Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62003TO0061

    Tribunalens beslut (fjärde avdelningen) av den 27 maj 2004.
    Irwin Industrial Tool Company mot Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (varumärken, mönster och modeller) (EUIPO).
    Mål T-61/03.

    Rättsfallssamling 2004 II-01587

    ECLI identifier: ECLI:EU:T:2004:161

    Ordonnance du Tribunal

    Mål T-61/03

    Irwin Industrial Tool Co.

    mot

    Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån)

    ”Gemenskapsvarumärke – Ordmärket QUICK-GRIP – Absolut registreringshinder – Beskrivande karaktär – Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 40/94 – Registreringshinder – Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund”

    Förstainstansrättens beslut (fjärde avdelningen) av den 27 maj 2004  

    Sammanfattning av beslutet

    1.     Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som uteslutande består av tecken eller upplysningar som beskriver en varas egenskaper – Kännetecken som kan ha flera betydelser – Registreringshinder då åtminstone en av de möjliga betydelserna är av beskrivande karaktär

    (Rådets förordning nr 40/94, artikel 7.1 c)

    2.     Gemenskapsvarumärke – Definition och förvärv av gemenskapsvarumärke – Absoluta registreringshinder – Varumärken som uteslutande består av tecken eller upplysningar som beskriver en varas egenskaper – Ordmärket  QUICK-GRIP 

    (Rådets förordning nr 40/94, artikel 7.1 c)

    1.     Ett ordmärke får inte registreras enligt artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 om gemenskapsvarumärken om åtminstone en av dess möjliga betydelser beskriver en egenskap hos de berörda varorna eller tjänsterna i ansökan om registrering.

    (se punkt 32)

    2.     Ordmärket QUICK-GRIP, för vilket registrering sökts för varor som omfattas av klass 8 i den mening som avses i Niceöverenskommelsen och inbegriper handverktyg, däribland klämmor, samt delar och komponenter till dessa varor, kan inte utgöra ett gemenskapsvarumärke. Den koppling som finns mellan kännetecknet och de varor som registreringsansökan avser, framstår nämligen som tillräckligt svag för att omfattas av förbudet i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 eftersom kännetecknet gör det möjligt för omsättningskretsen, vilken utgörs av den engelskspråkiga genomsnittskonsumenten i gemenskapen, att direkt och utan eftertanke konstatera att de berörda varorna sätts fast på ett enkelt och snabbt sätt och att därför valet av orden quick och grip inte innebär att konsumenterna behöver använda sin fantasi eller dra egna slutsatser.

    (se punkterna 27, 31, 33 och 34)




    FÖRSTAINSTANSRÄTTENS BESLUT (fjärde avdelningen)
    den 27 maj 2004(1)

    Gemenskapsvarumärke – Ordmärket QUICK-GRIP – Absolut registreringshinder – Beskrivande karaktär – Artikel 7.1 c i förordning (EG) nr 40/94 – Uppenbart att talan helt saknar rättslig grund

    I mål T-61/03,

    Irwin Industrial Tool Co., Hoffman Estates, Illinois (Förenta staterna), företrätt av G. Farrington, solicitor,

    sökande,

    mot

    Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (harmoniseringsbyrån), företrädd av G. Humphreys och S. Laitinen, båda i egenskap av ombud,

    svarande,

    angående en talan mot det beslut som fattats av tredje överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån den 20 november 2002 (ärende R 110/2002-3) om att avslå ansökan om registrering av ordmärket QUICK‑GRIP som gemenskapsvarumärke,

    meddelar



    FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (fjärde avdelningen)



    sammansatt av ordföranden H. Legal samt domarna V. Tiili och M. Vilaras,

    justitiesekreterare: H. Jung,

    med beaktande av den ansökan som ingavs till förstainstansrättens kansli den 18 februari 2003,med beaktande av den svarsinlaga som harmoniseringsbyrån ingav till förstainstansrättens kansli den 30 maj 2003,

    följande



    Beslut




    Bakgrund till tvisten

    1
    Den 17 juli 2000 ingav företaget American Tool Co., Inc., i dag Irwin Industrial Tool Co., med stöd av rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3), i ändrad lydelse, en ansökan om registrering av ett gemenskapsordmärke till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken, mönster och modeller) (nedan kallad harmoniseringsbyrån).

