlemsstaten
inte har kunnat täcka underskottet i gasförsörjningen för sina solidaritetsskyddade kunder, trots att åtgärden i artikel 11.3 har vidtagits,
har vidtagit alla marknadsbaserade åtgärder och alla åtgärder som fastställs i dess krisplan,
till kommissionen och till de behöriga myndigheterna i alla medlemsstater med vilka den antingen är sammanlänkad direkt eller enligt punkt 2 via ett tredjeland har lämnat in en uttrycklig begäran åtföljd av en beskrivning av de genomförda åtgärderna i enlighet med led b i den här punkten,
förbinder sig att i enlighet med punkt 8 snabbt utbetala en skälig ersättning till den medlemsstat som visar solidaritet.
Solidaritetsåtgärderna enligt denna förordning ska vidtas mot ersättning. Den medlemsstat som begär solidaritet ska snabbt till den medlemsstat som visar solidaritet betala eller ombesörja betalning av en skälig ersättning. En sådan skälig ersättning ska minst omfatta
den gas som har levererats till den begärande medlemsstatens territorium,
alla andra relevanta och rimliga kostnader som solidaritetsåtgärden medför, inklusive i tillämpliga fall kostnaderna för sådana åtgärder som kan ha fastställts i förväg,
gottgörelse för ersättning som erhålls till följd av rättsliga förfaranden, skiljedomsförfaranden eller liknande förfaranden och förlikningar samt kostnader förknippade med sådana förfaranden som berör den medlemsstat som visar solidaritet gentemot de enheter som medverkar vid tillhandahållandet av solidaritet.
Skälig ersättning enligt första stycket ska bland annat omfatta alla rimliga kostnader som uppstår för den medlemsstat som visar solidaritet till följd av en skyldighet att betala ersättning i enlighet med grundläggande rättigheter som garanteras genom unionsrätten och i enlighet med tillämpliga internationella skyldigheter vid genomförandet av denna artikel samt ytterligare rimliga kostnader som uppstår till följd av betalning av ersättning enligt nationella ersättningsregler.
Senast den 1 december 2018 ska medlemsstaterna anta de åtgärder som krävs för att genomföra de första och andra styckena i denna punkt, framför allt tekniska, rättsliga och finansiella arrangemang enligt punkt 10. Sådana åtgärder kan omfatta praktiska arrangemang för snabba betalningar.
Senast den 1 december 2018 ska medlemsstaterna anta de åtgärder som är nödvändiga, inbegripet sådana åtgärder som överenskommits i tekniska, rättsliga och finansiella arrangemang, för att säkerställa att gas levereras till solidaritetsskyddade kunder i den medlemsstat som begärt att solidaritetsåtgärden skulle vidtas i enlighet med punkterna 1 och 2. De tekniska, rättsliga och finansiella arrangemangen ska fastställas i samråd mellan de medlemsstater som är sammanlänkade direkt eller i enlighet med punkt 2 via ett tredjeland och ska beskrivas i deras respektive krisplaner. Sådana arrangemang kan bland annat inbegripa följande aspekter:
Nätens driftssäkerhet.
De gaspriser som ska tillämpas och/eller metoden för att fastställa dessa, med hänsyn tagen till hur marknadens funktionssätt påverkas.
Användningen av sammanlänkningar, inklusive kapacitet för flöden i båda riktningarna och lagring av gas under jord.
Gasvolymer eller metod för att fastställa dessa.
Kostnadskategorier som ska omfattas av snabb och skälig ersättning, vilket kan inkludera skadestånd för inskränkningar i industriverksamhet.
En uppgift om metoden för att beräkna skälig ersättning.
De finansiella arrangemang som medlemsstaterna överenskommit innan solidaritetsåtgärder begärs ska innehålla bestämmelser om beräkningen av skälig ersättning för åtminstone alla relevanta och rimliga kostnader som solidaritetsåtgärden medför samt ett åtagande att betala sådan ersättning.
En ersättningsmekanism ska ge incitament till medverkan i marknadsbaserade lösningar, såsom auktioner och mekanismer för efterfrågeflexibilitet. Den ska inte skapa felaktiga incitament, inbegripet i ekonomiska termer, för marknadsaktörerna att skjuta upp sina åtgärder tills icke-marknadsbaserade åtgärder vidtas. Alla ersättningsmekanismer eller åtminstone en sammanfattning av dem ska inkluderas i krisplanerna.
Artikel 14
Informationsutbyte
Om en medlemsstat har tillkännagivit någon av de krisnivåer som avses i artikel 11.1, ska de berörda naturgasföretagen dagligen ställa särskilt följande information till förfogande för medlemsstatens berörda behöriga myndighet:
Prognoser för dygnsvis efterfrågan och tillgång på gasförsörjning för de tre följande dygnen i miljoner kubikmeter per dygn (miljoner m3/dygn).
Dygnsvis gasflöde vid samtliga gränsöverskridande inmatnings- och uttagspunkter liksom vid alla punkter där en produktionsanläggning, lagringsanläggning eller LNG-terminal ansluter till nätet, i miljoner kubikmeter per dygn (miljoner m3/dygn).
Den period uttryckt i dagar under vilken gasförsörjningen till skyddade kunder förväntas kunna tryggas.
Vid en kris på regional nivå eller unionsnivå får kommissionen begära att den behöriga myndighet som avses i punkt 1 utan dröjsmål tillhandahåller åtminstone
den information som anges i punkt 1,
information om de åtgärder som den behöriga myndigheten har planerat att vidta och dem som redan har genomförts för att mildra krisen samt information om deras effektivitet,
information om begäranden om kompletterande åtgärder som ska vidtas av andra behöriga myndigheter,
information om de åtgärder som har genomförts på begäran av andra behöriga myndigheter.
Kommissionen ska analysera de behöriga myndigheternas utvärderingar och ska underrätta medlemsstaterna, Europaparlamentet och gruppen för samordning av gasförsörjningen om resultaten av sin analys i aggregerad form.
För att de behöriga myndigheterna och kommissionen ska kunna bedöma försörjningstryggheten för gas på nationell och regional nivå och unionsnivå ska alla naturgasföretag göra följande:
Till den berörda behöriga myndigheten anmäla följande uppgifter om gasförsörjningsavtal med en gränsöverskridande dimension och en löptid på mer än ett år som den har ingått för att köpa gas:
Avtalets löptid.
Avtalade årliga volymer.
Avtalade maximala dygnsvisa volymer i händelse av en beredskaps- eller kris.
Avtalade leveransställen.
Minimigasvolymer per dygn och månad.
Villkor vid avbrott i gasförsörjningen.
Uppgift om huruvida avtalet enskilt eller tillsammans med avtal som har ingåtts med samma leverantör eller dess anknutna företag motsvarar eller överstiger gränsvärdet på 28 % som avses i punkt 6 b i den medlemsstat som i första hand berörs.
Omedelbart efter det att gasförsörjningsavtalen har ingåtts eller ändrats underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat som i första hand berörs om avtal med en löptid på mer än ett år som har ingåtts eller ändrats den 1 november 2017 eller efter den 1 november 2017 och som enskilt eller tillsammans med avtal som har ingåtts med samma leverantör eller dess anknutna företag motsvarar 28 % eller mer av den årliga gasförbrukningen i den medlemsstaten på basis av de senaste tillgängliga uppgifterna. Dessutom ska naturgasföretag senast den 2 november 2018 anmäla alla befintliga avtal som uppfyller samma villkor till den behöriga myndigheten. Anmälningsskyldigheten ska inte gälla prisinformation och sådana ändringar som endast rör gaspriset. Anmälningsskyldigheten ska även gälla alla kommersiella avtal som är relevanta för fullgörandet av gasförsörjningsavtalet, med undantag för prisinformation.
