—

Bricmate AB, genom C. Dackö, U. Käll och M. Johansson, advokater,

—

Europeiska unionens råd, genom S. Boelaert och A. Norberg, båda i egenskap av ombud, biträdda av B. O’Connor, solicitor, och S. Gubel, avocat,

—

Europeiska kommissionen, genom M. França och J. Enegren, båda i egenskap av ombud,

1

Begäran om förhandsavgörande avser giltigheten av rådets genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 av den 12 september 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 238, s. 1).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Bricmate AB (nedan kallat Bricmate) och Tullverket om sistnämnda myndighets påförande av preliminär antidumpningstull på Bricmates import av keramiska plattor från Kina.

3

I artikel 1.1 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, s. 51) (nedan kallad grundförordningen) fastställs att ”[e]n antidumpningstull får tillämpas på alla dumpade produkter vilkas övergång till fri omsättning inom [Europeiska unionen] vållar skada.”

4

Artikel 3 i grundförordningen har rubriken ”Fastställande av skada”. Artikel 3.1, 3.2, 3.3, 3.5 och 3.6 har följande lydelse:

”1.   Enligt denna förordning ska, om inte annat anges, begreppet skada avse väsentlig ’skada’ för [unions]industrin, risk för väsentlig skada för [unions]industrin eller avsevärd försening av etablerandet av sådan industri och begreppet ska tolkas enligt bestämmelserna i denna artikel.

2.   Fastställande av skada ska grundas på faktiska bevis och ska inbegripa en objektiv granskning av såväl

3   Med avseende på den dumpade importens omfattning ska det övervägas huruvida en betydande ökning av dumpad import ägt rum antingen i absoluta tal eller i förhållande till produktion eller konsumtion i [unionen]. Vad avser den dumpade importens inverkan på priserna ska det övervägas huruvida de dumpade importprodukterna sålts till betydligt lägre pris än priset för den likadana produkten framställd av [unions]industrin, eller om denna import annars leder till att priserna sänks väsentligt eller till att väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras. Varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande.

…

5.   Granskningen av den dumpade importens inverkan på den berörda [unions]industrin ska innefatta en bedömning av alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd, inbegripet den omständigheten att en industri ännu inte har återhämtat sig från verkan av tidigare dumpning eller subventionering, storleken på den faktiska dumpningsmarginalen, faktisk och möjlig nedgång i försäljning, vinst, tillverkningsvolym, marknadsandel, produktivitet, avkastning på investeringar, kapacitetsutnyttjande, faktorer som påverkar [unions]priser, faktiska och möjliga negativa verkningar på likviditetsflödet, lagerhållning, sysselsättning, löner, tillväxt och förmåga att anskaffa kapital eller investeringsmedel. Denna uppräkning är inte uttömmande och varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande.

6.   Av den relevanta bevisning som framläggs enligt punkt 2 ska det framgå att den dumpade importen vållar skada i den mening som avses i denna förordning. Detta innebär särskilt att det påvisas att den omfattning eller de prisnivåer som avses i punkt 3 ligger bakom den inverkan på [unions]industrin som avses i punkt 5 och att denna inverkan är så omfattande att den kan betecknas som väsentlig.”

5

Artikel 17 i grundförordningen har rubriken ”Stickprov”. I artikel 17.1 föreskrivs att ”[i] de fall där antalet klagande, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner genom statistiskt representativa stickprov som utförs på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller till den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande”.

6

I artikel 17.2–17.4 i grundförordningen föreskrivs hur stickproven ska väljas och hur dumpningsmarginalen ska beräknas i dessa fall.

7

Artikel 20 i grundförordningen har rubriken ”Utlämnande av uppgifter”. Artikel 20.1 har följande lydelse:

”De klagande, importörer, exportörer och deras intresseorganisationer, samt företrädare för exportlandet, får begära att uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för införandet av provisoriska åtgärder lämnas ut. En sådan begäran ska göras skriftligen omedelbart efter det att de provisoriska åtgärderna har införts och uppgifterna ska därefter så snart som möjligt lämnas ut skriftligen.”

8

Den 16 mars 2011 antog Europeiska kommissionen förordning (EU) nr 258/2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 70, s. 5) (nedan kallad förordningen om preliminär tull).

