52025DC0141

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.4.2025

COM(2025) 141 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den slutliga utvärderingen av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete 2014–2020

{SWD(2025) 76 final}

Innehåll

1. INLEDNING

2. GENOMFÖRANDET AV INITIATIVET EU-FRIVILLIGA FÖR HUMANITÄRT ARBETE

3. HUVUDSAKLIGA RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN

3.1.Relevans, samstämmighet, ändamålsenlighet och effektivitet – i vilken mån har initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete varit framgångsrikt?

Relevans

Samstämmighet

Ändamålsenlighet

Effektivitet

3.2.Europeiskt mervärde – vad har initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bidragit med och för vem?

4. SLUTSATSER

1.INLEDNING

Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete (initiativet) var ett EU-program som inrättades genom förordning (EU) nr 375/2014 1 och som i enlighet med artikel 7 i den förordningen eftersträvade följande fem operativa mål:

·Bidra till att öka och förbättra unionens förmåga att tillhandahålla humanitärt bistånd.

·Förbättra de frivilligarbetandes färdigheter, kunskaper och kompetens på området humanitärt bistånd samt villkoren för deras insats.

·Bygga upp värdorganisationernas kapacitet och främja frivilligarbete i tredjeländer.

·Sprida unionens principer för humanitärt bistånd enligt det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd.

·Öka samstämmighet och konsekvens i frivilligarbetet i alla medlemsstater i syfte att ge unionsmedborgarna ökad möjlighet att delta i humanitär verksamhet och i humanitära insatser.

I enlighet med artikel 27.4 d i denna förordning har Europeiska kommissionen nu genomfört den slutliga utvärderingen av initiativet för perioden 2014–2020. Två externa studier (som genomfördes 2021 och från juni 2023 till december 2024) och samråd bidrog till denna slutliga utvärdering.

I utvärderingen bedömdes initiativets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärde.

I utvärderingen drogs slutsatsen att initiativet hade både i) tillgodosett behoven hos de frivilligarbetare som har deltagit i initiativet, och ii) varit anpassat till målet att förbättra frivilligarbetarnas färdigheter och kunskap inom humanitärt bistånd. Initiativet har dessutom i) tillgodosett behovet av att stödja värdorganisationernas kapacitetsuppbyggnad, ii) främjat frivilligarbete i länder utanför EU, och iii) tillfört EU-mervärde genom att bidra till gemensamma standarder för frivilligarbete inom humanitärt bistånd i EU:s medlemsstater. Initiativet utnyttjade i största möjliga utsträckning EU:s globala närvaro för att förbättra utplaceringen av frivilligarbetare och skapa en plattform där människor kunde delta i meningsfull humanitär biståndsverksamhet i länder utanför EU.

I det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar finns uppgifter om utvärderingens resultat, samråd och metod.

2.GENOMFÖRANDET AV INITIATIVET EU-FRIVILLIGA FÖR HUMANITÄRT ARBETE

När artikel 214.5 i fördraget om EU:s funktionssätt trädde i kraft 2009 föreskrevs inrättandet av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd, vars mål var att inrätta en ”ram för gemensamma bidrag från europeiska ungdomar till unionens humanitära biståndsåtgärder”.

Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete inrättades 2014 genom förordning (EU) nr 375/2014. Initiativets övergripande syfte var att bidra till att öka och förbättra EU:s kapacitet att tillhandahålla behovsbaserat humanitärt bistånd i syfte att i) bevara liv, ii) förhindra och lindra mänskligt lidande, iii) upprätthålla den mänskliga värdigheten, och iv) stärka kapaciteten och motståndskraften hos sårbara eller katastrofdrabbade samhällen i tredjeländer (framför allt genom katastrofberedskap, katastrofriskreducering och en stärkt koppling mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd).

