52025PC0080

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2025

COM(2025) 80 final

2025/0044(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa vissa krav avseende hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2025) 80 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Allmän bakgrund och syfte

I Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft betonade han att Europa måste skapa ett regelverk som främjar konkurrenskraft och resiliens, och uppmärksammade den börda och de efterlevnadskostnader som uppstår till följd av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) 1 . I Budapestförklaringen om den nya given för den europeiska konkurrenskraften efterlyste EU:s stats- och regeringschefer ”en förenklingsrevolution som säkerställer ett tydligt, enkelt och smart regelverk för företag och drastiskt minskar bördor kopplade till administration, regler och rapportering, särskilt för små och medelstora företag”. 2 De uppmanade kommissionen att lägga fram konkreta förslag om att minska rapporteringskraven med minst 25 % under första halvåret 2025.

I meddelandet om konkurrenskraftskompassen för EU bekräftade kommissionen att den skulle föreslå ett första övergripande förenklingspaket med långtgående förenklingar av rapportering om hållbar finansiering, tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet samt taxonomi 3 . I meddelandet Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling lade kommissionen fram en genomförande- och förenklingsagenda som leder till snabba och synliga förbättringar för människor och företag i praktiken, vilket kräver mer än en stegvis strategi och visar på behovet av djärva och samordnade åtgärder för att rationalisera och förenkla EU:s, medlemsstaternas och regionala regler 4 .

CSRD trädde i kraft den 5 januari 2023 5 . Direktivet stärkte och moderniserade kraven på företagens hållbarhetsrapportering genom ändringar av redovisningsdirektivet, insynsdirektivet, revisionsdirektivet och revisionsförordningen 6 . CSRD är ett viktigt inslag i den europeiska gröna given och i handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt 7 . Det syftar till att säkerställa att investerare har den information de behöver för att förstå och hantera de risker som investeringsobjekt exponeras för på grund av klimatförändringarna och andra hållbarhetsfrågor. Det syftar även till att säkerställa att investerare och andra berörda parter har den information de behöver om företagens påverkan på människor och miljö. På så vis bidrar direktivet till finansiell stabilitet och miljöintegritet. Detta är en nödvändig förutsättning för att flödet av finansiella resurser ska gå till företag som eftersträvar hållbarhetsmål, och ökar samtidigt ansvarsskyldigheten och transparensen gentemot alla berörda parter när det gäller företagens hållbarhetsresultat.

CSDDD antogs den 13 juni 2024. Direktivet ska bidra till EU:s bredare ambition att ställa om till en hållbar och klimatneutral ekonomi, såsom anges i den europeiska gröna given. Det kräver att företag identifierar och hanterar negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön i sin egen och sina dotterbolags verksamhet och i sina verksamhetskedjor.

CSRD och CSDDD genomförs nu i en ny och svår situation. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har drivit upp energipriserna för företagen i EU. De handelspolitiska spänningarna ökar samtidigt som det geopolitiska landskapet fortsätter att förändras. Vissa andra större jurisdiktioner har valt en annan strategi när det gäller reglering av företags hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet, vilket väcker frågor om den inverkan dessa direktiv har på konkurrenssituationen för företagen i EU. Unionens förmåga att värna och skydda sina värden beror bland annat på ekonomins förmåga att anpassa sig och konkurrera i ett instabilt och ibland fientligt geopolitiskt sammanhang.

Detta förslag innebär därför att tillämpningsdatumet för CSDDD och vissa bestämmelser i CSRD senareläggs.

Bakgrund och syfte med detta förslag när det gäller specifikt CSRD

CSRD tillämpas för närvarande på stora företag, små och medelstora företag vars värdepapper är noterade på reglerade marknader i EU, moderföretag i stora koncerner samt emittenter som tillhör dessa kategorier av företag. De rapporteringskrav som införts genom CSRD börjar tillämpas etappvis för olika kategorier av företag. Under den första etappen måste stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda rapportera för första gången år 2025 om räkenskapsåret 2024 8 . Under den andra etappen måste övriga stora företag rapportera år 2026 om räkenskapsåret 2025 9 . Under den tredje etappen måste små och medelstora företag vars värdepapper är noterade på reglerade marknader i EU rapportera år 2027 om räkenskapsåret 2026, men de har möjlighet att välja att inte rapportera när det gäller räkenskapsåren 2026 och 2027 10 . Under den fjärde etappen måste vissa tredjelandsföretag med verksamhet inom unionens territorium som överstiger vissa tröskelvärden rapportera år 2029 om räkenskapsåret 2028 11 .

Enligt CSRD måste de företag som omfattas av kraven rapportera hållbarhetsinformation i enlighet med obligatoriska europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS), och kommissionen måste anta sådana standarder genom delegerade akter. I juli 2023 antog kommissionen en första uppsättning ESRS som är sektorsövergripande, vilket innebär att de ska tillämpas av alla företag som omfattas av kraven oberoende av vilken ekonomisk sektor de bedriver verksamhet inom. 12 Enligt CSRD måste kommissionen även anta sektorsspecifika rapporteringsstandarder, och en första uppsättning sådana standarder kommer att antas senast i juni 2026. Börsnoterade små och medelstora företag får enligt CSRD rapportera i enlighet med en separat, mindre betungande och proportionerlig uppsättning standarder i stället för den fullständiga uppsättningen ESRS.

På kommissionens begäran har Efrag inkommit med en standard för hållbarhetsrapportering som kan användas frivilligt av små och medelstora företag som inte omfattas av rapporteringskraven (den frivilliga rapporteringsstandarden) 13 . Den frivilliga rapporteringsstandarden syftar till att erbjuda små och medelstora företag ett enkelt, allmänt erkänt verktyg som de kan använda för att lämna hållbarhetsinformation till banker, stora företag och andra intressenter som kan komma att begära sådan information.

Andra viktiga aspekter av CSRD är bestämmelserna om kvalitetsgranskning och om rapportering av information om värdekedjan. Företag måste offentliggöra sin hållbarhetsinformation tillsammans med ett uttalande från en lagstadgad revisor eller, om medlemsstaten tillåter det, en oberoende leverantör av kvalitetsgranskningstjänster. Det nuvarande kravet rör begränsad säkerhet, och CSRD föreskriver att det i framtiden skulle kunna bli ett krav på rimlig säkerhet på vissa villkor 14 . Enligt CSRD måste även kommissionen anta standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering genom delegerade akter.