Den behöriga myndigheten ska anmäla de uppgifter som anges i första stycket led a till kommissionen i anonymiserad form. Om nya avtal ingås eller befintliga avtal ändras, ska samtliga uppgifter anmälas före utgången av september det berörda året. När den behöriga myndigheten är osäker på om ett visst avtal som den har underrättats om enligt första stycket led b äventyrar försörjningstryggheten för gas i en medlemsstat eller region, ska den underrätta kommissionen om avtalet.
Artikel 15
Tystnadsplikt
Tystnadsplikten ska gälla för följande personer som mottar konfidentiella uppgifter i enlighet med denna förordning, nämligen
personer som arbetar eller har arbetat för kommissionen,
revisorer och experter som har anlitats av kommissionen,
personer som arbetar eller har arbetat för de behöriga myndigheterna och nationella tillsynsmyndigheterna eller andra relevanta myndigheter samt
revisorer och experter som har anlitats av behöriga myndigheter och nationella tillsynsmyndigheter eller andra relevanta myndigheter.
Artikel 16
Samarbete med de avtalsslutande parterna i energigemenskapen
Artikel 17
Kommissionens övervakning
Kommissionen ska kontinuerligt övervaka åtgärder för försörjningstryggheten för gas och regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen.
Kommissionen ska, på grundval av de bedömningar som avses i artikel 8.7, senast den 1 september 2023 utarbeta slutsatser om hur försörjningstryggheten för gas kan främjas på unionsnivå och lämna in en rapport till Europaparlamentet och till rådet om tillämpningen av denna förordning, och vid behov utfärda lagstiftningsförslag för att ändra denna förordning.
Artikel 17a
Kommissionens rapportering
Senast den 28 februari 2023 och därefter årligen ska kommissionen lämna in en rapport till Europaparlamentet och rådet som innehåller
en översikt över de åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit för att fullgöra lagringsskyldigheterna,
en översikt över den tidsperiod som krävs för det certifieringsförfarande som anges i artikel 3a i förordning (EG) nr 715/2009,
en översikt över de åtgärder som kommissionen har begärt i syfte att säkerställa efterlevnad av fyllnadsbanorna och fyllnadsmålen,
en analys av denna förordnings potentiella påverkan på gaspriser och potentiella gasbesparingar avseende artikel 6b.4.
Artikel 18
Anmälningar
Riskbedömningen, de förebyggande åtgärdsplanerna, krisplanerna och alla övriga handlingar ska anmälas till kommissionen på elektronisk väg via CIRCABC-plattformen.
All korrespondens i samband med en anmälan ska översändas på elektronisk väg.
Artikel 18a
Kommittéförfarande
Artikel 19
Utövande av delegeringen
Artikel 20
Undantag
Denna förordning ska inte gälla för Malta och Cypern så länge ingen gas levereras till deras respektive territorier. För Malta och Cypern ska de skyldigheter som anges i och de val som dessa medlemsstater har rätt att göra enligt följande bestämmelser uppfyllas och göras inom följande tidsperioder beräknade från det datum då gas för första gången levererades till deras respektive territorier:
För artiklarna 2.5, 3.2, 7.5 och 14.6 a: 12 månader.
För artikel 6.1: 18 månader.
För artikel 8.7: 24 månader.
För artikel 5.4: 36 månader.
För artikel 5.1: 48 månader.
I syfte att fullgöra skyldigheten enligt artikel 5.1 kan Malta och Cypern tillämpa bestämmelserna i artikel 5.2 genom att bland annat använda sig av icke-marknadsbaserade åtgärder på efterfrågesidan.
Artikel 21
Upphävande
Förordning (EU) nr 994/2010 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IX.
Artikel 22
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den fjärde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 november 2017.
Artikel 13.1–13.6, artikel 13.8 första och andra styckena och artikel 13.14 och 13.15 ska dock tillämpas från och med den 1 december 2018.
Artikel 2.27–2.31, artiklarna 6a–6d, artikel 16.3, artikel 17a, artikel 18a, artikel 20.4 och bilagorna Ia och Ib ska tillämpas till och med den 31 december 2025.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Regionalt samarbete
De riskgrupper som ligger till grund för det riskanknutna samarbete mellan medlemsstaterna som avses i artikel 3.7 är följande:
Riskgrupper för den östliga gasförsörjningen
Ukraina: Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Grekland, Kroatien, Italien, Luxemburg, Ungern, Österrike, Polen, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Sverige.
Belarus: Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Slovakien, Finland och Sverige.
Östersjön: Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Slovakien och Sverige.
Nordöst: Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Finland och Sverige.
Balkanhalvön: Bulgarien, Grekland, Ungern och Rumänien.
Riskgrupper för gasförsörjningen via Nordsjön
Norge: Belgien, Danmark, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal och Sverige.
Lågvärdesgas: Belgien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna.
Danmark: Danmark, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Polen och Sverige.
Förenade kungariket: Belgien, Tyskland, Irland, Luxemburg och Nederländerna.
Riskgrupper för gasförsörjningen från Nordafrika
Algeriet: Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Malta, Österrike, Portugal och Slovenien.
Libyen: Kroatien, Italien, Malta, Österrike och Slovenien.
Riskgrupper för den sydöstliga gasförsörjningen
Den södra gaskorridoren – Kaspiska havet: Bulgarien, Grekland, Kroatien, Italien, Ungern, Malta, Österrike, Rumänien, Slovenien och Slovakien.
Östra Medelhavet: Grekland, Italien, Cypern och Malta.
BILAGA Ia ( 6 )
Fyllnadsbanor med delmål och fyllnadsmål för 2022 för medlemsstater med underjordiska gaslagringsanläggningar
|
Medlemsstat |
Delmål den 1 augusti |
Delmål den 1 september |
Delmål den 1 oktober |
Fyllnadsmål den 1 november |
|
AT |
49 % |
60 % |
70 % |
80 % |
|
BE |
49 % |
62 % |
75 % |
80 % |
|
BG |
49 % |
61 % |
75 % |
80 % |
|
CZ |
60 % |
67 % |
74 % |
80 % |
|
DE |
45 % |
53 % |
80 % |
80 % |
|
DK |
61 % |
68 % |
74 % |
80 % |
|
ES |
71 % |
74 % |
77 % |
80 % |
|
FR |
52 % |
65 % |
72 % |
80 % |
|
HR |
49 % |
60 % |
70 % |
80 % |
|
HU |
51 % |
60 % |
70 % |
80 % |
|
IT |
58 % |
66 % |
73 % |
80 % |
|
LV |
57 % |
65 % |
72 % |
80 % |
|
NL |
54 % |
62 % |
71 % |
80 % |
|
PL |
80 % |
80 % |
80 % |
80 % |
|
PT |
72 % |
75 % |
77 % |
80 % |
|
RO |
46 % |
57 % |
66 % |
80 % |
|
SE |
40 % |
53 % |
67 % |
80 % |
|
SK |
49 % |
60 % |
70 % |
80 % |
BILAGA Ib
Delat ansvar för fyllnadsmålet och fyllnadsbanan
När det gäller fyllnadsmålet och fyllnadsbanan enligt artikel 6a delar Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike ansvaret för lagringsanläggningarna Haidach och 7Fields. Det exakta förhållandet och omfattningen av det ansvaret för både Förbundsrepubliken Tyskland och Republiken Österrike omfattas av ett bilateralt avtal mellan dessa medlemsstater.
