This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02006R0561-20240522
Regulation (EC) No 561/2006 of the European Parliament and of the Council of 15 March 2006 on the harmonisation of certain social legislation relating to road transport and amending Council Regulations (EEC) No 3821/85 and (EC) No 2135/98 and repealing Council Regulation (EEC) No 3820/85 (Text with EEA relevance)
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (Text av betydelse för EES)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (Text av betydelse för EES)
02006R0561 — SV — 22.05.2024 — 004.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EGT L 102 11.4.2006, s. 1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
nr |
sida |
datum |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 |
L 300 |
88 |
14.11.2009 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 |
L 60 |
1 |
28.2.2014 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/1054 av den 15 juli 2020 |
L 249 |
1 |
31.7.2020 |
|
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1258 av den 24 april 2024 |
L 1258 |
1 |
2.5.2024 |
|
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 561/2006
av den 15 mars 2006
om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85
(Text av betydelse för EES)
KAPITEL I
INLEDANDE BESTÄMMELSER
Artikel 1
I syfte att harmonisera konkurrensvillkoren mellan olika landtransportsätt, i synnerhet inom vägtransportsektorn, och förbättra arbetsförhållandena och trafiksäkerheten, fastställs i denna förordning bestämmelser om körtider, raster och viloperioder för förare som utför person- och godstransporter på väg. Denna förordning syftar dessutom till att främja bättre övervakning och tillsyn i medlemsstaterna samt förbättrade arbetsmetoder inom vägtransportsektorn.
Artikel 2
Denna förordning skall tillämpas på vägtransporter av
gods, om fordonens högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, överstiger 3,5 ton, eller
gods vid internationell transport eller cabotagetransport, från och med den 1 juli 2026, om fordonets högsta tillåtna vikt, inklusive släpvagn eller påhängsvagn, överstiger 2,5 ton, eller
passagerare med fordon som är konstruerade eller permanent inrättade för transport av mer än nio personer, inbegripet föraren, och avsedda för detta ändamål.
Denna förordning skall tillämpas, oberoende av fordonets registreringsland, på vägtransporter som utförs
enbart inom gemenskapen, eller
mellan gemenskapen, Schweiz och de länder som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
I stället för denna förordning skall AETR tillämpas på internationella vägtransporter som delvis genomförs utanför de områden som anges i punkt 2, för
fordon som är registrerade i gemenskapen eller i länder som är parter i AETR, för hela resan,
fordon som är registrerade i ett tredjeland som inte är part i AETR, endast för den del av resan som äger rum i gemenskapen eller i länder som är parter i AETR.
Bestämmelserna i AETR bör anpassas till bestämmelserna i denna förordning så att huvudbestämmelserna i förordningen, genom AETR, tillämpas på sådana fordon för varje del av resan som görs inom gemenskapen.
Artikel 3
Denna förordning skall inte tillämpas på vägtransporter med
fordon som används för persontransporter i linjetrafik, om linjens längd inte överstiger 50 kilometer,
fordon eller kombinationer av fordon med en högsta tillåten vikt som inte överstiger 7,5 ton, och som används för
transport av material, utrustning eller maskiner som föraren använder i sitt arbete, eller
för leverans av gods som har producerats hantverksmässigt,
endast inom en radie av 100 km från den plats där företaget är beläget, på villkor att körningen av fordonen inte utgör förarens huvudsakliga uppgift och att transporten inte utförs mot betalning eller annan ersättning,
fordon vars högsta tillåtna hastighet inte överstiger 40 kilometer i timmen,
fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av försvarsmakten, räddningstjänsten, brandförsvaret och styrkor som är ansvariga för upprätthållande av allmän ordning, om transporten utförs till följd av de uppgifter som ålagts dessa yrkeskårer och genomförs under deras kontroll,
fordon som används i nödsituationer eller för räddningsarbete, inbegripet fordon som används för icke-kommersiella transporter av humanitärt bistånd,
specialfordon som används för sjukvårdsändamål,
specialfordon för bärgning som används inom en radie av 100 km från den ort där fordonet är stationerat,
fordon som provas på väg i samband med tekniskt utvecklingsarbete, reparation eller underhåll och nya eller ombyggda fordon som ännu inte tagits i drift,
fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton, vilka används för icke-kommersiell transport av gods,
fordon med en högsta tillåten vikt, inklusive släp eller påhängsvagn, som överstiger 2,5 ton men inte 3,5 ton, som används för godstransport såvida transporten inte utförs mot betalning eller annan ersättning, utan för företagets eller förarens egen räkning och körningen inte utgör den huvudsakliga uppgiften för den person som kör fordonet,
kommersiella fordon som betraktas som veteranfordon enligt lagstiftningen i den medlemsstat där de körs och som används för icke-kommersiell transport av personer eller gods.