    2
    Registreringsansökan avsåg ordmärket QUICK-GRIP.

    3
    De varor som registreringsansökan avsåg omfattas av klass 8, i den mening som avses i Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid varumärkesregistrering av den 15 juni 1957, med ändringar och tillägg, och motsvarar följande beskrivning: ”Handverktyg; klämmor, skruvtvingar, limtvingar, fästklämmor, distansklämmor, foghållare, kedjeklämmor, låsande limtvingar, låsande fästklämmor, låsande rörhållare, rörhållare; delar och komponenter till alla nämnda varor.”

    4
    Genom beslut av den 29 november 2001 avslog granskaren, enligt artikel 7.1 b och c i förordning nr 40/94, ansökan beträffande alla de angivna varorna eftersom det varumärke som ansökan avsåg ansågs vara beskrivande och sakna särskiljningsförmåga. Granskaren ansåg inte heller att det hade bevisats att det varumärke som ansökan avsåg förvärvat särskiljningsförmåga genom att det använts inom Europeiska gemenskapen.

    5
    Den 20 januari 2002 överklagade American Tool Co., Inc. granskarens beslut vid harmoniseringsbyrån enligt artikel 59 i förordning nr 40/94.

    6
    Genom beslut av den 20 november 2002, vilket delgavs sökanden den 18 december 2002 (nedan kallat det omtvistade beslutet), avslog tredje överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån överklagandet.

    7
    Överklagandenämnden motiverade i huvudsak sitt beslut med att det varumärke som ansökan avsåg som helhet betraktat förmedlar intrycket att greppet (grip) sker på ett enkelt och snabbt (quick) sätt, och att det således är uppenbart och entydigt beskrivande genom att det anger arten av och användningsområdet för produkten i fråga. Med hänsyn till att det dessutom enligt artikel 7.1 i förordning nr 40/94 är tillräckligt att ett enda registreringshinder är tillämpligt för att ett kännetecken inte får registreras som gemenskapsvarumärke, fann överklagandenämnden att det var överflödigt att pröva registreringshindret som återfinns i artikel 7.1 b i förordning nr 40/94.


    Parternas yrkanden

    8
    Sökanden har yrkat att förstainstansrätten skall

    ogiltigförklara det omtvistade beslutet, och

    förelägga harmoniseringsbyrån att återförvisa ärendet till granskaren och/eller till överklagandenämnden för att pröva ansökan enligt artikel 7.1 b i förordning nr 40/94.

    9
    Harmoniseringsbyrån har yrkat att förstainstansrätten skall

    ogilla överklagandet, och

    förplikta sökanden att ersätta rättegångskostnaderna.


    Upptagande till sakprövning

    10
    Sökanden har genom sitt andra yrkande begärt att domstolen skall förelägga harmoniseringsbyrån att återförvisa ärendet till granskaren och/eller till överklagandenämnden för att denna skall pröva ansökan med hänsyn till artikel 7.1 b i förordning nr 40/94.

    11
    Enligt fast rättspraxis är harmoniseringsbyrån enligt artikel 63.6 i förordning nr 40/94 skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att följa domstolens dom. Det ankommer därför inte på förstainstansrätten att rikta förelägganden till harmoniseringsbyrån (förstainstansrättens dom av den 31 januari 2001 i mål T‑331/99, Mitsubishi HiTec Paper Bielefeld mot harmoniseringsbyrån (Giroform), REG 2001, s. II-433, punkt 33, av den 27 februari 2002 i mål T‑34/00, Eurocool Logistik mot harmoniseringsbyrån (EUROCOOL), REG 2002, s. II-683, punkt 12, och av den 23 oktober 2002 i mål T-388/00, Institut für Lernsysteme mot harmoniseringsbyrån – Educational Services (ELS), REG 2002, s. II‑4301, punkt 19). Av detta följer att det andra yrkandet skall avvisas.


    Prövning i sak

    12
    Sökanden har till stöd för sin talan åberopat ett åsidosättande av artikel 7.1 b och c i förordning nr 40/94. I första hand skall anmärkningen avseende åsidosättande av artikel 7.1 c i denna förordning prövas.

    Parternas argument

    13
    Sökanden har först och främst hävdat att det varumärke som registreringsansökan avser inte uteslutande består av ett kännetecken som inom handeln visar vilken varutyp som är i fråga. Enligt sökanden används vanligtvis inte det engelska ordet quick, som anger en viss snabbhet eller hastighet, i sammansättning med ordet grip. Betydelsen av dessa ord i sammansättning är därför varken uppenbar eller entydig, särskilt inte för genomsnittskonsumenten av produkterna i fråga.

    14
    Sökanden har vidare gjort gällande att överklagandenämnden inte har beaktat att klämmor vanligtvis inte kännetecknas genom en hänvisning till enkelhet eller snabbhet. Det är inte vanligt att använda ordet quick när det gäller de produkter som är i fråga, eftersom snabbheten varken är en önskvärd eller eftersträvad egenskap hos dessa produkter. Ordet quick har således, i motsats till vad överklagandenämnden ansett, ingen lovordande betydelse.

    15
    Enligt sökanden har överklagandenämnden felaktigt ansett att orden enkel och snabb är synonyma och att ordet quick innefattar båda dessa betydelser.

    16
    Harmoniseringsbyrån har svarat att den exakta betydelsen av ordet endast, i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94, hänger samman med prövningen av varumärkets beskrivande karaktär. I detta sammanhang hänför sig ordet i fråga till ordgruppen ”som består av”. Detta betyder att även om endast en av de möjliga betydelserna av ett kännetecken anger en egenskap hos de berörda produkterna eller tjänsterna, får inte detta kännetecken registreras enligt artikel 7.1 c i förordning nr 40/94.

    17
    I förevarande fall har harmoniseringsbyrån gjort gällande att även om det förvisso är sant att var och en av beståndsdelarna i varumärket QUICK-GRIP kan ha olika betydelser på engelska, kvarstår dock det faktum att då ordet quick används som en del i en sammansättning eller i ett särskilt uttryck (exempelvis quick-fire, quick-freeze, quick-knit, quick-look, quick-release etc.), för det i allmänhet tankarna till snabbhet eller hastighet. Ordet grip för dessutom, i merparten av sina betydelser, tankarna till att gripa eller hålla kvar stadigt eller säkert. De båda orden, sammansatta med bindestreck, skulle således kunna användas för att ange en egenskap hos produkten eftersom klämmor är en anordning eller ett verktyg som håller fast, sätter fast eller håller fast stadigt. Denna beskrivande karaktär hos orden quick grip befästs genom att näringsidkarna frekvent använder dem i sin reklam på Internet beträffande ett flertal produkter, bland annat klämmor. I denna reklam är sammansättningen quick-grip uttryck för enkelhet, snabbhet och stadigt grepp.

    18
    Harmoniseringsbyrån har lagt till att kännetecknet QUICK-GRIP inte uppfyller något av de kriterier beträffande ordmärken som fastställts genom rättspraxis. Det utgör inte en lexikalisk nybildning, som är elliptisk eller ovanlig i sin uppbyggnad eller i ordens syntaktiska placering sida vid sida, och det klarar inte en intuitiv grammatisk analys. För det första är tillägget av ett bindestreck mellan quick och grip inte någon avgörande faktor i den engelska grammatiken och det utgör en obetydlig, eller åtminstone irrelevant, skillnad när det gäller kännetecknets betydelse. För det andra är kännetecknet i fråga inte elliptiskt. För det tredje är uppbyggnaden och placeringen av orden quick och grip sida vid sida inte ovanliga. Orden används i själva verket av engelsktalande, sammansatta i denna ordning, med eller utan bindestreck (exempelvis quick-fire, quick-freeze, quick buck, quick bread, quick march, quick time, quick water etc.), och utgör inte någon anastrof.

    19
    Harmoniseringsbyrån har hävdat att även om ordet quick kan anses som ett ovanligt lovordande ord, betecknar det en vanlig egenskap hos klämmor, nämligen att de håller stadigt eller att de håller fast. Konsumenten kan alltså förstå att klämman snabbt håller fast när det behövs eller kan monteras snabbt innan den används. I vilket fall som helst handlar det om önskvärda egenskaper.

    20
    Harmoniseringsbyrån har slutligen bestridit sökandens påstående att ordet quick inte är synonymt med ordet easy (enkel). Såsom framgår av annonsmaterialet på Internet förekommer ordet easy vid ett flertal tillfällen bredvid ordet quick och grip, och reklamens budskap som helhet beträffande klämmorna och de snabblockerande anordningarna är att de även är enkla att använda. Även om ordbokens definition av ordet quick inte uttryckligen nämner ordet enkel, räcker det att tänka på exempel som quick meals eller quick assemblage för att förstå att leverantörerna av produkterna i fråga antyder den lockande föreställningen att måltiden eller monteringen även är enkel.

    Förstainstansrättens bedömning

    21
    Enligt artikel 111 i förstainstansrättens rättegångsregler kan rätten, om det är uppenbart att talan helt saknar rättslig grund, fatta ett motiverat beslut utan ytterligare behandling.

    22
    I förevarande fall anser förstainstansrätten, med hänsyn till domstolens och förstainstansrättens rättspraxis på området och på grund av att parternas argumentering inför förstainstansrätten är identisk med den som de framfört inför tredje överklagandenämnden vid harmoniseringsbyrån, att den fått tillräckligt med upplysningar genom handlingarna i målet och beslutar i enlighet med denna artikel att fatta beslut utan ytterligare behandling.

    23
    Enligt artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 får registrering inte ske av ”[v]arumärken som endast består av kännetecken eller upplysningar vilka i handeln visar varornas eller tjänsternas art, kvalitet, kvantitet, avsedda användning, värde, geografiska ursprung, tiden för deras framställande eller andra egenskaper hos varorna eller tjänsterna”. Dessutom anges i artikel 7.2 i förordning nr 40/94 att ”[p]unkt 1 skall tillämpas även om registreringshindren endast finns i …en del av gemenskapen”.

    24
    Kännetecken och upplysningar som i handeln visar egenskaper hos en vara eller en tjänst för vilken registrering söks är således, i enlighet med förordning nr 40/94, på grund av sin natur inte ägnade att fylla varumärkets funktion att ange varans eller tjänstens ursprung. Detta påverkar dock inte möjligheten att uppnå särskiljningsförmåga till följd av användning i enlighet med artikel 7.3 i förordning nr 40/94 (se domstolens dom av den 23 oktober 2003 i mål C‑191/01 P, harmoniseringsbyrån mot Wrigley, REG 2003, s. I-0000, punkt 30 och där angiven rättspraxis). Sådana kännetecken gör det inte möjligt att identifiera varans eller tjänstens kommersiella ursprung för att således göra det möjligt för den konsument som köper varan eller tjänsten som bär varumärket att vid ett senare köp göra samma val om erfarenheten visar sig vara positiv, eller att göra ett annat val om den visar sig vara negativ (förstainstansrättens dom av den 27 februari 2002 i mål T-219/00, Ellos mot harmoniseringsbyrån (ELLOS), REG 2002, s. II-753, punkt 28, och av den 27 november 2003 i mål T-348/02, Quick mot harmoniseringsbyrån (QUICK), REG 2003, s. II-0000, punkt 28).