I förordning (EU) nr 375/2014 fastställs att de insatser som genomförs inom ramen för initiativet bör respektera de humanitära principerna (dvs. humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende) samt stämma överens med det europeiska konsensusdokumentet om humanitärt bistånd 2 . I förordningen föreskrivs också att initiativets åtgärder bör sträva efter att i) fylla lokalsamhällenas behov och bistå värdorganisationerna, ii) säkerställa säkerheten för frivilligkandidaterna, iii) främja gränsöverskridande partnerskap, och iv) bidra till en ökad effektivitet i den humanitära sektorn.

Initiativet sammanförde frivilliga och organisationer från olika länder och syftade till att uppmuntra och främja i) samarbete, ii) utbyte av kunskap och god praxis, och iii) upprättande av partnerskap mellan organisationer inom humanitärt bistånd.

Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur (Eacea) ansvarade för det praktiska genomförandet av initiativet (dvs. för ansökningsomgångar, kontraktsförvaltning, budgetanslag osv.). Programmet förvaltades fram till 2020 av generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) och de äldre projekt som fortsatte under 2021 och 2022 av generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur. Initiativet fasades ut i slutet av 2020 (men genomförandet av pågående projekt fortsatte fram till 2022) och integrerades i Europeiska solidaritetskåren.

3.HUVUDSAKLIGA RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN

På grundval av kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning 3 bygger utvärderingen på underlaget från två externa studier, varav den första genomfördes 2021 4 och den andra genomfördes 2023–2024 5 . Vid utvärderingen gjordes en övergripande positiv bedömning av initiativet för alla utvärderingskriterier.

3.1.Relevans, samstämmighet, ändamålsenlighet och effektivitet – i vilken mån har initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete varit framgångsrikt?

Relevans

Huvudsakliga resultat

·Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete var anpassat till behovet av att främja kapacitetsuppbyggnad hos värdorganisationerna eftersom det snabbt försåg partnerorganisationerna med det stöd och den expertis som behövdes.

·Det var också väl anpassat till behovet av att förbättra EU:s frivilligarbete inom humanitärt bistånd genom tillämpningen av en övergripande strategi. De flesta organisationer som tillfrågades i samband med utvärderingen höll med eller höll med i stor utsträckning om att initiativet hade tagit itu med ihållande behov i de mindre utvecklade länderna.

·Initiativet har dessutom i) tagit itu med de deltagande frivilligarbetarnas och värdorganisationernas centrala behov och problem, ii) förbättrat dessa frivilligarbetares och värdorganisationers övergripande färdigheter, iii) skapat förståelse för de mindre utvecklade ländernas behov och svårigheter, och iv) hanterat behovet av att förbereda människor för en karriär inom internationell utveckling.

Samstämmighet

Huvudsakliga resultat

·Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete kompletterade andra EU-program (bland annat Europeiska solidaritetskåren, den tidigare europeiska volontärtjänsten och Erasmus+) tack vare sin bredare geografiska omfattning och sina särskilda typer av verksamhet.

·Även om initiativets mål var samstämmiga och anpassade till EU:s humanitära agenda var det inte mycket som pekade på synergieffekter mellan initiativets verksamhet och annan EU-verksamhet inom humanitärt bistånd.

·De berörda parterna ansåg att initiativet var samstämmigt med den nationella politiken i värdländerna. Det konstaterades att det fanns informella kopplingar mellan initiativet och vissa volontärnätverk i EU:s medlemsstater.

·Berörda parter uppskattade i hög grad att initiativet stärkte den lokala kapaciteten, särskilt genom utbildning.

I den senaste utvärderingsstudien konstaterades att initiativet kompletterade andra EU-program som erbjuder frivilligverksamhet på grund av sin bredare geografiska omfattning och sina särskilda typer av verksamhet. Initiativet var liksom Europeiska solidaritetskåren inriktat på solidaritet, men med fokus på humanitära insatser i länder utanför EU.

