61999O0241

1. Begäran om förhandsavgörande - Svaret kan klart utläsas av rättspraxis - Tillämpning av artikel 104.3 i rättegångsreglerna

(Domstolens rättegångsregler, artikel 104.3)

2. Socialpolitik - Skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa - Direktiv 93/104 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden - Tillämpningsområde - Läkar- och sjuksköterskepersonal inom jourgrupper, primärvårdsgrupper och annan akutvård utanför sjukhus - Omfattas

(Rådets direktiv 93/104, artikel 1.3)

3. Socialpolitik - Skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa - Direktiv 93/104 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden - Undantag som föreskrivs i artikel 17 - Tillämplighet

(Rådets direktiv 93/104, artikel 17)

4. Socialpolitik - Skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa - Direktiv 93/104 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden - Arbetstid - Begrepp - Läkar- och sjuksköterskepersonal inom jourgrupper, primärvårdsgrupper och annan akutvård utanför sjukhus - Jourtid - Omfattas

(Rådets direktiv 93/104, artikel 2, punkt 1)

I mål C-241/99,

angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Tribunal Superior de Justicia de Galicia (Spanien), att domstolen skall meddela ett förhandsavgörande i det vid den nationella domstolen anhängiga målet mellan

Confederación Intersindical Galega (CIG)

och

Servicio Galego de Saúde (Sergas),

angående tolkningen av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 146) och av rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, s. 18),

meddelar

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden C. Gulmann samt domarna V. Skouris, R. Schintgen, N. Colneric och J.N. Cunha Rodrigues (referent),

generaladvokat: A. Tizzano,

justitiesekreterare: R. Grass,

efter att ha meddelat den domstol som hänskjutit frågan att domstolen har för avsikt att avgöra saken genom att meddela ett motiverat beslut i enlighet med artikel 104.3 i rättegångsreglerna,

efter att ha berett parter och övriga som avses i artikel 20 i EG-stadgan för domstolen tillfälle att yttra sig i denna fråga,

efter att ha hört generaladvokaten,

följande

Beslut

1 Tribunal Superior de Justicia de Galicia (förvaltningsdomstol i Galicien) har, genom beslut av den 14 juni 1999 som inkom till domstolen den 25 juni samma år, i enlighet med artikel 234 EG ställt tre frågor om tolkningen av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, s. 1, svensk specialutgåva, område 5, volym 4, s. 146, nedan kallat grunddirektivet) och av rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (EGT L 307, s. 18).

2 Frågorna har uppkommit i en tvist mellan Confederación Intersindical Galega (nedan kallat CIG) och Servicio Galego de Saúde (nedan kallat Sergas) angående arbetstiden för personal inom akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien.

Tillämpliga bestämmelser

De gemenskapsrättsliga bestämmelserna

Grunddirektivet

3 Grunddirektivet är ramdirektiv på detta område. Det innehåller de allmänna principer som senare har utvecklats i ett antal särskilda direktiv, däribland direktiv 93/104.

4 I artikel 2 i grunddirektivet anges dess tillämpningsområde på följande sätt:

"1. Detta direktiv skall tillämpas på all verksamhet, såväl privat som offentlig (industri, jordbruk, handel, förvaltning, tjänster, undervisning, kultur- och fritidsverksamhet etc.).

2. Detta direktiv skall inte tillämpas på sådana offentliga verksamheter, där det inte kan undvikas att förhållanden som är speciella för dessa verksamheter kommer i konflikt med direktivet, exempelvis försvaret eller polisen eller viss specifik verksamhet inom civilförsvaret.

I dessa fall skall arbetstagarnas säkerhet och hälsa tryggas så långt möjligt mot bakgrund av direktivets syften."

Direktiv 93/104

5 Direktiv 93/104 har som ändamål att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet, hygien och hälsa på arbetsplatsen. Direktivet har antagits med stöd av artikel 118a i EG-fördraget (artiklarna 117-120 i EG-fördraget har ersatts av artiklarna 136 EG-143 EG).