Enligt CSRD måste företag rapportera information om värdekedjan i den utsträckning som krävs för att förstå deras hållbarhetsrelaterade konsekvenser, risker och möjligheter. I CSRD fastställs ett ”tak” för värdekedjan, vilket innebär att ESRS inte får innehålla rapporteringskrav som skulle kräva att företag erhåller information från små och medelstora företag i deras värdekedja utöver den information som ska lämnas enligt de proportionerliga standarderna för börsnoterade små och medelstora företag.

Det här förslaget syftar till att minska rapporteringsbördan och begränsa nedsippringen av skyldigheter till mindre företag. För det första skulle det separata lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram parallellt med detta förslag förenkla regelverket och minska bördan på följande sätt:

–Antalet företag som omfattas av obligatoriska krav på hållbarhetsrapportering skulle minska med omkring 80 %, i och med att stora företag med upp till 1 000 anställda (dvs. vissa av företagen i andra etappen och vissa företag i första etappen) och börsnoterade små och medelstora företag (dvs. alla företag i tredje etappen) inte längre skulle omfattas av dem. Rapporteringskraven skulle enbart gälla stora företag med över 1 000 anställda i genomsnitt (dvs. företag som har över 1 000 anställda och antingen en omsättning som överstiger 50 miljoner EUR eller en balansräkning som överstiger 25 miljoner EUR). Detta ändrade tröskelvärde skulle innebära att CSRD i högre grad överensstämmer med CSDDD 15 .

–När det gäller företag som inte omfattas av obligatoriska krav på hållbarhetsrapportering föreslår kommissionen en frivillig proportionerlig standard som skulle bygga på den frivilliga rapporteringsstandard som Efrag tagit fram. Enligt detta förslag skulle kommissionen anta denna frivilliga standard genom en delegerad akt. Kommissionen planerar att utfärda en rekommendation om frivillig hållbarhetsrapportering så snart som möjligt, på grundval av den frivilliga rapporteringsstandard som Efrag tagit fram, för att hantera efterfrågan på marknaden under tiden.

–Taket för värdekedjan skulle utvidgas och stärkas. Det skulle tillämpas direkt på det rapporterande företaget och inte enbart utgöra en gräns för vad ESRS får specificera. Detta skulle skydda alla företag med upp till 1 000 anställda i stället för att bara skydda små och medelstora företag, vilket för närvarande är fallet. Och taket skulle definieras i den frivilliga standard som kommissionen antar genom en delegerad akt, på grundval av den frivilliga rapporteringsstandard som tagits fram av Efrag. Detta skulle minska nedsippringseffekterna väsentligt.

–För att undvika en ökning av antalet fastställda datapunkter som företag bör rapportera skulle det inte finnas några sektorsspecifika rapporteringsstandarder.

–Möjligheten att gå över från ett krav på begränsad säkerhet till ett krav på rimlig säkerhet skulle undanröjas. Det skulle klargöra att de företag som omfattas av kraven inte kommer att drabbas av framtida kostnadsökningar för kvalitetsgranskning.

–Kravet på att kommissionen ska anta standarder för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering senast 2026 byts ut mot särskilda riktlinjer för kvalitetsgranskning som kommissionen ska utfärda senast 2026. Detta kommer att göra det möjligt för kommissionen att snabbare hantera nya problem på området för kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering som kan ge upphov till onödiga bördor för företag som omfattas av rapporteringskraven.

–Genom förslaget införs en möjlighet till frivillig tillämpning som innebär att stora företag som har över 1 000 anställda i genomsnitt (dvs. företag som har över 1 000 anställda och antingen en omsättning som överstiger 50 miljoner EUR eller en balansräkning som överstiger 25 miljoner EUR) och en nettoomsättning som inte överstiger 450 miljoner EUR och som hävdar att deras verksamheter är helt eller delvis förenliga med EU-taxonomin ska offentliggöra sin omsättning och kapitalutgiftsindikatorer och kan välja att offentliggöra driftsutgiftsindikatorer. Möjligheten till frivillig tillämpning kommer att helt undanröja kostnaden för att efterleva reglerna om taxonomirapportering när det gäller stora företag med över 1 000 anställda i genomsnitt (dvs. företag som har mer än 1 000 anställda och antingen en omsättning som överstiger 50 miljoner EUR eller en balansräkning som överstiger 25 miljoner EUR) och en nettoomsättning som inte överstiger 450 miljoner EUR och som inte hävdar att deras verksamheter är förknippade med ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara enligt taxonomiförordningen. Dessutom skapar detta förslag mer flexibilitet genom att göra det möjligt för dessa företag att rapportera om verksamheter som uppfyller vissa av de tekniska granskningskriterierna i taxonomin, men inte alla av dem. Sådan rapportering om partiell förenlighet kan främja en gradvis miljöomställning av verksamheter över tid, i linje med målet om att öka omställningsfinansieringen.

För det andra planerar kommissionen att utan dröjsmål anta en delegerad akt för att se över den första uppsättningen av ESRS. För att snabbt kunna förenkla och rationalisera ESRS, och skapa tydlighet och rättssäkerhet för företagen, strävar kommissionen efter att anta de delegerade akter som krävs så snart som möjligt, och senast sex månader efter ikraftträdandet av direktivet om förenkling av rapporteringsramen som är föremål för det separata lagstiftningsförslag som nämns ovan. Översynen av den delegerade akten kommer att minska antalet obligatoriska ESRS-datapunkter avsevärt genom att i) avlägsna de som anses minst viktiga för allmän hållbarhetsrapportering, ii) prioritera kvantitativa datapunkter framför beskrivande text och iii) i högre grad skilja mellan obligatoriska och frivilliga datapunkter, utan att undergräva kompatibiliteten med globala rapporteringsstandarder och utan att påverka väsentlighetsbedömningen av varje företag. Översynen kommer att klargöra bestämmelser som bedöms vara otydliga. Den kommer att förbättra överensstämmelsen med annan EU-lagstiftning. Genom översynen kommer instruktionerna om hur väsentlighetsprincipen ska tillämpas förtydligas i syfte att säkerställa att företag endast rapporterar väsentlig information och minska risken för att leverantörer av kvalitetsgranskningstjänster av misstag uppmanar företag att rapportera information som inte är nödvändig eller att avsätta alltför stora resurser till väsentlighetsbedömningen. Den kommer att förenkla standardernas struktur och hur de presenteras. Den kommer att ytterligare förbättra den redan mycket högra graden av kompatibilitet med globala standarder för hållbarhetsrapportering. I och med översynen görs även andra eventuella ändringar som kan anses nödvändiga mot bakgrund av de första erfarenheterna av att tillämpa ESRS.

