Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 02014R0680-20160420

Consolidated text: Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (Text av betydelse för EES)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2014/680/2016-04-20

2014R0680 — SV — 20.04.2016 — 004.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 680/2014

av den 16 april 2014

om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013

(Text av betydelse för EES)

(EGT L 191 28.6.2014, s. 1)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/79 av den 18 december 2014

  L 14

1

21.1.2015

►M2

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/227 av den 9 januari 2015

  L 48

1

20.2.2015

►M3

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1278 av den 9 juli 2015

  L 205

1

31.7.2015

►M4

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/313 av den 1 mars 2016

  L 60

5

5.3.2016

►M5

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/428 av den 23 mars 2016

  L 83

1

31.3.2016


Rättad genom:

►C1

Rättelse, EGT L 210, 7.8.2015, s.  38 (2015/1278)




▼B

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 680/2014

av den 16 april 2014

om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013

(Text av betydelse för EES)



KAPITEL 1

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs enhetliga krav på behöriga myndigheters tillsynsrapportering på följande områden:

a) Kapitalbaskrav och finansiell information i enlighet med artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013.

b) Förluster vid utlåning mot säkerhet i fastigheter i enlighet med artikel 101.4 a i förordning (EU) nr 575/2013.

c) Stora exponeringar och andra största exponeringar i enlighet med artikel 394.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

d) Bruttosoliditetsgrad enligt artikel 430 i förordning (EU) nr 575/2013.

e) Likviditetstäckningskrav och stabil nettofinansiering i enlighet med artikel 415 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M1

f) Inteckning av tillgångar enligt artikel 100 i förordning (EU) nr 575/2013.

▼M4

g) Ytterligare likviditetsövervakningsmått i enlighet med artikel 415.3 b i förordning (EU) nr 575/2013.

▼B



KAPITEL 2

REFERENS- OCH ÖVERFÖRINGSDATUM FÖR RAPPORTER OCH TRÖSKELVÄRDEN FÖR RAPPORTERING

Artikel 2

Rapporteringsreferensdatum

1.  Instituten ska överlämna information till de behöriga myndigheterna om ställningen på följande rapporteringsreferensdatum:

a) Månadsrapportering: sista dagen i varje månad.

b) Kvartalsrapportering: 31 mars, 30 juni, 30 september samt 31 december.

c) Halvårsrapportering: 30 juni och 31 december.

d) Årsrapportering: 31 december.

2.  Information som lämnas enligt de mallar som anges i bilaga III och bilaga IV enligt instruktionerna i bilaga V för en viss period ska rapporteras kumulativt från räkenskapsårets första dag till referensdatumet.

3.  Om institut enligt nationell lagstiftning får rapportera finansiell information på grundval av ett räkenskapsår som skiljer sig från kalenderåret, får rapporteringsreferensdatumen justeras därefter, så att den finansiella informationen rapporteras var tredje, sjätte respektive tolfte månad från utgången av deras räkenskapsår.

Artikel 3

Rapportöverföringsdatum

1.  Instituten ska lämna in information till de behöriga myndigheterna senast vid utgången av arbetsdagen på följande överföringsdatum:

a) Månadsrapportering: femtonde kalenderdagen efter rapporteringsreferensdatumet.

b) Kvartalsrapportering: 12 maj, 11 augusti, 11 november och 11 februari.

c) Halvårsrapportering: 11 augusti och 11 februari.

d) Årsrapportering: 11 februari.

2.  Om överföringsdagen är en allmän helgdag i medlemsstaten för den behöriga myndighet som rapporten ska överlämnas till, eller är en lördag eller söndag, ska uppgifterna lämnas in närmast följande arbetsdag.

3.  Om instituten rapporterar sin finansiella information enligt justerade rapporteringsreferensdatum baserat på utgången av deras räkenskapsår i enlighet med artikel 2.3, får överföringsdatumen justeras på motsvarande sätt, så att de får samma överföringsperiod från det justerade rapporteringsreferensdatumet.

4.  Instituten får lämna in oreviderade uppgifter. Om de reviderade uppgifterna avviker från inlämnade oreviderade uppgifter, ska de ändrade, reviderade uppgifterna lämnas in utan onödigt dröjsmål. Oreviderade uppgifter är uppgifter som inte har blivit föremål för ett utlåtande från en extern revisor, medan reviderade uppgifter är uppgifter som har granskats av en extern revisor som har lämnat en revisionsberättelse.

5.  Andra rättelser av de inlämnade rapporterna ska också lämnas in till de behöriga myndigheterna utan onödigt dröjsmål.

Artikel 4

Tröskelvärden för rapportering – kriterier för inträde och utträde

1.  Instituten ska börja lämna information som omfattas av tröskelvärden från och med nästa rapporteringsreferensdatum, om de har överskridit tröskelvärdena vid två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.

2.  För de två första rapporteringsreferensdatum på vilka ett institut ska uppfylla kraven i den här förordningen ska institutet rapportera den information som omfattas av tröskelvärden, om de överskrider de aktuella tröskelvärdena på samma rapporteringsreferensdatum.

3.  Instituten får upphöra att lämna information som omfattas av tröskelvärden från och med nästa rapporteringsreferensdatum, om de har underskridit tröskelvärdena vid två på varandra följande rapporteringsreferensdatum.



KAPITEL 3

FORMAT OCH FREKVENS FÖR RAPPORTERING AV KAPITALBAS, KAPITALBASKRAV OCH FINANSIELL INFORMATION



AVSNITT 1

Format och frekvens för rapportering av kapitalbas och kapitalbaskrav

Artikel 5

Format och frekvens för rapportering av kapitalbas och kapitalbaskrav för institut på individuell grund, utom för värdepappersföretag som omfattas av artiklarna 95 och 96 i förordning (EU) nr 575/2013

För lämnandet av information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013 på individuell grund ska instituten lämna in all information som förtecknas i punkterna a och b.

a) Instituten ska lämna följande information kvartalsvis:

1. Information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt specifikationen i mallarna 1–5 i bilaga I, enligt instruktionerna i del II punkt 1 i bilaga II.

2. Information om exponeringar mot kreditrisk och motpartsrisk som behandlas enligt schablonmetoden, enligt specifikationerna i mall 7 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.2 i bilaga II.

3. Information om exponeringar mot kreditrisk och motpartsrisk som behandlas enligt internmetoden, enligt specifikationerna i mall 8 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.3 i bilaga II.

4. Information om den geografiska fördelningen av exponeringar per land enligt specifikationerna i mall 9 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.4 i bilaga II, om exponeringarna mot icke-inhemska ursprungliga åtaganden för samtliga ”icke-inhemska” länder i samtliga exponeringsklasser enligt rapporteringen i mall 4 rad 850 i bilaga I utgör minst 10 % av de sammanlagda inhemska och icke-inhemska ursprungliga åtaganden som rapporteras i mall 4 rad 860 i bilaga I. I det här fallet ska exponeringar anses vara inhemska, om de är exponeringar gentemot motparter som är etablerade i den medlemsstat där institutet är etablerat. Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.

5. Information om aktieexponeringar som behandlas enligt internmetoden, enligt specifikationerna i mall 10 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.5 i bilaga II.

6. Information om avvecklingsrisk, enligt specifikationerna i mall 11 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.6 i bilaga II.

7. Information om exponeringar mot värdepapperiseringar som behandlas enligt schablonmetoden, enligt specifikationerna i mall 12 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.7 i bilaga II.

8. Information om exponeringar mot värdepapperiseringar som behandlas enligt internmetoden, enligt specifikationerna i mall 13 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 3.8 i bilaga II.

9. Information om kapitalbaskrav och förluster i samband med operativ risk, enligt specifikationerna i mall 16 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 4.1 i bilaga II.

10. Information om kapitalbaskrav i samband med marknadsrisk, enligt specifikationerna i mallarna 18–24 i bilaga I och instruktionerna i del II punkterna 5.1–5.7 i bilaga II.

11. Information om kapitalbaskrav i samband med kreditvärdighetsjusteringsrisk, enligt specifikationerna i mall 25 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 5.8 i bilaga II.

b) Instituten ska lämna följande information halvårsvis:

▼M2

1. Information om alla exponeringar gentemot värdepapperiseringar, enligt specifikationerna i mall 14 i bilaga I, enligt instruktionerna i del II punkt 3.9 i bilaga II.

Instituten ska undantas från skyldigheten att lämna in värdepapperiseringuppgifterna i fråga när de utgör en del av en koncern i samma land som det i vilket de är underställda kapitalbaskrav.

▼B

2. Information om väsentliga förluster i samband med operativ risk på följande sätt:

a) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk enligt del tre avdelning III kapitlen 3 eller 4 i förordning (EU) nr 575/2013, ska rapportera denna information enligt specifikationerna i mall 17 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 4.2 i bilaga II.

b) Institut som beräknar sina kapitalbaskrav för operativ risk enligt del tre avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013 och vars individuella balansomslutning motsvarar mindre än 1 % av den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat, får endast lämna information i enlighet med specifikationerna i mall 17 i bilaga I och instruktionerna i del II punkt 124 i bilaga II. Siffrorna för balansomslutningen ska baseras på siffrorna vid räkenskapsårets utgång för det år som föregick året före rapporteringsreferensdatumet. Inträdes- och utträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas.

c) Institut som beräknar kapitalbaskrav för operativ risk enligt del tre avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013, ska helt undantas från skyldigheten att lämna information enligt specifikationerna i mall 17 i bilaga I och i del II punkt 4.2 i bilaga II.

Artikel 6

Format och frekvens för rapportering av kapitalbas och kapitalbaskrav för institut på konsoliderad grund, utom för koncerner som enbart utgörs av värdepappersföretag som omfattas av artiklarna 95 och 96 i förordning (EU) nr 575/2013

För lämnandet av information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013 på konsoliderad grund ska instituten i en medlemsstat lämna in följande information:

a) Den information som anges i artikel 5 och med den frekvens som anges där, men på konsoliderad grund.

b) Halvårsvis för den information som specificeras i mall 6 i bilaga I, enligt instruktionerna i del II punkt 2 i bilaga II om de enheter som omfattas av konsolideringen.

Artikel 7

Format och frekvens för rapportering av kapitalbas och kapitalbaskrav för värdepappersföretag som omfattas av artiklarna 95 och 96 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  För lämnandet av information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013 på individuell grund, ska värdepappersföretag som omfattas av artikel 95 i förordning (EU) nr 575/2013 kvartalsvis lämna in den information som specificeras i mallarna 1–5 i bilaga I, i enlighet med instruktionerna i del II punkt 1 i bilaga II.

2.  För lämnandet av information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013 på individuell grund, ska värdepappersföretag som omfattas av artikel 96 i förordning (EU) nr 575/2013 lämna in den information som specificeras i artikel 5 a och 5 b.1 med den frekvens som anges där.

Artikel 8

Format och frekvens för rapportering av kapitalbas och kapitalbaskrav på konsoliderad grund för koncerner som enbart utgörs av värdepappersföretag som omfattas av artiklarna 95 och 96 i förordning (EU) nr 575/2013

1.  För lämnandet av information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013 på konsoliderad grund, ska värdepappersföretag i koncerner som enbart utgörs av värdepappersföretag som omfattas av artikel 95 i förordning (EU) nr 575/2013 lämna in följande information på konsoliderad grund:

a) Kvartalsvis för den information om kapitalbas och kapitalbaskrav som specificeras i mallarna 1–5 i bilaga I, enligt instruktionerna i del II punkt 1 i bilaga II.

b) Halvårsvis för den information om kapitalbas och kapitalbaskrav om enheter som omfattas av konsolideringen som specificeras i mall 6 i bilaga I, enligt instruktionerna i del II punkt 2 i bilaga II.

2.  För lämnandet av information om kapitalbas och kapitalbaskrav enligt artikel 99 i förordning (EU) nr 575/2013 på konsoliderad grund, ska värdepappersföretag i koncerner som utgörs av värdepappersföretag som omfattas av både artikel 95 och 96 i förordning (EU) nr 575/2013 lämna in följande information på konsoliderad grund:

a) Den information som anges i artikel 5 a och 5 b.1 med den frekvens som anges där.

b) Halvårsvis för den information om enheter som omfattas av konsolideringen som specificeras i mall 6 i bilaga I, enligt instruktionerna i del II punkt 2 i bilaga II.



AVSNITT 2

Format och frekvens för rapportering av finansiell information på konsoliderad grund

Artikel 9

Format och frekvens för rapportering av finansiell information för institut som omfattas av artikel 4 i förordning (EG) nr 1606/2002 och andra kreditinstitut som tillämpar förordning (EG) nr 1606/2002 på konsoliderad grund

1.  För rapporteringen av finansiell information på konsoliderad grund enligt artikel 99.2 i förordning (EU) nr 575/2013, ska institut i en medlemsstat lämna in den information som specificeras i bilaga III på konsoliderad grund, i enlighet med instruktionerna i bilaga V, och den information som specificeras i bilaga VIII på konsoliderad grund, enligt instruktionerna i bilaga IX.

2.  Informationen enligt punkt 1 ska lämnas in med följande specifikationer:

a) Kvartalsvis för den information som specificeras i del 1 i bilaga III.

b) Halvårsvis för den information som specificeras i del 3 i bilaga III.

c) Årsvis för den information som specificeras i del 4 i bilaga III.

d) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 20 i del 2 i bilaga III, på det sätt som anges i artikel 5 a.4. Inträdes- och utträdeskriterierna enligt artikel 4 ska tillämpas.

e) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 21 i del 2 i bilaga III, om materiella anläggningstillgångar som omfattas av operationella leasingavtal motsvarar minst 10 % av de sammanlagda materiella anläggningstillgångar som rapporteras i mall 1.1 i del 1 i bilaga III. Inträdes- och utträdeskriterierna enligt artikel 4 ska tillämpas.

f) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 22 i del 2 i bilaga III, om avgifts- och provisionsintäkter netto motsvarar minst 10 % av de sammanlagda avgifts- och kommissionsintäkter och ränteintäkter som rapporteras i mall 2 i del 1 i bilaga III. Inträdes- och utträdeskriterierna enligt artikel 4 ska tillämpas.

g) Kvartalsvis för den information som specificeras i bilaga VIII och om exponeringsvärdet är lägst 300 miljoner euro men lägre än 10 % av institutets godtagbara kapital.

Artikel 10

Format och frekvens för rapportering av finansiell information för kreditinstitut som tillämpar förordning (EG) nr 1606/2002 på konsoliderad grund enligt artikel 99.3 i förordning (EU) nr 575/2013

Om en behörig myndighet till institut i en medlemsstat har utvidgat kraven på rapportering av finansiell information på konsoliderad grund i enlighet med artikel 99.3 i förordning (EU) nr 575/2013, ska instituten lämna in finansiell information i enlighet med artikel 9.

Artikel 11

Format och frekvens för rapportering av finansiell information för institut som tillämpar nationella redovisningsramar som tagits fram enligt direktiv 86/635/EEG på konsoliderad grund

1.  Om en behörig myndighet till institut i en medlemsstat har utvidgat rapporteringskraven på finansiell information på konsoliderad grund i enlighet med artikel 99.6 i förordning (EU) nr 575/2013, ska instituten lämna in den finansiella information som specificeras i bilaga IV på konsoliderad grund, enligt instruktionerna i bilaga V, och den information som specificeras i bilaga VIII på konsoliderad grund, enligt instruktionerna i bilaga IX.

2.  Informationen enligt punkt 1 ska lämnas in med följande specifikationer:

a) Kvartalsvis för den information som specificeras i del 1 i bilaga IV.

b) Halvårsvis för den information som specificeras i del 3 i bilaga IV.

c) Årsvis för den information som specificeras i del 4 i bilaga IV.

d) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 20 i del 2 i bilaga IV, på det sätt som anges i artikel 5 a.4. Inträdes- och utträdeskriterierna enligt artikel 4 ska tillämpas.

e) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 21 i del 2 i bilaga IV, om materiella anläggningstillgångar som omfattas av operationella leasingavtal motsvarar minst 10 % av de sammanlagda materiella anläggningstillgångar som rapporteras i mall 1.1 i del 1 i bilaga IV. Inträdes- och utträdeskriterierna enligt artikel 4 ska tillämpas.

f) Kvartalsvis för den information som specificeras i mall 22 i del 2 i bilaga IV, om avgifts- och provisionsintäkter netto motsvarar minst 10 % av de sammanlagda avgifts- och kommissionsintäkter och ränteintäkter netto som rapporteras i mall 2 i del 1 i bilaga IV. Inträdes- och utträdeskriterierna enligt artikel 4 ska tillämpas.

g) Kvartalsvis för den information som specificeras i bilaga VIII om exponeringsvärdet är lägst 300 miljoner euro men lägre än 10 % av institutets godtagbara kapital.



KAPITEL 4

FORMAT OCH FREKVENS FÖR SPECIFIKA RAPPORTERINGSSKYLDIGHETER TILL FÖLJD AV UTLÅNING MOT SÄKERHET I FASTIGHETER I ENLIGHET MED ARTIKEL 101 I FÖRORDNING (EU) NR 575/2013

Artikel 12

1.  Instituten ska halvårsvis lämna in information enligt specifikationerna i bilaga VI och instruktionerna i bilaga VII på konsoliderad grund.

2.  Instituten ska halvårsvis lämna in information enligt specifikationerna i bilaga VI och instruktionerna i bilaga VII på individuell grund.

3.  Filialer i en annan medlemsstat ska också halvårsvis lämna in information om den filialen till den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten, enligt specifikationerna i bilaga VI och instruktionerna i bilaga VII.



KAPITEL 5

FORMAT OCH FREKVENS FÖR RAPPORTERING AV STORA EXPONERINGAR PÅ INDIVIDUELL OCH KONSOLIDERAD GRUND

Artikel 13

1.  För lämnandet av information om stora exponeringar mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med artikel 394.1 i förordning (EU) nr 575/2013 på enskild och konsoliderad grund, ska instituten kvartalsvis lämna den information som specificeras i bilaga VIII enligt instruktionerna i bilaga IX.

2.  För lämnandet av information om de tjugo största exponeringarna mot kunder eller grupper av kunder med inbördes anknytning i enlighet med sista meningen i artikel 394.1 i förordning (EU) nr 575/2013 på konsoliderad grund, ska institut som omfattas av del tre avdelning II kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013 kvartalsvis lämna den information som specificeras i bilaga VIII enligt institutionerna i bilaga IX.

3.  För lämnandet av information om de tio största exponeringarna mot institut och de tio största exponeringarna mot icke reglerade finansiella enheter i enlighet med artikel 394.2 i förordning (EU) nr 575/2013 på enskild och konsoliderad grund ska instituten kvartalsvis lämna den information som specificeras i bilaga VIII enligt instruktionerna i bilaga IX.



KAPITEL 6

FORMAT OCH FREKVENS FÖR RAPPORTERING AV BRUTTOSOLIDITET PÅ INDIVIDUELL OCH KONSOLIDERAD GRUND

Artikel 14

1.  För lämnandet av information om bruttosoliditeten i enlighet med artikel 430.1 i förordning (EU) nr 575/2013 på enskild och konsoliderad grund, ska instituten kvartalsvis lämna den information som specificeras i bilaga X enligt instruktionerna i bilaga XI.

▼M5

2.  Rapporteringen av dessa uppgifter ska återspegla den tillämpliga metoden för beräkning av bruttosoliditet som bruttosoliditeten vid kvartalets utgång.

3.  Instituten är skyldiga att lämna den information som avses i del II punkt 14 i bilaga XI under nästa rapporteringsperiod, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) Den derivatandel som avses i del II punkt 7 i bilaga XI överskrider 1,5 %.

b) Den derivatandel som avses i del II punkt 7 i bilaga XI överskrider 2,0 %.

Inträdeskriterierna som anges i artikel 4 ska tillämpas, med undantag för led b i den första punkten i detta stycke, där instituten ska börja lämna information från och med nästa rapporteringsreferensdatum om de har överskridit det aktuella tillämpliga tröskelvärdet vid ett rapporteringsreferensdatum.

4.  Institut för vilka det totala teoretiska värdet för derivat enligt definitionen i del II punkt 9 i bilaga XI överskrider 10 miljarder euro ska lämna den information som avses i del II punkt 14 i bilaga XI, oavsett huruvida deras derivatandel uppfyller de villkor som anges i punkt 3.

Inträdeskriterierna som anges i artikel 4 ska inte tillämpas. Instituten ska börja lämna information från och med nästa rapporteringsreferensdatum om de har överskridit det aktuella tillämpliga tröskelvärdet vid ett rapporteringsreferensdatum.

5.  Instituten är skyldiga att lämna den information som avses i del II punkt 15 i bilaga XI under nästa rapporteringsperiod, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) Den kreditderivatvolym som avses i del II punkt 10 i bilaga XI överskrider 300 miljoner euro.

b) Den kreditderivatvolym som avses i del II punkt 10 i bilaga XI överskrider 500 miljoner euro.

Inträdeskriterierna i artikel 4 ska tillämpas, med undantag för led b, där instituten ska börja lämna information från och med nästa rapporteringsreferensdatum om de har överskridit det aktuella tillämpliga tröskelvärdet vid ett rapporteringsreferensdatum.

▼M5 —————

▼B



KAPITEL 7

FORMAT OCH FREKVENS FÖR RAPPORTERING AV LIKVIDITET OCH STABIL FINANSIERING PÅ INDIVIDUELL OCH KONSOLIDERAD GRUND

Artikel 15

Format och frekvens för rapportering om kravet på likviditetstäckning

1.  För lämnandet av information om kravet på likviditetstäckning i enlighet med artikel 415 i förordning (EU) nr 575/2013 på enskild och konsoliderad grund ska instituten månadsvis lämna den information som specificeras i bilaga XII enligt instruktionerna i bilaga XIII.

2.  Den information som anges i bilaga XII ska ta hänsyn till den information som lämnats in för referensdatumet och informationen om institutets kassaflöden under de efterföljande 30 kalenderdagarna.

Artikel 16

Format och frekvens för rapportering om kravet på stabil finansiering

För lämnandet av information om kravet på stabil finansiering i enlighet med artikel 415 i förordning (EU) nr 575/2013 på enskild och konsoliderad grund ska instituten kvartalsvis lämna den information som specificeras i bilaga XII enligt instruktionerna i bilaga XIII.

▼M1



KAPITEL 7a

FORMAT OCH FREKVENS FÖR RAPPORTERING AV INTECKNING AV TILLGÅNGAR PÅ INDIVIDUELL OCH KONSOLIDERAD GRUND

Artikel 16a

Format och frekvens för rapportering av inteckning av tillgångar på individuell och konsoliderad grund

1.  För att kunna rapportera om inteckning av tillgångar i enlighet med artikel 100 i förordning (EU) nr 575/2013 på individuell nivå och gruppnivå ska instituten lämna de uppgifter som anges i bilaga XVI till denna förordning enligt de instruktioner som föreskrivs i bilaga XVII till denna förordning.

2.  Uppgifterna som avses i punkt 1 ska lämnas in enligt följande specifikationer:

a) De uppgifter som specificeras i delarna A,B och D i bilaga XVI ska rapporteras kvartalsvis.

b) De uppgifter som specificeras i del C i bilaga XVI ska rapporteras årligen.

c) De uppgifter som specificeras i del E i bilaga XVI ska rapporteras halvårsvis.

3.  Institut ska inte vara skyldiga att rapportera uppgifterna i delarna B, C eller E i bilaga XVI om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Institutet har totala tillgångar, beräknade i enlighet med punkt 10 i led 1.6 i bilaga XVII, uppgående till mindre än 30 miljarder euro.

b) Institutets inteckningsnivå, beräknad i enlighet med punkt 9 i led 1.6 i bilaga XVII, är lägre än 15 %.

4.  Instituten ska endast vara skyldiga att rapportera uppgifterna i del D i bilaga XVI i de fall de emitterar sådana obligationer som avses i artikel 52.4 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG. ( 5 )

▼M4



KAPITEL 7b

FORMAT OCH FREKVENS FÖR RAPPORTERING AV YTTERLIGARE LIKVIDITETSÖVERVAKNINGSMÅTT PÅ INDIVIDUELL OCH KONSOLIDERAD GRUND

Artikel 16b

1.  Vid rapportering av information om ytterligare likviditetsövervakningsmått i enlighet med artikel 415.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 på individuell och konsoliderad grund ska instituten en gång per månad lämna samtliga följande uppgifter:

a) De uppgifter som anges i bilaga XVIII i enlighet med anvisningarna i bilaga XIX.

b) De uppgifter som anges i bilaga XX i enlighet med anvisningarna i bilaga XXI.

2.  Genom undantag från punkt 1 får instituten en gång per kvartal rapportera information om ytterligare likviditetsövervakningsmått om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Institutet ingår inte i någon grupp med dotterbolag eller moderinstitut etablerade i andra jurisdiktioner än sin behöriga myndighet.

b) Förhållandet mellan enskilda instituts balansomslutning och summan av alla enskilda instituts balansomslutningar i respektive medlemsstat understiger 1 % under de två på varandra följande åren före rapporteringsåret.

c) Institutet har totala tillgångar, beräknade i enlighet med rådets direktiv 86/635/EEG ( 6 ), på mindre än 30 miljarder euro.

För led b ska siffrorna i balansomslutningen för beräkningen av förhållandet baseras på siffrorna vid räkenskapsårets utgång för det år som föregick året före referensdatumet för rapportering.

3.  Vid tillämpningen av de skyldigheter som anges i punkterna 1 och 2, ska den första månaden för vilken information om ytterligare likviditetsövervakningsmått rapporteras vara april 2016.

▼B



KAPITEL 8

IT-LÖSNINGAR FÖR ATT LÄMNA IN UPPGIFTER FRÅN INSTITUT TILL BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 17

▼M1

1.  Institut ska lämna in den information som avses i denna förordning i de format för uppgiftsutbyte och utformningar som de behöriga myndigheterna specificerar, med iakttagande av de datapostdefinitioner som ingår i den gemensamma datapunktsmodellen som det hänvisas till i bilaga XIV och de valideringsregler som det hänvisas till i bilaga XV, samt följande specifikationer:

a) Uppgifter som inte krävs eller som inte är tillämpliga får inte ingå i inlämningen.

b) Numeriska värden ska anges exakt enligt följande:

(i) datapunkter av uppgiftstypen ”monetär” ska anges med en minsta noggrannhet motsvarande tusen enheter,

(ii) datapunkter av uppgiftstypen ”procentandel” ska anges per enhet med en minsta noggrannhet på fyra decimaler,

(iii) datapunkter av uppgiftstypen ”heltal” ska anges utan decimaler och med en minsta noggrannhet motsvarande enheter.

▼B

2.  De uppgifter som instituten lämnar in ska åtföljas av följande information:

a) Rapporteringsreferensdatum och referensperiod.

b) Rapporteringsvaluta.

c) Redovisningsstandard.

d) Det rapporterande institutets identitetskod.

e) Tillämpningsnivå, individuell eller konsoliderad.



KAPITEL 9

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 18

Övergångsperiod

Överföringsdatum för uppgifter som ska rapporteras kvartalsvis med avseende på referensdatumet den 31 mars 2014 ska vara senast den 30 juni 2014.

För perioden 31 mars–30 april 2014 ska det rapportöverföringsdatum som avser månadsvis rapportering genom avvikelse från artikel 3.1 a vara den 30 juni 2014.

För perioden 31 maj–31 december 2014 ska det rapportöverföringsdatum som avser månadsvis rapportering genom avvikelse från artikel 3.1 a vara den trettionde kalenderdagen efter rapporteringsreferensdatumet.

▼M1

När det gäller rapporteringen av uppgifter enligt artikel 16a ska det första referensdatumet för rapportering vara den 31 december 2014.

▼M2

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2 ska första inlämningsdatum för mallarna 18 och 19 i bilaga III vara den 31 december 2014. Rader och kolumner i mallarna 6, 9.1, 20.4, 20.5 och 20.7 i bilaga III som avser anståndsexponeringar och nödlidande exponeringar ska färdigställas för inlämningsdagen den 31 december 2014.

▼M4

Genom undantag från artikel 3.1 a för månaderna från april 2016 till och med oktober 2016, ska det datum för rapportöverföring som avser månadsvis rapportering av ytterligare likviditetsövervakningsmått vara den trettionde kalenderdagen efter rapporteringens referensdatum.

▼B

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Artiklarna 9, 10 och 11 ska tillämpas från och med den 1 juli 2014.

Artikel 15 ska tillämpas från och med den 1 mars 2014.

▼M1

Artikel 16a ska tillämpas från och med den 1 december 2014.