6 I de två första artiklarna i direktiv 93/104 anges direktivets ändamål och tillämpningsområde samt räckvidden och betydelsen av de begrepp som används.

7 I artikel 1 i ovannämnda direktiv, som har rubriken "Ändamål och tillämpningsområde", föreskrivs följande:

"1. I detta direktiv föreskrivs minimikrav på säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstiden.

2. Detta direktiv är tillämpligt på

a) minimitider för dygnsvila, veckovila och årlig semester, vidare på raster och begränsning av veckoarbetstiden, samt

b) vissa former av nattarbete, skiftarbete och arbetsrytm.

3. Detta direktiv skall tillämpas på all verksamhet, såväl privat som offentlig, i den betydelse som avses i artikel 2 i direktiv 89/391/EEG, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i det här direktivet, med undantag för luft-, järnvägs-, väg- och sjötransporter, havsfiske liksom annat arbete till sjöss samt det arbete som utförs av läkare under utbildning.

4. Bestämmelserna i direktiv 89/391/EEG är fullt tillämpliga på de fall som avses i punkt 2 utan att det påverkar strängare eller mer detaljerade bestämmelser i det här direktivet."

8 I artikel 2 stadgas under rubriken "Definitioner" följande:

"I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här avses:

1. arbetstid: all tid i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter,

2. viloperiod: varje period som inte är arbetstid.

..."

9 I direktiv 93/104 fastslås ett antal regler för begränsning av veckoarbetstiden, minimitider för dygnsvila, veckovila och årlig semester samt tider och villkor för nattarbete.

10 Beträffande dygnsvilan föreskrivs i artikel 3 i direktiv 93/104 följande:

"Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att varje arbetstagare får minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod."

11 Vad beträffar begränsningen av veckoarbetstiden föreskrivs i artikel 6 i direktiv 93/104 följande:

"Medlemsstaterna skall, med hänsyn till kraven på skydd för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma att

1. veckoarbetstiden begränsas genom lagar och andra författningar eller genom kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter,

2. den genomsnittliga arbetstiden under varje sjudagarsperiod inklusive övertid inte överstiger 48 timmar."

12 Vad beträffar nattarbetets längd föreskrivs i artikel 8 i direktiv 93/104 följande:

"Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att

1. den normala arbetstiden för nattarbetande inte överstiger ett genomsnitt av åtta timmar under varje 24-timmarsperiod,

..."

13 I artikel 16 i direktiv 93/104 fastställs de beräkningsperioder som skall beaktas för att tillämpa de regler som nämns i punkterna 9-12 i detta beslut. Denna artikel har följande lydelse:

"Medlemsstaterna får föreskriva följande:

1. För tillämpningen av artikel 5 (veckovila): En beräkningsperiod som inte överstiger 14 dagar.

2. För tillämpningen av artikel 6 (begränsning av veckoarbetstiden): En beräkningsperiod som inte överstiger fyra månader.

De perioder av årlig betald semester som beviljas i enlighet med artikel 7 liksom även sjukfrånvaro skall inte inkluderas eller skall vara neutrala vid beräkningen av genomsnittet.

3. För tillämpningen av artikel 8 (nattarbetets längd): En beräkningsperiod som bestäms efter samråd med arbetsmarknadens parter eller genom kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter på nationell eller regional nivå.

Om den veckovila på minst 24 timmar som avses i artikel 5 faller inom nyssnämnda period skall den inte inkluderas vid beräkningen av genomsnittet."

14 I direktiv 93/104 föreskrivs även ett antal avvikelser från grundreglerna, med hänsyn till vissa verksamheters särskilda art och under vissa villkor. I artikel 17 föreskrivs i detta avseende följande:

"...

2. Avvikelser får fastställas genom lagstiftning eller andra författningsbestämmelser eller genom kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet eller - i undantagsfall när det av objektiva skäl inte är möjligt att bevilja sådan kompensationsledighet - att arbetstagarna erbjuds lämpligt skydd.

