Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014TN0680

Mål T-680/14: Talan väckt den 19 september 2014 – Lupin mot kommissionen

EUT C 439, 8.12.2014, p. 33–33 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

8.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 439/33


Talan väckt den 19 september 2014 – Lupin mot kommissionen

(Mål T-680/14)

(2014/C 439/43)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Lupin Ltd. (Maharashtra, Indien) (ombud: M. Pullen, R. Fawcett-Feuillette, M. Boles, Solicitors, V. Wakefield, Barrister, och M. Hoskins QC)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökanden yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara det angripna beslutet i den del det där slås fast att Lupin har åsidosatt artikel 101 FEUF, och/eller

upphäva eller nedsätta det bötesbelopp som Lupin ålagts, och

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Sökanden har genom förevarande talan yrkat att tribunalen till viss del ska ogiltigförklara kommissionens beslut C(2014) 4955 final av den 9 juli 2014 angående ett förfarande enligt artikel 101 FEUF och artikel 102 FEUF (AT.39612-Perindopril (SERVIER)).

Till stöd för sin talan åberopar sökanden tre grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att sökanden hade gjort sig skyldig till ett agerande som genom sitt syfte utgjorde en överträdelse av artikel 101 FEUF. Till utveckling av den första grunden anför sökande följande:

Kommissionens bedömning är rättsstridig, eftersom den innefattar ett helt nytt juridiskt test, som dessutom är oriktigt. I synnerhet är detta test beroende av att det har skett en betalning av ett ”betydande incitament”, vilket enligt sökanden inte avspeglas i gällande rättspraxis och är juridiskt sett oriktigt.

Kommissionens har vid sin bedömning i det angripna beslutet inte endast bortsett från och underlåtit att genomföra målen med konkurrensrätten, utan även målen med patenträtten och den moderna civilprocessrätten. Enligt sökanden borde kommissionen ha bedömt frågan om konkurrensbegränsning genom syfte mot bakgrund av principen om accessoriska begränsningar och/eller mot bakgrund av de principer som fastställdes i domen i målet Wouters. Kommissionens underlåtenhet att göra detta innebar att den gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning.

2.

Andra grunden: Kommissionen gjorde en felaktig rättstillämpning när den slog fast att sökanden hade gjort sig skyldig till ett agerande som genom sitt syfte utgjorde en överträdelse av artikel 101 FEUF. Sökanden anser att kommissionens metod för att fastställa huruvida ett förlikningsavtal avseende patent skulle anses utgöra en överträdelse genom resultat hade samma brister som dess metod i fråga om överträdelser genom syfte.

3.

Tredje grunden: Det var fel av kommissionen att ålägga sökanden böter över huvud taget. Alternativt görs gällande att de böter som ålades var alltför höga och ska därför nedsättas. Till utveckling av den tredje grunden anför sökande följande:

Det agerande som lades sökanden till last var nytt och utgjorde inte grund för att ålägga böter. Alternativt görs gällande att detta utgjorde grund för att ålägga symboliska böter.

Böternas storlek avspeglar inte det förhållandet att den överträdelse som sökanden påstås ha gjort sig skyldig till relativt sett inte var särskilt allvarlig och inte pågick särskilt länge.

Kommissionen tog inte hänsyn till det legitima värdet av de immateriella rättigheter som sökanden överfört till Servier.

Kommissionen åsidosatte likabehandlingsprincipen i förhållande till de böter som ålagts Krka.


Top