Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52025IR1108

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU: ett lokalt och regionalt perspektiv

COR 2025/01108

EUT C, C/2025/6319, 3.12.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6319/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6319/oj

European flag

Europeiska unionens
officiella tidning

SV

C-serien


C/2025/6319

3.12.2025

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet i EU: ett lokalt och regionalt perspektiv

(C/2025/6319)

Föredragande

:

Carina OHLSSON (SE–PES), ledamot, kommunfullmäktige, Lidköping

Referensdokument

:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En färdplan för kvinnors rättigheter

(COM(2025) 97 final)

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) betonar att jämställdhet är en grundläggande rättighet och ett demokratiskt kärnvärde. Under den förra lagstiftningsperioden gjorde EU viktiga framsteg mot ökad jämställdhet, framför allt genom direktiv och politiska initiativ om balans mellan arbete och privatliv, jämn könsfördelning i företagsstyrelser, tillgång till omsorg, insyn i lönesättningen, jämställdhetsorgan och skydd mot våld mot kvinnor och våld i nära relationer. EU:s anslutning till Istanbulkonventionen stärker ytterligare dess åtagande att bekämpa könsrelaterat våld.

2.

Vi stöder kommissionens färdplan för kvinnors rättigheter och förklaringen om principer för ett jämställt samhälle (1), eftersom de utgör en solid grund för utformningen av EU:s nya jämställdhetsstrategi och för att uppnå konkreta framsteg när det gäller jämställdhet i och utanför EU.

3.

ReK vill fästa uppmärksamheten på att man i färdplanen visserligen med rätta noterar vikten av robusta institutionella mekanismer på alla nivåer, men att man inte i tillräcklig utsträckning tar fasta på den centrala roll som lokala och regionala myndigheter spelar i genomförandet av jämställdhetspolitiken på fältet.

4.

De lokala och regionala myndigheterna bör mot bakgrund av sin kompetens och viktiga roll bli erkända som strategiska partner i utformningen, genomförandet och övervakningen av färdplanen och EU:s kommande jämställdhetsstrategi. Detta partnerskap måste backas upp av lämpliga ekonomiska resurser, förstärkta regionala och lokala jämställdhetsorgan och ett närmare samarbete med det civila samhället. I detta sammanhang är subsidiaritetsprincipen av central betydelse: beslut och åtgärder bör fattas så nära medborgarna som möjligt, där jämställdhetsutmaningarna och jämställdhetsmöjligheterna är som mest påtagliga.

5.

Vi uppmanar vidare till att man i nästa fleråriga budgetram systematiskt ska integrera jämställdhetsprincipen och genusperspektivet i alla EU-program, för att säkerställa konsekvens mellan jämställdhetsbudgetering och andra centrala prioriteringar, inbegripet den gröna och den digitala omställningen, konkurrenskraft och social resiliens. I linje med de åtaganden som gjordes under den förra lagstiftningsperioden bör den befintliga metoden för jämställdhetsintegrering ses över och stärkas under förberedelserna inför den fleråriga budgetramen för 2028–2034, med meningsfullt deltagande av lokala och regionala myndigheter, för att se till att EU-medel används ändamålsenligt för att uppnå resultat på jämställdhetsområdet.

6.

För sammanhållnings- och återhämtningsfonderna måste tydliga och mätbara jämställdhetsorienterade mål fastställas för att säkerställa att den regionala utvecklingen aktivt bidrar till att överbrygga könsklyftorna och främja social rättvisa, snarare än till att förstärka befintliga ojämlikheter. Jämställdhetsintegrering och konsekvensbedömningar avseende jämställdhet bör tillämpas systematiskt under programplanerings-, genomförande- och utvärderingsfaserna.

7.