▼B

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

▼M2




BILAGA I

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV



COREP-MALLAR

Mallnr

Mallkod

Mallens/mallgruppens namn

Förkortning

 

 

KAPITALKRAV

CA

1

C 01.00

KAPITALBAS

CA1

2

C 02.00

KAPITALBASKRAV

CA2

3

C 03.00

KAPITALRELATIONER

CA3

4

C 04.00

MEMORANDUMPOSTER:

CA4

 

 

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

CA5

5.1

C 05.01

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

CA5.1

5.2

C 05.02

INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD

CA5.2

 

 

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

GS

6.1

C 06.01

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG - TOTAL

GS total

6.2

C 06.02

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG

GS

 

 

KREDITRISK

CR

7

C 07.00

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: Tillämpning av schablonmetoden på kapitalkrav (CR SA)

CR SA

 

 

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV

CR IRB

8.1

C 08.01

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV

CR IRB 1

8.2

C 08.02

KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (uppdelning per riskklass)

CR IRB 2

 

 

GEOGRAFISK UPPDELNING

CR GB

9.1

C 09.01

Tabell 9.1 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar (schablonmetod)

CR GB 1

9.2

C 09.02

Tabell 9.2 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar (internmetod)

CR GB 2

9.3

C 09.03

Tabell 9.3 – Geografisk uppdelning av relevanta kreditexponeringar för beräkning av den institutspecifika kontracykliska bufferten

CR GB 3

 

 

KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV

CR EQU IRB

10.1

C 10.01

KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV

CR EQU IRB 1

10.2

C 10.02

KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS:

CR EQU IRB 2

11

C 11.00

AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

CR SETT

12

C 12.00

KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV

CR SEC SA

13

C 13.00

KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV

CR SEC IRB

14

C 14.00

DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING

CR SEC Details

 

 

OPERATIV RISK

OPR

16

C 16.00

OPERATIV RISK

OPR

17

C 17.00

OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET

OPR-Details

 

 

MARKNADSRISK

MKR

18

C 18.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT

MKR SA TDI

19

C 19.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING

MKR SA SEC

20

C 20.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

MKR SA CTP

21

C 21.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER

MKR SA EQU

22

C 22.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK

MKR SA FX

23

C 23.00

MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR

MKR SA COM

24

C 24.00

MARKNADSRISK INTERNA MODELLER

MKR IM

25

C 25.00

KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK

CVA

▼M3



C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

Rad

ID

Post

Belopp

010

1

KAPITALBAS

 

015

1.1

PRIMÄRKAPITAL

 

020

1.1.1

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

 

030

1.1.1.1

Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital

 

040

1.1.1.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument

 

045

1.1.1.1.1*

Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer

 

050

1.1.1.1.2*

Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

 

060

1.1.1.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

070

1.1.1.1.4

(–) Egna kärnprimärkapitalinstrument

 

080

1.1.1.1.4.1

(–) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

090

1.1.1.1.4.2

(–) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

091

1.1.1.1.4.3

(–) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument

 

092

1.1.1.1.5

(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument

 

130

1.1.1.2

Balanserade vinstmedel

 

140

1.1.1.2.1

Balanserade vinstmedel föregående år

 

150

1.1.1.2.2

Vinst eller förlust som godtas

 

160

1.1.1.2.2.1

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

 

170

1.1.1.2.2.2

(–) Ej godtagbar del av delårs- eller årsöverskottet

 

180

1.1.1.3

Ackumulerat annat totalresultat

 

200

1.1.1.4

Övriga reserver

 

210

1.1.1.5

Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse

 

220

1.1.1.6

Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

230

1.1.1.7

Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapitalet

 

240

1.1.1.8

Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen

 

250

1.1.1.9

Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler

 

260

1.1.1.9.1

(–) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar

 

270

1.1.1.9.2

Reserv som härrör från säkring av kassaflöden

 

280

1.1.1.9.3

Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde

 

285

1.1.1.9.4

Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

 

290

1.1.1.9.5

(–) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering

 

300

1.1.1.10

(–) Goodwill

 

310

1.1.1.10.1

(–) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång

 

320

1.1.1.10.2

(–) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav

 

330

1.1.1.10.3

Uppskjutna skatteskulder i samband med goodwill

 

340

1.1.1.11

(–) Övriga immateriella tillgångar

 

350

1.1.1.11.1

(–) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder

 

360

1.1.1.11.2

Uppskjutna skatteskulder i samband med övriga immateriella tillgångar

 

370

1.1.1.12

(–) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder

 

380

1.1.1.13

(–) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster

 

390

1.1.1.14

(–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

 

400

1.1.1.14.1

(–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

 

410

1.1.1.14.2

Uppskjutna skatteskulder tillhörande förmånsbestämda pensionsplaner

 

420

1.1.1.14.3

Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja

 

430

1.1.1.15

(–) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

 

440

1.1.1.16

(–) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål

 

450

1.1.1.17

(–) Kvalificerade innehav i företag utanför den finansiella sektorn vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

460

1.1.1.18

(–) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

470

1.1.1.19

(–) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

471

1.1.1.20

(–) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 %

 

472

1.1.1.21

(–) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

 

480

1.1.1.22

(–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

490

1.1.1.23

(–) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader

 

500

1.1.1.24

(–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

 

510

1.1.1.25

(–) Belopp som överstiger tröskelvärdet 17,65 %

 

520

1.1.1.26

Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapitalet

 

524

1.1.1.27

(–) Övriga avdrag från kärnprimärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

 

529

1.1.1.28

Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt

 

530

1.1.2

ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

 

540

1.1.2.1

Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1)

 

550

1.1.2.1.1

Fullt betalda kapitalinstrument

 

560

1.1.2.1.2*

Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

 

570

1.1.2.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

580

1.1.2.1.4

(–) Egna primärkapitalinstrument

 

590

1.1.2.1.4.1

(–) Direkta innehav av primärkapitalinstrument

 

620

1.1.2.1.4.2

(–) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument

 

621

1.1.2.1.4.3

(–) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument

 

622

1.1.2.1.5

(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitalinstrument

 

660

1.1.2.2

Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

670

1.1.2.3

Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital

 

680

1.1.2.4

Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital

 

690

1.1.2.5

(–) Ömsesidigt korsägande av primärkapital

 

700

1.1.2.6

(–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

710

1.1.2.7

(–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

720

1.1.2.8

(–) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital

 

730

1.1.2.9

Övriga övergångsjusteringar av primärkapital

 

740

1.1.2.10

Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet)

 

744

1.1.2.11

(–) Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 

748

1.1.2.12

Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt

 

750

1.2

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

 

760

1.2.1

Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital

 

770

1.2.1.1

Fullt betalade kapitalinstrument och efterställda lån

 

780

1.2.1.2*

Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån

 

790

1.2.1.3

Överkurs vid aktieemission

 

800

1.2.1.4

(–) Egna supplementärkapitalinstrument

 

810

1.2.1.4.1

(–) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument

 

840

1.2.1.4.2

(–) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument

 

841

1.2.1.4.3

(–) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument

 

842

1.2.1.5

(–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument

 

880

1.2.2

Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

 

890

1.2.3

Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital

 

900

1.2.4

Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital

 

910

1.2.5

Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)

 

920

1.2.6

Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)

 

930

1.2.7

(–) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

 

940

1.2.8

(–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

950

1.2.9

(–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

960

1.2.10

Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital

 

970

1.2.11

Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital)

 

974

1.2.12

(–) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 

978

1.2.13

Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

 

▼M2



C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

Rad

Post

Beteckning

Belopp

010

1

SUMMA EXPONERINGSBELOPP

 

020

1*

Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i kapitaltäckningsförordningen

 

030

1**

Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen

 

040

1.1

RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION

 

050

1.1.1

Schablonmetod (SA)

 

060

1.1.1.1

Exponeringsklasser utom positioner i värdepapperisering

 

070

1.1.1.1.01

Nationella regeringar eller centralbanker

 

080

1.1.1.1.02

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter

 

090

1.1.1.1.03

Enheter inom den offentliga sektorn

 

100

1.1.1.1.04

Multilaterala utvecklingsbanker

 

110

1.1.1.1.05

Internationella organisationer

 

120

1.1.1.1.06

Institut

 

130

1.1.1.1.07

Företag

 

140

1.1.1.1.08

Hushåll

 

150

1.1.1.1.09

Säkrade genom panträtt i fast egendom

 

160

1.1.1.1.10

Fallerande exponeringar

 

170

1.1.1.1.11

Poster förknippade med särskilt hög risk

 

180

1.1.1.1.12

Säkerställda obligationer

 

190

1.1.1.1.13

Fordringar på institut och företag med kortfristig kreditvärdering

 

200

1.1.1.1.14

Företag för kollektiva investeringar (fond)

 

210

1.1.1.1.15

Aktier

 

211

1.1.1.1.16

Övriga poster

 

220

1.1.1.2

Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)

 

230

1.1.1.2*

Varav återvärdepapperisering

 

240

1.1.2

Internmetoden

 

250

1.1.2.1

Internmetodbaserade strategier när varken egna skattningar av LGD eller konverteringsfaktorer används

 

260

1.1.2.1.01

Nationella regeringar och centralbanker

 

270

1.1.2.1.02

Institut

 

280

1.1.2.1.03

Företag – små och medelstora företag

 

290

1.1.2.1.04

Företag – specialutlåning

 

300

1.1.2.1.05

Företag – andra

 

310

1.1.2.2

Internmetodbaserade strategier när egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer används

 

320

1.1.2.2.01

Nationella regeringar och centralbanker

 

330

1.1.2.2.02

Institut

 

340

1.1.2.2.03

Företag – små och medelstora företag

 

350

1.1.2.2.04

Företag – specialutlåning

 

360

1.1.2.2.05

Företag – andra

 

370

1.1.2.2.06

Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)

 

380

1.1.2.2.07

Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)

 

390

1.1.2.2.08

Hushåll – kvalificerade rullande

 

400

1.1.2.2.09

Hushåll – övriga små och medelstora företag

 

410

1.1.2.2.10

Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag

 

420

1.1.2.3

Aktier (internmetod)

 

430

1.1.2.4

Positioner i värdepapperisering (internmetod)

 

440

1.1.2.4*

Varav återvärdepapperisering

 

450

1.1.2.5

Övriga motpartslösa tillgångar

 

460

1.1.3

Riskexponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartfondens obeståndsfond

 

490

1.2

TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP

 

500

1.2.1

Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret

 

510

1.2.2

Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret

 

520

1.3

TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

 

530

1.3.1

Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)

 

540

1.3.1.1

Omsatta räntebärande instrument

 

550

1.3.1.2

Aktier

 

560

1.3.1.3

Utländsk valuta

 

570

1.3.1.4

Råvaror

 

580

1.3.2

Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt interna metoder (IM)

 

590

1.4

TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)

 

600

1.4.1

Operativ risk, basmetod

 

610

1.4.2

Operativ risk, schablonmetod/alternativ schablonmetod

 

620

1.4.3

Operativ risk, avancerad mätmetod

 

630

1.5

YTTERLIGARE RISKEXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA KOSTNADER

 

640

1.6

TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

 

650

1.6.1

Avancerad metod

 

660

1.6.2

Schablonmetoden

 

670

1.6.3

Baserad på OEM

 

680

1.7

TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET

 

690

1.8

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

 

710

1.8.2

Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458

 

720

1.8.2*

Varav kapitalkrav för stora exponeringar

 

730

1.8.2**

Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

 

740

1.8.2***

Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn

 

750

1.8.3

Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459

 

760

1.8.4

Varav: Ytterligare riskexponeringsbelopp på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen

 



C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

Rad

ID

Post

Belopp

010

1

Kärnprimärkapitalrelation

 

020

2

Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital

 

030

3

Primärkapitalrelation

 

040

4

Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital

 

050

5

Summa kapitalrelationer

 

060

6

Överskott(+)/underskott(-) i sammanlagt kapital

 

Memorandumposter: Kapitalrelationer på grund av justeringar enligt pelare II

070

7

Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

 

080

8

Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

 

090

9

Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare II

 

100

10

Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

 

110

11

Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare II

 

120

12

Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare II

 

▼M3



C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

Rad

ID

Post

Kolumn

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

010

010

1

Summa uppskjutna skattefordringar

 

020

1.1

Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

 

030

1.2

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

040

1.3

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

050

2

Summa uppskjutna skatteskulder

 

060

2.1

Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

 

070

2.2

Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

 

080

2.2.1

Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

090

2.2.2

Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

Kreditriskjusteringar och förväntade förluster

100

3

Överskott (+) eller underskott (–) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)

 

110

3.1

Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet

 

120

3.1.1

Allmänna kreditriskjusteringar

 

130

3.1.2

Specifika kreditriskjusteringar

 

131

3.1.3

Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen

 

140

3.2

Summa förväntade förluster som får inkluderas

 

145

4

Överskott (+) eller underskott (–) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar

 

150

4.1

Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt

 

155

4.2

Summa förväntade förluster som får inkluderas

 

160

5

Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

170

6

Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

180

7

Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital

 

Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital

190

8

Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

200

9

Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet

 

210

10

Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet

 

225

11.1

Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn

 

226

11.2

Godtagbart kapital för stora exponeringar

 

Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

230

12

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

240

12.1

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

250

12.1.1

Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

260

12.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

270

12.2

Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

280

12.2.1

Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

290

12.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

291

12.3

Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

292

12.3.1

Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

293

12.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

300

13

Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

310

13.1

Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

320

13.1.1

Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

330

13.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

340

13.2

Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

350

13.2.1

Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

360

13.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

361

13.3

Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

362

13.3.1

Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

363

13.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

370

14

Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

380

14.1

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

390

14.1.1

Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

400

14.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

410

14.2

Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

420

14.2.1

Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

430

14.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

431

14.3

Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

432

14.3.1

Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

433

14.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

440

15

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

450

15.1

Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

460

15.1.1

Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

470

15.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

480

15.2

Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

490

15.2.1

Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

500

15.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

501

15.3

Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

502

15.3.1

Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

503

15.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

510

16

Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

520

16.1

Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

530

16.1.1

Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

540

16.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

550

16.2

Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

560

16.2.1

Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

570

16.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

571

16.3

Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

572

16.3.1

Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

573

16.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

580

17

Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

 

590

17.1

Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

600

17.1.1

Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

610

17.1.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

620

17.2

Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

630

17.2.1

Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

640

17.2.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

641

17.3

Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

642

17.3.1

Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

643

17.3.2

(–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

 

Totala riskexponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori:

650

18

Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital

 

660

19

Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital

 

670

20

Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital

 

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen

680

21

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

690

22

Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

700

23

Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

710

24

Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

720

25

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

730

26

Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

 

Kapitalbuffertar

740

27

Kombinerade buffertkrav

 

750

 

Kapitalkonserveringsbuffert

 

760

 

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå

 

770

 

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert

 

780

 

Systemriskbuffert

 

790

 

Buffert för systemviktigt institut

 

800

 

Buffert för globalt systemviktigt institut

 

810

 

Buffert för andra systemviktiga institut

 

Krav enligt pelare II

820

28

Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

 

Ytterligare information för värdepappersföretag

830

29

Startkapital

 

840

30

Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

 

Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar

850

31

Icke-nationella ursprungliga exponeringar

 

860

32

Totala ursprungliga exponeringar

 

Basel I-golvet

870

 

Justeringar av total kapitalbas

 

880

 

Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet

 

890

 

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet

 

900

 

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – SA-alternativet

 

▼M2



C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)

 

Justeringar i kärnprimärkapital

Justeringar i primärkapital

Justeringar i supplementärkapital

Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar

Memorandumposter

Tillämplig procentandel

Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser

Kod

ID

Post

010

020

030

040

050

060

010

1

SUMMA JUSTERINGAR

 

 

 

 

 

 

020

1.1

INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS

länk till {CA1;r220}

länk till {CA1;r660}

länkt till {CA1;r880}

 

 

 

030

1.1.1

Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd

 

 

 

 

 

 

040

1.1.1.1

Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG

 

 

 

 

 

 

050

1.1.1.2

Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram

 

 

 

 

 

 

060

1.1.2

Instrument som inte är statligt stöd

länk till {CA5.2;r010;c060}

länk till {CA5.2;r020;c060}

länk till {CA5.2;r090;c060}

 

 

 

070

1.2

MINORITETSINTRESSEN OCH MOTSVARANDE

länk till {CA1;r240}

länk till {CA1;r680}

länk till {CA1;r900}

 

 

 

080

1.2.1

Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen

 

 

 

 

 

 

090

1.2.2

Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod

 

 

 

 

 

 

091

1.2.3

Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande övrigt primärkapital under en övergångsperiod

 

 

 

 

 

 

092

1.2.4

Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod

 

 

 

 

 

 

100

1.3

Andra övergångsjusteringar

länk till {CA1;r520}

länk till {CA1;r730}

länk till {CA1;r960}

 

 

 

110

1.3.1

Orealiserade vinster och förluster

 

 

 

 

 

 

120

1.3.1.1

Orealiserade vinster

 

 

 

 

 

 

130

1.3.1.2

Orealiserade förluster

 

 

 

 

 

 

133

1.3.1.3.

Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

 

 

 

 

 

 

136

1.3.1.4.

Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

 

 

 

 

 

 

138

1.3.1.5.

Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

 

 

 

 

 

 

140

1.3.2

Avdrag

 

 

 

 

 

 

150

1.3.2.1

Förluster för innevarande räkenskapsår

 

 

 

 

 

 

160

1.3.2.2

Immateriella tillgångar

 

 

 

 

 

 

170

1.3.2.3

Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

 

 

 

 

 

 

180

1.3.2.4

Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)

 

 

 

 

 

 

190

1.3.2.5

Förmånsbestämda pensionsplaner

 

 

 

 

 

 

194

1.3.2.5*

Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post

 

 

 

 

 

 

198

1.3.2.5**

Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post

 

 

 

 

 

 

200

1.3.2.6

Egna instrument

 

 

 

 

 

 

210

1.3.2.6.1

Egna kärnprimärkapitalinstrument

 

 

 

 

 

 

211

1.3.2.6.1**

Varav: Direkta innehav

 

 

 

 

 

 

212

1.3.2.6.1*

Varav: Indirekta innehav

 

 

 

 

 

 

220

1.3.2.6.2

Egna primärkapitalinstrument

 

 

 

 

 

 

221

1.3.2.6.2**

Varav: Direkta innehav

 

 

 

 

 

 

222

1.3.2.6.2*

Varav: Indirekta innehav

 

 

 

 

 

 

230

1.3.2.6.3

Egna supplementärkapitalinstrument

 

 

 

 

 

 

231

1.3.2.6.3*

Varav: Direkta innehav

 

 

 

 

 

 

232

1.3.2.6.3**

Varav: Indirekta innehav

 

 

 

 

 

 

240

1.3.2.7

Ömsesidigt korsägande

 

 

 

 

 

 

250

1.3.2.7.1

Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

 

 

 

 

 

 

260

1.3.2.7.1.1

Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

270

1.3.2.7.1.2

Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

280

1.3.2.7.2

Ömsesidigt korsägande av primärkapital

 

 

 

 

 

 

290

1.3.2.7.2.1

Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

300

1.3.2.7.2.2

Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

310

1.3.2.7.3

Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

 

 

 

 

 

 

320

1.3.2.7.3.1

Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

330

1.3.2.7.3.2

Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

340

1.3.2.8

Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

350

1.3.2.8.1

Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

360

1.3.2.8.2

Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

370

1.3.2.8.3

Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

380

1.3.2.9

Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

390

1.3.2.10

Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

400

1.3.2.10.1

Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

410

1.3.2.10.2

Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

420

1.3.2.10.3

Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

 

 

 

 

 

 

425

1.3.2.11

Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

 

 

 

 

 

 

430

1.3.3

Ytterligare filter och avdrag

 

 

 

 

 

 



C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)

CA 5.2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som inte är statligt stöd

Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs

Bas för beräkning av gränsen

Tillämplig procentandel

Gräns

(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas

Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas

Kod

ID

Post

010

020

030

040

050

060

010

1.

Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG

 

 

 

 

 

länk till {CA5.1;r060;c010)

020

2.

Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras

 

 

 

 

 

länk till {CA5.1;r060;c020)

030

2.1

Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

040

2.2.

Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

050

2.2.1

Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

060

2.2.2

Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

070

2.2.3

Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

080

2.3

Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

 

 

 

 

 

 

090

3

Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras

 

 

 

 

 

länk till {CA5.1;r060;c030)

100

3.1

Summa poster utan incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

110

3.2

Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen

 

 

 

 

 

 

120

3.2.1

Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

130

3.2.2

Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

140

3.2.3

Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

 

 

 

 

 

 

150

3.3

Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

 

 

 

 

 

 



C 06.01 - SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG - SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)

 

INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

KAPITALBUFFERTAR

SUMMA EXPONERINGSBELOPP

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

 

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

 

KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET

MEMORANDUM-POST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIVE GOODWILL

VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL

VARAV: ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIVE GOODWILL

KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT

INSTITUTSSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

SYSTEMRISKBUFFERT

BUFFERT FÖR SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE ÖVRIGA PRIMÄRKAPITALET

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

010

TOTAL

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M3



C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN

INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

NAMN

KOD

Identifieringskod för juridiska personer

INSTITUT ELLER MOTSVARANDE

(JA/NEJ)

UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP)

LANDKOD

ANDEL AV INNEHAV (%)

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KREDIT, KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISK-EXPONERINGS-BELOPP

010

020

025

030

040

050

060

070

080

090

100

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV

KAPITALBAS

 

 

TOTALT PRIMÄRKAPITAL

 

 

SUPPLEMENTÄRKAPITAL

 

KÄRNPRIMÄRKAPITAL

 

ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

 

VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS

VARAV: KAPITALBAS-INSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER

VARAV: MINORITETS-INTRESSEN

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ANDRA RESERVER

VARAV: KVALIFICERANDE ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄR-KAPITAL

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

 

KREDIT, KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

OPERATIV RISK

ÖVRIGA RISK-EXPONERINGS-BELOPP

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET

 

KVALIFICERANDE KAPITALBAS-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄR-KAPITALET

MEMORANDUMPOST: GOODWILL (–)/(+) NEGATIV GOODWILL

VARAV: KÄRNPRIMÄR-KAPITAL

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALET

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE ÖVRIGA PRIMÄR-KAPITALET

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

KAPITALBUFFERTAR

 

KOMBINERADE BUFFERTKRAV

 

VARAV: ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT

VARAV: (–) GOODWILL/(+) NEGATIV GOODWILL

KAPITAL-KONSERVERINGS-BUFFERT

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT

KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

SYSTEMRISK-BUFFERT

BUFFERT FÖR SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT

BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: Tillämpning av schablonmetoden på kapitalkrav (CR SA)

Exponeringsklass (schablonmetod)

 

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

(–) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN

EXPONERING NETTO EFTER VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

OBETALT KREDITRISK-SKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

(–) GARANTIER

(–) KREDIT-DERIVAT

010

030

040

050

060

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 



 

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

(–) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD

(–) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

(–) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

070

080

090

100

110

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 



 

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

VOLATILITETS-JUSTERING AV EXPONERINGEN

(–) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

0 %

20 %

50 %

100 %

 

(–) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDS-JUSTERINGAR

120

130

140

150

160

170

180

190

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 

 

 

 



 

 

EXPONERINGSVÄRDE

 

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

 

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: MED EN KREDIT-VÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDIT-VÄRDERINGS-INSTITUT

VARAV: MED EN KREDIT-VÄRDERING SOM HÄRLEDS UR STATEN

200

210

215

220

230

240

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

020

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

030

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

040

varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

050

varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden

 

 

 

 

 

 

060

varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

090

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

▼C1

100

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

120

Varav clearade genom en kvalificerad central motpart

 

 

 

 

 

 

▼M3

130

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT:

140

0 %

 

 

 

 

 

 

150

2 %

 

 

 

 

 

 

160

4 %

 

 

 

 

 

 

170

10 %

 

 

 

 

 

 

180

20 %

 

 

 

 

 

 

190

35 %

 

 

 

 

 

 

200

50 %

 

 

 

 

 

 

210

70 %

 

 

 

 

 

 

220

75 %

 

 

 

 

 

 

230

100 %

 

 

 

 

 

 

240

150 %

 

 

 

 

 

 

250

250 %

 

 

 

 

 

 

260

370 %

 

 

 

 

 

 

270

1 250 %

 

 

 

 

 

 

280

Övriga riskvikter

 

 

 

 

 

 

MEMORANDUMPOSTER

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %

 

 

 

 

 

 

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %

 

 

 

 

 

 



C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1)

Exponeringsklass (internmetod):

Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:

 

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

 

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

(–) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN

(%):

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

(–) GARANTIER

(–) KREDIT-DERIVAT

(–) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANS-RÄKNINGEN

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

EXPONERINGSVÄRDE

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANS-RÄKNINGEN

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

GARANTIER

KREDIT-DERIVAT

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

FAST EGENDOM

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER FORDRINGAR VARAV:

FORDRINGAR

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



 

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

EXPONERINGS-VÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

MEMORANDUMPOSTER:

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

(–) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

ANTAL GÄLDENÄRER

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

220

230

240

250

255

260

270

280

290

300

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

 

 

015

varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Transaktioner för värdepappersfinansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Från avtal om produktövergripande nettning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

090

RISKVIKT: 0 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

50 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

70 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Varav tillhörande kategori 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

90 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

115 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

250 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M2



C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV: UPPDELNING PER RISKKLASS (CR IRB 2)

Exponeringsklass (internmetod):

Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:

RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITIUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

 

EXPONERINGSVÄRDE

 

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

EXPONERINGS-VÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

MEMORANDUMPOSTER:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

OBETALT KREDITRISK-SKYDD

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

(-) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

ANTAL GÄLDENÄRER

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%):

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

(-) GARANTIER

(-) KREDIT-DERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN (+)

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANS-RÄKNINGEN

VARAV: POSTER UTANFÖR BALANS-RÄKNINGEN

VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

GARANTIER

KREDIT-DERIVAT

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS:

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER

 

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER

FAST EGENDOM

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER

FORDRINGAR

005

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

255

260

270

280

290

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M3



C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR (SCHABLONMETOD) (CR GB 1)

Land:

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Fallerande exponeringar

Observerade nya fallissemang för perioden

Allmänna kreditriskjusteringar

Specifika kreditriskjusteringar

Varav nedskrivningar

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

EXPONERINGSVÄRDE

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

010

020

040

050

055

060

070

075

080

090

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Offentliga organ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Multilaterala utvecklingsbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Internationella organisationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Institut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

075

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

085

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Säkrade genom panträtt i fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

095

varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Fallerande exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Poster förenade med särskilt hög risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Företag för kollektiva investeringar (fond)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Aktieexponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Övriga exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR (INTERNMETOD) (CR GB 2)

Land:

 

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

Varav fallerande exponeringar

Observerade nya fallissemang för perioden

Allmänna kreditriskjusteringar

Specifika kreditriskjusteringar

Varav nedskrivningar

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN

(%):

010

030

040

050

055

060

070

080

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Institut

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Varav: Specialutlåning

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Säkerhet i fastighet

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kvalificerad rullande exponering

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Övrigt hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 

 



 

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

Varav fallerande exponeringar

EXPONERINGSVÄRDE

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Varav fallerande exponeringar

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

090

100

105

110

120

125

130

010

Nationella regeringar eller centralbanker

 

 

 

 

 

 

 

020

Institut

 

 

 

 

 

 

 

030

Företag

 

 

 

 

 

 

 

040

Varav: Specialutlåning

 

 

 

 

 

 

 

050

Varav: Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

060

Hushåll

 

 

 

 

 

 

 

070

Säkerhet i fastighet

 

 

 

 

 

 

 

080

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

090

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

100

Kvalificerad rullande exponering

 

 

 

 

 

 

 

110

Övrigt hushåll

 

 

 

 

 

 

 

120

Små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

130

Ej små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

140

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa exponeringar

 

 

 

 

 

 

 



C 09.03 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV RELEVANTA KREDITEXPONERINGAR FÖR BERÄKNING AV DEN INSTITUTSPECIFIKA KONTRACYKLISKA BUFFERTEN (CR GB 3)

Land:

 

Belopp

010

010

Kapital-baskrav

 

▼M2



C 10.01 – KREDITRISK: KAPITAL – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU 1)

 

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITIUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

EXPONERINGS-VÄRDE

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP

MEMORANDUMPOST:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%):

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

010

020

030

040

050

060

070

080

090

010

SUMMA AKTIEEXPONERINGAR (INTERNMETOD)

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

020

PD/LGD-METOD: SUMMA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:

070

RISKVIKT: 190 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

290 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

370 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

METOD MED INTERNA MODELLER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS (CR EQU IRB 2)

RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITIUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

EXPONERINGSVÄRDE

EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD

(%)

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP

MEMORANDUM-POST:

OBETALT KREDITRISKSKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

FÖRVÄNTAD FÖRLUST

PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN

(%):

(-) GARANTIER

(-) KREDITDERIVAT

(-) SUMMA UTFLÖDEN

OO5

010

020

030

040

050

060

070

080

090

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

 

EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS

EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER

KAPITALBASKRAV

SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK

010

020

030

040

010

Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

 

 

 

 

030

Ej avvecklade transaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

 

 

 

 

040

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

 

 

 

 

050

Ej avveckladetransaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

 

 

 

 

060

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

 

 

 

 

070

Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret

 

 

 

Cell länkad till CA

080

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %)

 

 

 

 

090

Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %)

 

 

 

 

100

Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %)

 

 

 

 

110

Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %)

 

 

 

 

120

Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)

 

 

 

 



C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

 

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDE-PAPPERISERADE EXPONERINGAR

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

POSITIONER I VÄRDE-PAPPERISERING

(-) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITIUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR

EXPONERINGS-VÄRDE

 

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

RISKVÄGDT EXPONERINGSBELOPP

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGS-BELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOST:

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDE-PAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGS-KLASSER

(-) FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD (Cva)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

(-) OBETALT KREDITRISK-SKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

(-) FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING

0 %

> 0 % och <=20 %

> 20 % och <=50 %

> 50 % och <=100 %

(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITAL-BASEN

OMFATTAS AV RISKVIKTER

KREDITVÄRDERADE

(KREDITKVALITETSSTEG)

1 250 %

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

(-) OBETALT KREDITRISK-SKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN

CQS 1

CQS 2

CQS 3

CQS 4

ALLA ÖVRIGA CQS

ICKE KREDIT-VÄRDERADE

 

VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP

VARAV: GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

VARAV: SYNTETISK VÄRDE-PAPPERISERING

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

FÖRTIDA AMORTERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:

250

CQS 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

CQS 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

CQS 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

CQS 4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 13.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

 

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDE-PAPPERISERADE EXPONERINGAR

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

POSITIONER I VÄRDE-PAPPERISERING

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITIUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET

ÅTAGANDE EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

(-) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam)

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KREDITKONVERTERINGSFAKTOR

EXPONERINGS-VÄRDE

 

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

RISKVÄGDT EXPONERINGSBELOPP

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER

(-) FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD (Cva)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISK-SKYDD

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORER

(-) OBETALT KREDITRISK-SKYDD JUSTERADE VÄRDEN (Ga)

(-) FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD

SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING

0 %

> 0 % och <=20 %

> 20 % och <=50 %

> 50 % och <=100 %

(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITAL-BASEN

OMFATTAS AV RISKVIKTER

EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETOD (KREDITKVALITETSSTEG)

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

(-) OBETALT KREDITRISK-SKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)

(-) SUMMA UTFLÖDEN

SUMMA INFLÖDEN

CQS 1 & S/T CQS 1

CQS 2

CQS 3

CQS 4 & S/T CQS 2

CQS 5

CQS 6

CQS 7 & S/T CQS 3

CQS 8

CQS 9

CQS 10

CQS 11

ALLA ÖVRIGA CQS

ICKE KREDIT-VÄRDERADE

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

FÖRTIDA AMORTERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

POSTER OCH DERIVAT UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

VÄRDEPAPPERISERING

A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

B

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

C

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

D

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

E

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE:

430

CQS 1 & S/T CQS 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

CQS 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

CQS 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

CQS 4 & S/T CQS 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

CQS 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

CQS 6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

490

CQS 7 & S/T CQS 3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

CQS 8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

CQS 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

CQS 10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

CQS 11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC Details)

RADNUMMER

INTERN KOD

IDENTIFIERINGS-KOD FÖR VÄRDE-PAPPERISERING

IDENTIFIERINGS-KOD FÖR ORIGINATOR

TYP AV VÄRDE-PAPPERISERING:

(TRADITIONELL/ SYNTETISK)

KONTOBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller avförs från balansräkningen

SOLVENSBEHANDLING: Positioner i värdepapperisering som omfattas av kapitalbaskrav?

VÄRDE-PAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDE-PAPPERISERING?

BIBEHÅLLANDE

INSTITUTETS ROLL:

(ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)

ICKE-ABCP-PROGRAM

VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR

VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING

(-) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASEN

SUMMA EXPONERINGSBELOPP

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS

BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGS-DATUMET

UPPFYLLS BIBEHÅLLANDE-KRAVET?

URSPRUNGS-TIDPUNKT (mm/åååå)

TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGS-TIDPUNKTEN

TOTALT BELOPP

INSTITUTETS ANDEL (%)

TYP

TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)

ANTAL EXPONERINGAR

LAND

ELGD (%)

(-) VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR

KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDE-PAPPERISERING (%)

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

LÖPTID

URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER

MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

FÖRTIDA AMORTERING

KONSOLIDERAD HANDELS-INFORMATION ELLER ICKE-KONSOLIDERAD HANDELS-INFORMATION?