BILAGA II
Beräkning av N – 1-formeln
1. Definition av N – 1-formeln
N – 1-formeln anger i vilken utsträckning gasinfrastrukturen har teknisk kapacitet att tillgodose den totala efterfrågan på gas i det beräknade området i händelse av avbrott hos den största enskilda gasinfrastrukturen under en dag med exceptionellt hög efterfrågan på gas, vilket statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.
Gasinfrastruktur ska omfatta gasöverföringsnätet, inklusive sammanlänkningarna, samt de produktions-, LNG- och lagringsanläggningar som är anslutna till det beräknade området.
Hela den återstående tillgängliga gasinfrastrukturens tekniska kapacitet vid avbrott hos den största enskilda gasinfrastrukturen ska minst vara summan av den totala dygnsvisa efterfrågan på gas i det beräknade området under en dag med exceptionellt hög efterfrågan på gas, vilket statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.
Resultaten av N – 1-formeln ska, enligt nedanstående beräkningsmetod, vara minst 100 %.
2. Beräkningsmetod för N – 1-formeln
, N – 1 ≥ 100 %
De parametrar som används för beräkningen ska vara tydligt beskrivna och motiverade.
För beräkningen av EPm ska en detaljerad förteckning över inmatningspunkterna och deras individuella kapacitet tillhandahållas.
3. Definitioner av N – 1-formelns parametrar
Med beräknat område avses ett geografiskt område som den behöriga myndigheten har fastställt och för vilket N – 1-formeln beräknas.
Dmax : den totala dygnsvisa efterfrågan på gas (i miljoner m3/dag) i det beräknade området under en dag med exceptionellt hög efterfrågan på gas, vilket statistiskt sett inträffar en gång vart tjugonde år.
EPm : inmatningspunkternas tekniska kapacitet (i miljoner m3/dag), förutom vid produktions-, LNG- och lagringsanläggningar som omfattas av Pm, LNGm och Sm – summan av den tekniska kapaciteten vid alla inmatningspunkter vid gränserna som har kapacitet att leverera gas till det beräknade området.
Pm : högsta möjliga tekniska produktionskapacitet (i miljoner m3/dygn) – summan av den högsta möjliga tekniska dygnsvisa produktionskapaciteten hos alla anläggningar för produktion av gas som kan levereras till det beräknade områdets inmatningspunkter.
Sm : högsta möjliga tekniska lagerförsörjning (i miljoner m3/dygn) – summan av alla lagringsanläggningars högsta möjliga tekniska dygnsvisa kapacitet för uttag som kan levereras till det beräknade områdets inmatningspunkter, med hänsyn till deras respektive fysiska egenskaper.
LNGm : högsta möjliga tekniska LNG-anläggningskapacitet (i miljoner m3/dygn) – summan av den högsta möjliga tekniska dygnsvisa utgångskapaciteten vid samtliga LNG-anläggningar i det beräknade området, med beaktande av kritiska aspekter som lossning, stödtjänster, tillfällig lagring, återförgasning av LNG samt teknisk kapacitet för försörjning av systemet.
Im : den tekniska kapaciteten hos den största enskilda gasinfrastrukturen (i miljoner m3/dygn) med högst kapacitet att försörja det beräknade området. När flera olika gasinfrastrukturer är anslutna till en gemensam uppströms- eller nedströmsgasinfrastruktur och inte kan drivas separat ska de betraktas som en enda gasinfrastruktur.
4. Beräkning av N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan
, N – 1 ≥ 100 %
Deff : den del (i miljoner m/dygn) av Dmax som vid ett avbrott i gasförsörjningen i tillräcklig utsträckning i tid kan täckas av marknadsbaserade åtgärder på efterfrågesidan i enlighet med artiklarna 9.1 c och 5.2.
5. Beräkning av N – 1-formeln på regional nivå
Det beräknade område som avses i punkt 3 ska i tillämpliga fall utvidgas till lämplig regional nivå efter beslut av de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter. Beräkningen kan också efter överenskommelse med de behöriga myndigheterna för riskgruppen utvidgas till att omfatta riskgruppens regionala nivå. Den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse ska användas för beräkningen av N – 1-formeln på regional nivå. Den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för en region ska vara den största gasinfrastruktur i regionen som direkt eller indirekt bidrar till gasförsörjningen till regionens medlemsstater och ska anges i riskbedömningen.
Beräkningen av N – 1-formeln på regional nivå får endast ersätta beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå om den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse är av stor betydelse för gasförsörjningen i alla berörda medlemsstater i enlighet med den gemensamma riskbedömningen.
På riskgruppsnivå ska vid de beräkningar som avses i artikel 7.4 den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för de riskgrupper som förtecknas i bilaga I användas.
BILAGA III
Ständig kapacitet för flöden i båda riktningarna
1. Den nationella tillsynsmyndigheten kan om medlemsstaten så beslutar fungera som behörig myndighet vid genomförandet av bestämmelserna som fastställs i denna bilaga.
2. För att möjliggöra eller öka kapaciteten för flöden i båda riktningarna vid en sammanlänkning eller för att erhålla eller förlänga ett undantag från denna skyldighet, ska systemansvariga för överföringssystem på båda sidor av sammanlänkningen till sina behöriga myndigheter (nedan kallade de berörda behöriga myndigheterna) och sina tillsynsmyndigheter (nedan kallade de berörda tillsynsmyndigheterna) efter samråd med samtliga potentiellt berörda systemansvariga för överföringssystem, lämna in
ett förslag för att möjliggöra ständig fysisk kapacitet för transport av gas i båda riktningarna vad gäller ständig kapacitet för flöden i båda riktningarna avseende omvänd riktning (nedan kallad fysisk kapacitet för omvända flöden), eller
en begäran om undantag från skyldigheten att möjliggöra kapacitet för flöden i båda riktningarna.
De systemansvariga för överföringssystemen ska sträva efter att lägga fram ett gemensamt förslag eller en gemensam begäran om undantag. Om ett förslag för att möjliggöra kapacitet för flöden i båda riktningarna läggs fram kan de systemansvariga för överföringssystemen även lägga fram ett underbyggt förslag till gränsöverskridande kostnadsfördelning. Detta ska ske senast den 1 december 2018 för alla sammanlänkningar som existerade den 1 november 2017 och efter det att genomförbarhetsstudiefasen slutförts men innan fasen för detaljerad teknisk konstruktion inleds för nya sammanlänkningar.
3. Efter mottagandet av förslaget eller begäran om undantag ska de berörda behöriga myndigheterna utan dröjsmål samråda med de behöriga myndigheterna, och om de inte är de behöriga myndigheterna, de nationella tillsynsmyndigheterna i den medlemsstat som i enlighet med riskbedömningen kan gynnas av kapaciteten för omvända flöden, byrån och kommissionen om förslaget eller begäran om undantag. De myndigheterna med vilka samråd skett får avge ett yttrande inom fyra månader efter mottagandet av begäran om samråd.
4. De berörda tillsynsmyndigheterna ska inom sex månader efter mottagandet av det gemensamma förslaget enligt artikel 5.6 och 5.7 efter samråd med de berörda projektansvariga fatta samordnade beslut om den gränsöverskridande fördelningen av investeringskostnaderna mellan projektets överföringssystemansvariga. Om de berörda tillsynsmyndigheterna inte har uppnått en överenskommelse inom denna tidsfrist ska de utan dröjsmål underrätta de berörda behöriga myndigheterna.