ReK understryker den avgörande roll som Europeiska socialfonden+ (ESF+) spelar för att främja jämställdhet, social inkludering och lika möjligheter på arbetsmarknaden. Kommittén välkomnar det föreslagna anslaget på 100 miljarder euro för 2028-2034, men betonar att det måste säkerställas att dessa öronmärkta medel kommer människor – t.ex. kvinnor, ensamstående föräldrar och personer som utsätts för diskriminering på flera grunder – direkt till godo och inte späds ut i infrastruktur- eller investeringsåtgärder. ESF+ bör fortsätta att tillhandahålla riktad finansiering för initiativ som avser utbildning, kompetens, sysselsättning och social innovation, som stärker kvinnors ekonomiska självständighet och bidrar till att överbrygga ihållande könsklyftor. Lokala och regionala myndigheter, i egenskap av förvaltare av och mottagare av stöd från ESF+-program, måste förbli centrala när det gäller att säkerställa att medlen används på ett ändamålsenligt sätt för att tillgodose människors behov i praktiken.

8.

Kvinnors rättigheter och möjligheter är nära kopplade till regionernas socioekonomiska utveckling, och kvinnor i mindre utvecklade områden ställs inför systemhinder när det gäller sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård och politiskt deltagande. EU måste se till att jämställdhetsaspekter beaktas fullt ut i det lokala och regionala styret, genom att stödja medlemsstaterna i det faktiska genomförandet av sammanhållningspolitiken, sociala investeringar och inkluderande regionala utvecklingsstrategier. Detta inbegriper men är inte begränsat till mindre utvecklade regioner där kvinnor, särskilt i landsbygdsområden och avlägsna områden, står inför flera samverkande hinder. ReK understryker behovet av att synliggöra och skapa resurser som möjliggör förebyggande, kontinuerligt stöd och bekämpande av sexuellt våld, särskilt på landsbygden. Kommittén rekommenderar att man fortsätter att fokusera på att stärka nätverket av resurser för lika möjligheter och förebygga detta könsrelaterade våld på landsbygden, samt den institutionella lösningen att föra tjänsterna närmare befolkningen och bekämpa avfolkning och isolering på landsbygden. Deras ledarskap och deltagande när det gäller regional utveckling och landsbygdsutveckling, skyddet av biologisk mångfald, hållbart jordbruk och landsbygdsekonomin måste stödjas genom riktade jämställdhetsorienterade program.

9.

Vi påminner om vikten av att agera mot könsklyftan i landsbygdsområden, där kvinnor ofta möts av större svårigheter än i städerna, vilket gör att kvinnors stora potential att bidra till landsbygdsutveckling inte utnyttjas fullt ut. Vi uppmanar därför till att man i kommande EU-politik och initiativ på jordbruks- och landsbygdsutvecklingsområdet lägger större vikt vid kvinnors roll på landsbygden och inbegriper konkreta åtgärder för att förbättra kvinnors synlighet, utbildning, entreprenörskap och anställbarhet i dessa områden, utan att för den sakens skull glömma bort frågor som möjligheten att förena arbete och privatliv, tillgång till samhällsviktiga tjänster och självklart könsrelaterat våld. ReK understryker i detta hänseende vikten av att göra framsteg vad gäller gemensamt innehav för kvinnor och män i jordbruksföretag, vilka fortfarande till största delen ägs av män, samt av att öka kvinnors deltagande i styrelser för föreningar, kooperativ och jordbruksråd.

10.

Vi välkomnar EU:s fortsatta engagemang för den dubbla strategin att systematiskt integrera jämställdhet i all politik och samtidigt stödja riktade, konkreta åtgärder på lokal och regional nivå.

11.

ReK bekräftar på nytt att intersektionalitet måste fortsätta att utgöra en central del av EU:s jämställdhetsinsatser. Kvinnor i utsatta och marginaliserade situationer, såsom ensamstående mammor och kvinnor som bor på landsbygden och i avlägsna områden, utsätts för diskriminering på flera grunder och drabbas oproportionerligt hårt av strukturella ojämlikheter; det gäller alla kvinnor i unionen, inklusive hemlösa kvinnor, migrantkvinnor, kvinnor från etniska minoriteter och kvinnor med funktionsnedsättning. I den kommande EU-strategin måste dessa förhållanden uttryckligen åtgärdas och synliggöras och stöd till de mest riskutsatta säkerställas. Ett varaktigt samarbete mellan lokala myndigheter och det civila samhället måste främjas för att nå ut till dessa grupper på ett effektivt sätt. Kommittén tar också fasta på den avgörande betydelsen av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i fråga om jordbruk och biologisk mångfald på landsbygden. Att ge kvinnor egenmakt på dessa områden är inte bara en fråga om rättvisa utan en förutsättning för hållbar landsbygdsutveckling och miljöskydd. Jämställdhet är ett grundläggande EU-värde.

