Accept Refuse

EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 02002L0020-20091219

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv)

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2002/20/2009-12-19

2002L0020 — SV — 19.12.2009 — 001.001


Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

►B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/20/EG

av den 7 mars 2002

om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv)

(EGT L 108, 24.4.2002, p.21)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  No

page

date

►M1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/140/EG Text av betydelse för EES av den 25 november 2009

  L 337

37

18.12.2009




▼B

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/20/EG

av den 7 mars 2002

om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv)



EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag ( 1 ),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 2 ),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 3 ), och

av följande skäl:

(1)

Resultatet av det offentliga samrådet om 1999 års översyn av regelverket för elektronisk kommunikation, såsom det återges i kommissionens meddelande av den 26 april 2000, och kommissionens slutsatser som rapporterats i dess meddelande om den femte och sjätte rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet, visar att det i hela gemenskapen finns ett behov av mer harmoniserade och mindre betungande bestämmelser om tillträde till marknaden för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

(2)

Konvergensen mellan olika elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och deras tekniska lösningar kräver att ett system för auktorisation införs som omfattar alla jämförbara nät och tjänster på ett enhetligt sätt, oberoende av vilka tekniska lösningar som används.

(3)

Syftet med detta direktiv är att upprätta en rättslig ram för att säkerställa friheten att tillhandahålla elektronisk kommunikation och elektroniska tjänster, med förbehåll för endast de villkor som fastställs i detta direktiv och eventuella begränsningar i enlighet med artikel 46.1 i fördraget, särskilt åtgärder med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och folkhälsa.

(4)

Detta direktiv omfattar auktorisation av alla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster oavsett om de tillhandahålls allmänheten eller inte. Detta är viktigt för att garantera att båda kategorier av leverantörer kan åtnjuta objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella rättigheter, villkor och förfaranden.

(5)

Detta direktiv skall endast gälla beviljandet av nyttjanderätter till radiofrekvenser, när nyttjandet inbegriper tillhandahållandet av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst, vanligtvis mot ersättning. Egenanvändning av radioterminalutrustning, grundad på sådan icke-exklusiv användning av särskilda radiofrekvenser som inte har samband med någon ekonomisk verksamhet, t.ex. radioamatörers användning av frekvensband för allmänheten, utgör inte tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst och omfattas därför inte av detta direktiv. Sådan användning omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse ( 4 ).

(6)

Bestämmelser om fri rörlighet för system för villkorad tillgång och fritt tillhandahållande av skyddade tjänster som bygger på sådana system fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG av den 20 november 1998 om det rättsliga skyddet för tjänster som bygger på eller utgörs av villkorad tillgång ( 5 ). Auktorisation av sådana system och tjänster behöver därför inte omfattas av det här direktivet.

(7)

Systemet för utfärdande av auktorisationer för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster bör vara så lite betungande som möjligt, för att stimulera framväxten av nya elektroniska kommunikationstjänster och alleuropeiska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och för att tjänsteleverantörer och konsumenter skall kunna dra nytta av de stordriftsfördelar som en inre marknad innebär.

(8)

Dessa mål uppnås bäst genom en allmän auktorisation för alla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, för vilken det inte krävs något uttryckligt beslut eller något särskilt dokument utfärdat av den nationella regleringsmyndigheten, och genom att formkraven begränsas till en anmälan. Om medlemsstaterna kräver anmälan från leverantörer av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster när de inleder sin verksamhet, får de också kräva bevis på att sådan anmälan har gjorts genom någon form av rättsligt erkänd postkvittering eller elektronisk kvittering. En sådan kvittering bör i alla händelser inte utgöras av eller kräva en administrativ åtgärd av den nationella regleringsmyndighet till vilken anmälan måste göras.

(9)

Företagens rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna auktorisationen måste uttryckligen anges i denna för att garantera lika villkor inom hela gemenskapen och för att underlätta gränsöverskridande förhandlingar om samtrafik mellan allmänna kommunikationsnät.

(10)

Den allmänna auktorisationen ger företag som tillhandahåller allmänheten elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster rätt att förhandla om samtrafik enligt villkoren i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) ( 6 ). Företag som till andra än för allmänheten tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster kan förhandla om samtrafik på kommersiella villkor.

(11)

Beviljandet av särskilda rättigheter kan även fortsättningsvis behövas för radiofrekvenser och nummer, inbegripet kortnummer, från den nationella nummerplanen. Nummerrättigheter kan också erhållas från en europeisk nummerplan, till exempel den virtuella landskoden 3883, som tilldelats länder som är medlemmar av Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT). Dessa nyttjanderätter bör endast inskränkas om det krävs med hänsyn till bristen på radiofrekvenser och till behovet av att säkerställa att de används på ett effektivt sätt.

(12)

Detta direktiv påverkar inte huruvida radiofrekvenser direkt tilldelas leverantörer av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, eller enheter som nyttjar dessa nät eller tjänster. Sådana enheter kan vara leverantörer av innehåll i radio- eller tv-sändningar. Utan att åsidosätta särskilda kriterier och förfaranden som medlemsstaterna antagit för att bevilja nyttjanderätter till radiofrekvenser för leverantörer av innehåll i radio- och tv-sändningstjänster, för att verka för de mål som avser allmänintressena, i enlighet med gemenskapslagstiftningen, bör förfarandet för tilldelning av radiofrekvenser i alla händelser vara objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella. I enlighet med domstolens rättspraxis bör alla nationella begränsningar av de rättigheter som garanteras genom artikel 49 i fördraget vara motiverade på ett objektivt sätt och proportionella, och inte överskrida vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som avser allmänintressena så som de definieras av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen. Ansvaret för att uppfylla de villkor som hör samman med nyttjanderätten till en radiofrekvens och de tillämpliga villkor som hör samman med den allmänna auktorisationen bör i alla händelser bäras av det företag som har beviljats nyttjanderätten till radiofrekvensen.

(13)

Medlemsstaterna får som en del av ansökningsförfarandet för beviljandet av nyttjanderätter till en radiofrekvens kontrollera om den sökande kommer att kunna uppfylla villkoren för sådana rättigheter. I detta syfte kan den sökande komma att anmodas att lämna nödvändig information för att styrka sin förmåga att uppfylla dessa villkor. Om denna information inte lämnas kan ansökan om nyttjanderätt till en radiofrekvens komma att avslås.

(14)

Medlemsstaterna är varken skyldiga eller förhindrade att bevilja nyttjanderätter till nummer från den nationella nummerplanen eller rättigheter att installera faciliteter hos andra företag än leverantörer av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster.