Även om initiativets mål var samstämmiga och i linje med EU:s humanitära agenda var det inte mycket som pekade på synergieffekter mellan initiativets verksamhet och annan EU-verksamhet inom humanitärt bistånd. Ett stort problem, som noterades i den föregående utvärderingsstudien, är att oro över säkerheten förhindrade att frivilligarbetare utplacerades i regioner där humanitära EU-insatser pågick under katastrofer. Initiativets samstämmighet med EU:s övriga humanitära insatser begränsades av i) det faktum att frivilligarbetare inte kunde utplaceras i konfliktområden 6 , ii) interna farhågor om utplacering av unga frivilligarbetare i krissituationer 7 , och iii) utdragna rekryterings- och utplaceringsförfaranden. Av den första utvärderingsstudien framgår dessutom att det saknades information hos Echos lokalkontor eller andra EU-delegationer om initiativets verksamhet och att interaktionerna mellan dem var begränsade 8 . Att initiativet var mycket litet jämfört med EU:s totala humanitära bistånd (141 miljoner euro anslogs till initiativet för 2014–2020 enligt förordning (EU) nr 375/2014 jämfört med Europeiska kommissionens budget för humanitärt bistånd på 13,5 miljarder euro för samma period 9 ) gör det också svårare att se potentiella bredare synergieffekter.

Ändamålsenlighet

Huvudsakliga resultat

·Initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete hade mycket svårt att uppnå det planerade antalet utplaceringar. Även om några av dessa svårigheter senare övervanns drabbades initiativet hårt av reserestriktionerna under covid-19-pandemin. Antalet frivilligarbetare som reste utomlands för att arbeta med verksamhet inom ramen för initiativet minskade med 90 % mellan 2019 och 2020.

·Individuella deltagare i initiativet förbättrade sin kompetens och yrkesmässiga utveckling, särskilt inom områden med hög efterfrågan, såsom projektledning och säkerhetsutbildning, innan de utplacerades. Dessa frivilligarbetare fick också möjlighet att tillämpa och utveckla olika övergripande färdigheter i ett utvecklingssammanhang.

·Initiativet hjälpte organisationer att öka sin kapacitet för katastrofriskreducering och motståndskraft, vilket ökade deras synlighet, trovärdighet samt operativa kapacitet och kommunikationskapacitet. Organisationer som önskade delta i initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och utplacera eller ta emot frivilligarbetare behövde certifieras som antingen utsändar- eller värdorganisationer. En öppen ansökningsomgång offentliggjordes 2015, vilket gjorde det möjligt för organisationer att ansöka till och med den 30 september 2020. I slutet av 2020 hade 74 utsändarorganisationer och 296 värdorganisationer certifierats.

·Initiativet gynnade de samhällen som fick stöd, särskilt sådana samhällen som var sårbara för naturkatastrofer och stora migrationsströmmar. Initiativet gav mycket viktigt stöd till uppbyggnaden av motståndskraft och kapacitet för katastrofhantering i katastrofdrabbade områden.

·Under covid-19-pandemin ökade användningen av innovativa strategier inom initiativet, såsom nätbaserat frivilligarbete, för att säkerställa ett kontinuerligt samhällsengagemang och samhällsstöd.

Effektivitet

Huvudsakliga resultat

Budgetgenomförandet och programförvaltningen var effektiva med tanke på det sammanhang inom vilket programmet genomfördes, men det krävdes förbättringar för att mäta resultat och utfall.

·Finansieringen var tillräcklig eftersom den budget som spenderades endast uppgick till cirka 76 % av alla tillgängliga medel. Detta berodde till stor del på det försenade inledandet av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete och förseningarna mot slutet av utbrottet av covid-19-pandemin.

