7.5.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 139/5

1.

Uppdrag som anförtros en fackman i egenskap av expert med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare inom ett förfarande vid den domstolen utgör tillhandahållande av en tjänst i den mening som avses i artikel 50 EG, vilken nu motsvaras av artikel 57 FEUF.

2.

Den översättningsverksamhet som utövas av experter med behörighet att anlitas av domstol, såsom den verksamhet som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, utgör inte verksamhet som är förenad med utövandet av offentlig makt i den mening som avses i artikel 45 första stycket EG, vilken nu motsvaras av artikel 51 första stycket FEUF.

3.

Artikel 49 EG, vilken nu motsvaras av artikel 56 FEUF, utgör hinder för en nationell lagstiftning såsom den ifrågavarande enligt vilken det föreskrivs villkor för upptagande på en nationell förteckning över experter med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare beträffande kvalifikationer utan att de berörda har möjlighet att få kännedom om de skäl som ligger till grund för beslut som fattats rörande dem och utan att dessa beslut kan bli föremål för en effektiv rättslig prövning som gör det möjligt att kontrollera beslutets laglighet, i synnerhet i förhållande till det krav som uppställs i unionsrätten på att deras kvalifikationer som förvärvats och erkänns i andra medlemsstater ska beaktas på vederbörligt sätt.

4.

Artikel 49 EG, vilken nu motsvaras av artikel 56 FEUF, utgör hinder för ett sådant villkor som det i artikel 2 lag i nr 71-498 av den 29 juni 1971 om experter med behörighet att anlitas av domstol, i dess lydelse enligt lag nr 2004/130 av den 11 februari 2004, enligt vilket ingen kan upptas på den nationella förteckningen över experter med behörighet att anlitas av domstol om de inte dessförinnan under tre år i rad har förekommit på en förteckning som upprättas av en cour d’appel, eftersom ett sådant krav, vid bedömningen av en ansökan från en person som är etablerad i en annan medlemsstat och som inte kan styrka en sådan registrering, innebär att de kvalifikationer som denna person har förvärvat i en annan medlemsstat inte beaktas på ett vederbörligt sätt för att avgöra om och i vilken utsträckning dessa motsvarar den kompetens som vanligtvis förväntas av en person som under tre år i rad har förekommit på en lista som upprättats av en cour d’appel.

5.

Uppdrag för experter med behörighet att anlitas av domstol i egenskap av översättare som utförs av experter som finns upptagna i sådana förteckningar som den nationella förteckningen över experter med behörighet att anlitas av domstol, en förteckning vilken upprättas av Cour de cassation, omfattas inte av begreppet ”reglerat yrke” i den mening som avses i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer.