EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02014R0651-20210405
Commission Regulation (EU) No 651/2014 of 17 June 2014 declaring certain categories of aid compatible with the internal market in application of Articles 107 and 108 of the Treaty (Text with EEA relevance)Text with EEA relevance
Consolidated text: Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (Text av betydelse för EES)Text av betydelse för EES.
02014R0651 — SV — 05.04.2021 — 003.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EGT L 187 26.6.2014, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
L 156 |
1 |
20.6.2017 |
||
|
L 215 |
3 |
7.7.2020 |
||
|
L 89 |
1 |
16.3.2021 |
||
Rättad genom:
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 651/2014
av den 17 juni 2014
genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget
(Text av betydelse för EES)
|
INNEHÅLLSFÖRTECKNING |
|
|
KAPITEL I |
Gemensamma bestämmelser |
|
KAPITEL II |
Övervakning |
|
KAPITEL III |
Särskilda bestämmelser för de olika stödkategorierna |
|
Avsnitt 1 – |
Regionalstöd |
|
Avsnitt 2 – |
Stöd till små och medelstora företag |
|
Avsnitt 3 – |
Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering |
|
Avsnitt 4 – |
Stöd till forskning, utveckling och innovation |
|
Avsnitt 5 – |
Stöd till utbildning |
|
Avsnitt 6 – |
Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder |
|
Avsnitt 7 – |
Stöd till miljöskydd |
|
Avsnitt 8 – |
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer |
|
Avsnitt 9 – |
Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden |
|
Avsnitt 10 – |
Stöd till bredbandsinfrastruktur |
|
Avsnitt 11 – |
Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet |
|
Avsnitt 12 – |
Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur |
|
Avsnitt 13 – |
Stöd till lokal infrastruktur |
|
Avsnitt 14 – |
Stöd till regionala flygplatser |
|
Avsnitt 15 – |
Stöd till hamnar |
|
KAPITEL IV |
Slutbestämmelser |
KAPITEL I
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Tillämpningsområde
Denna förordning ska tillämpas på följande kategorier av stöd:
Regionalstöd.
Stöd till små och medelstora företag i form av investeringsstöd, driftstöd och små och medelstora företags tillgång till finansiering.
Stöd till miljöskydd.
Stöd till forskning, utveckling och innovation.
Stöd till utbildning.
Stöd till rekrytering och anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer.
Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden.
Stöd till bredbandsinfrastruktur.
Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet.
Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur.
Stöd till lokal infrastruktur.
Stöd till regionala flygplatser.
Stöd till hamnar.
Denna förordning ska inte tillämpas på följande:
Stödordningar enligt kapitel III avsnitten 1 (med undantag av artikel 15), 2, 3, 4, 7 (med undantag av artikel 44) och 10 i denna förordning, om den genomsnittliga årliga statsstödsbudgeten överstiger 150 miljoner euro, från sex månader efter det att de trätt i kraft. Kommissionen får besluta att denna förordning ska fortsätta att gälla en längre tid för dessa stödordningar efter att ha bedömt den relevanta utvärderingsplan som medlemsstaten har anmält till kommissionen inom 20 arbetsdagar från stödordningens ikraftträdande. Om kommissionen redan har förlängt denna förordnings tillämpning på sådana stödordningar utöver de ursprungligen fastställda sex månaderna, kan medlemsstaterna besluta att förlänga dessa ordningar fram till slutet av denna förordnings tillämpningsperiod, under förutsättning att den berörda medlemsstaten har lämnat in en utvärderingsrapport i enlighet med den utvärderingsplan som godkänts av kommissionen. Regionalstöd som beviljats enligt denna förordning får emellertid förlängas fram till utgången av giltighetsperioden för de relevanta regionalstödskartorna.
Ändringar av de stödordningar som avses i artikel 1.2 a, utom ändringar som inte kan påverka stödordningens förenlighet med den inre marknaden enligt denna förordning eller inte väsentligt kan påverka innehållet i den godkända utvärderingsplanen.
Stöd till exportrelaterad verksamhet riktad mot tredjeländer eller medlemsstater, det vill säga stöd som är direkt knutet till exporterade kvantiteter, till upprättandet och driften av ett distributionsnät eller till andra löpande kostnader som har samband med exportverksamheten.
Stöd som är förenat med villkoret att inhemska varor används framför importerade.
►M1 Denna förordning ska inte tillämpas på följande:
Stöd som beviljas inom fiske- och vattenbrukssektorn, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 ( 1 ) med undantag för stöd till utbildning, stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder, regionalt investeringsstöd i de yttersta randområdena samt stödordningar för regionalt driftstöd.
Stöd som beviljas inom sektorn för primär jordbruksproduktion, med undantag för regionalt investeringsstöd i de yttersta randområdena, stödordningar för regionalt driftstöd, stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag, riskfinansieringsstöd, stöd till forskning och utveckling, innovationsstöd till små och medelstora företag, miljöstöd, stöd till utbildning och stöd till arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder.
Stöd som beviljas inom sektorn för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i följande fall:
Om stödbeloppet fastställs på grundval av priset på eller mängden sådana produkter som köps från primärproducenter eller släpps ut på marknaden av de berörda företagen,
om ett villkor för stödet är att det helt eller delvis överförs till primärproducenter.
Stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga, vilket omfattas av rådets beslut 2010/787/EU ( 2 ).
De kategorier av regionalstöd som avses i artikel 13. ◄
Om ett företag är verksamt inom de uteslutna sektorer som avses i punkt 1 a, b eller c första stycket och inom sektorer som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning, ska denna förordning gälla stöd som beviljas för dessa senare sektorer eller verksamheter, förutsatt att medlemsstaterna, genom lämpliga åtgärder som till exempel åtskillnad av verksamheterna eller uppdelning av kostnaderna, ser till att verksamheterna inom de undantagna sektorerna inte omfattas av stöd som beviljats i enlighet med denna förordning.
Denna förordning ska inte tillämpas på följande:
Stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till förmån för ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd beviljat av samma medlemsstat olagligt och oförenligt med den inre marknaden, med undantag av stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer.
Stöd för särskilda ändamål till ett företag som avses i led a.
Stöd till företag i svårigheter, med undantag för stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, stödordningar för startstöd och ordningar för regionalt driftstöd, förutsatt att dessa stödordningar inte behandlar företag i svårigheter mer gynnsamt än andra företag. Med avvikelse från ovanstående ska denna förordning emellertid tillämpas på företag som inte befann sig i svårigheter den 31 december 2019 men försattes i svårigheter under perioden 1 januari 2020–30 juni 2021.
Denna förordning ska inte tillämpas på statliga stödåtgärder som i sig, på grund av de villkor som är förbundna med dem eller metoden för att finansiera dem, medför en icke särskiljbar överträdelse av unionslagstiftningen, särskilt:
Stödåtgärder som förenar beviljandet av stöd med en skyldighet för stödmottagaren att ha sitt huvudkontor i den berörda medlemsstaten eller till övervägande del vara etablerad i denna. Kravet på ett driftställe eller en filial i den stödbeviljande medlemsstaten vid tidpunkten för utbetalning av stöd är dock tillåtet.
Stödåtgärder där beviljandet av stöd är förenat med en skyldighet för stödmottagaren att använda nationellt producerade varor eller nationella tjänster.
Stödåtgärder som begränsar stödmottagarens möjligheter att utnyttja resultaten från forskning, utveckling och innovation i andra medlemsstater.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i fördraget.
små och medelstora företag: företag som uppfyller kriterierna i bilaga I.
arbetstagare med funktionshinder: personer som
erkänns som arbetstagare med funktionshinder enligt nationell lagstiftning, eller
har varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar som i samspel med olika hinder kan hindra dem från att fullt och effektivt delta i en arbetsmiljö på lika villkor med andra arbetstagare.
arbetstagare med sämre förutsättningar: personer som
inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under de senaste sex månaderna, eller
är mellan 15 och 24 år, eller
inte har gymnasiekompetens eller yrkesutbildning (ISCED 3) eller som senast för två år sedan har avslutat en utbildning med heltidsstudier och som ännu inte fått sin första reguljära avlönade anställning, eller
är över 50 år, eller
lever ensamma och har vårdnaden om ett eller flera barn, eller
arbetar inom en sektor eller ett yrke i en medlemsstat där obalansen mellan könen är minst 25 % högre än den genomsnittliga könsobalansen inom alla ekonomiska sektorer i den berörda medlemsstaten och som tillhör den underrepresenterade könsgruppen, eller
tillhör en etnisk minoritet inom en medlemsstat och måste förbättra sin profil när det gäller språkkunskaper, yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet för att förbättra sina möjligheter att få fast anställning.
transport: transport av passagerare med flyg, till sjöss, på väg, på järnväg eller på inre vattenvägar, eller godstransporter för annans räkning.
transportkostnader: kostnader för transport för annans räkning som faktiskt betalats av stödmottagarna per resa, bestående av
fraktkostnader, hanteringskostnader och kostnader för tillfällig lagring, i den mån dessa kostnader hänger samman med befordran,
försäkringskostnader för lasten,
skatter, tullar eller avgifter som tillämpas på lasten och, i tillämpliga fall, på dödvikten, både på avgångs- och bestämmelseorten, och
kostnader för kontroll av säkerhet och trygghet, tilläggsavgifter för ökade bränslekostnader.
avlägsna områden: yttersta randområden, Malta, Cypern, Ceuta och Melilla, öar som ingår i en medlemsstats territorium samt glest befolkade områden.
saluföring av jordbruksprodukter: att ställa fram eller visa upp en jordbruksprodukt i avsikt att sälja, erbjuda för försäljning, leverera eller på annat sätt föra ut på marknaden, med undantag för primärproducentens försäljning i första ledet till återförsäljare eller förädlare samt varje förberedande av produkten för sådan försäljning. Primärproducentens försäljning till slutkonsumenter ska betraktas som saluföring om den sker i separata lokaler som är särskilt avsedda för detta syfte.
primär jordbruksproduktion: produktion av produkter från jorden och från uppfödning, som förtecknas i bilaga I till fördraget, utan att några andra vidare processer utförs som förändrar dessa produkters natur.
bearbetning av jordbruksprodukter: varje process som en jordbruksprodukt undergår som till resultat ger en produkt som också är en jordbruksprodukt, med undantag för verksamheter på jordbruksföretaget som är nödvändiga för att förbereda en animalisk eller vegetabilisk produkt för den första försäljningen.
jordbruksprodukt: de produkter som förtecknas i bilaga I till fördraget, med undantag av fiskeri- och vattenbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) nr 1379/2013.
yttersta randområden: regioner som motsvarar definitionen i artikel 349 i fördraget. I enlighet med Europeiska rådets beslut 2010/718/EU upphörde Saint-Barthélemy från och med den 1 januari 2012 att vara ett yttersta randområde. I enlighet med Europeiska rådets beslut 2012/419/EU blev Mayotte från och med den 1 januari 2014 ett yttersta randområde.
kol: högvärdigt, medelvärdigt och lågvärdigt kol av klass A och B enligt den klassificering som Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa upprättat i det internationella systemet för kodifiering av kol och som förtydligas i rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att underlätta nedläggning av kolgruvor som inte är konkurrenskraftiga ( 3 ).
individuellt stöd:
stöd för särskilda ändamål, och
stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.
stödordning: varje rättsakt på grundval av vilken individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilken stöd som inte är hänförbart till ett visst projekt kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp.
utvärderingsplan: ett dokument som innehåller minst följande uppgifter: målen för den stödordning som ska utvärderas, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den planerade metoden för att genomföra utvärderingen, datainsamlingskraven, den föreslagna tidpunkten för utvärderingen inklusive datum för inlämnande av den slutliga utvärderingsrapporten, en beskrivning av det oberoende organ som genomför utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ samt rutinerna för att se till att utvärderingen offentliggörs.
stöd för särskilda ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.
företag i svårigheter: företag för vilka minst en av följande omständigheter råder:
I fallet med aktiebolag (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det tecknade aktiekapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Detta är fallet om avdrag för ackumulerade förluster från reserver (och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av företagets egna medel) leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”aktiebolag” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU ( 4 ), och ”aktiekapital” omfattar överkurs om så är relevant.
I fallet med ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld (utom små eller medelstora företag som funnits i mindre än tre år eller, när det gäller berättigande till riskfinansieringsstöd, små eller medelstora företag inom sju år från deras första kommersiella försäljning som berättigar till riskfinansieringsinvesteringar enligt sunda marknadsprinciper tillämpade av de finansiella intermediärer som valts ut), om över hälften av det bokförda egna kapitalet har försvunnit på grund av ackumulerade förluster. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med ”ett företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld” särskilt de typer av företag som nämns i bilaga II till direktiv 2013/34/EU.
Om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.
Om företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin, eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.
I fallet med ett företag som inte är ett litet eller medelstort företag, där, för de senaste två åren,
företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och
företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar, EBITDA, har legat under 1,0.
territoriella utgiftsåtaganden: de skyldigheter som den stödbeviljande myndigheten ålägger stödmottagare och som innebär att de måste använda ett minimibelopp och/eller uppnå en viss lägsta produktionsnivå inom ett visst område,
justerat stödbelopp: det högsta tillåtna stödbeloppet för ett stort investeringsprojekt, beräknat enligt följande formel:
högsta tillåtna stödbelopp = R × (A + 0,50 × B + 0 × C)
där R är den högsta stödnivå som är tillämplig inom det berörda området, fastställt i en godkänd regionalstödskarta som gäller den dag då stödet beviljas, exklusive den höjda stödnivån för små och medelstora företag. A är de ursprungliga stödberättigande kostnaderna på 50 miljoner euro, B den del av de stödberättigande kostnaderna som ligger mellan 50 miljoner och 100 miljoner euro och C den del av de stödberättigande kostnaderna som överstiger 100 miljoner euro.
förskott med återbetalningsskyldighet: ett lån för ett projekt som betalas ut i en eller flera delbetalningar och där villkoren för återbetalning beror på projektets resultat.
bruttobidragsekvivalent: stödbeloppet om stödet hade getts i form av ett bidrag till stödmottagaren, före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter.
inledande av arbeten: antingen inledandet av bygg- och anläggningsarbeten som avser investeringen eller det första bindande åtagandet att beställa utrustning eller ett annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först, markförvärv och förberedande arbeten såsom att erhålla tillstånd och utföra genomförbarhetsstudier anses inte som inledande av arbeten; vid företagsförvärv avses med inledande av arbeten tidpunkten för förvärv av de tillgångar som direkt hänför sig till den förvärvade anläggningen.
stora företag: företag som inte uppfyller kriterierna i bilaga I.
efterföljande ordning på skatteområdet: en ordning i form av skatteförmåner som utgör en ändrad version av en tidigare befintlig ordning i form av skatteförmåner och som ersätter denna.
stödnivå: stödbeloppet brutto uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna, före eventuella avdrag för skatter eller andra avgifter.
stödområden: områden som anges i den godkända regionalstödskartan för perioden 1.7.2014–31.12.2021 med tillämpning av artikel 107.3 a och c i fördraget, för regionalstöd som beviljas till och med den 31 december 2021, och områden som anges i den godkända regionalstödskartan för perioden 1.1.2022–31.12.2027 med tillämpning av artikel 107.3 a och c i fördraget, för regionalstöd som beviljas efter den 31 december 2021.
dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.
materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader och anläggningar, maskiner och utrustning.
immateriella tillgångar: tillgångar som saknar fysisk eller finansiell gestaltning, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.
lönekostnad: det totalbelopp som stödmottagaren faktiskt ska betala för den berörda sysselsättningen; beloppet omfattar under en fastställd tidsperiod bruttolönen, dvs. lönen före skatt, och de obligatoriska socialavgifterna samt kostnaderna för barntillsyn och vård av föräldrar.
nettoökning av antalet sysselsatta: en nettoökning av antalet anställda vid det berörda driftsstället jämfört med genomsnittet under en viss period, vilket innebär att alla tjänster som gått förlorade under den perioden ska dras av och att antalet sysselsatta i heltids-, deltids- eller säsongsarbete ska beräknas med hänsyn till delar av arbetskraftsenheter.
särskilt tillägnad infrastruktur: infrastruktur som byggts för på förhand identifierbara företag och anpassats till deras behov.
finansiell intermediär: ett finansinstitut, oavsett form och ägarskap, inklusive fondandelsfonder, privata investeringsfonder, offentliga investeringsfonder, banker, mikrofinansinstitut och garantibolag.
befordran: transport av varor från ursprungsorten till bestämmelseorten, inklusive eventuella mellanliggande avsnitt eller etapper inom eller utanför den berörda medlemsstaten, med hjälp av ett eller flera transportmedel.
rimlig avkastningsgrad: den förväntade avkastningen motsvarande en riskjusterad diskonteringssats som återspeglar risknivån för ett projekt och den kapitaltyp och kapitalmängd som de privata investerarna planerar att investera.
total finansiering: den totala investering som gjorts i ett stödberättigat företag eller projekt enligt avsnitt 3 eller enligt artikel 16 eller 39 i denna förordning, exklusive helt privata investeringar som tillhandahålls på marknadsmässiga villkor och inte omfattas av den berörda statliga stödåtgärden.
konkurrensutsatt anbudsförfarande: ett icke-diskriminerande anbudsförfarande som möjliggör för tillräckligt många företag att delta och där stödet beviljas antingen på grundval av det ursprungliga anbud som anbudsgivaren lagt eller på grundval av ett enhetspris. Dessutom utgör budgeten eller volymen med anknytning till anbudsförfarandet en bindande begränsning som innebär att inte alla anbudsgivare kan erhålla stöd.
rörelseresultat: skillnaden mellan de diskonterade inkomsterna och de diskonterade driftskostnaderna under investeringens ekonomiska livstid, om denna skillnad är positiv. I driftskostnaderna ingår kostnader såsom kostnader för personal, material, inköpta tjänster, kommunikation, energi, underhåll, hyror och administration, men de innefattar inte avskrivningar och finansieringskostnader, om dessa har omfattats av investeringsstöd. Diskontering av inkomster och driftskostnader med en lämplig diskonteringsränta gör det möjligt att uppnå en rimlig vinst.
Definitioner som gäller för regionalstöd
Definitioner som gäller för stöd till bredbandsinfrastruktur (avsnitt 10) är tillämpliga på de relevanta bestämmelserna om regionalstöd.
regionalt investeringsstöd: regionalstöd som beviljas för en nyinvestering eller en nyinvestering till förmån för en ny ekonomisk verksamhet.
regionalt driftstöd: stöd för att minska ett företags löpande utgifter. Detta omfattar sådana kostnadskategorier som kostnader för personal, material, inköpta tjänster, kommunikationer, energi, underhåll, hyror, administration, men inte avskrivningar och finansieringskostnader, om dessa har tagits med i de stödberättigande kostnaderna när investeringsstöd har beviljats.
stålsektorn: all verksamhet som rör produktionen av en eller flera av följande produkter:
tackjärn och ferrolegeringar:
obearbetade produkter och halvfabrikat av järn, stål eller specialstål:
varmvalsade färdigprodukter av järn, stål eller specialstål:
kallbearbetade produkter:
rör:
syntetfibersektorn:
extrudering/texturering av alla generiska typer av fibrer och garn baserade på polyester, polyamid, akryl eller polypropylen, oberoende av deras slutanvändning, eller
polymerisering (inbegripet polykondensering), då den är integrerad med extrudering med avseende på de maskiner som används, eller
varje biprocess som är förbunden med samtidig installation av kapacitet för extrudering/texturering av den potentiella stödmottagaren eller av något annat företag inom den grupp den tillhör och som, i den specifika affärsverksamheten i fråga, normalt är integrerad med sådan kapacitet med avseende på de maskiner som används.
transportsektorn: transport av passagerare med flyg, till sjöss, på väg eller på järnväg och på inre vattenvägar, eller godstransporter för annans räkning; med transportsektorn avses närmare bestämt följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:
Nace 49: Landtransporter och transport via rörledningar, utom Nace 49.32 Taxitrafik, 49.42 Flyttjänster, 49.5 Transporter i rörsystem.
Nace 50: Sjötransport
Nace 51: Lufttransport, utom Nace 51.22 Rymdtransport.
stödordningar riktade till ett begränsat antal särskilda sektorer: stödordningar som omfattar verksamheter som omfattas av mindre än fem klasser (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2.
turistverksamhet: följande verksamheter enligt indelningen i Nace Rev. 2:
Nace 55: hotell- och logiverksamhet.
Nace 56: restaurang-, catering- och barverksamhet.
Nace 79: resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster.
Nace 90: konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet.
Nace 91: biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.
Nace 93: sport-, fritids- och nöjesverksamhet.
glest befolkade områden: nuts 2-regioner med färre än 8 invånare per km2 eller Nuts 3-regioner med färre än 12,5 invånare per km2 eller områden som kommissionen erkänt som sådana i ett enskilt beslut om en regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då stödet beviljas.
mycket glest befolkade områden: nuts 2-regioner med färre än 8 invånare per km2 eller områden som kommissionen erkänt som sådana i ett enskilt beslut om en regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då stödet beviljas.
nyinvestering:
en investering i materiella och immateriella tillgångar i samband med etablering av en ny anläggning, utvidgning av kapaciteten vid en befintlig anläggning, diversifiering av produktionen i en anläggning till produkter som inte tidigare tillverkats i anläggningen eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller
ett förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade förvärvats, och förutsatt att den köps av en investerare som inte har någon anknytning till säljaren och utesluter att enbart aktierna i ett företag förvärvas,
samma eller liknande verksamhet: en verksamhet som ingår i samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace Rev. 2 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden ( 5 ).
nyinvestering till förmån för ny ekonomisk verksamhet:
En investering i materiella och immateriella tillgångar i samband med etablering av en ny anläggning eller en diversifiering av verksamheten vid en anläggning, på det villkoret att den nya verksamheten inte är samma eller en liknande verksamhet som den som tidigare utfördes vid anläggningen.
Förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ned eller skulle ha lagts ned om den inte hade förvärvats, och förutsatt att den köps av en investerare som inte har någon anknytning till säljaren, på det villkoret att den nya verksamhet som ska utföras med hjälp av de förvärvade tillgångarna inte är samma eller en liknande verksamhet som den som bedrevs i anläggningen före förvärvet,
stort investeringsprojekt: en nyinvestering där de stödberättigande kostnaderna överstiger 50 miljoner euro, beräknade till de priser och växelkurser som gäller den dag då stödet beviljas,
bestämmelseort: den plats där varorna lossas.
ursprungsort: den plats där varorna lastas för transport.
områden som är berättigade till driftstöd: en region i de yttersta randområdena som avses i artikel 349 i fördraget, ett glest befolkat område eller ett mycket glest befolkat område.
transportmedel: järnvägstransport, vägtransport, transport på inre vattenvägar, sjötransport, lufttransport och intermodal transport.
stadsutvecklingsfond: ett specialiserat investeringsinstrument som bildats för att investera i projekt för stadsutveckling enligt en stödåtgärd för stadsutveckling. Stadsutvecklingsfonder förvaltas av en särskild förvaltare.
förvaltare av stadsutvecklingsfond: ett professionellt förvaltningsbolag med status som juridisk person, som väljer ut och investerar i stödberättigande stadsutvecklingsprojekt.
stadsutvecklingsprojekt: ett investeringsprojekt som har potential att främja genomförandet av insatser som planerats inom ramen för en integrerad strategi för hållbar stadsutveckling och bidra till uppnåendet av de mål som anges i denna strategi, däribland projekt med en internränta som kanske inte räcker till för att locka finansiering på strikt affärsmässig grund. Ett stadsutvecklingsprojekt kan organiseras som ett separat finansieringsblock inom de rättsliga strukturer som den stödmottagande privata investeraren utgör eller som en separat rättslig enhet, t.ex. ett företag som bildats för ett särskilt ändamål.
integrerad strategi för hållbar stadsutveckling: en strategi som officiellt föreslagits och certifierats av en behörig lokal myndighet eller ett offentligt organ för ett visst geografiskt stadsområde och en viss period, och som anger integrerade åtgärder för att möta de ekonomiska, miljö- och klimatmässiga, demografiska och samhälleliga utmaningar som påverkar stadsområden.
bidrag in natura: bidrag i form av mark eller fastigheter, där marken eller fastigheten ingår i stadsutvecklingsprojektet.
omlokalisering: överföring av samma eller liknande verksamhet eller del av denna från en anläggning i en avtalsslutande part i EES-avtalet (ursprunglig anläggning) till den anläggning där den understödda investeringen äger rum i en annan avtalsslutande part i EES-avtalet (understödd anläggning). Det är fråga om en överföring om varan eller tjänsten i den ursprungliga och i den understödda anläggningen fyller åtminstone delvis samma syfte och tillgodoser efterfrågan från eller behovet hos samma typer av kunderoch arbetstillfällen går förlorade inom samma eller liknande verksamhet vid en av stödmottagarens ursprungliga anläggningar i EES.
Definitioner för stöd till små och medelstora företag
sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt: sysselsättning inom den verksamhet som investeringen gäller, även sysselsättning som skapas till följd av ett ökat utnyttjande av den kapacitet som skapats genom investeringen.
organisatoriskt samarbete: utveckling av gemensamma affärsstrategier eller förvaltningsstrukturer, tillhandahållande av gemensamma tjänster eller tjänster för att underlätta samarbete, samordnad verksamhet, såsom forskning eller marknadsföring, stöd till nätverk och kluster, förbättring av tillgänglighet och kommunikation, användning av gemensamma instrument för att främja entreprenörskap och handel med små och medelstora företag,
samarbetsrelaterade rådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning för utbyte av kunskap och erfarenheter och för förbättring av samarbetet.
samarbetsrelaterade stödtjänster: tillhandahållande av kontorslokaler, webbplatser, databaser, bibliotek, marknadsundersökningar, handböcker samt arbetsdokument och förlagor till dokument.
Definitioner för stöd till små och medelstora företags tillgång till finansiering
investering av kapital likställt med eget kapital: en typ av finansiering som placerar sig mellan eget kapital och lån, med en högre risk än prioriterade skuld och en lägre risk än primärkapital och som ger innehavaren en avkastning som i huvudsak grundar sig på vinster eller förluster i det underliggande målföretaget och för vilken ingen säkerhet har ställts vid betalningsförsummelse. Investeringar av kapital likställt med eget kapital kan vara strukturerade som en fordran, osäkrad och underordnad, också blandad fordran, och i vissa fall konvertibel till aktier, eller som preferensaktier.
garanti i samband med avsnitten 1, 3 och 7 i förordningen: ett skriftligt åtagande att åta sig ansvaret för hela eller delar av en tredje mans nyligen genomförda lånetransaktioner, såsom skuld- eller leasinginstrument samt investeringsinstrument i form av kapital likställt med eget kapital.
garantinivå: en offentlig investerares förlusttäckningsnivå för varje transaktion som berättigar till statligt stöd enligt den relevanta statliga stödåtgärden.
exit: en finansiell intermediärs eller investerares avveckling av innehav, bland annat utförsäljning, avskrivningar av investeringar, återbetalning av aktier eller lån, försäljning till ett finansinstitut och försäljning genom offentlig emission, inbegripet börsintroduktion.
anslagstilldelning: en offentlig investering med återbetalningsskyldighet i en finansiell intermediär för investeringar enligt en riskfinansieringsåtgärd, varvid samtliga inkomster ska återgå till den offentliga investeraren.
riskfinansieringsinvestering: investeringar i form av eget kapital och kapital likställt med eget kapital, lån inklusive leasing, garantier, eller en blandning av dessa med syftet att göra nya investeringar.
oberoende privat investerare: en privat investerare som inte är delägare i det företag i vilket den investerar, inklusive företagsänglar och finansinstitut, oavsett ägarförhållanden, i den mån de står för hela risken i förhållande till sin investering. Vid skapandet av ett nytt företag betraktas privata investerare som oberoende i förhållande till det företaget.
fysisk person: vid tillämpning av artiklarna 21 och 23 en person annan än en juridisk person som inte är ett företag i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget.
kapitalinvestering: tillhandahållande av kapital till ett företag som investeras direkt eller indirekt i utbyte mot ägande av en motsvarande aktieandel i företag.
första kommersiella försäljning: ett företags första försäljning på en produkt- eller tjänstemarknad, exklusive begränsad försäljning för att testa marknaden.
icke börsnoterade små och medelstora företag: små och medelstora företag som inte är officiellt noterade på en fondbörs, med undantag för alternativa handelsplattformar.
uppföljningsinvestering: ytterligare en riskfinansieringsinvestering i ett företag efter en eller flera tidigare sådana investeringar.
ersättningskapital: köp av befintliga aktier i ett företag från en tidigare investerare eller aktieägare.
enhet som anförtrotts uppdraget: Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, ett internationellt finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare eller ett finansinstitut som etablerats i en medlemsstat med syftet att främja allmänintresset under en myndighets kontroll, ett offentligrättsligt organ eller ett privaträttsligt organ med ett offentligt uppdrag: den enhet som anförtrotts uppdraget kan väljas eller utses direkt i enlighet med bestämmelserna i direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster ( 6 ) eller senare lagstiftning som helt eller delvis ersätter det direktivet.
innovativt företag: ett företag
som genom en bedömning utförd av en extern expert kan visa att det inom överskådlig framtid kommer att utveckla produkter, tjänster eller processer som är nyskapande eller väsentligt förbättrade jämfört med den nyaste tekniken i branschen, och som löper risk att misslyckas tekniskt eller industriellt, eller
vars kostnader för forskning och utveckling utgör minst 10 % av dess totala driftskostnader under minst ett av de tre år som föregick beviljandet av stödet eller, om det gäller ett nystartat företag utan finansiell historik, under revisionen av dess innevarande budgetperiod, vilket ska bestyrkas av en extern revisor.
alternativ handelsplattform: multilateral handelsplattform enligt definitionen i artikel 4.1.15 i direktiv 2004/39/EG där majoriteten av de finansieringsinstrument som tas upp till handel ges ut av små och medelstora företag.
lån: en överenskommelse som ålägger långivaren en skyldighet att göra ett överenskommet belopp tillgängligt för låntagaren för en överenskommen period och enligt vilken låntagaren är skyldig att återbetala det beloppet inom den överenskomna perioden. Det kan anta formen av ett lån, eller något annat finansieringsinstrument, t.ex. leasing, som ger långivaren en viktig komponent i form av minimiavkastning. Refinansieringen av befintliga lån ska inte vara ett stödberättigande lån.