För det tredje innebär detta förslag att tillämpningsdatumet för rapporteringskraven i den andra etappen (stora företag som inte är företag av allmänt intresse och som har över 500 anställda samt företag med färre än 500 anställda 16 ) och den tredje etappen (börsnoterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa finansinstitut samt captivebolag för (åter)försäkring) senareläggs med två år. Målet med senareläggningen är att undvika en situation som innebär att vissa företag måste rapportera om räkenskapsåret 2025 (andra etappen) eller 2026 (tredje etappen) och därefter befrias från det kravet. En sådan situation skulle innebära att företagen i fråga ådrar sig onödiga kostnader.

Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att snabbt enas om det föreslagna senareläggandet, i synnerhet för att skapa tillräcklig rättslig klarhet för företag i den andra etappen som för närvarande måste rapportera för första gången under 2026 för räkenskapsåret 2025.

Bakgrund och syfte med detta förslag när det gäller specifikt CSDDD

Enligt gällande regler bör medlemsstaterna införliva CSDDD senast den 26 juli 2026. Enligt planen ska direktivet börja tillämpas i tre etapper: från och med juli 2027 skulle reglerna börja tillämpas på endast de största företagen i EU, dvs. företag som har över 5 000 anställda och rapporterar en (global) nettoomsättning på mer än 1,5 miljarder EUR samt på tredjelandsföretag som genererar en nettoomsättning på över 1,5 miljarder EUR i EU. Inom ramen för den andra etappen skulle företag i EU med över 3 000 anställda och en nettoomsättning på över 900 miljoner EUR samt tredjelandsföretag som genererar en sådan nettoomsättning i EU behöva efterleva det nya regelverket från och med juli 2028. Slutligen skulle alla andra företag som omfattas av det allmänna tillämpningsområdet vara skyldiga att börja tillämpa (de nationella regler som införlivar) direktivet i juli 2029. Från och med det datumet beräknas CSDDD omfatta omkring 6 000 stora företag i EU och runt 900 tredjelandsföretag. Det personliga tillämpningsområdet och etappvisa genomförande tar hänsyn till att företag av olika storlek har olika mycket kapacitet att tillämpa det nya obligatoriska regelverket och utgör således viktiga inslag för att säkerställa ett proportionellt upplägg.

Dessutom skulle det separata lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram parallellt med detta förslag förenkla regelverket och minska företagens börda på flera sätt. Detta förslag skulle senarelägga den första etappen av direktivets tillämpning med ett år. Målet med senareläggningen är att ge den första gruppen av företag mer tid att förbereda sig inför skyldigheterna enligt direktivet, i dess ändrade lydelse, även med beaktande av de riktlinjer som kommissionen kommer att ha antagit i enlighet med den snävare tidsram som fastställs i det parallella förenklingsförslaget.

Dessutom skulle förslaget innebära att tidsfristen för medlemsstaternas införlivande senareläggs med ett år för att ta hänsyn till eventuella förseningar i deras pågående arbete med att införliva CSDDD som beror på eventuella ändringar av det direktivet till följd av det parallella förenklingsförslaget.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Företag som omfattas av rapporteringskraven i CSRD är också automatiskt skyldiga att rapportera vissa indikatorer enligt artikel 8 i taxonomiförordningen. Genom att senarelägga tillämpningen av rapporteringskraven för företag som ingår i den andra och tredje etappen skulle detta förslag därför också automatiskt skjuta fram det datum då företagen måste rapportera dessa indikatorer enligt taxonomiförordningen.

Rapporteringskraven i CSRD och ESRS syftar bland annat till att garantera att finansmarknadsaktörer, kreditinstitut och administratörer av referensvärden har tillgång till den hållbarhetsinformation från företag som de behöver för att uppfylla sina egna rapporteringsskyldigheter enligt förordningen om hållbarhetsupplysningar, kapitalkravsförordningen och referensvärdesförordningen. Den föreslagna senareläggningen innebär att denna förbättrade tillgång fördröjs för dessa aktörer.

Enligt CSDDD är företag inte skyldiga att rapportera några uppgifter utöver vad de redan är skyldiga att rapportera enligt CSRD, om de omfattas av båda direktiven. Eftersom detta förslag senarelägger de åtgärder som föreskrivs i CSDDD och även tillämpningsdatumet för rapporteringskraven för vissa företag enligt CSRD, förblir de två rättsakterna samstämmiga.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med EU:s politik för att öka konkurrenskraften, förenkla regelverket och minska bördan för företag utan att det inverkar på de politiska målen i CSRD och CSDDD. Detta gäller även målen med den gröna given eftersom konkurrenskraften på medellång till lång sikt är beroende av att företagen integrerar hållbarhetsaspekter i sin verksamhet i tillräcklig utsträckning.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundas på artiklarna 50 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Artikel 50 i EUF-fördraget är den rättsliga grunden för att anta EU-åtgärder som syftar till att förverkliga etableringsfriheten på den inre marknaden inom bolagsrätten, och den anger att Europaparlamentet och rådet ska agera genom att utfärda direktiv. Artikel 114 i EUF-fördraget är en allmän rättslig grund som ska säkerställa att den inre marknaden upprättas och fungerar, i detta fall den fria rörligheten för kapital. Artiklarna 50 och 114 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för direktiv (EU) 2022/2464 och direktiv (EU) 2024/1760.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget innebär en ändring av tillämpningsdatumen för vissa bestämmelser i EU-lagstiftningen. Dessa datum kan endast ändras genom åtgärder på EU-nivå.

•Proportionalitetsprincipen

Det politiska målet är att senarelägga tillämpningsdatumen för vissa bestämmelser i EU-lagstiftningen. Det enda sättet att uppnå detta mål är lägga fram ett förslag som ändrar dessa datum.

•Val av instrument

Detta förslag utgörs av ett direktiv som ändrar bestämmelser i direktiven CSRD och CSDDD. Ett omnibusdirektiv anses vara det lämpligaste rättsliga instrumentet för att ändra gällande direktiv med avseende på förenkling och minskad regelbörda på området för hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

CSDDD har ännu inte införlivats eller börjat tillämpas av företagen. CSRD har hunnit tillämpas av en första grupp företag där de flesta offentliggör sina första hållbarhetsförklaringar under första halvåret 2025. Det har därför inte varit möjligt att göra någon efterhandsutvärdering eller kontroll av ändamålsenligheten hos någon av rättsakterna.

