EUR-Lex Access to European Union law
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02004R0881-20090101
Regulation (EC) No 881/2004 of the european parliament and of the council of 29 April 2004 establishing a European railway agency (Agency Regulation)
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (järnvägsbyråförordningen)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (järnvägsbyråförordningen)
No longer in force
2004R0881 — SV — 01.01.2009 — 001.001
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 881/2004 av den 29 april 2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (EGT L 164, 21.6.2004, p.1) |
Ändrad genom:
|
|
|
Officiella tidningen |
||
|
No |
page |
date |
||
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 1335/2008 av den 16 december 2008 |
L 354 |
51 |
31.12.2008 |
|
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 881/2004
av den 29 april 2004
om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå
(järnvägsbyråförordningen)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),
med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( 3 ),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 4 ), på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 23 mars 2004, och
av följande skäl:|
(1) |
För att ett europeiskt järnvägsområde utan gränser successivt skall kunna bildas, måste gemenskapen fastställa tekniska föreskrifter för järnvägarna; det gäller såväl tekniska frågor som säkerhetsfrågor, eftersom dessa områden alltid är knutna till varandra. |
|
(2) |
Enligt rådets direktiv 91/440/EEG av den 29 juli 1991 om utvecklingen av gemenskapens järnvägar ( 5 ) skall gemenskapens järnvägsföretag med trafiktillstånd gradvis få tillträde till infrastrukturen för att bedriva godstrafik. |
|
(3) |
Enligt rådets direktiv 95/18/EG av den 19 juni 1995 om tillstånd för järnvägsföretag ( 6 ) skall varje järnvägsföretag inneha trafiktillstånd, och ett tillstånd utfärdat i en medlemsstat skall gälla inom hela gemenskapen. |
|
(4) |
I Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/14/EG av den 26 februari 2001 om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg ( 7 ) fastställs en ny ramlagstiftning i syfte att bilda ett europeiskt järnvägsområde utan gränser. |
|
(5) |
De tekniska och driftsmässiga skillnader som råder mellan de olika medlemsstaternas järnvägssystem har isolerat de nationella järnvägsmarknaderna från varandra och hindrat en dynamisk och Europaomfattande utveckling av järnvägarna. I rådets direktiv 96/48/EG av den 23 juli 1996 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg ( 8 ), samt i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/16/EG av den 19 mars 2001 om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg ( 9 ), anges väsentliga krav och en ordning för hur obligatoriska tekniska specifikationer för driftskompatibilitet skall fastställas. |
|
(6) |
För att de två målen om säkerhet och driftskompatibilitet skall kunna uppfyllas på en och samma gång krävs ett omfattande sakkunnigarbete, som måste ledas av ett särskilt organ. Det är skälet till varför – inom ramen för gemenskapens befintliga institutioner och med bibehållande av maktbalansen inom gemenskapen – en europeisk järnvägsbyrå med ansvar för säkerhet och driftskompatibilitet (nedan kallad ”byrån”) måste inrättas. En sådan byrå gör det möjligt att gemensamt och med god sakkunskap arbeta med målsättningarna inom områdena säkerhet och driftskompatibilitet för det europeiska järnvägsnätet samt bidrar till att blåsa nytt liv i järnvägarna och ge stöd åt de allmänna målen i den gemensamma transportpolitiken. |
|
(7) |
För att kunna främja inrättandet av ett europeiskt järnvägsområde utan gränser och blåsa nytt liv i järnvägssektorn, samtidigt som sektorns väsentliga fördelar på säkerhetsområdet förstärks, bör byrån bidra till utvecklingen av en genuin europeisk järnvägskultur och utgöra ett grundläggande instrument för dialog, samråd och utbyte av erfarenheter mellan samtliga aktörer inom järnvägssektorn, på ett sätt som medger full respekt för de enskilda aktörernas behörighetsområden. |
|
(8) |
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 30 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar (järnvägssäkerhetsdirektivet) ( 10 ) skall gemensamma indikatorer, gemensamma mål och gemensamma metoder inom säkerhetsområdet tas fram. För den uppgiften behövs oberoende teknisk sakkunskap. |
|
(9) |
I syfte att förenkla förfarandena för utfärdandet av säkerhetsintyg åt järnvägsföretag är det viktigt att verka för en harmoniserad utformning av säkerhetsintyg och en harmoniserad utformning av ansökningar om säkerhetsintyg. |
|
(10) |
Enligt järnvägssäkerhetsdirektivet skall nationella säkerhetsåtgärder genomgå en granskning med avseende på deras betydelse för säkerheten och driftskompatibiliteten. För detta krävs ett yttrande grundat på oberoende och opartisk sakkunskap. |
|
(11) |
När det gäller säkerheten är det viktigt att sörja för största möjliga öppenhet och en välfungerande informationsspridning. För analys av säkerhetsnivåerna saknas fortfarande en metod som är baserad på gemensamma indikatorer och som är möjlig att tillämpa på alla järnvägsaktörer, och en sådan analysmetod bör därför tas fram. Beträffande statistik är det nödvändigt att bedriva ett nära samarbete med Eurostat. |
|
(12) |
Nationella organ för säkerheten på järnvägarna, samt regleringsorgan och andra nationella myndigheter, bör ha rätt att inhämta oberoende sakkunnigutlåtanden när de behöver information som rör flera medlemsstater. |
|
(13) |
Enligt direktiv 2001/16/EG skall en första uppsättning tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) vara klar senast den 20 april 2004. Kommissionen har uppdragit detta arbete åt den europeiska organisationen för driftskompatibilitet för järnvägar (AEIF), som är en sammanslutning av tillverkare av järnvägsmateriel samt av infrastrukturförvaltare och trafikföretag. De erfarenheter som sakkunniga inom järnvägsområdet byggt upp genom sitt arbete i AEIF bör tillvaratas. För att kontinuiteten i arbetet skall kunna upprätthållas och TSD uppdateras fortlöpande krävs en permanent teknisk ram. |
|
(14) |
Driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska nätet bör öka, och de nya investeringsprojekt som tilldelas gemenskapsbidrag bör uppfylla målet för driftskompatibilitet i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet ( 11 ). |
|
(15) |
För att säkra kontinuiteten bör de arbetsgrupper som bildas av byrån allt efter lämpligheten utgå från sammansättningen av AEIF, kompletterad med ytterligare ledamöter. |
|
(16) |
Underhåll av rullande materiel är en viktig del i säkerhetsarbetet. Någon i verklig mening Europaomfattande marknad för underhåll av järnvägsutrustning finns inte, vilket beror på att det saknas ett system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll. Det innebär extrakostnader och tomtransporter. Ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder för underhåll bör därför successivt utformas. |
|
(17) |
Yrkeskraven för lokförare är av stor betydelse för både säkerheten och driftskompatibiliteten i Europa. Yrkeskraven är också en förutsättning för den fria rörligheten för arbetstagarna inom järnvägssektorn. I denna fråga bör den befintliga ramen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter (den s.k. sociala dialogen) följas. Byrån bör bistå med den sakkunskap som behövs för att ta hänsyn till denna aspekt på europeisk nivå. |
|
(18) |
Registrering tjänar först och främst som ett godkännande av att rullande materiel är lämplig för trafik under bestämda förhållanden. Registreringen bör utföras på ett sätt som medger öppenhet och insyn och som inte diskriminerar någon, och den bör handhas av myndigheter. Byrån bör bistå med stöd i tekniska frågor för införandet av ett registreringssystem. |