Definitioner för stöd till forskning, utveckling och innovation
organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet (såsom universitet eller forskningsinstitut, tekniköverföringsorgan, innovationsmäklare, forskningsinriktade fysiska eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess rättsliga status (om den omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning) eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring. Om en sådan enhet även bedriver ekonomisk verksamhet måste finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekonomiska verksamheten redovisas separat. Företag som kan utöva ett avgörande inflytande över en sådan organisation, till exempel i egenskap av aktieägare eller medlemmar, får inte ha företräde till de resultat organisationen uppnår.
grundforskning: experimentellt eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt kommersiell tillämpning eller användning.
industriell forskning: planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Detta inbegriper skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa system, och kan inbegripa byggande av prototyper i laboratoriemiljö eller i en miljö med simulerade gränssnitt till befintliga system och till pilotverksamhet, om detta är nödvändigt för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering.
experimentell utveckling: att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga och andra relevanta kunskaper och färdigheter med syftet att utarbeta nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa t.ex. verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster.
Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration, pilotarbete, testning och validering av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden, där det primära syftet är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster som ännu inte är fasta, Detta kan omfatta utveckling av en kommersiellt användbar prototyp eller ett pilotarbete som med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten och som är alltför dyr att producera för att endast användas för demonstration och utvärdering.
Experimentell utveckling inbegriper inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar.
genomförbarhetsstudie: utvärdering och analys av potentialen för ett projekt som syftar till att stödja beslutsprocessen genom att objektivt och rationellt avslöja projektets starka och svaga sidor, möjligheter och risker samt att identifiera de resurser som krävs för att genomföra det, och slutligen utsikterna för att projektet blir en framgång.
personalkostnader: kostnader för forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet eller verksamheten i fråga.
normala marknadsmässiga villkor: sådana villkor för en transaktion mellan avtalsslutande parter som inte skiljer sig från de villkor som skulle fastställas mellan oberoende företag och som inte innehåller inslag av samverkan. Varje transaktion som är resultatet av ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande anses uppfylla principen om normala marknadsmässiga villkor.
faktiskt samarbete: samarbete mellan minst två oberoende parter för utbyte av kunskap eller teknik eller för att uppnå ett gemensamt mål baserat på arbetsdelning, varvid parterna gemensamt definierar räckvidden för samarbetsprojektet, bidrar till dess genomförande och delar dess risker och resultat. En eller flera parter kan stå för hela kostnaden för projektet och därmed befria andra parter från de ekonomiska riskerna med projektet. Kontraktsforskning och tillhandahållande av forskningstjänster betraktas inte som samarbetsformer.
forskningsinfrastruktur: anläggningar, resurser och därmed sammanhängande tjänster som forskarsamhället använder för att genomföra forskning inom sina respektive områden; denna definition omfattar vetenskaplig utrustning och forskningsmaterial, kunskapsbaserade resurser såsom samlingar, arkiv eller strukturerad vetenskaplig information, informations- och kommunikationsteknikbaserade infrastrukturer såsom Grid, databehandling, program och kommunikationer samt alla andra unika medel som är nödvändiga för att bedriva forskning. Dessa infrastrukturer kan finnas på en enda plats eller vara utspridda (dvs. utgör ett organiserat resursnät) i enlighet med artikel 2 a i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ( 7 ).
innovationskluster: strukturer eller organiserade grupperingar av oberoende parter (såsom innovativa nystartade företag, små, medelstora och stora företag, forskningsinstitut, organisationer för kunskapsspridning, icke-vinstdrivande organisationer och andra relaterade ekonomiska aktörer) som är avsedda att stimulera innovativ verksamhet genom att främja intensiv samverkan, gemensam användning av utrustning och kunskapsutbyte och genom att bidra effektivt till kunskapsöverföring, nätverksbyggande, informationsspridning och samarbete mellan företagen och de andra organisationerna i klustret.
högkvalificerad personal: personal med en examen från eftergymnasial utbildning och minst fem års relevant yrkeserfarenhet, vilket även kan omfatta doktorandstudier.
innovationsrådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning på områdena kunskapsöverföring, förvärv, skydd och utnyttjande av immateriella rättigheter samt användning av standarder och föreskrifter som de omfattas av.
innovationsstödjande tjänster: tillhandahållande av kontorslokaler, databaser, bibliotek, marknadsundersökningar, laboratorier, kvalitetsmärkning, testning och certifiering i syfte att utveckla effektivare produkter, processer eller tjänster.
organisationsinnovation: genomförande av en ny organisationsmetod i ett företags affärsmetoder, arbetsplatsorganisation eller förbindelser utåt, men inte ändringar som baseras på organisationsmetoder som redan används inom företaget, ändrad ledningsstrategi, sammanslagningar och förvärv, upphörande med en process, allmänt utbyte eller utvidgning av kapitalet, förändringar som uteslutande beror på ändrade faktorpriser, anpassning, regelbundna säsongsanpassningar eller andra cykliska anpassningar samt handel med nya eller väsentligt förbättrade produkter.
processinnovation: genomförande av en ny eller väsentligt förbättrad produktions- eller framtagningsmetod (inklusive betydande förändringar av teknik, utrustning eller programvara), exklusive smärre förändringar eller förbättringar, förbättrade produktions- eller tjänstemöjligheter genom att tillverknings- eller logistiksystem införs som i hög grad liknar dem som redan används, upphörande med en process, allmänt utbyte eller utvidgning av kapitalet, förändringar som uteslutande beror på ändrade faktorpriser, anpassning, regelbundna säsongsanpassningar eller andra cykliska anpassningar, samt handel med nya eller väsentligt förbättrade produkter.
inhyrning: en stödmottagares tillfälliga anställning av personal för en begränsad period, varefter personalen har rätt att gå tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.
Definitioner för stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder
arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar: personer som
inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst 24 månader, eller
inte har haft någon ordinarie avlönad anställning under minst tolv månader och tillhör en av de kategorier b–g som anges i definitionen av „arbetstagare med sämre förutsättningar”.
skyddad sysselsättning: sysselsättning i ett företag där minst 30 % av de anställda har funktionshinder.
Definitioner som gäller stöd till miljöskydd
miljöskydd: varje åtgärd som syftar till att avhjälpa eller förebygga skador på den fysiska miljön eller naturresurserna genom en stödmottagares egen verksamhet, att minska risken för sådana skador eller att främja en effektivare användning av naturresurserna, bland annat energisparande åtgärder och användning av förnybara energikällor.
unionsnorm:
en obligatorisk unionsnorm som anger den nivå som enskilda företag ska uppnå i miljöhänseende, eller
skyldigheten enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU ( 8 ) att använda bästa tillgängliga teknik och se till att utsläppen av förorenande ämnen inte är högre än de skulle vara vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik för de fall där utsläppsnivåer som hänger samman med den bästa tillgängliga tekniken har fastställts i genomförandeakter som antagits i enlighet med direktiv 2010/75/EU kommer dessa nivåer att vara tillämpliga vid tillämpningen av denna förordning. Om dessa nivåer uttrycks i form av ett intervall ska den nivå där den bästa tillämpliga tekniken först uppnås tillämpas.
energieffektivitet: en mängd sparad energi som fastställs genom mätning och/eller uppskattning av förbrukningen före och efter genomförandet av en åtgärd för att förbättra energieffektiviteten, med normalisering för yttre förhållanden som påverkar energiförbrukningen.
energieffektivitetsprojekt: ett investeringsprojekt som förbättrar energieffektiviteten i en byggnad.
energieffektivitetsfond: ett specialiserat investeringsinstrument som inrättats med tanke på investeringar i energieffektivitetsprojekt för att förbättra energieffektiviteten i byggnader inom såväl inhemska som utländska sektorer. Energieffektivitetsfonder förvaltas av en särskild förvaltare.
förvaltare av energieffektivitetsfond: ett professionellt förvaltningsbolag med status som juridisk person, som väljer ut och investerar i stödberättigade energieffektivitetsprojekt.
högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som motsvarar definitionen av högeffektiv kraftvärme i artikel 2.34 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG ( 9 ).
kraftvärme: samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi och/eller mekanisk energi.
energi från förnybara energikällor: energi som produceras vid anläggningar som endast använder förnybara energikällor samt andelen energi (uttryckt i värmevärde) som producerats från förnybara energikällor i hybridanläggningar som också använder konventionella energikällor. Detta omfattar förnybar el som används för att fylla lagringssystemen, men inte el som produceras som ett resultat av lagringssystemen.
förnybara energikällor: följande förnybara icke-fossila energikällor: vindenergi, solenergi, aerotermisk energi, geotermisk energi, hydrotermisk energi, havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogaser.
biobränsle: flytande eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
hållbart biobränsle: biobränsle som uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 17 i direktiv 2009/28/EG.
livsmedelsbaserat biobränsle: biodrivmedel som framställts från spannmål och andra stärkelserika grödor, socker och oljegrödor enligt definitionen i kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ( 10 ).
ny och innovativ teknik: en ny och oprövad teknik jämfört med den senaste utvecklingen inom branschen, vilket innebär en risk för tekniskt eller industriellt misslyckande och inte är en optimering eller uppskalning av befintlig teknik.
balanseringsansvar: det ansvar för obalanser (avvikelser mellan produktion, förbrukning och kommersiella transaktioner) som åligger en marknadsaktör eller dennes valda företrädare, nedan kallad balansansvarig part, inom en viss period, nedan kallad avräkningsperiod.
standardbalanseringsansvar: diskrimineringsfritt teknikövergripande balanseringsansvar som ingen producent undantas från.
biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (bland annat material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, inklusive fiske och vattenbruk, samt biogaser och den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall.
totala utjämnade kostnader för att producera energi: kostnaderna för elproduktion vid den punkt där det finns en förbindelse till en belastningspunkt eller ett elnät. Detta omfattar startkapitalet, diskonteringsräntan samt kostnaderna för kontinuerlig drift, bränsle och underhåll.
miljöskatt: en skatt vars specifika beskattningsunderlag har tydliga negativa effekter på miljön, eller vars syfte är att vissa verksamheter, varor eller tjänster ska beskattas så att miljökostnaderna ingår i priset eller att producenter och konsumenter styrs mot miljövänligare verksamheter.
unionens minimiskattenivå: den minimiskattenivå som anges i unionslagstiftningen för energiprodukter och elektricitet betyder det den lägsta skattenivå som anges i bilaga I till rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet ( 11 ).
förorenat område: ett område där förekomst av farliga ämnen orsakad av mänsklig verksamhet är belagd och där denna förekomst är så stor att den utgör en betydande risk för människors hälsa eller för miljön med beaktande av pågående och godkänd framtida användning av marken.
principen om att förorenaren betalar: kostnaderna för att åtgärda föroreningar bör betalas av den som har orsakat dem.
förorening: den skada som en förorenare orsakar genom att direkt eller indirekt skada miljön, eller genom att skapa förhållanden som leder till en sådan skada på den fysiska miljön eller på naturresurser.
energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem: fjärrvärme- och kylsystem som motsvarar definitionen av effektiva fjärrvärme- och kylsystem i artikel 2.41 och 2.42 i direktiv 2012/27/EU. Definitionen inbegriper anläggningar för produktion av värme/kyla och det nätverk (inbegripet tillhörande anordningar) som krävs för att distribuera värme/kyla från produktionsenheterna till kundens lokaler.
förorenare: den som direkt eller indirekt skadar miljön eller skapar förhållanden som leder till sådan skada.
återanvändning: varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda.
förberedelse för återanvändning: återvinningsförfaranden som går ut på kontroll, rengöring eller reparation, genom vilka produkter eller komponenter av produkter som har blivit avfall bereds för att användas igen utan någon annan förbehandling.
materialåtervinning: varje form av återvinningsförfarande genom vilket avfallsmaterial upparbetas till produkter, material eller ämnen, antingen för det ursprungliga ändamålet eller för andra ändamål; det omfattar upparbetning av organiskt material men inte energiåtervinning och upparbetning till material som ska användas som bränsle eller fyllmaterial.
nyaste teknik: en process i vilken det är ett ekonomiskt lönsamt normalt förfarande att använda en avfallsprodukt vid tillverkning av en slutprodukt. Begreppet nyaste teknik ska där det är lämpligt tolkas utifrån ett unionsperspektiv med hänsyn till den tekniska utvecklingen och den inre marknaden.
energiinfrastruktur: varje fysisk utrustning eller anläggning som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen med ett eller flera tredjeländer och omfattas av följande kategorier:
För el:
Infrastruktur för överföring enligt definitionen i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el ( 12 ).
Infrastruktur för distribution enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2009/72/EG.
Ellagring, definierat som ellagringsanläggningar som används för permanent eller tillfällig lagring av el i infrastruktur ovan eller under mark, eller i geologiska områden, förutsatt att de är direkt anslutna till högspänningsledningar som är utformade för en spänning på 110 kV eller mer.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att de system som avses i leden i–iii ska fungera tryggt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem på alla spänningsnivåer och i alla transformatorstationer.
Intelligenta nät, definierat som varje typ av utrustning eller anläggning, både på överförings- och på mellanspänningsdistributionsnivå, som syftar till digital tvåvägskommunikation, i realtid eller nära realtid, samt interaktiv och intelligent övervakning och styrning av produktion, överföring, distribution och förbrukning av el inom ett elnät för att utveckla ett nät som på ett effektivt sätt integrerar alla användare anslutna till elnätet – producenter, konsumenter och de som är både producenter och konsumenter – samt deras beteende och handlingar, i syfte att säkerställa ett ekonomiskt effektivt, hållbart elsystem med låga förluster, hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.
För gas:
Överförings- och distributionsledningar för transport av naturgas och biogas, som ingår i ett nät, utom högtrycksledningar som används för distribution i tidigare led av naturgas.
Underjordiska lagringsanläggningar anslutna till de högtrycksledningar för gas som anges i led i.
Mottagning, lagring och förångnings- eller dekompressionsanläggningar för flytande naturgas, eller komprimerad naturgas.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet ska fungera tryggt, säkert och effektivt eller för att möjliggöra dubbelriktad kapacitet, inklusive kompressorstationer.
För olja:
Rörledningar för transport av råolja.
Pumpstationer och lagringsanläggningar som är nödvändiga för driften av råoljerörledningar.
Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet i fråga ska fungera ordentligt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem samt anordningar för omvända flöden.