2.1 Avvikelser från artiklarna 3, 4, 5, 8 och 16 får göras

a) i fråga om långt avstånd mellan arbetstagarens bostad och arbetsplats eller då arbetstagarens olika arbetsplatser ligger långt från varandra,

b) i fråga om säkerhets- och övervakningsarbeten när permanent närvaro krävs för att skydda egendom eller personer, särskilt i fråga om säkerhetsvakter, vaktmästare eller vaktbolag,

c) i fråga om arbeten som kräver en kontinuitet i servicen eller produktionen, särskilt

i) service i form av mottagning, behandling eller vård på sjukhus och liknande inrättningar, institutioner eller fängelser,

...

4. Den möjlighet att göra avvikelser från artikel 16.2 som föreskrivs i andra stycket, i punkterna 2.1 och 2.2 och artikel 17.3 får inte leda till en längre beräkningsperiod än sex månader.

Under iakttagande av de allmänna principerna om skyddet av arbetstagarnas hälsa och säkerhet skall dock medlemsstaterna ha möjlighet att - av sakliga, tekniska eller arbetsorganisatoriska skäl - tillåta kollektivavtal eller andra avtal mellan arbetsmarknadens parter om beräkningsperioder som inte överstiger tolv månader.

..."

15 I artikel 18 i direktiv 93/104 stadgas följande:

"1. a) Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 23 november 1996 eller se till att arbetsmarknadens parter senast den dagen genom överenskommelse fastställer de nödvändiga bestämmelserna varvid medlemsstaterna skall se till att de alltid kan garantera att direktivets bestämmelser efterlevs.

b) i) En medlemsstat skall dock ha möjlighet att inte tillämpa artikel 6, varvid medlemsstaten dock skall respektera de allmänna principerna om skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet och vidta de åtgärder som behövs för att se till att

- ingen arbetsgivare kräver att en arbetstagare arbetar mer än 48 timmar under en period om sju dagar, beräknad som ett genomsnitt för den beräkningsperiod som avses i artikel 16.2, såvida han inte först har fått arbetstagarens medgivande,

- ingen arbetstagare tillfogas skada av sin arbetsgivare på grund av att han inte är beredd att ge sitt samtycke att utföra sådant arbete,

..."

Den nationella lagstiftningen

16 I Xunta de Galicias (regionen Galiciens regering) dekret nr 172/1995 av den 18 maj 1995 (Diario Oficial de Galicia nr 121 av den 26 juni 1995) som trädde i kraft dagen efter att det publicerats, antas planen för akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien. I artikel 1.1 i dekretet föreskrivs följande:

"Akutvård inom primärvården skall i Galicien ges vid jourmottagningar (Puntos de antención continuada, nedan kallade PAC)."

17 I artikel 4 i dekret nr 172/1995 anges följande:

"Öppettider.

1. PAC är öppna och i tjänst från kl. 15.00 till kl. 08.00 påföljande dag på vardagar utan att detta påverkar vad som gäller på lördagar och hela dygnet på sön- och helgdagar.

2. Jourtjänstgöringen skall ske enligt systemet med fysisk närvaro.

..."

18 I artikel 5.3 i dekretet anges följande:

"När det har godkänts att en PAC skall inrättas, skall all vårdpersonal i de kommuner som ingår i dess verksamhetsområde fullgöra sin jourtjänstgöring vid denna. De skall därvid permanent delta i primärvården enligt systemet med fysisk närvaro, oavsett vilket lönesystem och vilket anställningsförhållande som de omfattas av och som de vid en viss tidpunkt frivilligt beslutar att ansluta sig till, i enlighet med den andra övergångsbestämmelsen i dekret nr 200/1993 av den 29 juli 1993."

19 I artikel 8 i dekretet stadgas följande:

"Antalet timmar för jourtjänstgöring som varje anställd vid PAC skall utföra uppgår till 1 188 timmar per år, dock inte mer än 108 timmars faktisk tjänstgöring per månad som garanterad maximal tid, vilket inte hindrar att Servicio Gallego de Salud skall verka för att inom tre år gradvis minska detta timantal till 850 timmar per år."