5. De berörda behöriga myndigheterna ska på grundval av riskbedömningen, den information som anges i artikel 5.5 i denna förordning, de yttranden som mottagits efter samrådet i enlighet med punkt 3 i denna bilaga och med hänsyn tagen till försörjningstryggheten för gas och bidraget till den inre gasmarknaden fatta ett samordnat beslut. Det samordnade beslutet ska fattas inom två månader. Den tvåmånadersperioden ska räknas från utgången av den fyramånadersperiod för avgivande av yttrande som avses i punkt 3 i denna bilaga, om inte alla yttranden har inkommit tidigare, eller från utgången av den sexmånadersperiod inom vilken de berörda tillsynsmyndigheterna ska fatta ett samordnat beslut som avses i punkt 4 i denna bilaga. Det samordnade beslutet ska vara ett av följande:
Att godta förslaget om kapacitet för flöden i båda riktningarna. Ett sådant beslut ska innehålla en kostnads-nyttoanalys, en tidsplan för genomförandet och former för senare användning samt åtföljas av det samordnade beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning som avses i punkt 4 och som har fattats av de berörda tillsynsmyndigheterna.
Att bevilja eller förlänga ett tillfälligt undantag för en period av högst fyra år, om den kostnads-nyttoanalys som ingår i beslutet visar att kapaciteten för omvända flöden inte skulle öka försörjningstryggheten för gas i någon berörd medlemsstat eller om investeringskostnaderna skulle vara avsevärt högre än de potentiella fördelarna för försörjningstryggheten för gas.
Att kräva att de systemansvariga för överföringssystemet ändrar och på nytt lämnar in sitt förslag eller sin begäran om undantag inom högst fyra månader.
6. De berörda behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål överlämna det samordnade beslutet till de behöriga myndigheter och nationella tillsynsmyndigheter som har avgett yttranden i enlighet med punkt 3, de berörda tillsynsmyndigheterna, byrån och kommissionen, inbegripet de yttranden som mottagits efter samrådet i enlighet med punkt 3.
7. Inom två månader efter mottagandet av det samordnade beslutet får de behöriga myndigheter som avses i punkt 6 lägga fram sina invändningar mot det samordnade beslutet och överlämna dem till de berörda behöriga myndigheter som antagit beslutet och till byrån och kommissionen. Invändningarna ska vara begränsade till faktiska omständigheter och bedömning, särskilt gränsöverskridande kostnadsfördelning som inte varit föremål för samråd i enlighet med punkt 3.
8. Inom tre månader från mottagandet av det samordnade beslutet i enlighet med punkt 6 ska byrån avge ett yttrande om alla delar i det samordnade beslutet med beaktande av eventuella invändningar och lämna yttrandet till alla berörda behöriga myndigheter och de behöriga myndigheter som avses i punkt 6 samt till kommissionen.
9. Inom fyra månader från mottagandet av det yttrande som har avgetts av byrån enligt punkt 8 får kommissionen anta ett beslut om att begära ändringar av det samordnade beslutet. Ett sådant beslut av kommissionen ska fattas på grundval av de kriterier som anges i punkt 5, de berörda myndigheternas skäl till beslutet samt byråns yttrande. De berörda behöriga myndigheterna ska tillmötesgå kommissionens begäran genom att ändra sitt beslut inom fyra veckor.
Om kommissionen inte agerar inom denna fyramånadersperiod ska den anses inte ha invänt mot de berörda behöriga myndigheternas beslut.
10. Om de berörda behöriga myndigheterna inte kunnat fatta ett samordnat beslut inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5 eller om de berörda tillsynsmyndigheterna inte kunnat uppnå en överenskommelse om kostnadsfördelningen inom den tidsfrist som fastställs i punkt 4 ska de berörda behöriga myndigheterna underrätta byrån och kommissionen senast den dag då tidsfristen löper ut. Inom fyra månader från mottagandet av den informationen ska kommissionen, eventuellt efter samråd med byrån, anta ett beslut som täcker samtliga aspekter av ett samordnat beslut som avses i punkt 5 med undantag för en gränsöverskridande kostnadsfördelning och överlämna det beslutet till de berörda behöriga myndigheterna och byrån.
11. Om kommissionens beslut enligt punkt 10 i denna bilaga kräver kapacitet för flöden i båda riktningarna ska byrån anta ett beslut som täcker den gränsöverskridande kostnadsfördelningen i linje med artikel 5.7 i denna förordning inom tre månader efter mottagandet av kommissionens beslut. Innan byrån fattar ett sådant beslut ska den samråda med de berörda tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga för överföringssystemen. Denna tremånadersperiod kan förlängas med en period på ytterligare två månader om byrån behöver begära in ytterligare uppgifter. Denna ytterligare period ska inledas dagen efter det att fullständiga uppgifter mottagits.
12. Kommissionen, byrån, de behöriga myndigheterna, de nationella tillsynsmyndigheterna och de systemansvariga för överföringssystemen ska behandla kommersiellt känsliga uppgifter konfidentiellt.
13. Undantag från skyldigheten att möjliggöra kapacitet för flöden i båda riktningarna som beviljats enligt förordning (EU) nr 994/2010 ska fortsätta att gälla om inte kommissionen eller den andra berörda medlemsstaten begär en översyn eller undantagens giltighetstid löper ut.
BILAGA IV
Mall för gemensam riskbedömning
Följande mall ska fyllas i på ett språk som riskgruppen kommit överens om:
Allmän information
1. Beskrivning av systemet
Beskriv kortfattat riskgruppens gassystem enligt följande:
En beskrivning av hur riskgruppens gassystem fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från regionen och per medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.
Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 10 ).
En beskrivning av betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för riskgruppen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:
Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.
Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).
En beskrivning av den inhemska produktionens roll i riskgruppen:
Produktionsvolymen i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.
Maximala daglig produktionskapacitet.
En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten).
2. Infrastrukturnormer (artikel 5)
Beskriv beräkningarna av N – 1-formeln eller N – 1-formlerna på regional nivå för riskgruppen, om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för riskgruppen, och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna enligt följande:
N – 1-formeln
Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för riskgruppen.
Beräkning av N – 1-formeln på regional nivå.
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid deras beräkning (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).
Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).
Kapacitet för flöden i båda riktningarna
Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.
Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).
Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.
3. Riskidentifiering
Beskriv den viktigaste gränsöverskridande risk för vilken gruppen skapades och de riskfaktorer som vid olika tillfällen skulle kunna leda till att den risken förverkligas samt sannolikheten för och konsekvenserna av dessa.
En icke-uttömmande förteckning över riskfaktorer som endast i tillämpliga fall enligt den berörda behöriga myndigheten måste ingå i bedömningen, enligt följande:
Politiska riskfaktorer
Tekniska riskfaktorer
Kommersiella/marknadsrelaterade/finansiella riskfaktorer
Sociala riskfaktorer
Naturliga riskfaktorer
Analys
Beskriv de viktigaste gränsöverskridande riskerna och alla andra relevanta riskfaktorer för riskgruppen, inklusive deras sannolikhet och konsekvenser, samt riskernas växelverkan och samband mellan medlemsstaterna, när så är lämpligt.
Redogör för de kriterier som används för att fastställa om ett system är utsatt för stora/oacceptabla risker.
Fastställ en förteckning över relevanta riskscenarier i enlighet med riskkällorna och ange hur urvalet gjordes.
Ange i vilken utsträckning de scenarier som utarbetats av Entso-G har beaktats.
4. Riskanalys och riskbedömning
Analysera den uppsättning av relevanta riskscenarier som anges i punkt 3. Ta med befintliga åtgärder för försörjningstryggheten för gas i simuleringen av riskscenarier, såsom. den infrastrukturstandard som beräknats med användning av N – 1-formeln som fastställs i bilaga II, punkt 2, när detta är lämpligt, och försörjningsnormerna för gas. Gör följande för varje riskscenario:
Beskriv i detalj riskscenariot, inklusive alla antaganden och, i tillämpliga fall, de underliggande metoderna för att beräkna dem.