(15)

Villkoren som får fogas till den allmänna auktorisationen och till de särskilda nyttjanderätterna bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att säkerställa beaktande av krav och skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen och nationell lagstiftning i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

(16)

För elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som inte tillhandahålls allmänheten bör villkoren vara färre och mildare än vad som är motiverat för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster som tillhandahålls allmänheten.

(17)

Särskilda skyldigheter som i enlighet med gemenskapslagstiftningen får införas för leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster på grund av deras betydande inflytande på marknaden enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv) ( 7 ) bör införas åtskilda från de allmänna rättigheter och skyldigheter som följer av den allmänna auktorisationen.

(18)

Den allmänna auktorisationen bör bara innehålla villkor som är specifika för sektorn för elektronisk kommunikation. Den bör inte underkastas villkor som redan gäller i kraft av annan nationell lagstiftning som inte är specifik för denna sektor. De nationella regleringsmyndigheterna får dock informera nätoperatörer och tjänsteleverantörer om annan lagstiftning som rör deras verksamhet, till exempel genom hänvisningar på sina webbplatser.

(19)

Kravet på att offentliggöra beslut om beviljande av nyttjanderätter till frekvenser eller nummer kan uppfyllas genom att dessa beslut offentliggörs via en webbplats.

(20)

Samma företag, till exempel en kabeloperatör, kan erbjuda både elektroniska kommunikationstjänster, exempelvis överföring av TV-signaler, och tjänster som inte omfattas av detta direktiv, exempelvis saluföring av ett utbud av innehåll för ljud- eller TV-sändningstjänster, och ytterligare skyldigheter kan därför åläggas detta företag med avseende på dess verksamhet som leverantör eller distributör av innehåll, enligt andra bestämmelser än dem som anges i detta direktiv, utan att den förteckning över villkor som fastställs i bilagan till detta direktiv åsidosätts.

(21)

De behöriga myndigheterna får, när de beviljar nyttjanderätter till radiofrekvenser, nummer eller rättigheter att installera faciliteter, informera de företag som de beviljar sådana rättigheter om de relevanta villkoren i den allmänna auktorisationen.

(22)

Om efterfrågan på radiofrekvenser i ett särskilt frekvensområde överstiger tillgången, bör lämpliga och öppna förfaranden följas vid frekvenstilldelningen, för att diskriminering skall kunna undvikas och för att de knappa resurserna skall kunna användas på ett optimalt sätt.

(23)

När nationella regleringsmyndigheter fastställer kriterier för urvalsförfaranden som grundat sig på konkurrens eller jämförelse bör de säkerställa att målen i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv) uppfylls. Det skulle därför inte strida mot det här direktivet om tillämpningen av objektiva, icke-diskriminerande och proportionella urvalskriterier i syfte att främja konkurrensen skulle leda till att vissa företag utesluts från ett konkurrensförfarande eller ett jämförande urvalsförfarande för en särskild radiofrekvens.

(24)

Överenskommelser på europeisk nivå om harmonisering av tilldelningen av radiofrekvenser till särskilda företag bör följas strikt av medlemsstaterna vid beviljande av nyttjanderätter till radiofrekvenser från den nationella frekvensplanen.

(25)

Leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster kan behöva en bekräftelse av sina rättigheter enligt den allmänna auktorisationen när det gäller samtrafik och ledningsrätter, särskilt för att underlätta förhandlingar med andra regionala eller lokala myndigheter, eller med tjänsteleverantörer i andra medlemsstater. De nationella regleringsmyndigheterna bör därför, på begäran eller automatiskt vid anmälan om allmän auktorisation, ge företaget ett sådant intyg. Sådana intyg bör inte i sig utgöra beviljande av rättigheter, och inga rättigheter enligt den allmänna auktorisationen, nyttjanderätter eller utövande av sådana rättigheter bör heller vara avhängiga av ett sådant intyg.

(26)

Om företag finner att deras ansökningar om rätt att installera faciliteter inte har behandlats i enlighet med principerna i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv), eller om sådana beslut dröjer orimligt länge, bör de ha rätt att överklaga beslut eller dröjsmål när det gäller sådana beslut i enlighet med det direktivet.

(27)

Påföljderna för överträdelser av de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen bör vara proportionella. Endast i undantagsfall skulle det kunna vara rimligt att tillfälligt eller slutgiltigt återkalla rätten att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster eller nyttjanderätterna till radiofrekvenser eller nummer, om ett företag inte uppfyller ett eller flera av villkoren för den allmänna auktorisationen. Detta påverkar inte tillämpningen av brådskande åtgärder som de berörda myndigheterna i medlemsstaterna kan behöva vidta vid allvarliga hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa eller mot andra företags ekonomiska eller operativa intressen. Detta direktiv bör heller inte påverka sådana skadeståndskrav mellan företag som skall bedömas enligt nationell lagstiftning.

(28)

Rapporterings- och informationsskyldigheter för tjänsteleverantörer kan vara betungande för både företagen och de nationella regleringsmyndigheterna. Sådana skyldigheter bör därför vara proportionella, objektivt motiverade och begränsade till vad som är absolut nödvändigt. Det är inte nödvändigt att kräva att det systematiskt och regelbundet skall styrkas att alla villkor för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätten uppfylls. Företagen har rätt att få kännedom om i vilket syfte den information de bör tillhandahålla, skall användas. Tillhandahållande av information bör inte utgöra ett villkor för marknadstillträde. För statistiska ändamål får en anmälan begäras av leverantörer av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster när de upphör med sin verksamhet.

(29)

Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter att lämna sådana uppgifter som krävs för att försvara gemenskapens intressen i samband med internationella överenskommelser. Detta direktiv bör inte heller påverka tillämpningen av sådana lagstadgade anmälningsskyldigheter som inte endast gäller den elektroniska kommunikationssektorn, exempelvis inom konkurrenslagstiftningen.

(30)

Administrativa avgifter får åläggas leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster för att finansiera den nationella regleringsmyndighetens arbete med att administrera auktorisationssystemet och bevilja nyttjanderätten. Avgifterna bör begränsas till att omfatta de faktiska administrativa kostnaderna för arbetet. Det bör därför finnas insyn i de nationella regleringsmyndigheternas intäkter och kostnader genom årliga rapporter om summan av de uttagna avgifterna och de administrativa kostnaderna. Företagen kan då kontrollera att de administrativa kostnaderna och avgifterna är i balans.