•Samråd med berörda parter

Följande samråd har bidragit till att utforma innehållet i detta förslag:

-Europeiska kommissionens inbjudan att lämna synpunkter på förenklingen av rapporteringskraven under oktober–december 2023 17 .

-Europeiska kommissionens kontroll av hur hållbarhetsrapporteringen fungerar i praktiken, och rundabordssamtal om förenkling, i början av februari 2025.

-Kommissionen har också anordnat separata aktiviteter för berörda parter, bland annat två stora konferenser i hybridform om CSRD i maj och november 2024, med fler än 400 fysiska deltagare och fler än 3 000 deltagare online.

-Kommissionen har fått in ett mycket stort antal skrivelser och detaljerade analyser från alla typer av berörda parter (företag, investerare, banker, det civila samhället, icke-statliga organisationer, handelskammare och medlemsstaternas nationella förvaltningar).

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

I Europeiska kommissionens inbjudan att lämna synpunkter på förenklingen av rapporteringskraven efterlystes bevis och synpunkter på bestämmelser som upplevs medföra en administrativ börda. Nästan 200 berörda parter svarade och efterlyste främst en förenkling av reglerna i samband med hållbarhetsrapportering, tillbörlig aktsamhet och EU-taxonomin.

Vid kommissionens möten med europeiska branschföreträdare, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i början av februari 2025 uttryckte de sitt stöd för de övergripande målen i CSRD och CSDDD, men betonade behovet av förenkling och harmonisering av genomförandet.

Vissa berörda parter, särskilt näringslivs- och branschorganisationer, föreslog att tillämpningen av den befintliga lagstiftningen skulle avbrytas för att fokusera på förenkling. De menade att en senareläggning av rapporteringskraven i CSRD skulle ge kommissionen möjlighet att förenkla regelverket och samtidigt ge företagen mer tid att förbereda sig för kommande ändringar.

Andra berörda parter, särskilt grupper i det civila samhället, såg starka fördelar med att behålla reglerna och betonade vikten av rättssäkerhet och regleringsstabilitet för företagen och av att upprätthålla målen i den europeiska gröna given och handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. De framhöll också att man bör använda genomföranderiktlinjer för att förtydliga och förenkla vissa delar av ramen för hållbarhetsrapportering, i stället för att skjuta upp eller ändra de befintliga reglerna.

Behovet av förenkling har också upprepats i många andra rapporter, rekommendationer och synpunkter från berörda företag både inom den finansiella sektorn och den icke-finansiella sektorn. Vikten av att minska komplexiteten och de administrativa bördorna har ofta framhållits, och denna information har ingått i underlaget för de åtgärder för att minska bördorna som beskrivs i detta förslag.

Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Samråd med olika berörda parter, däribland företag, branschorganisationer och organisationer i det civila samhället, samt andra kontakter med och synpunkter från berörda parter har använts som underlag för förslaget. Bland annat hölls ett tvådagarsevenemang för berörda parter där kommissionen fick återkoppling från tillämparna om vilka utmaningarna de ser med den nuvarande rättsliga ramen och vilka möjliga lösningar som finns. Somliga efterlyste långtgående förändringar och senareläggningar, medan andra betonade behovet av rättssäkerhet och ansåg att man inte borde öppna upp direktivet på nytt utan i stället fokusera på genomförandet. Det här förslaget, tillsammans med det parallella förslaget om förenkling, syftar till att balansera dessa perspektiv genom att bevara integriteten i CSDDD samtidigt som ändringar införs för att förenkla och rationalisera direktivet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller en analys av de föreslagna åtgärdernas konsekvenser. Eftersom det har varit brådskande att lägga fram förslag för att lösa de identifierade problemen har det inte varit möjligt att utarbeta en fullständig konsekvensbedömning.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta förslag syftar uttryckligen till att underlätta en betydande förenkling av systemet för hållbarhetsrapportering.

•Grundläggande rättigheter

Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering

Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. CSRD har en indirekt positiv inverkan på de grundläggande rättigheterna, eftersom krav på hållbarhetsrapportering kan påverka företagens beteende till det bättre. Det bidrar till att göra företagen mer medvetna om de grundläggande rättigheterna så att de bättre kan påverka hur de identifierar och hanterar faktisk och potentiell negativ inverkan på de grundläggande rättigheterna. Den föreslagna senareläggningen försenar också dessa positiva effekter för företag som skulle börja tillämpa rapporteringskraven vid en senare tidpunkt. Den minskade bördan för sådana företag, och särskilt minskningen av bördan för företag som inte längre skulle omfattas av CSRD genom kommissionens separata parallella förslag, bör dock leda till andra samhällsvinster när det gäller skapande av välstånd, sysselsättning och innovation, inbegripet hållbarhetsinnovation.

Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Förslaget är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ett av huvudmålen med CSDDD är att skydda och främja de grundläggande rättigheterna. Det kräver att företag som klassificeras som mycket stora företag identifierar och hanterar negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön i sin egen och sina dotterbolags verksamhet och i sina verksamhetskedjor. Den föreslagna senareläggningen försenar dessa positiva effekter för företag i den första gruppen inom ramen för direktivet, vilka kommer att börja tillämpa rapporteringskraven vid en senare tidpunkt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte budgeten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Ej tillämpligt.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Inga förklarande dokument anses nödvändiga.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Genom artikel 1 ändras artikel 5.2 i direktiv (EU) 2022/2464 (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, CSRD) genom en senareläggning på två år av kraven på hållbarhetsrapportering för alla företag som omfattas av CSRD och som måste följa direktivet från och med räkenskapsåret 2025 eller 2026, beroende på storlek.

Viktiga inslag:

–Enligt punkt 1 a ska medlemsstaterna säkerställa att följande företag rapporterar om hållbarhet från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare (i stället för den 1 januari 2025):

·Stora företag med i genomsnitt högst 500 anställda under räkenskapsåret.

·Stora företag med i genomsnitt över 500 anställda under räkenskapsåret, men som inte är företag av allmänt intresse.

·Moderföretag i en stor koncern med i genomsnitt över 500 anställda på koncernnivå under räkenskapsåret, på balansdagen.