Artikel 4
I denna förordning gäller följande definitioner:
vägtransport: all körning helt eller delvis på en för allmän trafik upplåten väg med ett lastat eller olastat fordon som används för transport av personer eller gods.
fordon: motorfordon, dragfordon, släpvagn och påhängsvagn eller en kombination av dessa fordon, enligt följande definitioner:
förare: person som kör fordonet, även under kort tid, eller som i tjänsten medföljer i ett fordon för att vid behov vara tillgänglig för körning.
rast: tidsperiod under vilken föraren inte får köra eller utföra något annat arbete och som endast skall utnyttjas för återhämtning.
annat arbete: all verksamhet som definieras som arbetstid i artikel 3 a i direktiv 2002/15/EG utom ”körning”, inbegripet arbete för samma eller annan arbetsgivare inom eller utanför transportsektorn.
vila: sammanhängande tidsperiod under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid.
dygnsvila: tidsperiod under dygnet under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid och som består av normal dygnsvila eller reducerad dygnsvila.
veckovila: tidsperiod under veckan under vilken föraren fritt kan förfoga över sin tid, vilken består av normal veckovila eller reducerad veckovila.
vecka: tidsperiod mellan 00.00 på måndag och 24.00 på söndag.
körtid: tid som registrerats som körning
daglig körtid: sammanlagd körtid mellan slutet på en dygnsvila och början på nästa dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en period av veckovila.
körtid per vecka: sammanlagd körtid under en vecka.
högsta tillåtna vikt: högsta tillåtna vikt för ett körklart och fullt lastat fordon.
linjetrafik för persontransporter: linjetrafik i och speciell linjetrafik i enlighet med definitionen i artikel 2.2 respektive 2.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 ( 1 ), antingen nationell eller internationell.
tillfällig persontrafik: tillfällig trafik i enlighet med definitionen i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1073/2009, antingen nationell eller internationell.
multibemanning: bemanning av ett fordon där minst två förare medföljer fordonet för att köra det under varje körperiod mellan två på varandra följande perioder av dygnsvila eller mellan en period av dygnsvila och en period av veckovila. Närvaron av minst två förare är frivillig under den första timmen av multibemanning, men obligatorisk för den återstående perioden.
transportföretag: fysiska och juridiska personer, sammanslutningar eller grupper av personer som inte är juridiska personer med eller utan vinstdrivande syfte samt offentliga organ, antingen med egen ställning som juridisk person eller underställda en myndighet med sådan ställning, vilka utför vägtransporter, oberoende av om detta sker för egen räkning eller mot betalning eller annan ersättning.
körperiod: den sammanlagda körtiden från det att föraren börjar köra efter en viloperiod eller en rast till dess att han tar en viloperiod eller en rast. Körperioden får vara oavbruten eller avbruten.
icke-kommersiell transport: all vägtransport, utom transport mot betalning eller annan ersättning eller för egen räkning, för vilken ingen direkt eller indirekt ersättning mottas och som inte direkt eller indirekt genererar någon inkomst för fordonets förare eller för någon annan och som saknar koppling till yrkesmässig eller kommersiell verksamhet.
KAPITEL II
BESÄTTNING, KÖRTIDER, RASTER OCH VILOPERIODER
Artikel 5
Lägsta ålder för förarbiträden skall vara 18 år. Medlemsstaterna får emellertid sänka förarbiträdenas lägsta ålder till 16 år
vid vägtransporter som utförs inom en medlemsstat inom en radie av 50 km från den ort där fordonet är stationerat, inbegripet kommuner vars centrum är belägna inom denna radie,
om det sker i yrkesutbildningssyfte, och
om det står i överensstämmelse med nationella arbetsrättsliga regler.
Artikel 6
Den dagliga körtiden får inte överstiga nio timmar.
Den dagliga körtiden får emellertid utsträckas till tio timmar högst två gånger under en vecka.
Artikel 7
Efter en körperiod på fyra och en halv timme skall föraren ta en sammanhängande rast på minst fyrtiofem minuter, såvida han eller hon inte tar en viloperiod.
Denna rast får bytas ut mot en rast om minst 15 minuter, följt av en rast om minst 30 minuter, fördelade över körtiden, så att bestämmelserna i första stycket iakttas.
För en förare som utför tillfällig persontrafik får den rast som avses i första stycket också ersättas av två raster på minst 15 minuter vardera, fördelade över den körperiod som avses i första stycket, på ett sådant sätt att bestämmelserna i första stycket iakttas.
Vid multibemanning har en förare rätt att ta en rast på 45 minuter i ett fordon som körs av en annan förare, under förutsättning att den förare som tar rasten inte har till uppgift att bistå den förare som kör fordonet.
Artikel 8
Efter slutet på föregående dygnsvila eller veckovila skall föraren under varje 24-timmarsperiod ha tagit en ny dygnsvila.
Om den dygnsvila som ingår i 24-timmarsperioden uppgår till minst nio men färre än elva timmar, skall dygnsvilan i fråga betraktas som reducerad dygnsvila.
Under två på varandra följande veckor ska en förare ta minst
två normala veckovilor, eller
en normal veckovila och en reducerad veckovila som omfattar minst 24 timmar.
En veckovila ska inledas senast efter sex 24-timmarsperioder räknat från slutet av föregående veckovila.
Genom undantag från första stycket får en förare som utför internationella transporter av gods ta två på varandra följande perioder av reducerad veckovila utanför etableringsmedlemsstaten förutsatt att föraren under fyra på varandra följande veckor tar minst fyra veckovilor, varav två ska vara normala veckovilor.
Vid tillämpning av denna punkt ska en förare anses utföra internationell transport om föraren inleder de två på varandra följande reducerade veckovilorna utanför den medlemsstat där arbetsgivaren är etablerad och utanför det land där förarens bostad ligger.
►M4 Genom undantag från punkt 6 får en förare som utför enstaka tillfällig persontrafik skjuta upp veckovilan med upp till tolv på varandra följande 24-timmarsperioder efter en föregående normal veckovila, förutsatt att: ◄
▼M4 —————
föraren efter tillämpning av undantaget tar ut
antingen två normala veckovilor, eller
en normal veckovila och en reducerad veckovila som omfattar minst 24 timmar; minskningen ska emellertid kompenseras av en likvärdig sammanhängande veckovila före slutet av den tredje vecka som infaller efter undantagsperioden,
fordonet, efter den 1 januari 2014, är utrustat med färdskrivare enligt kraven i bilaga IB till förordning (EEG) nr 3821/85, och
fordonet, efter den 1 januari 2014, och om det används för transporter som sker under perioden 22.00–06.00, har fler än en förare eller den körtid som avses i artikel 7 minskas till tre timmar.
Kommissionen ska noggrant övervaka hur detta undantag utnyttjas i syfte att säkerställa att mycket strikta villkor för trafiksäkerheten upprätthålls, särskilt genom att kontrollera att den sammanlagda körtiden under den period som omfattas av undantaget inte överskrids. Senast den 4 december 2012 ska kommissionen utarbeta en rapport för att bedöma följderna av undantaget när det gäller både trafiksäkerhet och sociala aspekter. Om kommissionen bedömer detta vara lämpligt ska den föreslå att denna förordning ändras i detta hänseende.
Kommissionen ska undersöka möjligheterna att digitalisera det färdblad som avses i artikel 16.4 i samband med övergripande digitaliseringsinsatser inom vägtransportsektorn.
Om två reducerade veckovilor har tagits ut efter varandra i enlighet med punkt 6 tredje stycket ska den därpå följande veckovilan föregås av en viloperiod som tas ut som kompensation för dessa två reducerade veckovilor.
Alla kostnader för inkvartering utanför fordonet ska betalas av arbetsgivaren.
Om föraren emellertid har tagit ut två på varandra följande veckovilor i enlighet med punkt 6 ska transportföretaget organisera förarens arbete så att denne kan återvända redan innan den normala veckovilan på mer än 45 timmar som tas ut som kompensation inleds.
Företaget ska dokumentera hur det uppfyller den skyldigheten och förvara dokumentationen i sina lokaler för att kunna uppvisa den på kontrollmyndigheternas begäran.