(31)

System för administrativa avgifter bör inte leda till snedvridning av konkurrensen eller hinder för inträde på marknaden. Med ett system för allmän auktorisation blir det inte längre möjligt att hänföra administrativa kostnader och därmed avgifter till enskilda företag, utom för beviljande av nyttjanderätter till nummer, radiofrekvenser och rätt att installera faciliteter. Alla eventuella administrativa avgifter bör följa principerna i ett system för allmän auktorisation. Ett exempel på ett rättvist, enkelt och öppet alternativ till dessa kriterier för avgiftsfördelning kan vara en omsättningsrelaterad fördelningsnyckel. Om de administrativa avgifterna är mycket låga kan det också vara lämpligt med schablonavgifter eller schablonmässigt beräknade avgifter med ett omsättningsrelaterat inslag.

(32)

Utöver de administrativa avgifterna kan avgifter för nyttjanderätter tas ut för användningen av radiofrekvenser och nummer för att säkerställa att dessa resurser används på ett optimalt sätt. Sådana avgifter bör inte hindra utvecklingen av innovativa tjänster och konkurrens på marknaden. Detta direktiv påverkar inte det ändamål för vilket avgifter för nyttjanderätter används. Sådana avgifter får exempelvis användas för att finansiera verksamhet vid de nationella regleringsmyndigheterna som inte kan täckas av administrativa avgifter. Vid urvalsförfaranden som bygger på konkurrens eller jämförelse, och när avgifter för nyttjanderätter av radiofrekvenser helt eller delvis består av ett engångsbelopp, bör betalningsmöjligheter erbjudas som säkerställer att sådana avgifter inte i praktiken leder till att urvalet sker på grundval av kriterier som inte har något samband med målet att säkerställa optimal användning av radiofrekvenser. Kommissionen kan regelbundet offentliggöra jämförande undersökningar med tanke på bästa praxis i fråga om tilldelning av radiofrekvenser, tilldelning av nummer eller beviljande av ledningsrätt.

(33)

Medlemsstaterna kan när det är objektivt motiverat behöva ändra rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter och avgifter för nyttjanderätter när det gäller den allmänna auktorisationen och nyttjanderätter. Sådana ändringar bör i vederbörlig ordning anmälas i god tid till alla berörda parter så att de får möjlighet att yttra sig om dessa.

(34)

För att uppfylla målet om insyn krävs att tjänsteleverantörer, konsumenter och andra berörda parter lätt får tillgång till information om rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter, avgifter för nyttjanderätter och beslut när det gäller tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster, nyttjanderätt till radiofrekvenser och nummer, rätt att installera faciliteter, nationella frekvensplaner och nationella nummerplaner. Det är en viktig uppgift för de nationella regleringsmyndigheterna att tillhandahålla och uppdatera sådan information. Om sådana rättigheter administreras på annan myndighetsnivå bör de nationella regleringsmyndigheterna sträva efter att skapa ett användarvänligt instrument för tillgång till information om sådana rättigheter.

(35)

Kommissionen bör övervaka att den inre marknaden fungerar på grundval av de nationella auktorisationsbestämmelserna enligt detta direktiv.

(36)

För att få ett enda tillämpningsdatum för samtliga delar av det nya regelverket på området för elektroniska kommunikationer är det viktigt att processen för nationellt genomförande av detta direktiv och för anpassningen av de nya reglerna till de befintliga tillstånden sker parallellt. Men i särskilda fall där auktorisationer som gäller när detta direktiv träder i kraft ersätts av den allmänna auktorisationen och individuella nyttjanderätter enligt detta direktiv skulle leda till utökade skyldigheter eller inskränkta rättigheter för de tjänsteleverantörer som har den tidigare formen av auktorisation, har medlemsstaterna ytterligare nio månader på sig för anpassning av sådana tillstånd, såvida detta inte får ogynnsam verkan på andra företags rättigheter och skyldigheter.

(37)

Det kan finnas omständigheter då avskaffandet av ett villkor för auktorisation avseende tillträde till elektroniska kommunikationsnät skulle medföra betydande svårigheter för ett eller flera företag som har utnyttjat det villkoret. I sådana fall får ytterligare övergångsordningar beviljas av kommissionen på begäran av en medlemsstat.

(38)

Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, nämligen harmonisering och förenkling av de bestämmelser och villkor som gäller för auktorisation av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.



Artikel 1

Mål och tillämpningsområde

1.  Syftet med detta direktiv är att genomföra en inre marknad för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster genom harmonisering och förenkling av de bestämmelser och villkor som gäller för auktorisation av sådana nät och tjänster, så att dessa lättare kan tillhandahållas inom gemenskapen.

2.  Detta direktiv skall gälla auktorisation för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

Artikel 2

Definitioner

1.  I detta direktiv skall de definitioner som anges i artikel 2 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv) gälla.

▼M1

2.  Följande definition ska även gälla:

allmän auktorisation: en rättslig ram som upprättats av en medlemsstat för att säkerställa rättigheter för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och genom vilken det fastställs sektorsspecifika skyldigheter som kan gälla för alla eller vissa typer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med det här direktivet.

▼B

Artikel 3

Allmän auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster

1.  Medlemsstaterna skall säkerställa friheten att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i enlighet med de villkor som anges i detta direktiv. För detta ändamål får medlemsstaterna hindra ett företag från att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, endast om detta är nödvändigt för att skydda intressen som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa.

2.  Tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster får, utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda skyldigheter som anges i artikel 6.2 eller nyttjanderätten enligt artikel 5, endast underkastas allmän auktorisation. Det får krävas att det berörda företaget skall göra en anmälan, men inte att det skall ha erhållit ett uttryckligt beslut eller någon annan administrativ handling från den nationella regleringsmyndigheten, innan det börjar utöva de rättigheter som följer av auktorisationen. Företaget får inleda sin verksamhet direkt efter ingiven anmälan, om sådan krävs, under förutsättning att bestämmelserna om nyttjanderätt i artiklarna 5, 6 och 7 är uppfyllda.

▼M1

Företag som tillhandahåller gränsöverskridande elektroniska kommunikationstjänster till företag som är belägna i flera medlemsstater ska inte vara skyldiga att lämna in mer än en anmälan per berörd medlemsstat.