NETTOPOSITIONER

SUMMA KAPITALBASKRAV (SCHABLONMETOD)

PRIORI-TERADE

MELLAN-LIGGANDE

FÖRSTA-FÖRLUST

PRIORI-TERADE

MELLAN-LIGGANDE

FÖRSTA-FÖRLUST

FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM

RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG

POSTER I BALANSRÄKNINGEN

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT

DIREKTA KREDITSUBSTITUT

IRS / CRS

GODTAGBARA LIKVIDITETS-FACILITETER

ÖVRIGT (inklusive icke-godtagbara likviditets-faciliteter)

TILLÄMPAD KONVERTERINGS-FAKTOR

PRIORI-TERADE

MELLAN-LIGGANDE

FÖRSTA-FÖRLUST

PRIORI-TERADE

MELLAN-LIGGANDE

FÖRSTA-FÖRLUST

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

LÅNGA

KORTA

SPECIFIK RISK

005

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

BANKVERKSAMHET

RELEVANT INDIKATOR

LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD)

KAPITALBAS KRAV

Summa exponeringsbelopp för operativa risker

MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)

ÅR-3

ÅR-2

FÖRRA ÅRET

ÅR-3

ÅR-2

FÖRRA ÅRET

VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGS-MEKANISM

KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV ATT FÖRVÄNTADE FÖRLUSTER FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING

(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)

010

020

030

040

050

060

070

O71

080

090

100

110

120

010

1.  BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV BASMETOD (BIA)

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

 

 

 

 

 

020

2.  BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV SCHABLONMETOD (TSA)/ALTERNATIV SCHABLONMETOD

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

 

 

 

 

 

 

OMFATTAS AV SCHABLONMETOD:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

FÖRETAGSFINANSIERING (CF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING (TS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

PRIVATKUNDSMÄKLERI (RBr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

STORKUNDSBANK (CB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

HUSHÅLLSBANK (RB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM (PS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

ADMINISTRATIONSUPPDRAG (AS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

KAPITALFÖRVALTNING (AM)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

STORKUNDSBANK (CB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

HUSHÅLLSBANK (RB)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

3.  BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV AVANCERADE MÄTMETODER (AMA)

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

 

 

 

 

 

▼M3



C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR Details)

FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN

HÄNDELSETYP

SUMMA HÄNDELSETYPER

MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN

INTERNA BEDRÄGERIER

EXTERNA BEDRÄGERIER

ANSTÄLLNINGS-FÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ

KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS

SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR

AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL

UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING

LÄGST

HÖGST

Rad

 

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

FÖRETAGSFINANSIERING [CF]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

STORKUNDSBANK [CB]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

HUSHÅLLSBANK [RB]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

550

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

610

ADMINISTRATIONSUPPDRAG [AS]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

620

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

630

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

640

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

650

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

710

KAPITALFÖRVALTNING [AM]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

720

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

730

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

740

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

750

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

810

FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI]

Antal händelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

820

Totalt förlustbelopp

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

830

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

840

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

850

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

910

SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN

Antal händelser Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

911

≥ 10 000 och < 20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

912

≥ 20 000 och < 100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

913

≥ 100 000 och < 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

914

≥ 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

920

Totalt förlustbelopp Varav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

921

≥ 10 000 och < 20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

922

≥ 20 000 och < 100 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

923

≥ 100 000 och < 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

924

≥ 1 000 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

930

Största enskilda förlust

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

940

Summa av de fem största förlusterna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

950

Totalt återvinningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M2



C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT (MKR SA TDI)

Valuta:

 

POSITIONER

KAPITAL-BASKRAV

SUMMA EXPONERINGS-BELOPP

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT I HANDELSLAGRET

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA2

011

Generell risk

 

 

 

 

 

 

 

012

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

013

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

 

 

 

 

020

Löptidsgrundad metod

 

 

 

 

 

 

 

030

Zon 1

 

 

 

 

 

 

 

040

0 ≤ 1 månad

 

 

 

 

 

 

 

050

> 1 ≤ 3 månader

 

 

 

 

 

 

 

060

> 3 ≤ 6 månader

 

 

 

 

 

 

 

070

> 6 ≤ 12 månader

 

 

 

 

 

 

 

080

Zon 2

 

 

 

 

 

 

 

090

> 1 ≤ 2 (1,9 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

100

> 2 ≤ 3 (gt; 1,9 ≤ 2,8 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

110

> 3 ≤ 4 (gt; 2,8 ≤ 3,6 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

120

Zon 3

 

 

 

 

 

 

 

130

> 4 ≤ 5 (gt; 3,6 ≤ 4,3 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

140

> 5 ≤ 7 (gt; 4,3 ≤ 5,7 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

150

> 7 ≤ 10 (gt; 5,7 ≤ 7,3 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

160

> 10 ≤ 15 (gt; 7,3 ≤ 9,3 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

170

> 15 ≤ 20 (gt; 9,3 ≤ 10,6 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

180

> 20 (gt; 10,6 ≤ 12,0 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

190

(gt; 12,0 ≤ 20,0 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

200

(gt; 20 för kupong med mindre än 3 %) år

 

 

 

 

 

 

 

210

Durationsbaserad metod

 

 

 

 

 

 

 

220

Zon 1

 

 

 

 

 

 

 

230

Zon 2

 

 

 

 

 

 

 

240

Zon 3

 

 

 

 

 

 

 

250

Specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

251

Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar

 

 

 

 

 

 

 

260

Räntebärande värdepapper i den första kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

270

Räntebärande värdepapper i den andra kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

280

Med en återstående löptid på ≤ 6 månader

 

 

 

 

 

 

 

290

Med en återstående löptid på > 6 månader och ≤ 24 månader

 

 

 

 

 

 

 

300

Med en återstående löptid på > 24 månader

 

 

 

 

 

 

 

310

Räntebärande värdepapper i den tredje kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

320

Räntebärande värdepapper i den fjärde kategorin i tabell 1

 

 

 

 

 

 

 

321

Kreditvärderade kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget

 

 

 

 

 

 

 

325

Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument

 

 

 

 

 

 

 

330

Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen

 

 

 

 

 

 

 

340

Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)

 

 

 

 

 

 

 

350

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

360

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

370

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

380

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

390

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 



C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

 

ALLA POSITIONER

(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN

NETTOPOSITIONER

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

SUMMA KAPITAL-BASKRAV

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOMGÅNG

INTERNMETOD

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOM-GÅNG

INTERNMETOD

LÅNGA

KORTA

(-) LÅNGA

(-) KORTA

LÅNGA

KORTA

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

150 %

200 %

225 %

250 %

300 %

350 %

425 %

500 %

650 %

750 %

850 %

KREDIT-VÄRDERADE

ICKE KREDIT-VÄRDERADE

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

150 %

200 %

225 %

250 %

300 %

350 %

425 %

500 %

650 %

750 %

850 %

KREDITVÄRDERADE

ICKE KREDIT-VÄRDERADE

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

VIKTADE LÅNGA NETTO-POSITIONER

VIKTADE KORTA NETTO-POSITIONER

VIKTADE LÅNGA NETTO-POSITIONER

VIKTADE KORTA NETTO-POSITIONER

SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTO-POSITIONER

VIKTADE LÅNGA NETTO-POSITIONER

VIKTADE KORTA NETTO-POSITIONER

SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTO-POSITIONER

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

460

470

480

490

500

510

520

530

540

550

560

570

580

590

600

610

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkade till MKR SA TDI {325:060}

020

Varav: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

ÅTERVÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP:

120

1.  Panträtt i bostadsfastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

2.  Panträtt i kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

3.  Kreditkortsfordringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

4.  Leasing

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

5.  Lån till företag eller små och medelstora företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

6.  Konsumentlån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

7.  Kundfordringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

8.  Övriga tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

9.  Säkerställda obligationer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

10.  Övriga skulder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

 

ALLA POSITIONER

(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN

NETTOPOSITIONER

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)

FÖRE TAKET

EFTER TAKET

SUMMA KAPITALBASKRAV

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOM-GÅNG

INTERNMETOD

RISKVIKTER < 1 250 %

1 250 %

FORMELBASERAD METOD

GENOM-GÅNG

INTERNMETOD

LÅNGA

KORTA

(-) LÅNGA

(-) KORTA

LÅNGA

KORTA

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

250 %

350 %

425 %

650 %

Övrigt

KREDIT-VÄRDE-RADE

ICKE KREDIT-VÄRDE-RADE

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

7–10 %

12–18 %

20–35 %

40–75 %

100 %

250 %

350 %

425 %

650 %

Övrigt

KREDIT-VÄRDERADE

ICKE KREDIT-VÄRDE-RADE

 

GENOM-SNITTLIG RISKVIKT (%)

 

GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)

VIKTADE LÅNGA NETTO-POSITIONER

VIKTADE KORTA NETTO-POSITIONER

VIKTADE LÅNGA NETTO-POSITIONER

VIKTADE KORTA NETTO-POSITIONER

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

220

230

240

250

260

270

280

290

300

310

320

330

340

350

360

370

380

390

400

410

420

430

440

450

010

SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkade till MKR SA TDI {330:060}

 

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING:

020

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

VÄRDEPAPPERISERING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET:

110

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M3



C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

Nationell marknad:

 

POSITIONER

KAPITAL-BASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Generell risk

 

 

 

 

 

 

 

021

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

022

Övriga tillgångar och skulder

 

 

 

 

 

 

 

030

Omsatta aktieterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod

 

 

 

 

 

 

 

040

Andra aktier än omsatta aktieterminer som är brett diversifierade

 

 

 

 

 

 

 

050

Specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

080

Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond)

 

 

 

 

 

 

 

090

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

100

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

110

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

120

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

130

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 



C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

 

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAV

(Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner)

KAPITAL-BASKRAV

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

AVSTÄMDA

020

030

040

050

060

070

080

090

100

010

SUMMA POSITIONER I VALUTOR SOM INTE RAPPORTERAS

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Nära sammanhängande valutor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Guld

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTERINGSVALUTA) PER EXPONERINGSTYP

100

Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Poster utanför balansräkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Derivat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER

130

Euro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Lek

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Argentinsk peso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Australisk dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Brasiliansk real

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Bulgarisk lev

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Kanadensisk dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Tjeckisk koruna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Dansk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Egyptiskt pund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Pund sterling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Forint

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Yen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Litauisk litas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Denar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

Mexikansk peso

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Zloty

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Rumänsk leu

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Rysk rubel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

Serbisk dinar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Svensk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Schweizisk franc

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

Turkisk lira

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

Hryvnia

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

US-dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

Isländsk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

Norsk krona

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

Hong Kong Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

New Taiwan Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

New Zealand Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Singapore Dollar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Won

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

Yuan Renminbi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

Kroatiska kuna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M2



C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

 

ALLA POSITIONER

NETTOPOSITIONER

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV

KAPITAL-BASKRAV

SUMMA EXPONERINGS-BELOPP

LÅNGA

KORTA

LÅNGA

KORTA

010

020

030

040

050

060

070

010

SUMMA POSITIONER I RÅVAROR

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

020

Ädelmetaller (utom guld)

 

 

 

 

 

 

 

030

Basmetaller

 

 

 

 

 

 

 

040

Jordbruksprodukter

 

 

 

 

 

 

 

050

Övriga

 

 

 

 

 

 

 

060

Varav energiprodukter (olja, gas)

 

 

 

 

 

 

 

070

Löptidsmetod

 

 

 

 

 

 

 

080

Utökad löptidsmetod

 

 

 

 

 

 

 

090

Förenklad metod: Alla positioner

 

 

 

 

 

 

 

100

Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker)

 

 

 

 

 

 

 

110

Förenklad metod

 

 

 

 

 

 

 

120

Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk

 

 

 

 

 

 

 

130

Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk

 

 

 

 

 

 

 

140

Scenariomatrismetod

 

 

 

 

 

 

 



C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

 

VaR

STRESSJUSTERAD VaR

KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER

ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

KAPITALBASKRAV

SUMMA EXPONERINGS-BELOPP

Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar

VaR-multiplikations-faktor (mc)

SVaR-multiplikations-faktor (ms)

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE KORT NETTOPOSITIONER EFTER TAKET

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (mc) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (mS) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)

SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1)

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR

SENASTE MÅTT

MINIMIGRÄNS

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR

SENASTE MÅTT

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

010

SUMMA POSITIONER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cell länkad till CA

 

 

 

 

 

 

Memorandumposter: UPPDELNING AV MARKNADSRISK

020

Omsatta räntebärande instrument

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Omsatta räntebärande instrument – generell risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Omsatta räntebärande instrument – specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Aktier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Aktier – generell risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Aktier – specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Valutarisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Råvarurisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Totalt belopp för generell risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Totalt belopp för specifik risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

 

EXPONERINGSVÄRDE

VaR

STRESSJUSTERAD VaR

KAPITALBAS- KRAV

SUMMA RISK- EXPONERINGSBELOPP

MEMORANDUMPOSTER

TEORETISKA BELOPP FÖR SÄKRING AV KREDITVÄRIDGHETS-JUSTERINGSRISK

 

Varav: OTC-derivat

Varav: SFT

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (mc) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (mS) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)

SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1)

Antal motparter

Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread

UPPKOMMEN KREDIT-VÄRDIGHETS-JUSTERING

KREDIT-SWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN

INDEXERADE KREDITSWAPPAR

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

010

Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r640;c010}

 

 

 

 

 

020

Enligt avancerad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r650;c010}

 

 

 

 

 

030

Enligt standardiserad metod

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r660;c010}

 

 

 

 

 

040

Baserad på OEM

 

 

 

 

 

 

 

 

Länk till {CA2;r670;c010}

 

 

 

 

 

▼M3




BILAGA II

RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV

Innehåll

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.

STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1

STRUKTUR

1.2

NUMRERINGSSYSTEM

1.3

TECKENSYSTEM

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1.

KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

1.2

C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

1.3

C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

1.4

C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

1.5

C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

1.6

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

1.6.2

C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)

1.6.2.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

1.6.3

C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)

1.6.3.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

2.

SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

2.2

DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

2.3

UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

2.4

C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)

2.5

C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

3.

KREDITRISKMALLAR

3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.1.1

RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT

3.1.2

RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK

3.2

C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)

3.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.2.2

CR SA-MALLENS RÄCKVIDD

3.2.3

INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN

3.2.4

FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR

3.2.4.1

EXPONERINGSKLASSEN ”INSTITUT”

3.2.4.2

EXPONERINGSKLASSEN ”SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER”

3.2.4.3

EXPONERINGSKLASSEN FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FONDER)

3.2.5

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.3

KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1

CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD

3.3.2

UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN

3.3.3

C 08.01 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1)

3.3.3.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.3.4

C 08.02 – KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING EFTER MOTPARTSRISKKLASSER (MALL CR IRB 2)

3.4

KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION (CR GB)

3.4.1

C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR SCHABLONMETOD (CR GB 1)

3.4.1.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.4.2

C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR INTERNMETOD (CR GB 2)

3.4.2.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.4.3

C 09.03 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV RELEVANTA KREDITEXPONERINGAR FÖR BERÄKNING AV DEN INSTITUTSPECIFIKA KONTRACYKLISKA BUFFERTEN (CR GB 3)

3.4.3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.4.3.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.5

C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)

3.5.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.5.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)

3.6

C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

3.6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.6.2

ANVISNINGAR FÖR SPECIFIKA POSITIONER

3.7

C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

3.7.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.7.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.8

C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERINGAR: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

3.8.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.8.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

3.9

C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)

3.9.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

3.9.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

4.

MALLAR FÖR OPERATIV RISK

4.1

C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

4.1.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

4.1.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

4.2

C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)

4.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

4.2.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.

MALLAR FÖR MARKNADSRISKER

5.1

C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT (MKR SA TDI)

5.1.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.1.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.2

C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

5.2.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.2.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.3

C 20.00 – MARKNADSRISK: MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

5.3.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.3.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.4

C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

5.4.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.4.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.5

C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)

5.5.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.5.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.6

C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

5.6.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.6.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.7

C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

5.7.1

ALLMÄNNA KOMMENTARER

5.7.2

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

5.8

C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

5.8.1

INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER

DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1.   STRUKTUR OCH PRAXIS

1.1   STRUKTUR

1. Ramen består av följande fem grupper av mallar:

a) Kapitaltäckning, en översikt över lagstadgat kapital och totalt riskvägt exponeringsbelopp.

b) Solvens på gruppnivå, en översikt över hur solvenskraven uppfylls av samtliga enskilda enheter som ingår i konsolideringen av den rapporterande enheten.

c) Kreditrisk (inbegripet motpartsrisk, utspädningsrisk och avvecklingsrisk).

d) Marknadsrisk (inbegripet positionsrisk i handelslager, valutakursrisk, råvarurisk och kreditvärdighetsjusteringsrisk).

e) Operativ risk.

2. För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Dessa riktlinjer för genomförandet av den gemensamma rapporteringsramen innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt exempel och valideringsregler.

3. Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven.

1.2   NUMRERINGSSYSTEM

4. I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. Dessa numreringskoder används i stor utsträckning i valideringsreglerna.

5. Följande allmänna beteckningssystem tillämpas i instruktionerna: {Mall;Rad;Kolumn}.

6. Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen ska mallen inte anges i beteckningen: {Rad;Kolumn}.

7. Om mallen bara har en kolumn, ska endast rader anges: {Mall;Rad}.

8. En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den.

1.3   TECKENSYSTEM

9. Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Ett minustecken (–) före en post innebär att inga plussiffror förväntas för den posten.

DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER

1.   KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)

1.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

10. Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:

a) I mall CA1 rapporteras institutens kapitalbas, uppdelad i de poster som ligger till grund för beloppet. Kapitalbasen beräknas med hänsyn till den sammantagna effekten av övergångsbestämmelserna för varje typ av kapital.

b) I mall CA2 summeras de totala riskvägda exponeringsbeloppen (i enlighet med artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen, nedan kallad CRR)).

c) Mall CA3 innehåller de kvoter för vilka en lägstanivå föreskrivs i CRR och vissa andra uppgifter i samband med detta.

d) Mall CA4 innehåller de memorandumposter som behövs för att beräkna posterna i CA1 samt information avseende de kapitalbuffertar som föreskrivs i kapitalkravsdirektivet (nedan kallat CRD).

e) I mall CA5 rapporteras de uppgifter som behövs för att beräkna övergångsbestämmelsernas effekt på kapitalbasen. CA5 kommer att avskaffas när övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

11. Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

12. Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (nedan kallat T1), som är summan av kärnprimärkapital (nedan kallat CET1) och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (nedan kallat AT1), samt supplementärkapital (nedan kallat T2).

13. Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:

a) Posterna i CA1 beräknas i allmänhet utan avdrag för övergångsjusteringar. Detta innebär att beloppen i CA1-posterna beräknas enligt de slutgiltiga bestämmelserna (dvs. som om det inte fanns några övergångsbestämmelser), med undantag för poster som summerar effekten av övergångsbestämmelserna. För varje typ av kapital (dvs. CET1, AT1 och T2) finns tre olika poster, och i dessa ingår alla justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

b) Övergångsbestämmelserna kan även påverka bortfall av övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål (AT1) och supplementärkapital (T2) (dvs. AT1 eller T2 utöver det avdrag som regleras i artiklarna 36.1 j respektive 56 e i CRR). Effekten av övergångsbestämmelserna kan därmed avspeglas indirekt i de poster som uppvisar sådana bortfall.

c) Mall CA5 används endast för rapportering av övergångsbestämmelserna.

14. Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom EU, eftersom artikel 104.2 i det fjärde kapitaltäckningsdirektivet (CRD IV) måste omvandlas till nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.

a) Mallarna CA1, CA2 och CA5 innehåller enbart uppgifter inom ramen för första pelaren.

b) Uppgifterna i mall CA3 ska visa hur extra krav inom andra pelaren påverkar kapitalrelationen på aggregerad nivå. En grupp är inriktad på beloppens inverkan på relationerna, medan det andra blocket är inriktat på själva relationen. Ingen av de båda grupperna av kapitalrelationer har någon ytterligare anknytning till mall CA1, CA2 eller CA5.

c) Mall CA4 innehåller en cell som avser extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren. Denna cell har ingen koppling via valideringsreglerna till kapitalrelationerna i mall CA3 utan avspeglar artikel 104.2 i CRD, där man uttryckligen nämner möjligheten att besluta om extra kapitalbaskrav inom ramen för andra pelaren.

1.2   C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)

1.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.  Kapitalbas

Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRREtt instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital.

015

1.1  Primärkapital

Artikel 25 i CRR.Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål.

020

1.1.1  Kärnprimärkapital

Artikel 50 i CRR.

030

1.1.1.1  Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital

Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR.

040

1.1.1.1.1  Fullt betalda kapitalinstrument

Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR.Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas.Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderasKapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda.

045

1.1.1.1.1*  Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer

Artikel 31 i CRR.Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigeter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda.

050

1.1.1.1.2*  Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

Artikel 28.1 b, l och m i CRR.Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

060

1.1.1.1.3  Överkurs vid aktieemission

Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR.Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.

070

1.1.1.1.4  (–) Egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR.Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5.

080

1.1.1.1.4.1  (–) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR.

090

1.1.1.1.4.2  (–) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR.

091

1.1.1.1.4.3  (–) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR.

092

1.1.1.1.5  (–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR.Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ”egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse”.

130

1.1.1.2  Balanserade vinstmedel

Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR.I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott.

140

1.1.1.2.1  Balanserade vinstmedel föregående år

Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRRI artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ”balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar”.

150

1.1.1.2.2  Vinst eller förlust som godtas

Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR.Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda.Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.

160

1.1.1.2.2.1  Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR.Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen.

170

1.1.1.2.2.2  (–) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat

Artikel 26.2 i CRRDenna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet.Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar).Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna.

180

1.1.1.3  Ackumulerat annat totalresultat

Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR.Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014.

200

1.1.1.4  Övriga reserver

Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR.Övriga reserver definieras i CRR som ”reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel”.Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

210

1.1.1.5  Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse

Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR.Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ”reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse”.Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

220

1.1.1.6  Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR.Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

230

1.1.1.7  Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital

Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR.Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.

240

1.1.1.8  Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen

Artiklarna 479 och 480 i CRR.Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

250

1.1.1.9  Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler

Artiklarna 32–35 i CRR.

260

1.1.1.9.1  (–) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar

Artikel 32.1 i CRR.Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard.Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen.

270

1.1.1.9.2  Reserv som härrör från säkring av kassaflöden

Artikel 33.1 a i CRR.Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/–) jämfört med i resultaträkningen.Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs.

280

1.1.1.9.3  Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde

Artikel 33.1 b i CRR.Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/–) jämfört med i resultaträkningen.Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.

285

1.1.1.9.4  Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR.Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/–) jämfört med i resultaträkningen.Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post.

290

1.1.1.9.5  (–) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering

Artiklarna 34 och 105 i CRR.Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR.

300

1.1.1.10  (–) Goodwill

Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR.

310

1.1.1.10.1  (–) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång

Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR.Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen.

320

1.1.1.10.2  (–) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav

Artikel 37 b och 43 i CRR.

330

1.1.1.10.3  Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill

Artikel 37 a i CRR.Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

340

1.1.1.11  (–) Övriga immateriella tillgångar

Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR.Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.

350

1.1.1.11.1  (–) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder

Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR.Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard.Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill.

360

1.1.1.11.2  Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar

Artikel 37 a i CRR.Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

370

1.1.1.12  (–) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder

Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.

380

1.1.1.13  (–) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster

Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR.Det belopp som rapporteras ”ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster” (artikel 40 i CRR).

390

1.1.1.14  (–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR.

400

1.1.1.14.1  (–) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR.Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ”tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan”.Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat).

410

1.1.1.14.2  Uppskjutna skatteskulder tillhörande förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR.Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard.

420

1.1.1.14.3  Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja

Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR.I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven.

430

1.1.1.15  (–) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR.Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet.

440

1.1.1.16  (–) Avdrag från övrigt primärkapital som överstiger primärkapital för kapitaltäckningsändamål

Artikel 36.1 j i CRR.Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital”. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet.

450

1.1.1.17  (–) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR.Kvalificerat innehav definieras som ”direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag”.I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

460

1.1.1.18  (–) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR.Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.

470

1.1.1.19  (–) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR.Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post.

471

1.1.1.20  (–) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan faststlla riskvikten enligt internmetoden och alternativt kan tillämpa riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR.I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

472

1.1.1.21  (–) Aktieexponeringar enligt en internmetod vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 %

Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR.I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %.

480

1.1.1.22  (–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 36.1 h, 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR.Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet.Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3).

490

1.1.1.23  (–) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader

Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR.Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR.

500

1.1.1.24  (–) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1–27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–3 och 79 i CRR.Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR.Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3).

510

1.1.1.25  (–) Belopp som överstiger tröskelvärdet på 17,65 %

Artikel 48.1 i CRR.Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR.

520

1.1.1.26  Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital

Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR.Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

524

1.1.1.27  Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

529

1.1.1.28  Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524.Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

530

1.1.2  ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

Artikel 61 i CRR.

540

1.1.2.1  Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott (tier 1)

Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR.

550

1.1.2.1.1  Fullt betalda kapitalinstrument

Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR.Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

560

1.1.2.1.2 (*)  Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas som kärnprimärkapital

Artikel 52.1 c, e och f i CRR.Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

570

1.1.2.1.3  Överkurs vid aktieemission

Artikel 51 b i CRR.Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.

580

1.1.2.1.4  (–) Egna primärkapitalinstrument

Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.Egna primärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR.Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5.

590

1.1.2.1.4.1  (–) Direkta innehav av primärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

620

1.12.1.4.2  (–) Indirekta innehav av primärkapitalinstrument

Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR.

621

1.1.2.1.4.3  (–) Syntetiska innehav av primärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR.

622

1.1.2.1.5  (–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitalinstrument

Artiklarna 56 a och 57 i CRR.I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ”egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”.

660

1.1.2.2  Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR.Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som övrigt primärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

670

1.12.3  Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapital

Artiklarna 85 och 86 i CRR.Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål.Kvalificerande kapital emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas.

680

1.1.24  Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapital

Artikel 480 i CRR.Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat övrigt primärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

690

1.1.2.5  (–) Ömsesidigt korsägande av primärkapital

Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR.Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i övrigt primärkapital.

700

1.1.2.6  (–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR.Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från övrigt primärkapital.

710

1.1.2.7  (–) Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR.Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.

720

1.1.2.8  (–) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital

Artikel 56 e i CRR.Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ”avdrag från supplementärkapital som överstiger institutets supplementärkapital” (dras av i övrigt primärkapital).

730

1.1.2.9  Övriga övergångsjusteringar av primärkapital

Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR.Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

740

1.1.2.10  Överskott i avdrag från primärkapitalposter i förhållande till primärkapital (avdrag i kärnprimärkapitalet)

Artikel 36.1 j i CRR.Övrigt primärkapital kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från övrigt primärkapital är större än övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska övrigt primärkapital vara lika med noll, och de avdrag som överstiger övrigt primärkapital ska dras av från kärnprimärkapitalet.Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal.

744

1.1.2.11  Övriga avdrag från primärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

748

1.1.2.12  Delar i eller avdrag från primärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av övrigt primärkapital respektive ett avdrag från en del av övrigt primärkapital inte kan hänföras till någon av raderna 530–744.Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR)!

750

1.2  SUPPLEMENTÄRKAPITAL

Artikel 71 i CRR.

760

1.2.1  Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital

Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR.

770

1.2.1.1  Fullt betalade kapitalinstrument och efterställda lån

Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR.Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

780

1.2.1.2 (*)  Memorandumpost: Icke godtagbara kapitalinstrument och efterställda lån

Artikel 63 c, e och f samt artikel 64 i CRR.Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder.Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras.

790

1.2.1.3  Överkurs vid aktieemission

Artiklarna 62 b och 65 i CRR.Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard.I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ”fullt betalda kapitalinstrument”.

800

1.2.1.4  (–) Egna supplementärkapitalinstrument

Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR.Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR.Aktieinnehav som ingår i ”ej godtagbara kapitalinstrument” ska inte rapporteras på denna rad.Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras.Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5.

810

1.2.1.4.1  (–) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR.Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen.

840

1.2.1.4.2  (–) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR.

841

1.2.1.4.3  (–) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR.

842

1.2.1.4  (–) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 66 a och 67 i CRR.I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ”egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser”.

880

1.2.2  Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas

Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR.Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5.

890

1.2.3  Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital

Artiklarna 87 och 88 i CRR.Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet.Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR).

900

1.2.4  Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital

Artikel 480 i CRR.Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5.

910

1.2.5  Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod)

Artikel 62 d i CRR.För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital.

920

1.2.6  Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod)

Artikel 62 c i CRR.För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital.

930

1.2.7  (–) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR.Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas.Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen.

940

1.2.8  (–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR.Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet.

950

1.2.9  (–) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR.Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet.

960

1.2.10  Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital

Artiklarna 476–478 och 481 i CRR.Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5.

970

1.2.11  Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i övrigt primärkapital)

Artikel 56 e i CRR.Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från övrigt primärkapital.Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal.

974

1.2.12  (–) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.

978

1.2.13  Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt

Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974.Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR).

1.3   C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)

1.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Rad

Rättsliga hänvisningar och instruktioner

010

1.  TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR.

020

1*  Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

För värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och 98 i CRR.

030

1**  Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

För värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och 97 i CRR.

040

1.1  RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION

Artikel 92.3 a och f i CRR.

050

1.1.1  Schablonmetod (SA)

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA).

060

1.1.1.1  Exponeringsklasser utom positioner i värdepapperisering

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner.

070

1.1.1.1.01  Nationella regeringar eller centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

080

1.1.1.1.02  Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

090

1.1.1.1.03  Enheter inom den offentliga sektorn

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

100

1.1.1.1.04  Multilaterala utvecklingsbanker

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

110

1.1.1.1.05  Internationella organisationer

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

120

1.1.1.1.06  Institut

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

130

1.1.1.1.07  Företag

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

140

1.1.1.1.08  Hushåll

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

150

1.1.1.1.09  Säkrade genom panträtt i fastigheter

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

160

1.1.1.1.10  Fallerande exponeringar

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

170

1.1.1.1.11  Poster förknippade med särskilt hög risk

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

180

1.1.1.1.12  Säkerställda obligationer

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

190

1.1.1.1.13  Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

200

1.1.1.1.14  Företag för kollektiva investeringar (fond)

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

210

1.1.1.1.15  Aktier

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

211

1.1.1.1.16  Övriga poster

Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA).

220

1.1.1.2  Positioner i värdepapperisering (schablonmetod)

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).

230

1.1.1.2.*  Varav återvärdepapperisering

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA).

240

1.1.2  Internmetoden

250

1.1.2.1  Internmetodbaserade strategier när varken egna skattningar av LGD eller konverteringsfaktorer används

Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).

260

1.1.2.1.01  Nationella regeringar och centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

270

1.1.2.1.02  Institut

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

280

1.1.2.1.03  Företag – små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

290

1.1.2.1.04  Företag – specialutlåning

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

300

1.1.2.1.05  Företag – andra

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

310

1.1.2.2  Internmetodbaserade strategier när egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer används

Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer).

320

1.1.2.2.01  Nationella regeringar och centralbanker

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

330

1.1.2.2.02  Institut

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

340

1.1.2.2.03  Företag – små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

350

1.1.2.2.04  Företag – specialutlåning

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

360

1.1.2.2.05  Företag – andra

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

370

1.1.2.2.06  Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag)

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

380

1.1.2.2.07  Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag)

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

390

1.1.2.2.08  Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

400

1.1.2.2. 09  Hushåll – övriga små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

410

1.1.2.2.10  Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag

Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB).

420

1.1.2.3  Aktieexponeringar (internmetod)

Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB).

430

1.1.2.4  Positioner i värdepapperisering (internmetod)

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).

440

1.1.2.4*  Varav återvärdepapperisering

Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB).

450

1.1.2.5  Övriga motpartslösa tillgångar

Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR.

460

1.1.3  Riskexponeringsbelopp för bidrag till den centrala motpartens obeståndsfond

Artiklarna 307–309 i CRR.

490

1.2  TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR.

500

1.2.1  Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret

Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).

510

1.2.2  Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret

Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT).

520

1.3  TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK

Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR

530

1.3.1  Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA)

540

1.3.1.1  Omsatta räntebärande instrument

Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI).

550

1.3.1.2  Aktier

Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU).

560

1.3.1.3  Utländsk valuta

Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX).

570

1.3.1.4  Råvaror

Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM).

580

1.3.2  Riskexponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt interna metoder (IM)

Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

590

1.4  TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)

Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR.För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll.

600

1.4.1  Operativ risk, basmetod (BIA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

610

1.4.2  Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

620

1.4.3  Operativ risk, avancerad mätmetod (AMA)

Se mallen för operativ risk (OPR).

630

1.5  YTTERLIGARE RISKEXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER

Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR.Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR.Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5.Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:

— Om det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR ska det rapporterade beloppet vara noll.

— Om det belopp som avses i artikel 95.2 b i CRR är större än det belopp som avses i artikel 95.2 a i CRR ska det rapporterade beloppet utgöras av differensen av det förstnämnda beloppet och det sistnämnda beloppet.

640

1.6  TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING

Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

650

1.6.1  Avancerad metod

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

660

1.6.2  Schablonmetoden

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

670

1.6.3  Baserad på OEM

Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA).

680

1.7  TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET

Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR.

690

1.8  ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP

Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7.Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande:

De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR.

Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR.

Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall.

710

1.8.2  Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458

Artikel 458 i CRR.

720

1.8.2*  Varav kapitalkrav för stora exponeringar

Artikel 458 i CRR.

730

1.8.2**  Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Artikel 458 i CRR.

740

1.8.2***  Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn

Artikel 458 i CRR.

750

1.8.3  Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459

Artikel 459 i CRR.

760

1.8.4  Varav: Ytterligare riskexponeringsbelopp på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR)

Artikel 3 i CRR.Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras och ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras).

1.4   C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)

1.4.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Rader

010

1  Kärnprimärkapitalrelation

Artikel 92.2 a i CRR.Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

020

2  Överskott (+)/underskott (–) i kärnprimärkapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.

030

3  Primärkapitalrelation

Artikel 92.2 b i CRR.Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

040

4  Överskott (+)/underskott (–) av primärkapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen.

050

5  Total kapitalrelation

Artikel 92.2 c i CRR.Den totala kapitalrelationen är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet.

060

6  Överskott (+)/underskott (–) i sammanlagt kapital

Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten.

070

Kärnprimärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare IIArtikel 92.2 a i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.Denna cell ska bara fyllas i om kärnprimärkapitalrelationen påverkas av ett beslut av en behörig myndighet.

080

Kärnprimärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare IIArtikel 104.2 i CRD IV.Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för kärnprimärkapitalrelationen.

090

Primärkapitalrelation inklusive justeringar enligt pelare IIArtikel 92.2 b i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.Denna cell ska bara fyllas i om primärkapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.

100

Primärkapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare IIArtikel 104.2 i CRD IV.Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för primärkapitalrelationen.

110

Summa kapitalrelationer inklusive justeringar enligt pelare IIArtikel 92.2 c i CRR och artikel 104.2 i CRD IV.Denna cell ska bara fyllas i om den totala kapitalrelationen påverkas av ett beslut från en behörig myndighet.

120

Summa kapitalrelationsmål på grund av justeringar enligt pelare IIArtikel 104.2 i CRD IV.Denna cell ska bara fyllas i om en behörig myndighet ålägger ett institut att uppnå ett högre målvärde för den totala kapitalrelationen.

1.5   C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)

1.5.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Rader

010

1.  Summa uppskjutna skattefordringar

Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.

020

1.1  Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 39 i CRR.Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt.

030

1.2  Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR.Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet).

040

1.3  Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR.Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR.

050

2  Summa uppskjutna skatteskulder

Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen.

060

2.1  Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 38.3 och 38.4 i CRR.Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2.

070

2.2  Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

Artikel 38 i CRR.

080

2.2.1  Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.

090

2.2.2  Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR.Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR.

100

3.  Överskott (+) eller underskott (–) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

110

3.1  Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet

Artikel 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

120

3.1.1  Allmänna kreditriskjusteringar

Artikel 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

130

3.1.2  Specifika kreditriskjusteringar

Artikel 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

131

3.1.3  Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen

Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

140

3.2  Summa förväntade förluster som får inkluderas

Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med ej fallerade exponeringar som ska rapporteras.

145

4  Överskott (+) eller underskott (–) enligt internmetoden av specifika kreditriskjusteringar av förväntade förluster för fallerade exponeringar

Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

150

4.1  Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt

Artikel 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden.

155

4.2  Summa förväntade förluster som får inkluderas

Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR.Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras.

160

5  Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 d i CRR.För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden.Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.

170

6  Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 c i CRR.Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket.Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter.

180

7  Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital

Artikel 62 c i CRR.Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen.Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket.

190

8  Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artikel 46.1 a i CRR.Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.

200

9  Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet

Artikel 48.1 a och b i CRR.Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader.Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %.

210

10  Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet

Artikel 48.1 i CRR.Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt:Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av kärnprimärkapitalet, beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser.

225

11.1  Godtagbart för kvalificerade innehav utanför den finansiella sektorn

Artikel 4.1.71 a.

226

11.2  Godtagbart kapital för stora exponeringar

Artikel 4.1.71 b.

230

12  Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 44–46 och 49 i CRR.

240

12.1  Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i kapitalkravsförordningen.

250

12.1.1  Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR.Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)  emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,

b)  de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, och

c)  innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

260

12.1.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 45 i CRR.Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

270

12.2  Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

280

12.2.1  Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.

290

12.2.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRRArtikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

291

12.3.1  Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

292

12.3.2  Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

293

12.3.3  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR

300

13  Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 58–60 i CRR.

310

13.1  Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR.

320

13.1.1  Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58 och 60.2 i CRR.Direkta innehav av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)  emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, och

b)  innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.

330

13.1.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 59 i CRR.Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

340

13.2  Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

350

13.2.1  Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.

360

13.2.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRRArtikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

361

13.3  Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

362

13.3.1  Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

363

13.3.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR

370

14.  Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 68–70 i CRR.

380

14.1  Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR.

390

14.1.1  Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68 och 70.2 i CRR.Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av

a)  emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar, och

b)  innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.

400

14.1.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 69 i CRR.Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

410

14.2  Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

420

14.2.1  Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.

430

14.2.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRRArtikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

431

14.3  Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

432

14.3.1  Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

433

14.3.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR

440

15  Innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

450

15.1  Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.

460

15.1.1  Direkta bruttoinnehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR.Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)  emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar,

b)  de belopp som rör innehav för vilka något av alternativen i artikel 49 är tillämpligt, och

c)  innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR.

470

15.1.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 45 i CRR.Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

480

15.2  Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.

490

15.2.1  Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå.

500

15.2.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRRArtikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

501

15.3  Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

502

15.3.1  Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR.

503

15.3.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR

510

16  Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 58 och 59 i CRR.

520

16.1  Direkta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 58 och 59 i CRR.

530

16.1.1  Direkta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 58 i CRR.Direkta innehav av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)  emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 56 d), och

b)  innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR.

540

16.1.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 59 i CRR.Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

550

16.2  Indirekta innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.

560

16.2.1  Indirekta innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå.

570

16.2.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR.Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

571

16.3  Syntetiska innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

572

16.3.1  Syntetiska innehav brutto av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR.

573

16.3.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR

580

17  Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner

Artiklarna 68 och 69 i CRR.

590

17.1  Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 68 och 69 i CRR.

600

17.1.1  Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 68 i CRR.Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av

a)  emissionsgarantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar (artikel 66 d), och

b)  innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR.

610

17.1.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artikel 69 i CRR.Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

620

17.2  Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.

630

17.2.1  Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå.

640

17.2.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR.Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år.

641

17.3  Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

642

17.3.1  Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR.

643

17.3.2  (–) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan

Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR

650

18  Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital

Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR

660

19  Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets primärkapital

Artikel 60.4 i CRR.

670

20  Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital

Artikel 70.4 i CRR.

680

21  Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1.

690

22  Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1.

700

23  Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1.

710

24  Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1.

720

25  Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1.

730

26  Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag

Artikel 79 i CRR.En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten.Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1.

740

27  Kombinerat buffertkrav

Artikel 128.6 i CRD.

750

KapitalkonserveringsbuffertArtiklarna 128.1 och 129 i CRD.I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.

760

Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivåArtikel 458.2 d iv i CRR.I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.

770

Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffertArtiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD.

780

SystemriskbuffertArtiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD.

790

Buffert för systemviktigt institutArtikel 131 i CRD.Instituten ska rapportera det buffertvärde för systemviktiga institut som tillämpas på gruppnivå.

800

Buffert för globalt systemviktigt institutArtiklarna 128.3 och 131 i CRD.

810

Buffert för andra systemviktiga institutArtiklarna 128.4 och 131 i CRD.

820

28  Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II

Artikel 104.2 i CRD.Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell.

830

29  Startkapital

Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR.

840

30  Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR.

850

31  Icke-nationella ursprungliga exponeringar

Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i de tekniska standarderna för genomförande (ITS). Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.

860

32  Totala ursprungliga exponeringar

Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i de tekniska standarderna för genomförande (ITS). Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor.En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat.

870

Justeringar av total kapitalbasArtikel 500.4 i CRR

880

Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvetArtikel 500.1 b och 500.4 i CRR

890

Kapitalbaskrav för Basel I-golvetArtikel 500.1 b i CRR

900

Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – SA-alternativetArtikel 500.2 och 500.3 i CRR

1.6   ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)

1.6.1   Allmänna kommentarer

15. I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR.

16. CA5 har följande struktur:

a) I mall 5.1 summeras de totala justeringar som behövs i kapitalbasens olika delar (rapporteras i CA1 i enlighet med de slutgiltiga bestämmelserna) till följd av att övergångsbestämmelserna tillämpas. Posterna i denna tabell redovisas som ”justeringar” av de olika delarna av kapitalet i CA1 för att effekterna av övergångsbestämmelserna ska avspeglas i kapitalbasens olika delar.

b) I mall 5.2 tillhandahålls ytterligare detaljer om beräkningen av de instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd.

17. Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060.

18. Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR.

19. Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om övrigt primärkapital inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet.

1.6.2   C 05.01 – Övergångsbestämmelser (CA5.1)

20. I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR.

21. På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2.

22. På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR).

23. På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag.

24. Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, övrigt primärkapital respektive supplementärkapital. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5.

1.6.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

Justeringar i kärnprimärkapital

020

Justeringar i primärkapital

030

Justeringar i supplementärkapital

040

Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångarI kolumn 050 ingår det relevanta restvärdet, dvs. före tillämpningen av bestämmelserna i del tre kapitel 2 eller 3 i CRR.Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och de justeringar som ingår i riskvägda tillgångar har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om riskvägda tillgångar ska redovisas direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB eller CR EQU IRB (aktieexponeringar enligt internmetoden). Dessa effekter ska dessutom rapporteras i kolumn 040 i CA 5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter.

050

Tillämplig procentandel

060

Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelserI kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna.



Rader

010

1.  Summa justeringar

Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.

020

1.1  Instrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artiklarna 483–491 i CRR.Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital.

030

1.1.1  Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd

Artikel 483 i CRR.

040

1.1.1.1  Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG

Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR.

050

1.1.1.2  Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram

Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR.

060

1.1.2  Instrument som inte är statligt stöd

De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2.

070

1.2  Minoritetsintressen eller motsvarande

Artiklarna 479 och 480 i CRR.Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat övrigt primärkapital och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital.

080

1.2.1  Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen

Artikel 479 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning.

090

1.2.2  Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod

Artiklarna 84 och 480 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

091

1.2.3  Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande övrigt primärkapital under en övergångsperiod

Artiklarna 85 och 480 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

092

1.2.4  Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod

Artiklarna 87 och 480 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser.

100

1.3  Övriga övergångsjusteringar

Artiklarna 467–478 och 481 i CRR.Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar.

110

1.3.1  Orealiserade vinster och förluster

Artiklarna 467 och 468 i CRR.Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde.

120

1.2.1.1  Orealiserade vinster

Artikel 468.1 i CRR.

130

1.3.1.2  Orealiserade förluster

Artikel 467.1 i CRR.

133

1.3.1.3  Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

Artikel 468 i CRR.

136

1.3.1.4  Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ”som kan säljas” i den av EU godkända IAS 39

Artikel 467 i CRR.

138

1.3.1.5  Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder

Artikel 468 i CRR.

140

1.3.2  Avdrag

Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR.Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag.

150

1.3.2.1.  Förluster för innevarande räkenskapsår

Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR.Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:

— Om den totala delårsnettoförlusten är ”väsentlig” ska hela restvärdet dras av från primärkapitalet.

— Om den totala delårsnettoförlusten inte är ”väsentlig” ska inget restvärde dras av.

160

1.3.2.2.  Immateriella tillgångar

Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR.Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR.

170

1.3.2.3.  Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader

Artiklarna 36. 1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR.När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det totala beloppet i enlighet med artikel 469.1 i CRR.

180

1.3.2.4.  Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod)

Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR.Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 d i CRR.

190

1.3.2.5.  Förmånsbestämda pensionsplaner

Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR.Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 e i CRR.

194

1.3.2.5*  Varav Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post

Artikel 473 i CRR.

198

1.3.2.5**  Varav Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post

Artikel 473 i CRR.

200

1.3.2.6.  Egna instrument

Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 f i CRR.

210

1.3.2.6.1  Egna kärnprimärkapitalinstrument

Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR.Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument.Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ”direkta” och ”indirekta” innehav.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 f i CRR.

211

1.3.2.6.1**  Varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 469.1 b och 472.8 a i CRR).

212

1.3.2.6.1*  Varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 469.1 b och 472.8 a i CRR).

220

1.3.2.6.2  Egna primärkapitalinstrument

Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR.Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav.Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna primärkapitaltillskott.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 a i CRR.

221

1.3.2.6.2**  Varav: Direkta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR).

222

1.3.2.6.2*  Varav: Indirekta innehav

Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR).

230

1.3.2.6.3  Egna supplementärkapitalinstrument

Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR.Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av.Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ”direkt” och ”indirekt” innehav av egna supplementärkapitalinstrument.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 a i CRR.

231

varav: Direkta innehavDet belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR).

232

varav: Indirekta innehavDet belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR).

240

1.3.2.7.  Ömsesidigt korsägande

Eftersom ”restvärdet” behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav.

250

1.3.2.7.1  Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 g i CRR.

260

1.3.2.7.1.1  Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.

270

1.3.2.7.1.2  Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 469.1 b i CRR.

280

1.3.2.7.2  Ömsesidigt korsägande av primärkapital

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 b i CRR.

290

1.3.2.7.2.1  Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 475.3 i CRR.

300

1.3.2.7.2.2  Ömsesidigt korsägande av primärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 475.3 i CRR.

310

1.3.2.7.3  Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 b i CRR.

320

1.3.2.7.3.1  Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 477.3 i CRR.

330

1.3.2.7.3.2  Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är restvärdet i enlighet med artikel 477.3 i CRR.

340

1.3.2.8.  Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

350

1.3.2.8.1  Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 h i CRR.

360

1.3.2.8.2  Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 c i CRR.

370

1.3.2.8.3  Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 c i CRR.

380

1.3.2.9  Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artikel 470.2 och 470.3 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad Artikel 470.1 i CRR.

390

1.3.2.10  Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

400

1.3.2.10.1  Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 36.1 i i CRR.

410

1.3.2.10.2  Primärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 56 d i CRR.

420

1.3.2.10.2  Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav

Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR.Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är ursprungligt avdrag enligt artikel 66 d i CRR.

425

1.3.2.11  Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter

Artikel 471 i CRR.

430

1.3.3  Ytterligare filter och avdrag

Artikel 481 i CRR.Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag.I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två.

1.6.3   C 05.02 – Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: instrument som inte är statligt stöd (CA5.2)

25. Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR).

1.6.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

Belopp för instrumenten plus tillhörande överkursArtikel 484.3–484.5 i CRR.Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser.

020

Bas för beräkning av gränsenArtikel 486.2–486.4 i CRR

030

Tillämplig procentandelArtikel 486.5 i CRR.

040

GränsArtikel 486.2–486.5 i CRR.

050

(–) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpasArtikel 486.2–486.5 i CRR.

060

Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpasDet belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1.



Rader

010

1.  Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG

Artikel 484.3 i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

020

2.  Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras

Artikel 484.4 i CRR.

030

2.1  Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen

Artikel 489 i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

040

2.2  Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen

Artikel 489 i CRR.

050

2.2.1  Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

060

2.2.2  Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

070

2.2.3  Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 49 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

080

2.3  Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artikel 487.1 i CRR.De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott.

090

3.  Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras

Artikel 484.5 i CRR.

100

3.1  Summa poster utan incitament till återlösen

Artikel 490 i CRR.

110

3.2  Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen

Artikel 490 i CRR.

120

3.2.1  Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

130

3.2.2  Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

140

3.2.3  Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden

Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR.Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder.

150

3.3  Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas

Artikel 487.2 i CRR.De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas.

2.   SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)

2.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

26. Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:

a) Enheter som omfattas av konsolideringen.

b) Detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

c) Uppgifter om hur enskilda enheter bidrar till gruppens solvens.

d) Uppgifter om kapitalbuffertar.

27. Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400.

2.2   DETALJERADE UPPGIFTER OM SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ

28. Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål.

29. Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet.

2.3   UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS

30. Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra.

31. I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen.

32. Eftersom mallens tredje del avser ”bidrag” ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens.

33. Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen.

34. Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk.

35. En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp.

36. Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller undergrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen).

2.4   C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (TOTAL GRUPPSOLVENS)



Kolumner

Instruktioner

250–400

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPENSe instruktioner för C 06.02

410–480

KAPITALBUFFERTARSe instruktioner för C 06.02



Rader

Instruktioner

010

TOTALTTotalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02.

2.5   C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)



Kolumner

Instruktioner

010–060

ENHETER SOM INGÅR I GRUPPENDenna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR.

010

NAMNNamnet på den enhet som omfattas av konsolideringen.

020

KODDenna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen.Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen.Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet.

025

LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer)LEI står för identifieringskod för juridiska personer (”Legal Entity Identification”) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner.Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org).Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten.

030

INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ)”JA” ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna.I annat fall ska ”NEJ” anges.Minoritetsintressen:Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii.För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR.

040

UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP)”SF” ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade.”SP” ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade.

050

LANDKODInstituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2.

060

ANDEL AV INNEHAV (%)Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen.

070–240

INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVI avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och undergrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ”JA” i kolumn 030).Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade.De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler.Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretagVärdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR.Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPSumman av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här.

080

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKDet belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ”RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK-, MOTPARTSRISK- OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION” och det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 490 ”TOTALT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKEXPONERINGSBELOPP” i mall CA2.

090

POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISKDet belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ”TOTALT RISKEXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK” i mall CA2.

100

OPERATIV RISKDet belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ”TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)” i mall CA2.I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ”YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER” i mall CA2.

110

ÖVRIGA RISK-EXPONERINGS-BELOPPDet belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2.

120–240

DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅDe uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller undergruppen har sin verksamhet.

120

KAPITALBASDet belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ”KAPITALBAS” i mall CA1.

130

VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBASArtikel 82 i CRR.Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

140

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ANDRA RESERVERArtikel 87.1 b i CRR.

150

TOTALT PRIMÄRKAPITALArtikel 25 i CRR.

160

VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALArtikel 82 i CRR.Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut.Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

170

PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDERArtikel 87.1 b i CRR.

180

KÄRNPRIMÄRKAPITALArtikel 50 i CRR.

190

VARAV: MINORITETSINTRESSENArtikel 81 i CRR.Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå.Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

200

KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ANDRA RESERVERArtikel 87.1 b i CRR.

210

ÖVRIGT PRIMÄRKAPITALArtikel 61 i CRR.

220

VARAV: KVALIFICERANDE ÖVRIGT PRIMÄRKAPITALArtiklarna 82 och 83 i CRR.Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå.Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

230

SUPPLEMENTÄRKAPITALArtikel 71 i CRR.

240

VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄR-KAPITALArtiklarna 82 och 83 i CRR.Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå.Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR.Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen.

250–400

INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS

250–290

BIDRAG TILL RISKERDe uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.

250

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPSumman av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här.

260

KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISKER, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION OCH AVVECKLINGS-/LEVERANSRISKDet belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen.

270

POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISKRiskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ”OBETALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK” i den konsoliderade rapporten.

280

OPERATIV RISKVid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk.Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn.

290

ÖVRIGA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPDet belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan.

300–400

BIDRAG TILL KAPITALBASENI denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet.Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, och kolumnerna 360–400 ska rapporteras för alla övriga konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen.Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver.De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet.

300–350

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I DEN KONSOLIDERADE KAPITALBASENDet belopp som ska rapporteras som ”KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I DEN KONSOLIDERADE KAPITALBASEN” beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen.

300

KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I DEN KONSOLIDERADE KAPITALBASENArtikel 87 i CRR.

310

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALETArtikel 85 i CRR.

320

MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALETArtikel 84 i CRR.Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR.

330

KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE ÖVRIGA PRIMÄR-KAPITALETArtikel 86 i CRR.Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål i enlighet med CRR.

340

KVALIFICERANDE KAPITALBAS-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄR-KAPITALETArtikel 89 i CRR.Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR.

350

MEMORANDUMPOST: GOODWILL (–)/(+) NEGATIV GOODWILL

360–400

KONSOLIDERAD KAPITALBASArtikel 18 i CRR.Som ”KONSOLIDERAD KAPITALBAS” rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen.

360

KONSOLIDERAD KAPITALBAS

370

VARAV: KÄRNPRIMÄR-KAPITAL

380

VARAV: ÖVRIGT PRIMÄRKAPITAL

390

VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTATHär rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen.

400

VARAV: (-) GOODWILL/(+) NEGATIV GOODWILLHär rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget.

410–480

KAPITALBUFFERTARRapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen efter beräkning av buffertkraven, alltså med hänsyn till om kraven ska beräknas på gruppnivå, undergruppsnivå eller individuell nivå.

410

KOMBINERADE BUFFERTKRAVArtikel 128.2 i CRD.

420

KAPITALKONSERVERINGSBUFFERTArtiklarna 128.1 och 129 i CRD.I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell.

430

INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERTArtiklarna 128.7, 130 och 135–140 i CRD.I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras.

440

KONSERVERINGSBUFFERT FÖR MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅArtikel 458.2 d iv i CRR.I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR.

450

SYSTEMRISKBUFFERTArtiklarna 133 och 134 i CRD.I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras.

460

BUFFERT FÖR SYSTEMVIKTIGT INSTITUTArtikel 128.4 i CRD.I denna cell ska värdet av bufferten för systemviktiga institut rapporteras.

470

BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUTArtikel 131 i CRD.I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras.

480

BUFFERT FÖR ÖVRIGA SYSTEMVIKTIGA INSTITUTArtikel 131 i CRD.I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras.

3.   KREDITRISKMALLAR

3.1   ALLMÄNNA KOMMENTARER

37. När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids.

3.1.1   Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt

38. I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd.

39. I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd eller vid partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.

40. I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd.

41. Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass.

42. Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd.

43. Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass.

44. Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen.

3.1.2   Rapportering av motpartsrisk

45. Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret.

3.2   C 07.00 – Kreditrisk och motpartsrisk och transaktioner utan samtidig prestation: Tillämpning av schablonmetoden på kapitalkrav (CR SA)

3.2.1   Allmänna kommentarer

46. CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om

a) hur exponeringsvärden tilldelas med hänsyn till de olika exponeringsslagen, riskvikterna och exponeringsklasserna, samt

b) vilka olika typer av kreditriskreduceringsmetoder som används för att minska riskerna.

3.2.2   CR SA-mallens räckvidd

47. I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven.

48. I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat.

49. Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:

a) Exponeringar som tillhör exponeringsklassen ”poster som avser positioner i värdepapperisering” i enlighet med artikel 112 m i CRR. Dessa ska rapporteras i CR SEC-mallarna.

b) Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.

50. CR SA-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

a) Kreditrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 (schablonmetoden) i CRR utanför handelslagret, inbegripet motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR utanför handelslagret.

b) Motpartsrisk i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 (motpartsrisk) i CRR i handelslagret.

c) Avvecklingsrisk som härrör från transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR med avseende på hela affärsverksamheten.

51. Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass.

52. CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar.

53. Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:

a) Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 112 a i CRR).

b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter (artikel 112 b i CRR).

c) Offentliga organ (artikel 112 c i CRR).

d) Institut (artikel 112 f i CRR).

e) Företag (artikel 112 g i CRR).

f) Hushåll (artikel 112 h i CRR).

54. Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR.

55. Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ”nationella regeringar eller centralbanker”, ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter”, ”offentliga organ”, ”institut”, ”företag” och ”hushåll” i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter”. De siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ”fallerande exponeringar” eller ”exponeringar säkrade genom fast egendom”.

56. Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 320, totalt och i exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ”institut”.

3.2.3   Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden

57. För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:

a) I första steget ska den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer placeras i motsvarande (ursprungliga) exponeringsklass som anges i artikel 112 i CRR, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom den valda exponeringsklassen.

b) I ett andra steg får exponeringarna omplaceras till andra exponeringsklasser på grund av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekter på exponeringen (t.ex. garantier, kreditderivat och den förenklade metoden för finansiella säkerheter) via inflöden och utflöden.

58. Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass.

59. Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter).

60. Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade.

61. För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum.

62. En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg.

63. Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:

1. Positioner i värdepapperisering.

2. Poster förknippade med särskilt hög risk.

3. Aktieexponeringar

4. Fallerande exponeringar.

5. Exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fonder)/ Exponeringar i form av säkerställda obligationer (uppdelade exponeringsklasser).

6. Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter.

7. Övriga poster.

8. Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering.

9. Alla övriga exponeringsklasser (uppdelade exponeringsklasser), som innefattar exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag och hushållsexponeringar.

64. När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fonder) för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag (fonder).

65. Sådana kreditderivat på n:te förfall som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ”övriga poster”. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ”övriga riskvikter” (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR).

66. Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet.



BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR

Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m?

JAimage

Positioner i värdepapperisering

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k?

JAimage

Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128)

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p?

JAimage

Aktieexponeringar (se även artikel 133)

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j?

JAimage

Fallerande exponeringar

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o?

JAimage

Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fonder).

Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129)

Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i?

JAimage

Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124)

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q?

JAimage

Övriga poster

NEJimage

 

 

Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n?

JAimage

Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering

NEJimage

 

 

Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna.

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker

Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter

Exponeringar mot offentliga organ

Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker

Exponeringar mot internationella organisationer

Exponeringar mot institut

Exponeringar mot företag

Hushållsexponeringar

3.2.4   Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR

3.2.4.1   Exponeringsklassen ”institut”

67. Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande:

68. Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen.

69. Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ”får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG”. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass.

3.2.4.2   Exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”

70. Exponeringar som beräknas enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” enligt följande:

71. Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer”. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ”säkerställda obligationer” på grund av artikel 129.6 i CRR.

3.2.4.3   Exponeringsklassen företag för kollektiva investeringar (fonder)

72. Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR.

3.2.5   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERExponeringsvärdet utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR:För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR.Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet.Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen.

030

(–) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringenArtiklarna 24 och 110 i CRR.Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten.

040

Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningarSumman av kolumnerna 010 och 030.

050–100

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGENMetoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering.Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.Följande poster ska rapporteras här: — Säkerheter som inkluderas enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter. — Godtagbart obetalt kreditriskskydd. Se även instruktionerna till punkt 4.1.1.

050–060

Obetalt kreditriskskydd justerade värden (Ga)Artikel 235 i CRR.I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd.

050

Garantier — Artikel 203 i CRR. — Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat.

060

KreditderivatArtikel 204 i CRR.

070 – 080

Förbetalt kreditriskskyddDessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer).Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet.

070

Finansiella säkerheter: förenklad metodArtikel 222.1–222.2 i CRR.

080

Övrigt förbetalt kreditriskskyddArtikel 232 i CRR.

090–100

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERINGArtiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR.Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd.Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras.Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.

110

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERExponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN

120–140

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET – FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD; FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETERArtiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR).Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet.Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR.

120

Volatilitetsjustering av exponeringenArtikel 223.2–223.3 i CRR.Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He.

130

(–) Finansiell säkerhet justerat värde (Cvam)Artikel 239.2 i CRR.För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR.Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR.

140

(–) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringarArtiklarna 223.1 och 239.2 i CRR.Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1].

150

Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*)Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR.

160–190

Uppdelning av fullständigt justerade exponeringar i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktorArtiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR.

200

ExponeringsvärdeDel tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR.Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR.

210

Varav: Till följd av motpartsriskFör derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR.

215

Riskvägt exponeringsbelopp före stödfaktorn för små och medelstora företagArtikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.

220

Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företagArtikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR.

230

Varav: med en kreditvärdering från ett utsett externt kreditvärderingsinstitut

240

Varav: Med en kredit-värdering som härleds ur staten



Rader

Instruktioner

010

Summa exponeringar

020

Varav: Små och medelstora företagAlla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här.

030

Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företagInstituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.

040

Varav: Säkrade genom panträtt i fastigheter – bostadsfastigheterArtikel 125 i CRR.Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ”säkrade genom panträtt i fastigheter”.

050

Varav: Exponeringar enligt permanent delvis användning av schablonmetodenExponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR.

060

Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetodExponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR.

070–130

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGARNA PER EXPONERINGSTYPDet rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som omfattas av motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk.

070

Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditriskDe tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad.Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.

080

Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditriskPositioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.

090–130

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

090

Transaktioner för värdepappersfinansieringTransaktioner för värdepappersfinansiering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.

100

Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpartArtikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.

110

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykelDerivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR.Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR.Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080

120

Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpartArtikel 306 i CRR för kvalificerade motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR.Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR.

130

Från avtal om produktövergripande nettningExponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperfinansiering ska rapporteras på denna rad.

140–280

UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER RISKVIKT

140

0 %

150

2 %

Artikel 306.1 i CRR.

160

4 %

Artikel 305.3 i CRR.

170

10 %

180

20 %

190

35 %

200

50 %

210

70 %

Artikel 232.3 c i CRR.

220

75 %

230

100 %

240

150 %

250

250 %

Artikel 133.2 i CRR.

260

370 %

Artikel 471 i CRR.

270

1 250 %

Artikel 133.2 i CRR.

280

Övriga riskvikterExponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad.För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen.Artikel 113.1–113.5 i CRR.Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ”övriga poster”.Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR.

290–320

MemorandumposterSe även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen.

290

Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheterArtikel 112 i i CRR.Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter.

300

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 %Artikel 112 j i CRR.Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte hade fallerat.

310

Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheterArtikel 112 i i CRR.Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter.

320

Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 %Artikel 112 j i CRR.Exponeringar inom exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte hade fallerat.

3.3   KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)

3.3.1   CR IRB-mallens räckvidd

73. CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:

i. Kreditrisk utanför handelslagret, inbegripet

 motpartsrisk utanför handelslagret, och

 utspädningsrisk för förvärvade fordringar.

ii. Motpartsrisk i handelslagret.

iii. Transaktioner utan samtidig prestation i samband med all affärsverksamhet.

74. Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden).

75. Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:

i. Aktieexponeringar, som rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

ii. Värdepapperiseringspositioner, som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB och/eller de detaljerade CR SEC-mallarna.

iii. ”Övriga motpartslösa tillgångar”, som rapporteras i enlighet med artikel 147.2 g i CRR. Denna exponeringsklass måste alltid åsättas riskvikten 100 % utom för kassabehållning, likvärdiga poster och exponeringar som restvärden av leasade tillgångar i enlighet med artikel 156 i CRR. De riskvägda exponeringsbeloppen för denna exponeringsklass rapporteras direkt i CA-mallen.

iv. Risker i samband med kreditvärdighetsjustering, som rapporteras i mallen för kreditvärdighetsjusteringsrisk (CVA).

I CR IRB-mallen behöver exponeringar som beräknas enligt internmetoden inte delas upp geografiskt efter motpartens säte. Denna uppdelning rapporteras i CR GB-mallen.

76. För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:

”NEJ” = om man använder tillsynsmyndighetens skattning av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (grundläggande internmetod).

”JA” = om man använder egna skattningar av LGD-värden och kreditkonverteringsfaktorer (avancerad internmetod).

”JA” ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar.

Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB).

3.3.2   Uppdelning av CR IRB-mallen

77. CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskexponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:

1 Totala exponeringar

(Mallen för total kreditrisk ska rapporteras vid tillämpning av den grundläggande internmetoden och separat vid tillämpning av den avancerade internmetoden.)

2 Nationella regeringar eller centralbanker

Artikel 147.2 a i CRR.

3 Institut

Artikel 147.2 b i CRR.

4.1 Företag – små och medelstora företag

(artikel 147.2 c i CRR)

4.2 Företag – specialutlåning

(artikel 147.8 i CRR)

4.3 Företag – övrigt

(alla de exponeringar mot företag i enlighet med artikel 147.2 c som inte rapporteras enligt 4.1 och 4.2)

5.1 Hushåll – säkrade genom små och medelstora företags fasta egendom

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.3 i CRR och som är säkrade genom fast egendom)

5.2 Hushåll – säkrade genom större företags fasta egendom

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d i CRR och som är säkrade genom fast egendom men som inte rapporteras enligt led 5.1)

5.3 Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar

Artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

5.4 Hushåll – övriga små och medelstora företag

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.1 och 5.3)

5.5 Övriga hushållsexponeringar mot större företag.

(de exponeringar som avses i artikel 147.2 d men som inte rapporteras enligt 5.2 och 5.3)

3.3.3   C 08.01 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: Tillämpning av internmetoden för kapitalkrav (CR IRB 1)

3.3.3.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

Instruktioner

010

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110).Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas.I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser.Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ”totala exponeringar”). Fallerande exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %.

020

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERInstituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer.Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR.Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna.

030

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETERUppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

040–080

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGENMetoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ”substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering”.

040–050

OBETALT KREDITRISKSKYDDObetalt kreditriskskydd: de värden som avses med definitionen i artikel 4.1.59 i CRR.Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.

040

GARANTIERInstitut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150.När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.

050

KREDITDERIVATInstitut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras.Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160.När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220.

060

ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDDOm en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet.Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras.Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170.

070–080

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERINGUtflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen.Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras.Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas.

090

EXPONERING EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERDen exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen.

100, 120

varav: Poster utanför balansräkningenSe instruktionerna till CR SA-mallen.

110

EXPONERINGSVÄRDEHär rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR.För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt.På raderna 040–060 (transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ”Varav exponeringsvärden som härrör från motpartsrisk”.

130

varav: Till följd av motpartsriskSe instruktionerna till CR SA-mallen.

140

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETERUppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

150–210

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANGMetoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner.Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa följande: — För obetalt kreditriskskydd för exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker, institut och företag: Artikel 161.3 i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 164.2 i CRR. — För förbetalt kreditriskskydd ska LGD-skattningarna ta hänsyn till säkerhet i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.

150

GARANTIERSe instruktionerna till kolumn 040.

160

KREDITDERIVATSe instruktionerna till kolumn 050.

170

EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDDDet relevanta värde som används i institutets interna modeller.De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR.

180

GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHETFör transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet.Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden rapporterar värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla de finansiella säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde.

190–210

ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETERInstitut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa Artiklarna 199.1–8 i CRR och artikel 229 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska behandla övriga säkerheter som beaktas i LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR.

190

FAST EGENDOMInstitut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Uthyrning av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet.

200

ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETERInstitut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Uthyrning av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.

210

FORDRINGARInstitut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde.

220

OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG: OBETALT KREDITRISKSKYDDGarantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ”garantier” och 050 ”kreditderivat”.