9

I del B i förordningen om preliminär tull, som handlar om berörd produkt och likadan produkt, återfanns under rubriken ”Likadan produkt” skälen 27–32. De hade följande lydelse:

10

I del D i förordningen om preliminär tull, som handlar om fastställande av skada, återfanns skälen 68–111. Skäl 71 och 72 återfanns under led 2 i denna del, under rubriken ”Förbrukning i unionen”. De hade följande lydelse:

11

Led 2 i denna del innehöll en Tabell 1 med rubriken ”Förbrukning” i vilken nedanstående angavs:

12

Led 3 i nämnda del D hade rubriken ”Import från Kina” och inbegrep led 3.1 med rubriken ”Volym, marknadsandel och pris för importen av den berörda produkten”. Här återfanns skälen 73–75, vilka hade följande lydelse:

(74)

Den sammanlagda importvolymen från Kina minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden och uppgick till 66 miljoner m2 under undersökningsperioden. Minskningstrenden som sådan är i linje med den minskade förbrukningen, men den är mycket mindre markant och inträffade mellan 2007 och 2009. Mellan 2009 och undersökningsperioden ökade importvolymerna från Kina med 6 %. En analys för hela skadeundersökningsperioden visar att marknadsandelen för kinesisk import i själva verket ökade med 35 %, från 4,8 % 2007 till 6,5 % under undersökningsperioden.

(75)

Priserna för kinesisk import minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden, från 4,7 EUR/m2 till 4,5 EUR/m2.”

13

Skälen 76 och 77 återfanns under led 3.2 med rubriken ”Prisunderskridande”. I dessa skäl angavs följande:

14

Del E i förordningen om preliminär tull, handlade om orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit (nedan kallat orsakssambandet mellan importen och skadan). I denna del återfanns ett led 2 angående verkningarna av importen från Kina. Skälen 114 och 116 i denna del hade följande lydelse:

15

Del F i förordningen om preliminär tull hade rubriken ”Unionens intresse”. I skälen 144–146, vilka behandlade importörernas intressen, angavs följande:

16

I del A i förordning nr 917/2011 redovisas det administrativa förfarande som ledde fram till antagandet av provisoriska åtgärder. I del B, som har rubriken ”Berörd produkt och likadan produkt”, återfinns skälen 42–46, vilka har följande lydelse:

17

Del D i förordning nr 917/2011 handlar om den skada som vållats unionsindustrin och inbegriper skälen 99–137.

18

I denna del D i förordning nr 917/2011 återfinns led 1 som handlar om produktionen i unionen och unionsindustrin. Under led 1.1, som har rubriken ”Förbrukning i unionen”, återfinns skäl 100, vilket lyder som följer:

”Eftersom det inte har inkommit några synpunkter beträffande konsumtionen på unionsmarknaden bekräftas härmed slutsatserna i skälen 71 och 72 i förordningen om preliminär tull.”

19

Led 2 i nämnda del handlar om import från Kina och innehåller bland annat skälen 107 och 108. Dessa skäl har följande lydelse:

20

Del E i förordning nr 917/2011 handlar om orsakssambandet mellan importen och skadan och omfattar skälen 138–169.

21

Del F i förordning nr 917/2011 har rubriken ”Unionens intresse” och innehåller 5 led. Led 2 har rubriken ”Importörernas intresse” och i skälen 174 och 175 anges följande:

22

Artikel 1.1 i förordning nr 917/2011 har följande lydelse:

”En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på glaserade och oglaserade ’gatstenar’, trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade och oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 6907 10 00, 6907 90 20, 6907 90 80, 6908 10 00, 6908 90 11, 6908 90 20, 6908 90 31, 6908 90 51, 6908 90 91, 6908 90 93 och 6908 90 99, med ursprung i Folkrepubliken Kina.”

23

Den 7 maj 2010 mottog kommissionen ett klagomål i vilket det påstods att importen av keramiska plattor med ursprung i Kina hade dumpats och således vållat unionsindustrin väsentlig skada.

24

Till följd av detta meddelade kommissionen den 19 juni 2010 att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import av keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 160, s. 20). Undersökningen av dumpningen och den skada som vållats unionsindustrin omfattade perioden från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2010. Undersökningen av utvecklingstendenser av betydelse för bedömningen av skada och orsakssamband omfattade perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 mars 2010. Undersökningen omfattade alla keramiska plattor som importerats enligt tulltaxenumren 6907 och 6908 i kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) i ändrad lydelse (nedan kallad KN).

25

Bricmate är ett svenskt bolag som importerar keramiska plattor med ursprung i Kina. Inom ramen för antidumpningsförfarandet valdes Bricmate ut, tillsammans med sex andra bolag, för att ingå i urvalet av icke-närstående importörer. I detta sammanhang inkom Bricmate den 10 september 2010 till kommissionen med detaljerade upplysningar som svar på kommissionens frågeformulär. Den 10 december 2010 kompletterade Bricmate dessa upplysningar.

26

Den 16 mars 2011 antog kommissionen förordningen om preliminär tull Den 15 april 2011 inkom Bricmate till kommissionen med sina synpunkter på denna förordning. Kommissionen besvarade detta yttrande genom skrivelse av den 1 juli 2011 och tillställde bolaget ett allmänt meddelande av uppgifter, vilket kommissionen avsåg att grunda sig på i sitt förslag till Europeiska unionens råd om införande av slutgiltiga antidumpningsåtgärder.

