—

Sökandena har i detta sammanhang bland annat gjort gällande att svaranden, vad gäller tillgång till handlingar, skulle ha granskat de övriga mottagarnas argument med avseende på meddelandet om invändningar på samma sätt som övriga handlingar som eventuellt kunde ha en ansvarsfriande verkan.

—

Det anförs vidare att vid en enhetlig, upprepad eller en enda, fortlöpande överträdelse är tillgången till övriga deltagares yttranden avseende meddelandet om invändningar den processuella motvikten till att tillskrivas ansvar för andra deltagares överträdelser.

—

Det påstås dessutom att sökandena, i deras egenskap av företag med säte i tyskspråkiga kantonen Aargau (Schweiz), har rätt att kommunicera med svaranden på tyska, eftersom tyska är ett officiellt språk inom kantonen.

—

Sökandena gör gällande att enbart ett allmänt påstående om en enhetlig, upprepad eller en enda, fortlöpande överträdelse inte är nog för att ge svaranden behörighet vad gäller tredjelandsöverträdelser. Tvärtom måste svarande även i sådana fall i detalj granska projekt och/eller handlanden utanför EES med hänsyn till deras direkta, väsentliga och förutsägbara verkningar inom EES.

—

Överträdelserna är inte enhetliga, särskilt inte vad gäller land- och sjökablar. Varorna och tjänsterna är nämligen inte lika och inte heller genomförandesätten och det föreligger endast en delvis överensstämmelse vad gäller de företag och fysiska personer som deltagit. Överträdelserna kompletterar heller inte varandra.

—

För varje enskilt deltagande företag är svaranden skyldig att förebringa stark och samstämmig bevisning för överträdelserna, bland annat vad avser deltagandets inledning, men även vad gäller dess oavbrutna förlopp.

—

Om det endast rör sig om ett delvist direkt deltagande i en enhetlig, upprepad eller en enda, fortlöpande överträdelse, måste svaranden konkret visa att det deltagande företaget sökte bidra till att uppnå all de gemensamma målen och, inom ramen för den övergripande planen, hade kännedom om de andra deltagarnas alla övriga olagliga handlanden och rimligen kunde förutse dessa. Eftersom svaranden inte har inkommit med denna bevisning, i vart fall inte fullständig sådan, kunde den inte hålla sökandena ansvariga för det sammantagna rättsstridiga handlandet.

—

Enligt sökandena grundas beslutet på en rad hypoteser avseende vilka svaranden inte har företett stark och samstämmig bevisning. Vad särskilt avser sökandens förmodade inledande av sitt deltagande, har svaranden förvrängt bevisningen, dragit spekulativa slutsatser och bortsett från alternativa förklaringar som åtminstone varit tänkbara.

—

Beslutet är dessutom motsägelsefullt, eftersom det anges i dess artikeldel att det rör sig om en enda, fortlöpande överträdelse, samtidigt som det i skälen talas om en enhetlig, upprepad överträdelse.

—

Avvikelser från grundregeln i artikel 13 i riktlinjerna för beräkning av böter då referensåret bestäms är godtycklig då en fullgod motivering saknas.

—

Det är dessutom motsägelsefullt och strider mot principen non bis in idem att vid bedömningen av en överträdelses allvar, inom ramen för fastställelsen av grundbeloppet, basera sig på en enhetlig, upprepad eller en enda, fortlöpande överträdelse vars allvar enhetligt beräknas till 15 procent, samtidigt som en ytterligare ökning med 2 procent fastställs för vissa parters delaktighet i samverkan som helhet. Vid fastställandet av grundbeloppet skulle svaranden redan ha beaktat den omständigheten att sökandena inte var ansvariga för hela samverkan.

—

Genom att beteckna sökandena såsom sekundära eller perifera deltagare skulle svaranden ha grundat sig på sökandenas verkliga roll i samverkan som helhet och inte på ett antal osäkra och obetydliga bevismedel.

—

Det har även anförts att en nedsättning av böterna med 5 procent är för liten och inte motsvarar den relativa betydelsen av, å ena sidan, den roll som kartellorganisatörerna och huvuddeltagarna spelat och, å andra, sidan sökandenas obetydliga roll.