Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62011CN0184

    Mål C-184/11: Talan väckt den 18 april 2011 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien

    EUT C 186, 25.6.2011, p. 14–15 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    25.6.2011   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 186/14


    Talan väckt den 18 april 2011 — Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien

    (Mål C-184/11)

    2011/C 186/25

    Rättegångsspråk: spanska

    Parter

    Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Stromsky och C. Urraca Caviedes)

    Svarande: Konungariket Spanien

    Sökandens yrkanden

    Sökanden yrkar att domstolen ska

    fastställa att Konungariket har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens beslut 2002/820/EG av den 11 juli 2001 om den stödordning som Spanien tillämpar på företag i Alava i form av skattelättnad motsvarande 45 % av investeringar (EGT L 296, 2002, s.1), kommissionens beslut 2002/892/EG av den 11 juli 2001 om den stödordning i form av statliga stöd som Spanien har genomfört till förmån för vissa nystartade företag i Alava (EGT L 314, 2002, s. 1), kommissionens beslut 2003/27/EG av den 11 juli 2001 om den stödordning som Spanien har genomfört till förmån för företagen i Vizcaya i form av en skattelättnad på 45 % av investeringarna (EGT L 17, 2003, s. 1), kommissionens beslut 2002/806/EG av den 11 juli 2001 om den stödordning som Spanien har genomfört till förmån för vissa nystartade företag i Vizcaya (Spanien) (EGT L 279, 2002, s. 35), kommissionens beslut 20[0]2/894/EG av den 11 juli 2001 om den stödordning som Spanien har genomfört till förmån för företagen i Guipúzcoa i form av en skattelättnad på 45 % av investeringarna (EGT L 314, 2002, s. 26) och kommissionens beslut 2002/540/EG av den 11 juli 2001 om den stödordning som Spanien har genomfört till förmån för nystartade företag i Guipúzcoa (Spanien) (EGT L 174, 2002, s. 31) (nedan kallade 2001 års beslut), liksom enligt artikel 260 FEUF, genom att inte ha vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att följa den dom som domstolen meddelade den 14 december 2006 i de förenade målen C-485/03–C-490/03, kommissionen mot Spanien (REG 2006, s. I-11887, nedan kallad 2006 års dom), angående underlåtenhet att uppfylla de skyldigheter som åligger Spanien enligt de ovannämnda besluten,

    ålägga Konungariket Spanien att till kommissionen betala ett vite om 236 044,8 euro per dag som nämnda medlemsstat underlåter att följa domen, från och med den dag som dom meddelas i förevarande mål till dess 2006 års dom har följts till fullo,

    ålägga Konungariket Spanien att till kommissionen betala ett standardbelopp motsvarande ett dagsbelopp om 25 817,4 euro multiplicerat med det antal dagar som fördragsbrottet pågått från och med den dag då 2006 års dom meddelades till och med

    den dag då Konungariket Spanien återkräver det stöd som förklarats rättsstridiga genom 2001 års beslut, om domstolen konstaterar att stödet verkligen har återkrävts innan dom meddelas i förevarande mål,

    den dag då dom meddelas i förevarande mål, om 2006 års dom inte har följts fullt ut innan dess,

    förplikta Konungariket Spanien att ersätta rättegångskostnaderna.

    Grunder och huvudargument

    Kommissionen anser att de spanska myndigheterna inte har vidtagit alla åtgärder som krävs för att följa 2006 års dom, eftersom inte samtliga de stöd som i 2001 års beslut förklarades rättsstridiga och oförenliga med den gemensamma marknaden har återkrävts. För det första har de spanska myndigheterna ansett att vissa individuella stöd är förenliga med den inre marknaden trots att stöden inte uppfyller rekvisiten för ett nationellt system för regionala stöd som godkänts av kommissionen och trots att de i vilket fall som helst inte uppfyller rekvisiten enligt riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål (EGT C 74, 1998, s. 9). för det andra har de spanska myndigheterna med avseende på vissa stödmottagare tillämpat ett avdrag på upp till 100 000 euro per mottagare per treårsperiod utan att iaktta bestämmelserna om stöd av mindre betydelse. För det tredje har de spanska myndigheterna i vissa fall retroaktivt tillämpat skatteavdrag föreskrivna i de spanska skattebestämmelserna trots att rekvisiten enligt de spanska bestämmelserna för att tillämpa sådana avdrag inte var uppfyllda. För det fjärde och sista har inte alla betalningsorder som de spanska myndigheterna har utfärdat betalats av dem som mottog de rättsstridiga stöden. Enligt kommissionens beräkningar återstår det att driva in ungefär 87 procent av samtliga återbetalningspliktiga rättsstridiga stöd.


    Top