·När det gäller genomförandet var de faktiska utgifterna för initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete i linje med den andel av budgetanslaget som anges i förordning (EU) nr 375/2014. Initiativet lyckades dock inte uppnå vare sig sina utgiftsmål eller sitt mål för antalet deltagande frivilligarbetare. I slutet av 2022 säkrades finansiering för 1 192 utplaceringar, vilket motsvarade 29 % av det ursprungliga målet på 4 175. Det är därför tveksamt om den tillgängliga finansieringen skulle ha varit realistisk för att initiativet skulle ha uppnått alla sina mål. Detta visar att initiativet använde 76 % av sin budget för att uppnå 29 % av sina mål. Om man extrapolerar detta skulle det sannolikt ha krävts en mycket högre budget för att uppnå 100 % av målet för antalet utplacerade frivilligarbetare.

·Motiveringen för kopplingen av budgetanslaget till förväntade verksamheter och resultat var dessutom oklar. Det fanns till exempel ingen tydlig koppling mellan den tilldelade budgeten och antalet utplaceringar av frivilliga och deras varaktighet, resultat och effekter, och detta kan ha lett till ineffektivitet. En mer direkt koppling mellan dessa aspekter skulle potentiellt ha kunnat bidra till ett mer kostnadseffektivt initiativ.

·Både det försenade inledandet och genomförandet av initiativet under covid-19-pandemin bidrog till en låg genomförandegrad på endast 29 % av det ursprungliga målet.

·När det gäller resultathanteringen var de faktiska kostnaderna per organisation som deltog i insatser 10 % lägre än vad som ursprungligen förutsågs i budgeten, vilket tyder på en viss grad av kostnadseffektivitet.

3.2.Europeiskt mervärde – vad har initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete bidragit med och för vem?

Huvudsakliga resultat

·Initiativet var också väl anpassat till behovet av att förbättra EU:s frivilligarbete inom humanitärt bistånd genom tillämpningen av en övergripande strategi. De flesta organisationer höll med eller höll med i stor utsträckning om att initiativet tog itu med ihållande behov i de mindre utvecklade länderna.

·Det hanterade de deltagande frivilligarbetarnas och värdorganisationernas centrala behov och problem, förbättrade deras övergripande färdigheter och skapade en förståelse för de mindre utvecklade ländernas behov och svårigheter. Det hanterade dessutom behovet av att förbereda människor för en karriär inom internationell utveckling.

Vid den inledande utvärderingsstudien av initiativet 2021 konstaterade man att det var relevant för både organisationer och individer. I 2021 års utvärdering fastställdes dock förbättringsområden, särskilt för tredje parter och främjandet av EU:s humanitära principer utöver direkta stödmottagare. I den senaste utvärderingsstudien konstaterades också att initiativet var anpassat till lokala myndigheters katastrofhanteringsbehov och inhemska initiativ. Undersökningar visade att initiativets huvudmål i allmänhet var anpassade till samhällsbehoven, även om deltagarna ifrågasatte om projekten faktiskt ökade samhällets motståndskraft eller ökade medvetenheten om EU:s humanitära principer.

4.SLUTSATSER

Efter lanseringen av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete låg deltagarantalet under förväntningarna. Under perioden 2014–2020 strävade initiativet efter att stödja utbildning av 4 400 frivilligarbetare och utplacering av 4 000 frivilligarbetare. Det syftade också till att tillhandahålla tekniskt stöd och kapacitetsuppbyggnad för deltagande organisationer och att genomföra kommunikations- och stödverksamhet. I slutet av 2022 hade dock endast 1 192 utplaceringar finansierats (vilket motsvarade 29 % av det ursprungliga målet) och 788 utplaceringar slutförts.

Inom ramen för initiativet infördes en rigorös certifieringsmekanism som krävde att utsändar- och värdorganisationerna skulle visa att de hade de förfaranden och politiska riktlinjer som krävdes för att uppfylla programmets höga standarder för frivilligverksamhet, vilket ledde till ambitiösa mål för certifierade organisationer och frivilligarbetare som utbildades och utplacerades. Denna mekanism hade dock inte införts under pilotfasen. Även om dessa mål inte uppnåddes fullt ut har initiativet utgjort EU:s första steg för att stödja frivilligarbete inom humanitärt bistånd.