230

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.Fallerande exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR.Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena.Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen).För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR.Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ”motpartsriskklass” med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110.Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2.Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR.Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet.Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240.

240

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETERDet exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

250

EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR)Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar.Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ”hushåll”.

255

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGFör nationella regeringar och centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas.

260

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGFör nationella regeringar och centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR.Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas.

270

VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETERUppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR.

280

FÖRVÄNTAD FÖRLUSTFörväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.

290

(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGARHär rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna.

300

ANTAL GÄLDENÄRERArtikel 172.1 och 172.2 i CRR.För alla exponeringsklasser utom hushåll ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats.I exponeringsklassen hushåll ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass.Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter).



Rader

Instruktioner

010

SUMMA EXPONERINGAR

015

varav: Exponering mot små och medelstora företag som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företagInstituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR.

020–060

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP:

020

Poster i balansräkningen som omfattas av kreditriskDe tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori.Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad.Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030.

030

Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditriskPositioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR.Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad.Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen.

040–060

Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk

040

Transaktioner för värdepappersfinansieringTransaktioner för värdepappersfinansiering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ”The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects” omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR.Transaktioner för värdepappersfinansiering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.

050

Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykelDerivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060.

060

Från avtal om produktövergripande nettningSe instruktionerna till CR SA-mallen.

070

EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: TOTALTFör exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar och centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR.För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR.Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass.Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser.Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen.

080

KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: TOTALTArtikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar och centralbanker.

090–150

UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING:

120

Varav tillhörande kategori 1Artikel 153.5 tabell 1 i CRR.

160

ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETERArtiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR.

170

EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTERExponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad.

180

UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGARUtspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR.I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering.

3.3.4   C 08.02 – Kreditrisker, motpartsrisker och transaktioner utan samtidig prestation: internmetoden för kapitalkrav (uppdelning efter motpartsriskklasser (mall CR IRB 2)



Kolumn

Instruktioner

005

Motpartsriskklass (radidentifierare)Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010–300

För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1.



Rad

Instruktioner

010–001 – 010-NNN

De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall.

3.4   KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION (CR GB)

78. Institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 ska lämna uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området Övriga länder.

79. Termen ”motpartens säte” avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. En exponering mot ett land kan alltså ändras genom metoder för kreditriskreducering. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ”övriga länder” oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig.

80. Uppgifter om ”ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer” ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ”exponeringsvärde” och ”riskvägda exponeringsbelopp” ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte.

3.4.1   C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar schablonmetod (CR GB 1)

3.4.1.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERSamma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen.

020

Fallerande exponeringarUrsprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar”.Denna ”memorandumpost” ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklassen ”fallerande exponeringar”. Exponeringar ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ”fallerande exponeringar”.Denna uppgift är en ”memorandumpost” och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 112 j i CRR.

040

Observerade nya fallissemang för periodenDet belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.

050

Allmänna kreditriskjusteringarKreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

055

Specifika kreditriskjusteringarKreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

060

NedskrivningarNedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].

070

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemangSumman av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.

075

ExponeringsvärdeSamma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen.

080

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGSamma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen.

090

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGSamma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen.



Rader

010

Nationella regeringar eller centralbankerArtikel 112 a i CRR.

020

Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheterArtikel 112 b i CRR.

030

Offentliga organArtikel 112 c i CRR.

040

Multilaterala utvecklingsbankerArtikel 112 d i CRR.

050

Internationella organisationerArtikel 112 e i CRR.

060

InstitutArtikel 112 f i CRR.

070

FöretagArtikel 112 g i CRR.

075

varav: Små och medelstora företagSamma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

080

HushållArtikel 112 h i CRR.

085

varav: Små och medelstora företagSamma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

090

Säkrade genom panträtt i fastigheterArtikel 112 i i CRR.

095

varav: Små och medelstora företagSamma definition som för rad 020 i CR SA-mallen.

100

Fallerande exponeringarArtikel 112 j i CRR.

110

Poster förenade med särskilt hög riskArtikel 112 k i CRR.

120

Säkerställda obligationerArtikel 112 l i CRR.

130

Exponeringar mot institut och företag med kortfristigt kreditbetygArtikel 112 n i CRR.

140

Företag för kollektiva investeringar (fond)Artikel 112 o i CRR.

150

AktieexponeringarArtikel 112 p i CRR.

160

Övriga exponeringarArtikel 112 q i CRR.

3.4.2   C 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist: exponeringar internmetod (CR GB 2)

3.4.2.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERSamma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen.

030

Varav fallerande exponeringarUrsprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.

040

Observerade nya fallissemang för periodenDet belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass.

050

Allmänna kreditriskjusteringarKreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

055

Specifika kreditriskjusteringarKreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR.

060

NedskrivningarNedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii].

070

Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemangSumman av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ”fallerande exponeringar” under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen.

080

INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen.

090

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)Samma definition som för kolumn 230 i CR IRB-mallen. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas.Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

100

Varav fallerande exponeringarExponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.

105

ExponeringsvärdeSamma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen.

110

RISKVÄGT EXPONERINGS-BELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGSamma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen.

120

Varav fallerande exponeringarRiskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ”fallerande exponeringar” i enlighet med artikel 178 i CRR.

125

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAGSamma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen.

130

FÖRVÄNTAD FÖRLUSTSamma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen.



Rader

010

Nationella regeringar och centralbankerArtikel 147.2 a i CRR.

020

InstitutArtikel 147.2 b i CRR.

030

FöretagAlla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR.

040

varav: SpecialutlåningArtikel 147.8 a i CRR.Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5.

050

varav: Små och medelstora företagArtikel 147.2 c i CRR.

060

HushållAlla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d.

070

Hushåll – säkerhet i fastighetExponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

080

Små och medelstora företagHushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

090

Ej små och medelstora företagHushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

100

Hushåll – kvalificerade rullande exponeringarArtikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR.

110

Övrigt hushållDe övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100.

120

Små och medelstora företagÖvriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter.

130

Ej små och medelstora företagÖvriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR.

140

AktierAktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR.

3.4.3   C 09.03 – Geografisk uppdelning av relevanta kreditexponeringar för beräkning av den institutspecifika kontracykliska bufferten (CR GB 3)

3.4.3.1   Allmänna kommentarer

81. Enligt artikel 128.7 jämförd med artiklarna 130 och 140.1 i CRD är det kontracykliska buffertvärdet ”det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns”. Det viktade genomsnittet beräknas på följande sätt:

a)

Täljare : Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för kreditrisk i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR som avser de relevanta kreditexponeringarna i territoriet i fråga.

b)

Nämnare : Sammanlagda fastställda kapitalbaskrav för kreditrisk som avser de relevanta kreditexponeringarna.

82. Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av institutets specifika kontracykliska kapitalbuffert. Den information som efterfrågas avser kapitalbaskrav för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (relevanta kreditexponeringar), och som fastställts i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR.

83. Denna information ska rapporteras per land. Uppdelningen per land för kapitalbaskrav för relevanta kreditexponeringar ska göras i enlighet med bestämmelserna i Europeiska bankmyndighetens tekniska tillsynsstandarder om metoden för fastställande av den geografiska platsen för de relevanta kreditexponeringarna EBA/RTS/2013/15. Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning.

3.4.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Rader

010

KapitalbaskravKapitalbaskrav för relevanta kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager i enlighet med artikel 140 i CRD, och som fastställts i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR.

3.5   C 10.01 och C 10.02 – Kreditrisk: aktier – internmetod för kapitalkrav (CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)

3.5.1   Allmänna kommentarer

84. CR EQU IRB-mallen är uppdelad i följande två undermallar: CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskexponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ”CR EQU IRB” både mallen ”CR EQU IRB 1” och mallen ”CR EQU IRB 2”, beroende på vad som är tillämpligt.

85. CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR.

86. I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:

a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd återstående fordran på emittentens tillgångar eller intäkter.

b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partnerskap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

87. Företag för kollektiva investeringar (fonder) som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen.

88. I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:

 Den förenklade riskviktmetoden.

 PD/LGD-metoden.

 Internmetoden.

Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)).

89. Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:

 Aktieexponeringar i handelslagret (i det fall instituten inte är undantagna från beräkning av kapitalbaskrav för positioner i handelslagret i enlighet med artikel 94 i CRR).

 Aktieexponeringar som är föremål för partiell användning av schablonmetoden (artikel 150 i CRR), bl.a.

 aktieexponeringar för vilka äldre regler får tillämpas i enlighet med artikel 495.1 i CRR,

 aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåtaganden åsätts riskvikten 0 % enligt schablonmetoden, inbegripet offentligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 % kan tillämpas (artikel 150.1 g i CRR),

 aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstiftningsprogram för främjande av särskilda sektorer av näringslivet som i betydande grad subventionerar institutets investering och som är förenade med någon form av offentlig tillsyn och begränsningar av investeringarna i värdepapper (artikel 150.1 h i CRR),

 aktieexponeringar mot anknutna företag i enlighet med behandlingen av ”övriga motpartslösa tillgångar” (i enlighet med artikel 155.1 i CRR), och

 aktiefordringar som har dragits av från kapitalbasen i enlighet med artiklarna 46 och 48 i CRR.

3.5.2   Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)



Kolumner

005

RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE)Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010

INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%)Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR.PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet.När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. ”totala exponeringar”) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerande exponeringar, ska beaktas vid beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska riskvikten fastställas med hjälp av exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060).

020

URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERI kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar.I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ”obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper”).Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR.

030–040

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN OBETALT KREDITRISKSKYDD GARANTIER KREDITDERIVATOavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

050

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING (–) SUMMA UTFLÖDENI kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.

060

EXPONERINGSVÄRDEInstitut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR).Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR).

070

EXPONERINGS-VÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%)I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR.

080

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPI kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR.Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR).När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR).

090

MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUSTI kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR.

90. I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk).



Rader

CR EQU IRB 1 – rad 020

PD/LGD-METOD: SUMMAInstitut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen.

CR EQU IRB 1 – raderna 050–090

FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS:På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de begärda uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper.

CR EQU IRB 1 – rad 100

METOD MED INTERNA MODELLERInstitut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna på rad 100.

CR EQU IRB 1 – rad 110

AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTERInstitut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera — riskvägda exponeringsbelopp för sådana aktiepositioner i enheter i den finansiella sektorn som behandlas i enlighet med artikel 48.4 i CRR, och — aktiepositioner med riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR

CR EQU IRB 2

UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASSInstitut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de begärda uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen.Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta.

3.6   C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)

3.6.1   Allmänna kommentarer

91. I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR.

92. I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret.

93. Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR.

94. Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet.

95. Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav.

96. I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5.

97. Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR

3.6.2   Anvisningar för specifika positioner



Kolumner

010

EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRISI kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser.Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen.

020

EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONERI kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet.Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020.

030

KAPITALBASKRAVI kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR.

040

SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISKI enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken.



Rader

010

Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagretPå rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).

020–060

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

070

Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagretPå rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR).På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris.På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust.På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR).

080–120

Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %)På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR.Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag.

3.7   C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)

3.7.1   Allmänna kommentarer

98. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

99. I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR.

3.7.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERINGSEXPONERINGAREtt institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen.En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR.

020–040

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAREnligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans.

020

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.

030

(–) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISK-SKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.

040

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISK-SKYDDFör alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.

050

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERVärdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR.I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.

060

(–) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGARVärdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

070

EXPONERING NETTO EFTER VÄRDE-JUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGARVärdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer.Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen.

080–110

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGENArtikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

080

(–) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR.Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

090

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDDFörbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR.Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet.Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt).

100–110

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN PÅ GRUND AV KREDITRISKREDUCERINGInflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.

100

(–) SUMMA UTFLÖDENArtiklarna 222.3, 235.1 och 235.2.Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(–) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen.

110

SUMMA INFLÖDENVärdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn.Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen.

120

EXPONERING NETTO EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONS-EFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERDen exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”.Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen.

130

(–) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISK-SKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM)Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen.

140

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen.

150–180

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTORI artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR.Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen.De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, [50 %] och [50 %, 100 %].

190

EXPONERINGSVÄRDEVärdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen.

200

(–) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASENI enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

210

EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTERExponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen.

220–320

UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT

220–260

KREDITVÄRDERADEPositioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR.Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR.

270

1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE)Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR.

280

GENOMLYSNINGArtiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR.Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).

290

GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCPDet exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR.Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR.

300

GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

310

INTERNMETODEN (IAA)Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden.

320

IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%)Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

330

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPDet totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall.

340

VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERINGEventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn.

350

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHETGenom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare.

360

JUSTERING AV RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSFör löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.

370–380

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKETDet totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR.

390

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGS-KLASSERRiskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

100. CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

101. De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.



Rader

010

SUMMA EXPONERINGARTotala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERINGTotalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGARPå denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.

040–060

POSTER I BALANSRÄKNINGENEnligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar.Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060).

070–090

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATPå dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR.

100

FÖRTIDA AMORTERINGDenna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.

110

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGARPå denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.

120–140

POSTER I BALANSRÄKNINGENHär tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.

150–170

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATHär tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.

180

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGARPå denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

190–210

POSTER I BALANSRÄKNINGENHär tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer.

220–240

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATHär tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer.

250–290

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDEPå dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190–270 och kolumnerna 330–340.

3.8   C 13.00 – KREDITRISK–VÄRDEPAPPERISERINGAR: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)

3.8.1   Allmänna kommentarer

102. I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden.

103. Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare.

104. CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret.

3.8.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERINGSEXPONERINGARPå raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen.Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen.

020–040

SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGARArtiklarna 249 och 250 i CRR.Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen.

020

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA)Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR.

030

(–) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISK-SKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*)Enligt den allmänna regeln för ”inflöden” och ”utflöden” ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ”inflöden” i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd).Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR.

040

TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISK-SKYDDFör alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras.Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps.

050

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERVärdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal.De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas.Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ”originatorns andel” i enlighet med artikel 256.2 i CRR.I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040.

060–090

METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGENSe artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR.I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden).

060

(–) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (GA)Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR.I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd eller partiellt skydd där exponering och kreditskydd har samma förmånsrätt.Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen.

070

(–) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDDFörbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR.Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn.Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen.

080–090

SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN PÅ GRUND AV KREDITRISKREDUCERINGInflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras.

080

(–) SUMMA UTFLÖDENArtikel 236 i CRR.Utflöden som motsvarar den täckta delen av ”exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar”, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen.Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen.

090

SUMMA INFLÖDENDenna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen.

100

EXPONERING EFTER KREDITRISK-REDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERDen exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ”metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen”.Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen.

110

(–) METODER FÖR KREDITRISK-REDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGS-BELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM)Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR).

120

FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGS-VÄRDE (E*)Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR.

130–160

UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTORI artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges.I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR.De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, (0 %, 20 %], (20 %, 50 %] och (50 %, 100 %].

170

EXPONERINGSVÄRDEVärdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR.Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen.

180

(–) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASENI enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp.

190

EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER

200–320

EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG)Artikel 261 i CRR.Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering.Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

330

FORMELBASERAD METODDen formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR.Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges.

340

DEN FORMELBASERADE METODEN: GENOMSNITTLIG RISKVIKTKreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ”effektiva riskvikt” när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100).När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ”T” ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR.I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.

350

GENOMLYSNINGGenomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen).I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas.Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ”Poster utanför balansräkningen och derivat”.Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350.För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR.

360

GENOMLYSNING: GENOMSNITTLIG RISKVIKTExponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras.

370

INTERNMETODI artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP).

380

IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKTI denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras.

390

(–) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGARInstitut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR.Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.

400

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPDel tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall.

410

RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERINGNär det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn.

420

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHETGenom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR.

430

JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSERFör löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar.Negativa värden ska rapporteras i denna kolumn.

440–450

SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKETDet totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering).

460

MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSERRiskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner.

105. CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar.

106. De totala exponeringarna (på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information.



Rader

010

SUMMA EXPONERINGARTotala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer.

020

VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERINGTotalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR.

030

ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGARPå denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR.

040–090

POSTER I BALANSRÄKNINGENEnligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts.Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

100–150

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATPå dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges.De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR.För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet.För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen.Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR.

160

FÖRTIDA AMORTERINGDenna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR.

170

INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGARPå denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare.CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut.

180–230

POSTER I BALANSRÄKNINGENHär tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer.

240–290

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATHär tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

300

MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGARPå denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

310–360

POSTER I BALANSRÄKNINGENHär tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

370–420

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATHär tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer.

430–540

UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDEPå dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 tabell 4 i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen.Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170–320 och kolumnerna 400–410.

3.9   C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)

3.9.1   Allmänna kommentarer

107. I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC och MKR SA CTP) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande gruppen och kapitalbaskraven är beskaffade.

108. Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:

a) Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkar i, om det innehar minst en position i värdepapperiseringen. Det innebär att oavsett om det har funnits en betydande risköverföring eller inte ska instituten rapportera information om alla positioner som de innehar (såväl utanför som inom handelslagret). De positioner som innehas inbegriper de positioner som behålls på grund av artikel 405 i CRR.

b) Värdepapperiseringar som det rapporterande institutet har gett upphov till eller medverkat i under rapporteringsåret ( 7 ), om det inte innehar någon position.

c) Värdepapperiseringar vars yttersta underliggande tillgång är finansiella skuldförpliktelser som ursprungligen emitterats av det rapporterande institutet och (delvis) förvärvats av ett specialföretag för värdepapperiseringar. Denna underliggande tillgång skulle kunna inkludera säkerställda obligationer eller andra skuldförpliktelser och ska identifieras som sådan i kolumn 160.

d) Positioner som innehas i värdepapperiseringar där det rapporterande institutet varken är originator eller medverkande institut (dvs. investerare och ursprungliga långivare).

109. Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut ( 8 ) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet.

110. När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska närmare bestämt rapportera kolumnerna 010–040, 070–110, 160, 190, 290–400, 420–470.

111. Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare.

3.9.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

005

RADNUMMERDetta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv.

010

INTERN KODDen interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning.

020

IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn)Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn.

030

IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn)I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn.Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras.

040

TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK)Följande förkortningar rapporteras: ”T” för traditionell. ”S” för syntetisk. Definitionerna av ”traditionell värdepapperisering” och ”syntetisk värdepapperisering” återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR.

050

KONTOBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller avförs från balansräkningen?Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar: ”K” om de beaktas fullständigt. ”P” om de är delvis borttagna. ”R” om de är helt och hållet borttagna. ”N” ej tillämpligt. I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen.Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen.Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.Alternativet ”P” (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IAS 39.30–35.

060

SOLVENSBEHANDLING: Positioner i värdepapperisering som omfattas av kapitalbaskrav?Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar: ”N” för poster som inte omfattas av kapitalbaskraven. ”B” för poster utanför handelslagret. ”T” för poster i handelslagret. ”A” för poster delvis inom och delvis utanför handelslagret. Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR.I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret).Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden.Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller).Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn.

070

VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING?Utifrån de definitioner av ”värdepapperisering” och ”återvärdepapperisering” som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar: ”S” för värdepapperisering. ”R” för återvärdepapperisering.

080–100

BIBEHÅLLANDEArtiklarna 404–410 i CRR.

080

TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPASFör varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR: A – Vertikal andel (värdepapperiseringspositioner): ”bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av varje tranch som sålts eller överförts till investerarna”. V – Vertikal andel (värdepapperiserade exponeringar): bibehållande av minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, om den bibehållna kreditrisken avseende sådana värdepapperiserade exponeringar alltid likställs med eller efterställs den kreditrisk som har värdepapperiserats för samma exponeringar. B – Rullande exponeringar: ”bibehållande av originatorns andel på minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna”. C – Inom balansräkningen: ”bibehållande av slumpvis utvalda exponeringar som motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna, vilka annars skulle ha värdepapperiserats i den aktuella transaktionen, förutsatt att antalet potentiella värdepapperiserade exponeringar ursprungligen inte understiger 100”. D – Förstaförlustläge: ”bibehållande av den tranch som är i första-förlustläge och vid behov andra trancher med samma eller högre riskprofil än de som överförts eller sålts till investerare, vilka inte har kortare löptid än de som överförts eller sålts till investerare, så att bibehållandet totalt motsvarar minst 5 % av det nominella värdet av de värdepapperiserade exponeringarna”. E – Undantagna: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar som avses med bestämmelserna i artikel 405.3 i CRR. N – Ej tillämpligt: Denna kod ska rapporteras för de värdepapperiseringar för vilka bestämmelserna i artikel 404 i CRR är relevanta. U – Föremål för överträdelse eller okänt: Denna kod ska rapporteras om man vid rapporteringen är osäker på vilken typ av bibehållande det gäller, eller om någon bestämmelse har överträtts.

090

BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGS-DATUMETOriginatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten).Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel.Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).

100

UPPFYLLS BIBEHÅLLANDE-KRAVET?Artikel 405.1 i CRR.Följande förkortningar rapporteras: Y = ja. N = nej. Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ”E” (undantagna) eller ”N” (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållet ekonomiskt intresse).

110

INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE)Följande förkortningar rapporteras: ”O” för originator. ”S” för medverkande institut. ”L” för ursprunglig långivare. ”I” för investerare. Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR.

120–130

ICKE-ABCP-PROGRAMPå grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130.

120

URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år)Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ”mm/yyyy” (mån/år).Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper.Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

130

TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGS-TIDPUNKTENI denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten.Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten.Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

140–220

VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGARI kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen.

140

TOTALT BELOPPInstituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis.Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

150

INSTITUTENS ANDEL (%)Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett).Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.

160

TYPI denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder: 1 – Panträtter i bostadsfastigheter. 2 – Panträtter i kommersiella fastigheter. 3 – Kreditkortsfordringar. 4 – Leasing 5 – Krediter till företag, inbegripet små och medelstora företag (behandlas som företag). 6 – Konsumentkrediter. 7 – Handelsfordringar. 8 – Övriga tillgångar. 9 – Säkerställda obligationer. 10 – Övriga skulder. Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer.När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena.

170

TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD)I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen.Följande förkortningar rapporteras: ”S” för schablonmetoden. ”I” för internmetoden. ”M” för en kombination av de båda metoderna (SA/IRB). Om schablonmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA.Om internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB.Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ”P” rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB.Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

180

ANTAL EXPONERINGARArtikel 261.1 i CRR.Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar.Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn.

190

LANDHär rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ”OT” (övrigt) rapporteras.

200

ELGD (%)Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ”I” i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR.Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

210

(–) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGARVärdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster i balansräkningen.I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder.Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

220

KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%)I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. kirb definieras i artikel 242.4 i CRR.Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen.Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn.

230–300

VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTURI dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid.Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet.

230–250

POSTER I BALANSRÄKNINGENI denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).

230

PRIORITERADEAlla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge ska tillhöra denna kategori.

240

MELLANLIGGANDESe artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR.

250

FÖRSTAFÖRLUSTTranch i första-förlustläge definieras i artikel 242.15 i CRR.

260–280

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATI denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge).Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.

290

FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUMDet slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum: i)  det tidigaste datum då en städoption (definieras i artikel 242.2 i CRR) kan utnyttjas med hänsyn till löptiden för underliggande exponering(ar) och till förväntad förbetalningsgrad eller till potentiella omförhandlingar avseende dessa exponeringar. ii)  det tidigaste datum då originatorn kan utnyttja någon annan städoption som ingår i avtalsbestämmelserna om värdepapperisering och som leda till att värdepapperiseringen löstes in helt och hållet. Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.

300

RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAGDet datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation).Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges.

310–400

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGS-FAKTORERI denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (högt rangordnade, mellanliggande, i första-förlustläge).

310–330

POSTER I BALANSRÄKNINGENTrancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen.

340–360

POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATTrancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster utanför balansräkningen.

370–400

MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVATI denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360).

370

DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS)Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS).I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut: — Garantier knutna till kreditgivning. — Oåterkalleliga kreditlöften med karaktär av kreditsubstitut.

380

IRS/CRSRänteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR.

390

GODTAGBARA LIKVIDITETS-FACILITETERLikviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden).

400

ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER)Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR).

410

FÖRTIDA AMORTERING TILLÄMPAD KONVERTERINGS-FAKTORI artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen).Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar).I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas.Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB.

420

(–) AVDRAGET EXPONERINGS-VÄRDE FRÅN KAPITALBASENDenna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB.I denna kolumn rapporteras ett negativt värde.

430

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKETI denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder.

440

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKETI denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn.Denna kolumn inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder.

450–510

POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET

450

KONSOLIDERAD HANDELS-INFORMATION ELLER ICKE-KONSOLIDERAD HANDELS-INFORMATION?Följande förkortningar rapporteras: C – korrelationshandelsportfölj (CTP). N – inte korrelationshandelsportfölj.

460–470

NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTASe kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP.

480

SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISKSe kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP.

4.   MALLAR FÖR OPERATIV RISK

4.1   C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)

4.1.1   Allmänna kommentarer

112. Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank.

113. Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om inga reviderade uppgifter finns tillgängliga får instituten använda företagets egna skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. uppfyller villkoren för särskilda omständigheter under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter.

114. Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga.

115. I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk.

116. Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena.

117. Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk.

4.1.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–030

RELEVANT INDIKATORInstitut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.Med ”relevant indikator” avses nedan ”summan av posterna” i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR.Om institutets uppgifter om ”relevant indikator” avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år + 2).Om det helt saknas historiska uppgifter om ”relevant indikator” får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar.

040–060

LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD)I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR).För affärsområdet ”storkundsbank” ska även värdepapper utanför handelslagret tas med.

070

KAPITALBASKRAVKapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070.

071

SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKERArtikel 92.4 i CRR. Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5.

080

VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGS-MEKANISMArtikel 18.1 i CRR (avseende som inkluderas, med den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR) om vilken metod som används för att fördela operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU.

090–120

MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD)

090

KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERINGDe kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan).

100

(–) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXISI kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR).

110

(–) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERINGDiversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ”perfekt samband”) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ”perfekt samband” mellan riskklasserna). Förhållandet med ”perfekt samband” inträffar i ”utgångsläget”, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ”utgångsläget”, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ”diversifieringskapaciteten” i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %.

120

(–) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA INSURANCE MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING)I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR.



Rader

010

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV BASMETOD (BIA)På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR).

020

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV SCHABLONMETOD (TSA)/ALTERNATIV SCHABLONMETOD (ASA)Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras.

030–100

OMFATTAS AV SCHABLONMETODInstitut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR.

110–120

OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETODInstitut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank”.Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ”storkundsbank” och ”hushållsbank” (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ”storkundsbank” och ”hushållsbank” såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget.

130

BANKVERKSAMHET SOM OMFATTAS AV AVANCERADE MÄTMETODER (AMA)Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR).Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA.

4.2   C 17.00 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)

4.2.1   Allmänna kommentarer

118. I denna mall summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden.

119.  total bruttoförlust: en skada som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – enligt artikel 322.3 b i förordning (EU) nr 575/2013 – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar 122.

120.  återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter.

121.  snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR Details.

122.  redovisningsdatum: den dag då en förlust eller reserv/provision först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen).

123. Antalet händelser är operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden.

124. Det totala förlustbeloppet är den algebraiska summan av följande belopp:

i. De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser och som beaktas för första gången inom rapporteringsperioden (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar).

ii. De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av positiva skadevärderingar under rapporteringsperioden (t.ex. ökad provision, sammanhörande förlusthändelser, extra provision) för operativa riskhändelser som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder.

iii. De bruttoförlustbelopp som uppstår till följd av negativa skadevärderingar som gjorts under rapporteringsperioden – till följd av minskad provision – för operativa riskhändelser som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder.

125. Antalet händelser ska normalt omfatta även evenemang som beaktats för första gången under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter. Det totala förlustbeloppet ska normalt även omfatta de punkter i stycke 134 som beaktats under tidigare rapporteringsperioder och som ännu inte har rapporterats i tidigare tillsynsrapporter.

126. Den största enskilda förlusten är det största enskilda beloppet bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan.

127. Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland dem som ingår i 124.i och 124.ii ovan.

128. Det totala återviinningsbeloppet är summan av alla återvinningar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsperioden eller under tidigare rapporteringsperioder.

129. De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret).

130. Uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ”företagsövergripande poster” som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden.

131. Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde.

132. Raderna visar affärsområdena, och för varje affärsområde uppgifter om antal händelser, totalt förlustbelopp, den största enskilda förlusten och summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna.

133. För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och totalt förlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000 , 20 000 , 100 000 och 1 000 000 . Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen

134. Om den algebraiska summan av de belopp som ingår i det totala förlustbeloppet, såsom angetts ovan i punkt 124, ger ett negativt värde för vissa kombinationer av affärsområden och händelsetyper ska värdet 0 rapporteras i de berörda fälten.

135. Denna mall ska rapporteras av institut som använder AMA eller TSA/ASA för att beräkna kapitalbaskraven.

136. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b.2 b ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ”den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat”.

137. Institut som omfattas av artikel 5 b.2 b har möjlighet att rapportera endast följande information när det gäller händelsetyper totalt (kolumn 080) i mallen OPR Details:

a) Antal händelser (rad 910).

b) Totalt förlustbelopp (rad 920).

c) Största enskilda förlust (rad 930).

d) Summan av de fem största förlusterna (rad 940).

e) Totalt återvinningsbelopp (rad 950).

4.2.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–070

HÄNDELSETYPInstituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070).Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt TSA eller ASA kan rapportera förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080.

080

SUMMA HÄNDELSETYPERI kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera det totala antalet händelser, de sammanlagda totala förlustbeloppen och de sammanlagda totala återvinningarna, dvs. en summering av antalet förlusthändelser, de sammanräknade totala bruttoförlustbelopp och de totala återvinningsbelopp som rapporterats i kolumnerna 010–070. Den största enskilda förlusten i kolumn 080 är det högsta beloppet av de största enskilda bruttoförluster som rapporterats i kolumnerna 010–070. Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde.

090–100

MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGENI kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR. Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090. Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100).



Rader

010–850

AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDELS- OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTERInstituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ”företagsövergripande poster” som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antal händelser, totalt förlustbelopp, största enskilda förlust, summan av de fem största förlusterna och de sammanlagda återvinningarna. För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska det totala förlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden.

910–950

SUMMA AFFÄRSOMRÅDENFör varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska instituten rapportera följande uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget (raderna 910–950): Antal händelser (rad 910): det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget ska rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Antal händelser Varav ≥ 10 000 och < 20 000 , ≥ 20 000 och < 100 000 , ≥ 100 000 och < 1 000 000 , ≥ 1 000 000 (raderna 911–914): antalet interna händelser som tas med i de intervall som fastställs i respektive rad ska rapporteras. Totalt förlustbelopp (rad 920): en summering av de totala förlustbeloppen för varje affärsområde. Totalt förlustbelopp, varav ≥ 10 000 och < 20 000 , ≥ 20 000 och < 100 000 , ≥ 100 000 och < 1 000 000 , ≥ 1 000 000 (raderna 921–924): det totala förlustbelopp som tas med i de intervall som fastställs i respektive rad ska rapporteras. Största enskilda förlust (rad 930): den största förlust som överstiger det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden. Summan av de fem största förlusterna (rad 940): summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster. Totaltåtervinningsbelopp (rad 950): en summering av de totala återvinningsbeloppen för varje affärsområde.

910–950/080

SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN – SUMMA HÄNDELSETYPER Antal händelser: För varje rad från 910 till 914 är antalet händelser lika med den horisontella summeringen av antalet händelser på motsvarande rad, förutsatt att man i dessa siffror redan behandlar de händelser som berör flera affärsområden som en händelse. Siffran på rad 910 behöver inte vara lika med den vertikala summeringen av antalet händelser som anges i kolumn 080, eftersom en händelse kan beröra flera affärsområden samtidigt. Totalt förlustbelopp: För varje rad från 920 till 924 är det totala förlustbeloppet lika med den horisontella sammanläggningen av totala förlustbelopp efter händelsetyper på motsvarande rad. Det totala förlustbeloppet på rad 920 är lika med den vertikala summeringen av totala förlustbelopp efter affärsområden i kolumn 080. Största enskilda förlust: Om en händelse berör flera affärsområden kan, som tidigare nämnts, beloppet för ”största enskilda förlust” i ”affärsområden totalt” vara högre än beloppen för ”största enskilda förlust” inom varje affärsområde. Det belopp som anges i denna cell ska alltså vara lika med det högsta av värdena för ”största enskilda förlust” i ”affärsområden totalt”, vilket inte nödvändigtvis är lika med det högsta värdet för ”största enskilda förluster” bland affärsområdena i kolumn 080. Summan av de fem största förlusterna: Detta är summan av de fem största förlusterna i hela tabellen, vilket innebär att beloppet inte nödvändigtvis är lika med vare sig det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna” i ”affärsområden totalt” eller det högsta värdet för ”summan av de fem största förlusterna” i kolumn 080. Totalt återvinningsbelopp: Denna siffra är lika med både den horisontella sammanläggningen av totala återvinningsbelopp efter händelsetyper på rad 950 och den vertikala summeringen av totala återvinningsbelopp efter affärsområden i kolumn 080.