▼B

3.  Den anmälan som avses i punkt 2 får inte innefatta mer än att en juridisk eller fysisk person underrättar den nationella regleringsmyndigheten om att personen har för avsikt att börja tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster och lämnar in det minimum av information som den nationella regleringsmyndigheten behöver för att kunna föra ett register eller en förteckning över leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Informationen skall inskränka sig till sådana uppgifter som är nödvändiga för att identifiera leverantören, t.ex. organisationsnummer, och leverantörens kontaktpersoner, adress och en kortfattad beskrivning av nätet eller tjänsten samt den planerade tidpunkten för inledande av verksamheten.

Artikel 4

Minimiförteckning över rättigheter som följer av den allmänna auktorisationen

1.  Företag som har erhållit sådan auktorisation som avses i artikel 3 har rätt att

a) tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster,

b) få sina ansökningar om den rätt att installera faciliteter som behövs bedömda i enlighet med artikel 11 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

2.  När sådana företag tillhandahåller allmänheten elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster skall den allmänna auktorisationen också ge dem rätt att

a) förhandla om samtrafik med och, i förekommande fall, få tillträde till eller samtrafik med andra leverantörer av allmänt tillgängliga kommunikationsnät och kommunikationstjänster som omfattas av en allmän auktorisation i gemenskapen enligt villkoren i och i enlighet med direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektiv),

b) få möjlighet att bli utsedda att tillhandahålla olika delar av de samhällsomfattande tjänsterna och/eller täcka olika delar av det nationella territoriet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster) ( 8 ).

▼M1

Artikel 5

Nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer

1.  Medlemsstaterna ska underlätta nyttjandet av radiofrekvenser som faller under allmän auktorisation. Vid behov får medlemsstaterna bevilja individuella nyttjanderätter i syfte att

 undvika skadlig störning,

 säkerställa tjänsternas tekniska kvalitet,

 garantera en effektiv spektrumanvändning, eller

 uppfylla andra mål av allmänt intresse som medlemsstaterna fastställt i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

2.  Om individuella rättigheter måste beviljas för nyttjandet av radiofrekvenser och nummer ska medlemsstaterna på begäran bevilja företag sådana rättigheter för tillhandahållandet av nät eller tjänster enligt den allmänna auktorisation som avses i artikel 3, om detta inte strider mot bestämmelserna i artikel 6, artikel 7 och artikel 11.1 c i det här direktivet eller andra bestämmelser som ska säkerställa att dessa resurser används på ett effektivt sätt i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Utan att det påverkar de särskilda kriterier och förfaranden som medlemsstaterna antagit för att bevilja nyttjanderätter till radiofrekvenser för leverantörer av innehåll i radio- och tv-sändningar för att verka för de mål som avser allmänintressena i enlighet med gemenskapslagstiftningen, ska nyttjanderätterna till radiofrekvenser och nummer beviljas genom öppna, objektiva, icke-diskriminerande och proportionella förfaranden med god insyn och, i fråga om radiofrekvenser, i enlighet med bestämmelserna i artikel 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). Ett undantag från kravet på öppna förfaranden kan tillämpas om det krävs att man beviljar leverantörerna av innehållstjänster för radio- eller tv-sändning individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser för att uppnå ett mål av allmänt intresse som medlemsstaterna fastställt i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Medlemsstaterna ska vid beviljandet av nyttjanderätten ange om denna kan överlåtas av rättsinnehavaren och på vilka villkor detta kan ske. I fråga om radiofrekvenser ska sådana bestämmelser vara förenliga med artiklarna 9 och 9b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Om en medlemsstat beviljar nyttjanderätter för en viss tid ska giltighetstiden vara skälig för den ifrågavarande tjänsten med tanke på det eftersträvade målet, och behovet av en tillräckligt lång avskrivningsperiod för investeringarna ska i detta sammanhang beaktas.

När individuella nyttjanderätter till radiofrekvenser beviljas för tio år eller längre och sådana rättigheter inte får överlåtas eller hyras ut mellan företagen enligt artikel 9b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska den behöriga nationella myndigheten se till att kriterierna för att bevilja individuella nyttjanderätter fortsätter att gälla och respekteras under den tid tillståndet gäller, särskilt vid motiverad begäran från rättsinnehavaren. Om dessa kriterier inte längre är tillämpliga ska den individuella nyttjanderätten ändras till en allmän auktorisation för användningen av radiofrekvenser, förutsatt att detta meddelats i förväg och efter en rimlig tidsfrist, eller kunna överföras eller hyras ut mellan företag i enlighet med artikel 9b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

3.  Beslut om beviljande av nyttjanderätt ska fattas, meddelas och offentliggöras så snart som möjligt, för nummer som har tilldelats för särskilda ändamål i den nationella nummerplanen inom tre veckor och för radiofrekvenser som har tilldelats för att användas av elektroniska kommunikationstjänster i den nationella frekvensplanen inom sex veckor, efter det att fullständig ansökan mottagits av den nationella regleringsmyndigheten. Denna senare tidsgräns får inte hindra tillämpningen av internationella avtal om användning av radiofrekvenser eller positioner i omloppsbanor.

4.  När beslut har fattats, efter samråd med berörda parter i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet), om att nyttjanderätter till nummer av exceptionellt ekonomiskt värde ska beviljas genom konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden får medlemsstaterna förlänga maximiperioden tre veckor med högst ytterligare tre veckor.

När det gäller konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden för radiofrekvenser ska artikel 7 tillämpas.

5.  Medlemsstaterna får inte begränsa antalet nyttjanderätter som ska beviljas annat än när detta är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser i enlighet med artikel 7.

6.  De behöriga nationella myndigheterna ska säkerställa att radiofrekvenserna används effektivt i enlighet med artiklarna 8.2 och 9.2 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet). De ska säkerställa att konkurrensen inte snedvrids av någon överlåtelse eller ackumulering av nyttjanderätter till radiofrekvenser. För detta ändamål får medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder, som t.ex. att minska, återkalla eller tvinga fram en försäljning av en nyttjanderätt för radiofrekvenser.

▼B

Artikel 6

Villkor som är fogade till den allmänna auktorisationen och till nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer samt särskilda skyldigheter

▼M1

1.  Den allmänna auktorisationen för tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster samt nyttjanderätter till radiofrekvenser och nummer får endast omfattas av de villkor som är upptagna i bilagan. Sådana villkor ska vara icke-diskriminerande, proportionella och öppet redovisade och ska i fråga om nyttjanderätter till radiofrekvenser vara förenliga med artikel 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

▼B

2.  Särskilda skyldigheter som kan åläggas leverantörer som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, enligt artikel 5.1 och 5.2, samt artiklarna 6 och 8 i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektiv) och ►M1  artikel 17 i direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) ◄ , eller företag som i enlighet med nämnda direktiv utsetts att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster skall i rättsligt avseende vara åtskilda från de rättigheter och skyldigheter som följer av den allmänna auktorisationen. I syfte att ge företagen insyn skall den allmänna auktorisationen hänvisa till de kriterier och förfaranden som gäller när sådana särskilda skyldigheter införs för enskilda företag.