|
(19) |
För att sörja för största möjliga öppenhet och insyn och se till att alla parter får lika tillgång till relevant information bör de dokument som måste utarbetas under arbetet med driftskompatibilitet vara offentliga. Samma sak gäller för trafiktillstånd och säkerhetsintyg. Byrån bör tillhandahålla välfungerande hjälpmedel för denna informationsspridning. |
|
(20) |
En viktig uppgift som byrån bör uppmuntra är främjandet av innovationsverksamhet inom järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet. Finansiellt bistånd som ges inom ramen för byråns verksamhet i detta avseende bör inte få leda till en snedvridning på den berörda marknaden. |
|
(21) |
För att kunna fullgöra sina uppgifter bör byrån ha ställning som juridisk person och ha en egen budget, som till största delen finansieras av gemenskapen. För att byrån skall kunna agera självständigt i sin dagliga verksamhet och vid utarbetandet av sina yttranden och rekommendationer, bör byråns verkställande direktör bära det fulla ansvaret och byråns personal ha en oberoende ställning. |
|
(22) |
För att säkerställa att byrån faktiskt fullgör sina uppgifter bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i en styrelse med erforderliga befogenheter för att fastställa budgeten och kontrollera att den genomförs, anta lämpliga finansiella bestämmelser, utarbeta tydliga förfaranden för byråns beslutsfattande, godkänna dess arbetsprogram, anta dess budget, fastställa en policy för besök i medlemsstaterna samt utnämna den verkställande direktören. |
|
(23) |
För att säkerställa insyn i och öppen redovisning av styrelsens beslut bör företrädare för berörda sektorer närvara under överläggningarna, dock utan rösträtt, eftersom denna är förbehållen myndigheternas företrädare som skall stå till svars inför myndigheter för demokratisk kontroll. Sektorns företrädare bör utses av kommissionen med hänsyn till representativitet på europeisk nivå för järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare, järnvägsindustrin, fackföreningar, resenärer och godstransportkunder. |
|
(24) |
Byråns verksamhet bör bedrivas på ett öppet sätt. Europaparlamentet bör tillförsäkras en fungerande tillsynsrätt och för detta ändamål ha möjlighet att höra byråns verkställande direktör. Byrån bör också tillämpa gemenskapens relevanta lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar. |
|
(25) |
I takt med att allt fler decentraliserade organ har inrättats på senare år har budgetmyndigheten försökt förbättra insynen i och kontrollen av förvaltningen av gemenskapsanslagen till organen, särskilt när det gäller budgetering av avgifter, finansiell kontroll, befogenheter att bevilja ansvarsfrihet, avsättning till pensionssystemet samt det interna budgetförfarandet (uppförandekod). På liknande sätt bör Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) ( 12 ) oinskränkt tillämpas när det gäller byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ( 13 ). |
|
(26) |
Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att inrätta ett särskilt organ med uppgift att utarbeta gemensamma lösningar för järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, på grund av att det arbete som skall göras är av gemensam art, och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
PRINCIPER
Artikel 1
Inrättande av byrån och dess uppgifter
Genom denna förordning inrättas en europeisk järnvägsbyrå, nedan kallad ”byrån”.
Byrån skall bistå med sakkunskap i tekniska frågor till genomförandet av en gemenskapslagstiftning som syftar till att förbättra järnvägssektorns konkurrenskraft genom ökad driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem samt att lägga fast en gemensam inriktning för arbetet med säkerheten inom det europeiska järnvägssystemet – allt detta för att bidra till upprättandet av ett europeiskt järnvägsområde utan gränser och att garantera en hög säkerhetsnivå.
Under arbetet med att uppnå dessa mål skall byrån ta hänsyn fullt ut till utvidgningen av Europeiska unionen och till de särskilda krav som har samband med järnvägsförbindelserna med tredje land.
Byrån skall ha exklusiv behörighet i fråga om de uppgifter och befogenheter som den tilldelats.
Artikel 2
Byråns olika akter
Byrån får
a) lämna rekommendationer till kommissionen om tillämpningen av artiklarna 6, 7, 9b, 12, 14, 16, 16a, 16b, 16c, 17 och 18, samt
b) avge utlåtanden till kommissionen i enlighet med artiklarna 9a, 10, 13 och 15, och till berörda myndigheter i medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.
Artikel 3
Arbetsgruppernas sammansättning
►M1 1. För utarbetandet av de rekommendationer som avses i artiklarna 6, 7, 9b, 12, 14, 16, 17 och 18 ska byrån inrätta ett begränsat antal arbetsgrupper. ◄ Dessa arbetsgrupper skall utgå dels från den sakkunskap som byggts upp av dem som arbetar inom järnvägssektorn, i synnerhet de samlade erfarenheterna hos den europeiska organisationen för driftskompatibilitet för järnvägar (AEIF), dels från sakkunskapen hos de behöriga nationella myndigheterna. Byrån skall se till att dess arbetsgrupper är kompetenta och representativa och att de järnvägssektorer och de användare som påverkas av sådana åtgärder som kan komma att föreslås av kommissionen på grundval av rekommendationer från byrån är adekvat representerade. Arbetsgruppernas arbete skall präglas av öppenhet.
När de arbetsuppgifter som avses i artiklarna 6, 12, 16 och 17 har en omedelbar effekt beträffande arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet för dem som arbetar inom näringen, skall företrädare för arbetstagarorganisationerna delta i de berörda arbetsgrupperna.
2. Efter det att arbetsprogrammet antagits, skall byrån överlämna det till de organ som företräder järnvägssektorn på europeisk nivå. Förteckningen över dessa organ skall fastställas av den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG. Varje organ och/eller grupp av organ skall sända byrån en förteckning över de mest kvalificerade experter som har i uppdrag att företräda dem i var och en av arbetsgrupperna.
3. De nationella säkerhetsmyndigheter som anges i artikel 16 i järnvägssäkerhetsdirektivet eller, beroende på frågan, de behöriga nationella myndigheterna, ska utse sina företrädare till de arbetsgrupper i vilka de önskar delta.
4. Byrån får vid behov komplettera arbetsgrupperna med oberoende experter med erkänd kompetens inom det berörda området.
5. Arbetsgrupperna skall ha en företrädare för byrån som ordförande.
Artikel 4
Samråd med arbetsmarknadens parter
När de arbetsuppgifter som avses i artiklarna 6, 7, 12, 16 och 17 direkt påverkar den sociala miljön eller arbetsförhållandena för de som arbetar inom näringen, skall byrån samråda med arbetsmarknadens parter i den branschvisa dialogkommitté som inrättats enligt beslut 98/500/EG ( 14 ).
Samrådet skall hållas innan byrån lämnar sina rekommendationer till kommissionen. Byrån skall vederbörligen beakta dessa samråd och skall alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende dessa rekommendationer. Byrån skall till kommissionen överlämna de yttranden som inkommit från den branschvisa dialogkommittén, varefter kommissionen i sin tur skall lämna dem vidare till den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG.
Artikel 5
Samråd med godstransportkunder och resenärer
När de arbetsuppgifter som avses i artiklarna 6 och 12 direkt påverkar godstransportkunder och resenärer, skall byrån samråda med de organisationer som företräder dem. Förteckningen över de organisationer med vilka samråd skall hållas skall upprättas av den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG.