Artikel 8a
Kommissionen ska säkerställa att information om trygga och säkra parkeringsområden är lättillgänglig för förare som utför person- och godstransporter på väg. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över alla certifierade parkeringsområden så att förarna i lämplig utsträckning kan få tillgång till
Förteckningen över sådana parkeringsområden ska offentliggöras på en gemensam officiell webbplats som uppdateras regelbundet.
I enlighet med artikel 39.2 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 ( 3 ) ska medlemsstaterna uppmuntra till inrättande av utrymme för parkering för yrkestrafikanter.
Artikel 9
Med avseende på normal veckovila ska detta undantag endast tillämpas på resor med färja eller tåg om
resan planeras att ta minst 8 timmar, och
föraren har tillgång till en sovhytt ombord på färjan eller tåget.
Artikel 9a
Kommissionen ska senast den 31 december 2025 utarbeta en utvärderingsrapport om användningen av autonoma körsystem i medlemsstaterna och överlämna den till Europaparlamentet och rådet. Den rapporten ska ha särskilt fokus på dessa systems potentiella inverkan på regler om körtider och viloperioder. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.
KAPITEL III
TRANSPORTFÖRETAGENS ANSVAR
Artikel 10
Ett transportföretag skall vara ansvarigt för överträdelser som begåtts av företagets förare, även om överträdelsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att hålla transportföretag fullt ansvariga får medlemsstaterna göra detta ansvar avhängigt av företagets överträdelse av punkterna 1 och 2. Medlemsstaterna får ta i beaktande alla bevis för att transportföretaget inte rimligtvis kan hållas ansvarigt för den överträdelse som begåtts.
Transportföretag som använder fordon utrustade med färdskrivare i överensstämmelse med bilaga I B till förordning (EEG) nr 3821/85 och som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde skall
se till att alla uppgifter överförs från fordonsenheten och förarkortet så regelbundet som det föreskrivs av medlemsstaten och överföra relevanta uppgifter oftare för att garantera att alla uppgifter om aktiviteter som genomförts av eller för det berörda företaget överförs,
se till att alla uppgifter som överförs, både från fordonsenheten och från förarkortet, bevaras under minst tolv månader från och med registreringsdagen; sådana uppgifter skall på begäran av en kontrolltjänsteman vara tillgängliga, antingen direkt eller på distans, från företagets lokaler.
I denna punkt skall ”överföring” tolkas i enlighet med definitionen i avsnitt I (definitioner) led s i bilaga I B i förordning (EEG) nr 3821/85.
Den maximala längden på perioden för vilken relevanta uppgifter skall överföras enligt led a i skall fastställas av kommissionen i överensstämmelse med det rådgivande förfarande som avses i artikel 24.2.
KAPITEL IV
UNDANTAG
Artikel 11
En medlemsstat får föreskriva högre minimigränser för raster och viloperioder och lägre maximigränser för körtid än dem som anges i artiklarna 6 till 9 för vägtransporter som utförs helt på dess territorium. I detta fall skall medlemsstaten ta hänsyn till tillämpliga kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter. Bestämmelserna i denna förordning skall emellertid vara fortsatt tillämpliga på förare i internationell trafik.
Artikel 12
Om det är förenligt med trafiksäkerheten och det behövs för att fordonet skall nå fram till en lämplig plats att stanna på, får föraren avvika från artiklarna 6 till 9 i den utsträckning som krävs för att tillgodose personers, fordonets och lastens säkerhet. Föraren skall ange skälen för en sådan avvikelse för hand på ett färdskrivardiagramblad eller på en utskrift från färdskrivaren eller i sin tjänstgöringslista senast då han når fram till en lämplig plats att stanna på.
Om det är förenligt med trafiksäkerheten får föraren, under exceptionella omständigheter, även avvika från artikel 6.1 och 6.2 och artikel 8.2 genom att överskrida den dagliga körtiden och körtiden per vecka med upp till en timme för att nå arbetsgivarens arbetsställe eller sin bostad i syfte att ta en veckovila.
På samma villkor får föraren överskrida den dagliga körtiden och körtiden per vecka med upp till två timmar under förutsättning att en sammanhängande rast på 30 minuter togs omedelbart före den ytterligare körningen för att nå arbetsgivarens arbetsställe eller sin bostad i syfte att ta en normal veckovila.