20 Vidare framgår av artikel 9 i dekret nr 172/1995 följande:

"SERGAS skall tillse att lämpliga åtgärder vidtas för att genomföra en vilotid under dagen efter jourtjänstgöring enligt systemet med fysisk närvaro utan att detta i något fall får innebära att vårdpersonalen ersätts."

Tvisten vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

21 Den 23 mars 1999 väckte CIG en grupptalan vid Tribunal Superior de Justicia de Galicia mot Sergas, under åberopande av att Sergas infört ett jourtjänstgöringssystem genom vilket den maximala arbetstid som föreskrevs i gemenskapslagstiftningen överskreds och i vilket rätten till kompensationsledighet inte iakttogs. Denna talan rörde all läkar- och sjuksköterskepersonal som för Sergas räkning utförde tjänster vid PAC, i primärvårdsgrupper (equipos de atención primaria) och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien.

22 Genom denna talan yrkade CIG att det skulle fastställas att den berörda personalen har rätt till

"1. en arbetstid som inte överstiger 48 timmar, inklusive jourtjänstgöring, för varje sjudagarsperiod som ingår i en beräkningsperiod om högst fyra månader eller, i andra hand, sex månader,

2. en vilodag dagen efter varje jourtjänstgöringsperid om 24 timmar enligt systemet med fysisk närvaro utan inkomstbortfall, samt, under alla omständigheter, efter 24 timmars sammanhängande jourtjänstgöring."

23 Den nationella domstolen har angett att följande villkor har införts i berörda PAC från och med juni månad 1995:

- en normal arbetstid från kl. 08.00 till kl. 15.00 (måndag till fredag),

- härutöver jourtjänstgöringsplikt efter den normala arbetstidens slut enligt följande:

- 17 timmars sammanhängande tjänstgöring på vardagar (från den aktuella dagen kl. 15.00 till påföljande dag kl. 08.00),

- 24 timmars sammanhängande tjänstgöring på sön- och helgdagar (från den aktuella dagen kl. 08.00 till påföljande dag kl. 08.00).

24 Under dessa omständigheter och mot bakgrund av att CIG åberopat att direktiv 93/104 har direkt effekt har Tribunal Superior de Justicia de Galicia ansett att det föreligger tvivel beträffande tolkningen av detta direktiv och har därför beslutat att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:

"1. Skall det mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 1.3 i direktiv 93/104/EG anses att den verksamhet som utövas av de personalgrupper som avses i förevarande mål faller inom ovannämnda direktivs tillämpningsområde?

2. Skall, mot bakgrund av artikel 118a i fördraget och av den hänvisning till direktiv 89/391/EEG som görs i skälen i direktiv 93/104/EG och i artikel 1.4 i sistnämnda direktiv, den verksamhet som utövas av de personalgrupper som avses i förevarande mål anses falla inom tillämpningsområdet för de undantag eller avvikelser som avses i artikel 2 i förstnämnda direktiv och i artikel 17 i direktiv 93/104/EG?

3. Skall ordinarie arbetstid anses omfatta hela den tid under vilken arbetet äger rum, mot bakgrund av att det i artikel 4.2 i dekret nr 172/95 av den 18 maj 1995 av Xunta de Galicia föreskrivs att jourtjänstgöring skall ske enligt systemet med fysisk närvaro? Kan den ifrågavarande perioden anses som övertid?"

25 Det kan omgående påpekas att domstolen den 3 oktober 2000 meddelade dom i mål C-303/98, Simap (REG 2000, s. I-7963), som rörde frågor liknande dem som uppstått i målet vid den nationella domstolen. I skrivelse av samma datum anmodade domstolen Tribunal Superior de Justicia de Galicia att ange om den mot bakgrund av nämnda dom vidhöll denna begäran om förhandsavgörande. I skrivelse av den 14 december 2000 till domstolen upplyste den hänskjutande domstolen om att begäran vidhölls bland annat med hänsyn till att "de två målen rörde tvister som avsåg skilda personalområden".