Samrådet skall hållas innan byrån lämnar sina förslag till kommissionen. Byrån skall vederbörligen beakta dessa samråd och skall alltid stå till förfogande för att ge förklaringar avseende dessa förslag. Byrån skall till kommissionen överlämna de yttranden som inkommit från de berörda organisationerna, varefter kommissionen i sin tur skall lämna dem vidare till den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG.
KAPITEL 2
SÄKERHET
Artikel 6
Stöd i tekniska frågor
1. Byrån skall ge rekommendationer till kommissionen om de gemensamma säkerhetsmetoder och gemensamma säkerhetsmål för säkerhetsarbetet som anges i artiklarna 6 och 7 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
2. Byrån skall ge rekommendationer till kommissionen, på begäran av kommissionen eller av den kommitté som avses i artikel 21 i direktiv 96/48/EG, eller på eget initiativ, om andra åtgärder på säkerhetsområdet.
3. För övergångsperioden före antagandet av de gemensamma säkerhetsmålen, de gemensamma säkerhetsmetoderna och de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet (TSD), samt för frågor som rör utrustning och infrastruktur som inte omfattas av dessa TSD, har byrån rätt att ge lämpliga rekommendationer till kommissionen. Byrån skall sörja för att rekommendationerna är förenliga med gällande TSD och sådana som är under utarbetande.
4. Byrån skall lägga fram en detaljerad kostnadsnyttoanalys till stöd för de rekommendationer den ger i enlighet med denna artikel.
5. Byrån skall organisera och främja samarbetet mellan de nationella säkerhetsmyndigheterna och de utredningsorgan som omfattas av artiklarna 16 och 21 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
Artikel 7
Säkerhetsintyg
I järnvägssäkerhetsdirektivet föreskrivs i artiklarna 10 och 15 att säkerhetsintygen skall harmoniseras, och byrån skall i enlighet därmed utarbeta och lämna rekommendation om en mall för säkerhetsintyg, som skall finnas även i elektronisk form, och en mall för ansökningsblanketter för säkerhetsintyg, med en förteckning över de viktigaste uppgifter som skall anges.
▼M1 —————
Artikel 9
Kontroll av säkerhetsnivån
1. Byrån skall inrätta ett nätverk med de nationella myndigheter som ansvarar för säkerhetsfrågor och med de nationella myndigheter som ansvarar för de utredningar som skall göras enligt järnvägssäkerhetsdirektivet, varvid nätverket skall ha till syfte att fastlägga vad som skall ingå i de gemensamma säkerhetsindikatorer som är förtecknade i bilaga I till det direktivet och samla in alla relevanta uppgifter om järnvägssäkerheten.
2. På grundval av de gemensamma säkerhetsindikatorerna, de nationella rapporterna om säkerhet och olyckor samt egna uppgifter skall byrån vartannat år lägga fram en offentlig rapport om säkerhetsnivån. Den första rapporten skall offentliggöras under byråns tredje verksamhetsår.
3. Byrån skall använda sig av de uppgifter som Eurostat samlar in; byrån skall vidare samarbeta med Eurostat så att dubbelarbete undviks och sörja för att de gemensamma säkerhetsindikatorerna överensstämmer med motsvarande indikatorer för andra transportsätt.
KAPITEL 2a
NATIONELLA BESTÄMMELSER, ÖMSESIDIGT GODKÄNNANDE OCH TEKNISKA UTLÅTANDEN
Artikel 9a
Nationella bestämmelser
1. På kommissionens begäran ska byrån genomföra en teknisk granskning av nya nationella bestämmelser, vilka överlämnats till kommissionen i enlighet med artikel 8 i järnvägssäkerhetsdirektivet eller artikel 17.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/57/EG av den 17 juni 2008 om driftskompatibiliteten hos gemenskapens järnvägssystem (omarbetning) ( 15 ), nedan kallat järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.
2. Byrån ska granska huruvida de bestämmelser som avses i punkt 1 är förenliga med de gemensamma säkerhetsmetoderna och gällande TSD. Byrån ska också granska om bestämmelserna medger att de gällande gemensamma säkerhetsmålen uppfylls.
3. Om byrån, efter att ha gått igenom den motivering som medlemsstaten lämnat, kommer fram till att någon av dessa bestämmelser antingen inte är förenlig med TSD eller med de gemensamma säkerhetsmetoderna, eller inte medger att de gemensamma säkerhetsmålen uppfylls, ska den avge ett utlåtande till kommissionen inom två månader efter det att kommissionen har underrättat byrån om dessa bestämmelser.
Artikel 9b
Klassificering av nationella bestämmelser
1. Byrån ska främja medlemsstaters godkännande av fordon som tagits i bruk i en annan medlemsstat i enlighet med förfarandena i punkterna 2–4.
2. Byrån ska senast den 19 januari 2009 se över förteckningen över parametrar i avsnitt 1 i bilaga VII till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet och lämna de rekommendationer som den finner lämpliga till kommissionen.
3. Byrån ska utarbeta ett utkast till referensdokument med uppgifter om samtliga nationella bestämmelser som medlemsstaterna tillämpar i fråga om ibruktagande av fordon. Detta dokument ska, för varje parameter som anges i bilaga VII till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, ange de nationella bestämmelserna i varje medlemsstat och ska även ange vilken grupp i avsnitt 2 i den bilaga som dessa bestämmelser tillhör. Dessa bestämmelser ska innefatta sådana bestämmelser som anmäls i enlighet med artikel 17.3 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, inbegripet sådana som anmäls efter antagandet av TSD (specialfall, öppna punkter, undantag) och sådana som anmäls i enlighet med artikel 8 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
4. För att gradvis reducera de nationella bestämmelser i grupp B som avses i avsnitt 2 i bilaga VII i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet ska byrån regelbundet utarbeta ett utkast för uppdatering av referensdokumentet och vidarebefordra det till kommissionen. Den första versionen av dokumentet ska lämnas till kommissionen senast den 1 januari 2010.
5. Vid tillämpning av denna artikel ska byrån samarbeta med de nationella säkerhetsmyndigheter som inrättas i enlighet med artikel 6.5 och inrätta en arbetsgrupp i överensstämmelse med principerna i artikel 3.
Artikel 10
Tekniska utlåtanden
1. De nationella regleringsorgan som avses i artikel 30 i direktiv 2001/14/EG har rätt att inhämta tekniska utlåtanden från byrån om säkerhetsaspekter i ärenden som de skall pröva.
2. De kommittéer som inrättas i enlighet med artikel 35 i direktiv 2001/14/EG respektive artikel 11a i direktiv 91/440/EEG har rätt att inhämta tekniska utlåtanden från byrån om säkerhetsaspekter i ärenden som ligger inom deras respektive behörighetsområden.
2a. Byrån kan uppmanas att lämna tekniska utlåtanden
a) av en nationell säkerhetsmyndighet eller kommissionen, om huruvida nationella bestämmelser för en eller flera av parametrarna i avsnitt 1 i bilaga VII är likvärdiga med bestämmelserna i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet,
b) av det behöriga organ för överklagande som avses i artikel 21.7 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, i det fall en behörig nationell säkerhetsmyndighet nekar till att ett järnvägsfordon godkänns för att tas i bruk.
2b. Byrån kan av kommissionen uppmanas att lämna tekniska utlåtanden om brådskande ändringar av TSD i enlighet med artikel 7.1 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.