27

Den 11 juli 2011 inkom Bricmate med sitt yttrande över det allmänna meddelandet av uppgifter, vilket bolaget senare kompletterade den 15 juli 2011, på begäran av förhörsombudet. Kommissionen bemötte bolagets yttrande genom skrivelse av den 27 juli 2011, och bolaget inkom med synpunkter på detta svar den 23 augusti 2011.

28

Den 12 september 2011 antog rådet förordning nr 917/2011.

29

Den 28 november 2011 väckte Bricmate med stöd av artikel 263 fjärde stycket FEUF talan vid Europeiska unionens tribunal om ogiltigförklaring av nämnda förordning. Genom beslut Bricmate/rådet (T‑596/11, EU:T:2014:53) avvisade tribunalen talan, eftersom sökanden inte var personligen berörd av den förordning som begärdes ogiltigförklarad och denna förordning medförde genomförandeåtgärder.

30

Med stöd av förordning nr 917/2011 fattade Tullverket från och med den 31 oktober 2011 till och med den 28 maj 2012 32 tulltaxeringsbeslut om påförande av antidumpningstull på Bricmates import av keramiska plattor från Kina.

31

Bricmate överklagade Tullverkets tulltaxeringsbeslut till förvaltningsrätten i Malmö. Bolaget har yrkat att förvaltningsrätten ska undanröja antidumpningstullen på grund av att förordning nr 917/2011 enligt bolaget är ogiltig. Bolaget har åberopat två grunder till stöd för sitt överklagande. Den första grunden är uppdelad i två delgrunder varav den första rör påstådda felaktigheter i den statistik från Eurostat som kommissionen förlitade sig på och den andra delgrunden rör unionsinstitutionernas underlåtenhet att utreda dessa felaktigheter. Den andra grunden rör kommissionens påstådda bristfälliga handlande gentemot Bricmate i undersökningen.

32

Förvaltningsrätten har understrukit att den inte kan utesluta att de argument som anförts av Bricmate bör anses välgrundade.

33

Leden a och b i den giltighetsfråga som förvaltningsrätten har hänskjutit avser således huruvida förordning nr 917/2011 är ogiltig på grund av att den statistik som kommissionen använt i sin undersökning var felaktig och att rådet och kommissionen således utgått från ett felaktigt antagande vid fastställandet av den skada som vållats unionsindustrin och av orsakssambandet.

34

Led c i giltighetsfrågan avser huruvida unionsinstitutionerna åsidosatte sin omsorgsplikt och artikel 3.2 och 3.6 i grundförordningen när de i skäl 108 i förordning nr 917/2011 angav att inga ändringar av den officiella statistiken hade bekräftats. Förvaltningsrätten har härvidlag utgått från Bricmates påståenden om att bolaget klagat hos kommissionen angående felaktigheter i statistiken från Eurostat.

35

Leden d–f i giltighetsfrågan avser huruvida kommissionen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet i den mening som avses i artikel 296 FEUF, Bricmates rätt till försvar samt artiklarna 17 och 20.1 i grundförordningen genom att inte beakta Bricmates argument angående såväl skillnaderna i tillverkningsprocessen mellan keramiska plattor med ursprung i Kina och keramiska plattor med ursprung i Europa som tillhandahållandet av dessa produkter på unionsmarknaden.

36

Förvaltningsrätten har härvidlag angett att Bricmate, som valts ut av kommissionen för att under antidumpningsförfarandet delta i stickprovsförfarandet för icke-närstående importörer, understrukit vikten av tillskärningsprocessen i Kina och uppgett sju sorters kakelserier som Bricmate inte kunde hitta i EU. Tulltaxenumren i KN som använts vid antidumpningsförfarandet och beräkningarna av skadan som vållats unionsindustrin tar dock inte hänsyn till dessa särskilda egenskaper. Förvaltningsrätten konstaterar att unionsinstitutionerna inte på ett klart och entydigt sätt förklarade hur informationen beaktats vid antagandet av förordningen om preliminär tull och förordning nr 917/2011, och för övrigt motsades Bricmates argument i viss mån av unionsinstitutionerna. I synnerhet konstaterar förvaltningsrätten att nämnda institutioner inte beaktade vare sig informationen om det begränsade utbudet av kakel och de påstådda skillnaderna i skärningsprocessen eller Bricmates yttranden. Det framgår härvidlag av tribunalens dom Gul Ahmed Textile Mills/rådet (T‑199/04, EU:T:2011:535, punkt 77) att när unionsinstitutionerna tillämpar ett stickprovsförfarande, måste de i princip beakta uppgifterna om export från alla företag i urvalet. Genom att bortse från de upplysningar som Bricmate lämnat har kommissionen åsidosatt bestämmelserna avseende stickprovsförfarandet i artikel 17 i grundförordningen.