    25
    Förbudet i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 mot att registrera sådana kännetecken eller upplysningar som varumärken är avsett att främja en målsättning av allmänintresse, nämligen att kännetecken och upplysningar som beskriver egenskaper hos de produkter eller tjänster som registreringsansökan avser skall kunna användas fritt av alla. Denna bestämmelse förhindrar således att sådana kännetecken eller upplysningar förbehålls ett enda företag genom att de registreras som varumärke (se domen i det ovannämnda målet harmoniseringsbyrån mot Wrigley, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

    26
    Ett varumärkes beskrivande karaktär skall bedömas dels i förhållande till de varor eller tjänster för vilka registrering av kännetecknet begärs, dels i förhållande till hur en målgrupp, vilken utgörs av konsumenterna av dessa varor eller tjänster, uppfattar varumärket (se domen i det ovannämnda målet Quick, punkt 29 och där angiven rättspraxis).

    27
    I förevarande fall är de varor som varumärkesansökan avser, som räknas upp i punkt 1 i det omtvistade beslutet, vanliga konsumtionsvaror som är avsedda för samtliga konsumenter. Följaktligen förväntas den berörda målgruppen utgöras av genomsnittskonsumenter som är normalt informerade samt skäligen uppmärksamma och upplysta. Med hänsyn till att kännetecknet QUICK-GRIP är sammansatt av ord hämtade från det engelska språket, skall den relevanta målgruppen, med hänsyn till vilken det absoluta registreringshindret skall bedömas, dessutom anses bestå av engelskspråkiga genomsnittskonsumenter inom gemenskapen (domstolens dom av den 22 juni 1999 i mål C-342/97, Lloyd Schuhfabrik Meyer, REG 1999, s. I-3819, punkt 26, förstainstansrättens dom av den 15 oktober 2003 i mål T-295/01, Nordmilch mot harmoniseringsbyrån (OLDENBURGER), REG 2003, s. I-0000, punkt 35, och domen i det ovannämnda målet Quick, punkt 30).

    28
    Under dessa omständigheter skall det, inom ramen för tillämpningen av det absoluta registreringshinder som anges i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94, fastställas huruvida det för den relevanta målgruppen finns en anknytning som är tillräckligt direkt och konkret mellan ordmärket QUICK-GRIP och de produkter för vilka ansökan om registrering har avslagits.

    29
    I detta hänseende skall det anges att ordmärket QUICK-GRIP består av ett adjektiv (quick) och ett substantiv (grip), som satts samman med ett bindestreck. Detta kännetecken framstår dock inte som ovanligt i sin uppbyggnad. Det uppvisar inte någon avvikelse från de lexikala reglerna i det engelska språket, utan är utformat i överensstämmelse med dessa. Det kommer därför inte att uppfattas som ovanligt av den berörda konsumenten (förstainstansrättens dom av den 26 november 2003 i mål T-222/02, HERON Robotunits mot harmoniseringsbyrån (ROBOTUNITS), REG 2003, s. II-0000, punkt 39).

