Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission väckt den 30 juni 2005 av Republiken Grekland

(mål T-243/05)

(2005/C 205/64)

Rättegångsspråk: grekiska

Republiken Grekland, har den 30 juni 2005 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av G. Kanellopouolos och E. Svolopoulou.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

Grunder och huvudargument

Kommissionen har genom det ifrågasatta beslutet, vid avslutande av räkenskaperna enligt förordning (EEG) nr 729/70, uteslutit vissa utgifter från gemenskapsfinansiering som Republiken Grekland har haft inom området för jordbruksprodukter, olivolja och offentlig kontroll med följd att de ifrågavarande beloppen inte ansetts utgöra gemenskapsutgifter och därför belastats Republiken Grekland.

Till stöd för sin talan har sökanden anfört att kommissionen inte haft befogenhet att genomföra de ifrågasatta korrigeringarna eftersom medlemsstaten haft dessa utgifter vid en tidpunkt 24 månader före kommissionens första meddelande om de ifrågasatta utgifterna.

Vad gäller den schablonmässiga korrigeringen på 5 procent på området för jordbruksprodukter som genomfördes med stöd av det ifrågasatta beslutet och som motiverades med att de grekiska myndigheterna, trots de framsteg som gjorts, fortsatt att göra utbetalningar också i fall där ersättningsanspråken inte på ett riktigt sätt kontrollerats, ifrågasätter sökanden de faktiska omständigheter som kommissionen gjort gällande och hävdar att kommissionen missuppfattat sakomständigheterna samt inte tillräckligt motiverat det ifrågasatta beslutet. Sökanden hävdar vidare att kommissionen åsidosatt riktlinjerna i dokument nr VI/5330/97 och proportionalitetsprincipen, gjort en felaktig bedömning av sakomständigheterna samt inte tillräckligt motiverat den schablonmässiga korrigeringen på 5 procent.

Vad gäller korrigeringarna på området för den offentliga kontrollen gör sökanden gällande att de försenade betalningarna, som de ifrågasatta korrigeringarna avsåg, berott dels på nödvändigheten av en utökad kontroll på grund av den konstaterade avvikelsen på de anmälda arealerna, dels av extraordinära omständigheter, närmare bestämt inlämnandet och prövningen av invändningar till följd av fel i bokföringen som uppkommit på grund av konstaterade omständigheter som inträtt efter det att utbetalningarna skett, och i ett särskilt fall en arbetsvägran, som utgjorde ett fall av force majeure.