Föraren ska ange skälen för en sådan avvikelse för hand på färdskrivarens diagramblad eller på en utskrift från färdskrivaren eller i sin tjänstgöringslista senast vid ankomsten till destinationen eller den lämpliga platsen att stanna på.
En period som utgör en förlängning ska kompenseras genom en motsvarande period av sammanhängande vila som ska tas ut i samband med en annan viloperiod före utgången av den tredje veckan efter veckan i fråga.
Artikel 13
Om det är förenligt med de mål som fastställs i artikel 1, får varje medlemsstat inom sitt eget territorium, eller efter överenskommelse med en annan medlemsstat inom dess territorium, medge undantag från föreskrifterna i artiklarna 5 till 9, och förena sådana undantag med särskilda villkor, för transporter enligt följande:
Fordon som ägs eller hyrs, utan förare, av statliga myndigheter för att utföra vägtransporter som inte konkurrerar med privata transportföretag.
Fordon som används eller hyrs utan förare av jordbruks-, trädgårds-, skogs-, uppfödnings- eller fiskeriföretag för godstransporter inom ramen för företagets egen verksamhet inom en radie av högst 100 km från den plats där företaget är beläget.
Jordbrukstraktorer och skogsbrukstraktorer som används i jordbruks- och skogsbruksverksamhet, inom en radie av upp till 100 km från den plats där företaget som äger, hyr eller leasar fordonet är beläget.
Fordon eller en kombination av fordon med en högsta tillåtna vikt som inte överstiger 7,5 ton vilka används av personer som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster i enlighet med definitionen i artikel 2.13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997 om gemensamma regler för utvecklingen av gemenskapens inre marknad för posttjänster och för förbättring av kvaliteten på tjänsterna ( 4 ) för leveranser inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten.
Sådana fordon får endast användas inom en radie av ►M2 100 km ◄ från den plats där företaget är beläget och på villkor att körningen av fordonen inte utgör förarens huvudsakliga uppgift.
Fordon som uteslutande används på öar eller regioner som är isolerade från det övriga nationella territoriet, med en areal av högst 2 300 km2 vilka inte är förenade med landet i övrigt med broar, vadställen eller tunnlar öppna för motorfordon och inte angränsar till en annan medlemsstat.
Fordon som används för godstransporter inom en radie av ►M2 100 km ◄ från den plats där företaget är beläget och som drivs med hjälp av naturgas, flytande gas eller el vars högsta tillåtna vikt, inklusive släp eller påhängsvagn, inte överstiger 7,5 ton.
Fordon som används för övningskörning och förarprov för erhållande av körkort eller yrkeskompetensbevis, förutsatt att fordonet inte används för kommersiell transport av gods eller passagerare.
Fordon som används i samband med underhåll av avlopps-, översvämningsskydds-, vatten-, gas- och elanläggningar, underhåll och kontroll av vägar, dörr-till-dörr-insamling och bortskaffande av hushållsavfall, telekommunikationstjänster, radio- och TV-sändningar och pejling efter radio- och TV-sändare eller -mottagare.
Fordon med mellan 10 och 17 sittplatser vilka uteslutande används för icke-kommersiell persontransport.
Specialfordon som transporterar cirkus- och nöjesfältsutrustning.
Särskilt utrustade fordon för mobila projekt, vars främsta syfte är att användas som undervisningshjälpmedel när de är stationära.
Fordon som används för uppsamling av mjölk från bondgårdar och/eller för återlämning till bondgårdar av mjölkbehållare eller mjölkprodukter avsedda för djurfoder.
Specialfordon för transport av pengar och/eller värdeföremål.
Fordon som används för transport av djuravfall eller djurkadaver som inte är avsedda som människoföda.
Fordon som uteslutande används på vägar inom knutpunktsanläggningar som hamnar, intermodala terminaler och järnvägsterminaler.
Fordon som används för transport av levande djur från lantgårdar till lokala marknader och omvänt eller från marknader till lokala slakterier inom en radie på ►M2 100 km ◄ .
Fordon eller kombinationer av fordon som transporterar byggmaskiner för ett byggföretag inom en radie av 100 km från den plats där företaget är beläget, på villkor att körningen av fordonen inte utgör förarens huvudsakliga uppgift.
Fordon som används för leverans av färdigblandad betong.