3. Byrån skall lämna sitt utlåtande inom två månader. I den version av utlåtandet som byrån offentliggör skall allt material som rör affärshemligheter ha rensats bort.
▼M1 —————
KAPITEL 3
DRIFTSKOMPATIBILITET
Artikel 12
Byråns tekniska stöd
Byrån skall bidra till arbetet med att utarbeta och genomföra lösningar för att uppnå driftskompatibilitet mellan olika järnvägssystem i enlighet med principerna och definitionerna i direktiv 96/48/EG och 2001/16/EG. Byrån skall därför
a) på kommissionens uppdrag – organisera och leda arbetet i de arbetsgrupper som avses i artikel 3 med utarbetandet av förslag till TSD och överlämna dessa förslag till kommissionen,
b) sörja för att dessa TSD anpassas till den tekniska utvecklingen, förändringar på marknaden och samhällets krav samt lägga fram förslag till kommissionen om sådan anpassning av TSD som byrån bedömer vara nödvändig,
c) sörja för samordningen av dels utvecklings- och uppdateringsarbetet i fråga om TSD, dels arbetet med att ta fram Europastandarder som visar sig vara nödvändiga för driftskompatibiliteten; byrån skall vidare upprätthålla kontakter med de europeiska standardiseringsorganen i relevanta frågor,
d) bistå kommissionen med att organisera och underlätta samarbetet mellan de organ medlemsstaterna anmält till kommissionen, på det sätt som beskrivs i artikel 20.5 i direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG,
e) ge råd och rekommendationer till kommissionen avseende arbetsvillkoren för all personal med arbetsuppgifter av betydelse för säkerheten.
Artikel 13
Anmälda organ
1. Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för de anmälda organ de utsett, får byrån, på kommissionens begäran, kontrollera kvaliteten på det arbete som de anmälda organen utför. I förekommande fall ska byrån avge ett utlåtande till kommissionen.
2. Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar ska byrån, på kommissionens begäran, när denna i enlighet med artikel 28.4 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet anser att ett anmält organ inte uppfyller de kriterier som avses i bilaga VIII till det direktivet kontrollera att dessa kriterier är uppfyllda. Byrån ska avge ett utlåtande till kommissionen.
Artikel 14
Kontroll av driftskompatibiliteten
1. Byrån skall, på kommissionens begäran, lämna rekommendationer om de metoder som skall användas för att införa driftskompatibla järnvägssystem och som syftar till att underlätta samordningen mellan järnvägsföretag och mellan infrastrukturförvaltare, särskilt för att planera övergångar från äldre system till modernare.
2. Byrån skall kontrollera hur arbetet framskrider när det gäller att göra järnvägssystemen driftskompatibla. Byrån skall vartannat år lägga fram och offentliggöra en rapport om detta. Den första rapporten skall offentliggöras under loppet av byråns andra verksamhetsår.
Artikel 15
Driftskompatibilitet hos gemenskapens järnvägssystem
Utan att det påverkar undantagen enligt artikel 9 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet ska byrån, på kommissionens begäran, med avseende på driftskompatibiliteten granska varje projekt som rör förnyelse av konstruktion, uppgradering eller modernisering av det delsystem som omfattas av en ansökan om ekonomiskt bidrag från gemenskapen. Byrån ska avge sitt utlåtande huruvida projektet överensstämmer med relevanta TSD inom en tidsperiod som ska fastställas i samråd med kommissionen utifrån projektets betydelse och de tillgängliga resurserna och som inte får överstiga två månader.
KAPITEL 3a
FORDONSUNDERHÅLL
Artikel 16
Certifiering av järnvägsverkstäder
Inom tre år efter det att byrån inlett sin verksamhet skall den utarbeta ett europeiskt system för certifiering av järnvägsverkstäder avsedda för underhåll av rullande materiel samt ge rekommendationer om införandet av systemet.
Dessa rekommendationer skall särskilt behandla följande:
— Ett strukturerat förvaltningssystem.
— Personal med nödvändiga kunskaper.
— Lokaler och redskap.
— Teknisk dokumentation och underhållsföreskrifter.
Dessa rekommendationer ska överensstämma med det ansvar som redan lagts på järnvägsföretag i enlighet med artikel 4 i järnvägssäkerhetsdirektivet och den enhet som ansvarar för underhåll i enlighet med artikel 14a i det direktivet, och ska till fullo beakta certifieringssystemen för järnvägsföretag och enheter som ansvarar för underhåll.
Artikel 16a
Certifiering av enheter som ansvarar för underhåll
1. Senast den 1 juli 2010 ska byrån till kommissionen översända en rekommendation avseende genomförandet av systemet för certifiering av enheter som ansvarar för underhåll i enlighet med artikel 14a.5 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
Byråns utvärdering och rekommendation ska särskilt omfatta följande aspekter, med vederbörligt beaktande av de relationer som en enhet som ansvarar för underhåll kan ha med andra parter som fordonsinnehavare, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare:
a) Huruvida den enhet som ansvarar för underhåll har infört tillfredsställande system, inklusive drifts- och förvaltningsprocesser, för att säkerställa ett effektivt och säkert underhåll av järnvägsfordonen.
b) Innehållet i och specifikationerna för ett certifieringssystem anpassat till underhåll av vagnar.
c) Vilken typ av organ som är behöriga för certifieringen och vilka krav som ska ställas på dessa.
d) Format på och giltighet för de intyg som ska översändas till enheterna med ansvar för underhåll.
e) Tekniska och operativa inspektioner och kontroller.
2. Inom tre år efter det att kommissionen antagit det system för certifiering av underhåll som avses i artikel 14a.5 i järnvägssäkerhetsdirektivet, ska byrån till kommissionen översända en rapport med en utvärdering av genomförandet av ett sådant system. Senast samma datum ska byrån till kommissionen också översända en rekommendation avseende innehållet i och specifikationerna för ett liknande certifieringssystem för enheterna med ansvar för underhåll för andra typer av fordon såsom lokomotiv, personbilar, motorvagnar med elektrisk framdrivning och dieseldrivna motorvagnar.
3. Inom ramen för dess rapport om säkerhetsnivån enligt artikel 9.2 i denna förordning ska byrån analysera de alternativa åtgärder för vilka beslut fattas enligt artikel 14a.8 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
KAPITEL 3b
JÄRNVÄGSPERSONAL
Artikel 16b
Lokförare
1. När det gäller frågor som avser Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen ( 16 ) (nedan kallat lokförardirektivet), ska byrån ha följande uppgifter:
a) Utarbeta ett utkast till en gemenskapsmodell för förarbeviset, intyget och den bestyrkta kopian av intyget samt deras fysiska utformning, med beaktande av åtgärder mot förfalskning.
b) Samarbeta med de behöriga myndigheterna för att sörja för driftskompatibilitet mellan registren över lokförarbevis och lokförarintyg. För detta ändamål ska byrån utarbeta ett utkast till grundparametrar för registren, t.ex. vilka uppgifter som ska registreras, deras dataformat, protokollet för datautbyte, rätt till tillträde, hur länge uppgifterna ska förvaras och de förfaranden som ska följas vid konkurs.
c) Utarbeta utkast till gemenskapskriterier för val av prov och examinatorer.