Beskriv i detalj resultaten av den simulering som utförts, inbegripet en kvantifiering av konsekvenserna (t.ex. icke-levererade gasvolymer, de socioekonomiska konsekvenserna, konsekvenserna för fjärrvärme och konsekvenserna för elproduktion).
5. Slutsatser
Redogör för de viktigaste resultaten av den gemensamma riskbedömningen, inbegripet fastställandet av riskscenarier som kräver vidare åtgärder.
BILAGA V
Mall för nationell riskbedömning
Allmän information
Namn på den behöriga myndighet som ansvarar för utarbetandet av den aktuella riskbedömningen ( 11 ).
1. Beskrivning av systemet
|
1.1 |
Ge en kort samlad beskrivning av det regionala gassystemet för varje riskgrupp ( 12 ) som medlemsstaten deltar i, med följande information:
a)
b)
En beskrivning av hur gassystemen i de relevanta riskgrupperna fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från riskgruppernas regioner och för varje medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.
c)
Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 15 ).
d)
En beskrivning av följande när det gäller betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för riskgruppen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:
i)
Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.
ii)
Maximal daglig uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).
e)
En beskrivning av den inhemska produktionens roll i riskgruppen:
i)
Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.
ii)
Maximal dygnsvis produktionskapacitet och hur denna kan täcka den maximala dygnsvisa förbrukningen.
f)
En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten). |
|
1.2 |
Ge en kort beskrivning av medlemsstatens gassystem med följande information:
a)
Ange de viktigaste uppgifterna om gasförbrukningen: årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp samt efterfrågetoppar (miljoner m3/dygn).
b)
En beskrivning av hur gassystemet fungerar på nationell nivå, inklusive infrastrukturen (i den mån detta inte omfattas av punkt 1.1 b). Inkludera i tillämpliga fall systemet för L-gas.
c)
Identifiering av viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten för gas.
d)
Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning på nationell nivå av gasimportkällor per ursprungsland.
e)
En beskrivning av lagringens betydelse och lämna uppgifter om följande:
i)
Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.
ii)
Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).
f)
En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse och lämna uppgifter om följande:
i)
Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.
ii)
Maximal dygnsvis produktionskapacitet.
g)
En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten). |
2. Infrastrukturnormer (artikel 5)
Beskriv hur infrastrukturnormerna uppfylls, inklusive de viktigaste värden som används för N – 1-formeln och alternativa lösningar för dess efterlevnad (med medlemsstater med direkt sammanlänkning och åtgärder på efterfrågesidan) och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna, enligt följande:
N – 1-formeln
Identifieringen av den största enskilda gasinfrastrukturen.
Beräkningen av N – 1-formeln på nationell nivå.
Beskrivningen av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen av dem (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).
Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).
Förklaring av resultaten av beräkningen av N – 1-formeln med beaktande av lagringsnivåerna på 30 % respektive 100 % av den maximala arbetsvolymen.
Redogörelse för de viktigaste resultaten av simuleringen av N – 1-formeln med hjälp av en hydraulisk modell.
Om medlemsstaten så beslutar, en beräkning av N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan enligt följande:
Om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för de relevanta riskgrupperna eller med de direkt sammanlänkade medlemsstaterna, gemensam beräkning av N – 1-formeln enligt följande:
Kapacitet för flöden i båda riktningarna
Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.
Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).
Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.
3. Riskidentifiering
Beskriv de riskfaktorer som kan ha negativ inverkan på försörjningstryggheten för gas i medlemsstaten samt sannolikheten för och konsekvenserna av dessa.
En icke-uttömmande förteckning över riskfaktorer som endast i tillämpliga fall enligt den berörda behöriga myndigheten måste ingå i bedömningen enligt följande:
Politiska riskfaktorer
Tekniska riskfaktorer
Kommersiella/marknadsrelaterade/finansiella riskfaktorer
Sociala riskfaktorer
Naturliga riskfaktorer
Analys
Ange de relevanta riskfaktorerna för medlemsstaten samt deras sannolikhet och konsekvenser.
Redogör för de kriterier som används för att fastställa om ett system är utsatt för stora/oacceptabla risker.
Fastställ en förteckning över relevanta riskscenarier i enlighet med riskfaktorerna och deras sannolikhet och ange hur urvalet gjordes.
4. Riskanalys och riskbedömning
Analysera den uppsättning av relevanta riskscenarier som anges i punkt 3. Ta med befintliga åtgärder för försörjningstryggheten för gas i simuleringen av riskscenarier, t.ex. infrastrukturstandarden beräknad med hjälp av N – 1-formeln i punkt 2 i bilaga II och försörjningsnormerna för gas. Gör följande för varje riskscenario:
Beskriv i detalj riskscenariot, inklusive alla antaganden och, i tillämpliga fall, de underliggande metoderna för att beräkna dem.
Beskriv i detalj resultaten av de simuleringar som utförts, inbegripet en kvantifiering av konsekvenserna (t.ex. icke-levererade gasvolymer, de socioekonomiska konsekvenserna, konsekvenserna för fjärrvärme och konsekvenserna för elproduktion).
5. Slutsatser
Redogör för de viktigaste resultaten av den gemensamma riskbedömning som medlemsstaterna har medverkat till, inbegripet fastställandet av riskscenarier som kräver vidare åtgärder.
BILAGA VI
Mall för den förebyggande åtgärdsplanen
Allmän information
1. Beskrivning av systemet
|
1.1 |
Ge en kort samlad beskrivning av det regionala gassystemet för varje riskgrupp ( 17 ) som medlemsstaten deltar i, med följande information:
a)
b)
En beskrivning av hur riskgruppernas gassystem fungerar: huvudsakliga flöden (inmatning, uttag och transitering), infrastrukturkapacitet vid inmatnings- och uttagspunkter till och från riskgruppernas regioner och per medlemsstat, inklusive utnyttjandegrad, LNG-anläggningar (maximal dygnskapacitet, utnyttjandegrad och tillträdessystem) osv.
c)
Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning av gasimportkällor per ursprungsland ( 20 ).
d)
En beskrivning av betydelsen av lagringsanläggningar som är relevanta för regionen, inbegripet gränsöverskridande tillträde:
i)
Lagringskapacitet (totalt och arbetsvolym) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.
ii)
Maximal dygnsuttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).
e)
En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse i regionen:
i)
Produktionsvolym i förhållande till den årliga slutliga gasförbrukningen.
ii)
Maximal dygnsproduktionskapacitet.
f)
En beskrivning av gasens betydelse inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe)) och som andel av den totala produktionskapaciteten).
g)
En beskrivning av energieffektivitetsåtgärders betydelse samt deras effekt på den årliga slutliga gasförbrukningen. |
|
1.2 |
Ge en kort beskrivning av gassystemet för varje medlemsstat med följande information:
a)
Angivande av de viktigaste uppgifterna om gasförbrukningen: årlig slutlig gasförbrukning (miljarder m3) och uppdelning per kundtyp samt efterfrågetoppar (miljoner m3/dygn).
b)
En beskrivning av hur gassystemet fungerar på nationell nivå, inklusive infrastrukturen (i den mån detta inte omfattas av punkt 1.1 b).
c)
Identifiering av viktig infrastruktur som är relevant för försörjningstryggheten.
d)
Gör i den utsträckning det är möjligt en uppdelning på nationell nivå av gasimportkällor per ursprungsland.
e)
En beskrivning av den roll som lagringen har i medlemsstaten och framläggande av uppgifter om följande:
i)
Lagringskapacitet (totalt och i drift) jämfört med efterfrågan under en uppvärmningssäsong.
ii)
Maximal dygnsvis uttagskapacitet på olika fyllnadsnivåer (i idealfallet med fulla lager och nivåer i slutet av säsongen).
f)
En beskrivning av den inhemska produktionens betydelse och framläggande av uppgifter om följande:
i)
Produktionsvolym med avseende på den årliga slutliga gasförbrukningen.
ii)
Maximal dygnsproduktionskapacitet.
g)
En beskrivning av gasens roll inom elproduktionen (t.ex. betydelse och roll som back-up för förnybara energikällor), inklusive gaseldad produktionskapacitet (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten) och kraftvärme (totalt (MWe) och som andel av den totala produktionskapaciteten).
h)
En beskrivning av energieffektivitetsåtgärders betydelse samt deras effekt på den årliga slutliga gasförbrukningen. |
2. Sammanfattning av riskbedömningen
Beskriv i korthet resultaten av den relevanta gemensamma och nationella riskbedömning som utförts i enlighet med artikel 7 med
en förteckning över de scenarier som bedömts och en kort beskrivning av de antaganden som använts för respektive scenario samt de risker eller brister som konstaterats,
de viktigaste slutsatserna av riskbedömningen.