12.

Hela samhället skulle gynnas om vi får bukt med skadliga könsnormer, bekämpar diskriminerande språk och främjar en positiv maskulinitet med fokus på gemensamt ansvar. Rigida könsroller vidmakthåller ojämlikhet, våld och social utestängning. För att främja jämställdhet behövs insatser på alla fronter, bland annat omfattande utbildning i jämställdhet, inklusive betydelsen av gemensamt ansvar och omsorg på olika områden i livet, där pojkar och män engageras som allierade, viktiga aktörer och stödmottagare, stöd till män som försöker bryta sin våldscykel samt främjande av jämställda familjemodeller och ett jämställt föräldraskap. De lokala och regionala myndigheterna har unika förutsättningar att leda dessa kulturella och beteendemässiga förändringar genom ett nära samarbete med skolor, organisationer i närsamhället och socialtjänst.

13.

ReK understryker att otillräckliga resurser, otillräcklig institutionell kapacitet och bristande jämställdhetsexpertis fortfarande utgör centrala hinder för ett effektivt jämställdhetsarbete på lokal och regional nivå. Vi efterlyser därför välfinansierad och kontinuerlig utbildning för offentliga tjänstemän och personal inom alla sektorer i hur man integrerar jämställdhet i planeringen, tillhandahållandet och utvärderingen av alla offentliga tjänster. Samtidigt framhåller kommittén behovet av att stärka kvinnors kapacitet och stödet till dem i ekonomiskt missgynnade områden och landsbygdsområden, inbegripet jordbrukssamhällen, genom riktade program med fokus på agroekologiska tekniker, digitala verktyg, entreprenörskap, tillgång till finansiering, social innovation och förvärv av digitala och andra färdigheter. Dessa initiativ som ofta sker i samarbete med organisationer i det civila samhället och lokala aktörer bör ha som mål att främja både ekonomisk självständighet och ekologisk förvaltning.

14.

Tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser måste garanteras för att se till att lokala och regionala myndigheter i praktiken kan fullgöra jämställdhetsåtagandena.

15.

Vi rekommenderar en systemisk användning av jämställdhetsbudgetering på alla förvaltningsnivåer. Budgetar är politiska verktyg som visar hur resurserna fördelas – mellan verksamheter, kvinnor och män, flickor och pojkar. För att förhindra oavsiktlig förstärkning av ojämlikheter mellan könen måste jämställdhetsperspektivet redan från början integreras i både målen och anslagstilldelningen.

Från ord till handling – Jämställdhetsprinciperna och de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll

Frihet från könsrelaterat våld

16.

ReK välkomnar antagandet av EU-direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som inbegriper ett intersektionellt perspektiv. Vi beklagar dock avsaknaden av en samtyckesbaserad definition av våldtäkt, i enlighet med Istanbulkonventionen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att åtgärda detta och säkerställa att skyddsåtgärderna i direktivet genomförs fullt ut. Att medlemsstaterna genomför direktivet på ett korrekt sätt och i god tid är avgörande för att tillhandahålla ett robust skydd för kvinnor och säkerställa tillgång till rättslig prövning och stödtjänster. Det utgör en milstolpe i EU:s åtagande att sätta stopp för könsrelaterat våld.

17.

ReK bekräftar att alla personer, oavsett kön vid födseln, könsidentitet eller könsuttryck, måste skyddas från könsrelaterat våld. Kommittén betonar att offentlig politik och offentliga tjänster uttryckligen måste omfatta transpersoner och personer med icke-normativa könsuttryck, som drabbas oproportionerligt hårt av diskriminering och våld. Att erkänna kvinnlighet som en social identitet är avgörande för att säkerställa inkluderande och rättighetsbaserade strategier för jämställdhet och skydd mot våld.

18.

ReK rekommenderar att kommissionen integrerar ReK:s yttrande (COR 2023/02488) (2) i sin kommande jämställdhetsstrategi och tar fasta på kommunernas och regionernas nyckelroll när det handlar om att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld.