d) Utvärdera utvecklingen av behörighetsprövningen av lokförare genom att, senast fyra år efter antagandet av grundparametrarna för registren i enlighet med artikel 22.4 i lokförardirektivet, för kommissionen lägga fram en rapport, som vid behov ska innehålla rekommendationer om förbättringar av systemet och åtgärder avseende den teoretiska och praktiska prövningen av yrkeskunskaperna för dem som ansöker om det harmoniserade intyget gällande rullande materiel och berörd infrastruktur.
e) Senast den 4 december 2012 undersöka möjligheten att använda ett smartkort för både det förarbevis och de intyg som avses i artikel 4 i lokförardirektivet samt göra en kostnadsnyttoanalys av detta. Byrån ska utarbeta ett utkast för de tekniska och funktionsmässiga specifikationerna för ett sådant smartkort.
f) Bistå vid samarbetet mellan medlemsstaterna i samband med genomförandet av lokförardirektivet och anordna lämpliga möten med företrädare för de behöriga myndigheterna.
g) På begäran av kommissionen utföra en kostnadsnyttoanalys av tillämpningen av bestämmelserna i lokförardirektivet på lokförare som endast utövar sitt yrke på den begärande medlemsstatens territorium. Kostnadsnyttoanalysen ska omfatta en tidsperiod på tio år. Denna kostnadsnyttoanalys ska överlämnas till kommissionen inom två år efter den dag de register som föreskrivs i artikel 37 punkt 1 i lokförardirektivet har lagts upp.
h) På begäran av kommissionen utföra en ny kostnadsnyttoanalys som ska överlämnas till kommissionen senast 12 månader innan den tillfälliga undantagsperiod som eventuellt beviljats av kommissionen löper ut.
i) Se till att det system som inrättats enligt artikel 22.2a och 22.2b i lokförardirektivet följer bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 17 ).
2. När det gäller frågor som avser lokförardirektivet ska byrån utfärda rekommendationer om följande:
a) Ändring av gemenskapskoderna för de olika typerna i kategorierna A och B enligt artikel 4.3 i lokförardirektivet.
b) Koderna för kompletterande uppgifter eller medicinskt grundade giltighetsvillkor som fastställts av en behörig myndighet i enlighet med bilaga II i lokförardirektivet.
3. Byrån kan inkomma med en motiverad begäran till behöriga myndigheter för uppgifter om lokförarbevisens status.
Artikel 16c
Övrig tågpersonal
I enlighet med artikel 28 i lokförardirektivet ska byrån i en rapport som ska läggas fram senast den 4 juni 2009 med beaktande av TSD om drift och trafikledning som utarbetats enligt direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG fastställa kompetensprofil och uppgifter för övrig ombordpersonal vilka utför säkerhetskritiska uppgifter och vars yrkeskvalifikationer därigenom bidrar till järnvägssäkerheten och bör regleras på gemenskapsnivå, genom ett system med kompetensbevis och/eller intyg som kan likna det system som fastställs genom lokförardirektivet.
Artikel 17
Yrkeskunskaper och utbildning
1. Byrån ska utarbeta rekommendationer för fastställande av gemensamma kriterier för definiering av yrkeskunskaper för och bedömning av den personal som deltar i driften och underhållet av järnvägssystemet men som inte omfattas av artikel 16b eller 16c.
2. Byrån skall utarbeta rekommendationer om hur ett system för godkännande av utbildningscentrum skall kunna införas.
3. Byrån skall främja och underlätta utbyte av lokförare och utbildare mellan järnvägsföretag i olika medlemsstater.
KAPITEL 3c
REGISTER OCH BYRÅNS OFFENTLIGA DATABAS
Artikel 18
Register
1. Byrån ska upprätta och för kommissionen rekommendera gemensamma specifikationer för
a) det nationella fordonsregistret i enlighet med artikel 33 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, inklusive arrangemang för utbyte av uppgifter och en standardmall för ansökan om registrering,
b) det europeiska registret för godkända fordonstyper i enlighet med artikel 34 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet, inklusive arrangemang för utbyte av uppgifter med nationella säkerhetsmyndigheter,
c) infrastrukturregister i enlighet med artikel 35 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.
2. Byrån ska upprätta och föra ett register över alla typer av fordon för vilka medlemsstaterna godkänt ibruktagande på gemenskapens järnvägsnät i enlighet med artikel 34 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet. Byrån ska också utarbeta en mall till försäkran om typöverensstämmelse i enlighet med artikel 26.4 i det direktivet.
Artikel 19
Tillgång till handlingar och register
1. Byrån ska göra följande handlingar och register offentligt tillgängliga enligt järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet och järnvägssäkerhetsdirektivet:
a) EG-kontrollförklaringar för delsystem.
b) EG-försäkran om driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse, tillgängliga för nationella säkerhetsmyndigheter.
c) Tillstånd utfärdade i enlighet med direktiv 95/18/EG.
d) Säkerhetsintyg som utfärdas i enlighet med artikel 10 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
e) Utredningsrapporter som sänds till byrån i enlighet med artikel 24 i järnvägssäkerhetsdirektivet.
f) Nationella regler som anmälts till kommissionen i enlighet med artikel 8 i järnvägssäkerhetsdirektivet och artiklarna 5.6 och 17.3 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet.
g) Länk till det nationella fordonsregistret.
h) Länk till de nationella infrastrukturregistren.
i) Europeiskt register över godkända fordonstyper.
j) Register över begäran om ändringar och planerade ändringar i specifikationerna för ERTMS.
k) Register över märkningar avseende fordonsinnehavaren som innehas av byrån i enlighet med TSD om drift och trafikledning.
2. Medlemsstaterna och kommissionen ska diskutera och enas om de praktiska villkoren för översändandet av de handlingar som avses i punkt 1 på grundval av ett utkast från byrån.
3. När handlingarna enligt punkt 1 översänds, får de berörda organen ange vilka handlingar som av säkerhetsskäl inte ska lämnas ut till allmänheten.
4. Nationella myndigheter med ansvar för utfärdande av de handlingar som avses i punkt 1 c och d ska, inom en månad från det att beslutet fattades, meddela byrån varje enskilt beslut om utfärdande, förnyande, ändring eller upphävande av dessa handlingar.
5. Byrån får komplettera denna offentliga databas med sådana offentliga handlingar eller länkar som har betydelse för målen i denna förordning.
KAPITEL 4
SÄRSKILDA UPPGIFTER
Artikel 20
Utredningar
Byrån skall, när så krävs för att utföra de uppgifter som ålagts byrån genom denna förordning, låta göra utredningar som skall finansieras inom ramen för dess egen budget.
Artikel 21
Främjande av innovationsverksamhet
Kommissionen får i enlighet med byråns arbetsprogram och budget ålägga byrån att främja innovationsverksamhet som syftar till förbättringar av järnvägars driftskompatibilitet och säkerhet, särskilt i fråga om utnyttjande av ny informationsteknik och spår- och söksystem.
Artikel 21a
ERTMS
1. Byrån ska, i samarbete med kommissionen, utföra de uppgifter som anges i punkterna 2–5 i syfte att
a) se till att ERTMS utvecklas på ett enhetligt sätt,
b) bidra till att den ERTMS-utrustning som används i medlemsstaterna överensstämmer med gällande specifikationer.
2. Byrån ska inrätta ett förfarande för behandling av ansökningar om ändring av specifikationer för ERTMS. För detta ändamål ska ett register över ansökningar om ändringar och planerade ändringar i ERTMS-specifikationerna inrättas och upprätthållas av byrån.
