EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02014R0375-20140101
Regulation (EU) No 375/2014 of the European Parliament and of the Council of 3 April 2014 establishing the European Voluntary Humanitarian Aid Corps ( EU Aid Volunteers initiative )
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete)
No longer in force
2014R0375 — SV — 01.01.2014 — 000.002
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 (EGT L 122 24.4.2014, s. 1) |
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 375/2014
av den 3 april 2014
om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 214.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 1 ), och
av följande skäl:|
(1) |
Solidaritet är en av unionens grundläggande värderingar, och man skulle i betydande utsträckning kunna få unionsmedborgarna att visa ökad solidaritet med människor i tredjeländer som löper risk för eller har drabbats av katastrofer orsakade av människor eller naturkatastrofer. Unionen är dessutom den största givaren av humanitärt bistånd och står för nästan 50 % av det humanitära biståndet i världen. |
|
(2) |
Frivilligarbete är ett konkret och synligt uttryck för solidaritet som gör det möjligt för enskilda att ställa sitt kunnande, sina färdigheter och sin tid till sina medmänniskors förfogande utan ekonomisk motivation. |
|
(3) |
Det finns ett behov av att vidareutveckla solidariteten med offren för kriser och katastrofer i tredjeländer och att göra det humanitära biståndet och frivilligarbetet i allmänhet mer känt och synligt bland unionsmedborgarna. |
|
(4) |
Unionens vision för det humanitära biståndet, som bland annat omfattar ett gemensamt mål, gemensamma principer och bästa praxis samt en gemensam ram för tillhandahållandet av unionens humanitära bistånd, anges i den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen med titeln Europeiskt samförstånd om humanitärt bistånd ( 2 ) (nedan kallad det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd). I det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd understryks det att unionen är fast besluten att tillämpa en behovsbaserad strategi samt att försvara och främja de grundläggande humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende. Det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd bör vara vägledande för de åtgärder som genomförs av den europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd (nedan kallad initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete). |
|
(5) |
Unionens humanitära bistånd tillhandahålls i situationer där även andra instrument för utvecklingssamarbete, krishantering och civilskydd kan användas. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör genomföras så att man skapar samstämmighet och komplementaritet och undviker överlappning med andra av unionens relevanta politikområden och instrument, i synnerhet unionens humanitära bistånd, utvecklingssamarbete och civilskyddsmekanism som inrättas genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU ( 3 ), det samordningscentrum för katastrofberedskap som inrättas genom det beslutet, och med Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegationer i syfte att samordna unionens insatser vid humanitära kriser i tredjeländer. |
|
(6) |
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör bidra till att stärka unionens kapacitet att tillhandahålla behovsbaserat humanitärt bistånd och stärka kapaciteten och motståndskraften i utsatta eller katastrofdrabbade samhällen i tredjeländer. Det är dessutom viktigt att främja samarbetet med berörda internationella organisationer, andra partner som ägnar sig åt humanitärt bistånd och lokala och regionala aktörer. Detta samarbete bör även bedrivas i enlighet med de åtgärder som FN vidtar, så att den centrala och övergripande samordnande roll som tillfaller FN:s kontor för samordning av humanitära frågor stärks. |
|
(7) |
De humanitära kriserna i världen, både sådana som orsakats av människan och naturkatastrofer, har ökat markant i antal och omfattning och blivit alltmer komplexa under årens lopp. Denna utveckling kommer sannolikt att hålla i sig, vilket ställer allt större krav på de humanitära aktörerna att tillhandahålla omedelbara, effektiva och samordnade insatser och ett stöd till lokalsamhällena i tredjeländer, för att göra dessa mindre sårbara och mer motståndskraftiga mot katastrofer. |
|
(8) |
Frivilligarbetare kan bidra till att stärka unionens kapacitet att tillhandahålla ett behovs- och principbaserat humanitärt bistånd och bidra till att öka effektiviteten i den humanitära sektorn när de har valts ut, utbildats och förberetts för sin utplacering på ett korrekt sätt, så att de har de färdigheter och den kompetens som de behöver för att kunna hjälpa de behövande på bästa möjliga sätt, under förutsättning att de kan räkna med relevant stöd och handledning på platsen för frivilligarbetet. |
|
(9) |
Det finns frivilligordningar både i Europa och i övriga världen som är inriktade på utplacering i tredjeländer. Dessa ordningar är ofta nationella och helt eller delvis inriktade på utvecklingsprojekt. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör därför skapa ett mervärde genom att ge frivilligarbetare möjlighet att gemensamt bidra till humanitära insatser, vilket i sin tur stärker ett aktivt europeiskt medborgarskap. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete kan även ge ett mervärde genom att främja gränsöverskridande samarbete mellan de organisationer som deltar i genomförandet av åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, varigenom internationella förbindelser stärks, en positiv bild av unionen kan förmedlas i världen och intresset för alleuropeiska humanitära projekt främjas. |
|
(10) |
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör vara kostnadseffektivt, komplettera befintliga nationella och internationella frivilligordningar utan att överlappa dem och vara inriktat på att ta itu med konkreta behov och luckor på det humanitära området. |
|
(11) |
Såsom betonades i kommissionens meddelande av den 23 november 2010 med titeln EU-medborgarnas frivilliginsats för att visa solidaritet: Inledande reflektioner om en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd finns det för närvarande luckor inom humanitärt frivilligarbete som initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete skulle kunna fylla genom att tillhandahålla frivilligarbetare med den rätta profilen som sätts in vid rätt tidpunkt på rätt plats. Detta kan uppnås bland annat genom att man fastställer europeiska normer och förfaranden för identifiering och urval av humanitära frivilligarbetare och gemensamt överenskomna riktmärken för utbildning och förberedande av humanitära frivilligarbetare inför en utplacering, genom att man upprättar en databas över potentiella frivilligarbetare som identifieras utifrån behoven ute på fältet samt genom att frivilligarbetarna ges möjlighet att bidra till humanitära insatser inte bara i samband med en utplacering utan även genom arbete med administrativa uppgifter och frivilligverksamhet på nätet. |
|
(12) |
Det är av yttersta vikt att man kan garantera säkerheten för de frivilligarbetande och ge dem lämplig utbildning och möjlighet till regelbundet utbyte av information även med medlemsstaterna. EU-frivilliga för humanitärt arbete bör inte skickas på uppdrag i områden där det råder internationella eller inhemska väpnade konflikter. |
|
(13) |
Unionen genomför sina humanitära insatser utifrån behov och i partnerskap med genomförandeorganisationerna. Dessa organisationer bör spela en viktig roll vid genomförandet av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete så att aktörerna på fältet garanteras ägarskap över insatserna och den potentiella nyttan av åtgärderna inom det initiativet maximeras. Unionen bör bland annat ge sådana organisationer ansvaret för identifieringen, urvalet, förberedandet och utplaceringen av de EU-frivilliga för humanitärt arbete och uppföljningen under och efter uppdraget, i enlighet med de normer och förfaranden som fastställts av kommissionen. Kommissionen bör dessutom vid behov kunna ta utbildade och väl förberedda frivilliga i anspråk för utplacering vid dess fältkontor för att verka i stödfunktioner. |
|
(14) |
I kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 med titeln En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar anges att privata företag kan spela en viktig roll och bidra till unionens humanitära insatser, särskilt genom anställdas frivilligarbete. |
|
(15) |
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör ge européer i alla åldrar möjlighet att visa ett aktivt europeiskt engagemang. Initiativet bör därför bidra till att främja frivilligarbete över hela unionen och till de deltagande frivilligas personliga utveckling samt öka deras medvetenhet om interkulturella frågor, vilket därigenom ökar deras kompetens och gör dem mer anställningsbara på den globala marknaden. |
|
(16) |
I enlighet med unionens principer om lika möjligheter och icke-diskriminering bör alla medborgare och varaktigt bosatta från alla samhällsgrupper ha möjlighet att visa ett aktivt samhällsengagemang. Med hänsyn till att det humanitära biståndet medför särskilda utmaningar bör EU-frivilliga för humanitärt arbete vara minst 18 år och representera en mångfald av profiler och generationer, inklusive experter och kvalificerade personer som har gått i pension. |
|
(17) |
En tydlig rättslig ställning är en absolut nödvändig förutsättning för att frivilliga ska kunna utplaceras i länder utanför unionen. Villkoren för frivilligarbetarnas utplacering bör fastställas i ett kontrakt som bland annat bör omfatta säkerhets- och skyddsnormer för frivilligarbetarna, utsändar- och värdorganisationernas skyldigheter, försäkringsskydd samt ersättning för uppehälle, logi och andra relevanta kostnader. Förekomsten av lämpliga säkerhetsarrangemang är en förutsättning för att frivilligarbetare ska kunna utplaceras i tredjeländer. |
|
(18) |
Rekommendationerna i den politiska agendan för frivilligarbete i Europa och det arbete som utförs av europeiska och internationella organisationer för volontärarbete och FN:s volontärprogram bör, i relevanta fall, beaktas när man genomför insatser inom ramen för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. |
|
(19) |
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör stödja behovsbaserade insatser som syftar till att stärka värdorganisationernas kapacitet avseende humanitärt bistånd i tredjeländer för att stärka den lokala beredskapen och förbättra insatserna vid humanitära kriser, samt för att säkra att de insatser som genomförs av EU-frivilliga för humanitärt arbete blir effektiva och får en varaktig effekt på plats genom riskhantering, beredskap och insatser vid katastrofer, handledning och utbildning i frivillighantering samt inom andra relevanta områden. |
|
(20) |
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bör i relevanta fall bidra till att stärka jämställdhetsperspektivet i unionens humanitära bistånd och främja adekvata humanitära insatser för de specifika behoven hos kvinnor och män i alla åldrar. Särskild vikt bör läggas på samarbete med kvinnogrupper och kvinnonätverk för att främja kvinnors deltagande och ledarskap inom humanitärt bistånd och dra nytta av deras kapacitet och expertis när det gäller att bidra till återhämtning, fredsbyggande och katastrofriskreducering samt att bygga upp motståndskraften i berörda samhällen. |
|
(21) |
I denna förordning fastställs en finansieringsram för budgetperiodens hela löptid, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning ( 4 ), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. |
|
(22) |
Tilldelningen av det ekonomiska biståndet bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ( 5 ). På grund av den särskilda typen av åtgärder inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete är det lämpligt att föreskriva att ekonomiskt bistånd får tilldelas fysiska personer och offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer. Det är också viktigt att bestämmelserna i den förordningen följs, särskilt principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet som anges i denna. |
|
(23) |
Vid arbetet med att uppnå målen med initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och samtidigt säkerställa en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska bli effektivare och pengarna användas bättre. |
|
(24) |
Under hela utgiftscykeln bör unionens ekonomiska intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder, bland annat för att förebygga, upptäcka och utreda oegentligheter, återkräva medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och vid behov fastställa sanktioner. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier, liksom för att återvinna medel som förlorats, utbetalats felaktigt eller inte använts korrekt i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 ( 6 ), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 ( 7 ) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ( 8 ). |
|
(25) |
Det bör vara möjligt för tredjeländer, särskilt anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater, partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och länderna i Europeiska frihandelssammanslutningen, att delta på grundval av samarbetsavtal. |
|
(26) |
Deltagande frivilliga och organisationer som genomför åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete från samarbetsländer, bör även följa och propagera för de principer som anges i det europeiska konsensusdokument om humanitärt bistånd, och då betona skyddet av det ”humanitära utrymmet”. |
|
(27) |
I syfte att kontinuerligt få återkoppling och genomföra förändringar samt öka flexibiliteten och effektiviteten vid tillämpningen av dessa förändringar bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser som rör normer för urvalet, administrationen och utplaceringen av EU-frivilliga för humanitärt arbete, ändring av resultatindikatorer och de tematiska prioriteringarna och anpassningen av procentsatserna för tilldelning av finansieringsramen för genomförandet av denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
|
(28) |
För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ( 9 ). Granskningsförfarandet bör användas för antagandet av förfaranden för urval, administration och utplacering av EU-frivilliga för humanitärt arbete, certifieringsmekanismen, utbildningsprogrammet och det årliga arbetsprogrammet för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. |
|
(29) |
Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. |
|
(30) |
Den behandling av personuppgifter som sker inom ramen för denna förordning går inte utöver vad som är nödvändigt och proportionellt för att initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska kunna fungera väl. Alla personuppgifter kommer att behandlas av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ( 10 ). Behandling av personuppgifter som företas av organisationer som genomför åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, som är lagligt etablerade i unionen, omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG ( 11 ). |
|
(31) |
Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och lämnade sitt yttrande den 23 november 2012 ( 12 ). |
|
(32) |
Det är lämpligt att anpassa den här förordningens tillämpningsperiod till rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 ( 13 ). Därför bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2014. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INLEDANDE BESTÄMMELSER
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (nedan kallad initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete) som ska utgöra en ram för de europeiska frivilligarbetarnas gemensamma bidrag för att stödja och komplettera unionens humanitära insatser i tredjeländer.
I denna förordning fastställs regler och förfaranden för hur initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska fungera och regler för tillhandahållande av ekonomiskt bistånd.
Artikel 2
Tillämpningsområde
Denna förordning tillämpas på
1. urval, utbildning och utplacering av EU-frivilliga för humanitärt arbete som ska stödja och komplettera humanitärt bistånd i tredjeländer,
2. åtgärder för att stödja, främja och förbereda utplaceringar av EU-frivilliga som ska stödja och komplettera humanitärt bistånd i tredjeländer,
3. åtgärder inom och utanför unionen för att bygga upp värdorganisationernas kapacitet avseende humanitärt bistånd i tredjeländer.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) frivillig: en person som av fri vilja och utan ekonomisk motivation väljer att delta i verksamhet som är till gagn för ett lokalsamhälle och samhället i stort.
b) frivilligkandidat: en person som i enlighet med artikel 11.3 är behörig att ansöka om att delta i åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
c) EU-frivillig för humanitärt arbete: en frivilligkandidat som har valts ut, fått lämplig utbildning i enlighet med de särskilda normerna, förfarandena och referenskriterierna, bedömts vara behörig och registrerats som tillgänglig för utplacering för att stödja och komplettera humanitärt bistånd i tredjeländer.
d) humanitärt bistånd: verksamhet och insatser för att i tredjeländer tillhandahålla behovsbaserat katastrofbistånd i syfte att bevara liv, förhindra och lindra mänskligt lidande, och upprätthålla den mänskliga värdigheten i samband med katastrofer orsakade av människor och naturkatastrofer; det omfattar bistånd och hjälp- och skyddsinsatser vid eller direkt efter humanitära kriser, stödåtgärder för att ge tillträde till behövande och för att underlätta biståndsflödet samt åtgärder som ska förbättra katastrofberedskapen och katastrofriskreduceringen och bidra till att stärka motståndskraften och förmågan att hantera och återhämta sig från kriser.
e) tredjeland: ett land utanför unionen där de humanitära insatser och åtgärder som avses i led d genomförs.
Artikel 4
Mål
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska bidra till att stärka unionens kapacitet att ge behovsbaserat humanitärt bistånd som syftar till att bevara liv, förhindra och lindra mänskligt lidande, upprätthålla den mänskliga värdigheten samt stärka kapaciteten och motståndskraften hos sårbara eller katastrofdrabbade samhällen i tredjeländer, framför allt genom katastrofberedskap, katastrofriskreducering och en stärkt koppling mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. Detta mål ska nås genom det mervärde som EU-frivilliga för humanitärt arbete ger tillsammans, det vill säga uttrycka unionens värderingar och solidaritet med behövande människor samt även på ett tydligt sätt främja känslan av ett europeisk medborgarskap.
Artikel 5
Allmänna principer
1. De insatser som genomförs inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska respektera de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende samt stämma överens med det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd.
2. De insatser som genomförs inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska fylla lokalsamhällenas humanitära behov och bistå värdorganisationerna samt syfta till att bidra till en ökad effektivitet i den humanitära sektorn.
3. Stor vikt ska fästas vid säkerheten för frivilligkandidaterna och EU-frivilliga för humanitärt arbete.
4. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska främja behovsbaserade gemensamma insatser och gränsöverskridande partnerskap mellan deltagande frivilliga från olika länder och organisationer som genomför åtgärderna inom det initiativet enligt vad som avses i artikel 10.
Artikel 6
Samstämmighet och komplementaritet med unionens insatser
1. Vid genomförandet av denna förordning ska det sörjas för samstämmighet och komplementaritet med andra instrument och områden för unionens yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik, särskilt politiken för humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och unionens civilskyddsmekanism, samtidigt som man ska undvika dubbelarbete och överlappningar och ser till att det humanitära arbetet styrs av de principer om humanitärt arbete som avses i artikel 5.1 i den här förordningen. Särskild vikt ska fästas vid att det skapas en smidig övergång mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd.
2. Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att uppnå större effektivitet genom att säkerställa konsekvens och samstämmighet mellan relevanta nationella frivilligordningar och de insatser som genomförs inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. Dessa åtgärder ska bygga på relevant god praxis och befintliga program samt, i tillämpliga fall, dra nytta av etablerade europeiska nätverk.
3. Unionen ska främja ett samarbete med relevanta internationella organisationer och andra partner som ägnar sig åt humanitärt bistånd och lokala och regionala aktörer vid genomförande av åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
För att främja samstämdheten i de internationella insatserna vid humanitära kriser ska man se till att de åtgärder som vidtas inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete är förenliga med de åtgärder som FN vidtar, så att den centrala och övergripande samordnande roll som tillfaller FN:s kontor för samordning av humanitära frågor stärks.