Under förutsättning att de mål som anges i artikel 1 inte äventyras och att adekvat skydd för förarna tillhandahålls får en medlemsstat med kommissionens förhandsgodkännande inom sitt eget territorium medge mindre betydande undantag från denna förordning för fordon som används i på förhand fastställda områden med en befolkningstäthet under fem personer per kvadratkilometer, i följande fall:
En vägtransport får med detta undantag omfatta en körning till ett område med en befolkningstäthet på fem personer eller fler per kvadratkilometer i enda syfte att inleda eller avsluta körningen. Sådana åtgärder skall vara proportionerliga till sin art och sitt omfång.
Artikel 14
Artikel 15
Medlemsstaterna ska se till att förare av sådana fordon som anges i artikel 3 a omfattas av nationella regler som ger tillräckligt skydd vad gäller tillåtna körtider och obligatoriska raster och viloperioder. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de relevanta nationella regler som är tillämpliga på sådana förare.
KAPITEL V
KONTROLLFÖRFARANDEN OCH PÅFÖLJDER
Artikel 16
Om fordonet inte är utrustat med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85, skall punkterna 2 och 3 i den här artikeln gälla
i nationell linjetrafik för persontransporter, och
i internationell linjetrafik för persontransporter, där linjelängden är högst 100 km och slutstationerna är belägna högst 50 km fågelvägen från en gräns mellan två medlemsstater.
Transportföretaget skall upprätta en tidtabell och en tjänstgöringslista för varje enskild förare med namn, tjänstgöringsort och i förväg fastställt schema för olika perioder av körning, annat arbete samt raster och tillgänglighet.
Varje förare av sådan trafik som avses i punkt 1 skall medföra ett utdrag ur tjänstgöringslistan och en kopia av tidtabellen.
Tjänstgöringslistan skall
innehålla samtliga uppgifter i punkt 2 för en period som minst omfattar de närmast 28 föregående dagarna; dessa uppgifter skall uppdateras regelbundet, dock minst en gång i månaden,
vara undertecknad av transportföretagets chef eller dennes företrädare,
bevaras av transportföretaget i ett år efter utgången av den period som den omfattar; företaget skall, om en förare begär det, lämna ett utdrag ur hans tjänstgöringslista, och
på begäran uppvisas för och överlämnas till behörig kontrolltjänsteman.
Vid vägkontroller, till dess att ett digitalt färdblad finns tillgängligt, ska föraren kunna motivera användandet av undantagen enligt artikel 7 tredje stycket och artikel 8.2a och 8.6a genom att,
ombord på fordonet medföra ett ifyllt färdblad, som innehåller den information som krävs i enlighet med förordning (EG) nr 1073/2009, vilket transportföretaget ansvarar för att förse föraren med före varje resa, och
ombord på fordonet medföra papperskopior eller elektroniska kopior av sådana färdblad som omfattar de föregående 28 dagarna, och, från och med den 31 december 2024, de föregående 56 dagarna.
Skyldigheten i första stycket b ska upphöra att gälla senast när fordonet använder en färdskrivare som möjliggör registrering av den typ av persontrafik som avses i punkt 5.
För nationell trafik kan färdbladet för internationell trafik användas om det framgår att det används för nationell trafik. Kommissionen får anta en genomförandeakt för att fastställa formatet för färdbladet avseende nationell trafik för att förenkla kontrollen av efterlevnaden, när så är lämpligt. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2a.
Senast den 31 december 2026 ska kommissionen bedöma förutsättningarna för digitalisering av färdbladet för förare som utför tillfällig persontrafik med avseende på genomförbarhet, kostnadseffektivitet och dess inverkan på verkställbarhet och förarnas arbetsförhållanden, och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag om sådan digitalisering för Europaparlamentet och rådet.
Den bedömningen ska omfatta utvecklingen av ett digitalt färdblad som innehåller den information som krävs i enlighet med förordning (EG) nr 1073/2009 så att sådan information kan registreras elektroniskt innan resan påbörjas i ett flerspråkigt gränssnitt som transportföretagen har tillgång till. För detta ändamål kan kommissionen också undersöka möjligheten att utveckla en eller flera nya moduler för informationssystemet för den inre marknaden, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 ( 5 ).
Artikel 17
Artikel 17a
Senast den 31 december 2028 ska kommissionen utarbeta en rapport med en bedömning av konsekvenserna av de bestämmelser i denna förordning som är tillämpliga på sektorn för tillfällig persontrafik när det gäller trafiksäkerheten och de sociala aspekterna, särskilt förarnas arbetsförhållanden. Kommissionen ska översända den rapporten till Europaparlamentet och rådet. Om kommissionen anser det lämpligt ska den lägga fram relevanta lagstiftningsförslag.