Byrån ska endast rekommendera antagande av en ny version när den tidigare versionen har fått tillräcklig spridning. Utvecklingen av nya versioner ska inte inverka menligt på vare sig spridningen av ERTMS, den tillförlitlighet som krävs för specifikationerna för att tillverkningen av ERTMS-utrustning ska optimeras, järnvägsföretagens återbäring på sina investeringar eller den effektiva planeringen av utbyggnaden av ERTMS.
3. Byrån ska stödja kommissionens arbete med att utveckla en plan för införandet av ERTMS inom EU och samordningen av installeringen av ERTMS längs de transeuropeiska transportkorridorerna.
4. Byrån ska utarbeta en strategi för förvaltning av de olika versionerna av ERTMS för att säkerställa den tekniska och operativa driftskompatibiliteten mellan järnvägsnät och fordon som utrustats med olika versioner och för att ge incitament för ett snabbt införande av den aktuella versionen och av eventuella nyare versioner.
I enlighet med artikel 6.9 i järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet ska byrån se till att efterföljande versioner av ERTMS-utrustning är bakåtkompatibla, räknat från den version som kommissionen antog den 23 april 2008.
När det gäller ERTMS-utrustning som togs i drift före den 23 april 2008 eller som installerats eller uppdaterats lång tid före detta datum ska byrån utarbeta en bedömningsrapport som anger
a) de kostnader som tillkommer för operatörer som tidigt inför den version som kommissionen antog den 23 april 2008,
b) alla möjliga mekanismer, inklusive ekonomiska sådana, som kan användas för att stödja övergången från tidigare versioner till den version som kommissionen antog den 23 april 2008.
Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder inom ett år från det datum då den mottagit byråns bedömningsrapport.
5. Byrån ska inrätta och inneha ordförandeskapet för en tillfällig arbetsgrupp för anmälda organ med uppgift att kontrollera att de förfaranden för EG-kontroll som de anmälda organen ska följa i samband med specifika ERTMS-projekt tillämpas på ett enhetligt sätt. Byrån ska också samarbeta med nationella säkerhetsmyndigheter för att se till att tillståndsförfarandena för ibruktagande tillämpas på ett enhetligt sätt. Om byrån finner att risk föreligger för bristande teknisk och operativ driftskompatibilitet mellan järnvägsnät och fordon som utrustats med utrustning som omfattas av dessa förfaranden ska den omgående meddela kommissionen som i sin tur ska vidta lämpliga åtgärder.
6. Om det visar sig att det föreligger teknisk inkompatibilitet mellan järnvägsnät och fordon inom ramen för specifika ERTMS-projekt, ska de anmälda organen och de nationella säkerhetsmyndigheterna se till att byrån kan få tillgång till all relevant information om de tillämpade förfarandena för EG-kontroll och ibruktagande samt om driftsförhållandena. I förekommande fall ska byrån rekommendera kommissionen lämpliga åtgärder. I förekommande fall ska byrån rekommendera lämpliga åtgärder för kommissionen.
7. Byrån ska utvärdera processen för certifiering av ERTMS-utrustning genom att senast den 1 januari 2011 för kommissionen lägga fram en rapport som i förekommande fall innehåller rekommendationer om nödvändiga förbättringar.
8. På grundval av den rapport som avses i punkt 7 ska kommissionen bedöma kostnaderna för och fördelarna med att använda en enda typ av laboratorieutrustning, ett enda referensspår och/eller ett enda certifieringsorgan på gemenskapsnivå. Ett sådant certifieringsorgan måste uppfylla kriterierna i bilaga VIII till järnvägsdriftskompatibilitetsdirektivet. Kommissionen får lägga fram en rapport och, i förekommande fall, ett förslag till rättsakt i syfte att förbättra ERTMS-certifieringssystemet.
Artikel 21b
Stöd till kommissionen
1. Inom de gränser som anges i artikel 30.2 b ska byrån på kommissionens begäran bistå kommissionen i genomförandet av den gemenskapslagstiftning som syftar till att förbättra järnvägssystemens driftskompatibilitet och att utarbeta en gemensam säkerhetsstrategi för det europeiska järnvägssystemet.
2. Detta stöd ska begränsas i tid och omfattning och ges utan att det påverkar andra uppgifter som ålagts byrån i denna förordning och kan bestå i att
a) lämna uppgifter om hur särskilda aspekter av gemenskapslagstiftningen genomförs,
b) ge tekniska råd i frågor som kräver specifik sakkunskap,
c) samla in uppgifter genom det samarbete med nationella säkerhetsmyndigheter och utredningsorgan som avses i artikel 6.5.
3. Den verkställande direktören ska minst en gång om året rapportera till styrelsen om genomförandet av denna artikel, inbegripet dess inverkan på resurserna.
KAPITEL 5
BYRÅNS ORGANISATION OCH INTERNA VERKSAMHET
Artikel 22
Juridisk ställning
1. Byrån skall vara ett gemenskapsorgan. Den skall vara en juridisk person.
2. Byrån skall i alla medlemsstater ha den mest omfattande rättskapacitet som en juridisk person kan ha enligt statens lagstiftning. Den skall särskilt kunna förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.
3. Byrån skall företrädas av den verkställande direktören.
Artikel 23
Immunitet och privilegier
Protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier skall tillämpas på byrån och dess personal.
Artikel 24
Personal
1. Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapernas institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren skall gälla för byråns personal.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26 skall de befogenheter som i enlighet med nämnda tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor tilldelats tillsättningsmyndigheten och upphandlingsmyndigheten utövas av byrån när det gäller dess egen personal.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 26.1, ska byråns personal bestå av
— tillfälligt anställda som byrån rekryterat för en tid på högst fem år bland anställda i sektorn på grundval av deras meriter och erfarenheter när det gäller järnvägssäkerhet och driftskompatibilitet,
— tjänstemän som avdelats eller utstationerats av kommissionen eller medlemsstaterna i högst fem år, och
— övriga anställda, enligt anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna, som ska utföra handläggar- eller sekreteraruppgifter.
Under byråns första tio verksamhetsår får den femårsperiod som avses i första stycket första strecksatsen förlängas med en ny period på högst tre år, om det är nödvändigt för att garantera byråns kontinuerliga tjänster.
4. Experter som deltar i de arbetsgrupper som inrättas av byrån skall inte räknas till byråns personal. Deras kostnader för resor och uppehälle skall ersättas av byrån i enlighet med de regler och tariffer som styrelsen fastställt.
Artikel 25
Inrättande av styrelsen och dess befogenheter
1. En styrelse inrättas härmed för byrån.
2. Styrelsen skall
a) utnämna den verkställande direktören i enlighet med artikel 31,
b) senast den 30 april varje år anta byråns allmänna rapport för det föregående året och översända den till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen,
c) senast den 30 november varje år, efter att ha beaktat kommissionens yttrande, anta byråns arbetsprogram för det kommande året och översända det till medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Detta arbetsprogram ska antas utan att det påverkar gemenskapens årliga budgetförfarande. Om kommissionen inom 15 dagar från den tidpunkt då arbetsprogrammet antagits meddelar att den inte samtycker till arbetsprogrammet, ska styrelsen behandla det igen och inom två månader, vid den andra behandlingen, anta det eventuellt ändrade arbetsprogrammet, antingen med två tredjedels majoritet, inbegripet kommissionens företrädare, eller med enhällighet bland medlemsstaternas företrädare,
d) utöva sina funktioner avseende byråns budget i enlighet med kapitel 6,
e) utarbeta förfaranden för de beslut som skall fattas av den verkställande direktören,
f) fastställa riktlinjer för de besök som skall genomföras enligt artikel 33,
g) ha disciplinär bestämmanderätt över den verkställande direktören och de enhetschefer som avses i artikel 30.3,
h) fastställa sin arbetsordning.