Artikel 7
Operativa mål
1. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska sträva efter att uppfylla följande operativa mål:
a) Bidra till att öka och förbättra unionens förmåga att tillhandahålla humanitärt bistånd.
Följande indikatorer ska användas för att mäta resultaten när det gäller uppfyllandet av detta operativa mål:
— Antalet EU-frivilliga för humanitärt arbete som utplacerats eller som är redo att utplaceras och som besitter de kvalifikationer som krävs och antalet EU-frivilliga för humanitärt arbete som har fullgjort sitt uppdrag.
— Antalet personer som får del av humanitärt bistånd genom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete samt genomsnittskostnaden för varje person som får hjälp.
— Graden av tillfredsställelse hos utplacerade EU-frivilliga för humanitärt arbete och hos utsändar- och värdorganisationerna när det gäller EU-frivilligas faktiska humanitära bidrag på fältet.
b) Förbättra de frivilligarbetandes färdigheter, kunskaper och kompetens på området humanitärt bistånd samt villkoren för deras insats.
Följande indikatorer ska användas för att mäta resultaten när det gäller uppfyllandet av detta operativa mål:
— Antalet utbildade frivilligkandidater och frivilliga som har godkänts efter utbildningen.
— Antalet certifierade utsändarorganisationer som tillämpar normerna och förfarandena för administration av frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete.
— Graden av tillfredsställelse hos de utbildade och utplacerade EU-frivilliga och hos utsändar- och värdorganisationerna när det gäller kvaliteten på utbildningen och frivilligarbetarnas kunskapsnivåer och kompetens samt uppfyllandet av och lämpligheten i normerna och förfarandena för administration av frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete.
c) Bygga upp värdorganisationernas kapacitet och främja frivilligarbete i tredjeländer.
Följande indikatorer ska användas för att mäta resultaten när det gäller uppfyllandet av detta operativa mål:
— Kapacitetsuppbyggnadsåtgärder i tredjeländer (antal och typer).
— Antalet personal och frivilligarbetande från tredjeländer som deltar i kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna.
— Graden av tillfredsställelse hos värdorganisationernas personal och hos frivilligarbetare från tredjeländer som deltar i kapacitetsuppbyggnadsåtgärderna, när det gäller kvaliteten på och effektiviteten i insatserna.
d) Sprida unionens principer för humanitärt bistånd enligt det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd.
Följande indikatorer ska användas för att mäta resultaten när det gäller uppfyllandet av detta operativa mål:
— Antalet och typen av informations- och kommunikationsåtgärder samt medvetandegörande åtgärder och kostnaden för dessa.
e) Öka samstämmighet och konsekvens i frivilligarbetet i alla medlemsstater i syfte att ge unionsmedborgarna ökad möjlighet att delta i humanitär verksamhet och i humanitära insatser.
Följande indikatorer ska användas för att mäta resultaten när det gäller uppfyllandet av detta operativa mål:
— Antalet certifierade utsändarorganisationer.
— Antalet och typen av tekniskt stöd för utsändarorganisationer.
— Spridning och kopiering av normerna och förfarandena för administration av frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete av andra frivilligordningar.
2. De indikatorer som avses i punkterna 1 a–e ska efter behov användas för övervakningen, utvärdering och översyn av resultaten. De är vägledande och kan ändras genom delegerade akter enligt artikel 24 för att ta hänsyn till de erfarenheter som resultatmätningen ger.
KAPITEL II
ÅTGÄRDER INOM INITIATIVET EU-FRIVILLIGA FÖR HUMANITÄRT ARBETE
Artikel 8
Åtgärder inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete
Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska sträva efter att uppfylla de mål som anges i artiklarna 4 och 7 genom att genomföra följande insatser:
— Utarbetande och upprätthållande av normer och förfaranden för frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete.
— Utarbetande och upprätthållande av en certifieringsmekanism för utsändar- och värdorganisationer.
— Identifiering och urval av frivilligkandidater.
— Införande av ett utbildningsprogram och stöd till utbildning och praktikplatser.
— Inrättande, upprätthållande och uppdatering av en databas över EU-frivilliga för humanitärt arbete.
— Utplacering av EU-frivilliga för humanitärt arbete som ska stödja och komplettera humanitärt bistånd i tredjeländer.
— Uppbyggnad av värdorganisationernas kapacitet.
— Upprättande och administration av ett nätverk för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
— Kommunikation och åtgärder för att öka medvetenheten.
— Kompletterande åtgärder som främjar ansvar, öppenhet och effektivitet inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
Artikel 9
Normer och förfaranden för frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete
1. Utifrån befintlig relevant praxis ska kommissionen upprätta normer och förfaranden som omfattar de villkor, arrangemang och krav som ska tillämpas av utsändar- och värdorganisationer när de identifierar, väljer ut, förbereder, administrerar och utplacerar frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete till stöd för humanitära biståndsinsatser i tredjeländer.
2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade enligt artikel 24 för att upprätta normer rörande
— en kompetensram som ska användas för identifiering, urval och förberedelse av frivilliga till lägre och högre poster,
— bestämmelser som säkerställer lika möjligheter och icke-diskriminering vid identifierings- och urvalsprocessen,
— bestämmelser som säkerställer att utsändar- och värdorganisationerna följer relevant nationell rätt och unionsrätt såväl som lagstiftningen i värdlandet,
— normer som reglerar partnerskapen mellan utsändar- och värdorganisationerna,
— bestämmelser för erkännande av den förmåga och kompetens som EU-frivilliga för humanitärt arbete har fått i enlighet med befintliga relevanta unionsinitiativ.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter för att fastställa följande
— förfaranden för identifiering, urval och nödvändig förberedande utbildning för frivilligkandidater, inklusive praktikplatser i relevanta fall,
— bestämmelser för utplacering och administration av EU-frivilliga för humanitärt arbete i tredjeländer, däribland övervakning på fältet, fortsatt stöd genom handledning, mentorskap, ytterligare utbildning, nödvändiga arbetsförhållanden och stöd efter utplaceringen,
— tillhandahållande av försäkringsskydd och täckning av de frivilligas levnadskostnader, inklusive traktamente, logi, resor och andra relevanta utgifter,
— förfaranden som ska följas före, under och efter utplaceringen för att säkerställa att aktsamhetskravet iakttas och att lämpliga säkerhets- och skyddsåtgärder vidtas, inklusive evakueringsplaner av medicinska skäl och säkerhetsplaner som omfattar nödevakuering från tredjeländer, däribland nödvändiga förfaranden för kontakt med nationella myndigheter,
— förfaranden för övervakning och bedömning av de enskilda insatserna från EU-frivilliga för humanitärt arbete.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.
Artikel 10
Certifieringsmekanism för utsändar- och värdorganisationer
1. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, utveckla en certifieringsmekanism i samarbete, när så är lämpligt, med andra partner som ägnar sig åt humanitärt bistånd, för att säkerställa att utsändarorganisationerna följer de normer och förfaranden som anges i artikel 9, och en differentierad certifieringsmekanism för värdorganisationerna.
Kommissionen ska utifrån befintliga relevanta certifieringsmekanismer och certifieringsförfaranden fastställa förfarandet för certifieringsmekanismens funktion genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.
2. Vid utformningen av certifieringsmekanismen ska kommissionen eftersträva synergieffekter med kommissionens partnerskapsinstrument på det humanitära området och befintliga humanitära normer i syfte att förenkla administrationen. Certifieringsmekanismen ska vara inkluderande och icke-diskriminerande gentemot alla typer av stödberättigade organisationer.
3. Utsändarorganisationerna kan komma i fråga för certifiering om
a) de följer de normer och förfaranden som avses i artikel 9,
b) de är aktiva på området humanitärt bistånd enligt definitionen i artikel 3 d, och
c) de tillhör någon av följande kategorier:
i) Icke-statliga organisationer som drivs utan vinstsyfte, vilka har bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och vars huvudkvarter är beläget inom unionen.
ii) Offentligrättsliga organ av civil karaktär som lyder under en medlemsstats lagstiftning.
iii) Icke-statliga organisationer som drivs utan vinstsyfte som är etablerade i de länder som avses i artikel 23, om de uppfyller de villkor som anges i den artikeln och i de däri angivna avtalen.
iv) Offentligrättsliga organ av civil karaktär som är etablerade i de länder som avses i artikel 23, om de uppfyller de villkor som anges i den artikeln och i de däri angivna avtalen.
v) Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen.
4. Organisationer i tredjeländer kan komma i fråga som värdorganisationer om
a) de följer normerna och förfarandena i artikel 9,
b) de är aktiva på området humanitärt bistånd enligt definitionen i artikel 3 d, och
c) de tillhör någon av följande kategorier:
i) Icke-statliga organisationer som drivs utan vinstsyfte, och som bedriver verksamhet eller är etablerade i ett tredjeland i enlighet med det landets lagstiftning.
ii) Offentligrättsliga organ av civil karaktär som lyder under ett tredjelands lagstiftning.
iii) Internationella organ och organisationer.
5. Utan att det påverkar de krav som anges i punkterna 3 och 4 kan utsändar- och värdorganisationer genomföra åtgärder inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete i samarbete med privata vinstdrivande organisationer.
6. På grundval av en föregående behovsprövning kan de utsändarorganisationer som ska certifieras dra nytta av det tekniska stöd som syftar till att stärka deras kapacitet att delta i initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, och säkerställa att de uppfyller de normer och förfaranden som anges i artikel 9.
Värdorganisationer som ska certifieras kan också dra nytta av det stöd som avses i första stycket inom ramen för de åtgärder som avses i artikel 15.
7. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över certifierade utsändar- och värdorganisationer vid lämplig tidpunkt efter certifieringen.
Artikel 11
Identifiering och urval av frivilligkandidater
1. De certifierade utsändarorganisationerna ska identifiera och välja ut frivilliga som ska utbildas efter en förhandsbedömning av behoven i tredjeländer utförd av utsändar- eller värdorganisationer eller andra relevanta aktörer.
2. Identifieringen och urvalet av frivilligkandidater ska ske i överensstämmelse med de normer och förfaranden som avses i artikel 9 och respektera principerna om icke-diskriminering och lika möjligheter.
3. Följande personer som är minst 18 år kan komma i fråga som frivilligkandidater:
a) unionsmedborgare,
b) tredjelandsmedborgare som är varaktigt bosatt i unionen, och
c) medborgare i något av de länder som avses i artikel 23.1 i enlighet med de villkor som anges i den artikeln.
Artikel 12
Utbildningsprogram och stöd till utbildning och praktikplatser
1. På grundval av befintliga program och förfaranden och i tillämpliga fall med deltagande av specialiserade institutioner ska kommissionen upprätta ett utbildningsprogram för att förbereda frivilligkandidaterna för utplacering för att stödja och komplettera det humanitära biståndet.
2. Frivilligkandidater som har identifierats och valts ut i enlighet med artikel 11 kan ansöka om att delta i det utbildningsprogram som genomförs av kvalificerade organisationer. Omfattningen av och innehållet i den utbildning som ges till varje enskild frivilligkandidat ska upprättas av den berörda certifierade utsändarorganisationen i samråd med den certifierade värdorganisationen, på grundval av den berörda frivilligkandidatens behov, och med hänsyn till dennes tidigare erfarenhet och den planerade utplaceringen.