Artikel 18
Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning.
Artikel 19
En medlemsstat ska göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att besluta om sanktioner för företag och/eller förare för sådana överträdelser av denna förordning eller av förordning (EU) nr 165/2014 som upptäcks inom den berörda medlemsstatens territorium, om ingen sanktion tidigare har beslutats för överträdelsen, även om överträdelsen har begåtts i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland..
Om en överträdelse som upptäcks
får medlemsstaten fram till den 1 januari 2009, i stället för att besluta om en sanktion, rapportera omständigheterna kring överträdelsen till den behöriga myndigheten i den medlemsstat eller det tredjeland där företaget är etablerat, eller där föraren har sin anställningsort.
Artikel 20
Artikel 21
För att ta itu med fall där en medlemsstat anser att denna förordning har överträtts på ett sätt som uppenbart kan utgöra ett hot mot trafiksäkerheten, skall den ge den lämpliga behöriga myndigheten rätt att hindra fortsatt färd med det berörda fordonet fram till dess att orsaken till överträdelsen har åtgärdats. Medlemsstaterna kan tvinga föraren att ta ut en dygnsvila. En medlemsstat kan vid behov också tillämpa definitiv eller tillfällig återkallelse eller begränsning av ett företags trafiktillstånd om företaget är etablerat i den medlemsstaten, eller definitiv eller tillfällig återkallelse eller begränsning av en förares körkort. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 24.2 utarbeta riktlinjer för att främja en harmoniserad tillämpning av denna artikel.
Artikel 22
Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall regelbundet översända till varandra all tillgänglig information om
överträdelser av föreskrifterna i kapitel II som begåtts av personer som inte är bosatta i den ifrågavarande medlemsstaten och de påföljder som dessa överträdelser medfört,
sanktioner beslutade av en medlemsstat mot personer som är bosatta i staten för överträdelser som begåtts i andra medlemsstater,
annan särskild information, inbegripet företagets riskvärdering, som kan få konsekvenser för efterlevnaden av denna förordning.
Artikel 23
Gemenskapen skall inleda de förhandlingar med tredjeländer som kan visa sig nödvändiga för att genomföra denna förordning.
Artikel 23a
Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Artikel 24
Artikel 25
Kommissionen skall på begäran av en medlemsstat eller på eget initiativ
granska ärenden där tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning skiljer sig åt, särskilt i fråga om körtider, raster och viloperioder,
förtydliga bestämmelserna i denna förordning för att de skall kunna tillämpas enhetligt.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2a.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 26
Förordning (EEG) nr 3821/85 ändras på följande sätt:
Artikel 2 skall ersättas med följande:
”Artikel 2
I denna förordning skall de definitioner gälla som anges i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) 3821/85 och (EG) nr 2135/98 ( *1 ).
Artikel 3.1, 3.2 och 3.3 skall ersättas med följande:
Artikel 14.2 skall ersättas med följande:
Artikel 15 skall ändras på följande sätt:
”Om förarkortet är skadat, funktionsodugligt eller om föraren inte är i besittning av förarkortet, skall föraren
i början av sin körning skriva ut uppgifterna avseende det fordon som föraren kör och på den utskriften fylla i
uppgifter som gör det möjligt att identifiera föraren (namn, förarkorts - eller körkortsnummer), inbegripet namnteckning,
de tidsperioder som avses i punkt 3 andra strecksatsen led b, c och d,
i slutet av körningen skriva ut alla uppgifter om de tidsperioder som registrerats av färdskrivaren, fylla i eventuella perioder där annat arbete har utförts, föraren har varit tillgänglig eller tagit ut vila sedan utskriften gjordes vid avfärden, i den mån de inte registrerats av färdskrivaren, och på detta dokument lämna uppgifter som gör det möjligt att identifiera föraren (namn, förarkorts - eller körkortsnummer), inbegripet förarens namnteckning.”
”När en förare inte har kunnat använda den i fordonet installerade färdskrivaren på grund av att han lämnat fordonet, skall de tidsperioder som anges i punkt 3 andra strecksatsen led b, c och d
för fordon utrustade med färdskrivare i enlighet med bilaga I läsligt och utan att diagrambladet smutsas ned föras in på diagrambladet, antingen för hand eller genom automatisk registrering eller på annat sätt, eller
för fordon utrustade med färdskrivare i enlighet med bilaga I B föras in på förarkortet med hjälp av den manuella inmatningsfunktion som finns i färdskrivaren.