19.

För att förebygga våld på ett ändamålsenligt sätt måste man ta itu med könsstereotypa föreställningar, skadliga maskulinitetsnormer och patriarkala strukturer utifrån ett intersektionellt perspektiv, och förstå kvinnors personliga erfarenheter av våld. Det är också ytterst viktigt att involvera män i det våldsförebyggande arbetet, eftersom de demografiskt sett är de som huvudsakligen utövar det könsrelaterade våldet. Att engagera män och pojkar i frågan är väsentligt och de lokala och regionala myndigheterna måste utrustas med resurser och kapacitet för att leda detta arbete på fältet.

20.

ReK uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att öka investeringarna i säkra och tillgängliga platser för personer som varit utsatta för könsrelaterat våld. Det är viktigt att integrera detta perspektiv i stadsplanering, lokala utvecklingsstrategier och den övergripande utformningen av städer. Det är ytterst viktigt att den lokala och regionala planeringen genomsyras av könsmedvetenhet. Kommittén betonar även det akuta behovet av att stärka lokala och regionala tjänster, inbegripet nödboenden och rådgivningscentrum, för att tillhandahålla omfattande stöd och skydd för alla kvinnliga brottsoffer, oavsett könsidentitet eller bakgrund. Det bör också säkerställas att dessa tjänster utformas och hanteras med ett fokus på att kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld inte utsätts på nytt, genom att undvika institutionella metoder som reproducerar traumat, skambelägger eller onödigt blottlägger deras upplevelse.

21.

ReK uppmanar de lokala och regionala myndigheterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i stads- och transportplaneringen, inbegripet genom strukturerat samarbete med organisationer i det civila samhället såsom feministiska och lokalt ledda initiativ, för att skapa tryggare offentliga rum och minska risken för könsrelaterat våld på gator, i kollektivtrafiken, på skolor och arbetsplatser, i parker och vardagsmiljöer. Kommissionen uppmanas starkt att låta denna prioritering komma till uttryck i den kommande jämställdhetsstrategin och att stödja lokala insatser genom finansiering, vägledning och utbyte av god praxis.

22.

Det finns ett akut behov av att prioritera tidiga förebyggande åtgärder i skolorna genom att främja en inkluderande utbildning som bygger på jämställdhet, respekt och icke-våld. Detta arbete bör omfatta mer än enstaka upplysningskampanjer och integreras i skolans dagliga struktur, genom att både elever och lärare ges verktyg och utbildning i att upptäcka, förebygga och motverka alla former av våld, inklusive könsrelaterat våld. Vi understryker skolans viktiga roll i att utmana könsstereotypa föreställningar och främja positiva sociala normer hos barn från tidig ålder, inklusive normer kopplade till gemensamt ansvar och omsorg.

23.

För att undersöka Istanbulkonventionens modeller för flernivåstyre föreslår vi att man inleder en systematisk kartläggning av lokala nätverk mot våld, tillsammans med regionala förvaltningar och lokala myndigheter, där man kartlägger lokala protokoll, överenskommelser och samförståndsavtal. Syftet är att ingående analysera egenskaperna hos dessa lokala nätverk och identifiera de faktorer som avgör deras räckvidd, ändamålsenlighet och mervärde när det gäller att skydda och stödja våldsoffer samt främja våldsoffrens oberoende, bl.a. med sikte på att stärka nätverkens verksamhet, med särskilt fokus på kvinnor med funktionsnedsättning. Ofta upptäcks och anmäls inte det våld som dessa kvinnor utsätts för, både på grund av att det saknas lämpliga kommunikationskanaler för att anmäla våld och på grund av svårigheter att erkänna sig själv som offer.

24.

Kommissionen uppmuntras att stödja samarbete och strukturerat utbyte av evidensbaserad praxis mellan medlemsstaterna och att se till att utbildning om jämställdhet och våldsförebyggande åtgärder utgör ett centralt inslag i den kommande jämställdhetsstrategin.

25.