3.  Den allmänna auktorisationen får bara innehålla sådana villkor som är specifika inom det området och som anges i del A i bilagan, och den får inte innehålla någon upprepning av villkor som gäller för företagen enligt annan nationell lagstiftning.

4.  Medlemsstaterna får inte upprepa de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen när de beviljar nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer.

Artikel 7

Förfarande för att begränsa det antal nyttjanderätter som skall beviljas till radiofrekvenser

▼M1

1.  Om en medlemsstat överväger huruvida den ska begränsa det antal nyttjanderätter som ska beviljas till radiofrekvenser eller huruvida den ska förlänga befintliga rättigheters giltighet på annat sätt än i enlighet med de villkor som anges i dessa rättigheter, ska den bland annat.

▼B

a) fästa vederbörlig vikt vid behovet av att ge användarna så stort utbyte som möjligt och underlätta utvecklingen av konkurrens,

b) ge alla berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, tillfälle att lägga fram synpunkter på alla begränsningar i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv),

▼M1

c) offentliggöra alla beslut om att begränsa beviljandet av nyttjanderätter eller om att förlänga nyttjanderätter och ange skälen för detta,

▼B

d) efter att ha fastställt förfarandet inbjuda till ansökningar om nyttjanderätter, och

e) se över begränsningarna med rimliga intervall eller på skälig begäran av berörda företag.

2.  Om en medlemsstat konstaterar att ytterligare nyttjanderätter till radiofrekvenser kan beviljas skall den offentliggöra detta och inbjuda till ansökningar om sådana rättigheter.

▼M1

3.  Om beviljandet av nyttjanderätter till radiofrekvenser måste begränsas ska medlemsstaterna bevilja sådana rättigheter på grundval av objektiva, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella urvalskriterier. För urvalskriterierna ska vederbörlig vikt fästas vid huruvida målen i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) och kraven i artikel 9 i samma direktiv har uppnåtts.

▼B

4.  Om konkurrensförfaranden eller jämförande urvalsförfaranden skall användas får medlemsstaterna förlänga den period på högst sex veckor som anges i artikel 5.3 med så lång tid som behövs, dock högst med åtta månader, för att garantera rättvisa, rimliga, öppna och tydliga förfaranden för alla berörda parter.

Dessa tidsfrister skall inte påverka tillämpningen av bestämmelser i tillämpliga internationella överenskommelser om användning av radiofrekvenser och satellitsamordning.

5.  Denna artikel skall inte påverka överlåtelse av nyttjanderätter till radiofrekvenser enligt ►M1  artikel 9b ◄ i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

Artikel 8

Harmoniserad tilldelning av radiofrekvenser

Om användningen av radiofrekvenser har harmoniserats, villkor och förfaranden för tillträde har överenskommits och de företag som skall tilldelas radiofrekvenser har utsetts i enlighet med internationella avtal och gemenskapsbestämmelser, skall medlemsstaterna bevilja nyttjanderätt till sådana radiofrekvenser i enlighet med dessa bestämmelser. Under förutsättning att alla nationella villkor i samband med nyttjanderätten till de berörda radiofrekvenserna har uppfyllts vid ett gemensamt urvalsförfarande, får medlemsstaterna inte införa några ytterligare villkor, ytterligare kriterier eller förfaranden som skulle begränsa, ändra eller fördröja ett korrekt genomförande av den gemensamma tilldelningen av sådana radiofrekvenser.

Artikel 9

Intyg som kan underlätta utövandet av rätten att installera faciliteter och rättigheter till samtrafik

En nationell regleringsmyndighet skall på begäran av ett företag inom en vecka utfärda en standardiserad handling där det bekräftas, i förekommande fall, att företaget har lämnat in en anmälan enligt artikel 3.2 och anges under vilka omständigheter alla företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i enlighet med allmän auktorisation har rätt att ansöka om rätt att installera faciliteter, förhandla om samtrafik och/eller få tillträde eller samtrafik, så att företaget lättare kan utöva dessa rättigheter exempelvis på andra myndighetsnivåer eller i förhållande till andra företag. Sådana intyg kan också i förekommande fall utfärdas automatiskt efter anmälan enligt artikel 3.2.

Artikel 10

Uppfyllande av villkoren för den allmänna auktorisationen eller för nyttjanderätter och av särskilda skyldigheter

▼M1

1.  De nationella regleringsmyndigheterna ska i enlighet med artikel 11 övervaka och kontrollera att företagen uppfyller de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätterna och de särskilda skyldigheter som anges i artikel 6.2.

De nationella regleringsmyndigheterna ska ha befogenhet att kräva att de företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster som omfattas av den allmänna auktorisationen eller som har nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer, tillhandahåller alla de uppgifter som anges i artikel 11 och som krävs för att kontrollera att företaget uppfyller de villkor som gäller för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2.

2.  Om en nationell regleringsmyndighet finner att ett företag inte uppfyller ett eller flera av villkoren för den allmänna auktorisationen eller nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2, ska den underrätta företaget om detta och ge företaget möjlighet att inom en rimlig tidsperiod inkomma med synpunkter.

3.  Den berörda myndigheten ska ha befogenhet att kräva att den överträdelse som avses i punkt 2 upphör, antingen omedelbart eller inom en rimlig tidsperiod, och ska vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa att villkoren uppfylls.

Medlemsstaterna ska i detta syfte ge de berörda myndigheterna befogenheter att

a) vid behov införa avskräckande ekonomiska sanktioner, som får inbegripa återkommande retroaktiva sanktioner, och

b) föreskriva att tillhandahållandet av en tjänst eller en uppsättning tjänster som skulle medföra en avsevärd snedvridning av konkurrensen ska upphöra eller senareläggas tills de tillträdesskyldigheter fullgörs som införts efter en marknadsanalys i enlighet med artikel 16 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

Företaget ska genast informeras om åtgärderna och motiven för dessa, och det ska fastställas en rimlig tidsfrist för företaget för att efterleva åtgärden.