37

Mot denna bakgrund har förvaltningsrätten beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande fråga till domstolen:

”Är [förordning nr 917/2011] ogiltig på någon av följande grunder:

38

Bricmate har, efter det att generaladvokaten föredragit sitt förslag till avgörande, genom skrivelse som inkom till domstolens kansli den 17 juni 2015, begärt att domstolen ska återuppta den muntliga delen av förfarandet. Till stöd för sin begäran har Bricmate i huvudsak anfört att kommissionen under förhandlingen medgav att den under slutfasen av antidumpningsundersökningen känt till att den då aktuella statistiken var felaktig. Enligt Bricmate utgör denna kännedom en ny omständighet som varken har avhandlats mellan parterna eller behandlats i förslaget till avgörande.

39

Varken i stadgan för Europeiska unionens domstol eller i domstolens rättegångsregler föreskrivs någon möjlighet för parterna att inkomma med yttranden över generaladvokatens förslag till avgörande (se dom Vnuk, C‑162/13, EU:C:2014:2146, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

40

Enligt artikel 252 andra stycket FEUF ska generaladvokaterna vid offentliga domstolssessioner, fullständigt opartiskt och oavhängigt, lägga fram motiverade yttranden i ärenden som enligt stadgan för Europeiska unionens domstol kräver deras deltagande. Domstolen är varken bunden av generaladvokatens förslag till avgörande eller av den motivering som ligger till grund för förslaget (se dom kommissionen/Parker-Hannifin Manufacturing och Parker-Hannifin, C‑434/13 P, EU:C:2014:2456, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

41

I enlighet med artikel 83 i domstolens rättegångsregler får emellertid domstolen, efter att ha hört generaladvokaten, besluta att den muntliga delen av förfarandet ska återupptas, bland annat om domstolen anser att den inte har tillräcklig kännedom om omständigheterna i målet, eller om en part, efter det att den muntliga delen har förklarats avslutad, har lagt fram en ny omständighet som kan ha ett avgörande inflytande på målets utgång, eller om målet ska avgöras på grundval av ett argument som inte har avhandlats mellan parterna eller de berörda som avses i artikel 23 i domstolens stadga (dom Nordzucker, C‑148/14, EU:C:2015:287, punkt 24).

42

Ett sådant fall föreligger inte här. Bricmate har under såväl den skriftliga som den muntliga delen av förfarandet framlagt samtliga de faktiska och rättsliga omständigheter som bolaget åberopat till stöd för sina yrkanden. Vad särskilt gäller den påstått nya omständighet som åberopades under förhandlingen konstaterar domstolen att denna diskuterades under nämnda delar av förfarandet. Domstolen finner således, efter att ha hört generaladvokaten, att den har tillgång till alla uppgifter den behöver för att kunna pröva målet och att dessa uppgifter varit föremål för diskussion inför domstolen.

43

Det saknas följaktligen skäl att återuppta den muntliga delen av förfarandet.

44

Förvaltningsrätten har ställt sin fråga, led a–c, för att få klarhet i huruvida förordning nr 917/2011 är ogiltig på grund av att unionsinstitutionerna dels gjorde sig skyldiga till sakfel och uppenbart felaktiga bedömningar inom ramen för antidumpningsundersökningen, eftersom de utgick från felaktig statistik från Eurostat vid fastställandet av den skada som vållats unionsindustrin och av orsakssambandet mellan importen och skadan, dels åsidosatte sin omsorgsplikt samt artikel 3.2 och 3.6 i grundförordningen, när de i skäl 108 i förordning nr 917/2011 angav att inga ändringar av den officiella statistiken hade bekräftats.

45

Vad särskilt gäller sakfel frågar sig förvaltningsrätten huruvida unionsinstitutionerna gjorde sig skyldiga till ett fel i fråga om omfattningen av importen av produkter som omfattas av KN-nummer 6908 90 99, eftersom omfattningen av den kinesiska importen avseende år 2009 och för undersökningsperioden hade överskattats med 1,3 miljoner m2 i förordning nr 917/2011. Förvaltningsrätten önskar även få klarhet i huruvida nämnda institutioner gjorde sig skyldiga till ett fel vad gäller import av produkter som omfattas av KN-nummer 6907 90 99, som numera har ersatts av KN-nummer 6907 90 80, så att omfattningen av importen för år 2009 och för undersökningsperioden överskattades med 10 %.

46

Domstolen erinrar inledningsvis om att det följer av fast rättspraxis att fastställande av huruvida unionsindustrin vållats skada förutsätter en bedömning av komplicerade ekonomiska situationer. Domstolsprövningen av en sådan bedömning är begränsad till en kontroll av att reglerna för handläggning och motivering har följts, att de faktiska omständigheter som lagts till grund för det angripna valet är materiellt riktiga, att bedömningen av dessa omständigheter inte är uppenbart felaktig och att det inte förekommit maktmissbruk. Detta gäller särskilt fastställande av faktorer som vållar unionsindustrin skada i en antidumpningsundersökning (se dom Ikea Wholesale, C‑351/04, EU:C:2007:547, punkt 41; dom Simon, Evers & Co, C‑21/13, EU:C:2014:2154, punkt 29; dom Valimar, C‑374/12, EU:C:2014:2231, punkt 51, och dom TMK Europe, C‑143/14, EU:C:2015:236, punkt 34).

47

När det i förevarande fall gäller omfattningen av importen av produkter som omfattas av KN-nummer 6908 90 99, har kommissionen i sitt skriftliga yttrande medgett att sifferuppgiften på 66023000 m2 avseende den kinesiska importen under undersökningsperioden, vilken förekom i skäl 73 i förordningen om preliminär tull, är felaktig. Kommissionen hävdar numera att omfattningen av denna import är 64821000 m2. I skäl 108 i förordning nr 917/2011 hänvisas till sifferuppgifterna i skäl 73 i förordningen om preliminär tull. För undersökningsperioden överskattar följaktligen förordning nr 917/2011 omfattningen av den kinesiska importen med 1202000 m2.

48

Vad därefter gäller importen av produkter som omfattas av KN-nummer 6907 90 99 framgår det av den statistik från Eurostat som kommissionen gett in till domstolen att för år 2009 uppgick den extra kvantiteten av dessa produkter med ursprung i Kina som importerades till Spanien till 881734 m2 och inte till 7373291 m2, såsom angavs i den statistik från Eurostat som användes av kommissionen, och för november månad 2009 uppgick den importerade extra kvantiteten till 64940 m2, och inte till 6565771 m2, såsom angavs i den statistik från Eurostat som användes av kommissionen.

49

Det kan således konstateras att vad gäller fastställandet av importens omfattning medger kommissionen att det föreligger materiella felaktigheter.

50

Det ska därför undersökas huruvida dessa felaktigheter kan medföra att förordning nr 917/2011 är ogiltig.

51

Bricmate har i detta sammanhang hävdat att dessa felaktigheter har minskat tillförlitligheten för flera av de makroekonomiska indikatorer som unionsinstitutionerna använt i det aktuella antidumpningsförfarandet, vilket lett till att dessa institutioners bedömningar har blivit uppenbart felaktiga. Enligt Bricmate är således indikatorerna felaktiga vad gäller omfattningen av importen från Kina, konsumtionen i unionen, marknadsandelen för import från Kina, marknadsandelen för unionsindustrin, importens snittpris samt skillnaden i pris mellan denna import och de priser som tillämpas i unionen.

52

Domstolen erinrar emellertid om att enligt artikel 3.2 i grundförordningen ska undersökningen för fastställande av skada för unionsindustrin inbegripa en objektiv granskning av såväl den dumpade importens omfattning och inverkan på priserna på unionsmarknaden för likadana produkter, som denna imports inverkan på unionsindustrin.

53

Vad gäller fastställandet av denna omfattning och dessa priser föreskrivs således i artikel 3.3 i grundförordningen vilka faktorer som ska beaktas, samtidigt som det anges att varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver vara avgörande i sig själva (se dom Neotype Techmashexport/kommissionen och rådet, C‑305/86 och C‑160/87, EU:C:1990:295, punkt 50).

54

Detsamma gäller den påverkan som den dumpade importen har haft på unionsindustrin. Det framgår nämligen av artikel 3.5 i grundförordningen att det ankommer på unionsinstitutionerna att bedöma alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden som har betydelse för industrins tillstånd, och varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande. Denna bestämmelse ger således institutionerna befogenhet att företa en skönsmässig bedömning vid granskningen och bedömningen av de olika uppgifterna (se, för ett liknande resonemang, dom Ikea Wholesale, C‑351/04, EU:C:2007:547, punkt 61).

55

Vad slutligen gäller orsakssambandet anges i artikel 3.6 i grundförordningen att unionsinstitutionerna måste visa att den omfattning eller de prisnivåer som avses i artikel 3.3 ligger bakom den inverkan på unionsindustrin som avses i artikel 3.5 och att denna inverkan är så omfattande att den kan betecknas som väsentlig.

56

Enligt dessa bestämmelser sammantagna ska det således fastställas huruvida det av samtliga relevanta faktorer följer att unionsinstitutionerna har visat att unionsindustrin har vållats väsentlig skada.

57

I förevarande fall framgår det av skäl 108 i förordning nr 917/2011 att även om de berörda parterna, efter översändandet av det allmänna meddelandet av uppgifter, ifrågasatte riktigheten av snittpriserna för import av de aktuella produkterna till vissa medlemsländer, fann unionsinstitutionerna likväl att ”skadebilden som helhet inte skulle förändras, och det skulle fortfarande finnas stora marginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande”.