ReK beklagar att färdplanen inte på ett adekvat sätt tar upp de särskilda behoven hos kvinnor i utsatta situationer, däribland kvinnor med funktionsnedsättning, migranter, asylsökande och dem vars rätt att vistas i landet är beroende av en partner. Dessa grupper löper ökad risk för våld och utestängning och måste synliggöras i EU:s beslutsfattande. Vi efterlyser kraftfullare åtgärder för att trygga deras rättigheter och framhåller de lokala och regionala myndigheternas roll, i samarbete med det civila samhället, när det handlar om att tillhandahålla skydd och stöd på fältet, samt att man när det gäller migrant- och flyktingkvinnor och deras barn, som befinner sig på EU:s territorium, tillgodoser principen om familjeåterförening.

26.

ReK pekar på det växande hotet från digitalt våld, inbegripet kvinnohat på nätet, nätstalkning och doxning, som i oproportionerligt hög grad riktas mot kvinnor – särskilt kvinnor inom politiken och i offentligheten. Vi efterlyser lokala och regionala strategier för att främja digital säkerhet, medvetenhet och stöd till brottsoffer, och efterlyser större ansvarsskyldighet från teknikplattformarnas sida för att bekämpa könsrelaterat våld på nätet.

Högsta möjliga hälsostandarder

27.

Det är positivt att kommissionen uppmärksammar behovet av att stödja medlemsstaterna när det handlar om att säkerställa kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt främja jämställd medicinsk vård och forskning. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är grundläggande mänskliga rättigheter och avgörande för att uppnå jämställdhet. Vi lyfter även fram vikten av att stärka lokala myndigheters kompetens när det gäller förebyggande och främjande av hälsa, i och med att dessa är nyckelaktörer när det gäller tidig upptäckt och hantering av de konsekvenser som bristande jämställdhet har för kvinnors fysiska, mentala och känslomässiga hälsa, särskilt för dem som befinner sig i en socialt utsatt situation.

28.

Det finns ihållande brister i kvinnors hälso- och sjukvård, inbegripet psykiatrisk vård, reproduktiv vård och mödravård. De lokala och regionala myndigheterna har en avgörande roll i att säkerställa tillgängliga, rättvisa och rättighetsbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, inbegripet familjeplaneringsmottagningar, för alla kvinnor och flickor.

29.

Den senaste tidens bakslag i vissa medlemsstater understryker hur brådskande det är att slå vakt om dessa rättigheter på alla styresnivåer. Vi vill att alla kvinnor i EU ska ha tillgång till laglig, säker och ekonomiskt överkomlig abortvård i linje med internationella människorättsnormer. Det är viktigt att se till att sådan vård finns tillgänglig utan diskriminering och vi betonar behovet av att ta itu med regionala skillnader i tillgången. De lokala och regionala myndigheterna uppmuntras att arbeta för att garantera rättvis tillgång till reproduktiv hälso- och sjukvård i alla områden. Alla kvinnor har rätt att bestämma över sin kropp och att fatta välgrundade beslut om sin hälsa och sitt liv, utan att utnyttjas.

30.

Vi uppmanar till att det tas fram gemensamma europeiska standarder för mödravård och reproduktiv hälso- och sjukvård, inbegripet tillgång till ekonomiskt överkomliga och avstigmatiserade preventivmedel för kvinnor och män, samt rådgivning. ReK betonar behovet av att minska de regionala skillnaderna och stöder HPV-vaccinering som ett viktigt steg mot att utrota livmoderhalscancer.

31.

ReK uppmuntrar de lokala och regionala myndigheterna att leda insatserna för att tillhandahålla gratis mensskydd på offentliga platser som omfattas av deras behörighet, däribland skolor, inrättningar för social omsorg, ungdomscentrum och kommunala anläggningar. Att säkerställa tillgång till mensskydd är avgörande för att slå vakt om den mänskliga värdigheten, främja jämställdhet och ta itu med hälsoskillnader på lokal nivå. På samma sätt uppmanas lokala och regionala myndigheter att leda insatserna för att synliggöra klimakteriet och motverka bilden av det som en sjukdom.

32.

ReK efterlyser ett avskaffande av den så kallade rosa skatten – tillämpningen av moms eller högre prissättning på mensskydd – vilken bidrar till könsrelaterad ekonomisk ojämlikhet. Att avskaffa momsen på mensskydd, med hjälp av den flexibilitet som finns inom ramen för rådets direktiv 2006/112/EG (3), skulle vara ett konkret steg mot finanspolitisk rättvisa och jämställdhet.