·Moderföretag i en stor koncern med i genomsnitt över 500 anställda på koncernnivå under räkenskapsåret, på balansdagen, men som inte är företag av allmänt intresse.

–Enligt punkt 1 b ska medlemsstaterna säkerställa att små och medelstora företag med värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU, små och icke-komplexa institut (förutsatt att de är stora företag eller börsnoterade små och medelstora företag) och captivebolag för (åter)försäkring i EU (förutsatt att de är stora företag eller börsnoterade små och medelstora företag) rapporterar om hållbarhet från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2028 eller senare (i stället för den 1 januari 2026).

–Enligt punkt 2 a ska medlemsstaterna säkerställa att följande emittenter rapporterar om hållbarhet från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2027 eller senare (i stället för den 1 januari 2025):

·Emittenter som är stora företag med i genomsnitt högst 500 anställda under räkenskapsåret.

·Emittenter som är moderföretag i en stor koncern med i genomsnitt högst 500 anställda på koncernnivå, under räkenskapsåret.

–Enligt punkt 2 b ska medlemsstaterna säkerställa att emittenter som är små och medelstora företag, små och icke-komplexa institut (förutsatt att de är stora företag eller börsnoterade små och medelstora företag) och captivebolag för (åter)försäkring i EU (förutsatt att de är stora företag eller börsnoterade små och medelstora företag) rapporterar om hållbarhet från räkenskapsår som inleds den 1 januari 2028 eller senare (i stället för den 1 januari 2026).

Genom artikel 2 ändras artikel 37 i direktiv (EU) 2024/1760 (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, CSDDD) genom att tidsfristen för införlivande och tillämpningen av direktivet senareläggs med ett år för den första gruppen företag som omfattas av direktivet.

Enligt artikel 3 ska medlemsstaterna införliva artikel 1 i det här direktivet senast den 31 december 2025 och överlämna texten till sina införlivandeåtgärder till kommissionen.

I artikel 4 anges att direktivet ska träda i kraft dagen efter den dag då det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2025/0044 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 18 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I sitt meddelande av den 11 februari 2025, Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling 19 , lägger kommissionens fram en vision för en genomförande- och förenklingsagenda som leder till snabba och synliga förbättringar för människor och företag på marken. För detta krävs mer än en stegvis strategi och unionen måste vidta djärva åtgärder för att uppnå detta mål. Kommissionen, Europaparlamentet, rådet, medlemsstaternas myndigheter på alla nivåer och berörda parter måste samarbeta för att rationalisera och förenkla reglerna på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, och för att genomföra politiken på ett effektivare sätt.

(2)Som en del av kommissionens arbete för att minska rapporteringsbördan och öka konkurrenskraften är det nödvändigt med riktade ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 20 och (EU) 2024/1760 21 , för att uppnå de målen utan att detta inverkar på de politiska målen i den gröna given 22 och handlingsplanen för hållbar finansiering 23 .

(3)I artikel 5.2 första stycket i direktiv (EU) 2022/2464 anges de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa kraven på hållbarhetsrapportering i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU 24 , med olika datum beroende på det berörda företagets storlek. Stora företag som är företag av allmänt intresse med i genomsnitt över 500 anställda under räkenskapsåret, och företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern med i genomsnitt över 500 anställda på koncernnivå under räkenskapsåret, på balansdagen, ska lämna rapporter under 2025 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare. Övriga stora företag och övriga moderföretag i en stor koncern ska lämna rapporter under 2026 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare. Små och medelstora företag (utom mikroföretag), små och icke-komplexa institut och captivebolag för (åter)försäkring ska lämna rapporter under 2027 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare. Mot bakgrund av kommissionens pågående initiativ som syftar till att förenkla vissa befintliga skyldigheter avseende hållbarhetsrapportering och därmed minska företagens administrativa börda, för att skapa rättslig tydlighet och för att undvika onödiga kostnader för de företag som för närvarande är skyldiga att rapportera för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare och den 1 januari 2026 eller senare, bör kraven på hållbarhetsrapportering för dessa företag skjutas upp med två år.

(4)I artikel 5.2 tredje stycket i direktiv (EU) 2022/2464 anges de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa kraven på hållbarhetsrapportering i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG 25 , med olika datum beroende på det berörda emittenternas storlek. Emittenter som är stora företag med i genomsnitt över 500 anställda under räkenskapsåret, och emittenter som är moderföretag i en stor koncern med i genomsnitt över 500 anställda på koncernnivå under räkenskapsåret, på balansdagen, ska lämna rapporter under 2025 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2024 eller senare. Övriga emittenter som är stora företag, och övriga emittenter som är moderföretag i en stor koncern, ska lämna rapporter under 2026 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare. Emittenter som är små och medelstora företag (utom mikroföretag), små och icke-komplexa institut och captivebolag för (åter)försäkring ska lämna rapporter under 2027 för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2026 eller senare. Mot bakgrund av kommissionens pågående initiativ som syftar till att förenkla vissa befintliga skyldigheter avseende hållbarhetsrapportering och därmed minska företagens administrativa börda, för att skapa rättslig tydlighet och för att undvika onödiga kostnader för de emittenter som för närvarande är skyldiga att rapportera för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2025 eller senare och den 1 januari 2026 eller senare, bör kraven på hållbarhetsrapportering för dessa emittenter skjutas upp med två år.

(5)Den tidpunkt från och med vilken medlemsstaterna är skyldiga att tillämpa direktiv 2024/1760 bör, för den första gruppen företag som omfattas av det direktivet, senareläggas med ett år för att ge dem mer tid att förbereda sig inför direktivets krav och göra det möjligt för dem att beakta de riktlinjer som kommissionen kommer att utfärda om hur de bör uppfylla sina skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i praktiken.

(6)Med tanke på det parallella lagstiftningsförslag som syftar till att förenkla hållbarhetsramen och minska bördorna för företag bör dessutom tidsfristen för medlemsstaternas införlivande av direktiv 2024/1760 förlängas med ett år för att ta hänsyn till eventuella förseningar i deras pågående arbete med införlivandet som beror på eventuella ändringar av det direktivet.