Angående koldioxid: nät av rörledningar, inbegripet tillhörande förstärkningsstationer för transport av koldioxid till lagringsanläggningar, i syfte att injektera koldioxiden i en lämplig underjordisk geologisk formation för permanent förvaring.
lagstiftning om den inre marknaden för energi: omfattar Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas ( 13 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ( 14 ), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel ( 15 ) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten, eller senare lagstiftning som helt eller delvis ersätter dessa rättsakter ( 16 ).
Definitioner som gäller socialt stöd för transport för personer som är bosatta i avlägsna områden
permanent bosättningsort: den plats där en person bor under minst 185 dagar varje kalenderår till följd av personlig eller yrkesmässig anknytning. Om en persons yrkesmässiga anknytning skiljer sig från den personliga anknytningen och om han eller hon bor i två eller fler medlemsstater, anses dennes permanenta bosättningsort vara platsen för den personliga anknytningen, förutsatt att han eller hon återvänder dit regelbundet. Om en person bor i en medlemsstat för att utföra en uppgift under en fastställd tidsperiod anses dennes bosättningsort ändå vara platsen för den personliga anknytningen, oavsett om han eller hon återvänder dit under tidsperioden för utförande av uppgiften. Studier vid ett universitet eller en skola i en annan medlemsstat innebär inte i sig att den permanenta bosättningsorten ändras. Alternativt ska med permanent bosättningsort avses det som avses i medlemsstaternas nationella lagstiftning.
Definitioner för stöd till bredbandsinfrastruktur
grundläggande bredband eller grundläggande bredbandsnät: nät med grundläggande funktioner som baseras på teknikplattformar som ADSL-nät (upp till ADSL2+), traditionella kabelnät (t.ex. DOCSIS 2.0), mobila nät av tredje generationen (UMTS) och satellitbaserade system.
bredbandsrelaterade bygg- och anläggningsarbeten: bygg- och anläggningsarbeten som krävs för utbyggnad av ett bredbandsnät, exempelvis uppgrävning av en väg för att möjliggöra utläggning av (bredbands)kabelrör.
kabelrör: ett underjordiskt rör eller en kanal som innehåller optiska fiberledningar, kopparledningar eller koaxialledningar till ett bredbandsnät.
fysiskt tillträde: ett tillträde till slutkonsumentens accessnätsförbindelse som gör det möjligt för konkurrenter att använda sina egna överföringssystem för direkt överföring.
passiv bredbandsinfrastruktur: bredbandsnät utan några aktiva komponenter. Omfattar vanligtvis anläggningsinfrastruktur, kabelrör och svartfiber samt kopplingsskåp.
nästa generations accessnät (NGA-nät): avancerade nät som har åtminstone följande egenskaper: a) de levererar tjänster på ett tillförlitligt sätt med mycket hög hastighet per abonnent via optiska (eller tekniskt likvärdiga) stomnät som är tillräckligt nära användarnas lokaler för att garantera faktisk leverans med mycket hög hastighet, b) de stöder en rad olika avancerade digitala tjänster, bland annat konvergerande, helt och hållet IP-baserade tjänster och c) de har betydligt högre uppladdningshastigheter (jämfört med grundläggande bredbandsnät). I det nuvarande skedet av marknadsutveckling och teknisk utveckling är NGA-näten a) fiberbaserade accessnät (FTTx), b) avancerade uppgraderade kabelnät och c) vissa avancerade trådlösa accessnät som kan erbjuda varje abonnent tillförlitliga höghastighetstjänster.
tillträde i grossistledet: ett tillträde som möjliggör för en operatör att använda en annan operatörs anläggningar. Det bredast möjliga tillträde som ska ges över nätet i fråga ska, på grundval av den nuvarande tekniska utvecklingsnivån, åtminstone innefatta följande accessprodukter: FTTH/FTTB-nät: tillträde till kabelrör, tillträde till svartfiber, tillträde till accessnätet samt bitströmsaccess. Kabelnät: tillträde till kabelrör och bitströmsaccess. FTTC-nät: tillträde till kabelrör, tillträde till delaccessnät och bitströmsaccess. Passiv nätinfrastruktur: tillträde till kabelrör, tillträde till svartfiber och/eller tillträde till accessnätet. ADSL-baserade bredbandsnät: tillträde till accessnätet och bitströmsaccess. Mobila eller trådlösa nät: bitström, gemensam användning av master och tillträde till stamnät. För satellitplattformar: bitströmsaccess.
Definitioner för stöd till kultur och bevarande av kulturarvet
smala audiovisuella verk: de verk som identifieras som sådana av medlemsstaterna på grundval av fördefinierade kriterier när de inför stödordningar eller beviljar stöd; det kan röra sig om filmer vars enda originalversion är på ett officiellt språk i en medlemsstat med begränsat territorium eller språkområde eller begränsad befolkning, kortfilmer, filmer som gjorts av förstagångsregissörer eller andragångsregissörer, dokumentärfilmer eller lågbudgetverk eller verk som på något annat är smala i kommersiellt hänseende.
kommittén för utvecklingsbistånd (DAC) inom OECD: omfattar alla länder och geografiska områden som är berättigade till officiellt utvecklingsbistånd och som ingår i den förteckning som sammanställts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
”Rimlig vinst” ska fastställas i förhållande till den typiska vinsten inom den berörda sektorn. Under alla omständigheter ska en kapitalavkastning som inte överstiger den tillämpliga swap-räntan plus en premie på 100 räntepunkter anses vara rimlig.
Definitioner för stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur
professionell idrott: utövande av idrott i form av arbete eller tjänst mot betalning, oavsett om ett formellt anställningsavtal har upprättats mellan den professionella idrottsutövaren och det berörda idrottsförbundet, om ersättningen överskrider kostnaderna för deltagande och utgör en betydande del av inkomsten för den berörda idrottsutövaren. Utgifter för resor och uppehälle på grund av deltagande i sportevenemang ska inte betraktas som ersättning vid tillämpningen av denna förordning.
Definitioner för stöd till regionala flygplatser
flygplatsinfrastruktur: den infrastruktur och utrustning som flygplatsen behöver för att tillhandahålla flygplatstjänster åt flygbolag och olika tjänsteleverantörer, inklusive start- och landningsbanor, terminaler, plattor, taxibanor, centraliserad marktjänstinfrastruktur och alla andra faciliteter som direkt stöder flygplatstjänsterna, men exklusive infrastruktur och utrustning som främst behövs för icke-luftfartsrelaterade verksamheter.
flygbolag: ett flygbolag med en giltig operativ licens som utfärdats av en medlemsstat eller en medlem i det gemensamma europeiska luftfartsområdet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 ( 17 ).
flygplats: en enhet eller grupp av enheter som utövar ekonomisk verksamhet i form av tillhandahållande av flygplatstjänster åt flygbolag.
flygplatstjänster: tjänster som en flygplats eller dess dotterbolag tillhandahåller flygbolag i form av hantering av luftfartyg, från landning till start, och av passagerare och gods, så att flygbolag får möjlighet att tillhandahålla lufttransporttjänster, inklusive tillhandahållande av marktjänster och av centraliserad marktjänstinfrastruktur.
genomsnittlig årlig passagerarvolym: den passagerarvolym som fastställs på grundval av inkommande och utgående passagerartrafik under de två räkenskapsår som föregick det år det då stödet beviljas.
centraliserad marktjänstinfrastruktur: infrastruktur som normalt drivs av flygplatsoperatören och som mot betalning ställs till förfogande för de olika leverantörerna av marktjänster som är verksamma på flygplatsen, utom utrustning som ägs eller drivs av leverantörerna av marktjänster.
höghastighetståg: tåg som kan nå hastigheter på över 200 km/tim.
marktjänster: tjänster som tillhandahålls åt flygplatsanvändare på en flygplats enligt beskrivningen i bilagan till rådets direktiv 96/67/EG ( 18 ).
icke-luftfartsrelaterade verksamheter: kommersiella tjänster som tillhandahålls åt flygbolag eller andra flygplatsanvändare, såsom stödtjänster till passagerare, speditörer eller andra tjänsteleverantörer, uthyrning av kontor eller affärslokaler, bilparkering och hotell.
regional flygplats: en flygplats med en genomsnittlig årlig passagerarvolym på upp till 3 miljoner passagerare.
Definitioner för stöd till hamnar
hamn: land- och vattenområde bestående av infrastruktur och utrustning som möjliggör mottagande av fartyg, lastning och lossning av fartyg, lagring av varor, mottagande och leverans av dessa varor, och ombord- och landstigning av passagerare, besättning och andra personer samt annan infrastruktur som är nödvändig för transportoperatörer i hamnen.
kusthamn: en hamn för mottagande av huvudsakligen havsgående fartyg.
inlandshamn: en hamn som inte är en kusthamn, för mottagande av fartyg i inlandssjöfart.
hamninfrastruktur: infrastruktur och anläggningar för tillhandahållande av transportrelaterade hamntjänster, till exempel kajplatser som används vid förtöjning av fartyg, kajmurar, bryggor och flytande pontonramper i tidvattenområden, inre bassänger, återfyllnings- och landåtervinningsområden, infrastruktur för alternativa bränslen samt infrastruktur för uppsamling av fartygsgenererat avfall och lastrester.
hamnsuprastruktur: ytarrangemang (såsom för lagring), fast utrustning (såsom lagerlokaler och terminalbyggnader) och rörlig utrustning (såsom kranar) belägna i en hamn för tillhandahållande av transportrelaterade hamntjänster.
infrastruktur för tillgänglighet: varje typ av infrastruktur som krävs för att säkra tillgänglighet land- eller sjövägen eller via floder för användare av en hamn, eller i en hamn, såsom vägar, järnvägsspår, kanaler och slussar.
muddring: avlägsnande av sediment från botten av en vattenväg för tillträde till en hamn, eller i en hamn.
infrastruktur för alternativa bränslen: en fast, rörlig eller havsbaserad hamninfrastruktur som gör det möjligt för en hamn att förse fartyg med energikällor såsom el, väte, biodrivmedel enligt definitionen i artikel 2 i) i direktiv 2009/28/EG, syntetiska och paraffiniska bränslen, naturgas, inklusive biometan, i gasform (komprimerad naturgas (CNG)) och i flytande form (flytande naturgas (LNG)) och gasol (LPG) som, åtminstone delvis, fungerar som ersättning för fossila oljekällor i energiförsörjningen till transport och som kan bidra till en utfasning av fossila bränslen och en förbättrad miljöprestanda inom transportsektorn.
fartyg: flytande konstruktioner, med eller utan eget framdrivningsmaskineri, med ett eller flera deplacementskrov.
havsgående fartyg: andra fartyg än de som uteslutande eller huvudsakligen seglar på inre vattenvägar eller i, eller i nära anslutning till, skyddade vatten.
fartyg i inlandssjöfart: fartyg som är avsedda uteslutande eller huvudsakligen för trafik på inre vattenvägar eller i, eller i nära anslutning till, skyddade vatten.
infrastruktur för uppsamling av fartygsgenererat avfall och lastrester: fasta, flytande eller rörliga hamnanläggningar som kan ta emot fartygsgenererat avfall eller lastrester enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG ( 19 ).
Artikel 3
Villkor för undantag
Stödordningar, individuellt stöd som beviljas enligt stödordningar och stöd för särskilda ändamål ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under förutsättning att sådant stöd uppfyller samtliga villkor i kapitel I i denna förordning och de särskilda villkor för den relevanta stödkategorin som anges i kapitel III i denna förordning.
Artikel 4
Tröskelvärden för anmälan
Denna förordning ska inte tillämpas på stöd som överskrider följande tröskelvärden:
För regionalt investeringsstöd: det justerade stödbeloppet, beräknat i enlighet med den mekanism som anges i artikel 2.20 för en investering med stödberättigande kostnader på 100 miljoner euro.
För regionalt stöd till stadsutveckling, 20 miljoner euro enligt artikel 16.3.
För investeringsstöd till små och medelstora företag: 7,5 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.
För stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag: 2 miljoner euro per företag per projekt.
För stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor: 2 miljoner euro per företag per år.
För stöd till små och medelstora företag för samarbetskostnader som uppstår då de deltar i projekt för europeiskt territoriellt samarbete 2 miljoner euro per företag per projekt.
För riskfinansieringsstöd: 15 miljoner euro per stödberättigat företag enligt artikel 21.9.
För stöd till nystartade företag: de belopp per företag som anges i artikel 22.3, 22.4 och 22.5.
För stöd till forskning och utveckling:
Om projektet huvudsakligen består av grundforskning: 40 miljoner euro per företag per projekt. Detta är fallet om mer än hälften av de stödberättigande projektkostnaderna uppkommer i samband med verksamhet som omfattas av kategorin grundforskning.
Om projektet huvudsakligen består av industriell forskning: 20 miljoner euro per företag per projekt. Detta är fallet om mer än hälften av de stödberättigande projektkostnaderna uppkommer i samband med verksamhet som omfattas av kategorin industriforskning eller inom kategorierna industriforskning och grundforskning tillsammans.
Om projektet huvudsakligen består av experimentell utveckling: 15 miljoner euro per företag per projekt. Detta är fallet om mer än hälften av de stödberättigande projektkostnaderna uppkommer i samband med verksamhet som omfattas av kategorin experimentell utveckling.
Om projektet är ett Eureka-projekt eller genomförs av ett gemensamt företag som inrättats på grundval av artikel 185 eller artikel 187 i fördraget fördubblas de belopp som anges i leden i–iii.
Om stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt beviljas i form av förskott med återbetalningsskyldighet som, i avsaknad av en vedertagen metod för att beräkna bruttobidragsekvivalenten, uttrycks som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna och åtgärden föreskriver att förskotten, om projektet blir en framgång definierat på grundval av en rimlig och försiktig hypotes, kommer att betalas tillbaka med en diskonteringsränta som minst motsvarar den räntesats som var tillämplig vid den tidpunkt då stödet beviljades, får de belopp som anges i leden i–iv höjas med 50 %.
Stöd för genomförbarhetsstudier som förberedelse inför forskningsverksamhet: 7,5 miljoner euro per studie.
För investeringsstöd för forskningsinfrastruktur: 20 miljoner euro per infrastruktur.
För stöd till innovationskluster: 7,5 miljoner euro per kluster.
Innovationsstöd till små och medelstora företag: 5 miljoner euro per företag per projekt.
För stöd till processinnovation och organisationsinnovation: 7,5 miljoner euro per företag per projekt.
För stöd till utbildning: 2 miljoner euro per utbildningsprojekt.
För stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.
För stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.
För stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder: 10 miljoner euro per företag per år.
För stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar: 5 miljoner euro per företag per år.
För investeringsstöd till miljöskydd, exklusive investeringsstöd till sanering av förorenade områden och stöd till distributionsnätsdelen av den energieffektiva fjärrvärme -och fjärrkylanläggningen: 15 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.
För investeringsstöd till energieffektivitetsprojekt: 10 miljoner euro enligt artikel 39.5.
För investeringsstöd för sanering av förorenade områden: 20 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.