3. Frivilligkandidaterna kan som en del av sin utbildning, särskilt när det gäller förberedandet inför en utplacering, åläggas att genomgå en praktiktjänstgöring vid en certifierad utsändarorganisation, om möjligt i ett annat land än det egna ursprungslandet.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska de frivilligkandidater som inte fått någon praktikplats när så är lämpligt kunna få ytterligare förberedande utbildning som är skräddarsydd för behoven och de särskilda omständigheterna vid utplaceringen. Denna förberedelse och praktiktjänstgöringen ska ske i överensstämmelse med de normer och förfaranden som avses i artikel 9.
5. Utbildningsprogrammet ska omfatta en bedömning av huruvida frivilligkandidaten är redo att utplaceras för att stödja och komplettera humanitär verksamhet i tredjeländer och att möta de lokala behoven. Bedömningen ska göras tillsammans med utsändarorganisationerna.
6. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta arrangemangen för utbildningsprogrammet och förfarandet för bedömning av om frivilligkandidaten är redo för en utplacering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.
Artikel 13
Databas över EU-frivilliga för humanitärt arbete
1. Frivilligkandidater som på ett framgångsrikt sätt genomgått den bedömning som avses i artikel 12.5 ska betraktas som EU-frivilliga för humanitärt arbete och ska vara behöriga att utplaceras. De ska därmed tas upp i databasen över EU-frivilliga för humanitärt arbete.
2. Kommissionen ska inrätta, upprätthålla och uppdatera databasen över EU-frivilliga, med uppgifter om de EU-frivilligas tillgänglighet och behörighet för utplacering, samt fastställa villkoren för tillgång till och användande av den. Behandlingen av de personuppgifter som har samlats in för denna databas ska, i tillämpliga fall, genomföras i enlighet med direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001.
Artikel 14
Utplacering av EU-frivilliga för humanitärt arbete i tredjeländer
1. EU-frivilliga för humanitärt arbete som är upptagna i databasen får placeras ut för att stödja och komplettera humanitärt bistånd enligt definitionen i artikel 3 d
a) av certifierade utsändarorganisationer till värdorganisationer i tredjeländer, eller
b) i tillämpliga fall av kommissionen till dess lokalkontor för det humanitära biståndet för stöduppgifter.
2. Utplaceringen ska tillgodose de verkliga behov som framförts på lokal nivå av värdorganisationerna.
3. När det gäller utplaceringar enligt punkt 1 a ska de certifierade utsändarorganisationerna se till att de normer och förfaranden som avses i artikel 9 följs. EU-frivilliga ska inte skickas på uppdrag i områden där det råder internationella eller inhemska väpnade konflikter.
4. Certifierade utsändarorganisationer ska informera relevanta nationella myndigheter i medlemsstaterna och andra deltagande länder i enlighet med artikel 23, innan en av deras medborgare skickas ut som EU-frivillig för humanitärt arbete i enlighet med de normer och förfaranden som avses i artikel 9.
5. De särskilda villkoren för EU-frivilligas utplacering och deras roll ska, i nära samarbete med värdorganisationerna, anges i ett kontrakt mellan utsändarorganisationerna och de EU-frivilliga, vilket bland annat ska ange de EU-frivilligas rättigheter och skyldigheter, utplaceringens varaktighet, utplaceringsort och de EU-frivilligas uppgifter.
6. När det gäller utplaceringar enligt punkt 1 b ska kommissionen med de EU-frivilliga för humanitärt arbete ingå ett kontrakt om utplacering för frivilligarbete i vilket de närmare detaljerna och villkoren för utplaceringen anges. Ett kontrakt om utplacering för frivilligarbete gör inte att en frivilligarbetare omfattas av de rättigheter och skyldigheter som följer av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 ( 14 ).
7. Varje EU-frivillig för humanitärt arbete ska ha en mentor som är utsedd av värdorganisationen och som ska handleda och stödja honom eller henne under utplaceringen.
Artikel 15
Uppbyggnad av värdorganisationernas kapacitet att ta emot humanitärt bistånd
På grundval av utsändar- eller värdorganisationers eller andra relevanta aktörers förhandsbedömning av behoven i tredjeländer, ska kommissionen stödja åtgärder som har till syfte att stärka värdorganisationernas kapacitet avseende humanitärt bistånd, i syfte att stärka den lokala beredskapen och förbättra insatserna vid humanitära kriser och säkerställa att de insatser som genomförs av EU-frivilliga för humanitärt arbete blir effektiva och får en varaktig verkan, bland annat
a) riskhantering, beredskap och insatser vid katastrofer, handledning och utbildning i administrationen av frivilligarbetare samt andra områden som är relevanta för personal och frivilligarbetare från värdorganisationer,
b) utbyte av bästa praxis, tekniskt bistånd, partnersamverkansprogram och utbyte av personal och frivilligarbetare samt inrättande av nätverk och andra relevanta åtgärder.
Artikel 16
Nätverk för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete
1. Kommissionen ska inrätta och förvalta ett nätverk för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, bestående av:
a) Frivilligkandidater och EU-frivilliga för humanitärt arbete som deltar eller har deltagit i initiativet.
b) Utsändar- och värdorganisationer.
c) Representanter för medlemsstaterna och Europaparlamentet.
2. Nätverket för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska framför allt
a) underlätta kontakterna och fungera som en plattform för kunskapsspridning, rådgivning, information och utbyte av bästa praxis samt för de behovsbedömningar som avses i artikel 21.3,
b) underlätta partnerskapsbyggande och utveckling av gemensamma projekt för utplacering och kapacitetsbyggande verksamhet som inkluderar utsändarorganisationer från hela unionen samt värdorganisationer i tredjeländer,
c) skapa en grund att bygga vidare på efter åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete i syfte att uppnå kontinuerliga förbättringar och en effektiv övervakning och utvärdering,
d) skapa möjligheter till frivilligverksamhet via internet inom projekt som hör samman med initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
Artikel 17
Kommunikation och åtgärder för att öka medvetenheten
1. Kommissionen ska stödja allmänna informations- och kommunikationsåtgärder samt medvetandehöjande åtgärder i syfte att främja synligheten för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och uppmuntra till frivilligverksamhet på området humanitärt bistånd inom unionen och dess medlemsstater samt i sådana tredjeländer som kan komma i fråga för åtgärder inom det initiativet.