(7)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(8)Direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)Av brådskande skäl och för att snarast möjligt skapa rättssäkerhet bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv (EU) 2022/2464

I direktiv (EU) 2022/2464 ska artikel 5.2 ändras på följande sätt:

(1)Första stycket ska ändras på följande sätt:

(a)I led b ska de inledande orden ersättas med följande:

”för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare”

(b)I led c ska de inledande orden ersättas med följande:

”för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2028 eller senare”

(2)Tredje stycket ska ändras på följande sätt:

(a)I led b ska de inledande orden ersättas med följande:

”för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare”

(b)I led c ska de inledande orden ersättas med följande:

”för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2028 eller senare”

Artikel 2

Ändringar av direktiv (EU) 2024/1760

I artikel 37.1 i direktiv (EU) 2024/1760 ska första och andra styckena ersättas med följande:

”Medlemsstaterna ska senast den 26 juli 2027 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

De ska tillämpa dessa bestämmelser

(a)från och med den 26 juli 2028 vad gäller de företag som avses i artikel 2.1 a och b, som har bildats i enlighet med medlemsstatens lagstiftning och som hade mer än 3 000 anställda i genomsnitt och genererade en global nettoomsättning på mer än 900 000 000 EUR under det senaste räkenskapsår som föregick 26 juli 2028 för vilket årsbokslut har eller borde ha antagits, med undantag för åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 16, som medlemsstaterna ska tillämpa på dessa företag för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2029 eller senare,

(b)från och med 26 juli 2028 vad gäller de företag som avses i artikel 2.2 a och b, som har bildats i enlighet med ett tredjelands lagstiftning och som genererade en nettoomsättning på mer än 900 000 000 EUR i unionen under det räkenskapsår som föregick det senaste räkenskapsår som föregick 26 juli 2028, med undantag för de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 16, som medlemsstaterna ska tillämpa på dessa företag för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2029 eller senare,

(c)från och med den 26 juli 2029 vad gäller alla andra företag som avses i artikel 2.1 a och b och artikel 2.2 a och b och de företag som avses i artikel 2.1 c och artikel 2.2 c, med undantag för de åtgärder som är nödvändiga för att följa artikel 16, som medlemsstaterna ska tillämpa på dessa företag för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2030 eller senare.”

Artikel 3

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2025. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 4

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

4Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa vissa krav avseende hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag.

1.2Berörda politikområden

Kapitalmarknadsunionen, spar- och investeringsunionen, den europeiska gröna given, strategin för hållbar finansiering, bolagsrätt och företagsstyrning

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Huvudsyftet med detta lagstiftningsförslag är att förenkla och reducera vissa inslag i direktiv 2006/43/EG, direktiv 2013/34EU, direktiv (EU) 2022/2464 och direktiv (EU) 2024/1760 för att minska rapporteringsbördan för de företag som är underställda kraven.

Genom att minska den administrativa börda som är förbunden med rapporteringskraven och de efterlevnadskostnader för hållbarhetsrapportering som är en följd av ovannämnda lagstiftning ska förslaget göra ramen mer proportionell och stärka de europeiska företagens konkurrenskraft, utan att detta inverkar på målen med den europeiska gröna given.

1.3.2Specifikt/specifika mål

De konkreta målen för de föreslagna ändringarna av direktiv (EU) 2022/2464 är att uppnå följande:

–Senarelägga kraven på hållbarhetsrapportering för företag i den andra och tredje etappen med två år.

De konkreta målen för de föreslagna ändringarna av direktiv (EU) 2024/1760 är att uppnå följande:

–Senarelägga tidsfristen för införlivande och tillämpningen av kraven på tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet för företag i den första etappen med ett år.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

De föreslagna ändringarna förväntas innebära en förenkling av kraven på hållbarhetsrapportering och därmed minska den administrativa bördan för företagen i detta sammanhang, men inte inverka på målen med den europeiska gröna given och handlingsplanen för finansiering av hållbar tillväxt. De föreslagna ändringarna förväntas även leda till betydande kostnadsbesparingar för de företag som är underställda kraven på hållbarhetsrapportering.

De ändringar av direktiv (EU) 2024/1760 som ingår i detta förslag förväntas minska efterlevnadsbördan för företagen, eftersom de kommer att få mer tid att förbereda sig och att anpassa sina riktlinjer, processer och förfaranden, samt att ta hänsyn till de riktlinjer som kommissionen kommer att utfärda och därmed kunna dra nytta av bästa praxis och inte vara lika beroende av juridisk och annan rådgivning.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

CSRD har hunnit tillämpas av en första grupp företag där de flesta offentliggör sina första hållbarhetsförklaringar under första halvåret 2025. Det har därför inte varit möjligt att göra någon efterhandsutvärdering eller kontroll av ändamålsenligheten hos någon av rättsakterna.

I detta förslag åtar sig kommissionen också att se över den första uppsättningen ESRS. Enligt direktiv 2013/34/EU bör kommissionen se över dessa standarder för hållbarhetsrapportering, inbegripet standarderna för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag, vart tredje år för att ta hänsyn till relevant utveckling, inbegripet utvecklingen av internationella standarder.

En regelbunden utvärdering kommer enligt artikel 36 i CSDDD, i dess ändrade lydelse, även att göras av genomförandet av detta direktiv och dess ändamålsenlighet när det gäller att uppnå målen, i synnerhet hantera negativa effekter.

Flera indikatorer kommer att användas för att följa framstegen med dessa förslag: om de föreslagna åtgärderna är ändamålsenliga och vidtas vid rätt tidpunkt, om processerna för insamling och behandling av uppgifter i enlighet med kraven på hållbarhetsrapportering är effektiva, samt om målet uppnås att begränsa den administrativa bördan och undvika onödiga eller dubbla rapporteringskrav.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 26

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Med detta förslag föreslår kommissionen ett direktiv om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760. När medlagstiftarna har nått en överenskommelse om förslagets innehåll kommer medlemsstaterna att ha en viss tid på sig att i sin nationella lagstiftning införliva de ändringar som införs genom detta direktiv när det gäller att senarelägga den tidpunkt då vissa grupper av företag måste följa dessa direktiv. I detta förslag fastställs den 31 december 2025 som tidsfrist för detta införlivande. Förslaget syftar också till att senarelägga tidsfristen för införlivande av direktiv (EU) 2024/1760 med ett år. Det betyder att medlemsstaterna skulle vara skyldiga att införliva CSDDD före den 26 juli 2027.