För driftstöd för produktion av el från förnybara energikällor och driftstöd för att främja energi från förnybara energikällor i småskaliga anläggningar. 15 miljoner euro per företag per projekt. När stödet beviljas på grundval av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande enligt artikel 42. 150 miljoner euro per år med hänsyn tagen till den sammanlagda budgeten för alla stödordningar som omfattas av artikel 42.
För investeringsstöd till distributionsnät för fjärrvärme eller fjärrkyla: 20 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.
För investeringsstöd för energiinfrastruktur: 50 miljoner euro per företag per investeringsprojekt.
För stöd till bredbandsinfrastruktur: totalt 70 miljoner euro per projekt.
För investeringsstöd till kultur och bevarande av kulturarvet: 150 miljoner euro per projekt. Driftstöd till kultur och bevarande av kulturarvet: 75 miljoner euro per företag per år.
För stödordningar för audiovisuella verk: 50 miljoner euro per stödordning per år.
För investeringsstöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur: 30 miljoner euro eller de totala kostnaderna över 100 miljoner euro per projekt. Driftstöd för idrottsinfrastruktur: 2 miljoner euro per infrastruktur per år.
För investeringsstöd för lokal infrastruktur: 10 miljoner euro eller de totala kostnaderna över 20 miljoner euro för samma infrastruktur.
För stöd till regionala flygplatser: de stödnivåer och stödbelopp som föreskrivs i artikel 56a.
För stöd till kusthamnar: stödberättigande kostnader på 130 miljoner euro per projekt (eller 150 miljoner euro per projekt i en kusthamn som ingår i arbetsplanen för en sådan stamnätskorridor som avses i artikel 47 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 ( 20 ); vad gäller muddring definieras ett projekt som all muddring som utförs under ett kalenderår.
För stöd till inlandshamnar: stödberättigande kostnader på 40 miljoner euro per projekt (eller 50 miljoner euro per projekt i en inlandshamn som ingår i arbetsplanen för en sådan stamnätskorridor som avses i artikel 47 i förordning (EU) nr 1315/2013); vad gäller muddring definieras ett projekt som all muddring som utförs under ett kalenderår.
Artikel 5
Stödets överblickbarhet
Följande kategorier av stöd ska anses vara överblickbara:
Stöd som ingår i bidrag och räntesubventioner.
Stöd som ingår i lån, om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av den referensränta som gällde när stödet beviljades.
Stöd i form av garantier
om bruttobidragsekvivalenten har beräknats på grundval av de säkerhetsavgifter som föreskrivs i ett tillkännagivande från kommissionen, eller
om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för garantin före genomförandet av åtgärden har godkänts på grundval av kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier ( 21 ), eller ett senare tillkännagivande som ersätter detta, efter att ha anmälts till kommissionen enligt en förordning som kommissionen antagit på området statligt stöd som gällde vid den aktuella tidpunkten, och om den godkända metoden uttryckligen avser den typ av garantier och den typ av underliggande transaktioner som det är fråga om vid tillämpningen av denna förordning.
Stöd i form av skatteförmåner, om det i åtgärden föreskrivs ett tak som garanterar att det tillämpliga tröskelvärdet inte överskrids.
Regionalt stöd till stadsutveckling, om villkoren i artikel 16 är uppfyllda.
Stöd i form av riskfinansieringsåtgärder, om villkoren i artikel 21 är uppfyllda.
Stöd till nystartade företag, om villkoren i artikel 22 är uppfyllda.
Stöd till energieffektivitetsprojekt, om villkoren i artikel 39 är uppfyllda.
Stöd i form av bidrag utöver marknadspriset, om villkoren i artikel 42 är uppfyllda.
Stöd i form av förskott med återbetalningsskyldighet, om det totala nominella beloppet av förskottet med återbetalningsskyldighet inte överstiger de tröskelvärden som är tillämpliga enligt denna förordning eller om metoden för att beräkna bruttobidragsekvivalenten för förskottet med återbetalningsskyldighet, innan åtgärden genomförs, har godkänts efter att ha anmälts till kommissionen.
Stöd i form av försäljning eller uthyrning av materiella anläggningstillgångar under marknadspriset om värdet kan fastställas antingen genom en oberoende expertvärdering före transaktionen eller genom hänvisning till ett allmänt tillgängligt, regelbundet uppdaterat och allmänt accepterat referensvärde.
Artikel 6
Stimulanseffekt
Stöd ska anses ha en stimulanseffekt om stödmottagaren har lämnat in en skriftlig ansökan om stöd till den berörda medlemsstaten innan arbetet med projektet eller verksamheten inleds. Stödansökan ska minst omfatta följande uppgifter:
Företagets namn och storlek.
Beskrivning av projektet, inklusive start- och slutdatum.
Plats för projektet.
Förteckning över projektkostnader.
Typ av stöd (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet, kapitaltillskott eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet.
Stöd för särskilda ändamål som beviljas stora företag ska anses ha en stimulanseffekt om medlemsstaten, förutom att se till att det villkor som anges i punkt 2 är uppfyllt, innan den beviljar det berörda stödet har kontrollerat att den dokumentation som stödmottagaren har utarbetat visar att stödet kommer att få ett eller flera av följande resultat:
I fråga om regionalt investeringsstöd: att ett projekt genomförs som inte skulle ha genomförts i det berörda området eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren i det berörda området i avsaknad av stöd.
I övriga fall, att
Genom undantag från punkterna 2 och 3 ska åtgärder i form av skatteförmåner anses ha en stimulanseffekt om följande villkor är uppfyllda:
Åtgärden fastställer en rätt till stöd i enlighet med objektiva kriterier och utan vidare bedömningsutrymme för medlemsstaten.
Åtgärden har antagits och trätt i kraft innan arbetet med det understödda projekt eller den understödda verksamheten har inletts, utom när det gäller efterföljande ordningar på skatteområdet, om verksamheten redan omfattades av de tidigare ordningarna i form av skatteförmåner.
Genom undantag från punkterna 2, 3 och 4 gäller att följande kategorier av stöd inte behöver ha en stimulanseffekt eller ska anses ha en stimulanseffekt:
Regionalt driftstöd och regionalt stöd till stadsutveckling, om de relevanta villkoren i artiklarna 15 och 16 är uppfyllda.
Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering, om de relevanta villkoren i artiklarna 21 och 22 är uppfyllda.
Stöd till rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar i form av lönesubventioner och stöd till anställning av arbetstagare med funktionshinder i form av lönesubventioner, om de relevanta villkoren i artiklarna 32 och 33 är uppfyllda.
Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder och stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar, om de relevanta villkoren i artiklarna 34 och 35 är uppfyllda.
Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG, om villkoren i artikel 44 i denna förordning är uppfyllda.
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, om villkoren i artikel 50 är uppfyllda.
Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden, om villkoren i artikel 51 är uppfyllda.
Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet, om villkoren i artikel 53 är uppfyllda.
Artikel 7
Stödnivå och stödberättigande kostnader
▼M1 —————
Artikel 8
Kumulering
Stöd med identifierbara stödberättigande kostnader som beviljas undantag genom denna förordning får kumuleras med följande:
Annat statligt stöd, så länge dessa åtgärder avser olika identifierbara stödberättigande kostnader.
Annat statligt stöd, med avseende på samma – helt eller delvis överlappande – stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt denna förordning överskrids.
Artikel 9
Offentliggörande och information
Den berörda medlemsstaten ska se till att följande offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:
Den sammanfattande information som avses i artikel 11 i det standardiserade format som anges i bilaga II eller en länk som ger tillgång till denna.
Den fullständiga texten till varje stödåtgärd enligt artikel 11 eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten.
Den information som anges i bilaga III om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 500 000 euro.
När det gäller stöd till europeiska projekt för territoriellt samarbete ska den information som avses i denna punkt läggas ut på webbplatsen för den medlemsstat där den berörda förvaltningsmyndighet som avses i artikel 21 i förordning (EU) nr 1299/2013 är belägen. Alternativt kan de deltagande medlemsstaterna också bestämma att var och en av dem ska lämna information som avser stödåtgärderna inom deras territorier på respektive webbplatser.
För stödordningar i form av skatteförmåner och för stödordningar som omfattas av artiklarna 16 och 21 ( 23 ) ska villkoren i punkt 1 c i denna artikel anses vara uppfyllda om medlemsstaterna offentliggör den begärda informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller (i miljoner euro):
Kommissionen ska offentliggöra följande på sin webbplats:
Länkarna till de webbplatser för statligt stöd som avses i punkt 1 i denna artikel.
Den sammanfattande information som avses i artikel 11.
KAPITEL II
ÖVERVAKNING
Artikel 10
Återkallande av gruppundantaget
Om en medlemsstat beviljar stöd som enligt dess uppfattning är undantaget från anmälningsskyldigheten enligt denna förordning utan att de villkor som anges i kapitlen I–III är uppfyllda, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, anta ett beslut om att alla eller en del av de framtida stödåtgärder antagna av den berörda medlemsstaten som i övrigt uppfyller kraven i denna förordning ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. De åtgärder som ska anmälas får begränsas till de åtgärder som beviljar vissa typer av stöd eller som beviljar stöd till vissa stödmottagare, eller till stödåtgärder som antas av vissa myndigheter i den berörda medlemsstaten.
Artikel 11
Rapportering
Medlemsstaterna, alternativt – när det gäller stöd till projekt för europeiskt territoriellt samarbete – den medlemsstat där förvaltningsmyndigheten enligt definitionen i artikel 21 i förordning (EU) nr 1299/2013 är belägen, ska sända följande till kommissionen:
Via kommissionens elektroniska anmälningssystem, sammanfattande information om varje stödåtgärd som undantas enligt denna förordning i det standardiserade format som anges i bilaga II, tillsammans med en länk som ger tillgång till den fullständiga texten till stödåtgärden inklusive ändringar inom 20 arbetsdagar efter det att stödåtgärden har trätt i kraft.
En årlig rapport enligt kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 ( 24 ), i elektronisk form, om tillämpningen av denna förordning och innehållande de uppgifter som anges i förordning (EG) nr 794/2004, för hela det år eller varje del av det år under vilket denna förordning är tillämplig.
Artikel 12
Övervakning
KAPITEL III
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR DE OLIKA STÖDKATEGORIERNA
AVSNITT 1
Regionalstöd
Artikel 13
Regionalstödets tillämpningsområde
Detta avsnitt ska inte tillämpas på följande:
Stöd som gynnar verksamheter inom stålsektorn, kolindustrin, varvsindustrin och syntetfiberindustrin.
Stöd till transportsektorn och tillhörande infrastruktur samt stöd till energiproduktion, energidistribution och energiinfrastruktur med undantag för regionalt investeringsstöd i de yttersta randområdena och stödordningar för regionalt driftstöd.
Regionalstöd i form av ordningar som är riktade till ett begränsat antal särskilda ekonomiska sektorer. Stödordningar avsedda för turistverksamhet, bredbandsinfrastruktur eller bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter anses inte vara riktade till vissa ekonomiska sektorer.
Regionalt driftstöd som beviljas företag vars huvudsakliga verksamheter omfattas av avsnitt K ”Finans- och försäkringsverksamhet” i Nace Rev. 2 eller företag som bedriver koncernintern verksamhet och vars huvudsakliga verksamhet omfattas av klass 70.10 ”Verksamheter som utövas av huvudkontor” eller 70.22 ”Konsultverksamhet avseende företags organisation” i Nace Rev. 2.
Artikel 14
Regionalt investeringsstöd
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar,
de beräknade lönekostnaderna för arbetstillfällen som skapas till följd av en nyinvestering, beräknade över en tvåårsperiod, eller
en kombination av leden a och b som inte överstiger beloppet i a eller b, beroende på vilket som är högst.
De förvärvade tillgångarna ska vara nya utom för små och medelstora företag och för förvärv av en anläggning. Kostnader som hänger samman med anläggningstillgångar som omfattas av hyresavtal får beaktas endast på följande villkor:
När det gäller mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta att gälla minst fem år efter den dag då investeringsprojektet förväntas vara slutfört för stora företag och tre år för små och medelstora företag.
När det gäller maskiner och anläggningar måste hyresavtalet ha formen av finansiell leasing och innefatta en skyldighet för stödmottagaren att förvärva tillgången när hyresavtalet har löpt ut.
►M1 Vid förvärv av en anläggnings tillgångar i den mening som avses i artikel 2.49 eller 2.51 ska endast kostnaderna för köp av tillgångarna från en tredje part som inte har någon anknytning till köparen beaktas. ◄ Transaktionen ska genomföras på marknadsvillkor. Om stöd har beviljats för förvärv av tillgångar redan innan de köps ska kostnaderna för dessa tillgångar dras av från de stödberättigande kostnaderna för förvärv av en anläggning. Om en familjemedlem till den ursprungliga ägaren, eller en anställd, tar över ett litet företag, ska villkoret att tillgångarna ska köpas från tredje part utan anknytning till köparen inte gälla. Förvärv av andelar utgör inte en nyinvestering.
Immateriella tillgångar är godtagbara för beräkning av investeringskostnader om de uppfyller samtliga följande villkor:
De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.
De ska kunna skrivas av.
De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje man som inte har någon anknytning till köparen.
De ska ingå i det företagets tillgångar som tar emot stödet och ska förknippas med det projekt för vilket stödet beviljas i minst fem år, eller tre år i fråga om små och medelstora företag.
För stora företag är kostnader för immateriella tillgångar stödberättigande endast upp till en gräns på 50 % av de sammanlagda stödberättigande investeringskostnaderna för nyinvesteringen.
När stödberättigande kostnader beräknas med hänvisning till de beräknade lönekostnader som avses i punkt 4 b ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:
Investeringsprojektet ska leda till en nettoökning av antalet sysselsatta i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående 12 månaderna, vilket innebär att varje förlorat arbetstillfälle ska dras av från det antal arbetstillfällen som har skapats under samma period.
Varje tjänst ska tillsättas inom tre år efter det att arbetena har slutförts.
Varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen ska finnas kvar i det berörda området under minst fem år från den dag då tjänsten först tillsattes, eller tre år för små och medelstora företag.
Regionalstöd för utveckling av bredbandsnät ska uppfylla följande kriterier:
Stödet ska beviljas endast i områden där det inte finns något nätverk inom samma kategori (antingen grundläggande bredband eller NGA-nät) och där ett sådant nätverk sannolikt inte kommer att utvecklas på kommersiella villkor inom tre år från beslutet att bevilja stödet.
Operatören av det subventionerade nätverket måste erbjuda aktivt och passivt tillträde i grossistledet på rättvisa och icke-diskriminerande villkor, inklusive fysiskt tillträde till NGA-nät.
Stödet ska fördelas på grundval av en konkurrensutsatt urvalsprocess.
Artikel 15
Regionalt driftstöd
I glest befolkade områden ska stödordningar för regionalt driftstöd kompensera för merkostnaderna för transport av varor som har tillverkats i områden som är berättigade till driftstöd, samt merkostnaderna för transport av varor som vidarebearbetas i dessa områden, på följande villkor:
Stödet är objektivt kvantifierbart på förhand på grundval av ett fast belopp eller per ton/kilometer eller annan relevant enhet.
Merkostnaderna för transport beräknas på grundval av varornas färd inom den berörda medlemsstatens gränser, med det transportmedel som leder till den lägsta kostnaden för stödmottagaren.
Stödnivån får inte överstiga 100 % av de merkostnader för transport som fastställs i denna punkt.
I mycket glest befolkade områden ska stödordningarna för regionalt driftstöd förhindra eller minska avfolkningen på följande villkor:
Stödmottagarna bedriver sin ekonomiska verksamhet i det berörda området.
Det årliga stödbeloppet per stödmottagare enligt samtliga ordningar för driftstöd överstiger inte 20 % av stödmottagarens årliga arbetskostnader i det berörda området.
►C2 I de yttersta randområdena ska stödordningar för driftstöd kompensera för de ytterligare driftskostnader som uppstår i dessa områden som en direkt följd av en eller flera av de nackdelar av bestående natur som avses i artikel 349 i fördraget, om stödmottagarna bedriver sin ekonomiska verksamhet i en region i de yttersta randområdena, under förutsättning att det årliga stödbeloppet per stödmottagare enligt samtliga stödordningar för driftstöd som genomförts enligt denna förordning inte överstiger en av följande procentsatser: ◄
35 % av det bruttomervärde som stödmottagaren skapar årligen i den berörda regionen i de yttersta randområdena,
40 % av stödmottagarens årliga arbetskostnader i den berörda regionen i de yttersta randområdena,
30 % av stödmottagarens årliga omsättning i den berörda regionen i de yttersta randområdena.
Artikel 16
Regionalt stöd för stadsutveckling
Stadsutvecklingsprojekt ska uppfylla följande kriterier:
De genomförs via fonder för stadsutveckling i stödområden.
De samfinansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
De stödjer genomförandet av en strategi för integrerad, hållbar stadsutveckling.
Stadsutvecklingsåtgärderna ska uppfylla följande villkor:
Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Det får framför allt inte förekomma någon diskriminering mellan förvaltare av stadsutvecklingsfonder på grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Förvaltare av stadsutvecklingsfonder kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.
De oberoende privata investerarna ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom vilka, när det gäller andra investeringar än garantier, asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk. Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett sådant ansökningsförfarande ska en rimlig avkastningsgrad för de privata investerarna fastställas av en oberoende expert som väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande ansökningsförfarande.
Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.
När det gäller garantier till privata investerare i stadsutvecklingsprojekt ska garantisatsen begränsas till 80 % och de totala förluster som en medlemsstat tar på sig begränsas till 25 % av den underliggande garanterade portföljen.
Investerarna ska ha möjlighet att företrädas i stadsutvecklingsfondens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.
Stadsutvecklingsfonden ska inrättas enligt gällande lagstiftning. Medlemsstaten ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförandet av stödåtgärden för stadsutveckling.
Stadsutvecklingsfonder ska förvaltas affärsmässigt och ska säkerställa vinstmotiverade finansieringsbeslut. Detta anses vara fallet om förvaltarna av stadsutvecklingsfonden uppfyller följande villkor:
Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska enligt lag eller avtal vara skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och att undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.
Den ersättning som betalas ut till förvaltarna av stadsutvecklingsfonder ska motsvara marknadspraxis. Detta krav anses vara uppfyllt om en förvaltare väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.
Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller ska dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent sammanfaller med de offentliga investerarnas intressen.
Förvaltare av stadsutvecklingsfonder ska ange en investeringsstrategi samt kriterier och ett förslag till tidsplan för investeringar i stadsutvecklingsprojekt och fastställa förhandskontroll av finansiell hållbarhet och deras förväntade effekter på stadsutveckling.
Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering i form av eget kapital och i form av kapital likställt med eget kapital.
Om en stadsutvecklingsfond beviljar lån eller garantier för stadsutvecklingsprojekt ska följande villkor vara uppfyllda:
I samband med lån beaktas det nominella lånebeloppet vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel.
I samband med garantier beaktas det underliggande lånets nominella belopp vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpning av punkt 3 i denna artikel.
AVSNITT 2
Stöd till små och medelstora företag
Artikel 17
Investeringsstöd till små och medelstora företag
De stödberättigande kostnaderna ska omfatta den ena eller båda följande kostnadskategorier:
Kostnaderna för investeringar i materiella och immateriella tillgångar.
De beräknade lönekostnaderna för sysselsättning som skapas direkt genom investeringsprojektet, beräknade för en tvåårsperiod.
För att en investering ska anses vara en stödberättigande kostnad vid tillämpningen av denna artikel ska den bestå av
en investering i materiella och/eller immateriella tillgångar i samband med inrättande av en ny anläggning, utvidgning av en befintlig anläggning, omställning av produktionen i en anläggning till nya produkter eller en grundläggande ändring av hela produktionsprocessen i en befintlig anläggning, eller
förvärv av de tillgångar som tillhör en anläggning, om följande villkor är uppfyllda:
Om en familjemedlem till den ursprungliga ägaren, eller en anställd, tar över ett litet företag, ska villkoret att tillgångarna ska köpas från tredje part utan anknytning till köparen inte gälla. Förvärv av aktierna i ett företag ska i sig inte utgöra en investering.
De immateriella tillgångarna ska uppfylla samtliga följande villkor:
De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som tar emot stöd.
De ska betraktas som tillgångar som kan skrivas av.
De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje part som inte har någon anknytning till köparen.
De ska tas upp som tillgångar i företagets balansräkning i minst tre år.
Sysselsättning som skapas direkt genom ett investeringsprojekt ska uppfylla följande villkor:
Sysselsättningen ska skapas inom tre år efter det att investeringen genomförts.
Det ska ske en nettoökning av antalet anställda i den berörda anläggningen i förhållande till det genomsnittliga antalet anställda under de föregående tolv månaderna.
Nettoökningen ska bibehållas under minst tre år från den dag då tjänsten först tillsattes.
Stödnivån får inte överskrida följande:
20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag,
10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag.
Artikel 18
Stöd till konsulttjänster till förmån för små och medelstora företag
Artikel 19
Stöd till små och medelstora företags deltagande i mässor
Artikel 20
Stöd för samarbetskostnader som uppstår då små och medelstora företag deltar i projekt för europeiskt territoriellt samarbete
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
Kostnader för organisatoriskt samarbete inklusive kostnader för personal och kontor i den mån kostnaderna hänger samman med samarbetsprojektet.
Kostnader för samarbetsrelaterade rådgivnings- och stödtjänster som tillhandahålls av externa konsulter och tjänsteleverantörer.
Resekostnader, kostnader för utrustning och investeringsutgifter som har ett direkt samband med projektet samt avskrivning av hjälpmedel och utrustning som används uteslutande för det berörda projektet.
AVSNITT 3
Stöd för små och medelstora företags tillgång till finansiering
Artikel 21
Riskfinansieringsstöd
På nivån finansiella intermediärer kan riskfinansieringsstöd till oberoende privata investerare ges i en av följande former:
Eget kapital eller kapital likställt med eget kapital, eller ett finansiellt anslag för direkt eller indirekt tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade företag.
Lån för direkt eller indirekt tillhandahållande av riskfinansiering till stödberättigade företag.
Garantier för att täcka förluster från direkt eller indirekt riskfinansiering till stödberättigade företag.
Stödberättigade företag ska vara företag som vid tidpunkten för den första riskfinansieringsinvesteringen är onoterade små och medelstora företag och uppfyller minst ett av följande villkor:
De har inte varit verksamma på någon marknad.
De har varit verksamma på en marknad mindre än sju år efter sin första kommersiella försäljning.
De kräver en första riskfinansieringsinvestering som, på grundval av en affärsplan som utarbetats i avsikt att gå in på en ny produktmarknad eller geografisk marknad, är högre än 50 % av deras genomsnittliga årliga omsättning under de senaste fem åren.
Riskfinansieringsstödet kan också omfatta uppföljningsinvesteringar som görs i stödberättigade företag, inklusive efter den sjuårsperiod som anges i punkt 5 b, om följande kumulativa villkor är uppfyllda:
Det totala riskfinansieringsbelopp som anges i punkt 9 överskrids inte.
Möjligheten till uppföljningsinvesteringar ingick i den ursprungliga affärsplanen.
Det företag som tar emot uppföljningsinvesteringar har inte, i den mening som avses i artikel 3.3 i bilaga I, anknutits till ett annat företag än den finansiella intermediären eller den oberoende privata investerare som tillhandahåller riskfinansiering inom ramen för åtgärden, såvida inte den nya enheten uppfyller villkoren i definitionen av små och medelstora företag.
För riskfinansieringsåtgärder som omfattar investeringar i form av eget kapital, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller låneinvesteringar till stödberättigade företag ska riskfinansieringsåtgärden attrahera ytterligare finansiering från oberoende privata investerare på nivån finansiella intermediärer eller stödberättigade företag, i syfte att uppnå ett sammanlagt privat deltagande som når upp till följande lägsta tröskelvärden:
10 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företagen före deras första kommersiella försäljning på en marknad.
40 % av den riskfinansiering som ges till de stödberättigade företag som avses i punkt 5 b i denna artikel.
60 % av den riskfinansiering för investeringar som ges till stödberättigade företag som anges i punkt 5 c och för uppföljningsinvesteringar i stödmottagande företag efter den sjuårsperiod som anges i punkt 5 b.
En riskfinansieringsåtgärd ska uppfylla följande villkor:
Den ska genomföras via en eller flera finansiella intermediärer, utom när det gäller skatteincitament för privata investerare för deras direkta investeringar i stödberättigade företag.
Finansiella intermediärer, liksom investerare eller fondförvaltare, ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande som genomförs i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning och har till syfte att fastställa lämpliga arrangemang för riskdelning där asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk vid andra investeringar än garantier.
Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.
När det gäller garantier som omfattas av punkt 2 c ska garantisatsen begränsas till 80 % och ett tak på högst 25 % av den underliggande garanterade portföljen sättas för de totala förluster som en medlemsstat tar på sig. Endast garantier som täcker förväntade förluster i den underliggande garanterade portföljen kan tillhandahållas kostnadsfritt. Om en garanti omfattar också täckning av oväntade förluster ska den finansiella intermediären betala en marknadsmässig garantiavgift för den del av garantin som täcker oväntade förluster.
Riskfinansieringsåtgärder ska garantera vinstmotiverade finansieringsbeslut. Detta anses vara fallet om samtliga följande villkor är uppfyllda:
Finansiella intermediärer ska inrättas enligt gällande lagstiftning.
Medlemsstaten, eller den enhet som anförtrotts genomförandet av åtgärden, ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförande av riskfinansieringsåtgärden, inbegripet en lämplig riskspridningsstrategi i syfte att uppnå ekonomisk lönsamhet och effektiv volym vad gäller den relevanta investeringsportföljens storlek och territoriella räckvidd.
Den riskfinansiering som ges till stödberättigade företag ska baseras på en lönsamhetsbaserad verksamhetsplan med uppgifter om produkter, försäljning och vinstutveckling och med angivande av beräknad finansiell lönsamhet
Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för varje investering i form av eget kapital och i form av kapital likställt med eget kapital.
Finansiella intermediärer ska förvaltas på affärsmässiga grunder. Detta krav anses vara tillgodosett om den finansiella intermediären och, beroende på typ av riskfinansieringsåtgärd, fondförvaltaren uppfyller följande villkor:
De ska enligt lag eller avtal vara skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.
Deras ersättning ska följa marknadspraxis. Detta krav antas vara uppfyllt om förvaltaren eller den finansiella intermediären väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.
De ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med den offentliga investerarens intressen.
De ska ange en investeringsstrategi, kriterier och en föreslagen tidsplan för investeringarna.
Investerare ska ha möjlighet att företrädas i investeringsfondens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.
►M1 En riskfinansieringsåtgärd som omfattar garantier eller lån till stödberättigade företag eller som omfattar en investering av kapital likställt med eget kapital vilken är strukturerad som en fordran på det stödberättigade företaget ska uppfylla följande villkor: ◄
Till följd av åtgärden ska den finansiella intermediären göra investeringar som inte skulle ha genomförts eller skulle ha genomförts begränsat eller på ett annat sätt i avsaknad av stöd. Den finansiella intermediären ska kunna visa att den driver en mekanism som säkerställer att alla fördelar i största möjliga utsträckning förs vidare till de slutliga stödmottagarna i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser.
I samband med lån och investeringar av kapital likställt med eget kapital strukturerade som en fordran beaktas det nominella beloppet för instrumentet vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpningen av punkt 9.
I samband med garantier beaktas det underliggande lånets nominella belopp vid beräkningen av det högsta investeringsbeloppet vid tillämpningen av punkt 9. Garantin får inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet.
Riskfinansieringsstöd till små och medelstora företag som inte uppfyller villkoren i punkt 5 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under följande förutsättningar:
Att stödet, på nivån små och medelstora företag, uppfyller de villkor som fastställs i förordning (EU) nr 1407/2013.
Att samtliga villkor i denna artikel, med undantag av de som anges i punkterna 5, 6, 9, 10 och 11, är uppfyllda.
För riskfinansieringsåtgärder som omfattar investeringar i form av eget kapital, investeringar i form av kapital likställt med eget kapital eller låneinvesteringar till stödberättigade företag ska åtgärden attrahera ytterligare finansiering från oberoende privata investerare på nivån finansiella intermediärer eller små och medelstora företag, i syfte att uppnå ett sammanlagt privat deltagande på minst 60 % av den riskfinansiering som ges till små och medelstora företag.
Artikel 22
Stöd till nystartade företag
Som stödberättigade företag ska anses icke börsnoterade småföretag i upp till fem år efter deras registrering vilka uppfyller följande villkor:
De har inte tagit över ett annat företags verksamhet.
De har ännu inte delat ut vinst.
De har inte bildats genom en företagskoncentration.
För stödberättigade företag som inte ska registreras kan femårsperioden för stödberättigande anses börja löpa från den tidpunkt då företaget antingen inleder sin ekonomiska verksamhet eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet.
Genom undantag från första stycket c ska företag som har bildats genom en koncentration mellan företag som är stödberättigade enligt denna artikel också betraktas som stödberättigade företag i upp till fem år från dagen för registreringen av det äldsta av de företag som deltar i koncentrationen.
Startstöd ska ges i form av följande:
Lån med räntesatser som inte är förenliga med marknadsvillkoren, med en löptid på tio år och ett nominellt belopp på högst 1 miljoner euro, eller 1,5 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 2 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget. För lån med en löptid på mellan fem och tio år kan de maximala beloppen justeras genom att de ovannämnda beloppen multipliceras med förhållandet mellan tio år och lånets faktiska löptid. För lån med en löptid på mindre än fem år ska det högsta beloppet vara detsamma som för lån med en löptid på fem år.
Garantier med avgifter som inte är förenliga med marknadsvillkoren, med en löptid på tio år och ett garanterat belopp på högst 1,5 miljoner euro, eller 2,25 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 3 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget. För garantier med en löptid på mellan fem och tio år kan det maximala garanterade beloppet justeras genom att de ovannämnda beloppen multipliceras med förhållandet mellan tio år och garantins faktiska löptid. För garantier med en löptid på mindre än fem år ska det högsta garanterade beloppet vara detsamma som för garantier med en löptid på fem år. Garantin får inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet.