4.  Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 2 och 3 ska medlemsstaterna ge den berörda myndigheten befogenheter att vid behov införa ekonomiska sanktioner mot företag om de underlåter att lämna information i enlighet med de skyldigheter som införs enligt artikel 11.1 a eller b i detta direktiv och artikel 9 i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektivet) inom en rimlig tidsfrist som ska fastställas av den nationella regleringsmyndigheten.

5.  Om villkoren för den allmänna auktorisationen, nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2 allvarligt eller upprepat åsidosätts, och om åtgärder enligt punkt 3 i den här artikeln i syfte att säkerställa efterlevnad inte gett resultat, får den nationella regleringsmyndigheten hindra ett företag från att fortsätta att tillhandahålla elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster eller tillfälligt upphäva eller återkalla nyttjanderätterna. Sanktioner och påföljder som är effektiva, proportionella och avskräckande får tillämpas för en period som motsvarar överträdelsens varaktighet, även om överträdelsen i efterhand har korrigerats.

6.  Om den berörda myndigheten har bevis för att uppfyllandet av villkoren för den allmänna auktorisationen, nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2 brister och det utgör ett direkt och allvarligt hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa, eller kommer att orsaka allvarliga ekonomiska eller operativa problem för andra leverantörer eller användare av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller andra användare av radiospektrumet, får den trots bestämmelserna i punkterna 2, 3 och 5 i den här artikeln vidta brådskande provisoriska åtgärder för att åtgärda problemet innan den fattar ett slutligt beslut. Det berörda företaget ska därefter ges en rimlig möjlighet att lämna synpunkter och föreslå åtgärder. I förekommande fall får den berörda myndigheten bekräfta de provisoriska åtgärderna, vilka ska vara giltiga under högst tre månader men under omständigheter då efterlevnadsåtgärderna ännu inte har avslutats får utsträckas till att gälla under ytterligare en period om högst tre månader.

▼B

7.  Företag skall ha rätt att överklaga de åtgärder som vidtas enligt denna artikel i enlighet med förfarandet i artikel 4 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

Artikel 11

Uppgifter som krävs för den allmänna auktorisationen, nyttjanderätterna och de särskilda skyldigheterna

1.  Utöver sådana uppgifts- och rapporteringsskyldigheter som följer av annan nationell lagstiftning än för den allmänna auktorisationen får den nationella regleringsmyndigheten endast kräva att företagen tillhandahåller sådana uppgifter som krävs för den allmänna auktorisationen, nyttjanderätterna eller de särskilda skyldigheterna som avses i artikel 6.2 och som står i proportion till syftet och är sakligt motiverade för

▼M1

a) systematisk kontroll eller kontroll i enskilda fall, av att villkoren 1 och 2 i del A, villkoren 2 och 6 i del B samt villkoren 2 och 7 i del C i bilagan, samt de skyldigheter som avses i artikel 6.2, är uppfyllda,

▼B

b) kontroll i varje enskilt fall av att villkoren i bilagan är uppfyllda när det mottagits klagomål eller när den nationella regleringsmyndigheten av andra skäl misstänker att något villkor inte uppfylls eller när den nationella regleringsmyndigheten på eget initiativ gör en utredning,

c) förfaranden för eller bedömning av framställningar om beviljande av nyttjanderätter,

d) offentliggörande av jämförande kvalitets- och prisöversikter över tjänsterna till gagn för konsumenterna,

e) klart definierade statistiska syften,

f) de marknadsanalyser som avses i direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektiv) och direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster),

▼M1

g) skyddande av en effektiv användning och säkerställande av en ändamålsenlig förvaltning av radiofrekvenser,

h) utvärdering av sådan framtida utveckling av nät och tjänster som kan påverka de grossisttjänster som gjorts tillgängliga för konkurrenter.

▼M1

De uppgifter som avses i leden a, b, e, f, g och h i det första stycket får inte begäras in före ett marknadstillträde eller som villkor för detta.

▼B

2.  Om en nationell regleringsmyndighet kräver att ett företag skall tillhandahålla sådana uppgifter som anges i punkt 1 skall den upplysa företaget om det särskilda ändamål för vilket informationen skall användas.

Artikel 12

Administrativa avgifter

1.  De administrativa avgifter som tas ut av företag som tillhandahåller ett nät eller en tjänst i enlighet med allmän auktorisation eller som har beviljats nyttjanderätt skall

a) sammanlagt täcka enbart de administrativa kostnader som uppkommer för förvaltning, kontroll och genomförande av systemet med den allmänna auktorisationen, samt för nyttjanderätter och för de särskilda skyldigheter som avses i artikel 6.2, som får inbegripa kostnader för internationellt samarbete, harmonisering och standardisering, marknadsanalys, övervakning av efterlevnaden och annan kontroll av marknaden samt lagstiftningsarbete som inbegriper utarbetande och genomförande av sekundärrätt och förvaltningsbeslut, t.ex. beslut om tillträde och samtrafik, och

b) åläggas de enskilda företagen på ett objektivt, öppet redovisat och proportionellt sätt så att de administrativa tilläggskostnaderna och de därmed sammanhängande avgifterna minimeras.

2.  När nationella regleringsmyndigheter tar ut administrativa avgifter skall de årligen offentliggöra en översikt över sina administrativa kostnader och den sammanlagda summan av uppburna avgifter. Mot bakgrund av skillnaden mellan summan av avgifterna och de administrativa kostnaderna skall lämpliga justeringar göras.

Artikel 13

Avgifter för nyttjanderätter och rättigheter att installera faciliteter

Medlemsstaterna får låta den berörda myndigheten införa avgifter för nyttjanderätter till radiofrekvenser eller nummer eller för rättigheter att installera faciliteter på, över eller under offentlig eller privat egendom, varvid avgifterna skall beakta behovet av en optimal användning av dessa resurser. Medlemsstaterna skall säkerställa att avgifterna är sakligt motiverade, öppet redovisade, icke-diskriminerande och proportionella till det avsedda syftet, och att de tar hänsyn till de mål som avses i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

▼M1

Artikel 14

Ändring av rättigheter och skyldigheter

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att rättigheter, villkor och förfaranden avseende allmänna auktorisationer och nyttjanderätter eller rättigheter att installera faciliteter endast ändras i sakligt motiverade fall och på ett proportionellt sätt, i tillämpliga fall med beaktande av de särskilda villkor som är tillämpliga på överföring av rättigheter att utnyttja radiofrekvenser. Utom i de fall då ändringarna är obetydliga och har överenskommits med innehavaren av rättigheterna eller den allmänna auktorisationen, ska anmälan om avsikten att företa sådana ändringar göras på lämpligt sätt och berörda parter, inbegripet användare och konsumenter, ska få en tillräcklig tidsfrist om minst fyra veckor, utom i undantagsfall, för att kunna lämna sina synpunkter på de föreslagna ändringarna.