Om det finns mer än en förare ombord på ett fordon som är utrustat med färdskrivare i enlighet med bilaga I B skall varje förare förvissa sig om att hans eller hennes förarkort stoppas in i rätt kortplats på färdskrivaren.”
under tecknet 
: ’annat arbete’, med vilket avses andra verksamheter än körning, enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (
*2
), samt arbete för samma eller annan arbetsgivare inom eller utanför transportsektorn,
under tecknet 
: ’tid då arbetstagaren är tillgänglig’ enligt artikel 3 b i direktiv 2002/15/EG.
Föraren av ett fordon utrustat med färdskrivare i överensstämmelse med bilaga I skall alltid på kontrolltjänstemans begäran kunna visa upp följande:
Diagramblad för den innevarande veckan och de diagramblad som föraren använt under de föregående 15 dagarna.
Förarkortet, om föraren innehar ett sådant.
Eventuell registrering som gjorts för hand och utskrift som gjorts under den innevarande veckan och de föregående 15 dagarna enligt kraven i denna förordning och förordning (EG) nr 561/2006.
Efter den 1 januari 2008 skall de tidsperioder som avses i leden i och iii emellertid täcka innevarande dag och de föregående 28 dagarna.
Föraren av ett fordon utrustat med färdskrivare i överensstämmelse med bilaga 1 B skall alltid på kontrolltjänstemans begäran kunna visa upp följande:
Sitt förarkort.
Eventuell registrering som gjorts för hand och utskrift som gjorts under den innevarande veckan och de föregående 15 dagarna enligt kraven i denna förordning och förordning (EG) nr 561/2006.
Diagramblad för samma period som den som anges i föregående led, om föraren under denna period har kört ett fordon utrustat med färdskrivare i överensstämmelse med bilaga I.
Efter den 1 januari 2008 skall de tidsperioder som avses i led ii ovan emellertid täcka innevarande dag och de föregående 28 dagarna.
En behörig kontrolltjänsteman får kontrollera att förordning (EG) nr 561/2006 efterlevs genom att analysera diagrambladen, visade eller utskrivna uppgifter som har registrerats av färdskrivaren eller förarkortet, och i brist på sådana, genom att analysera andra handlingar som kan styrka att bestämmelserna i artikel 16.2 och 16.3 inte efterlevs.”
Artikel 27
Förordning (EG) nr 2135/98 ändras på följande sätt:
Artikel 2.1 a skall ersättas med följande:
Från och med den tjugonde dagen efter offentliggörandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den ... om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 ( *3 ) skall fordon som tas i bruk för första gången utrustas med färdskrivare i enlighet med bestämmelserna i bilaga I B i förordning (EEG) nr 3821/85.
Artikel 2.2 skall ersättas med följande:
Artikel 28
Förordning (EEG) nr 3820/85 skall upphöra att gälla och skall ersättas med denna förordning.
Artikel 5.1, 5.2 och 5.4 i förordning (EEG) nr 3820/85 skall dock fortsätta att gälla fram till de datum som anges i artikel 15.1 i direktiv 2003/59/EG.
Artikel 29
Denna förordning träder i kraft den ►C1 11 april 2007 ◄ , med undantag för artiklarna 10.5, 26.3, 26.4 och artikel 27, vilka träder i kraft den 1 maj 2006.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88)
( 2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1).
( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
( 4 ) EGT L 15, 21.1.1998, s. 14.
( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).
( 6 ) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/799 av den 18 mars 2016 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 när det gäller krav för konstruktion, provning, installation, drift och reparation av färdskrivare och deras komponenter (EUT L 139, 26.5.2016, s. 1).
( 7 ) EGT L 72, 25.3.1993, s. 33.
( 8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av förordningarna (EG) nr 561/2006 och (EU) nr 165/2014 och direktiv 2002/15/EG vad gäller sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG (EUT L 102, 11.4.2006, s. 35).
( 9 ) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
( 10 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
( *1 ) EUT L 102, 11.4.2006, s. 1 ”
( *2 ) EUT L 80, 23.3.2002, s. 35.”
( *3 ) EUT L 102, 11.4.2006, s. 1.”