3. I byråns arbetsprogram ska syftet anges för varje verksamhet. I princip ska en rapport lämnas till kommissionen för varje verksamhet och/eller varje resultat.
Artikel 26
Styrelsens sammansättning
1. Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och fyra företrädare för kommissionen samt av sex företrädare utan rösträtt, av vilka de senare på europeisk nivå ska företräda följande grupper:
a) Järnvägsföretag.
b) Infrastrukturförvaltare.
c) Järnvägsindustrin.
d) Fackföreningar.
e) Resenärer.
f) Godstransportkunder.
För var och en av dessa kategorier ska kommissionen utse en företrädare och en suppleant utifrån en förteckning med fyra namn som tagits fram av deras respektive europeiska organisationer för att på lämpligt sätt företräda allas intressen.
Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses på grundval av relevant erfarenhet och sakkunskap.
2. Varje medlemsstat och kommissionen skall utse sina ledamöter i styrelsen samt en suppleant.
3. Mandatperioden skall vara fem år och kan förnyas en gång.
4. I förekommande fall skall medverkan av företrädare för tredje land och villkoren för detta fastställas genom de förfaranden som avses i artikel 36.2.
Artikel 27
Styrelsens ordförandeskap
1. Styrelsen skall bland sina ledamöter välja ordförande och vice ordförande. Vice ordföranden skall inträda i ordförandens ställe när den senare inte kan fullgöra sina plikter.
2. Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod skall vara tre år och får förnyas en gång. Om emellertid en ordförandes eller vice ordförandes uppdrag som styrelseledamot upphör någon gång under mandatperioden upphör också mandatperioden automatiskt vid denna tidpunkt.
Artikel 28
Sammanträden
1. Sammankallande till styrelsens sammanträden skall vara ordföranden. Byråns verkställande direktör skall delta i sammanträdena.
2. Styrelsen skall sammanträda minst två gånger per år. Den skall också sammanträda på initiativ av ordföranden, på begäran av kommissionen, på begäran av en majoritet av dess ledamöter eller av en tredjedel av medlemsstaternas företrädare i styrelsen.
Artikel 29
Omröstning
Såvida inte något annat anges skall styrelsen fatta sina beslut med två tredjedels majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Varje röstberättigad ledamot skall ha en röst.
Artikel 30
Verkställande direktörens uppgifter och befogenheter
1. Byrån skall ledas av den verkställande direktören, som skall vara fullständigt oavhängig i sin tjänsteutövning, utan att kommissionens och styrelsens respektive befogenheter åsidosätts.
2. Verkställande direktören skall
a) utarbeta arbetsprogrammet och efter samråd med kommissionen lägga fram det för styrelsen,
b) vidta erforderliga åtgärder för genomförandet av arbetsprogrammet och, så långt möjligt, tillmötesgå framställningar från kommissionen om bistånd såvitt avser de uppgifter som byrån har i enlighet med denna förordning,
c) vidta erforderliga åtgärder, däribland fastställa interna förvaltningsbestämmelser och offentliggöra meddelanden, för att tillse att byrån fungerar i enlighet med denna förordning,
d) organisera ett effektivt kontrollsystem för att kunna jämföra byråns resultat med verksamhetens mål och fastställa förfaranden för regelbunden utvärdering baserade på erkända branschnormer; på grundval därav skall den verkställande direktören varje år utarbeta ett utkast till allmän rapport och lägga fram det för styrelsen,
e) i personalärenden utöva de befogenheter som anges i artikel 24.2,
f) utarbeta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter i enlighet med artikel 38 samt genomföra budgeten i enlighet med artikel 39.
3. Verkställande direktören får biträdas av en eller flera enhetschefer. Om verkställande direktören är frånvarande eller inte kan fullgöra sina plikter, skall han/hon ersättas av någon av enhetscheferna.
Artikel 31
Tjänstetillsättningar vid byrån
1. Den verkställande direktören skall utnämnas av styrelsen på grundval av meriter, dokumenterad skicklighet i förvaltning och ledarskap samt kompetens och erfarenheter som är relevanta för järnvägssektorn. Styrelsen skall fatta sitt beslut med fyra femtedels majoritet av alla röstberättigade ledamöter. Kommissionen får föreslå en eller flera kandidater.
Den verkställande direktören kan avsättas av styrelsen enligt samma förfarande.
2. Den verkställande direktören skall tillsätta övriga tjänster vid byrån i enlighet med artikel 24.
3. Den verkställande direktörens mandatperiod skall vara fem år. Mandatet får förnyas en gång.
Artikel 32
Utfrågning av verkställande direktören
Den verkställande direktören skall varje år lägga fram en allmän rapport om byråns verksamhet för Europaparlamentet. Europaparlamentet eller rådet har också rätt att när som helst be att få höra den verkställande direktören om frågor som rör byråns verksamhet.
Artikel 33
Besök i medlemsstaterna
1. För att kunna utföra sina uppgifter enligt artiklarna 9, 9a, 10, 13 och 15 får byrån genomföra besök i medlemsstaterna i enlighet med de riktlinjer som styrelsen fastställt. Medlemsstaternas nationella myndigheter ska underlätta arbetet för byråns personal.
2. Byrån skall underrätta den berörda medlemsstaten om det planerade besöket, namnen på byråns bemyndigade tjänstemän och vilket datum besöket skall inledas. De bemyndigade tjänstemännen skall genomföra besöket efter uppvisande av ett beslut från den verkställande direktören, där syftet och målet med besöket anges.
3. Efter varje besök skall byrån upprätta en rapport och skicka den till kommissionen och den berörda medlemsstaten.
Artikel 34
Ansvar
1. Byråns avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.
2. Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av skiljedomsklausuler i avtal som byrån ingått.
3. Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall byrån ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.
4. Europeiska gemenskapernas domstol skall vara behörig att avgöra tvister om ersättning för sådan skada som avses i punkt 3.
5. De anställdas personliga ansvar gentemot byrån skall regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor som gäller för dem.
Artikel 35
Språk
1. Styrelsen skall besluta om den språkordning som skall gälla för byrån. På begäran av en styrelseledamot skall detta beslut fattas enhälligt. Medlemsstaterna har rätt att vända sig till byrån på något av gemenskapens språk, valfritt vilket.
2. De översättningar som krävs för byråns verksamhet skall utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.
Artikel 36
Tredje lands deltagande
1. Byrån ska vara öppen för deltagande av europeiska länder och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och som har ingått sådana avtal med gemenskapen som innebär att de berörda länderna antagit och tillämpar gemenskapslagstiftningen inom det område som omfattas av denna förordning.
2. I enlighet med tillämpliga bestämmelser i ovannämnda avtal skall överenskommelser träffas där det fastställs detaljerade regler för de berörda ländernas deltagande i byråns verksamhet, särskilt karaktären på och omfattningen av deras deltagande. Överenskommelserna skall bland annat innehålla bestämmelser om ekonomiska bidrag och personal. De får innehålla bestämmelser om ej röstberättigade företrädare i styrelsen.