2. Kommissionen ska utarbeta en kommunikationsplan för initiativets mål, åtgärder och synliga resultat, med en beskrivning av informationsåtgärderna och åtgärderna för att sprida kunskap till allmänheten, särskilt till framtida potentiella frivilligkandidater och målgruppen för de åtgärder som genomförs inom det initiativet. Denna kommunikationsplan ska genomföras av kommissionen och av mottagarna, i synnerhet utsändar- och värdorganisationerna, samt de EU-frivilliga för humanitärt arbete.
KAPITEL III
PROGRAMPLANERING OCH TILLDELNING AV MEDEL
Artikel 18
Stödberättigande åtgärder
1. De insatser som avses i artikel 8 ska vara berättigade till ekonomiskt bistånd, bland annat de åtgärder som är nödvändiga för deras genomförande och nödvändiga åtgärder som har till syfte att förbättra samordningen mellan initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och andra relevanta ordningar på nationell och internationell nivå som bygger på befintlig bästa praxis.
2. Det ekonomiska bistånd som avses i punkt 1 kan också täcka sådana utgifter för förberedande insatser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och uppfyllandet av dess mål.
3. Utgifter som avses i punkt 2 kan särskilt omfatta studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder i enlighet med artikel 17, inbegripet institutionell information om unionens politiska prioriteringar, i den utsträckning som dessa anknyter till målen för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, utgifter som gäller it-nätverk för behandling och utbyte av information (bl.a. sammankoppling med befintliga och framtida sektorsövergripande system för datautbyte och därmed sammanhängande utrustning) samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen har.
Artikel 19
Mottagare av ekonomiskt stöd
Ekonomiskt stöd enligt denna förordning kan ges till fysiska och juridiska personer, både privat- och offentligrättsliga, som därefter ska betraktas som mottagare av ekonomiskt bistånd i den mening som avses i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
Artikel 20
Finansieringsram
1. Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 ska vara 147 936 000 EUR i löpande priser. De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen. Vid behov kan betalningsbemyndiganden tas upp i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter och möjliggöra hantering av betalningar av åtgärder som ännu inte slutförts till den 31 december 2020.
2. Den finansieringsram som avses i punkt 1 ska under perioden 2014–2020 fördelas i enlighet med de operativa mål, tematiska prioriteringar och procentandelar som anges i bilagan.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 24 för att ändra prioriteringar och anpassa var och en av sifferuppgifterna i bilagan med mer än 10 och upp till 20 procentenheter. En sådan anpassning ska endast äga rum till följd av kommissionens granskning av de tematiska prioriteringarna och procentsatserna i bilagan mot bakgrund av den preliminära utvärdering som avses i artikel 27.4 b, varvid de delegerade akterna ska antas senast den 30 juni 2018.
4. Om det vid en nödvändig revision av de budgetresurser som finns tillgängliga för katastrofinsatser föreligger tvingande skäl till skyndsamhet ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att revidera var och en av sifferuppgifterna i bilagan med mer än 10 och upp till 20 procentenheter, inom ramen för de tillgängliga budgetanslagen och i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 25.
Artikel 21
Olika slag av finansiell medverkan och genomförandeförfaranden
1. Kommissionen ska genomföra unionens ekonomiska bistånd i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
2. Ekonomiskt bistånd enligt denna förordning kan tillhandahållas i alla de former som anges i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
3. Kommissionen ska för att genomföra denna förordning genom genomförandeakter anta ett årligt arbetsprogram för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2. Det årliga arbetsprogrammet ska innehålla målbeskrivningar, förväntade resultat, genomförandemetoder och beloppet för de relaterade totalkostnaderna. Det ska även innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, uppgifter om det belopp som ska anslås till varje åtgärd, i lämpliga fall med beaktande av bedömda behov, och en vägledande tidsplan för genomförandet. När det gäller bidrag ska det årliga arbetsprogrammet ange prioriteringar, de viktigaste utvärderingskriterierna och högsta samfinansieringssats. Det årliga arbetsprogrammet ska även beskriva tredjeländers deltagande enligt de villkor som avses i artikel 23.
Artikel 22
Skydd av unionens ekonomiska intressen
1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, med förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.
2. Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
3. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska ha rätt att, i enlighet med förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av unionsfinansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som finansierats inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska befogenheten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner med tillbörlig respekt för alla processrättsliga skyddsregler uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeländer eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och andra avtal som ingås vid genomförandet av denna förordning.
KAPITEL IV
SAMARBETE MED ANDRA LÄNDER
Artikel 23
Samarbete med andra länder
1. Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete ska vara öppet för
a) medborgare och utsändarorganisationer från anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor och bestämmelser för deltagande i unionens program som gäller för dessa länder enligt respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet eller liknande arrangemang,
b) medborgare och utsändarorganisationer från länderna i Europeiska frihandelssammanslutningen, som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet,
c) medborgare och utsändarorganisationer från andra europeiska länder, förutsatt att det ingås bilaterala avtal med dessa länder.
2. Deltagande frivilligarbetare och organisationer som genomför åtgärderna inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, från samarbetande länder, ska även följa de allmänna principer som beskrivs i artikel 4.
3. Samarbete med deltagande länder som avses i punkt 1 ska, i tillämpliga fall, grunda sig på tilläggsanslag från deltagande länder, som ska ställas till förfogande i enlighet med förfaranden som ska överenskommas med dessa länder.
KAPITEL V
DELEGERING AV BEFOGENHETER OCH GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER
Artikel 24
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.2, 9.2, 20.3 och 20.4 ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med den 25 april 2014.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.2, 9.2 och 20.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.2, 9.2 och 20.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 25
Skyndsamt förfarande
1. I undantagsfall och vid vederbörligt motiverade omständigheter ska delegerade akter som antas enligt denna artikel träda i kraft utan dröjsmål och tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 24.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten utan dröjsmål efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om invändning.