Domstolens bedömning

26 Vad gäller den första frågan, angående tillämpningsområdet för direktiv 93/104, kan det påpekas att domstolen i domen i det ovannämnda målet Simap i punkt 38 fann att den verksamhet som utövas av personalen i primärvårdsgrupper omfattas av grunddirektivets tillämpningsområde och att domstolen i punkt 40 fann att endast verksamhet som utövas av läkare under utbildning återfinns bland undantagen i artikel 1.3 i direktiv 93/104. I punkt 1 i domslutet uttalade domstolen således att en sådan verksamhet som den som utövas av läkare i primärvårdsgrupper omfattas av tillämpningsområdet för grunddirektivet och direktiv 93/104.

27 Till skillnad från det ovannämnda målet Simap rör det nu aktuella målet inte endast läkare utan även sjuksköterskepersonal inom akutvården. I punkterna 37 och 38 i domen i det ovannämnda målet Simap undersökte emellertid domstolen bland annat den verksamhet som utförs av "personal i primärvårdsgrupper" utan att göra åtskillnad mellan läkare och sjuksköterskepersonal. I belysning av den i domen gjorda analysen av de två ifrågavarande direktiven finns det dessutom ingen relevant skillnad vare sig i fråga om ramen för eller arten av den respektive verksamhet som utförs av läkare och sjuksköterskor i primärvårdsgrupper. Härav följer att det av domstolen i domen i det ovannämnda målet Simap förda resonemanget angående tillämpningsområdet för grunddirektivet och direktiv 93/104 är i lika grad tillämpligt på dessa två personalkategorier.

28 Den första frågan skall således besvaras så, att sådan verksamhet som den som utövas av läkar- och sjuksköterskepersonal som för Sergas räkning utför tjänster vid PAC, i primärvårdsgrupper och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien av samma skäl som dem som anges i punkterna 30-40 i domen i det ovannämnda målet Simap omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 93/104/EG.

29 Vad gäller den andra frågan, angående de undantag eller avvikelser som avses i grunddirektivet och i direktiv 93/104, bör för det första den första delen, som rör grunddirektivet, undersökas. Härvidlag har domstolen i punkt 35 i domen i det ovannämnda målet Simap erinrat om att undantagen från grunddirektivets tillämpningsområde, däribland det som föreskrivs i artikel 2.2 i direktivet, skall tolkas restriktivt samt i punkt 37 konstaterat att den verksamhet som utförs av personal i primärvårdsgrupper under normala förhållanden inte kan jämställas med de verksamheter som anges bland undantagen. Domstolen har mot bakgrund av detta i punkt 38 i domen funnit att ifrågavarande verksamhet omfattas av grunddirektivets tillämpningsområde.

30 Eftersom samma resonemang kan tillämpas på det nu aktuella fallet utan att det i detta hänseende behöver göras åtskillnad mellan läkarpersonal och sjuksköterskepersonal, skall den första delen av den andra frågan besvaras så, att sådan verksamhet som den som utövas av läkar- och sjuksköterskepersonal som för Sergas räkning utför tjänster vid PAC, i primärvårdsgrupper och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien av samma skäl som dem som anges i punkterna 32-38 i domen i det ovannämnda målet Simap inte omfattas av tillämpningsområdet för de undantag eller avvikelser som avses i artikel 2 i grunddirektivet.

31 Vad sedan gäller den andra delen av den andra frågan, angående de avvikelser som avses i artikel 17 i direktiv 93/104, kan det erinras om att domstolen i punkt 45 i domen i det ovannämnda målet Simap uttalat att den nationella domstolen, när det saknas uttryckliga bestämmelser för införlivande av detta direktiv, kan tillämpa sin inhemska rätt i den mån som den verksamhet som utövas av läkare i primärvårdsgrupper - med hänsyn till denna verksamhets särskilda art - uppfyller villkoren i artikel 17 i ovannämnda direktiv. Härav följer med nödvändighet att domstolen har ansett att verksamheten i fråga omfattas av avvikelserna i artikel 17 i direktiv 93/104, eftersom de i denna bestämmelse angivna villkoren är uppfyllda. En sådan tolkning bekräftas dessutom av den omständigheten att domstolen i punkterna 67-70 i domen i det ovannämnda målet Simap funnit att när det saknas nationella bestämmelser varigenom en av de avvikelser som föreskrivs i artiklarna 17.2, 17.3 och 17.4 i direktiv 93/104 uttryckligen antas, kan denna bestämmelse tolkas på så sätt att den har direkt effekt.