2.  Medlemsstaterna ska inte begränsa eller återkalla rättigheter att installera faciliteter eller rättigheter att utnyttja radiofrekvenser före utgången av den tidsperiod för vilken de tilldelats utom när detta är berättigat och sker i enlighet med bilagan och relevanta nationella bestämmelser om kompensation för återkallande av rättigheter.

▼B

Artikel 15

Offentliggörande av information

▼M1

1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att all relevant information om rättigheter, villkor, förfaranden, administrativa avgifter, avgifter och beslut som rör allmänna auktorisationer, nyttjanderätter och rättighet att installera faciliteter offentliggörs och hålls aktuell på ett lämpligt sätt så att alla berörda parter lätt kan få tillgång till informationen.

▼B

2.  Om den information som avses i punkt 1 finns att tillgå på olika förvaltningsnivåer, särskilt information som rör förfaranden och villkor för rättigheter att installera faciliteter, skall den nationella regleringsmyndigheten beakta de kostnader som är involverade och bemöda sig om att utarbeta en användarvänlig översikt över all sådan information, inklusive uppgifter om berörd förvaltningsnivå och ansvariga myndigheter, så att det blir lättare att ansöka om rättigheter att installera faciliteter.

Artikel 16

Översynsförfaranden

Kommissionen skall regelbundet se över hur de nationella auktorisationssystemen fungerar och hur tillhandahållandet av tjänster över nationsgränserna inom gemenskapen utvecklas samt rapportera detta till Europaparlamentet och rådet, varvid det första rapporteringstillfället skall infalla senast tre år efter den tillämpningsdag som avses i artikel 18.1 andra stycket. För detta ändamål får kommissionen begära in upplysningar från medlemsstaterna, vilka skall lämnas utan onödigt dröjsmål.

Artikel 17

Befintliga auktorisationer

▼M1

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9a i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet) ska medlemsstaterna anpassa de allmänna auktorisationer och enskilda nyttjanderätter som gäller den 31 december 2009, till artiklarna 5, 6 och 7 och bilagan i detta direktiv senast den 19 december 2011.

2.  Om tillämpningen av punkt 1 innebär en inskränkning av de rättigheter eller en utvidgning av de skyldigheter som gäller enligt redan befintliga allmänna auktorisationer och enskilda nyttjanderätter, får medlemsstaterna förlänga giltighetstiden för dessa auktorisationer och rättigheter till senast den 30 september 2012, under förutsättning att andra företags rättigheter enligt gemenskapslagstiftningen inte påverkas av detta. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana förlängningar och motivera dem.

▼B

3.  Om den berörda medlemsstaten kan visa att avskaffandet av ett villkor för auktorisation avseende tillträde till elektroniska kommunikationsnät som var i kraft före den tidpunkt som avses i punkt 1 ger upphov till alltför stora problem för företag som har kunnat åtnjuta föreskrivet tillträde till ett annat nät, och om det är omöjligt för dessa företag att förhandla fram nya avtal på rimliga kommersiella villkor före den tidpunkt som avses i punkt 1, får medlemsstaterna begära en tillfällig förlängning av det/de aktuella villkoret/villkoren. En sådan begäran skall lämnas in senast den tillämpningsdag som avses i artikel 18.1 andra stycket, med angivande av villkor och tidsperiod för den tillfälliga förlängning som begärs.

Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om skälen för en begäran om förlängning. Kommissionen skall beakta en sådan begäran, med hänsyn till den särskilda situationen i den medlemsstaten och det/de företag som berörs, samt behovet av att säkerställa konsekventa regler på gemenskapsnivå. Kommissionen skall fatta beslut om att bevilja eller avslå begäran, och i det förra fallet om omfattningen och tiden för den beviljade förlängningen. Kommissionen skall meddela den berörda medlemsstaten sitt beslut inom sex månader efter mottagandet av ansökan om förlängning. Sådana beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 18

Genomförande

1.  Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 24 juli 2003. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 25 juli 2003.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv samt texterna till eventuella senare ändringar av dessa bestämmelser.

Artikel 19

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 20

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.




BILAGA

▼M1

Villkoren i denna bilaga utgör en uttömmande förteckning över villkor som får knytas till allmänna auktorisationer (del A), nyttjanderätter till radiofrekvenser (del B) och nyttjanderätter till nummer (del C) enligt artiklarna 6.1 och 11.1 a, inom de begränsningar som anges i artiklarna 5, 6, 7, 8 och 9 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

▼B

A.   Villkor som får knytas till allmänna auktorisationer

1.

Ekonomiska bidrag för finansiering av samhällsomfattande tjänster i enlighet med direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster).

2.

Administrativa avgifter i enlighet med artikel 12 i detta direktiv.

3.

Samverkan mellan tjänster och samtrafik mellan nät i enlighet med direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektiv).

▼M1

4.

Slutanvändares tillträde till nummer i den nationella nummerplanen, nummer från det europeiska nummerplanen och den allmänna internationella frisamtalstjänsten samt, när detta är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, från andra medlemsstaters nummerplaner, och villkor i enlighet med direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster).

▼B

5.

Krav för miljön och fysisk planering och markanvändning samt krav och villkor som är kopplade till beviljande av tillträde till eller användning av offentlig- eller privatägd mark och villkor som är kopplade till samlokalisering och gemensamt utnyttjande av faciliteter i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv), inbegripet, i tillämpliga fall, alla finansiella eller tekniska garantier som behövs för att säkerställa att infrastrukturarbetena utförs på ett korrekt sätt.

6.

Sändningsplikt (”must carry”) i enlighet med direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster).

▼M1

7.

Skydd av personuppgifter och privatliv som är specifikt för sektorn för elektronisk kommunikation i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (direktivet om privatliv och elektronisk kommunikation) ( 9 ).

8.

Konsumentskyddsbestämmelser som är specifika för sektorn för elektronisk kommunikation, inbegripet villkor enligt direktiv 2002/22/EG (direktivet om samhällsomfattande tjänster) och villkor om tillgång för användare med funktionshinder enligt artikel 7 i det direktivet.

▼B

9.