I ett separat lagstiftningsförslag föreslår kommissionen ändringar av ett antal bestämmelser i direktiven 2006/43/EG, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760. Kommissionen föreslår även en översyn av kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 (europeiska standarder för hållbarhetsrapportering, ESRS). Kommissionen kommer att anta den reviderade delegerade akten om ESRS i god tid för att göra det möjligt för företagen i den andra etappen, som skulle börja hållbarhetsrapportera 2028 för räkenskapsåret 2027, att tillämpa de reviderade redovisningsstandarderna.

För att övervaka framstegen mot förslagets konkreta mål kommer kommissionen att undersöka möjligheten att anordna olika typer av utbyten med berörda parter samt genomföra regelbundna enkäter bland användare av hållbarhetsinformation och företag som rapporterar sådan information, beroende på tillgången till ekonomiska resurser. Enligt artikel 6 i CSRD ska kommissionen senast i april 2029 lägga fram en rapport om genomförandet av direktivet. En regelbunden utvärdering kommer enligt artikel 36 i CSDDD, i dess ändrade lydelse, även att göras av genomförandet av detta direktiv och dess ändamålsenlighet när det gäller att uppnå målen, i synnerhet hantera negativa effekter. Detta förslag kräver inte någon genomförandeplan.

Redovisningsdirektivet, i dess ändrade lydelse enligt CSRD, reglerar redan offentliggörandet av hållbarhetsinformation i EU. Gemensamma regler för hållbarhetsrapportering och kvalitetsgranskning av denna rapportering säkerställer lika villkor för företag som är etablerade i de olika medlemsstaterna. Betydande skillnader i kraven på hållbarhetsrapportering och kvalitetsgranskning mellan medlemsstaterna skulle vara försvårande och orsaka extra kostnader för företag som är verksamma över gränserna och därmed vara till skada för den inre marknaden. Medlemsstaterna kan inte på egen hand ändra befintlig EU-lagstiftning för att minska bördan för företagen.

I CSDDD fastställs redan ett harmoniserat regelverk gällande tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, vilket även omfattar även vissa tredjelandsföretag som är verksamma på EU-marknaden och därmed säkerställer lika villkor på detta område.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Ej tillämpligt

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Ej tillämpligt

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Ej tillämpligt

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Ej tillämpligt

4.Digitala inslag

4.1Krav med digital relevans

De rapporteringskrav som infördes genom direktiv 2013/34/EU innebär att företag är skyldiga att samla in och rapportera uppgifter om konsekvenser, risker och möjligheter som rör väsentliga hållbarhetsfrågor. Detta förutsätter betydande identifiering, insamling, behandling, kontroll och offentliggörande av data. Företagen använder ofta digitala datainsamlings- och datadelningsplattformar för att samla in relevanta uppgifter. För att lagra och behandla uppgifter som ska ligga till grund för hållbarhetsrapportering använder företag dessutom ofta digitala datahanteringsverktyg.

Användare av hållbarhetsinformation förväntar sig allt oftare att sådan information ska vara åtkomlig, jämförbar och maskinläsbar i digitala format. Medlemsstaterna måste kräva att företag som omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering i direktiv 2013/34/EU kostnadsfritt gör sina förvaltningsberättelser tillgängliga för allmänheten på sina webbplatser. Digitaliseringen skapar möjligheter att utnyttja information på ett effektivare sätt och har potential för betydande kostnadsbesparingar för både användare och företag. Digitaliseringen möjliggör också centralisering på unionsnivå och medlemsstatsnivå av uppgifter i ett öppet och tillgängligt format som underlättar läsning och möjliggör jämförelse av uppgifter. Dessa krav kompletterar också inrättandet av en gemensam europeisk kontaktpunkt för offentlig företagsinformation.

Beträffande krav i direktivet som är av digital betydelse, se nedan.

Enligt direktiv 2013/34/EU ska företag som är underställda krav på hållbarhetsrapportering upprätta sin förvaltningsberättelse i det elektroniska rapporteringsformat som anges i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 (den delegerade förordningen om Esef). Direktivet kräver också att dessa företag märker sin hållbarhetsrapportering, inbegripet de upplysningar som krävs enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852, i enlighet med den digitala taxonomi som kommissionen ska anta genom en ändring av den delegerade förordningen om Esef.

En digital taxonomi för unionens hållbarhetsrapporteringsstandarder innebär att hållbarhetsrapporteringen kan taggas och blir maskinläsbar. Fram till dess att denna digitala taxonomi antas behöver företagen inte märka sina hållbarhetsförklaringar. Med tanke på att hållbarhetsförklaringen kommer att bli maskinläsbar först när den både ingår i ett XHTML-dokument och har märkts enligt en digital taxonomi, är företagen inte heller skyldiga att upprätta förvaltningsberättelsen

i XHTML förrän den digitala taxonomin har antagits.

Berörda parter som påverkas av dessa krav är bland annat företag som är skyldiga att utarbeta och offentliggöra en hållbarhetsförklaring som har taggats digitalt och lämnats i XHTML-format, samt kvalitetsgranskningsleverantörer som måste kontrollera att hållbarhetsförklaringen uppfyller nödvändiga krav.

De befintliga reglerna om digital taggning och format som infördes genom CSRD, och som kommer att förbättra den digitala rapporteringen och göra det möjligt att använda artificiell intelligens för att dra nytta av den information som företagen rapporterar, ändras inte genom detta förslag.

När det gäller CSDDD kan digitala verktyg och digital teknik underlätta och minska kostnaderna för insamling och bedömning av data. De berörda bestämmelserna i CSDDD ändras inte genom detta förslag.

4.2Data

Se avsnittet ovan.

4.3Digitala lösningar

Se avsnittet ovan.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Ej tillämpligt

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Kommissionen deltar i flera initiativ som ska göra det lättare att genomföra kraven med digital relevans i avsnitt 4.1.

Det behövs för det första en digital taxonomi för unionens hållbarhetsrapporteringsstandarder så att det blir möjligt att tagga den rapporterade informationen i enlighet med dessa standarder. Efter att ha inhämtat teknisk rådgivning från Esma kommer kommissionen att anta en digital taxonomi för taggning av hållbarhetsinformation genom en delegerad akt.