Artikel 26
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättas genom artikel 17.1 i rådets förordning (EG) nr 1257/96 ( 15 ). Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
KAPITEL VI
ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING
Artikel 27
Övervakning och utvärdering
1. Åtgärder inom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete som får ekonomiskt bistånd ska regelbundet övervakas så att genomförandet kan följas, och regelbundet utvärderas genom oberoende externa utvärderingar så att det kan bedömas hur effektiva de är och vilken inverkan de har i förhållande till målen för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. Övervakningen och utvärderingen ska omfatta de rapporter som anges i punkt 4 och annan verksamhet som rör specifika aspekter av denna förordning och som kan inledas närsomhelst under dess genomförande.
2. Utsändarorganisationer som placerar ut EU-frivilliga för humanitärt arbete utanför unionen ska ha ansvaret för övervakningen av deras verksamhet och ska lägga fram regelbundna övervakningsrapporter för kommissionen, varvid enskilda frivilligarbetares samtliga rättigheter vad gäller skydd av personuppgifter ska respekteras.
3. I utvärderingarna ska man utnyttja befintliga utvärderingsnormer, inklusive de som utvecklats av OECD:s biståndskommitté, i syfte att mäta vilka långsiktiga effekter initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete har på det humanitära biståndet. I utvärderingsfasen ska kommissionen se till att det hålls regelbundna samråd med alla relevanta aktörer, bland annat frivilliga, utsändar- och värdorganisationer, lokalbefolkningar som fått bistånd, humanitära organisationer och fältarbetare. Utvärderingsresultaten ska beaktas vid programutformningen och resursfördelningen.
4. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna
a) årsrapporter där man utvärderar framstegen i genomförandet av denna förordning och presenterar resultaten samt i möjligaste mån redogör för de viktigaste slutsatserna,
b) en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna av genomförandet av denna förordning, bland annat hur initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete har påverkat den humanitära sektorn och hur kostnadseffektivt programmet har varit, under de första tre åren av dess genomförande, senast den 31 december 2017,
c) ett meddelande om det fortsatta genomförandet av denna förordning, vilket ska bygga på den preliminära utvärderingsrapport som anges i led b i denna punkt senast den 31 december 2018,
d) en efterhandsutvärdering av genomförandet under den sjuåriga budgetperioden senast den 31 december 2021.
5. Kommissionen ska se över de åtgärder som fastställs i denna förordning senast den 1 september 2019 och ska, i tillämpliga fall efter att ha slutfört den preliminära utvärderingsrapport som avses i punkt 4 b i denna artikel, följa upp denna översyn med ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.
6. Kommissionen ska också regelbundet underrätta Europeiska utrikestjänsten om verksamheten inom ramen för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete i enlighet med relevanta samarbetsarrangemang.
KAPITEL VII
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 28
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA
OPERATIVA MÅL, TEMATISKA PRIORITERINGAR OCH PROCENTSATSER FÖR TILLDELNING AV FINANSIERINGSRAMEN FÖR GENOMFÖRANDET AV DENNA FÖRORDNING
Tematisk prioritering 1
Utplacering av EU-frivilliga för humanitärt arbete som ska stödja och komplettera humanitärt bistånd.
Denna tematiska prioritering ska behandla det operativa målet enligt artikel 7.1 a (Bidra till att öka och förbättra unionens förmåga att tillhandahålla humanitärt bistånd):
— uppbyggande av motståndskraft och riskhantering vid katastrofer i sårbara, känsliga och katastrofdrabbade länder samt glömda kriser, inklusive kapacitetsbyggande av EU-frivilliga för humanitärt arbete samt åtgärder inom följande steg av katastrofhanteringscykeln: katastrofförebyggande, katastrofberedskap och katastrofriskreducering samt återhämtning från naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan: 31 % +/- 10 procentenheter,
— stöd till nödinsatser, inklusive kapacitetsbyggande av EU-frivilliga för humanitärt arbete och verksamhet inom logistik och transport, samordning, projektledning, ekonomi och administration, kommunikation och propagering för insatser: 10 % +/- 8 procentenheter.
Tematisk prioritering 2
Kapacitetsbyggnad för EU-frivilliga för humanitärt arbete och genomförandeorganisationer: 55 % +/- 10 procentenheter:
Denna tematiska prioritering ska behandla det operativa målet enligt artikel 7.1 b (Förbättra de frivilligarbetandes färdigheter, kunskaper och kompetens på området humanitärt bistånd samt villkoren för deras insats); artikel 7.1 c (Bygga upp värdorganisationernas kapacitet och främja frivilligarbete i tredjeländer); och artikel 7.1 e (Öka samstämmigheten och konsekvensen i frivilligarbetet i alla medlemsstater i syfte att ge unionsmedborgarna ökad möjlighet att delta i humanitär verksamhet och i humanitära insatser):
— Utbildning och praktik för frivilligkandidater.
— Kapacitetsbyggande för värdorganisationer för humanitärt bistånd, inklusive stöd för att genomgå certifiering.
— Certifiering/tekniskt stöd för utsändarorganisationer.
Tematisk prioritering 3
Stödåtgärder: 4 % +/- 2 procentenheter
Denna tematiska prioritering ska behandla det operativa målet enligt artikel 7.1 d (Sprida unionens principer för humanitärt bistånd enligt det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd).
( 1 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 18 mars 2014.
( 2 ) EUT C 25, 30.1.2008, s. 1.
( 3 ) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).
( 4 ) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
( 6 ) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
( 7 ) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
( 8 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
( 9 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
( 11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
( 12 ) EUT C 100, 6.4.2013, s. 14.
( 13 ) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
( 14 ) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).
( 15 ) Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd (EGT L 163, 2.7.1996, s. 1).