Talan mot Europeiska gemenskapernas kommission, väckt den 13 oktober 2004 av Republiken Frankrike

(Mål T-425/04)

(2005/C 19/64)

Rättegångsspråk: franska

Republiken Frankrike har den 13 oktober 2004 väckt talan vid Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt mot Europeiska gemenskapernas kommission. Sökanden företräds av Ronny Abraham, Géraud de Bergues och Stéphanie Ramet, med delgivningsadress i Luxemburg.

Sökanden yrkar att förstainstansrätten skall

Grunder och huvudargument

Sökanden åberopar till stöd för sin talan i första hand ett åsidosättande av väsentliga formföreskrifter och av rätten till försvar. Enligt sökanden har kommissionen grundat sitt beslut på omständigheter, bland annat yttranden från regeringen av den 12 juli 2002, som inte omfattas av förfarandet såsom detta avgränsats genom beslutet att inleda förfarandet. Sökanden hävdar att kommissionen borde ha inlett ett utvidgat förfarande genom att anta ett nytt beslut att inleda ett förfarande.

Sökanden åberopar dessutom som stöd för sin talan en felaktig rättslig bedömning av begreppet statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG. Enligt sökanden har kommissionen på ett felaktigt sätt tillämpat principen om en medveten privat investerare i en marknadsekonomi. Enligt sökanden medför regeringsyttrandena inte en förpliktelse för staten och kan därmed inte klassificeras som statligt stöd, och principen om en medveten privat investerare är därför inte tillämplig. Sökanden hävdar dessutom att kommissionen felaktigt har hävdat att det föreligger ett statligt stöd på grund av två olika åtgärder, beträffande vilka kommissionen medger att de sedda var och en för sig inte utgör sådana nödvändiga omständigheter för att kunna klassificeras som statligt stöd. Dessa tillfällen utgörs av förklaringar från juli 2002 och ett förslag om aktieägartillskott från december 2002.

Sökanden hävdar vidare att kommissionen har gjort en uppenbart oriktig bedömning då den ansett att man av innehållet i utfrågningen av den 12 juli 2002 kan dra slutsatsen att det handlar om en förpliktelse för aktieägaren staten, och att den skulle ha haft en inverkan på marknadssituationen i december.

Slutligen hävdar sökanden att resonemanget innehåller motstridigheter och brister vilket medför att det ifrågasatta beslutet är bristfälligt motiverat.