Artikel 37
Öppenhet och insyn
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar ( 18 ) skall tillämpas på de dokument byrån förfogar över.
Styrelsen skall anta rutiner för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 senast den 1 oktober 2004.
Beträffande de beslut som byrån fattar med stöd av artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får klagomål framföras till ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med villkoren i artikel 195 respektive artikel 230 i fördraget.
KAPITEL 6
FINANSIELLA BESTÄMMELSER
Artikel 38
Budget
1. En beräkning skall utarbetas över byråns samtliga intäkter och utgifter för varje budgetår, som sammanfaller med kalenderåret, och skall föras in i byråns budget. Det skall råda balans mellan intäkterna och utgifterna.
2. Byråns intäkter skall bestå av
— bidrag från gemenskapen,
— i förekommande fall bidrag från tredje land som deltar i byråns verksamhet i enlighet med artikel 36,
— avgifter för publikationer, utbildning och andra tjänster som byrån tillhandahåller.
3. Byråns utgifter skall omfatta kostnader för personal, förvaltning, infrastruktur och drift.
4. Varje år skall styrelsen, på grundval av ett utkast från den verkställande direktören, utarbeta en beräkning av byråns intäkter och utgifter för nästkommande budgetår. Beräkningen, som också skall innehålla ett utkast till tjänsteförteckning, skall av styrelsen senast den 31 mars överlämnas till kommissionen.
5. Beräkningen skall överlämnas av kommissionen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallade ”budgetmyndigheten”) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.
6. På grundval av den utarbetade beräkningen skall kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som skall belasta den allmänna budgeten, och som den skall förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artikel 272 i fördraget.
7. Budgetmyndigheten skall bevilja de anslag som skall avsättas för byrån som bidrag. Budgetmyndigheten skall anta byråns tjänsteförteckning.
8. Styrelsen skall anta budgeten. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov skall den anpassas i enlighet därmed.
9. Styrelsen skall snarast möjligt meddela budgetmyndigheten om sin avsikt att genomföra eventuella projekt som kan ha väsentliga ekonomiska konsekvenser för finansieringen av budgeten, särskilt fastighetsprojekt, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Den skall informera kommissionen om detta. Om en av budgetmyndighetens båda parter meddelar att den har för avsikt att avge ett yttrande om projektet, skall den överlämna yttrandet till styrelsen inom sex veckor från det att den informerats om projektet.
Artikel 39
Genomförande och budgetuppföljning
1. Den verkställande direktören skall genomföra byråns budget.
2. Senast den 1 mars som följer på utgången av budgetåret skall byråns räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare skall konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.
3. Senast den 31 mars som följer på utgången av budgetåret skall kommissionens räkenskapsförare förse revisionsrätten med byråns preliminära räkenskaper och rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret skall även överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
Revisionsrätten skall granska räkenskaperna i enlighet med artikel 248 i fördraget. Den skall årligen offentliggöra en rapport om byråns verksamhet.
4. Efter det att revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper i enlighet med bestämmelserna i artikel 129 i budgetförordningen inkommit, skall den verkställande direktören upprätta byråns slutliga räkenskaper på eget ansvar och överlämna dem till styrelsen för yttrande.
5. Styrelsen skall avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper.
6. Senast den 1 juli som följer på utgången av budgetåret skall den verkställande direktören överlämna de slutliga räkenskaperna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.
7. De slutliga räkenskaperna skall offentliggöras.
8. Senast den 30 september skall den verkställande direktören förse revisionsrätten med svar på dess synpunkter. Han skall även översända dessa svar till styrelsen.
9. Den verkställande direktören skall på Europaparlamentets begäran, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen, för parlamentet lägga fram alla uppgifter som behövs för att utföra arbetet med beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret.
10. Europaparlamentet skall före den 30 april år n+2, på rekommendation av rådet som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande under budgetår n.
Artikel 40
Budgetförordning
Styrelsen skall anta byråns finansiella regler efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 ( 19 ) med mindre detta är nödvändigt på grund av särdragen i byråns verksamhet och kommissionen har givit sitt samtycke i förväg.
Artikel 41
Bedrägeribekämpning
1. Förordning (EG) nr 1073/1999 skall tillämpas fullt ut i syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar.
2. Byrån skall ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF), och skall utan dröjsmål anta erforderliga bestämmelser som skall vara tillämpliga på all personal vid byrån.
3. I finansieringsbeslut och i avtal och styrmedel för genomförandet av sådana beslut skall uttryckligen anges att revisionsrätten och OLAF vid behov skall ha rätt att genomföra kontroller på plats hos dem som fått bidrag från byrån.
KAPITEL 7
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 42
Inledande av byråns verksamhet
Byrån skall vara fullt verksam inom 24 månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.
Artikel 43
Utvärdering
Senast fem år efter det att byrån inlett sin verksamhet skall kommissionen genomföra en utvärdering av hur förordningen genomförts, av byråns resultat och av dess arbetsmetoder. I utvärderingen skall åsikterna hos företrädare för järnvägssektorn, för arbetsmarknadens parter och för kundorganisationer beaktas. Resultaten från utvärderingen skall offentliggöras. Kommissionen skall vid behov lägga fram förslag om ändringar av förordningen.
Kommissionen skall i detta sammanhang, i förekommande fall, lägga fram ett förslag till utvärdering av bestämmelserna i denna förordning mot bakgrund av regleringsbyråernas utveckling och i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget. Europaparlamentet och rådet skall behandla detta förslag och framför allt undersöka om sammansättningen av styrelsen bör ses över, i enlighet med det generella ramverk som kommer att antas för regleringsbyråer.
Artikel 44
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
( 1 ) EGT C 126 E, 28.5.2002, s. 323.
( 2 ) EUT C 61, 14.3.2003, s. 131.
( 3 ) EUT C 66, 19.3.2003, s. 5.
( 4 ) Europaparlamentets yttrande av den 14 januari 2003 (EUT C 38 E, 12.2.2004, s. 135), rådets gemensamma ståndpunkt av den 26 juni 2003 (EUT C 270 E, 11.11.2003, s. 48) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 oktober 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 22 april 2004 och rådets beslut av den 26 april 2004.
( 5 ) EGT L 237, 24.8.1991, s. 25. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/12/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 1).
( 6 ) EGT L 143, 27.6.1995, s. 70. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/13/EG (EGT L 75, 15.3.2001, s. 26).
( 7 ) EGT L 75, 15.3.2001, s. 29. Direktivet ändrat genom kommissionens beslut 2002/844/EG (EGT L 289, 26.10.2002, s. 30).
( 8 ) EGT L 235, 17.9.1996, s. 6. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
( 9 ) EGT L 110, 20.4.2001, s. 1.
( 10 ) Se sidan 16 i detta nummer av EUT.
( 11 ) EGT L 228, 9.9.1996, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 1346/2001/EG (EGT L 185, 6.7.2001, s. 1).
( 12 ) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
( 13 ) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.
( 14 ) Kommissionens beslut 98/500/EG av den 20 maj 1998 om inrättande av branschvisa dialogkommittéer för att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter på europeisk nivå (EGT L 225, 12.8.1998, s. 27).
( 15 ) EUT L 191, 18.7.2008, s. 1.
( 16 ) EUT L 315, 3.12.2007, s. 51.
( 17 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
( 18 ) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
( 19 ) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 31.12.2002, s. 72).