I samband med TSI-omgången 2025 (instrumentet för tekniskt stöd) planerar kommissionen lansera ett multinationellt flaggskeppsprojekt under temat ”bättre hållbarhetsrapportering för företag”. Detta initiativ ska förbättra medlemsstaternas förmåga att hjälpa företag, framför allt små och medelstora företag, att tillämpa rapporteringskraven enligt CSRD och EU-taxonomin. Stödet inom ramen för detta initiativ kommer att ta hänsyn till rapporteringskravens utveckling och vara relevant även för icke börsnoterade små och medelstora företag som inte är underställda kraven på obligatorisk rapportering, men likväl ställs inför ökande krav på hållbarhetsinformation från sina finansiella partner och partner i värdekedjan.

För det tredje har Efrag skapat ett forum för små och medelstora företag där berörda parter bland små och medelstora företag sammanförs för att diskutera genomförandet av kraven på hållbarhetsrapportering och hur digitala lösningar och verktyg kan användas för att underlätta denna rapportering för små och medelstora företag.

När det gäller CSDDD uppmuntras företagen, för att det ska bli lättare för dem att fullgöra sina skyldigheter i fråga om tillbörlig aktsamhet längs värdekedjan, att använda digitala verktyg och digital teknik och direktivet ålägger kommissionen att utfärda riktlinjer med användbar information och hänvisningar till lämpliga resurser. De berörda bestämmelserna ändras inte genom detta förslag.

(1) The future of European competitiveness, september 2024.

(2) Budapestförklaringen om den nya given för den europeiska konkurrenskraften, 8 november 2024.

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2025) 30 final: En konkurrenskraftskompass för EU.

(4) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, COM(2025) 47 final: Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling.

(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 (direktivet om företagens hållbarhetsrapportering).

(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 (redovisningsdirektivet). Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 (insynsdirektivet). Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 (revisionsdirektivet). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 (revisionsförordningen).

(7) Meddelande från kommissionen, Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final. Meddelande från kommissionen, Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, COM(2018) 097 final.

(8) Liksom företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern med över 500 anställda när det gäller hållbarhetsrapportering för koncernen. ”Företag av allmänt intresse” definieras enligt artikel 2.1 i redovisningsdirektivet som företag som a) omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU, b) är kreditinstitut, c) är försäkringsföretag, eller d) är utsedda av medlemsstaterna till företag av allmänt intresse. ”Stora företag” definieras enligt artikel 3.4 i redovisningsdirektivet som företag som på balansdagen överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier: a) Balansomslutning: 25 000 000 euro. b) Nettoomsättning: 50 000 000 euro. c) Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250.

(9) Liksom övriga moderföretag i stora koncerner när det gäller hållbarhetsrapportering för koncernen.

(10) Små och icke-komplexa kreditinstitut och captivebolag för (åter)försäkring ingår också i den tredje etappen, men de får endast välja att använda den ytterligare möjligheten att inte rapportera under två år om de är börsnoterade små och medelstora företag.

(11) Enligt artikel 40a i redovisningsdirektivet, i dess lydelse enligt CSRD, måste ett företag som inte är etablerat i EU rapportera hållbarhetsinformation på koncernnivå om det a) genererar mer än 150 miljoner EUR i unionen och b) antingen har ett dotterföretag i EU som omfattas av de krav på hållbarhetsrapportering som införts genom CSRD eller har en filial i EU som genererar över 40 miljoner EUR. I sådana fall är det dotterföretaget eller filialen i EU som omfattas av den rättsliga skyldigheten att offentliggöra rapporten.

(12) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 av den 31 juli 2023 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU vad gäller standarder för hållbarhetsrapportering.

(13) Efrag hette tidigare ”European Financial Reporting Advisory Group”, men det officiella namnet är numera bara Efrag. Det är ett oberoende, privat flerpartsorgan som till större delen finansieras av EU.

(14) Mängden arbete inom ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet är betydligt mindre än inom ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet. Slutsatsen av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med begränsad säkerhet ges vanligen i en negativ uttrycksform genom att det anges att inget har framkommit som tyder på att informationen om sakförhållandet innehåller någon väsentlig felaktighet. Slutsatsen av ett bestyrkandeuppdrag där uttalandet lämnas med rimlig säkerhet ges vanligtvis i en positiv uttrycksform och leder till ett uttalande om hur granskningsämnet ska bedömas gentemot tidigare fastställda kriterier.

(15) I artikel 40a i redovisningsdirektivet skulle dessutom, av konsekvensskäl, det tröskelvärde för nettoomsättningen som innebär att ett företag som inte är etablerat i EU omfattas av rapporteringskraven på koncernnivå höjas från 150 miljoner EUR som genererats i unionen till 450 miljoner EUR. Av konsekvensskäl skulle även tröskelvärdet för filialen i EU enligt artikel 40a höjs från 40 miljoner EUR till 50 miljoner EUR, och tröskelvärdet för dotterbolaget i EU begränsas till stora företag enligt definitionen i redovisningsdirektivet. De centrala tröskelvärdena i CSDDD är 1 000 anställda och en omsättning på 450 miljoner EUR.

(16) Liksom företag som inte är företag av allmänt intresse men som är moderföretag i en stor koncern med över 500 anställda och företag som är moderföretag i en stor koncern med färre än 500 anställda.

(17) Mellan den 17 oktober och den 1 december 2023 fick kommissionen in synpunkter från 193 berörda parter om möjliga sätt att förenkla rapporteringskraven. De flesta svaren kom från näringslivsorganisationer (84) och företag (35), följt av myndigheter (23) och icke-statliga organisationer (18). Vad gäller geografisk täckning kom de berörda parterna från Tyskland (53), Belgien (47), Frankrike (7), Litauen (8), Nederländerna (6), Italien (5) och Österrike (4). De aspekter som togs upp var bland annat en uppmaning om att utnyttja digitalisering och smidigare dataflöden, vidareutnyttja data och standarder, ge tillgång till tydlig vägledning i lämplig tid och ta bort överlappande och inkonsekventa bestämmelser i lagstiftningen. https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/13990-Administrative-burden-rationalisation-of-reporting-requirements_sv

(18) EUT C […], […], s. […].

(19) Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 11 februari 2025, Ett enklare och snabbare Europa: Meddelande om genomförande och förenkling, COM(2025) 47 final.

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering (EUT L 322, 16.12.2022, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2464/oj ).

(21) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1760 av den 13 juni 2024 om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet och om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och förordning (EU) 2023/2859 (EUT L, 2024/1760, 5.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1760/oj).

(22) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 11 december 2019, Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final).

(23) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt, COM(2018) 097 final.

(24) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2013/34/oj).

(25) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38), ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2004/109/oj ).

(26) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

Choose the experimental features you want to try