32 Följaktligen skall den andra delen av den andra frågan besvaras så, att den ifrågavarande verksamheten, av de skäl som redovisas i punkterna 43-45 i domen i det ovannämnda målet Simap, omfattas av de avvikelser som avses i artikel 17 i direktiv 93/104, eftersom de i denna bestämmelse angivna villkoren är uppfyllda.

33 Vad gäller den tredje frågan, angående jourtjänstgöringens art mot bakgrund av begreppet arbetstid, kan det påpekas att domstolen i punkt 48 i domen i det ovannämnda målet Simap har konstaterat att de karakteristiska dragen i begreppet arbetstid föreligger under de perioder med jourtjänstgöring som läkare i primärvårdsgrupper fullgör enligt ett system med fysisk närvaro på sjukvårdsinrättningen. I punkt 51 i samma dom har domstolen uttalat att även om begreppet övertid inte definieras i direktiv 93/104, ingår icke desto mindre övertiden i begreppet arbetstid i den mening som avses i nämnda direktiv. Härav har domstolen i punkt 52 i samma dom dragit slutsatsen att den jourtid som läkare i primärvårdsgrupper fullgör enligt systemet med fysisk närvaro på sjukvårdsinrättningen i sin helhet skall anses som arbetstid och, i förekommande fall, som övertid i den mening som avses i direktiv 93/104.

34 Med hänsyn till att detta resonemang kan tillämpas såväl på sjuksköterskepersonal som på läkarpersonal skall den tredje frågan besvaras så, att den jourtid under vilken läkar- och sjuksköterskepersonal för Sergas räkning, enligt systemet med fysisk närvaro, utför tjänster vid PAC, i primärvårdsgrupper och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien i sin helhet av de skäl som redovisas i punkterna 47-51 i domen i det ovannämnda målet Simap skall anses som arbetstid och, i förekommande fall, som övertid i den mening som avses i direktiv 93/104.

Rättegångskostnader

35 De kostnader som har förorsakats den spanska och den nederländska regeringen samt kommissionen, vilka har inkommit med yttranden till domstolen, är inte ersättningsgilla. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

På dessa grunder fattar

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)

- angående de frågor som genom beslut av den 14 juni 1999 har ställts av Tribunal Superior de Justicia de Galicia - följande beslut:

1) En sådan verksamhet som den som utövas av läkar- och sjuksköterskepersonal som för Servicio Galego de Saúdes räkning utför tjänster på jourmottagningar, i primärvårdsgrupper och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 93/104/EG av den 23 november 1993 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden.

2) En sådan verksamhet som den som utövas av läkar- och sjuksköterskepersonal som för Servicio Galego de Saúdes räkning utför tjänster på jourmottagningar, i primärvårdsgrupper och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien, omfattas inte av de undantag eller avvikelser som avses i artikel 2 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Sådan verksamhet kan däremot omfattas av de avvikelser som avses i artikel 17 i direktiv 93/104, eftersom de i denna bestämmelse angivna villkoren är uppfyllda.

3) Den jourtid under vilken läkar- och sjuksköterskepersonal för Servicio Galego de Saúdes räkning, enligt systemet med fysisk närvaro, utför tjänster på jourmottagningar, i primärvårdsgrupper och inom annan akutvård annat än på sjukhus i den autonoma regionen Galicien skall i sin helhet anses som arbetstid och, i förekommande fall, som övertid i den mening som avses i direktiv 93/104.