5.   MALLAR FÖR MARKNADSRISKER

138. Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM).

139. Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som gett ut det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR.

5.1   C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT (MKR SA TDI)

5.1.1   Allmänna kommentarer

140. I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell 325;060 (värdepapperiseringar) respektive cell 330;060 (CTP).

141. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, LTL, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH och USD samt en restmall för alla övriga valutor.

5.1.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAVDe nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

060

KAPITALBASKRAVKapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPArtikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.



Rader

010–350

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT I HANDELSLAGRETPositioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod.

011

GENERELL RISK

012

DerivatDerivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall.

013

Övriga tillgångar och skulderInstrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret.

020–200

LÖPTIDSGRUNDAD METODPositioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid.

210–240

GENERELL RISK DURATIONSBASERAD METODPositioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3.

250

SPECIFIK RISKSumman av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330.Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR.

251–321

Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringarSumman av de belopp som rapporteras på raderna 260–321.Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ”genomlysning”). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321.Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR:Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid.Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas.

325

Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrumentDe totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI.

330

Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljenDe totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ”totalt” i mall MKR SA TDI.

340

SÄRSKILD METOD FÖR POSITIONSRISK I FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND)Artiklarna 348–350 i CRR. Tillämpligt för de positioner i fonder eller underliggande instrument som inte behandlas i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR: Det innefattar, om så är fallet, även effekterna av tillämpliga övre gränser för kapitalbaskraven.Vid tillämpning av den särskilda bestämmelsen i artikel 348 första meningen i CRR ska institutet rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348 andra meningen i CRR ska det rapportera de lägsta av å ena sidan det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och å andra sidan det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering.

350–390

YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)Artikel 329.3 i CRR.De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.2   C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)

5.2.1   Allmänna kommentarer

142. I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden.

143. I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

144. Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.2.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

(–) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)Artikel 258 i CRR.

050–060

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

070–520

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTERArtiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner.

230–240 och 460–470

1 250 %Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

250–260 och 480–490

FORMELBASERAD METODArtikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser.

270 och 500

GENOMLYSNINGSA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.

280–290/510–520

INTERNMETODArtiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR.Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ”investment grade”.

530–540

ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHETArtikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 13.2 i CRR.

550–570

FÖRE TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONERArtikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.

580–600

EFTER TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONERArtikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

610

SUMMA KAPITALBASKRAVI enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600).



Rader

010

SUMMA EXPONERINGARDet totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.

040, 070 och 100

VÄRDEPAPPERISERINGArtikel 4.1.38 i CRR.

020, 050, 080 och 110

ÅTERVÄRDEPAPPERISERINGArtikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR.

030–050

ORIGINATORArtikel 4.1.41 i CRR.

060–080

INVESTERAREKreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.

090–110

MEDVERKANDE INSTITUTArtikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

120–210

UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYPArtikel 337.4 sista meningen i CRR.Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ”typ”): 1 – Panträtt i bostadsfastigheter. 2 – Panträtt i kommersiella fastigheter. 3 – Kreditkortsfordringar. 4 – Leasing. 5 – Lån till företag eller små och medelstora företag (behandlas som företag). 6 – Konsumentlån. 7 – Kundfordringar. 8 – Övriga tillgångar. 9 – Säkerställda obligationer. 10 – Övriga skulder. Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen.

5.3   C 20.00 – MARKNADSRISK: MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)

5.3.1   Allmänna kommentarer

145. I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden.

146. I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM.

147. Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ”Övriga CTP-positioner” är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ”värdepapperisering” och ”kreditderivat på n:te förfall”.

148. Positioner som åsätts riskvikten 1 250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1.

5.3.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR.

030–040

(–) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA)Artikel 258 i CRR.

050–060

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR.

070–400

UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD)Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

160 och 330

ÖVRIGTÖvriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner.Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt.

170–180 och 360–370

1 250 %Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR.

190–200 och 340–350

FORMELBASERAD METODArtikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR.

210/380

GENOMLYSNINGSA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor).Internmetoden: artikel 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR.

220–230 och 390–400

INTERNMETODArtikel 259.3–259.4 i CRR.

410–420

FÖRE TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONERArtikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

430 – 440

EFTER TAKET – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONERArtikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR.

450

SUMMA KAPITALBASKRAVKapitalbaskravet fastställs till det högsta av följande värden: i) den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440).



Rader

010

SUMMA EXPONERINGARDet totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut.

020–040

ORIGINATORArtikel 4.13 i CRR.

050–070

INVESTERAREKreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut.

080–100

MEDVERKANDE INSTITUTArtikel 4.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna.

030, 060 och 090

VÄRDEPAPPERISERINGKorrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR.Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ”övriga CTP-positioner”.

110

KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGETNär det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här.Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall.

040, 070, 100 och 120

ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONERPositionerna i — derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ”övriga CTP-positioner”, — CTP-positioner som är säkrade genom kreditderivat i enlighet med artikel 346 i CRR, och — övriga positioner som uppfyller kriterierna i artikel 338.3 i CRR rapporteras här.

5.4   C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODEN FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)

5.4.1   Allmänna kommentarer

149. I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden.

150. Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ”totalbeloppet” plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. Med ordet ”marknad” avses i detta rapporteringskrav ”land”.

5.4.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR).

030–040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAVDe nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad.

060

KAPITALBASKRAVKapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPArtikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.



Rader

010–130

AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRETKapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.

020 – 040

GENERELL RISKPositioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR.Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk.På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav.

021

DerivatDerivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall.

022

Övriga tillgångar och skulderInstrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret.

030

Omsatta aktieterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metodBrett diversifierade aktieterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050.

040

Andra aktier än omsatta aktieterminer som är brett diversifieradeÖvriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR.

050

SPECIFIK RISKPositioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR.

080

SÄRSKILD METOD FÖR POSITIONSRISK I FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND)Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner. För rapporteringsändamål ska dessa positioner tas upp i mall MKR SA EQU.Positioner i fonder om kapitalkraven beräknas i enlighet med artikel 348.1 i CRR. Tillämplig om positioner i fonder eller de underliggande instrumenten inte behandlas i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning IV kapitel 5 (hänvisning till ”Användning av interna modeller för beräkning av kapitalbaskrav”) i CRR.Vid tillämpning av den särskilda bestämmelsen i artikel 348 första meningen i CRR ska institutet rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering.Om de specifika metoderna i artikel 350 i CRR är tillämpliga ska dessa positioner rapporteras på grundval av de underliggande investeringarna. I så fall ska dessa positioner rapporteras på de relevanta raderna i antingen mall MKR SA TDI eller mall MKR SA EQU.

090–130

YTTERLIGARE KRAV PÅ OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)Artikel 329.2 och 329.3 i CRR.De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.5   C 22.00 – Marknadsrisk: Schablonmetoder för valutakursrisk (MKR SA FX)

5.5.1   Allmänna kommentarer

151. Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder. Raderna 100–470 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR.

152. Memorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.5.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

020–030

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras.

040–050

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR.Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt.

060–080

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAVArtiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR.

060–070

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA)Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner.Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan.Icke avstämda positioner adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa.

080

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA)Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor.

 

RISKKAPITALKRAV (%)I enlighet med artiklarna 351 och 354. Riskkapitalkraven anges i procent.

090

KAPITALBASKRAVKapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR.

100

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPArtikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.



Rader

010

SUMMA POSITIONER I VALUTOR SOM INTE RAPPORTERASPositioner i andra valutor än rapportvalutor och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 92.3 c i, 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan).

020

NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTORPositioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR.

030

ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor)Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR:För fonder som behandlas som separata valutor kan kapitalbaskraven beräknas enligt någon av följande två metoder: 1.  Den modifierade guldmetoden tillämpas om inriktningen på fondens investeringar inte är känd (en sådan fond ska adderas till institutets totala nettoposition i valuta). 2.  Om inriktningen på fondens investeringar är känd ska fonden adderas till den totala öppna valutapositionen (lång eller kort, beroende på fondens inriktning). Sådana fonder ska rapporteras i enlighet med respektive beräkning av kapitalbaskraven.

040

GULDPositioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR.

050–090

YTTERLIGARE KRAV PÅ OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)Artikel 352.5 och 352.6 i CRR.De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

100–120

Uppdelning av totala positioner (inklusive rapportvaluta) per exponeringstypDe totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen.

100

Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivatHär rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120.

110

Poster utanför balansräkningenPoster som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepappersfinansiering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning.

120

DerivatPositioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR.

130–480

MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONERMemorandumposter i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor.

5.6   C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)

5.6.1   Allmänna kommentarer

153. I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden.

5.6.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010–020

ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.5 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR).

030 – 040

NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA)I enlighet med artikel 357.4 i CRR.

050

POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITAL-KRAVDe nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

060

KAPITALBASKRAVKapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

070

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPArtikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.



Rader

010

SUMMA POSITIONER I RÅVARORPositioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR.

020 – 060

POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIERVid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR.

070

LÖPTIDSMETODPositioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR.

080

UTÖKAD LÖPTIDSMETODPositioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR.

090

FÖRENKLAD METODPositioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR.

100–140

YTTERLIGARE KRAV PÅ OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER)Artikel 358.4 i CRR.De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta.

5.7   C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)

5.7.1   Allmänna kommentarer

154. Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav.

155. Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande.

5.7.2   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

030–040

VaRDen största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont.

030

Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnitt för Value-at-Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg)Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR.

040

Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1)Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR.

050–060

Stressjusterat Value-at-RiskDen största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj.

050

Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnitt för de stressjusterade Value-at-Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg)Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR.

060

Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1)Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR.

070–080

KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKERDen största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

070

Genomsnittligt mått under 12 veckorArtikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

080

Senaste måttArtikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR.

090–110

ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ

090

MINIMIGRÄNSArtikel 364.3 c i CRR.= 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ”alla prisrisker”.

100–110

GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTTArtikel 364.3 b.

110

SENASTE MÅTTArtikel 364.3 a.

120

KAPITALBASKRAVDe kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR.

130

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPArtikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

140

Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagarI enlighet med artikel 366 i CRR.

150–160

VaR-multiplikationsfaktor (mc) och SVaR-multiplikationsfaktor (ms)I enlighet med artikel 366 i CRR.

170–180

ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONS-HANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKETDe belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd.



Rader

010

SUMMA POSITIONERMotsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter.

020

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENTMotsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

030

OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISKGenerell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

040

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT – SPECIFIK RISKSpecifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

050

AKTIERMotsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR.

060

AKTIER – GENERELL RISKGenerell risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

070

AKTIER – SPECIFIK RISKSpecifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR.

080

VALUTARISKArtiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.

090

RÅVARURISKArtiklarna 363.1 och 367.2 i CRR.

100

TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISKMarknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

110

TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISKDen specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall).

5.8   C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)

5.8.1   Instruktioner avseende särskilda positioner



Kolumner

010

ExponeringsvärdeArtikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR.Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet.

020

varav: Varav OTC-derivatArtikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR.Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom samma nettningsmängd.

030

varav: SFTArtikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR.Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepappersfinansiering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering inom samma nettningsmängd.

040

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (mc) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg)Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR.Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk.

050

FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1)Se instruktionerna till kolumn 040.

060

MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) × GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg)Se instruktionerna till kolumn 040.

070

SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1)Se instruktionerna till kolumn 040.

080

KAPITALBASKRAVArtikel 92.3 d i CRR.Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden.

090

TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPPArtikel 92.4 b i CRR.Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5.

 

Memorandumposter

100

Antal motparterArtikel 382 i CRR.Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk.Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepappersfinansiering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten.

110

Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspreadAntal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter.

120

UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGAvsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat

130

KREDIT-SWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMNArtikel 386.1 a i CRR.Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.

140

INDEXERADE KREDITSWAPPARArtikel 386.1 b i CRR.Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken.



Rader

010

Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totaltSumman av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt.

020

Enligt avancerad metodTillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR.

030

Enligt standardiserad metodTillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR.

040

Baserad på OEMBelopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR.

▼M2




BILAGA III

RAPPORTERING AV FINANSIELL INFORMATION ENLIGT IFRS



FINREP-MALLAR FÖR IFRS

MALLNR

MALLKOD

MALLENS ELLER MALLGRUPPENS NAMN

 

 

DEL 1 [KVARTALSVIS]

Balansräkning [rapport över finansiell ställning]

1.1

F 01.01

Balansräkning: tillgångar

1.2

F 01.02

Balansräkning: skulder

1.3

F 01.03

Balansräkning: Eget kapital

2

F 02.00

Resultaträkning

3

F 03.00

Rapport över totalresultat

Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor

4.1

F 04.01

Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor: finansiella tillgångar som innehas för handel

4.2

F 04.02

Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor: finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

4.3

F 04.03

Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor: finansiella tillgångar som kan säljas

4.4

F 04.04

Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor: lånefordringar och kundfordringar samt investeringar som hålles till förfall

4.5

F 04.05

Efterställda finansiella tillgångar

5

F 05.00

Uppdelning av lån och förskott per produkt

6

F 06.00

Uppdelning av lån och förskott till icke-finansiella företag per Nace-kod

7

F 07.00

Finansiella tillgångar med avdrag för värdeminskning som har förfallit eller skrivits ned

Uppdelning av finansiella skulder

8.1

F 08.01

Uppdelning av finansiella skulder per produkt och motpartssektor

8.2

F 08.02

Efterställda finansiella skulder

Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden

9.1

F 09.01

Exponeringar utanför balansräkningen: låneåtaganden, finansiella garantier och andra ingångna förpliktelser

9.2

F 09.02

Låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna förpliktelser

10

F 10.00

Derivat – Handel

Derivat – Säkringsredovisning

11.1

F 11.01

Derivat – Säkringsredovisning: Uppdelning per typ av risk och typ av säkring

12

F 12.00

Förändringar i avsättningar för kreditförluster och värdeminskning av aktieinstrument

Erhållna säkerheter och garantier

13.1

F 13.01

Uppdelning av lån och förskott per säkerhet och garanti

13.2

F 13.02

Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen]

13.3

F 13.03

Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerad

14

F 14.00

Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till verkligt värde

15

F 15.00

Borttagande från rapporten över finansiell ställning och finansiella skulder som är knutna till överförda finansiella tillgångar

Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

16.1

F 16.01

Ränteintäkter och räntekostnader per instrumentet och motpartssektor

16.2

F 16.02

Resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument

16.3

F 16.03

Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument

16.4

F 16.04

Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per risk

16.5

F 16.05

Resultat för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument

16.6

F 16.06

Resultat av säkringsredovisning

16.7

F 16.07

Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar

Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen: Balansräkning

17.1

F 17.01

Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen: Tillgångar

17.2

F 17.02

Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen: Exponeringar utanför balansräkningen – låneåtaganden, finansiella garantier och andra ingångna förpliktelser

17.3

F 17.03

Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen: Skulder

18

F 18.00

presterande och nödlidande exponeringar

19

F 19.00

Exponeringar med anstånd

 

 

DEL 2 [KVARTALSVIS MED TRÖSKELVÄRDE: KVARTALSVIS ELLER INGEN RAPPORTERING]

Geografisk uppdelning

20.1

F 20.01

Geografisk uppdelning av tillgångar efter verksamheternas lokalisering

21

F 21.00

Materiella och immateriella tillgångar: tillgångar som ingår i leasing

Kapitalförvaltning, förvaringstjänster och andra tjänster

22.1

F 22.01

Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet

22.2

F 22.02

Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls

 

 

DEL 3 [HALVÅRSVIS]

Verksamheter utanför balansräkningen: intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag

30.1

F 30.01

Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag

30.2

F 30.02

Uppdelning av intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag per verksamhetens art

Närstående

31.1

F 31.01

Närstående: förfallna belopp och utestående fordringar från

31.2

F 31.02

Närstående: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med

 

 

DEL 4 [ÅRSVIS]

Koncernstruktur

40.1

F 40.01

Koncernstruktur: ”enhet-för-enhet”

40.2

F 40.02

Koncernstruktur: ”instrument-för-instrument”

Verkligt värde

41.1

F 41.01

Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde

41.2

F 41.02

Användning av alternativet med verkligt värde

41.3

F 41.03

Finansiella hybridinstrument som inte identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

42

F 42.00

Materiella och immateriella anläggningstillgångar: redovisat värde per mätmetod

43

F 43.00

Avsättningar

Förmånsbestämda planer och ersättningar till anställda

44.1

F 44.01

Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer

44.2

F 44.02

Förändringar i förpliktelser enligt förmånsbestämda planer

44.3

F 44.03

Memorandumposter [relaterade till personalkostnader]

Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

45.1

F 45.01

Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per redovisningsportfölj

45.2

F 45.02

Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar som inte innehas för försäljning

45.3

F 45.03

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

46

F 46.00

Rapport över förändringar i eget kapital

1.    Balansräkning [rapport över finansiell ställning]

1.1    Tillgångar



 

Referenser

Uppdelning i tabell

Redovisat värde

010

010

Kontanta medel,kassabehållning hos centralbanker och annan avista inlåning

IAS 1.54 i

 

 

020

Kassabehållning

Bilaga V del 2.1

 

 

030

Kassabehållning hos centralbanker

Bilaga V del 2.2

4

 

040

Andra checkkonton

Bilaga V del 2.3

4

 

050

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

 

060

Derivat

IAS 39.9

10

 

070

Aktieinstrument

IAS 32.11

4

 

080

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

4

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

4

 

100

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

4

 

110

Aktieinstrument

IAS 32.11

4

 

120

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

4

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

4

 

140

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

4

 

150

Aktieinstrument

IAS 32.11

4

 

160

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

4

 

170

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

4

 

180

Lån och fordringar

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26, bilaga V del 1.16

4

 

190

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

4

 

200

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

4

 

210

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

4

 

220

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

4

 

230

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

4

 

240

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

11

 

250

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

IAS 39.89A a

 

 

260

Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.54 e, bilaga V del 2.4

4, 40

 

270

Materiella tillgångar

 

 

 

280

Egendom, anläggningar och utrustning

IAS 16.6, IAS 1.54 a

21, 42

 

290

Förvaltningsfastighet

IAS 40.5, IAS 1.54 b

21, 42

 

300

Immateriella tillgångar

IAS 1.54 c, kapitalkravsförordn. art. 4.1 115

 

 

310

Goodwill

IFRS 3.B67 d, kapitalkravsförordn. art. 4.1 113

 

 

320

Övriga immateriella tillgångar

IAS 38.8, 118

21, 42

 

330

Skattefordringar

IAS 1.54 n–o

 

 

340

Aktuella skattefordringar

IAS 1.54 n, IAS 12.5

 

 

350

Uppskjutna skattefordringar

IAS 1.54 o, IAS 12.5, kapitalkravsförordn. art. 4.106

 

 

360

Andra tillgångar

Bilaga V del 2.5

 

 

370

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning

IAS 1.54 j, IFRS 5.38, bilaga V del 2.6

 

 

380

SUMMA TILLGÅNGAR

IAS 1.9 a, IG 6

 

 

1.2    Skulder



 

Referenser

Uppdelning i tabell

Redovisat värde

010

010

Finansiella skulder som innehas för handel

IFRS 7.8 e ii, IAS 39.9, AG 14–15

8

 

020

Derivat

IAS 39.9, AG 15 a

10

 

030

Korta positioner

IAS 39, AG 15 b

8

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

8

 

050

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

8

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

8

 

070

Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 e i, IAS 39.9

8

 

080

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

8

 

090

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

8

 

100

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

8

 

110

Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde

IFRS 7.8 f, IAS 39.47

8

 

120

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

8

 

130

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

8

 

140

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

8

 

150

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9, bilaga V, del 1.23

8

 

160

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

IAS 39.89A b

 

 

170

Avsättningar

IAS 37.10, IAS 1.54(I)

43

 

180

Pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser efter anställningen

IAS 19.63, IAS 1.78 d, bilaga V del 2.7

43

 

190

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

IAS 19.153, IAS 1.78 d, bilaga V del 2.8

43

 

200

Omstrukturering

IAS 37.71, 84 a

43

 

210

Pågående rättsliga frågor och skattemål

IAS 37 bilaga C, exempel 6 och 10

43

 

220

Åtaganden och lämnade garantier

IAS 37 bilaga C.9

43

 

230

Övriga bestämmelser

 

43

 

240

Skatteskulder

IAS 1.54 n–o

 

 

250

Aktuella skatteskulder

IAS 1.54 n, IAS 12.5

 

 

260

Uppskjutna skatteskulder

IAS 1.54 o, IAS 12.5, kapitalkravsförordn. art. 4.1 108

 

 

270

Aktiekapital som återbetalas på begäran

IAS 32 IE 33, IFRIC 2, bilaga V del 2.9

 

 

280

Övriga skulder

Bilaga V del 2.10

 

 

290

Skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning

IAS 1.54 p, IFRS 5.38, bilaga V del 2.11

 

 

300

SUMMA SKULDER

IAS 1.9 b, IG 6

 

 

▼M3

1.3    Eget kapital



 

Hänvisningar

Uppdelning i tabell

Redovisat värde

010

010

Kapital

IAS 1.54 r, 86/635/EEG art. 22

46

 

020

Inbetalat kapital

IAS 1.78 e

 

 

030

Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt

IAS 1.78 e, Bilaga V del 2.14

 

 

040

Överkurs vid aktieemission

IAS 1.78 e, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 124

46

 

050

Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital

Bilaga V del 2.15-16

46

 

060

Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument

IAS 32.28-29, Bilaga V del 2.15

 

 

070

Andra utfärdade egetkapitalinstrument

Bilaga V del 2.16

 

 

080

Övrigt eget kapital

IFRS 2.10, Bilaga V del 2.17

 

 

090

Ackumulerat annat totalresultat

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

46

 

095

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet

IAS 1.82 A a

 

 

100

Materiella tillgångar

IAS 16.39–41

 

 

110

Immateriella tillgångar

IAS 38.85-87

 

 

120

Försäkringstekniska (–) vinster och förluster på förmånsbestämda pensionsplaner

IAS 1.7

 

 

122

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

IFRS 5.38, IG exempel 12

 

 

124

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.82 h, IAS 28.11

 

 

128

Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet

IAS 1.82 A a

 

 

130

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet [effektiv del]

IAS 39.102 a

 

 

140

Omräkning av utländsk valuta

IAS 21.52 b, IAS 21.32, 38–49

 

 

150

Säkringsderivat. Kassaflödessäkringar [effektiv del]

IFRS 7.23 c, IAS 39.95-101

 

 

160

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 a ii, IAS 39.55 b

 

 

170

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

IFRS 5.38, IG exempel 12

 

 

180

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.82 h, IAS 28.11

 

 

190

Ej utdelade vinstmedel

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 123

 

 

200

Uppskrivningsfonder

IFRS 1.30, D5–D8, Bilaga V del 2.18

 

 

210

Övriga reserver

IAS 1.54, IAS 1.78 e

 

 

220

Reserver eller ackumulerade förluster från investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 28.11, Bilaga V del 2.19

 

 

230

Övrigt

Bilaga V del 2.19

 

 

240

(–) Egna aktier

IAS 1.79 a vi, IAS 32.33–34, AG 14, AG 36, Bilaga V del 2.20

46

 

250

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

IAS 27.28, IAS 1.83 a ii

2

 

260

(–) Utdelningar under verksamhetsåret

IAS 32.35

 

 

270

Minoritetsintressen [innehav utan bestämmande inflytande]

IAS 27.4, IAS 1.54 q, IAS 27.27

 

 

280

Ackumulerat annat totalresultat

IAS 27.27–28, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 100

46

 

290

Övriga poster

IAS 27.27-28

46

 

300

SUMMA EGET KAPITAL

IAS 1.9 c, IG 6

46

 

310

SUMMA EGET KAPITAL OCH SUMMA SKULDER

IAS 1.IG6

 

 

▼M2

2.    Resultaträkning



 

Referenser

Uppdelning i tabell

Inne-varande period

010

010

Ränteintäkter

IAS 1.97, IAS 18.35 b iii, bilaga V del 2.21

16

 

020

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.20 a i, B5 e, bilaga V del 2.24

 

 

030

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.20 a i, B5 e

 

 

040

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 b, IAS 39.55 b, IAS 39.9

 

 

050

Lån och fordringar

IFRS 7.20 b, IAS 39.9, 39.46 a

 

 

060

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.20 b, IAS 39.9, 39.46 b

 

 

070

Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk

IAS 39.9, bilaga V del 2.23

 

 

080

Andra tillgångar

Bilaga V del 2.25

 

 

090

(Räntekostnader)

IAS 1.97, bilaga V del 2.21

16

 

100

(Finansiella skulder som innehas för handel)

IFRS 7.20 a i, B5 e, bilaga V del 2.24

 

 

110

(Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet)

IFRS 7.20 a i, B5 e

 

 

120

(Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde)

IFRS 7.20 b, IAS 39.47

 

 

130

(Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk)

IAS 39.9, bilaga V del 2.23

 

 

140

(Övriga skulder)

Bilaga V del 2.26

 

 

150

(Kostnader för aktiekapital som återbetalas på begäran)

IFRIC 2.11

 

 

160

Intäkter från utdelningar

IAS 18.35 b v, bilaga V del 2.28

 

 

170

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.20 a i, B5 e

 

 

180

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.20 a i, B5 e, IAS 39.9

 

 

190

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 a ii, IAS 39.9, 39.55 b

 

 

200

Avgifts- och provisionsintäkter

IFRS 7.20 c

22

 

210

(Avgifts- och provisionskostnader)

IFRS 7.20 c

22

 

220

Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, netto

IFRS 7.20 a ii–v, bilaga V del 2.97

16

 

230

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 a ii, IAS 39.9, 39.55 b

 

 

240

Lån och fordringar

IFRS 7.20 a iv, IAS 39.9, 39.56

 

 

250

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.20 a iii, IAS 39.9, 39.56

 

 

260

Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde

IFRS 7.20 a v, IAS 39.56

 

 

270

Övriga

 

 

 

280

Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto

IFRS 7.20 a i, IAS 39.55 a

16

 

290

Vinster eller (–) förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto

IFRS 7.20 a i, IAS 39.55 a

16, 45

 

300

Vinster eller (–) förluster av säkringsredovisning, netto

IFRS 7.24, bilaga V del 2.30

16

 

310

Valutakursdifferenser [vinst eller (–) förlust], netto

IAS 21.28, 52 a

 

 

330

Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar, netto

IAS 1.34

45

 

340

Övriga rörelseintäkter

Bilaga V del 2.141–143

45

 

350

(Övriga rörelsekostnader)

Bilaga V del 2.141–143

45

 

355

SUMMA RÖRELSEINTÄKTER, NETTO

 

 

 

360

(Administrationskostnader)

 

 

 

370

(Personalkostnader)

IAS 19.7, IAS 1.102, IG 6

44

 

380

(Övriga administrationskostnader)

 

 

 

390

(Avskrivningar)

IAS 1.102, 104

 

 

400

(Egendom, anläggningar och utrustning)

IAS 1.104, IAS 16.73 e vii

 

 

410

(Förvaltningsfastigheter)

IAS 1.104, IAS 40.79 d iv

 

 

420

(Övriga immateriella tillgångar)

IAS 1.104, IAS 38.118 e vi

 

 

430

(Avsättningar eller (–) återföring av avsättningar)

IAS 37.59, 84, IAS 1.98 b f g

43

 

440

(Åtaganden och lämnade garantier)

 

 

 

450

(Övriga avsättningar)

 

 

 

460

(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet)

IFRS 7.20 e

16

 

470

(Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde)

IFRS 7.20 e, IAS 39.66

 

 

480

(Finansiella tillgångar som kan säljas)

IFRS 7.20 e, IAS 39.67

 

 

490

(Lån och fordringar)

IFRS 7.20 e, IAS 39.63

 

 

500

(Investeringar som innehas till förfallodagen)

IFRS 7.20 e, IAS 39.63

 

 

510

(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag)

IAS 28.40–43

16

 

520

(Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar)

IAS 36.126 a b

16

 

530

(Egendom, anläggningar och utrustning)

IAS 16.73 e v–vi

 

 

540

(Förvaltningsfastigheter)

IAS 40.79 d v

 

 

550

(Goodwill)

IFRS 3, bilaga B67 d v, IAS 36.124

 

 

560

(Övriga immateriella tillgångar)

IAS 38.118 e iv v

 

 

570

(Övrigt)

IAS 36.126 a b

 

 

580

Negativ goodwill som redovisas i resultaträkningen

IFRS 3, bilaga B64 n i

 

 

590

Andel av vinsten eller (–) förlusten på investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.82 c

 

 

600

Vinst eller (–) förlust från anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning och inte är avvecklade verksamheter

IFRS 5.37, bilaga V del 2.27

 

 

610

VINST ELLER (–) FÖRLUST FÖRE SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER

IAS 1.102, IG 6, IFRS 5.33 A

 

 

620

(Skattekostnad eller (–) skatteintäkt i samband med resultat för kvarvarande verksamheter)

IAS 1.82 d, IAS 12.77

 

 

630

VINST ELLER (–) FÖRLUST EFTER SKATT FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER

IAS 1, IG 6

 

 

640

Vinst eller (–) förlust efter skatt för avvecklade verksamheter

IAS 1.82 e, IFRS 5.33 a, 5.33 A

 

 

650

Vinst eller (–) förlust före skatt för avvecklade verksamheter

IFRS 5.33 b i

 

 

660

(Skattekostnad eller (–) skatteintäkt i samband med avvecklade verksamheter)

IFRS 5.33 b ii, iv

 

 

670

ÅRETS VINST ELLER (–) FÖRLUST

IAS 1.82 f

 

 

680

Hänförlig till minoritetsintressen [innehav utan bestämmande inflytande]

IAS 1.83 a i

 

 

690

Hänförlig till moderföretagets ägare

IAS 1.83 a ii

 

 

3.    Rapport över totalresultat



 

Referenser

Innevarande period

010

010

Årets vinst eller (–) förlust

IAS 1.7, 81 b, 83 a, IG6

 

020

Annat totalresultat

IAS 1.7, 81 b, IG6

 

030

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet

IAS 1.82A a

 

040

Materiella tillgångar

IAS 1.7, IG6, IAS 16.39–40

 

050

Immateriella tillgångar

IAS 1.7, IAS 38.85–86

 

060

Försäkringstekniska vinster eller (–) förluster på förmånsbestämda pensionsplaner

IAS 1.7, IG6, IAS 19.93A

 

070

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning

IFRS 5.38

 

080

Andel av andra redovisade intäkter och kostnader i enheter som redovisas enligt kapitalandelsmetoden

IAS 1.82 h, IG6, IAS 28.11

 

090

Inkomstskatt för poster som inte kommer att omklassificeras

IAS 1.91 b, bilaga V del 2.31

 

100

Poster som kan komma att omklassificeras till resultatet

IAS 1.82A b

 

110

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet [effektiv del]

IAS 39.102 a

 

120

Värderingsvinster eller (–) värderingsförluster som hänförs till eget kapital

IAS 39.102 a

 

130

Överfört till resultatet

IAS 1.7, 92–95, IAS 39.102 a

 

140

Andra omklassificeringar

 

 

150

Omräkning av utländsk valuta

IAS 1.7, IG6, IAS 21.52 b

 

160

Omräkningsvinster eller (–) omräkningsförluster som hänförs till eget kapital

IAS 21.32, 38–47

 

170

Överfört till resultatet

IAS 1.7, 92–95, IAS 21.48–49

 

180

Andra omklassificeringar

 

 

190

Kassaflödessäkringar [effektiv del]

IAS 1.7, IG6, IFRS 7.23 c, IAS 39.95 a–96

 

200

Värderingsvinster eller (–) värderingsförluster som hänförs till eget kapital

IAS 1.IG6, IAS 39.95 a–96

 

210

Överfört till resultatet

IAS 1.7, 92–95, IG6, IAS 39.97–101

 

220

Överfört till ursprungligt bokfört belopp för säkrade poster

IAS 1, IG6, IAS 39.97–101

 

230

Andra omklassificeringar

 

 

240

Finansiella tillgångar som kan säljas

IAS 1.7, IG 6, IFRS 7.20 a ii, IAS 1.IG6, IAS 39.55 b

 

250

Värderingsvinster eller (–) värderingsförluster som hänförs till eget kapital

IFRS 7.20 a ii, IAS 1.IG6, IAS 39.55 b

 

260

Överfört till resultatet

IFRS 7.20 a ii, IAS 1.7, IAS 1.92–95, IAS 1.IG6, IAS 39.55 b

 

270

Andra omklassificeringar

IFRS 5.IG exempel 12

 

280

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning

IFRS 5.38

 

290

Värderingsvinster eller (–) värderingsförluster som hänförs till eget kapital

IFRS 5.38

 

300

Överfört till resultatet

IAS 1.7, 92–95, IFRS 5.38

 

310

Andra omklassificeringar

IFRS 5.IG exempel 12

 

320

Andel av övriga redovisade intäkter och utgifter för investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.82 h, IG6, IAS 28.11

 

330

Inkomstskatt för poster som kan omklassificeras till vinst eller (–) förlust

IAS 1.91 b, IG6, bilaga V del 2.31

 

340

Summa totalresultat för året

IAS 1.7, 81A a, IG6

 

350

Hänförlig till minoritetsintressen [innehav utan bestämmande inflytande]

IAS 1.83 b i, IG6

 

360

Hänförlig till moderföretagets ägare

IAS 1.83 b ii, IG6

 

4.    Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor

4.1    Finansiella tillgångar som innehas för handel



 

Referenser

Redovisat värde

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

IFRS 7.9 c, bilaga V del 2.46

010

020

010

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

020

varav: till anskaffningsvärde

IAS 39.46 c

 

 

030

varav: kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

040

varav: övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

050

varav: icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

060

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

070

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

080

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

090

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

100

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

110

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

120

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

130

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

140

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

150

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

160

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

170

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

180

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

4.2    Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet



 

Referenser

Redovisat värde

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

IFRS 7.9 c, bilaga V del 2.46

010

020

010

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

020

varav: till anskaffningsvärde

IAS 39.46 c

 

 

030

varav: kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

040

varav: övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

050

varav: icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

060

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

070

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

080

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

090

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

100

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

110

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

120

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

130

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

140

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

150

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

160

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

170

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

180

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

190

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM IDENTIFIERAS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

 

4.3    Finansiella tillgångar som kan säljas



 

Referenser

Redovisat värde av icke-nedskrivna tillgångar

Redovisat värde av nedskrivna tillgångar

Redovisat värde

Ackumulerad nedskrivning

IAS 39.58–62

Bilaga V del 2.34

Bilaga V del 2.46

010

020

030

040

010

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

020

varav: till anskaffningsvärde

IAS 39.46 c

 

 

 

 

030

varav: kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

040

varav: övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

050

varav: icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

060

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

070

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

080

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

090

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

100

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

110

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

120

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

130

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

140

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

150

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

160

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

170

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

180

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

190

FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

 

 

 

 

4.4    Lån och fordringar samt investeringar som innehas till förfallodagen



 

Referenser

Icke-nedskrivna tillgångar [redovisat bruttovärde]

Nedskrivna tillgångar [redovisat bruttovärde]

Specifika reserveringar för individuellt bedömda finansiella tillgångar

Specifika reserveringar för kollektivt bedömda finansiella tillgångar

Kollektiva reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats

Redovisat värde

 

IFRS 7.37 b, IFRS 7.IG 29 a, IAS 39.58–59

IAS 39.AG 84–92, bilaga V del 2.36

IAS 39.AG 84–92, bilaga V del 2.37

IAS 39.AG 84–92, bilaga V del 2.38

Bilaga V del 2.39

010

020

030

040

050

060

010

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

020

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

030

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

040

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

050

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

060

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

070

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

080

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

090

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

100

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

110

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

120

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

130

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

 

140

LÅN OCH FORDRINGAR

IAS 39,9 AG 16, AG26, bilaga V del 1.16

 

 

 

 

 

 

150

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

160

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

170

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

180

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

190

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

200

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

210

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

220

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

230

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

240

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

250

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

260

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

270

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

 

280

INNEHAS TILL FÖRFALLODAGEN

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

 

 

 

 

4.5    Efterställda finansiella tillgångar



 

Referenser

Redovisat värde

010

010

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

020

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

030

EFTERSTÄLLDA [FÖR UTFÄRDAREN] FINANSIELLA TILLGÅNGAR

Bilaga V del 2.40, 54

 

5.    Uppdelning av lån och förskott per produkt



 

 

Referenser

Centralbanker

Offentlig sektor

Kreditinstitut

Övriga finansiella företag

Icke-finansiella företag

Hushåll

Bilaga V del 1.35 a

Bilaga V del 1.35 b

Bilaga V del 1.35 c

Bilaga V del 1.35 d

Bilaga V del 1.35 e

Bilaga V del 1.35 f

010

020

030

040

050

060

Per produkt

010

På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]

Bilaga V del 2.41 a

 

 

 

 

 

 

020

Kreditkortsfordringar

Bilaga V del 2.41 b

 

 

 

 

 

 

030

Kundfordringar

Bilaga V del 2.41 c

 

 

 

 

 

 

040

Finansiell leasing

Bilaga V del 2.41 d

 

 

 

 

 

 

050

Omvända repolån

Bilaga V del 2.41 e

 

 

 

 

 

 

060

Lån med andra villkor

Bilaga V del 2.41 f

 

 

 

 

 

 

070

Förskott som inte är lån

Bilaga V del 2.41 g

 

 

 

 

 

 

080

LÅN OCH FÖRSKOTT

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

Per säkerhet

090

varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]

Bilaga V del 2.41 h

 

 

 

 

 

 

100

varav: övriga lån mot säkerhet

Bilaga V del 2.41 i

 

 

 

 

 

 

Per ändamål

110

varav: konsumtionskredit

Bilaga V del 2.41 j

 

 

 

 

 

 

120

varav: bostadslån

Bilaga V del 2.41 k

 

 

 

 

 

 

Per prioriteringsordning

130

varav: projektfinansieringslån

Bilaga V del 2.41 l

 

 

 

 

 

 

6.    Uppdelning av lån och förskott till icke-finansiella företag per Nace-kod



 

Referenser

Icke-finansiella företag

Redovisat bruttovärde

varav: nödlidande

Ackumulerad nedskrivning eller ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

Bilaga V del 2.45

Bilaga V.del 2. 145-162

Bilaga V del 2.46

010

012

020

010

A  Jordbruk, skogsbruk och fiske

Nace-förordningen

 

 

 

020

B  Utvinning av mineral

Nace-förordningen

 

 

 

030

C  Tillverkning

Nace-förordningen

 

 

 

040

D  Försörjning av el, gas, värme och kyla

Nace-förordningen

 

 

 

050

E  Vattenförsörjning

Nace-förordningen

 

 

 

060

F  Byggverksamhet

Nace-förordningen

 

 

 

070

G  Partihandel och detaljhandel

Nace-förordningen

 

 

 

080

H  Transport och magasinering

Nace-förordningen

 

 

 

090

I  Hotell- och restaurangverksamhet

Nace-förordningen

 

 

 

100

J  Information och kommunikation

Nace-förordningen

 

 

 

110

L  Fastighetsverksamhet

Nace-förordningen

 

 

 

120

M  Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

Nace-förordningen

 

 

 

130

N  Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

Nace-förordningen

 

 

 

140

O  Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring

Nace-förordningen

 

 

 

150

P  Utbildning

Nace-förordningen

 

 

 

160

Q  Vård och omsorg, sociala tjänster

Nace-förordningen

 

 

 

170

R  Kultur, nöje och fritid

Nace-förordningen

 

 

 

180

S  Övriga tjänster

Nace-förordningen

 

 

 

190

LÅN OCH FÖRSKOTT

Bilaga V, del 1.24, 27, 42, 43

 

 

 

7.    Finansiella tillgångar med avdrag för värdeminskning som har förfallit eller skrivits ned



 

Referenser

Förfallna men ej nedskrivna

Redovisat värde av nedskrivna tillgångar

Specifika reserveringar för individuellt bedömda finansiella tillgångar

Specifika reserveringar för kollektivt bedömda finansiella tillgångar

Kollektiva reserveringar för förluster som har uppstått men som inte har redovisats

Ackumulerade avskrivningar

≤ 30 dagar

> 30 dagar ≤ 60 dagar

> 60 dagar ≤ 90 dagar

> 90 dagar ≤ 180 dagar

> 180 dagar ≤ 1 år

> 1 år

IFRS 7.37 a, IG 26–28, bilaga V del 2.47–48

IAS 39.58–70

IAS 39 AG 84–92, IFRS 7.37 b, bilaga V del 2.36

IAS 39 AG 84–92, bilaga V del 2.37

IAS 39 AG 84–92, bilaga V del 2.38

IAS 39 AG 84–92, IFRS 7.16,37 b, B5 d, bilaga V del 2.49–50

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

010

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

varav: till anskaffningsvärde

IAS 39.46 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

varav: kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

varav: övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

varav: icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

TOTALT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lån och förskott per produkt, per säkerhet och per prioriteringsordning

200

På begäran [avista] och med kort varsel [löpande räkning]

Bilaga V del 2.41 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Kreditkortsfordringar

Bilaga V del 2.41 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Kundfordringar

Bilaga V del 2.41 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Finansiell leasing

Bilaga V del 2.41 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Omvända repolån

Bilaga V del 2.41 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Lån med andra villkor

Bilaga V del 2.41 f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

Förskott som inte är lån

Bilaga V del 2.41 g

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

varav: hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]

Bilaga V del 2.41 h

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

varav: övriga lån mot säkerhet

Bilaga V del 2.41 i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

varav: konsumtionskredit

Bilaga V del 2.41 j

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

varav: bostadslån

Bilaga V del 2.41 k

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

varav: projektfinansieringslån

Bilaga V del 2.41 l

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8.    Uppdelning av finansiella skulder

8.1    Uppdelning av finansiella skulder per produkt och motpartssektor



 

Referenser

Redovisat värde

Belopp för kumulativ förändring i verkliga värden som kan hänföras till förändringar i kreditrisk

Belopp som enligt avtal ska betalas på förfallodagen

Innehas för handel

Värderade till verkligt värde via resultatet

Upplupet anskaffningsvärde

Säkringsredovisning

IFRS 7.8 e ii, IAS 39.9, AG 14–15

IFRS 7.8 e i, IAS 39.9

IFRS 7.8 f, IAS 39.47

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

IFRS 7.10 a, kapitalkravsförordn. art. 30 b, art. 424.1 d i

IFRS 7.10 b

010

020

030

037

040

050

010

Derivat

IAS 39.9, AG 15 a

 

 

 

 

 

 

020

Korta positioner

IAS 39, AG 15 b

 

 

 

 

 

 

030

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

040

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

050

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

 

 

 

060

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

070

Löpande räkningar/inlåning över natten

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.1

 

 

 

 

 

 

080

Inlåning med överenskommen löptid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.2

 

 

 

 

 

 

090

Inlåning med uppsägningstid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.3, bilaga V del 2.51

 

 

 

 

 

 

100

Repoavtal

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.4

 

 

 

 

 

 

110

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

120

Löpande räkningar/inlåning över natten

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.1

 

 

 

 

 

 

130

Inlåning med överenskommen löptid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.2

 

 

 

 

 

 

140

Inlåning med uppsägningstid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.3, bilaga V del 2.51

 

 

 

 

 

 

150

Repoavtal

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.4

 

 

 

 

 

 

160

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

170

Löpande räkningar/inlåning över natten

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.1

 

 

 

 

 

 

180

Inlåning med överenskommen löptid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.2

 

 

 

 

 

 

190

Inlåning med uppsägningstid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.3, bilaga V del 2.51

 

 

 

 

 

 

200

Repoavtal

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.4

 

 

 

 

 

 

210

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

220

Löpande räkningar/inlåning över natten

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.1

 

 

 

 

 

 

230

Inlåning med överenskommen löptid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.2

 

 

 

 

 

 

240

Inlåning med uppsägningstid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.3, bilaga V del 2.51

 

 

 

 

 

 

250

Repoavtal

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.4

 

 

 

 

 

 

260

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

270

Löpande räkningar/inlåning över natten

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.1

 

 

 

 

 

 

280

Inlåning med överenskommen löptid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.2

 

 

 

 

 

 

290

Inlåning med uppsägningstid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.3, bilaga V del 2.51

 

 

 

 

 

 

300

Repoavtal

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.4

 

 

 

 

 

 

310

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

 

320

Löpande räkningar/inlåning över natten

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.1

 

 

 

 

 

 

330

Inlåning med överenskommen löptid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.2

 

 

 

 

 

 

340

Inlåning med uppsägningstid

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.3, bilaga V del 2.51

 

 

 

 

 

 

350

Repoavtal

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9.4

 

 

 

 

 

 

360

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31, bilaga V del 2.52

 

 

 

 

 

 

370

Depositionsbevis

Bilaga V del 2.52 a

 

 

 

 

 

 

380

Värdepapper mot säkerhet av tillgångar (asset-backed)

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 61

 

 

 

 

 

 

390

Säkerställda obligationer

Kapitalkravsförordn. art. 129.1

 

 

 

 

 

 

400

Hybridkontrakt

IAS 39.10–39.11, AG27, AG29, IFRIC 9, bilaga V del 2.52 d

 

 

 

 

 

 

410

Andra emitterade värdepapper

Bilaga V del 2.52 e

 

 

 

 

 

 

420

Konvertibla sammansatta finansiella instrument

IAS 32.AG 31

 

 

 

 

 

 

430

Icke-konvertibla

 

 

 

 

 

 

 

440

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

 

 

 

 

 

450

FINANSIELLA SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

8.2    Efterställda finansiella skulder



 

Redovisat värde

 

Referenser

Värderade till verkligt värde via resultatet

Till upplupet anskaffningsvärde

IFRS 7.8 e i, IAS 39.9

IFRS 7.8 f, IAS 39.47

010

020

010

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

020

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

030

EFTERSTÄLLDA FINANSIELLA SKULDER

Bilaga V del 2.53–54

 

 

9.    Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden

9.1    Exponeringar utanför balansräkningen: Låneåtaganden, finansiella garantier och andra ingångna förpliktelser



 

Referenser

Nominellt belopp

IFRS 7.36 a, B10 c d, kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.62

010

010

Låneåtaganden

IAS 39.2 h, 4 a c, BC 15, kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.56–57

 

021

varav: nödlidande

Bilaga V del 2.61

 

030

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

040

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

050

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

060

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

070

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

080

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

090

Utställda finansiella garantier

IAS 39.9 AG 4, BC 21, IFRS 4 A, kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.56, 58

 

101

varav: nödlidande

Bilaga V del 2.61

 

110

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

120

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

130

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

140

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

150

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

160

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

170

Övriga åtaganden

Kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.56, 59

 

181

varav: nödlidande

Bilaga V del 2.61

 

190

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

200

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

210

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

220

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

230

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

240

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

9.2    Låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna förpliktelser



 

Referenser

Maximalt garantibelopp som kan komma i fråga

Nominellt belopp

IFRS 7.36 b, bilaga V del 2.63

Bilaga V del 2.63

010

020

010

Erhållna lånelöften

IAS 39.2 h, 4 a c, BC 15, bilaga V del 2.56–57

 

 

020

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

030

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

040

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

050

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

060

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

070

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

080

Erhållna finansiella garantier

IAS 39.9 AG 4, BC 21, IFRS 4 A, bilaga V del 2.56, 58

 

 

090

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

100

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

110

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

120

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

130

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

140

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

150

Övriga erhållna åtaganden

Bilaga V del 2.56, 59

 

 

160

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

170

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

180

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

190

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

200

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

210

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

10.    Derivat – Handel



Per typ av risk/per typ av produkt eller per typ av marknad

Referenser

Redovisat värde

Teoretiskt belopp

Finansiella tillgångar som innehas för handel

Finansiella skulder som innehas för handel

Summa handel

varav: sålda

Bilaga V del 2.69

Bilaga V del 2.69

Bilaga V del 2.70–71

Bilaga V del 2.72

010

020

030

040

010

Ränteintäkter

Bilaga V del 2.67 a

 

 

 

 

020

varav: ekonomiska säkringar

Bilaga V del 2.74

 

 

 

 

030

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

040

Övriga OTC

 

 

 

 

 

050

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

060

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

070

Eget kapital

Bilaga V del 2.67 b

 

 

 

 

080

varav: ekonomiska säkringar

Bilaga V del 2.74

 

 

 

 

090

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

100

Övriga OTC

 

 

 

 

 

110

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

120

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

130

Utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.67 c

 

 

 

 

140

varav: ekonomiska säkringar

Bilaga V del 2.74

 

 

 

 

150

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

160

Övriga OTC

 

 

 

 

 

170

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

180

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

190

Kredit

Bilaga V del 2.67 d

 

 

 

 

200

varav: ekonomiska säkringar

Bilaga V del 2.74

 

 

 

 

210

Kreditswappar

 

 

 

 

 

220

Kreditspreadoption

 

 

 

 

 

230

Totalavkastningsswappar

 

 

 

 

 

240

Övriga

 

 

 

 

 

250

Vara

Bilaga V del 2.67 e

 

 

 

 

260

varav: ekonomiska säkringar

Bilaga V del 2.74

 

 

 

 

270

Övriga

Bilaga V del 2.67 f

 

 

 

 

280

varav: ekonomiska säkringar

Bilaga V del 2.74

 

 

 

 

290

DERIVAT

IAS 39.9

 

 

 

 

300

varav: OTC – kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c, 2.75 a

 

 

 

 

310

varav: OTC – övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d, 2.75 b

 

 

 

 

320

varav: OTC – rest

Bilaga V del 2.75 c

 

 

 

 

11.    Derivat – Säkringsredovisning

11.1    Derivat – Säkringsredovisning: Uppdelning per typ av risk och typ av säkring



Per produkt eller per typ av marknad

Referenser

Redovisat värde

Teoretiskt belopp

Tillgångar

Skulder

Summa säkring

varav: sålda

Bilaga V del 2.69

Bilaga V del 2.69

Bilaga V del 2.70, 71

Bilaga V del 2.72

010

020

030

040

010

Ränteintäkter

Bilaga V del 2.67 a

 

 

 

 

020

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

030

Övriga OTC

 

 

 

 

 

040

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

050

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

060

Eget kapital

Bilaga V del 2.67 b

 

 

 

 

070

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

080

Övriga OTC

 

 

 

 

 

090

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

100

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

110

Utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.67 c

 

 

 

 

120

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

130

Övriga OTC

 

 

 

 

 

140

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

150

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

160

Kredit

Bilaga V del 2.67 d

 

 

 

 

170

Kreditswappar

 

 

 

 

 

180

Kreditspreadoption

 

 

 

 

 

190

Totalavkastningsswappar

 

 

 

 

 

200

Övriga

 

 

 

 

 

210

Vara

Bilaga V del 2.67 e

 

 

 

 

220

Övriga

Bilaga V del 2.67 f

 

 

 

 

230

SÄKRINGAR TILL VERKLIGT VÄRDE

IFRS 7.22 b, IAS 39.86 a

 

 

 

 

240

Ränteintäkter

Bilaga V del 2.67 a

 

 

 

 

250

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

260

Övriga OTC

 

 

 

 

 

270

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

280

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

290

Eget kapital

Bilaga V del 2.67 b

 

 

 

 

300

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

310

Övriga OTC

 

 

 

 

 

320

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

330

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

340

Utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.67 c

 

 

 

 

350

Optioner i OTC-handel

 

 

 

 

 

360

Övriga OTC

 

 

 

 

 

370

Optioner i en organiserad marknad

 

 

 

 

 

380

Organiserad marknad, övrigt

 

 

 

 

 

390

Kredit

Bilaga V del 2.67 d

 

 

 

 

400

Kreditswappar

 

 

 

 

 

410

Kreditspreadoption

 

 

 

 

 

420

Totalavkastningsswappar

 

 

 

 

 

430

Övriga

 

 

 

 

 

440

Vara

Bilaga V del 2.67 e

 

 

 

 

450

Övriga

Bilaga V del 2.67 f

 

 

 

 

460

KASSAFLÖDESSÄKRINGAR

IFRS 7.22 b, IAS 39.86 b

 

 

 

 

470

SÄKRING AV NETTOINVESTERINGAR I UTLANDSVERKSAMHET

IFRS 7.22 b, IAS 39.86 c

 

 

 

 

480

SÄKRING AV VERKLIGT VÄRDE AVSEENDE RÄNTERISK I PORTFÖLJ

IAS 39.89A, IE 1–31

 

 

 

 

490

KASSAFLÖDESSÄKRING AVSEENDE RÄNTERISK I PORTFÖLJ

IAS 39 IG F6 1–3

 

 

 

 

500

DERIVATSÄKRINGSREDOVISNING

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

 

 

 

 

510

varav: OTC – kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c, 2.75 a

 

 

 

 

520

varav: OTC – övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d, 2.75 b

 

 

 

 

530

varav: OTC – rest

Bilaga V del 2.75 c

 

 

 

 

12.    Förändringar i avsättningar för kreditförluster och värdeminskning av aktieinstrument



 

Referenser

Ingående balans

Ökningar på grund av belopp som avsatts för beräknade låneförluster under perioden

Minskningar på grund av belopp som avsatts för beräknade låneförluster under perioden

Minskningar på grund av belopp som avsatts för reserveringar

Överföringar mellan reserveringar

Andra justeringar

Utgående balans

Återvinning som redovisas direkt i resultatet

Värdejusteringar som redovisas direkt i resultatet

 

Bilaga V del 2.77

Bilaga V del 2.77

Bilaga V del 2.78

 

 

 

 

Bilaga V del 2.78

010

020

030

040

050

060

070

080

090

010

Aktieinstrument

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Specifika reserveringar för individuellt bedömda finansiella tillgångar

IAS 39.63–70, AG 84-92, IFRS 7.37 b, bilaga V del 2.36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Värdepapper

Bilaga V del 1.26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Specifika reserveringar för kollektivt bedömda finansiella tillgångar

IAS 39.59, 64, bilaga V del 2.37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Värdepapper

Bilaga V del 1.26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Kollektiva reserveringar för förluster för finansiella tillgångar som har uppstått men som inte har redovisats

IAS 39.59, 64, bilaga V del 2.38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Värdepapper

Bilaga V del 1.26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13.    Erhållna säkerheter och garantier

13.1    Uppdelning av lån och förskott per säkerhet och garanti



 

Maximalt belopp för säkerhet eller garanti som kan komma i fråga

Garantiförbindelser och säkerhet

Referenser

Hypotekslån [lån med säkerhet i fastigheter]

Övriga lån mot säkerhet

Erhållna finansiella garantier

Bostadsfastighet

Kommersiell fastighet

Kontant [utfärdade skuldinstrument]

Övrigt

IFRS 7.36 b

Bilaga V del 2.81 a

Bilaga V del 2.81 a

Bilaga V del 2.81 b

Bilaga V del 2.81 b

Bilaga V del 2.81 c

010

020

030

040

050

010

Lån och förskott

Bilaga V del 2.81

 

 

 

 

 

020

varav: Övriga finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

 

 

 

030

varav: Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

 

 

 

040

varav: Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

 

 

 

13.2    Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen]



 

Referenser

Redovisat värde

010

010

Anläggningstillgångar som innehas för försäljning

IFRS 7.38 a

 

020

Egendom, anläggningar och utrustning

IFRS 7.38 a

 

030

Förvaltningsfastighet

IFRS 7.38 a

 

040

Aktier och skuldinstrument

IFRS 7.38 a

 

050

Övriga

IFRS 7.38 a

 

060

Totalt

 

 

13.3    Säkerhet som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerad



 

Referenser

Redovisat värde

010

010

Fallissemang [materiella tillgångar]

IFRS 7.38 a, bilaga V del 2.84

 

14.    Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till verkligt värde



 

Referenser

Verkligt värde-hierarki IFRS 13.93 b

Förändring i verkligt värde för perioden ITS V del 2.86

Ackumulerad förändring i verkligt värde före skatt ITS V del 2.87

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 2

Nivå 3

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

IFRS 13.76

IFRS 13.81

IFRS 13.86

IFRS 13.81

IFRS 13.86, 93 f

IFRS 13.76

IFRS 13.81

IFRS 13.86

010

020

030

040

050

060

070

080

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

010

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Derivat

IAS 39.9

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.8 h d, IAS 39.9

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9, bilaga V del 1.19

 

 

 

 

 

 

 

 

SKULDER

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Finansiella skulder som innehas för handel

IFRS 7.8 e ii, IAS 39.9, AG 14–15

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Derivat

IAS 39.9, AG 15 a

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Korta positioner

IAS 39, AG 15 b

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 e i, IAS 39.9

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9, bilaga V del 1.19

 

 

 

 

 

 

 

 

15.    Borttagande från rapporten över finansiell ställning och finansiella skulder som är knutna till överförda finansiella tillgångar



 

Referenser

Överförda finansiella tillgångar som redovisas i sin helhet

Överförda finansiella tillgångar som redovisas efter graden av institutets fortsatta deltagande

Utestående kapitalbelopp för de överförda finansiella tillgångar som i sin helhet har tagits bort från rapporten över finansiell ställning och för vilka institutet fortfarande har rättigheter

Belopp som har tagits bort från rapporten över finansiell ställning för kapitaländamål

Överförda tillgångar

Tillhörande skulder ITS V del 2.89

Utestående kapitalbelopp för de ursprungliga tillgångarna

Redovisat värde för tillgångar som fortfarande redovisas [fortsatt deltagande]

Redovisat värde av tillhörande skulder

Redovisat värde

Varav: värde-papperiseringar

Varav: repor

Redovisat värde

Varav: värde-papperiseringar

Varav: repor

IFRS 7.42D e

IFRS 7.42D e, kapitalkravsförordn. art. 4.1 61

IFRS 7.42D e, bilaga V del 2.91, 92

IFRS 7.42D e

IFRS 7.42D e

IFRS 7.42D e, bilaga V del 2.91, 92

 

IFRS 7.42D f

IFRS 7.42D f, bilaga V del 2.89

 

Kapitalkravsförordn. art. 109, bilaga V del 2.90

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

010

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Lån och fordringar

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M3

16.    Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

16.1    Ränteintäkter och räntekostnader per instrumentet och motpartssektor



 

Innevarande period

 

Hänvisningar

Inkomst

Kostnader

Bilaga V del 2.95

Bilaga V del 2.95

010

020

010

Derivat – Handel

IAS 39.9, Bilaga V del 2.96

 

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

 

030

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

040

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

050

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

060

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

070

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

080

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

090

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

100

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

110

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

120

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

130

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

140

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

150

Övriga tillgångar

Bilaga V del 1.51

 

 

160

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

170

Centralbanker

Bilaga V del 1.35 a

 

 

180

Offentlig sektor

Bilaga V del 1.35 b

 

 

190

Kreditinstitut

Bilaga V del 1.35 c

 

 

200

Andra finansiella företag

Bilaga V del 1.35 d

 

 

210

Icke-finansiella företag

Bilaga V del 1.35 e

 

 

220

Hushåll

Bilaga V del 1.35 f

 

 

230

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

240

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

 

250

Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk

Bilaga V del 2.95

 

 

260

Övriga skulder

Bilaga V del 2.10

 

 

270

RÄNTA

IAS 18.35 b, IAS 1.97

 

 

16.2    Resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet, per instrument



 

Hänvisningar

Innevarande period

010

010

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

050

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER TILL FÖLJD AV BORTTAGANDE FRÅN RAPPORTEN ÖVER FINANSIELL STÄLLNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INTE VÄRDERATS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET, NETTO

IFRS 7.20 a v–vii, IAS 39.55 a

 

16.3    Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per instrument



 

Hänvisningar

Innevarande period

 

010

010

Derivat

IAS 39.9

 

020

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

030

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

040

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

050

Korta positioner

IAS 39, AG 15 b

 

060

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

070

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

080

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

090

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL, NETTO

IFRS 7.20 a i

 

16.4.    Resultat för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel per risk



 

Hänvisningar

Innevarande period

 

010

010

Ränteinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 a

 

020

Egetkapitalinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 b

 

030

Valutahandel och derivat relaterade till utländsk valuta och guld

Bilaga V del 2.99 c

 

040

Kreditriskinstrument och tillhörande derivat

Bilaga V del 2.99 d

 

050

Derivat relaterade till råvaror

Bilaga V del 2.99 e

 

060

Övrigt

Bilaga V del 2.99 f

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL, NETTO

IFRS 7.20 a i

 

16.5    Resultat för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument



 

Hänvisningar

Innevarande period

Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk

 

Bilaga V del 2.100

010

020

010

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

020

Skuldebrev

Bilaga V del 1.26

 

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.27

 

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9

 

 

050

Emitterade räntebärande värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32-34

 

 

070

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER FÖR FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM IDENTIFIERAS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET, NETTO

IFRS 7.20 a i

 

 

16.6    Resultat av säkringsredovisning



 

Hänvisningar

Innevarande period

010

010

Förändringar i verkligt värde för säkringsinstrumentet [inbegripet avbrott]

IFRS 7.24 a i

 

020

Förändringar i verkligt värde av den säkrade posten som kan hänföras till den säkrade risken

IFRS 7.24 a ii

 

030

Ineffektivitet för kassaflödessäkringar som har redovisats i resultatet

IFRS 7.24 b

 

040

Ineffektivitet för säkringar av nettoinvestering i utlandsverksamheter som har redovisats i resultatet

IFRS 7.24 c

 

050

VINSTER ELLER (–) FÖRLUSTER AV SÄKRINGSREDOVISNING, NETTO

IFRS 7.24

 

16.7    Nedskrivning av finansiella och icke-finansiella tillgångar



 

Innevarande period

 

 

Hänvisningar

Tillägg

Bilaga V del 2.102

Återföringar

Bilaga V del 2.102

Totalt

Ackumulerad nedskrivning

010

020

030

040

010

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderats till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.20 e

 

 

 

 

020

Finansiella tillgångar som värderas till anskaffningsvärde

IFRS 7.20 e, IAS 39.66

 

 

 

 

030

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.20 e, IAS 39.67-70

 

 

 

 

040

Lån och fordringar

IFRS 7.20 e, IAS 39.63-65

 

 

 

 

050

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.20 e, IAS 39.63-65

 

 

 

 

060

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 28.40-43

 

 

 

 

070

Dotterföretag

IFRS 10 bilaga A

 

 

 

 

080

Joint ventures

IAS 28.3

 

 

 

 

090

Intresseföretag

IAS 28.3

 

 

 

 

100

Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av icke-finansiella tillgångar

IAS 36.126 a, b

 

 

 

 

110

Egendom, anläggningar och utrustning

IAS 16.73 e v–vi

 

 

 

 

120

Förvaltningsfastigheter

IAS 40.79 d v

 

 

 

 

130

Goodwill

IAS 36.10b, IAS 36.88-99, 124, IFRS 3 bilaga B67 d v

 

 

 

 

140

Övriga immateriella tillgångar

IAS 38.118 e iv v

 

 

 

 

145

Övrigt

IAS 36.126 a, b

 

 

 

 

150

TOTALT

 

 

 

 

 

160

Ränteintäkter från nedskrivna finansiella tillgångar

IFRS 7.20 d, IAS 39.AG 93

 

 

 

 

▼M2

17.    Jämförelse mellan den sammanställda redovisningen och konsolideringen enligt kapitalkravsförordningen: Balansräkning

17.1    Tillgångar



 

Referenser

Sammanställd redovisning [redovisat värde]

010

010

Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker annan avista inlåning

IAS 1.54 i

 

020

Kassabehållning

Bilaga V del 2.1

 

030

Kassabehållning hos centralbanker

Bilaga V del 2.2

 

040

Andra checkkonton

Bilaga V del 2.3

 

050

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

060

Derivat

IAS 39.9

 

070

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

080

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

100

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

110

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

120

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

140

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

 

150

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

160

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

170

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

180

Lån och fordringar

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26, bilaga V del 1.16

 

190

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

200

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

210

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

 

