22.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 134/22

1.

Kan villkoren för gemenskapsstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (EUGFJ) skilja sig från villkoren för kompletterande nationellt stöd, det vill säga, får det uppställas andra strängare villkor för kompletterande nationellt stöd än dem som gäller för stöd finansierade av EUGFJ?

2.

Kan den personkrets som kan beviljas stöd enligt artikel 1.4 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 (1) och artikel 10 a i rådets förordning (EG) nr 1259/1999 (2) tolkas så att det med avseende på personkretsen endast uppställs två villkor för rätt stöd, nämligen att det rör sig om a) en sammanslutning av (enskilda) jordbruksproducenter, b) vars jordbruksföretag är beläget inom gemenskapens territorium?

3.

Kan nämnda förordningar tolkas så, att en jordbruksproducent vars jordbruksföretag är beläget inom gemenskapens territorium, men som i framtiden ämnar avveckla sin verksamhet (efter att ha använt stödet), inte är stödberättigad?

4.

Hur ska begreppet juridisk status i nationell rätt tolkas, mot bakgrund av nämnda förordningar?

5.

I ungersk rätt har separata former av juridisk status införts beroende på skälen för att verksamheten avvecklas (ackord, konkurs och likvidation). Omfattar den juridiska status som införts i de nationella bestämmelserna den juridiska status som är förknippad med en eventuell avveckling av en jordbruksproducents (eller sammanslutnings) verksamhet?

6.

Går det att, med avseende på de villkor som gäller för enhetlig arealersättning (från gemenskapen), fastställa andra och helt fristående villkor för kompletterande nationellt stöd? Vad finns det (eller kan det finnas) för samband mellan principerna bakom, systematiken i och syftena med de båda stödformerna?

7.

Kan en sammanslutning (enskild) som annars uppfyller villkoren för enhetlig arealersättning från gemenskapen nekas rätt till kompletterande nationellt stöd?

8.

Är rådets förordning (EG) nr 1259/1999, enligt dess artikel 1, även tillämplig på kompletterande nationellt stöd, mot bakgrund av att det som EUGFJ endast delvis finansierar logiskt sett finansieras genom ett kompletterande nationellt stöd?

9.

Har en jordbruksproducent vars jordbruksföretag, som är helt lagligt och välfungerande, är beläget inom gemenskapen rätt till kompletterande nationellt stöd?

10.

Om det i nationell rätt uppställs särskilda regler för avveckling av bolag, är denna lagstiftning relevant med avseende på gemenskapsstöd (och med gemenskapstöd förknippade nationella stöd)?

11.

Ska gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftning som rör den gemensamma jordbrukspolitikens funktion tolkas så, att dessa bestämmelser ska anses utforma ett komplext rättsligt regelverk som ska tolkas enhetligt och som ska fungera enligt identiska principer och på identiska villkor?

12.

Ska tillämpningsområdet för artikel 1.4 i rådets förordning (EEG) nr 3508/92 och artikel 10 a i rådets förordning (EG) nr 1259/1999 tolkas så, att såväl det faktum att jordbruksproducenten ämnar avveckla sin verksamhet i framtiden som den lagstiftning som därmed blir tillämplig helt saknar betydelse med avseende på stöd?