3. Infrastrukturnormer (artikel 5)
Beskriv hur infrastrukturnormerna uppfylls, inklusive de viktigaste värden som används för N – 1-formeln och alternativa lösningar för dess efterlevnad (med angränsande medlemsstater och åtgärder på efterfrågesidan) och befintlig kapacitet för flöden i båda riktningarna, enligt följande:
3.1 N – 1-formeln
Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för regionen.
Beräkning av N – 1-formeln på regional nivå.
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).
Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).
3.2 Nationell nivå
N – 1-formeln
Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen.
Beräkning av N – 1-formeln på nationell nivå.
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen av dem (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).
Angivande av de eventuella metoder som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagorna för närmare förklaringar).
Om medlemsstaten så beslutar, beräkna N – 1-formeln med hjälp av åtgärder på efterfrågesidan enligt följande:
Om så har överenskommits med de behöriga myndigheterna för de relevanta riskgrupperna eller med de direkt sammanlänkade medlemsstaterna, gör en gemensam beräkning av N – 1-formeln enligt följande:
Kapacitet för flöden i båda riktningarna
Ange de sammanlänkningspunkter som har kapacitet för flöden i båda riktningarna och den maximala kapaciteten för flöden i båda riktningarna.
Ange vilka arrangemang som reglerar användningen av kapaciteten för omvända flöden (t.ex. avbrytbar kapacitet).
Ange sammanlänkningspunkter där ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 5.4, undantagets varaktighet och på vilka grunder det beviljats.
4. Uppfyllande av försörjningsnormerna (artikel 6)
Beskriv följande när det gäller de åtgärder som vidtagits för att uppfylla försörjningsnormerna samt eventuella utökade försörjningsnormer eller ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl:
Vilken definition av skyddade kunder som tillämpats, inklusive kundkategorier som omfattas och deras årliga gasförbrukning (per kategori, nettovärde och procentandel av den nationella årliga slutliga gasförbrukningen).
Vilka gasvolymer som krävs för att uppfylla försörjningsnormerna i enlighet med de scenarier som beskrivs i artikel 6.1 första stycket.
Vilken kapacitet som krävs för att uppfylla försörjningsnormerna i enlighet med de scenarier som beskrivs i artikel 6.1 första stycket.
Befintlig(a) åtgärd(er) för att uppfylla försörjningsnormerna
Beskrivning av åtgärden/åtgärderna.
Vem åtgärden riktar sig till.
Beskrivning av systemet för förhandskontroll av efterlevnaden av försörjningsnormerna om ett sådant finns.
Sanktionssystem, i tillämpliga fall.
Beskrivning av följande för varje åtgärd:
Gör följande för varje åtgärd om icke-marknadsbaserade åtgärder tillämpas:
på en annan medlemsstats försörjningstrygghet,
på den nationella marknaden,
på den inre marknaden.
När det gäller åtgärder som införts den 1 november 2017 eller efter den 4 november 2017, tillhandahåll en kort sammanfattning av konsekvensbedömningen eller en länk till den offentliga konsekvensbedömningen av den åtgärd/de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 9.4.
Beskriv i tillämpliga fall eventuella utökade försörjningsnormer eller ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl enligt följande:
Beskrivning av åtgärden/åtgärderna.
Mekanism för att reducera den till gängse värden i en anda av solidaritet och i enlighet med artikel 13.
Beskrivning i tillämpliga fall av eventuella nya utökade försörjningsnormer eller ytterligare skyldigheter som införts av gasförsörjningstrygghetsskäl den 4 november 2017 eller efter den 1 november 2017.
Vem åtgärden riktar sig till.
Gasvolymer och kapacitet som berörs.
Angivande av hur åtgärden uppfyller villkoren som fastställs i artikel 6.2.
5. Förebyggande åtgärder
Redogör för de förebyggande åtgärder som vidtagits eller som ska vidtas enligt följande:
Redogör för var och en av de förebyggande åtgärder som vidtagits för varje identifierad risk i enlighet med riskbedömningen bland annat vad gäller följande:
Nationell eller regional dimension.
Ekonomisk inverkan, effektivitet och ändamålsenlighet.
Inverkan på kunderna.
Inkludera följande i tillämpliga fall:
Redogör för andra åtgärder som vidtagits av andra skäl än riskbedömning, men som har en positiv effekt för försörjningstryggheten i medlemsstaten i den eller de relevanta riskgrupperna.
Gör följande för varje åtgärd om icke-marknadsbaserade åtgärder tillämpas:
Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstryggheten inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).
Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).
Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd enligt följande:
på en annan medlemsstats försörjningstrygghet,
på den nationella marknaden,
på den inre marknaden.
Förklara i vilken omfattning effektivitetsåtgärder, även på efterfrågesidan, har övervägts för att öka försörjningstryggheten.
Förklara i vilken omfattning förnybara energikällor har övervägts för att öka försörjningstryggheten.
6. Andra åtgärder och skyldigheter (t.ex. säker drift av systemet)
Redogör för andra åtgärder och skyldigheter som har ålagts naturgasföretag och andra relevanta organ som sannolikt påverkar försörjningstryggheten för gas, t.ex. skyldigheter som gäller säker drift av systemet, bl.a. vem som skulle påverkas av den skyldigheten och de gasvolymer som omfattas. Förklara exakt när och hur dessa åtgärder skulle vara tillämpliga.
7. Infrastrukturprojekt
Redogör för framtida infrastrukturprojekt, inklusive projekt av gemensamt intresse i de relevanta riskgrupperna, inbegripet beräknad tidpunkt för införande, kapacitet och beräknad inverkan på försörjningstryggheten för gas i riskgruppen.
Ange hur infrastrukturprojekten beaktar den unionsomfattande tioårsplanen för nätutveckling som utarbetats av Entso-G enligt artikel 8.10 i förordning (EG) nr 715/2009.
8. Skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som avser försörjningstryggheten
Ange befintliga skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster som avser försörjningstryggheten och beskriv dem i korthet (använd bilagor för närmare förklaringar). Redogör tydligt för vem som ska fullgöra dessa skyldigheter och hur. Beskriv i tillämpliga fall hur och när dessa skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster skulle aktiveras.
9. Samråd med berörda parter
Beskriv i enlighet med artikel 8.2 i denna förordning den mekanism som använts för och resultatet av de samråd som, för utarbetandet av planen och krisplanen, genomförts med
gasföretag,
relevanta organisationer som företräder hushållens intressen,
relevanta organisationer som företräder industriella gaskunders, bland annat elproducenters, intressen,
den nationella tillsynsmyndigheten.