Bidrag, inklusive investeringar i eget kapital eller i kapital likställt med eget kapital, räntesänkningar och garantiavgiftssänkningar med en bruttobidragsekvivalent på högst 0,4 miljoner euro, eller 0,6 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget, eller 0,8 miljoner euro för företag etablerade i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget.
Artikel 23
Stöd till alternativa handelsplattformar som är specialiserade på små och medelstora företag
Stödåtgärden kan ta formen av skatteincitament till oberoende privata investerare som är fysiska personer med avseende på deras riskfinansieringsinvesteringar som gjorts via en alternativ handelsplattform i företag som är stödberättigade enligt de villkor som anges i artikel 21.
Artikel 24
Stöd till sökkostnader
AVSNITT 4
Stöd till forskning, utveckling och innovation
Artikel 25
Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt
Den understödda delen av forsknings- och utvecklingsprojektet ska i sin helhet ingå i en eller flera av följande kategorier:
Grundforskning.
Industriell forskning.
Experimentell utveckling.
Genomförbarhetsstudier.
De stödberättigande kostnaderna för forsknings- och utvecklingsprojekt ska hänföras till en specifik kategori av forskning och utveckling och ska vara följande:
Personalkostnader: forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.
Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.
Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.
Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.
Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt.
Stödnivån för varje stödmottagare får inte överskrida följande:
100 % av de stödberättigande kostnaderna för grundforskning.
50 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning.
25 % av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.
50 % av de stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier.
Stödnivåerna för industriell forskning och experimentell utveckling får höjas upp till en högsta tillåten stödnivå på 80 % av de stödberättigande kostnaderna på följande sätt:
Med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag.
Med 15 procentenheter om ett av följande villkor är uppfyllt:
Projektet omfattar faktiskt samarbete
Resultaten av forskningsprojektet får omfattande spridning genom konferenser, offentliggörande, öppna databaser eller gratis eller öppen programvara.
Artikel 26
Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur
Artikel 27
Stöd till innovationskluster
De stödberättigande kostnaderna för driftstöd till innovationskluster ska utgöras av personal- och administrationskostnader (inbegripet allmänna omkostnader) som avser följande:
Aktivering av klustret för att underlätta samarbete, informationsutbyte och tillhandahållande eller kanalisering av specialiserade och kundanpassade stödtjänster för företag.
Marknadsföring av klustret för att höja nya företags eller organisationers deltagande och för att öka synligheten.
Förvaltning av klustrets utrustning. Organisering av utbildningsprogram, seminarier och konferenser för att stimulera kunskapsutbyte, nätverksbyggande och gränsöverskridande samarbete.
Artikel 28
Innovationsstöd till små och medelstora företag
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
Kostnader för att anskaffa, validera och försvara patent och andra immateriella tillgångar.
Kostnader för utstationering av högkvalificerad personal från en organisation för forskning och kunskapsspridning eller ett stort företag, som arbetar med forskning, utveckling och innovation i en nyinrättad funktion inom det stödmottagande företaget och som inte ersätter annan personal.
Kostnader för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.
Artikel 29
Stöd till processinnovation och organisationsinnovation
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
Personalkostnader.
Kostnader för instrument, utrustning, byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet.
Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller licensieras från externa källor på marknadsmässiga villkor.
Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt.
Artikel 30
Stöd till forskning och utveckling inom fiskeri- och vattenbrukssektorn
Före dagen för inledandet av det understödda projektet ska följande information offentliggöras på internet:
Information om att det understödda projektet kommer att genomföras.
Målen för det understödda projektet.
Ungefärligt datum för offentliggörande av de förväntade resultaten av projektet och platsen för deras offentliggörande på internet.
En angivelse av att resultaten av det understödda projektet kommer att hållas tillgängliga kostnadsfritt för alla företag som är verksamma inom den berörda sektorn eller delsektorn.
AVSNITT 5
Stöd till utbildning
Artikel 31
Stöd till utbildning
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
Personalkostnader för lärare, för de timmar då lärarna deltar i utbildningen.
Driftskostnader för lärare och deltagare som har direkt samband med utbildningsprojektet, t.ex. resekostnader, logikostnader, material och utrustning som har ett direkt samband med projektet, avskrivning på hjälpmedel och utrustning, i den utsträckning de används uteslutande för utbildningsprojektet.
Kostnader för rådgivning i samband med utbildningsprojektet.
Personalkostnader för deltagare och allmänna indirekta kostnader (administrativa kostnader, hyra, allmänna omkostnader) för de timmar då praktikanterna deltar i utbildningen.
Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Den får höjas upp till en högsta tillåten stödnivå på 70 % av de stödberättigande kostnaderna, enligt följande:
Med 10 procentenheter om utbildningen ges till arbetstagare med funktionshinder eller arbetstagare med sämre förutsättningar.
Med 10 procentenheter om stödet ges till medelstora företag och med 20 procentenheter om stödet ges till små företag.
Om stödet beviljas inom sjötransportsektorn får stödnivån höjas till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
De som deltar i utbildningen är inte aktiva besättningsmedlemmar utan ingår i reservbesättning ombord.
Utbildningen sker ombord på fartyg som är registrerade i unionen.
AVSNITT 6
Stöd för arbetstagare med sämre förutsättningar och arbetstagare med funktionshinder
Artikel 32
Stöd i form av lönesubventioner för rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar
Artikel 33
Stöd i form av lönesubventioner för anställning av arbetstagare med funktionshinder
Artikel 34
Stöd för att kompensera för merkostnader vid anställning av arbetstagare med funktionshinder
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
Kostnader för att anpassa lokalerna.
Kostnader för att anställa personal enbart för den tid det tar att hjälpa arbetstagare med funktionshinder och att utbilda sådan personal för att hjälpa arbetstagare med funktionshinder.
Kostnader för att anpassa eller köpa utrustning eller för att köpa och validera programvara för att användas av arbetstagare med funktionshinder, bland annat anpassad teknisk utrustning eller tekniska stödsystem, vilka tillkommer utöver dem som stödmottagaren skulle ha ådragit sig om företaget hade anställt arbetstagare utan funktionshinder.
Kostnader som är direkt knutna till transport av arbetstagare med funktionshinder till arbetsplatsen och för arbetsrelaterade verksamheter.
Lönekostnader för de timmar som en arbetstagare med funktionshinder har ägnat åt rehabilitering.
Om stödmottagaren tillhandahåller skyddad anställning, kostnaderna för att bygga, installera eller modernisera det berörda företagets produktionsenheter samt eventuella kostnader för administration och transport, under förutsättning att dessa kostnader är ett direkt resultat av anställningen av arbetstagare med funktionshinder.
Artikel 35
Stöd för att kompensera för kostnaderna för bistånd som ges till arbetstagare med sämre förutsättningar
De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för att
anställa personal enbart för tid som ägnats åt att bistå arbetstagarna med sämre förutsättningar under en period på högst 12 månader efter rekryteringen av en arbetstagare med sämre förutsättningar eller under en period på högst 24 månader efter rekryteringen av en arbetstagare med kraftigt sämre förutsättningar, och
utbilda sådan personal för att den ska kunna bistå arbetstagare med sämre förutsättningar.
AVSNITT 7
Stöd till miljöskydd
Artikel 36
Investeringsstöd som möjliggör för företag att gå längre än unionsnormer eller att höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer
Investeringen ska uppfylla ett av följande villkor:
Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten genom att gå längre än vad som krävs enligt tillämpliga unionsnormer, oberoende av om det finns obligatoriska nationella normer som är strängare än unionsnormerna.
Den ska göra det möjligt för stödmottagaren att höja nivån på det miljöskydd som uppstår på grund av verksamheten, även i avsaknad av unionsnormer.
Genom undantag från punkt 3 får stöd beviljas för följande:
Förvärv av nya transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar som uppfyller antagna unionsnormer, under förutsättning att förvärvet sker innan dessa normer träder i kraft och att de, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller för fordon som köpts redan före detta datum.
Eftermontering på befintliga transportfordon för väg-, järnvägs- och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar, under förutsättning att unionsnormerna ännu inte hade trätt i kraft när dessa fordon togs i bruk och att de, när de väl blivit obligatoriska, inte gäller retroaktivt för dessa fordon.
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna eller för att nå en högre miljöskyddsnivå i avsaknad av unionsnormer. De ska fastställas enligt följande:
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.
De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå ska inte vara stödberättigande.
Artikel 37
Investeringsstöd för tidig anpassning till framtida unionsnormer
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna. De ska fastställas enligt följande:
Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.
De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå ska inte vara stödberättigande.
Stödnivån får inte överskrida följande:
20 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 15 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 10 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mer än tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.
15 % av de stödberättigande kostnaderna för små företag, 10 % av de stödberättigande kostnaderna för medelstora företag och 5 % av de stödberättigande kostnaderna för stora företag, om investeringen genomförs och slutförs mellan ett och tre år före den dag då den nya unionsnormen träder i kraft.
Artikel 38
Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att uppnå en högre nivå av energieffektivitet. De ska fastställas enligt följande:
Om kostnaderna för att investera i energieffektivitet kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna energieffektivitetselaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
I övriga fall identifieras kostnaderna för att investera i energieffektivitet genom hänvisning till en liknande, mindre energieffektiv investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den energieffektivitetsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna.
De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre energieffektivitet ska inte vara stödberättigande.
Artikel 39
Investeringsstöd för energieffektivitetsprojekt i byggnader
Medlemsstaterna kan inrätta energieffektivitetsfonder och/eller använda finansiella intermediärer när de ger stöd till energieffektivitet. Följande villkor ska då vara uppfyllda:
Förvaltare av finansiella intermediärer och förvaltare av energieffektivitetsfonder ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Det får framför allt inte förekomma någon diskriminering på grundval av deras etableringsort eller orten för stiftandet i någon medlemsstat. Finansiella intermediärer och förvaltare av energieffektivitetsfonder kan åläggas att uppfylla på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade av investeringarnas art.
De oberoende privata investerarna ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i syfte att fastställa lämpliga arrangemang för delning av risker och avkastning genom vilka, när det gäller andra investeringar än garantier, asymmetrisk vinstdelning ska ges företräde framför skydd för förlustrisk. Om de privata investerarna inte väljs ut genom ett sådant ansökningsförfarande ska en rimlig avkastningsgrad för de privata investerarna fastställas av en oberoende expert som väljs ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande ansökningsförfarande.
Vid asymmetrisk förlustdelning mellan offentliga och privata investerare ska den första förlusten för den offentliga investeraren begränsas till 25 % av den totala investeringen.
När det gäller garantier ska garantisatsen begränsas till 80 % och ett tak på 25 % av den underliggande garanterade portföljen sättas för de totala förluster som en medlemsstat tar på sig. Endast garantier som täcker de förväntade förlusterna i den underliggande garanterade portföljen kan tillhandahållas kostnadsfritt. Om en garanti omfattar också täckning av oväntade förluster ska den finansiella intermediären betala en marknadsmässig garantiavgift för den del av garantin som täcker oväntade förluster.
Investerarna ska tillåtas vara företrädda i energieffektivitetsfondens eller den finansiella intermediärens styrande organ, till exempel styrelsen eller rådgivande kommittén.
Energieffektivitetsfonden eller den finansiella intermediären ska inrättas enligt tillämplig lagstiftning och medlemsstaten ska se till att ett förfarande för tillbörlig granskning genomförs för att säkerställa en kommersiellt sund investeringsstrategi för genomförandet av stödåtgärden för energieffektivitet.
Finansiella intermediärer, även energieffektivitetsfonder, ska förvaltas på affärsmässig grund och ska säkerställa vinstmotiverade finansieringsbeslut. Detta anses vara fallet om den finansiella intermediären och, i förekommande fall, förvaltarna av energieffektivitetsfonden, uppfyller följande villkor:
De är enligt lag eller avtal skyldiga att agera med den omsorg som krävs av en professionell förvaltare i god tro och att undvika intressekonflikter. Bästa praxis och myndighetstillsyn ska tillämpas.
Deras ersättning ska följa marknadspraxis. Detta krav anses vara uppfyllt om förvaltaren väljs genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande baserat på objektiva kriterier som är kopplade till erfarenhet, sakkunskap samt operativ och ekonomisk kapacitet.
De ska få en ersättning som är kopplad till resultatet, eller dela en del av investeringsriskerna genom att saminvestera egna medel för att säkerställa att deras intressen permanent överensstämmer med den offentliga investerarens intressen.
De ska ange en investeringsstrategi samt kriterier och en tidsplan för investeringar i energieffektivitetsprojekt och fastställa förhandskontroll av finansiell hållbarhet och deras förväntade effekter på energieffektivitet.
Det ska finnas en klar och realistisk exitstrategi för de offentliga medel som investeras i energieffektivitetsfonden eller beviljas den finansiella intermediären, för att energieffektivitetsprojekt ska kunna finansieras via marknaden när marknaden är redo.
Artikel 40
Investeringsstöd för högeffektiv kraftvärme
Artikel 41
Investeringsstöd till främjande av energi från förnybara energikällor
De stödberättigande kostnaderna ska vara de investeringsmerkostnader som är nödvändiga för att främja produktionen av energi från förnybara energikällor. De ska fastställas enligt följande:
Om kostnaderna för att investera i produktion av energi från förnybara energikällor kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering, till exempel som en lättidentifierbar tilläggskomponent till en befintlig anläggning, ska denna med förnybar energi sammanhängande kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna.
Om kostnaderna för att investera i produktion av energi från förnybara energikällor kan bestämmas utifrån en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd, anger denna skillnad mellan kostnaderna för båda investeringarna den kostnad som avser förnybar energi och utgör de stödberättigande kostnaderna.
För vissa små anläggningar där en mindre miljövänlig investering inte kan fastställas eftersom anläggningar av begränsad storlek inte existerar, ska de totala investeringskostnaderna för att uppnå en högre miljöskyddsnivå utgöra de stödberättigande kostnaderna.
De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre miljöskyddsnivå ska inte vara stödberättigande.
Stödnivån får inte överskrida följande:
45 % av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 6 a eller 6 b,
30 % av de stödberättigande kostnaderna om de stödberättigande kostnaderna beräknas på grundval av punkt 6 c.
Artikel 42
Driftstöd för främjande av el från förnybara energikällor
Anbudsförfarandet kan begränsas till specifik teknik om ett förfarande som är öppet för alla producenter skulle leda till ett resultat som inte är optimalt och som inte kan hanteras inom utformningen av förfarandet, särskilt med hänsyn till
en given ny och innovativ tekniks potential på längre sikt, eller
behovet av att uppnå diversifiering, eller
nätverksbegränsningar och nätstabilitet, eller
kostnader för system (integrering), eller
behovet av att undvika snedvridningar från stöd till biomassa på råvarumarknaderna.
Medlemsstaterna ska göra en detaljerad bedömning av om dessa villkor är tillämpliga och rapportera detta till kommissionen i enlighet med artikel 11 a.