220

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

230

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

240

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

 

250

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

IAS 39,89A a

 

260

Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.54 e, bilaga V del 2.4

 

270

Tillgångar som omfattas av återförsäkrings- och försäkringsavtal

IFRS 4, IG20 b–c, bilaga V del 2.105

 

280

Materiella tillgångar

 

 

290

Immateriella tillgångar

IAS 1.54 c, kapitalkravsförordn. art. 4.1 115

 

300

Goodwill

IFRS 3.B67 d, kapitalkravsförordn. art. 4.1 113

 

310

Övriga immateriella tillgångar

IAS 38.8, 118

 

320

Skattefordringar

IAS 1.54 n–o

 

330

Aktuella skattefordringar

IAS 1.54 n, IAS 12.5

 

340

Uppskjutna skattefordringar

IAS 1.54 o, IAS 12.5, kapitalkravsförordn. art. 4.1 106

 

350

Andra tillgångar

Bilaga V del 2.5

 

360

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning

IAS 1.54 j, IFRS 5.38, bilaga V del 2.6

 

370

SUMMA TILLGÅNGAR

IAS 1.9 a, IG 6

 

17.2    Exponeringar utanför balansräkningen: Låneåtaganden, finansiella garantier och andra ingångna förpliktelser



 

Referenser

Sammanställd redovisning [nominellt belopp]

010

010

Låneåtaganden

IAS 39.2 h, 4 a c, BC 15, kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.56, 57

 

020

Utställda finansiella garantier

IAS 39.9 AG 4, BC 21, IFRS 4 A, kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.56, 58

 

030

Övriga åtaganden

Kapitalkravsförordn. bilaga I, bilaga V del 2.56, 59

 

040

EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

 

 

17.3    Skulder och eget kapital



 

Referenser

Sammanställd redovisning [redovisat värde]

10

010

Finansiella skulder som innehas för handel

IFRS 7.8 e ii, IAS 39.9, AG 14–15

 

020

Derivat

IAS 39.9, AG 15 a

 

030

Korta positioner

IAS 39, AG 15 b

 

040

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

050

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

060

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

070

Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 e i, IAS 39.9

 

080

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

090

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

100

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

110

Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde

IFRS 7.8 f, IAS 39.47

 

120

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

130

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

140

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

150

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9, bilaga V del 1.23

 

160

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

IAS 39.89A b

 

170

Skulder som omfattas av försäkrings- och återförsäkringsavtal

IFRS 4.IG20 a, bilaga V del 2.106

 

180

Avsättningar

IAS 37.10, IAS 1.54 l

 

190

Skatteskulder

IAS 1.54 n–o

 

200

Aktuella skatteskulder

IAS 1.54 n, IAS 12.5

 

210

Uppskjutna skatteskulder

IAS 1.54 o, IAS 12.5, kapitalkravsförordn. art. 4.1 108

 

220

Aktiekapital som återbetalas på begäran

IAS 32 IE 33, IFRIC 2, bilaga V del 2.9

 

230

Övriga skulder

Bilaga V del 2.10

 

240

Skulder som ingår i avyttringsgrupper som innehas för försäljning

IAS 1.54 p, IFRS 5.38, bilaga V del 2.11

 

250

SKULDER

IAS 1.9 b, IG 6

 

260

Kapital

IAS 1.54 r, BAD art. 22

 

270

Överkurs vid aktieemission

IAS 1.78 e, kapitalkravsförordn. art. 4.1 124

 

280

Andra utfärdade egetkapitalinstrument än kapital

Bilaga V del 2.15–16

 

290

Övrigt eget kapital

IFRS 2.10, bilaga V del 2.17

 

300

Ackumulerat annat totalresultat

Kapitalkravsförordn. art. 4.100

 

310

Ej utdelade vinstmedel

Kapitalkravsförordn. art. 4.123

 

320

Uppskrivningsfonder

IFRS 1.30, D5–D8

 

330

Övriga reserver

IAS 1.54, IAS 1.78 e

 

340

(–) Egna aktier

IAS 1.79 a vi, IAS 32.33–34, AG 14, AG 36, bilaga V del 2.20

 

350

Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare

IAS 27.28, IAS 1.83 a ii

 

360

(–) Utdelningar under verksamhetsåret

IAS 32.35

 

370

Minoritetsintressen [innehav utan bestämmande inflytande]

IAS 27.4, IAS 1.54 q, IAS 27.27

 

380

SUMMA EGET KAPITAL

IAS 1.9 c, IG 6

 

390

SUMMA EGET KAPITAL OCH SUMMA SKULDER

IAS 1, IG 6

 

18.    Information om presterande och nödlidande exponeringar



 

Hänvisningar

Redovisatruttobelopp

Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar

Erhållna säkerheter och erhållna finansiella garantier

 

Presterande

Nödlidande

 

på presterande exponeringar

på nödlidande exponeringar

 

Ej förfallna eller förfallna <= 30 dagar

Förfallna > 30 dagar <= 60 dagar

Förfallna > 60 dagar <= 90 dagar

 

Förväntas inte betala som inte är förfallna eller förfallna < = 90 dagar

Förfallna > 90 dagar <= 180 dagar

Förfallna > 180 dagar <= 1 år

Förfallna > 1 år

Varav: fallerade

Varav: nedskrivna

 

Förmodas inte betala som inte är förfallna eller förfallna < = 90 dagar

förfallna > 90 dagar <= 180 dagar

Förfallna > 180 dagar <= 1 år

Förfallna > 1 år

Erhållna säkerheter på nödlidande exponeringar

Erhållna finansiella garantier på nödlidande exponeringar

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

Bilaga V. Del 2. 45, 109, 145-162

Bilaga V. Del 2. 145-162

Bilaga V. Del 2. 158

Bilaga V. Del 2. 158

Bilaga V. Del 2. 158

Bilaga V. Del 2. 145-162

Bilaga V. Del 2. 159

Bilaga V. Del 2. 159

Bilaga V. Del 2. 159

Bilaga V. Del 2. 159

CRR art 178; Bilaga V. Del 2.61

IAS 39. 58-70

Bilaga V. Del 2. 46

Bilaga V. Del 2. 161

Bilaga V. Del 2. 161

Bilaga V. Del 2. 159,161

Bilaga V. Del 2. 159,161

Bilaga V. Del 2. 159,161

Bilaga V. Del 2. 159,161

Bilaga V. Del 2. 162

Bilaga V. Del 2. 162

010

Skuldebrev

Bilaga V.Del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Övriga finansiella institut

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Lån och förskott

Bilaga V.Del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Varav: Små och medelstora företag

SME Art 1 2(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Varav: Kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Varav: Bostadslån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Varav: konsumtionslån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

SKULDEBREV TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Bilaga V. Del I. 13 (d)(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Skuldebrev

Bilaga V.Del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Lån och förskott

Bilaga V.Del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

SKULDINSTRUMENT TILL VERKLIGT VÄRDE förutom högfrekvenshandel (HFT)

Bilaga V. Del I. 13 (b)(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

SKULDINSTRUMENT förutom HFT

Bilaga V. Del I. 13 (b)(c)(d)(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Givna lånelöften

IAS 39.2 (h), 4 (a) (c), BC 15; CRR Bilaga I; Bilaga V.Del 2.56-57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

360

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

370

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

380

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

390

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

410

Lämnade finansiella garantier

IAS 39.9 AG 4, BC 21; IFRS 4 A; CRR Bilaga I; Bilaga V.Del 2.56, 58

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

420

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

430

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

440

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

460

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

470

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

480

Övriga lämnade åtaganden

CRR Bilaga I; Bilaga V.Del 2.56, 59

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

490

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

510

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

520

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

530

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

540

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

550

EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN

Bilaga V.Del 2.55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19.    Information om exponeringar med anstånd



 

Hänvisningar

Redovisat bruttovärde av exponeringar med anståndsåtgärder

Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk och avsättningar

Erhållna säkerheter och erhållna finansiella garantier

 

Presterande exponeringar med anståndsåtgärder

Nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder

 

på presterande exponeringar med anståndsåtgärder

på nödlidande exponeringar med anståndsåtgärder

 

Instrument med ändrade villkor

Refinansiering

varav: Presterande exponeringar med anstånd under prövning

 

Instrument med ändrade villkor

Refinansiering

varav: Fallerade

varav: Nedskrivna

varav: Anstånd för nödlidande exponeringar

 

Instrument med ändrade villkor

Refinansiering

Erhållna säkerheter på exponeringar med anståndsåtgärder

Erhållna finansiella garantier på exponeringar med anståndsåtgärder

010

020

030

040

050

060

070

080

090

100

110

120

130

140

150

160

170

180

Bilaga V. Del 2. 45, 109, 163-182

Bilaga V. Del 2. 145-162

Bilaga V. Del 2. 164 (a), 177, 178, 182

Bilaga V. Del 2. 164 (b), 177, 178, 181, 182

Bilaga V. Del 2. 176(b),177, 180

Bilaga V. Del 2. 145-162

Bilaga V. Del 2. 164 (a), 179-180,182

Bilaga V. Del 2. 164 (b), 179-182

CRR art 178; Bilaga V. Del 2.61

IAS 39. 58-70

Bilaga V. Del 2. 172(a), 157

Bilaga V. Del 2. 46, 183

Bilaga V. Del 2. 145-183

Bilaga V. Del 2. 145-183

Bilaga V. Del 2. 164 (a), 179-180,182,183

Bilaga V. Del 2. 164 (b), 179-183

Bilaga V. Del 2. 162

Bilaga V. Del 2. 162

010

Skuldebrev

Bilaga V.Del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

020

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

030

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

040

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

050

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

060

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Lån och förskott

Bilaga V.Del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

080

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

090

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130

Varav: Små och medelstora företag

SME Art 1 2(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

Varav: Kommersiella fastigheter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

Varav: Bostadslån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

170

Varav: Konsumtionslån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

180

SKULDINSTRUMENT TILL UPPLUPET ANSKAFFNINGSVÄRDE

Bilaga V. Del I. 13 (d)(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

190

Skuldebrev

Bilaga V.Del 1.24, 26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

210

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

220

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

230

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

240

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

250

Lån och förskott

Bilaga V.Del 1.24, 27

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

260

Centralbanker

Bilaga V.Del 1.35(a)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

270

Offentlig sektor

Bilaga V.Del 1.35(b)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

280

Kreditinstitut

Bilaga V.Del 1.35(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

290

Övriga finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(d)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

Icke-finansiella företag

Bilaga V.Del 1.35(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

310

Hushåll

Bilaga V.Del 1.35(f)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

320

SKULDINSTRUMENT TILL VERKLIGT VÄRDE förutom högfrekvenshandel (HFT)

Bilaga V. Del I. 13 (b)(c)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

330

SKULDINSTRUMENT frutom HFT

Bilaga V. Del I. 13 (b)(c)(d)(e)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

340

Lämnade lånelöften

IAS 39.2 (h), 4 (a) (c), BC 15; CRR Bilaga I; Bilaga V.Del 2.56-57

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

▼M3

20.    Geografisk uppdelning

20.1    Geografisk uppdelning av tillgångar efter verksamheternas lokalisering



 

Hänvisningar

Redovisat värde

Inhemsk verksamhet

Icke-inhemsk verksamhet

Bilaga V del 2.107

Bilaga V del 2.107

010

020

010

Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och övriga avista inlåning

IAS 1.54 i.

 

 

020

Kassabehållning

Bilaga V del 2.1

 

 

030

Kassabehållning hos centralbanker

Bilaga V del 2.2

 

 

040

Andra checkkonton

Bilaga V del 2.3

 

 

050

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IFRS 7.8 a ii, IAS 39.9, AG 14

 

 

060

Derivat

IAS 39.9

 

 

070

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

080

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

090

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

100

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

 

110

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

120

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

130

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

140

Finansiella tillgångar som kan säljas

IFRS 7.8 d, IAS 39.9

 

 

150

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

160

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

170

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

180

Lån och fordringar

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26 Bilaga V del 1.16

 

 

190

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

200

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

210

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

220

Skuldebrev

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

230

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

240

Derivat – Säkringsredovisning

IFRS 7.22 b, IAS 39.9

 

 

250

Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk

IAS 39.89 A a

 

 

260

Materiella tillgångar

 

 

 

270

Immateriella tillgångar

IAS 1.54 c, Kapitalkravsförordn. art. 4.1 115

 

 

280

Investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag

IAS 1.54 e, Bilaga V del 2.4

 

 

290

Skattefordringar

IAS 1.54 n–o

 

 

300

Övriga tillgångar

Bilaga V del 2.5

 

 

310

Långfristiga tillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning

IAS 1.54 j, IFRS 5.38

 

 

320

TILLGÅNGAR

IAS 1.9 a, IG 6

 

 

▼M2

21.    Materiella och immateriella tillgångar: tillgångar som ingår i leasing



 

Referenser

Redovisat värde

Bilaga V del 2.110–111

010

010

Egendom, anläggningar och utrustning

IAS 16.6, IAS 1.54 a

 

020

Omvärderingsmodell

IAS 17.49, IAS 16.31, 73 a d

 

030

Kostnadsmodell

IAS 17.49, IAS 16,30, 73 a d

 

040

Förvaltningsfastighet

IAS 40.IN5, IAS 1.54 b

 

050

Modell med verkligt värde

IAS 17.49, IAS 40.33–55, 76

 

060

Kostnadsmodell

IAS 17.49, IAS 40.56, 79 c

 

070

Övriga immateriella tillgångar

IAS 38.8, 118

 

080

Omvärderingsmodell

IAS 17.49, IAS 38.75–87, 124 a ii

 

090

Kostnadsmodell

IAS 17.49, IAS 38.74

 

22.    Kapitalförvaltning, förvaringstjänster och andra tjänster

22.1    Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet



 

Referenser

IFRS 7.20 c

Innevarande period

010

010

Avgifts- och provisionsintäkter

ITS 2 del 2. 113–115

 

020

Värdepapper

 

 

030

Emissioner

Bilaga V del 2.116 a

 

040

Överföringsuppdrag

Bilaga V del 2.116 b

 

050

Övriga

Bilaga V del 2.116 c

 

060

Clearing och avveckling

Bilaga V del 2.116 d

 

070

Kapitalförvaltning

Bilaga V del 2.116 e, bilaga V del 2.117 a

 

080

Förvaringstjänster [per typ av kund]

Bilaga V del 2.116 e, bilaga V del 2.117 b

 

090

Kollektiva investeringar

 

 

100

Övriga

 

 

110

Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar

Bilaga V del 2.116 e, bilaga V del 2.117 c

 

120

Förvaltningstransaktioner

Bilaga V del 2.116 e, bilaga V del 2.117 d

 

130

Betaltjänster

Bilaga V del 2.116 e, bilaga V del 2.117 e

 

140

Kundresurser som säljs men inte förvaltas [per typ av produkt]

Bilaga V del 2.117 f

 

150

Kollektiva investeringar

 

 

160

Försäkringsprodukter

 

 

170

Övriga

 

 

180

Strukturerad finansiering

Bilaga V del 2.116 f

 

190

Tjänster i samband med värdepapperiseringsverksamheter

Bilaga V del 2.116 g

 

200

Låneåtaganden

IAS 39.47 d ii, bilaga V del 2.116 h

 

210

Utställda finansiella garantier

IAS 39.47 c ii, bilaga V del 2.116 h

 

220

Övriga

Bilaga V del 2.116 j

 

230

(Avgifts- och provisionskostnader)

ITS 2 del 2. 113-115

 

240

(Clearing och avveckling)

Bilaga V del 2.116 d

 

250

(Förvaringstjänster)

Bilaga V del 2.117 b

 

260

(Tjänster i samband med värdepapperiseringsverksamheter)

Bilaga V del 2.116 g

 

270

(Erhållna lånelöften)

Bilaga V del 2.116 i

 

280

(Erhållna finansiella garantier)

Bilaga V del 2.116 i

 

290

(Övrigt)

Bilaga V del 2.116 j

 

22.2    Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls



 

Referenser

Belopp för de tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls

Bilaga V del 2.117 g

010

010

Kapitalförvaltning [per typ av kund]

Bilaga V del 2.117 a

 

020

Kollektiva investeringar

 

 

030

Pensionsinstitut

 

 

040

Kundportföljer som förvaltas på skönsmässig grund

 

 

050

Övriga investeringsverktyg

 

 

060

Förvaringstillgångar [per typ av kund]

Bilaga V del 2.117 b

 

070

Kollektiva investeringar

 

 

080

Övriga

 

 

090

Varav: överlämnade till andra enheter

 

 

100

Centrala administrativa tjänster för kollektiva investeringar

Bilaga V del 2.117 c

 

110

Förvaltningstransaktioner

Bilaga V del 2.117 d

 

120

Betaltjänster

Bilaga V del 2.117 e

 

130

Kundresurser som säljs men inte förvaltas [per typ av produkt]

Bilaga V del 2.117 f

 

140

Kollektiva investeringar

 

 

150

Försäkringsprodukter

 

 

160

Övriga

 

 

30.    Verksamheter utanför balansräkningen: intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag

30.1    Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag



 

Referenser

Redovisat värde av finansiella tillgångar som redovisas i balansräkningen

Varav: utnyttjat likviditetsstöd

Utnyttjat likviditetsstöd till verkligt värde

Redovisat värde av finansiella skulder som redovisas i balansräkningen

Nominellt belopp för poster utanför balansräkningen som anges av det rapporterande institutet

Varav: Nominellt belopp för låneåtaganden

Det rapporterande institutets förluster för innevarande period

IFRS 12.29 a

IFRS 12.29 a, bilaga V del 2.118

 

IFRS 12.29 a

IFRS 12.B26 e

 

IFRS 12 B26 b

010

020

030

040

050

060

070

010

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

30.2    Uppdelning av intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag per verksamhetens art



Per verksamhetens art

Referenser

Specialföretag för värde-papperisering

Kapitalförvaltning

Annan verksamhet

Kapitalkravsförordn. art. 4.1 66

Bilaga V del 2.117 a

Redovisat värde

IFRS 12.28, B6 a

010

020

030

010

Valda finansiella tillgångar som redovisas i det rapporterande institutets balansräkning

IFRS 12.29 a, b

 

 

 

021

varav: nödlidande

 

 

 

 

030

Derivat

IAS 39.9

 

 

 

040

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

050

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

060

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

070

Valt eget kapital och valda finansiella skulder som redovisas i det rapporterande institutets balansräkning

IFRS 12.29 a, b

 

 

 

080

Utfärdade egetkapitalinstrument

IAS 32.4

 

 

 

090

Derivat

IAS 39.9, AG 15 a

 

 

 

100

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

110

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

 

Nominellt belopp

120

Poster utanför balansräkningen som anges av det rapporterande institutet

IFRS 12.B26 e

 

 

 

131

varav: nödlidande

Bilaga V del 2.61

 

 

 

31.    Närstående

31.1    Närstående: förfallna belopp och utestående fordringar från



 

Referenser

Utestående belopp

Moderföretag och enheter med gemensam kontroll eller väsentligt inflytande

Dotterföretag och andra enheter i samma grupp

Intresseföretag och joint ventures

Central ledning för institutet eller dess moderföretag

Övriga närstående

IAS 24.19 a, b

IAS 24.19 c, bilaga V del 2.120

IAS 24.19 d, e, bilaga V del 2.120

IAS 24.19 f

IAS 24.19 g

Bilaga V del 2.120

010

020

030

040

050

010

Valda finansiella tillgångar

IAS 24.18 b

 

 

 

 

 

020

Aktieinstrument

IAS 32.11

 

 

 

 

 

030

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

 

040

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

 

050

varav: Nedskrivna finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

060

Valda finansiella skulder

IAS 24.18 b

 

 

 

 

 

070

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

 

 

080

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

 

 

090

Nominellt belopp för låneåtaganden, finansiella garantier och andra ingångna förpliktelser

IAS 24.18 b, bilaga V del 2.62

 

 

 

 

 

100

varav: fallerande

IAS 24.18 b, bilaga V del 2.61

 

 

 

 

 

110

Låneåtaganden, finansiella garantier och andra erhållna förpliktelser

IAS 24.18 b, bilaga V del 2.63, 121

 

 

 

 

 

120

Teoretiskt belopp för derivat

Bilaga V del 2.70–71

 

 

 

 

 

130

Reserveringar och avsättningar för nedskrivna skuldinstrument, infriade garantier och infriade åtaganden [Ska ersättas med ”Ackumulerad nedskrivning, ackumulerade förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk och avsättningar för exponeringar som har förfallit” när rapporteringen av exponeringar som har förfallit är slutgiltig]

IAS 24.18 c

 

 

 

 

 

31.2    Närstående: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med



 

Referenser

Innevarande period

Moderföretag och enheter med gemensam kontroll eller väsentligt inflytande

Dotterföretag och andra enheter i samma grupp

Intresseföretag och joint ventures

Central ledning för institutet eller dess moderföretag

Övriga närstående

IAS 24.19 a, b

IAS 24.19 c

IAS 24.19 d, e

IAS 24.19 f

IAS 24.19 g

Bilaga V del 2.120

010

020

030

040

050

010

Ränteintäkter

IAS 24.18 a, IAS 18.35 b iii, bilaga V del 2.21

 

 

 

 

 

020

Räntekostnader

IAS 24.18 a, IAS 1.97, bilaga V del 2.21

 

 

 

 

 

030

Intäkter från utdelningar

IAS 24.18 a, IAS 18.35 b v, bilaga V del 2.28

 

 

 

 

 

040

Avgifts- och provisionsintäkter

IAS 24.18 a, IFRS 7.20 c

 

 

 

 

 

050

Avgifts- och provisionskostnader

IAS 24.18 a, IFRS 7.20 c

 

 

 

 

 

060

Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderats till verkligt värde via resultatet

IAS 24.18 a

 

 

 

 

 

070

Vinster eller (–) förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar

IAS 24.18 a, bilaga V del 2.122

 

 

 

 

 

080

Ökning eller (–) minskning under perioden av nedskrivningar och avsättningar för nedskrivna skuldinstrument, infriade garantier och infriade åtaganden

IAS 24.18 d

 

 

 

 

 

40.    Koncernstruktur

40.1    Koncernstruktur: ”enhet för enhet”



LEI-kod

Enhetskod

Enhetsnamn

Registrerings-datum

Aktie-kapital

Investerings-objektets kapital

Investerings-objektets totala tillgångar

Investerings-objektets vinst eller (–) förlust

Investerings-objektets hemvist

Investerings-objektets sektor

Nace-kod

Ackumulerat intresse i eget kapital [%]

Rösträtt [%]

Koncernstruktur [relation]

Behandling i redovisningen [redovisnings-grupp]

Behandling i redovisningen [grupp enligt kapitaltäcknings-förordningen]

Redovisat värde

Förvärvs-kostnad

Goodwill-koppling till investeraren

Verkligt värde för investeringar för vilka det finns offentliggjorda prisnoteringar

Bilaga V del 2.123, 124 a

Bilaga V del 2.123, 124 b

IFRS 12.12 a, 21 a i, bilaga V del 2.123, 124 c

Bilaga V del 2.123, 124 d

Bilaga V del 2.123, 124 e

IFRS 12.B12 b, bilaga V del 2.123, 124 f

IFRS 12.B12 b, bilaga V del 2.123, 124 f

IFRS 12.B12 b, bilaga V del 2.123, 124 f

IFRS 12.12 b, 21 a iii, bilaga V del 2.123, 124 g

Bilaga V del 2.123, 124 h

Bilaga V del 2.123, 124 i

IFRS 12.21 iv, bilaga V del 2.123, 124 j

IFRS 12.21 iv, bilaga V del 2.123, 124 k

IFRS 12.10 a i, bilaga V del 2.123, 124 l

IFRS 12.21 b, bilaga V del 2.123, 124 m

Kapitalkravsförordn. art. 18 b, bilaga V del 2.123, 124 n

Bilaga V del 2.123, 124 o

Bilaga V del 2.123, 124 p

Bilaga V del 2.123, 124 q

IFRS 12.21 b iii, bilaga V del 2.123, 124 r

010

020

030

040

050

060

070

080

090

095

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40.2    Koncernstruktur: ”instrument-för-instrument”



Säkerhets-identifierings-kod

Enhetskod

Holdingföretagets identifieringskod för juridiska personer

Holdingföretagets kod

Holding-företagets fullständiga namn

Ackumulerat intresse i eget kapital (%)

Redovisat värde

Förvärvskostnad

Bilaga V del 2.125 a

Bilaga V del 2.124 b

 

Bilaga V del 2.125 b

 

Bilaga V del 2.124 j, 125 c

Bilaga V del 2.124 o, 125 c

Bilaga V del 2.124 p, 125 c

010

020

030

040

050

060

070

080

 

 

 

 

 

 

 

 

41.    Verkligt värde

41.1    Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument till upplupet anskaffningsvärde



TILLGÅNGAR

Referenser

Verkligt värde

Verkligt värde-hierarki

IFRS 13.93 b, BC216

IFRS 7.25–26

Nivå 1

IFRS 13.76

Nivå 2

IFRS 13.81

Nivå 3

IFRS 13.86

010

020

030

040

010

Lån och fordringar

IFRS 7.8 c, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

 

 

020

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

030

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

040

Investeringar som innehas till förfallodagen

IFRS 7.8 b, IAS 39.9, AG16, AG26

 

 

 

 

050

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

 

060

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

 

SKULDER

 

 

 

 

 

070

Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde

IFRS 7.8 f, IAS 39.47

 

 

 

 

080

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

 

090

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

 

100

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

 

 

 

41.2    Användning av alternativet med verkligt värde



 

Finansiella instrument som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

Referenser

Redovisat värde

Bristande överensstämmelse i redovisningen

Värdering på grundval av verkligt värde

Hybridkontrakt

IFRS 7.B5 a

IAS 39.9 b i

IAS 39.9 b ii

IAS 39.11A–12

TILLGÅNGAR

010

020

030

010

Finansiella tillgångar som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 a i, IAS 39.9

 

 

 

020

Egetkapitalinstrument

IAS 32.11

 

 

 

030

Värdepapper

Bilaga V del 1.24, 26

 

 

 

040

Lån och förskott

Bilaga V del 1.24, 27

 

 

 

SKULDER

 

 

 

 

050

Finansiella skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet

IFRS 7.8 e i, IAS 39.9

 

 

 

060

Inlåning

ECB/2008/32 bilaga 2 del 2.9, bilaga V del 1.30

 

 

 

070

Emitterade värdepapper

Bilaga V del 1.31

 

 

 

080

Övriga finansiella skulder

Bilaga V del 1.32–34

 

 

 

41.3    Hybridinstrument som inte identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet



 

Rest av hybridkontrakt som går att avskilja [som inte identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet]

Referenser

Redovisat värde

FINANSIELLA TILLGÅNGAR

010

010

Finansiella tillgångar som innehas för handel

IAS 39.9, bilaga V del 2.129

 

020

Kan säljas [värdkontrakt]

IAS 39.11, bilaga V del 2.130

 

030

Lån och fordringar [värdkontrakt]

IAS 39.11, bilaga V del 2.130

 

040

Investeringar som innehas till förfallodagen [värdkontrakt]

IAS 39.11, bilaga V del 2.130

 

FINANSIELLA SKULDER

 

 

050

Finansiella skulder som innehas för handel

IAS 39.9, bilaga V del 2.129

 

060

Finansiella skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde [värdkontrakt]

IAS 39.11, bilaga V del 2.130

 

42.    Materiella och immateriella anläggningstillgångar: redovisat värde per mätmetod



 

Referenser

Redovisat värde

010

010

Egendom, anläggningar och utrustning

IAS 16.6, IAS 16.29, IAS 1.54 a

 

020

Omvärderingsmodell

IAS 16.31, 73 a, d

 

030

Kostnadsmodell

IAS 16.30, 73 a, d

 

040

Förvaltningsfastighet

IAS 40.5, 30, IAS 1.54 b

 

050

Modell med verkligt värde

IAS 40, 33–55, 76

 

060

Kostnadsmodell

IAS 40.56, 79 c

 

070

Övriga immateriella tillgångar

IAS 38.8, 118, 122, bilaga V del 2.132

 

080

Omvärderingsmodell

IAS 38.75–87, 124 a ii

 

090

Kostnadsmodell

IAS 38.74

 

43.    Avsättningar



 

Referenser

Redovisat värde

Pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser som följer på anställningen

Övriga långfristiga ersättningar till anställda

Omstrukturering

Pågående rättsliga frågor och skattemål

Åtaganden och lämnade garantier

Övriga bestämmelser

Totalt

IAS 19.63, IAS 1.78 d, bilaga V del 2.7

IAS 19.153, IAS 1.78 d, bilaga V del 2.8

IAS 37.70–83

IAS 37 bilaga C.6–10

IAS 37 bilaga C.9, IAS 39.2 h, 47 c d, BC 15, AG 4

IAS 37.14

 

010

020

030

040

050

060

070

010

Ingående balans [redovisat värde vid periodens början]

IAS 37.84 a

 

 

 

 

 

 

 

020

Tillägg, inbegripet ökningar i befintliga avsättningar

IAS 37.84 b

 

 

 

 

 

 

 

030

(–) Belopp som har tagits i anspråk

IAS 37.84 c

 

 

 

 

 

 

 

040

(–) Belopp som inte har tagits i anspråk och som har återförts under perioden

IAS 37.84 d

 

 

 

 

 

 

 

050

Ökning av det diskonterade beloppet [tidseffekten] och effekt av eventuella ändringar i diskonteringssatsen

IAS 37.84 e

 

 

 

 

 

 

 

060

Övriga ändringar

 

 

 

 

 

 

 

 

070

Utgående balans [redovisat värde vid periodens slut]

IAS 37.84 a

 

 

 

 

 

 

 

44.    Förmånsbestämda planer och ersättningar till anställda

44.1    Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer



 

Referenser

Belopp

010

010

Verkligt värde för tillgångar i förmånsbestämda planer

IAS 19.140 a i, 142

 

020

Varav: Finansiella instrument som har utfärdats av institutet

IAS 19.143

 

030

Aktieinstrument

IAS 19.142 b

 

040

Skuldinstrument

IAS 19.142 c

 

050

Fast egendom

IAS 19.142 d

 

060

Övriga tillgångar i förmånsbestämda planer

 

 

070

Nuvärde för förmånsbestämda förpliktelser

IAS 19.140 a ii

 

080

Effekt av tillgångstaket

IAS 19.140 a iii

 

090

Nettotillgångar i förmånsbestämda planer [redovisat värde]

IAS 19.63, bilaga V del 2.136

 

100

Avsättningar för pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser efter anställningen [redovisat värde]

IAS 19.63, IAS 1.78 d, bilaga V del 2.7

 

110

Memorandumpost: Verkligt värde av eventuell återbetalningsrätt som redovisas som en tillgång

IAS 19.140 b

 

44.2    Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser



 

Referenser

Förmånsbestämde förpliktelser

010

010

Ingående balans [nuvärde]

IAS 19.140 a ii

 

020

Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period

IAS 19.141 a

 

030

Räntekostnader

IAS 19.141 b

 

040

Avgifter till planen

IAS 19.141 f

 

050

Försäkringstekniska (–) vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i demografiska antaganden

IAS 19.141 c ii

 

060

Försäkringstekniska (–) vinster och förluster som uppstår till följd av förändringar i finansiella antaganden

IAS 19.141 c iii

 

070

Ökning eller (–) minskning i utländsk valutakurs

IAS 19.141 e

 

080

Betalningar från planen

IAS 19.141 g

 

090

Kostnader avseende tjänstgöring för tidigare perioder samt vinster och förluster från regleringar

IAS 19.141 d

 

100

Ökning eller (–) minskning till följd av rörelseförvärv och avyttringar

IAS 19.141 h

 

110

Övriga ökningar eller (–) minskningar

 

 

120

Utgående balans [nuvärde]

IAS 19.140 a ii, bilaga V del 2.138

 

44.3    Memorandumposter [relaterade till personalkostnader]



 

Referenser

Innevarande period

010

010

Pensioner och liknande kostnader

Bilaga V del 2.139 a

 

020

Aktierelaterade ersättningar

IFRS 2.44, bilaga V del 2.139 b

 

45.    Uppdelning av valda poster i resultaträkningen

45.1    Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per redovisningsportfölj



 

Referenser

Innevarande period

Förändringar i verkligt vär