58

Det kan konstateras att även om de materiella felaktigheterna som fastställts har påverkat vissa indikatorer, fanns det stora marginaler för prisunderskridande. De aktuella materiella felaktigheterna påverkade inte dessa marginaler. Det ska vidare understrykas att andra mikroekonomiska indikatorer, såsom lager, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöden, räntabilitet, löner och tillverkningskostnad, stöddes av uppgifter från de unionstillverkare som ingick i urvalet och – vilket inte har bestritts – inte påverkades av de materiella felaktigheter som konstaterats.

59

Det kan vidare konstateras att unionsinstitutionernas användning av korrigerade sifferuppgifter (nedan kallade de korrigerade sifferuppgifterna) i sina skriftliga yttranden inte har någon betydande inverkan på fastställandet av den skada som faktiskt vållats unionsindustrin och av orsakssambandet mellan importen och skadan.

60

Av de korrigerade sifferuppgifterna följer att omfattningen av importen från Kina mellan år 2007 och undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden) minskade med 15 % och inte med 3 %, såsom framgår av skälen 73 och 74 i förordningen om preliminär tull. I skäl 107 i förordning nr 917/2011 gjorde unionsinstitutionerna en riktig bedömning när de med beaktande av att konsumtionen i unionen minskat med 29 %, vilket motsvarar 30 % med tillämpning av de korrigerade sifferuppgifterna, fann att minskningen av importen från Kina och av konsumtionen i unionen innebar att de kinesiska importörerna trots allt kunnat öka sin marknadsandel i unionen.

61

Vad gäller den kinesiska importens andel av unionsmarknaden medger unionsinstitutionerna att enligt de korrigerade sifferuppgifterna ökade denna andel med 21 % och inte med 35 %, såsom framgår av skäl 73 i förordningen om preliminär tull, vilket i denna del återges i skäl 107 i förordning nr 917/2011. Nämnda marknadsandel måste dock trots detta fortfarande anses vara betydande och, såsom unionsinstitutionerna helt riktigt har påpekat i skäl 107, var denna marknadsandel ökande.

62

Vad gäller unionsindustrins marknadsandel medger unionsinstitutionerna, i sina skriftliga yttranden, att denna inte har minskat med en procentenhet, såsom anges i skäl 87 i förordningen om preliminär tull, utan var oförändrad under skadeundersökningsperioden. Det ska emellertid noteras att andra makroekonomiska indikatorer avseende unionsindustrin, såsom dess produktion, dess produktionskapacitet, dess försäljning, antalet anställda och de anställdas produktivitet, utvecklades i negativ riktning, vilket inte har bestritts.

63

Med tillämpning av de korrigerade sifferuppgifterna skulle snittpriset för den kinesiska importen under skadeundersökningsperioden ha ökat med 10 %, och inte minskat med 3 %, såsom angavs i skäl 73 i förordningen om preliminär tull. Det bör emellertid påpekas att såsom framgick av skäl 115 i förordningen om preliminär tull, var prisskillnaden mellan kinesisk import och unionsindustrins priser 50 % under skadeundersökningsperioden. Även om denna skillnad varit oförändrad, såsom undersökningen konstaterade, är den fortfarande betydande. Vidare anges i skäl 113 i förordning nr 917/2011 att undersökningen påvisade nivåer för prisunderskridande på mellan 43,2 % och 55,7 %. Eftersom dessa siffror härrör från uppgifter från bolagen som ingick i urvalet påverkas de inte av felaktigheterna i Eurostatuppgifterna.

64

Mot denna bakgrund finner domstolen att de korrigerade sifferuppgifterna inte påverkar den övergripande slutsats som unionsinstitutionerna dragit efter en undersökning av samtliga ekonomiska indikatorer. De gjorde således en riktig bedömning när de fann att unionsindustrin hade vållats skada och att det förelåg ett orsakssamband mellan importen och denna skada.

65

Slutligen har Bricmate gjort gällande att de materiella felaktigheter som de berörda parterna hävdat föreligger, varken har undersökts eller rättats till, trots att de åberopats i dessa parters yttranden och påpekats för unionsinstitutionerna innan förordning nr 917/2011 antogs. Dessa institutioner har därmed åsidosatt sin omsorgsplikt och bestämmelserna i artikel 3.2 och 3.6 i grundförordningen.

66

Vad gäller omfattningen av importen av produkter som omfattas av KN-nummer 6908 90 99 framgår av de uppgifter som lämnats till domstolen att kommissionen underrättades om den materiella felaktigheten under antidumpningsförfarandet och att den undersökte vilken inverkan denna felaktighet haft på fastställandet av den skada som vållats unionsindustrin. Av punkt 77 i det allmänna meddelandet av uppgifter av den 1 juli 2011 framgår således att kommissionen dragit slutsatsen att de skillnader i statistiken som konstaterats hade liten påverkan på den samlade bedömningen av skadan. Kommissionen fann därför att det inte var vare sig nödvändigt eller lämpligt att ändra de uppgifter som användes vid antidumpningsundersökningen. Unionsinstitutionerna har således med vederbörlig omsorg undersökt de uppgifter som framkommit av påståendena om att statistiken från Eurostat varit felaktig.