33.

ReK betonar att könsstereotypa föreställningar och otillräcklig insikt om könsbaserade skillnader kan leda till feldiagnoser och ojämlik vård. Vi efterlyser ökad medvetenhet, könsuppdelade data och utbyte av bästa praxis inom en könsmedveten hälso- och sjukvård.

34.

ReK uppmanar kommissionen att ta upp fenomenet kvinnomord, dvs. mord på kvinnor på grund av deras kön, och att fördöma kvinnomord i sin strategi för bekämpning av könsrelaterat våld. Kommittén understryker också betydelsen av att tidigt upptäcka och stödja personer som utsatts för våld i hemmet och könsrelaterat våld, inbegripet sexuellt våld, hedersrelaterat våld, könsstympning och skadliga sedvänjor. De lokala och regionala myndigheterna måste utrustas med kunskap, resurser och rättsliga ramar för att kunna reagera ändamålsenligt.

Lika lön och ekonomisk egenmakt

35.

ReK betonar behovet av att minska löne- och pensionsklyftorna mellan könen, ta itu med könssegregeringen på arbetsmarknaden och främja kvinnors ekonomiska egenmakt. Vid offentlig upphandling kan jämställdhet främjas genom riktade klausuler och utbildning för upphandlare.

36.

ReK efterlyser främjande av en jämställdhetsinriktad politik för landsbygds- och stadsutveckling som aktivt uppmuntrar kvinnors företagande, inbegripet genom förbättrad tillgång till mark, krediter, teknik, kunskap och riktad finansiering inom jordbruk och gröna sektorer. Detta inbegriper att finansiera kvinnoledda initiativ, ge kvinnor stöd i att navigera administrativa processer, undersöka potentiella hinder för tillgång till finansieringsprogram och tillhandahålla rådgivning och fortbildning i jordbruksrelaterade frågor. I mindre utvecklade regioner måste inkluderande lokala strategier prioritera stöd till kvinnoledda initiativ som, bland andra mål, bidrar till skydd av den biologiska mångfalden och hållbar markanvändning.

37.

Kvinnor löper alltjämt oproportionerligt hög risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, och ReK understryker de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll när det gäller att ta itu med dessa utmaningar. Vi efterlyser lämpliga rättsliga ramar och tillräcklig finansiering för att myndigheterna ska kunna agera effektivt (4).

38.

Ett intersektionellt perspektiv bör genomsyra EU-politiken och den nationella politiken, särskilt inom arbetsmarknadspolitiken i nära samråd med arbetsmarknadens parter, för att bättre skydda och stärka rättigheterna för kvinnor som utsätts för flera former av diskriminering, däribland kvinnliga migranter, asylsökande, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor som tillhör etniska minoritetsgrupper. ReK varnar för att digitaliseringen riskerar att förvärra befintliga ojämlikheter och uppmanar med kraft till åtgärder för att säkerställa att den främjar inkludering snarare än utestängning.

Balans mellan arbete och privatliv och gemensamt omsorgsansvar

39.

Kommittén välkomnar färdplanens fokus på en rättvisare fördelning av omsorgsansvaret och större investeringar i vård- och omsorgssektorn. Vi framhåller de lokala och regionala myndigheternas nyckelroll i att tillhandahålla vård- och omsorgsinfrastruktur av god kvalitet som möjliggör kvinnors återintegrering och aktiva deltagande på arbetsmarknaden, vilket bidrar till att överbrygga löne- och pensionsklyftor. Kvinnor bär fortfarande den största delen av omsorgsansvaret, både det oavlönade inom den privata sfären och det avlönade inom vård- och omsorgssektorn. Miljontals kvinnor utestängs från arbetsmarknaden, inom vården utgörs 90 % av den formella arbetskraften av kvinnor och 7,7 miljoner kvinnor står utanför arbetsmarknaden på grund av omsorgsansvar (5).

40.