10. Den regionala dimensionen
Ange eventuella nationella omständigheter och åtgärder som är relevanta för försörjningstryggheten och som inte tas upp i tidigare avsnitt av planen.
Ange på vilket sätt eventuella kommentarer som har mottagits till följd av det samråd som avses i artikel 8.2 har beaktats.
11.1 Beräkning av N-1 på riskgruppsnivå om så har överenskommits av de behöriga myndigheterna för riskgruppen enligt följande:
N – 1-formeln
Identifiering av den största enskilda gasinfrastrukturen av gemensamt intresse för riskgruppen.
Beräkning av N – 1-formeln på riskgruppsnivå.
Beskrivning av de värden som används för alla delar i N – 1-formeln, inbegripet mellanliggande värden som används vid beräkningen (t.ex. för EPm – uppgift om kapaciteten vid alla inmatningspunkter som beaktas under denna parameter).
Angivande av de eventuella metoder och antaganden som används för beräkning av parametrar i N – 1-formeln (t.ex. Dmax) (använd bilagor för närmare förklaringar).
11.2 Mekanismer som utvecklats för samarbete
Redogör för de använda mekanismerna för samarbete mellan medlemsstaterna i de relevanta riskgrupperna, bl.a. i samband med utarbetandet av gränsöverskridande åtgärder i den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen.
Redogör för de använda mekanismerna för samarbete med andra medlemsstater vid utformningen och antagandet av de bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen av artikel 13.
11.3 Förebyggande åtgärder
Redogör för följande när det gäller de förebyggande åtgärder som vidtagits eller som ska vidtas i riskgruppen eller som en följd av regionala avtal:
Redogör för var och en av de förebyggande åtgärder som vidtagits för varje identifierad risk i enlighet med riskbedömningen bl.a. vad gäller följande:
Inverkan på medlemsstaterna i riskgruppen.
Ekonomisk inverkan, effektivitet och ändamålsenlighet.
Miljökonsekvenser.
Inverkan på kunderna.
Inkludera följande i tillämpliga fall:
Redogör för andra åtgärder som vidtagits av andra skäl än riskbedömning, men som har en positiv effekt för riskgruppens försörjningstrygghet.
Gör följande för varje åtgärd när icke-marknadsbaserade åtgärder tillämpas:
Motivera varför åtgärden är nödvändig (dvs. varför försörjningstryggheten inte kan uppnås enbart med marknadsbaserade åtgärder).
Motivera varför åtgärden är proportionell (dvs. varför en icke-marknadsbaserad åtgärd är det minst ingripande sättet att uppnå avsedd effekt).
Lägg fram en analys av effekterna av en sådan åtgärd enligt följande:
på en annan medlemsstats försörjningstrygghet,
på den nationella marknaden,
på den inre marknaden.
Förklara i vilken omfattning effektivitetsåtgärder, även på efterfrågesidan, har övervägts för att öka försörjningstryggheten.
Förklara i vilken omfattning förnybara energikällor har övervägts för att öka försörjningstryggheten.
BILAGA VII
Mall för krisplanen
Allmän information
Namn på den behöriga myndighet som ansvarar för utarbetandet av den aktuella planen ( 21 ).
1. Definition av krisnivåer
Ange vilket organ som ansvarar för att tillkännage varje krisnivå och de förfaranden som ska följas i varje enskilt fall för sådana tillkännagivanden.
Ange här eventuella indikatorer eller parametrar som används för att bedöma om en händelse kan resultera i en avsevärd försämring av försörjningssituationen och för att besluta om tillkännagivande av en viss krisnivå.
2. Åtgärder som ska vidtas för varje krisnivå ( 22 )
2.1 Tidig varning
Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.
Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.
Ange hur åtgärden förväntas bidra till hanteringen av effekterna av en händelse eller till förberedelserna inför en händelse.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
2.2 Beredskapsnivå
Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.
Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.
Ange hur åtgärden förväntas bidra till att hantera situationen på beredskapsnivå.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
Redogör för de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag på beredskapsnivå.
2.3 Krisnivå
Upprätta en förteckning över i förväg fastställda åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan för att göra gas tillgänglig i händelse av en kris, inbegripet kommersiella avtal mellan de parter som deltar i sådana åtgärder och vid behov eventuella kompensationsmekanismer för naturgasföretag.
Redogör för de marknadsbaserade åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.
Beskriv det förfarande som ska följas.
Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
Beskriv de icke-marknadsbaserade åtgärder som planeras eller som ska genomföras för krisnivån enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.
Bedöm behovet av en sådan åtgärd för att hantera en kris, inklusive dess användningsgrad.
Beskriv i detalj förfarandet för att genomföra åtgärden (t.ex. vad som skulle utlösa införandet av denna åtgärd och vem som skulle fatta beslutet).
Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå som ett komplement till marknadsbaserade åtgärder.
Bedöm andra effekter av åtgärden.
Motivera åtgärdens förenlighet med de villkor som fastställs i artikel 11.6.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
Beskriv de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag.
3. Särskilda åtgärder för elsektorn och fjärrvärmesektorn
Fjärrvärme
Redogör i korthet för de sannolika effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen inom fjärrvärmesektorn.
Ange vilka åtgärder som ska vidtas för att mildra de potentiella effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen för fjärrvärmesektorn. Ange alternativt varför det inte är lämpligt att vidta särskilda åtgärder.
Leverans av el som framställts av gas
Redogör i korthet för de sannolika effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen inom elsektorn.
Ange vilka åtgärder som ska vidtas för att mildra de potentiella effekterna av ett avbrott i gasförsörjningen för elsektorn. Ange alternativt varför det inte är lämpligt att vidta särskilda åtgärder.
Ange mekanismer/befintliga bestämmelser för att säkerställa lämplig samordning, inbegripet informationsutbyte, mellan viktiga aktörer inom gas- och elsektorerna, särskilt systemansvariga för överföringssystem på olika krisnivåer.
4. Krishanteringsledare eller krishanteringsgrupp
Ange vem krisledaren är och definiera dennes roll.
5. Olika aktörers roller och ansvar
Fastställ för varje krisnivå roller och ansvarsområden, inklusive samverkan med de behöriga myndigheterna och eventuellt med den nationella tillsynsmyndigheten, för följande aktörer:
Naturgasföretag.
Industriella kunder.
Berörda elproducenter.
Fastställ för varje krisnivå roller och ansvar för de behöriga myndigheterna och till vilka organ uppgifter har delegerats.
6. Åtgärder som avser icke-skyddade kunders otillbörliga förbrukning
Beskriv vilka åtgärder som vidtagits för att i den mån det är möjligt och utan att äventyra säker och tillförlitlig drift av gassystemet eller skapa osäkra situationer, förhindra att icke-skyddade kunder förbrukar gas som är avsedd för skyddade kunder i en kris. Ange typen av åtgärd (administrativ, teknisk osv.), de viktigaste aktörerna och de förfaranden som ska följas.
7. Kristester
Ange tidsplanen för simuleringar av insatser i realtid i kriser.
Ange berörda aktörer, förfaranden och konkreta simulerade scenarier med hög eller medelhög inverkan.
För uppdateringar av krisplanen: beskriv i korthet de tester som utförts sedan den senaste krisplanen lades fram och de viktigaste resultaten. Ange vilka åtgärder som har vidtagits till följd av dessa tester.
8. Regional dimension
8.1 Åtgärder som ska vidtas för varje krisnivå
8.1.1 Tidig varning
Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.
Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.
Ange hur åtgärden förväntas bidra till hanteringen av effekterna av en händelse eller till förberedelserna inför en händelse.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
8.1.2 Beredskapsnivå
Redogör för de åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de berörda viktigaste aktörerna.
Beskriv i tillämpliga fall det förfarande som ska följas.
Ange hur åtgärden förväntas bidra till hanteringen av effekterna av en händelse eller till förberedelserna inför en händelse.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
Redogör för de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag på beredskapsnivå.
8.1.3 Krisnivå
Upprätta en förteckning över i förväg fastställda åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan för att göra gas tillgänglig i händelse av en kris, inbegripet kommersiella avtal mellan de parter som deltar i sådana åtgärder och vid behov eventuella kompensationsmekanismer för naturgasföretag.
Redogör för de marknadsbaserade åtgärder som ska tillämpas i det här skedet enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.
Beskriv det förfarande som ska följas.
Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
Beskriv de icke-marknadsbaserade åtgärder som planeras eller som ska genomföras för krisnivån enligt följande för varje åtgärd:
Beskriv kortfattat åtgärden och de viktigaste berörda aktörerna.
Bedöm behovet av en sådan åtgärd för att hantera en kris, inklusive dess användningsgrad.
Beskriv i detalj förfarandet för att genomföra åtgärden (t.ex. vad som skulle utlösa införandet av åtgärden och vem som skulle fatta beslutet).
Ange hur åtgärden förväntas bidra till att mildra situationen på krisnivå som ett komplement till marknadsbaserade åtgärder.
Bedöm andra effekter av åtgärden.
Motivera åtgärdens förenlighet med villkoren i artikel 11.6.
Beskriv informationsflödena mellan de berörda aktörerna.
Redogör för de rapporteringsskyldigheter som ålagts naturgasföretag.
8.2 Samarbetsmekanismer
Beskriv de mekanismer som införts för samarbete inom var och en av de relevanta riskgrupperna och säkerställande av lämplig samordning för varje krisnivå. Beskriv beslutsförfarandena för lämpliga åtgärder på regional nivå för varje krisnivå, i den mån de existerar och inte har tagits upp under punkt 2.
Beskriv de mekanismer som införts för samarbete med andra medlemsstater utanför riskgrupperna och samordning av åtgärder för varje krisnivå.
8.3 Solidaritet mellan medlemsstaterna
Beskriv de arrangemang som avtalats mellan direkt sammanlänkade medlemsstater för att säkerställa tillämpning av den solidaritetsprincip som avses i artikel 13.
Beskriv i tillämpliga fall de arrangemang som avtalats mellan medlemsstater som är sammanlänkade med varandra via ett tredjeland för att säkerställa tillämpning av den solidaritetsprincip som avses i artikel 13.
BILAGA VIII
Förteckning över icke-marknadsbaserade åtgärder för försörjningstryggheten för gas
När den behöriga myndigheten utarbetar den förebyggande åtgärdsplanen och krisplanen ska den överväga att bidra med följande vägledande och icke-uttömmande åtgärdsförteckning endast i en kris:
Åtgärder på försörjningssidan
Åtgärder på efterfrågesidan
BILAGA IX
Jämförelsetabell
|
Förordning (EU) nr 994/2010 |
Denna förordning |
|
Artikel 1 |
Artikel 1 |
|
Artikel 2 |
Artikel 2 |
|
Artikel 3 |
Artikel 3 |
|
Artikel 6 |
Artikel 5 |
|
Artikel 8 |
Artikel 6 |
|
Artikel 9 |
Artikel 7 |
|
Artikel 4 |
Artikel 8 |
|
Artikel 5 |
Artikel 9 |
|
Artikel 10 |
Artikel 10 |
|
Artikel 10 |
Artikel 11 |
|
Artikel 11 |
Artikel 12 |
|
— |
Artikel 13 |
|
Artikel 13 |
Artikel 14 |
|
Artikel 12 |
Artikel 4 |
|
— |
Artikel 15 |
|
— |
Artikel 16 |
|
Artikel 14 |
Artikel 17 |
|
— |
Artikel 18 |
|
— |
Artikel 19 |
|
Artikel 16 |
Artikel 20 |
|
Artikel 15 |
Artikel 21 |
|
Artikel 17 |
Artikel 22 |
|
Bilaga I |
Bilaga II |
|
Artikel 7 |
Bilaga III |
|
Bilaga IV |
Bilaga I |
|
— |
Bilaga IV |
|
— |
Bilaga V |
|
— |
Bilaga VI |
|
— |
Bilaga VII |
|
Bilaga II |
— |
|
Bilaga III |
Bilaga VIII |
|
— |
Bilaga IX |
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (EUT L 115, 25.4.2013, s. 39).
( 2 ) Kommissionens förordning (EU) 2017/459 av den 16 mars 2017 om fastställandet av nätföreskrifter för mekanismer för kapacitetstilldelning i överföringssystem för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 984/2013 (EUT L 72, 17.3.2017, s. 1).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).
( 4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den 30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven 2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013 (EUT L 152, 3.6.2022, s. 45).
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
( 6 ) Denna bilaga omfattas av varje medlemsstats proportionella skyldigheter enligt denna förordning, särskilt artiklarna 6a, 6b och 6c.
För de medlemsstater som omfattas av artikel 6a.2 ska det proportionella delmålet beräknas genom att det värde som anges i tabellen multipliceras med gränsen på 35 % och genom att resultatet divideras med 80 %.
( 7 ) Om denna uppgift har delegerats av en behörig myndighet, ange namn på det eller de organ som ansvarar för utarbetandet av den aktuella riskbedömningen på dess vägnar.
( 8 ) För den första bedömningen, ta med uppgifter från de senaste två åren. För uppdateringar, ta med uppgifter från de senaste fyra åren.
( 9 ) Inbegripet industriella kunder, elproduktion, fjärrvärme, hushåll, tjänster och övrigt (precisera vilken kundtyp som tagits med här). Ange även skyddade kunders förbrukningsvolym.
( 10 ) Beskriv den metod som används.
( 11 ) Om denna uppgift har delegerats av den behöriga myndigheten, ange namn på det eller de organ som ansvarar för utarbetandet av den aktuella riskbedömningen på dess vägnar.
( 12 ) Presentera för enkelhetens skull informationen på en så hög riskgruppsnivå som möjligt och slå vid behov samman uppgifter.
( 13 ) För den första bedömningen, ta med uppgifter från de senaste två åren. För uppdateringar, ta med uppgifter från de senaste fyra åren.
( 14 ) Inbegripet industriella kunder, elproduktion, fjärrvärme, hushåll, tjänster och övrigt (precisera vilken kundtyp som tagits med här). Ange även skyddade kunders förbrukningsvolym.
( 15 ) Beskriv den metod som används.
( 16 ) Om denna uppgift har delegerats av en behörig myndighet, ange namn på det eller de organ som ansvarar för utarbetandet av denna plan på dess vägnar.
( 17 ) Presentera för enkelhetens skull informationen på en så hög riskgruppsnivå som möjligt och slå vid behov samman uppgifter.
( 18 ) För den första planen, ta med uppgifter från de senaste två åren. För uppdateringar, ta med uppgifter från de senaste fyra åren.
( 19 ) Inbegripet industriella kunder, elproduktion, fjärrvärme, hushåll, tjänster och övrigt (precisera vilken kundtyp som tagits med här).
( 20 ) Beskriv den metod som används.
( 21 ) När denna uppgift har delegerats av en behörig myndighet, ange namn på det eller de organ som ansvarar för utarbetandet av denna plan på dess vägnar.
( 22 ) Ta med regionala och nationella åtgärder.
( 23 ) Rådets direktiv 2009/119/EG av den 14 september 2009 om skyldighet för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (EUT L 265, 9.10.2009, s. 9).