    30
    Vad gäller betydelsen av ordmärket QUICK-GRIP och arten av kopplingen mellan detta och de berörda produkterna, har överklagandenämnden först ansett i punkt 11 i det omtvistade beslutet att ordmärket i fråga består av två ord från det engelska språket, quick och grip, som satts samman med ett bindestreck, där det första ordet betyder ”som handlar eller som kan handla snabbt; som kan förberedas enkelt och snabbt”, och det andra, ”grepp eller att gripa och behålla grepp stadigt; anordning som håller fast genom friktion”. I punkt 13 i det omtvistade beslutet har överklagandenämnden därefter ansett att sammansättningen av de två orden består av uppenbara och direkta uppgifter om arten av och användningsområdet för varorna i fråga, att tillägget av ordet quick inte gör beståndsdelen grip mindre beskrivande och att beståndsdelen quick tvärtom tenderar att ge en lovordande betydelse och ett intryck av att fastklämningen (grip) sker enkelt och snabbt. Överklagandenämnden fastslog slutligen att ”sammansättningen av dessa två ord som helhet tveklöst har en uppenbar och entydig betydelse som klart anger arten och användningen av produkterna i fråga”.

    31
    Med beaktande av de produkter vilka ansökan om registrering avser visar sig den betydelse som överklagandenämnden uppgett vara uppenbart riktig. Kännetecknet i fråga gör det möjligt för den relevanta målgruppen att direkt och utan eftertanke konstatera att klämmorna och de andra berörda produkterna sätts fast på ett enkelt och snabbt sätt. Valet av orden quick och grip innebär således inte alls att konsumenterna behöver använda sin fantasi eller dra egna slutsatser.

    32
    Sökandens argument, att kännetecknet QUICK-GRIP kan ha fler än en betydelse eller att snabbheten inte utgör en eftersträvad egenskap för produkterna i fråga, saknar under dessa omständigheter relevans. Enligt rättspraxis får inte ett ordmärke registreras enligt artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 om en av dess möjliga betydelser beskriver, som i förevarande fall, en egenskap hos de berörda produkterna eller tjänsterna (domen i det ovannämnda målet harmoniseringsbyrån mot Wrigley, punkt 32, och förstainstansrättens dom av den 20 mars 2002 i mål T‑355/00, Daimler Chrysler mot harmoniseringsbyrån (TELE AID), REG 2002, s. II-1939, punkt 30).

    33
    Av detta följer att den koppling som finns mellan ordmärket QUICK-GRIP och de produkter som registreringsansökan avser, framstår som tillräckligt svag för att omfattas av förbudet i artikel 7.1 c i förordning nr 40/94.

    34
    Det var således riktigt av överklagandenämnden att med stöd av artikel 7.1 c i förordning nr 40/94 fastställa att ordmärket QUICK-GRIP inte kan utgöra ett gemenskapsvarumärke, eftersom det beskriver arten av och användningsområdet för produkterna i fråga.

    35
    Såsom det framgår av ordalydelsen i artikel 7.1 i förordning nr 40/94 är det tillräckligt att ett av de absoluta hindren för registrering som räknas upp i denna bestämmelse är tillämpligt för att kännetecknet i fråga inte skall kunna registreras som gemenskapsvarumärke (domstolens dom av den 19 september 2002 i mål C‑104/00 P, DKV mot harmoniseringsbyrån, REG 2002, s. I-7561, punkt 29, samt domen i det ovannämnda målet Quick, punkt 37).

    36
    Det saknas följaktligen skäl att pröva den andra grunden om åsidosättande av artikel 7.1 b i förordning nr 40/94 (domen i det ovannämnda målet Giroform, punkt 31).

    37
    Med hänsyn till vad som ovan anförts skall talan ogillas, eftersom det är uppenbart att den helt saknar rättslig grund.


    Rättegångskostnader

    38
    Enligt artikel 87.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats. Harmoniseringsbyrån har yrkat att sökanden skall förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom sökanden har tappat målet skall harmoniseringsbyråns yrkande bifallas.

    På dessa grunder beslutar

    FÖRSTAINSTANSRÄTTEN (fjärde avdelningen)

    följande dom:

    1)
    Talan ogillas.

    2)
    Sökanden skall ersätta rättegångskostnaderna.

    Luxemburg den 27 maj 2004.

    H. Jung

    H. Legal

    Justitiesekreterare

    Ordförande


    1
    Rättegångsspråk: engelska.

    Top