Begränsningar i fråga om överföring av olagligt innehåll i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden ( 10 ), samt begränsningar i fråga om överföring av skadligt innehåll i enlighet med artikel 2a.2 i rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television ( 11 ).

10.

Information som skall tillhandahållas i enlighet med ett anmälningsförfarande enligt artikel 3.3 i detta direktiv eller för andra ändamål, som är upptagna i artikel 11 i detta direktiv.

11.

Möjliggörande av laglig avlyssning för behöriga nationella myndigheter i enlighet med ►M1  direktiv 2002/58/EG ◄ och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter ( 12 ).

▼M1

11a.

Villkor för användning för meddelanden från offentliga myndigheter till allmänheten för att varna för överhängande hot och lindra konsekvenserna av stora katastrofer.

▼M1

12.

Villkor för användning vid stora katastrofer eller nationella nödsituationer för att trygga kommunikationen mellan larmtjänster och myndigheter.

▼B

13.

Åtgärder för att i enlighet med gemenskapslagstiftningen begränsa allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält från elektroniska kommunikationsnät.

14.

Andra tillträdesskyldigheter än de som avses i artikel 6.2 i detta direktiv som gäller för företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i enlighet med direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektiv).

15.

Upprätthållande av de allmänna kommunikationsnätens integritet i enlighet med direktiv 2002/19/EG (tillträdesdirektiv) och direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster), inbegripet villkor för att förhindra elektromagnetiska störningar mellan elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster i enlighet med rådets direktiv 89/336/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet ( 13 ).

▼M1

16.

Säkerhet för allmänna nät mot otillåtet tillträde i enlighet med direktiv 2002/58/EG (direktivet om privatliv och elektronisk kommunikation).

▼B

17.

Villkor för användning av radiofrekvenser, i enlighet med artikel 7.2 i direktiv 1999/5/EG, om sådan användning inte är underkastad enskilda nyttjanderätter enligt artikel 5.1 i det här direktivet.

18.

Åtgärder för att säkerställa överensstämmelse med standarderna och/eller specifikationerna i artikel 17 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

▼M1

19.

Insynsskyldigheter för leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster som tillhandahålls via offentliga kommunikationsnät och som är tillgängliga för allmänheten, vars syfte är att säkerställa uppkoppling mellan användare, i enlighet med de mål och principer som fastställs i artikel 8 i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet), offentliggörande av alla villkor som begränsar tillträde till och/eller användning av tjänster och tillämpningar om sådana villkor tillåts av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen samt, om det är nödvändigt och proportionerligt, tillgång för de nationella regleringsmyndigheterna till sådana uppgifter som de behöver för att kunna kontrollera att offentliggörandet är korrekt.

▼B

B.   Villkor som får knytas till nyttjanderätter till radiofrekvenser

▼M1

1.

Skyldighet att tillhandahålla en tjänst eller använda en typ av teknik för vilken nyttjanderätt till frekvensen har beviljats, i förekommande fall inbegripet krav på täckning och kvalitet.

2.

Faktiskt och effektivt utnyttjande av frekvenserna i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

▼B

3.

Tekniska och operativa villkor som är nödvändiga för att undvika skadlig störning och för att begränsa att allmänheten exponeras för elektromagnetiska fält, när sådana villkor skiljer sig från dem som ingår i den allmänna auktorisationen.

4.

Maximal giltighetstid i enlighet med artikel 5 i detta direktiv, med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella frekvensplanen.

5.

Överlåtelse av rättigheter på rättsinnehavarens initiativ och villkor för detta i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

6.

Avgifter för nyttjanderätter i enlighet med artikel 13 i detta direktiv.

7.

Varje åtagande som under ett urvalsförfarande baserat på konkurrens och jämförelse har gjorts av det företag som erhåller nyttjanderätten.

8.

Skyldigheter i enlighet med tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser.

▼M1

9.

Skyldigheter som särskilt avser utnyttjande av radiofrekvenser i experimentsyfte.

▼B

C.   Villkor som får knytas till nyttjanderätter till nummer

▼M1

1.

Angivande av den tjänst som numret ska användas för, inbegripet varje krav som ställs för tillhandahållandet av tjänsten och, för att undvika oklarheter, taxeprinciper och maximipriser vilka kan gälla särskilda nummerserier i syfte att säkra skyddet av konsumenterna i enlighet med artikel 8.4b i direktiv 2002/21/EG (ramdirektivet).

▼B

2.

Faktiskt och effektivt utnyttjande av numren i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

3.

Krav på nummerportabilitet i enlighet med direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster).

4.

Skyldighet att tillhandahålla offentliga uppgifter i form av abonnentförteckningar i enlighet med artiklarna 5 och 25 i direktiv 2002/22/EG (direktiv om samhällsomfattande tjänster).

5.

Maximal giltighetstid i enlighet med artikel 5 i detta direktiv med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen.

6.

Överlåtelse av rättigheter på initiativ av rättsinnehavaren och villkor för en sådan överlåtelse i enlighet med direktiv 2002/21/EG (ramdirektiv).

7.

Avgifter för nyttjanderätter i enlighet med artikel 13 i detta direktiv.

8.

Varje åtagande som under loppet av ett urvalsförfarande baserat på konkurrens eller jämförelse har gjorts av det företag som erhåller nyttjanderätten.

9.

Skyldigheter i enlighet med tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer.



( 1 ) EGT C 365 E, 19.12.2000, s. 230 och EGT C 270 E, 25.9.2001, s. 182.

( 2 ) EGT C 123, 25.4.2001, s. 55.

( 3 ) Europaparlamentets yttrande av den 1 mars 2001 (EGT C 277, 1.10.2001, s. 116), rådets gemensamma ståndpunkt av den 17 september 2001 (EGT C 337, 30.11.2001, s. 18) och Europaparlamentets beslut av den 12 december 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT). Rådets beslut av den 14 februari 2002.

( 4 ) EGT L 91, 7.4.1999, s. 10.

( 5 ) EGT L 320, 28.11.1998, s. 54.

( 6 ) Se s. 7 i detta nummer av EGT.

( 7 ) Se s. 33 i detta nummer av EGT.

( 8 ) Se s. 51 i detta nummer av EGT.

( 9 ) EGT L 201, 31.7.2002, s. 37.

( 10 ) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

( 11 ) EGT L 298, 17.10.1989, s. 23. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60).

( 12 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

( 13 ) EGT L 139, 23.5.1989, s. 19. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/68/EEG (EGT L 220, 30.8.1993, s. 1).

Top