Artikel 43
Driftstöd för främjande av energi från förnybara energikällor i småskaliga anläggningar
Artikel 44
Stöd i form av nedsättning av miljöskatter enligt direktiv 2003/96/EG
Artikel 45
Investeringsstöd för sanering av förorenade områden
Artikel 46
Investeringsstöd för energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem
Artikel 47
Investeringsstöd för återvinning och återanvändning av avfall
Artikel 48
Investeringsstöd för energiinfrastruktur
Artikel 49
Stöd för miljöstudier
AVSNITT 8
Stöd för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer
Artikel 50
Stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer
Stödet får beviljas om följande villkor är uppfyllda:
De behöriga myndigheterna i en medlemsstat har formellt bekräftat att det rör sig om en naturkatastrof.
Det ska finnas ett direkt orsakssamband mellan naturkatastrofen och de skador som företaget lidit.
AVSNITT 9
Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden
Artikel 51
Socialt stöd för transport för personer bosatta i avlägsna områden
AVSNITT 10
Stöd till bredbandsinfrastruktur
Artikel 52
Stöd till bredbandsinfrastruktur
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
Investeringskostnaderna för utbyggnad av passiv bredbandsinfrastruktur.
Investeringskostnaderna för bredbandsrelaterade anläggningsarbeten.
Investeringskostnaderna för utbyggnad av grundläggande bredbandsnät.
Investeringskostnaderna för utbyggnad av nästa generations accessnät (NGA-nät).
AVSNITT 11
Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet
Artikel 53
Stöd till kultur och bevarande av kulturarvet
Stöd ska kunna beviljas för följande kulturella ändamål och verksamheter:
Museer, arkiv, bibliotek, konstnärliga och kulturella centrum eller utrymmen, teatrar, biografer, operahus, konserthus, andra organisationer för levande konst, filmarvsinstitutioner och liknande konstnärliga och kulturella infrastrukturer, organisationer och institutioner.
Materiellt arv, däribland alla former av löst eller fast kulturarv och arkeologiska fyndplatser, monument och historiska platser och byggnader; naturarv om det är direkt knutet till kulturarvet eller om det formellt erkänts som ett kultur- eller naturarv av en medlemsstats behöriga offentliga myndigheter.
Immateriellt arv i alla dess former, däribland folkloristiska seder och bruk och hantverk.
Konstevenemang eller kulturella evenemang och föreställningar, festivaler, utställningar samt annan liknande kulturell verksamhet.
Kulturell och konstnärlig utbildning och främjande av förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom utbildningsprogram och program för att öka allmänhetens medvetenhet, bland annat genom användning av ny teknik.
Författande, redigering, produktion, distribution, digitalisering och publicering av musik och litteratur, inklusive översättningar.
Stödet får utformas som
investeringsstöd, inklusive stöd till uppförande eller uppgradering av kulturell infrastruktur, och
driftstöd.
När det gäller investeringsstöd ska de stödberättigande kostnaderna utgöras av kostnader för att investera i materiella och immateriella tillgångar, däribland följande:
Kostnader för uppförande, uppgradering, förvärv, bevarande eller förbättring av infrastruktur, om minst 80 % av den årliga tids- eller utrymmeskapaciteten används för kulturella ändamål.
Kostnader för förvärv, inklusive leasing, överföring av innehav eller fysisk omplacering av kulturarv.
Kostnader för att säkerställa, bevara, återställa och återuppbygga materiellt och immateriellt kulturarv, inbegripet extra kostnader för lagring under lämpliga förhållanden, särskilda verktyg, material och kostnader för dokumentation, forskning, digitalisering och offentliggörande.
Kostnader för att förbättra allmänhetens åtkomst till kulturarvet, däribland kostnader för digitalisering och annan ny teknik, kostnader för bättre åtkomst för personer med särskilda behov (i synnerhet rampar och hissar för personer med funktionshinder, blindskrift och utställningar med praktiska moment i museer) och för att främja kulturell mångfald när det gäller presentationer, program och besökare.
Kostnader för kulturella projekt och verksamheter, samarbets- och utbytesprogram och bidrag till sådana, inklusive kostnader för urvalsförfaranden, kostnader för marknadsföring och kostnader som är ett direkt resultat av ett projekt.
När det gäller driftstöd ska de stödberättigande kostnaderna utgöras av följande:
Den kulturella institutionens eller kulturarvsplatsens kostnader för kontinuerliga eller återkommande aktiviteter, inbegripet utställningar, iscensättningar och evenemang och liknande kulturella aktiviteter som genomförs i den ordinarie verksamheten.
Kostnader för kulturell och konstnärlig utbildning och för att främja förståelsen för vikten av att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar genom utbildningsprogram och program för att öka allmänhetens medvetenhet, bland annat genom användning av ny teknik.
Kostnader för att förbättra allmänhetens tillgång till kulturinstitutioner eller kulturarvsplatser och aktiviteter, inbegripet kostnaderna för digitalisering och användning av ny teknik samt kostnader för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.
Driftskostnader som är direkt relaterade till ett kulturellt projekt eller en kulturell aktivitet, exempelvis hyra eller leasing av fastigheter och kulturevenemang, reseutgifter, materiel och förrådsartiklar direkt knutna till det kulturella projektet eller den kulturella aktiviteten, uppbyggnad av strukturer för utställningar och scenuppsättningar, lån, hyra och avskrivning av verktyg, programvara och utrustning, kostnader för marknadsföring och kostnader som är ett direkt resultat av projektet eller aktiviteten; avskrivningar och finansieringskostnader är endast stödberättigande om de inte har täckts av investeringsstöd.
Kostnader för personal som arbetar för den kulturella institutionen eller kulturarvet eller för ett projekt.
Kostnader för rådgivning och stödtjänster som tillhandahålls av externa konsulter och andra tjänsteleverantörer och som är en direkt följd av projektet.
Artikel 54
Stödordningar till förmån för audiovisuella verk
Stödet får utformas som
stöd till produktion av audiovisuella verk,
stöd till förproduktion, och
distributionsstöd.
Om en medlemsstat förenar stödet med krav på territoriella utgiftsåtaganden, kan stödordningar för produktion av audiovisuella verk antingen
kräva att upp till 160 % av det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk används i den medlemsstat som beviljar stödet, eller
beräkna det stöd som ges för produktion av ett visst audiovisuellt verk som en procentandel av utgifterna för produktionsverksamhet i den beviljande medlemsstaten, vanligtvis när det gäller stödordningar i form av skatteincitament.
I båda fallen får det maximala utgiftsbelopp som omfattas av territoriella utgiftsåtaganden under inga omständigheter överstiga 80 % av den totala produktionsbudgeten.
En medlemsstat får också kräva en lägsta produktionsnivå inom det berörda territoriet för att projekt ska kunna komma i fråga för stöd, men denna nivå får inte överstiga 50 % av den totala produktionsbudgeten.
De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
För produktionsstöd: de totala kostnaderna för produktion av audiovisuella verk, inklusive kostnaderna för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder.
För stöd till förproduktion: kostnaderna för manusskrivning och utveckling av audiovisuella verk.
För distributionsstöd: kostnaderna för att distribuera och marknadsföra audiovisuella verk.
Stödnivå får höjas på följande sätt:
Till 60 % av de stödberättigande kostnaderna för gränsöverskridande produktioner som finansieras av flera medlemsstater och involverar producenter från flera medlemsstater.
Till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för smala audiovisuella verk och samproduktioner med medverkan från länder från OECD:s utvecklingsbiståndskommittés lista (DAC-listan).
AVSNITT 12
Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur
Artikel 55
Stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur
Stödet får utformas som
investeringsstöd, inklusive stöd till uppförande eller uppgradering av idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur, eller
driftstöd för idrottsinfrastruktur.
AVSNITT 13
Stöd till lokal infrastruktur
Artikel 56
Investeringsstöd till lokal infrastruktur
AVSNITT 14
Stöd till regionala flygplatser
Artikel 56a
Stöd till regionala flygplatser
Beloppet för investeringsstödet får inte överstiga
50 % av de stödberättigande kostnaderna för flygplatser med en genomsnittlig årlig passagerarvolym på mellan en och tre miljoner passagerare under de två räkenskapsår som föregår det år då stödet faktiskt beviljas,
75 % av de stödberättigande kostnaderna för flygplatser med en genomsnittlig årlig passagerarvolym på upp till en miljon passagerare under de två räkenskapsår som föregår det år då stödet faktiskt beviljas.
AVSNITT 15
Stöd till hamnar
Artikel 56b
Stöd till kusthamnar
De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna, inbegripet planeringskostnaderna, för
investeringar i byggande, ersättande eller uppgradering av hamninfrastruktur,
investeringar i byggande, ersättande eller uppgradering av infrastruktur för tillgänglighet,
muddring.
Stödnivån per investering som avses i punkt 2 a får inte överstiga
100 % av de stödberättigande kostnaderna, om de totala stödberättigande kostnaderna för projektet uppgår till högst 20 miljoner euro,
80 % av de stödberättigande kostnaderna, om de totala stödberättigande kostnaderna för projektet överstiger 20 miljoner euro och uppgår till högst 50 miljoner euro,
60 % av de stödberättigande kostnaderna, om de totala stödberättigande kostnaderna för projektet överstiger 50 miljoner euro och uppgår till högst det belopp som anges i artikel 4.1 ee.
Stödnivån får inte överstiga 100 % av de stödberättigande kostnader som fastställts i punkt 2 b och c upp till det belopp som anges i artikel 4.1 ee.
Artikel 56c
Stöd till inlandshamnar
De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna, inbegripet planeringskostnaderna, för
investeringar i byggande, ersättande eller uppgradering av hamninfrastruktur,
investeringar i byggande, ersättande eller uppgradering av infrastruktur för tillgänglighet,
muddring.
KAPITEL IV
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 57
Upphävande
Förordning (EG) nr 800/2008 ska upphöra att gälla.
Artikel 58
Övergångsbestämmelser
Artikel 59
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
Den ska tillämpas till och med den 31 december 2023.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
DEFINITION AV MIKROFÖRETAG SAMT SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG
Artikel 1
Företag
Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.
Artikel 2
Personalstyrka och finansiella trösklar som definition av olika företagskategorier
Artikel 3
Typer av företag som beaktas vid beräkning av personalstyrkan och de finansiella beloppen
Ett företag kan dock betecknas som fristående, och alltså inte anses ha ett partnerföretag, även om tröskelvärdet på 25 % har uppnåtts eller överskridits, om det gäller följande kategorier av investerare och dessa enskilt eller tillsammans inte är anknutna i den mening som avses i punkt 3 till det berörda företaget:
Offentliga investeringsbolag, riskkapitalbolag, fysiska personer eller grupper av fysiska personer som regelbundet ägnar sig åt riskkapitalinvesteringar (så kallade affärsänglar) och som investerar eget kapital i icke börsnoterade företag, förutsatt att dessa affärsänglars sammanlagda investering i ett och samma företag inte överstiger 1 250 000 euro.
Universitet eller forskningscentra utan vinstsyfte.
Institutionella investerare, inklusive regionala utvecklingsfonder.
Självständiga lokala myndigheter som har en årlig budget som understiger 10 miljoner euro och som har färre än 5 000 invånare.
”Anknutna företag” är de företag som mellan sig upprätthåller en av följande förbindelser:
Ett företag innehar en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i ett annat företag.
Ett företag har rätt att utse eller entlediga en majoritet av ledamöterna i ett annat företags styrelse, ledning eller tillsynsorgan.
Ett företag har rätt att utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag enligt ett avtal som är slutet med detta eller enligt en bestämmelse i det företagets stadgar.
Ett företag som är aktieägare eller delägare i ett annat företag förfogar till följd av en överenskommelse med andra aktieägare eller delägare i företaget ensamt över en majoritet av rösterna för aktierna eller andelarna i det företaget.
Ett bestämmande inflytande anses inte föreligga då de investerare som avses i punkt 2 andra stycket inte direkt eller indirekt deltar i förvaltningen av det berörda företaget, dock utan att detta påverkar deras rättigheter som aktieägare eller delägare.
De företag som upprätthåller någon av de förbindelser som avses i första stycket via ett eller flera andra företag eller via de investerare som avses i punkt 2 ska också anses som anknutna företag.
De företag som upprätthåller någon av dessa förbindelser via en fysisk person eller en grupp fysiska personer i samverkan ska också anses som anknutna företag, om dessa företag helt eller delvis bedriver sin verksamhet på samma eller angränsande marknader.
Som angränsande marknad ska betraktas marknaden för en produkt eller en tjänst i ett tidigare eller senare marknadsled.
Artikel 4
Uppgifter som behövs för att beräkna personalstyrkan och de finansiella beloppen samt referensperiod
Artikel 5
Personalstyrkan
Personalstyrkan motsvarar antalet årsarbetskrafter, det vill säga antalet personer som på heltid arbetat i företaget eller för företagets räkning under hela referensåret. Det arbete som utförs av personer som inte har arbetat hela året, som har arbetat deltid, oberoende av varaktighet, eller som utfört säsongsarbete ska beräknas som delar av årsarbetskrafter. Personalstyrkan utgörs av
löntagarna,
de personer som arbetar för företaget och som har en underordnad ställning i förhållande till detta och som i nationell rätt jämställs med löntagare,
de ägare som driver företaget,
de delägare som utövar en regelbunden verksamhet i företaget och som erhåller ekonomiska förmåner från företaget.
Lärlingar och studerande under yrkesutbildning som omfattas av lärlings- eller yrkesutbildningsavtal ska inte räknas in vid beräkningen av personalstyrkan. Den tid som utgörs av mödraledighet eller föräldraledighet ska inte räknas in.
Artikel 6
Fastställande av uppgifterna om företaget
Till uppgifterna i första stycket ska aggregeras uppgifterna om det berörda företagets eventuella partnerföretag som är omedelbart överordnade eller underordnade i förhållande till det berörda företaget. Uppgifterna ska aggregeras i proportion till andelen av kapitalet eller rösträtten (den högsta av dessa båda andelar). Vid korsvist ägande ska den högsta andelen tillämpas.
Till uppgifterna i första och andra styckena ska läggas 100 % av uppgifterna för de eventuella företag som är direkt eller indirekt anknutna till det berörda företaget och som inte redan har tagits med i räkenskaperna genom konsolidering.
Vid tillämpningen av punkt 2 ska uppgifterna om de företag som är anknutna till det berörda företaget hämtas från räkenskaperna och andra uppgifter, konsoliderade om sådana finns. Till dessa ska aggregeras proportionellt uppgifterna om de eventuella partnerföretag till dessa anknutna företag som är omedelbart överordnade eller underordnade i förhållande till dessa, om de inte redan har räknats in i de konsoliderade räkenskaperna i en proportion som motsvarar minst den procentsats som anges i punkt 2 andra stycket.
BILAGA II
INFORMATION OM STATLIGT STÖD SOM UNDANTAS ENLIGT DENNA FÖRORDNING
DEL I
Informationen ska lämnas genom kommissionens fastställda it-applikation enligt vad som föreskrivs i artikel 11