67

Vad gäller den oriktiga uppgiften för importen av produkter som omfattas av KN-nummer 6907 90 99 ska noteras att en annan berörd part under undersökningen underrättade kommissionen om de felaktigheter som fanns i statistiken från Eurostat beträffande den kinesiska importens snittpris. Kommissionen tog därför den 9 juni 2011 kontakt med Eurostat för att kontrollera huruvida uppgifterna var korrekta, inbegripet dem som gällde Konungariket Spanien. Eurostat svarade att en bekräftelse eller korrigering av statistiken krävde ett antal veckor, eftersom vissa av åtgärderna ankom på de spanska myndigheterna. Eurostat underrättade även kommissionen, genom skrivelse som mottogs den 15 juli 2011, om att det fanns motsägelser vad gällde uppgifterna rörande Konungariket Spanien för år 2009. Av handlingarna i målet framgår emellertid inte att kommissionen kontrollerade om det stämde att uppgifterna var oriktiga innan den antog förordning nr 917/2011.

68

Eftersom Eurostatuppgifternas riktighet var ifrågasatt ålåg det kommissionen att på eget initiativ värdera konsekvenserna av de oriktiga uppgifterna för fastställandet av skadan. Kommissionen kunde härvidlag inte nöja sig med att endast skicka en begäran om upplysningar till Eurostat och invänta de spanska myndigheternas reaktion. Tvärtom ankom det på kommissionen, i enlighet med artikel 3.2 i grundförordningen, att inkomma med faktiska bevis och genomföra en objektiv granskning av uppgifterna om priset på importen från Kina. Att Eurostat underlät att svara eller lämnade ofullständiga svar befriade således inte på något sätt kommissionen från dess skyldighet att genomföra denna bedömning. Domstolen finner följaktligen att unionsinstitutionerna inte med vederbörlig omsorg har undersökt de uppgifter som fanns i statistiken från Eurostat.

69

Denna underlåtenhet att undersöka uppgifterna angående snittpriser för och omfattningen av importen från Kina innebär emellertid inte att de slutsatser som unionsinstitutionerna har dragit är felaktiga. Såsom redan har påpekats ovan i punkt 55 och följande punkter på grundval av de korrigerade sifferuppgifterna, var utvecklingen för de korrigerade indikatorerna för fastställandet av den skada som vållats unionsindustrin och av orsakssambandet mellan importen och skadan totalt sett fortsatt densamma. Unionsinstitutionerna kunde således dra slutsatsen att unionsindustrin vållats skada och att det förelåg ett orsakssamband mellan importen och denna skada.

70

Mot denna bakgrund finner domstolen att unionsinstitutionerna inte har gjort sig skyldiga till någon uppenbart felaktig bedömning. Domstolen finner även att underlåtenheten att undersöka uppgifterna om priserna för och omfattningen av importer från Kina inte kan anses påverka slutsatsen att unionsindustrin vållats skada och att det föreligger ett orsakssamband mellan importen och skadan.

71

Förvaltningsrätten frågar sig huruvida förordning nr 917/2011 är ogiltig på grund av att kommissionen har åsidosatt sin motiveringsskyldighet och Bricmates rätt till försvar, artiklarna 17 och 20.1 i grundförordningen samt de skyldigheter som följer av artikel 296 FEUF, genom att inte beakta de argument Bricmate framfört, i egenskap av importör som ingår i urvalet, angående dels skillnaderna i tillverkningsprocessen mellan keramiska plattor med ursprung i Kina och sådana med ursprung i Europa, dels det begränsade utbudet av vissa typer av keramiska plattor på unionsmarknaden.

72

Bricmate har gjort gällande att unionsinstitutionerna har åsidosatt sin motiveringsskyldighet, eftersom de inte klart har förklarat hur de har beaktat de uppgifter om skärningsprocessen som bolaget har lämnat. I sitt svar på kommissionens frågeformulär av den 10 september 2010 underströk Bricmate särskilt vikten av processen för att skära de keramiska plattorna och angav sju sorters serier av keramiska plattor som Bricmate inte kunde hitta i EU. Tulltaxenumren i KN för de aktuella produkterna som använts vid antidumpningsförfarandet och beräkningarna av skadan för unionsindustrin tar dock inte hänsyn till dessa skillnader. Bricmate anser att det borde ha gjorts en justering för att beakta nämnda skillnader, vilket skulle ha lett till att skademarginalen minskades. Enligt Bricmates uppfattning kan dessutom unionsindustrin inte tillhandahålla keramiska plattor i små storlekar.