ReK betonar att EU:s strategi för vård- och omsorg (6) är betydelsefull för att säkerställa tillgång till vård- och omsorgstjänster av god kvalitet till överkomliga priser och förbättra villkoren för både vårdgivare och vårdmottagare. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av vård- och omsorgsklyftor, eftersom de fortsätter att bära merparten av det informella omsorgsansvaret. ReK påpekar att landsbygdsbefolkningens åldrande leder till specifika behov för kvinnor över 60 och förespråkar att man utformar lösningar för att förena arbets- och privatliv och avlastning för omsorgsgivare, samt program för att förbättra hälsan hos denna specifika grupp. ReK betonar betydelsen av omsorg av god kvalitet och den roll som de lokala och regionala myndigheterna spelar när det gäller att tillhandahålla sådana tjänster. ReK betonar också betydelsen av direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (7) och av Barcelonamålen för att få till stånd en jämställd fördelning av omsorgsansvaret.

41.

ReK understryker behovet av att frikoppla begreppet kvinnlighet från traditionella roller som uteslutande är kopplade till barnafödande och omsorg, i linje med EU:s jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (åtgärd 4), och efterlyser därför en familjevänlig politik för att uttryckligen erkänna och stödja olika familjeformer, inbegripet ensamstående föräldrar och hbtq+-familjer, som likvärdiga och i samma behov av skydd. Detta tillvägagångssätt främjar delat familjeansvar och social delaktighet och tar itu med den ojämlika börda som historiskt sett lagts på kvinnor.

Lika möjligheter till sysselsättning och goda arbetsvillkor

42.

ReK betonar att EU, i partnerskap med arbetsmarknadens parter, måste främja lika möjligheter på arbetsmarknaden och ta itu med könssegregering och könsdiskriminering, genom att höja statusen på kvinnodominerade yrken samtidigt som kvinnor bör uppmuntras att i högre grad välja mansdominerade yrken. ReK framhåller kommunernas och regionernas strategiska roll som arbetsgivare när det gäller att föregå med gott exempel.

43.

ReK betonar vikten av att systematiskt integrera ett jämställdhetsperspektiv i klimat- och miljöpolitiken, i linje med den europeiska gröna given. Kommittén konstaterar att kvinnor, särskild i utsatta samhällen, drabbas oproportionerligt av klimatförändringar och miljöförstöring. Vi efterlyser riktade åtgärder för att säkerställa kvinnors fulla deltagande i klimatbeslut, gröna arbetstillfällen och resiliensbyggande insatser för att uppnå både klimaträttvisa och jämställdhet.

Inkluderande utbildning av god kvalitet

44.

ReK betonar att integrering av jämställdhetsundervisning på alla nivåer i utbildningssystemet är avgörande för att bygga upp ett mer jämlikt samhälle. Flickor känner sig ofta mindre trygga i skolmiljöer, och trygghets- och inkluderingsinsatser blir effektivare när de kombineras med systematiska jämställdhetsorienterade strategier, stödjande ledarskap och inkluderande läroplaner. Att utbilda om gemensamt ansvar och omsorg bidrar till att motverka manliga stereotyper eftersom det hjälper pojkar och män att befria sig från trycket från samhällets förväntningar.

45.

ReK efterlyser program för att bekämpa, synliggöra och agera mot trakasserier på arbetsplatsen och könsrelaterade trakasserier på landsbygden.

46.

ReK betonar vikten av formellt och informellt livslångt lärande genom feministiskt, antirasistiskt och inkluderande pedagogiskt innehåll och motsvarande metoder, men även genom att uppmuntra kvinnor att skaffa sig kunskaper och färdigheter inom vetenskap på områdena miljö och digital teknik.

Politiskt deltagande och jämlik representation

47.

ReK understryker att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i den lokala politiken och betonar behovet av en jämn könsfördelning i beslutsfattande organ och arbetsgrupper. Kommissionen uppmanas att stödja medlemsstaterna i främjandet av kvinnors politiska deltagande och ledarskap, inbegripet initiativ som tar itu med strukturella hinder, stereotypa föreställningar och diskriminerande normer. Vi betonar att ojämlika villkor fortfarande begränsar många kvinnors möjligheter att delta fullt ut och engagera sig i det politiska livet på lokal nivå.

48.