73

Med hänvisning till tribunalens dom Gul Ahmed Textile Mills/rådet (T‑199/04, EU:T:2011:535, punkt 77) har Bricmate understrukit att när unionsinstitutionerna använder stickprov, i enlighet med artikel 17 i grundförordningen, måste de beakta uppgifter om export för samtliga de företag som ingår i urvalet. Samma princip bör även tillämpas på de uppgifter eller de upplysningar som inhämtats från olika företag som ingår i urvalet, inbegripet urvalet av icke-närstående importörer.

74

Bricmate har även hävdat att kommissionen har åsidosatt artikel 20.1 i grundförordningen genom att underlåta att ange de viktigaste omständigheter och överväganden som legat till grund för antagandet av förordningen om preliminär tull. Vidare åsidosatte kommissionen sin motiveringsskyldighet och Bricmates rätt till försvar när den med stöd av andra upplysningar underkände Bricmates argument avseende bristen på keramiska plattor i små storlekar. Kommissionen uppgav inte vad dessa andra upplysningar bestod i, och kommissionens svar, som Bricmate mottog den 27 juli 2011, gjorde det inte möjligt att erhålla ytterligare upplysningar, på grund av att det kom så sent.

75

Slutligen anser Bricmate att kommissionen förbisåg den bevisning som Bricmate hade gett in den 15 april 2011 när den förnekade att det förelåg en omfattande brist i tillgången på keramiska plattor i små storlekar på unionsmarknaden. Genom att bortse från Bricmates upplysningar, som bolaget lämnat i egenskap av utvald importör, bröt kommissionen mot reglerna om urval i artikel 17 i grundförordningen och gjorde sig därmed skyldig till en uppenbart felaktig bedömning.

76

Vad för det första gäller beaktandet av Bricmates påståenden angående de upplysningar som bolaget lämnat om skillnaderna i skärningsprocessen för keramiska plattor, konstaterar domstolen att kommissionen undersökte dessa påståenden under det administrativa förfarandet. I skäl 27 i förordningen om preliminär tull angav kommissionen att en part hävdat att den produkt som importeras från Kina och den som tillverkas av unionsindustrin inte var jämförbara. I skälen 28–32 i förordningen om preliminär tull redovisade kommissionen sin undersökning av de berörda produkternas jämförbarhet, vilken föranlett den att dra slutsatsen att dessa produkter preliminärt skulle anses vara likadana produkter.

77

I skäl 43 i förordning nr 917/2011 anges följande: ”[S]killnaderna mellan de KN-nummer som anges i förordningen om preliminär tull och de KN-nummer som nämns i tillkännagivandet om inledande inte är kopplade till någon ändring av produktdefinitionen eller undersökningens räckvidd. Ändringarna innebär ingen ändring av de typer av plattor som omfattas utan beror bara på att hänsyn måste tas till de allmänna [ändringarna] av [KN]”. Vidare framgår det av skäl 45 i förordning nr 917/2011 att påståendet avseende skillnaden mellan keramisk mosaik och andra typer av keramiska plattor prövades under undersökningen och att denna undersökning visade att sistnämnda plattor hade samma fysiska och tekniska egenskaper. Av skäl 45 framgår även att ”[påståendet] att dumpning inte förekommer inom segmentet … inte stöds av några bevis, [och] analysen av dumpning och skada [måste] avspegla situationen för den berörda produkten som helhet”.

78

Vad vidare gäller den påstådda bristen på keramiska plattor i små storlekar på unionsmarknaden, av vilken skulle följa att de berörda produkterna inte konkurrerar med varandra, eftersom de inte är positionerade i samma segment av marknaden för keramiska plattor konstaterar domstolen följande. Av handlingarna i målet framgår att kommissionen inte förfogade över någon bevisning som styrkte att en sådan brist förelåg, och vederbörligen uppgav detta i svar till Bricmate i skrivelser av den 1 och den 27 juli 2011. Det framgår även av såväl skälen 144–146 i förordningen om preliminär tull som skälen 174 och 175 i förordning nr 917/2011 att denna fråga har studerats av unionsinstitutionerna. Särskilt framgår det av sistnämnda skäl att de aktuella produkterna är utbytbara och att importörer i unionen kan köpa produkterna från ett antal alternativa källor, eftersom sådana keramiska plattor som dem som berörs av dumpningen även tillverkas i andra länder. Domstolen finner därför att de omständigheter som Bricmate anfört ska anses vederbörligen prövade.

79

Under dessa förhållanden har unionsinstitutionerna varken brustit i sin motiveringsskyldighet, åsidosatt artiklarna 17 och 20.1 i grundförordningen eller åsidosatt Bricmates rätt till försvar.

80

Mot bakgrund av det ovan anförda ska den fråga som ställts besvaras på så sätt att det vid prövningen av denna fråga inte har framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av förordning nr 917/2011.

81

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:

Vid prövningen av den fråga som ställts har det inte framkommit någon omständighet som påverkar giltigheten av rådets genomförandeförordning (EU) nr 917/2011 av den 12 september 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa keramiska plattor med ursprung i Folkrepubliken Kina.