ReK betonar vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla steg i den politiska processen och uppmanar partier och politiska grupper att vidta proaktiva åtgärder, inbegripet, när så är lämpligt, kvoter och jämlikhetsbaserade strategier för att öka kvinnors representation, framför allt när det gäller valda och ledande befattningar. Vi noterar att varvade kandidatlistor, där män och kvinnor får varannan plats på kandidatlistorna, kan leda till en generell kompetenshöjning (8) och påskynda framstegen mot en jämlik representation. Kommittén oroas av de ökande hoten och trakasserierna mot lokala och regionala förtroendevalda, framför allt kvinnor, unga kvinnor med minoritetsbakgrund och kvinnor i ledande ställning. Kommuner och regioner uppmanas att trygga en säker politisk miljö och alla institutioner uppmanas att införa uppförandekoder som genomsyras av genusmedvetenhet och obligatoriska kurser i att motverka trakasserier, med tydliga verkställighetsmekanismer.

49.

ReK efterlyser en övergång från enbart deltagande till en verklig maktomfördelning, för att säkerställa lika tillgång till ledande och beslutsfattande roller och värdesätta kunskapen och ledarskapsförmågan hos kvinnor från marginaliserade och socialt utestängda grupper.

50.

ReK betonar vikten av att främja kvinnors ledarskap inom miljö- och landsbygdsförvaltning, inbegripet jordbrukskooperativ, råd för biologisk mångfald och nämnder för landsbygdsutveckling. En jämn könsfördelning inom dessa strukturer är avgörande för att säkerställa inkluderande beslutsfattande i linje med EU:s demokratiska principer.

Institutionella mekanismer som säkerställer kvinnors rättigheter

51.

Kommittén betonar att jämställdhet måste integreras i den dagliga styrningen – från beslutsfattande och budgetering till normskapande – och inte betraktas som ett engångsprojekt. Kommissionen uppmanas att stödja lokala och regionala myndigheter i att integrera jämställdhet i sina system. Kommuner och regioner med erfarenhet på området uppmanas att dela med sig av god praxis för att främja ett strukturerat och systematiskt arbete på lokal, regional och nationell nivå. Vi understryker vikten av könsuppdelade data och könsuppdelad statistik för ett evidensbaserat beslutsfattande. De lokala och regionala myndigheterna måste spela en nyckelroll i insamlingen och användningen av dessa data, vilket också bör återspeglas i EU:s framtida jämställdhetsstrategi.

52.

ReK påminner (9) sina ledamöter, sitt nätverk för unga folkvalda politiker och EU-nätverket för lokalt förtroendevalda att gå ett steg längre och ansluta sig till den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (10), som över 2 000 olika lokala och regionala myndigheter i Europa redan undertecknat.

53.

Det bör inrättas tydliga mekanismer för ansvarsutkrävande, inbegripet oberoende observationsgrupper för jämställdhet, regelbundna jämställdhetsrevisioner och tillsyn från det civila samhällets sida, för att förvissa sig om att åtagandena omsätts i mätbara framsteg på alla styresnivåer.

Bryssel den 14 oktober 2025.

Kata TÜTTŐ

Europeiska regionkommitténs

ordförande


(1)   https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52025DC0097&qid=1747317895809.

(2)  Yttrande från Europeiska regionkommittén – Stopp för könsrelaterat våld – kommuner och regioner visar vägen (EUT C, C/2024/1042, 9.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1042/oj).

(3)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).

(4)   Yttrande från Europeiska regionkommittén – Kvinnor och fattigdom i EU (EUT C 81, 4.4.2006, s. 37).

(5)   https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_5169.

(6)   Yttrande från Europeiska regionkommittén – En europeisk strategi för vård och omsorg (EUT C 157, 3.5.2023, s. 28).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (EUT L 188, 12.7.2019, s. 79).

(8)   https://jamstalldhetsmyndigheten.se/media/buhj543w/slutredovisning-lokal-demokrati.pdf.

(9)  Uppmaningen har redan framförts i ReK:s yttrande SEDEC-VII/039 ”Stopp för könsrelaterat våld – kommuner och regioner visar vägen”.

(10)  Texten till deklarationen finns på webbplatsen för den europeiska deklarationens observationsorgan (charter-equality.eu).


ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/6319/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)


Top