För att ta itu med de svårigheter som initiativet stod inför inrättades en ny del för humanitärt bistånd inom Europeiska solidaritetskåren i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Denna del syftade till att öka samstämmigheten och synergin med kårens övriga volontärinsatser och bygger på erfarenheterna av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete. Genom att utvidga Europeiska solidaritetskåren till att omfatta humanitärt bistånd i länder utanför EU har programmet stärkt sin roll som ett unikt sätt för ungdomar att delta i frivilligarbete och annan solidaritetsverksamhet. Denna utvidgning har också ökat programmets synlighet och inverkan både inom och utanför EU.

På genomförandenivå har lärdomar från initiativet, framför allt projektens förurval av frivilligkandidater före den obligatoriska centraliserade utbildningen, lett till att tillgången har förenklats avsevärt för intresserade ungdomar och organisationer, inbegripet förbättrade åtgärder för att involvera unga med begränsade möjligheter i frivilligarbete. Programmets kvalitets- och stödmekanismer har också stärkts, och det finns ytterligare utbildnings- och stödalternativ tillgängliga för deltagarna före, under och efter deras deltagande.

På genomförandenivå har lärdomarna från initiativet 2014–2020 varit avgörande för utformningen av den nya delen för humanitärt bistånd inom Europeiska solidaritetskåren 2021–2027, särskilt på följande områden:

·Tack vare kravet på att intresserade ungdomar ska registrera sig och uttrycka sitt intresse på Europeiska ungdomsportalen finns det en bredare pool av frivilligarbetare tillgängliga för projekt.

·För projekt som finansieras inom ramen för denna nya del väljs frivilligarbetare ut direkt från en pool av utbildade frivilligkandidater, i motsats till initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete som krävde att frivilligarbetare skulle väljas ut i förväg av projekten innan den obligatoriska centraliserade inledande utbildningen påbörjades. Detta möjliggör större transparens och förkortar avsevärt tiden mellan urval och utplacering för att minska antalet avhopp och möjliggöra ett snabbare genomförande.

·Åtgärderna för att involvera ungdomar med begränsade möjligheter i frivilligarbete har också förbättrats. Den inkluderande ambitionen för programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren är förankrad i deras rättsliga grunder genom ett särskilt kapitel om inkludering som stöds av strategin för inkludering och mångfald för 2020–2027 och genom den särskilda ram för inkluderingsåtgärder som antogs i oktober 2021.

·Åtgärden gynnas också av de horisontella stödalternativ som erbjuds av Europeiska solidaritetskåren, särskilt lärandecykeln, som bland annat omfattar allmän webbaserad utbildning och språkstöd på nätet, som båda finns tillgängliga för deltagare i EU-akademin före, under och efter deras deltagande.

(1)

EUT L 122, 24.4.2014, s. 1. Denna förordning är i nte längre i kraft eftersom den upphävdes genom förordning (EU) 2021/888 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren.

(2)

https://civil-protection-humanitarian-aid.ec.europa.eu/who/european-consensus_sv : Gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen.

(3)

https://ec.europa.eu/info/law/law-making-process/planning-and-proposing-law/better-regulation-why-and-how/better-regulation-guidelines-and-toolbox_sv .

(4)

ADE (2021), Ex-post evaluation of the EU Aid Volunteers Initiative, 2014-2020. Finns på https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/1d172a85-0b96-11ec-adb1-01aa75ed71a1.

(5)

Halvtidsutvärdering av Europeiska solidaritetskåren 2021–2027, slututvärdering av Europeiska solidaritetskåren 2018–2020 och slututvärdering av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete 2014–2020. Finns på https://data.europa.eu/doi/10.2766/5736339 .

(6)

Artikel 14.3 i förordning (EU) nr 375/2014 om initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete.

(7)

ADE (2021), Ex-post evaluation of the EU Aid Volunteers Initiative, 2014-2020.

(8)

Ibid.

(9)

Echos årliga verksamhetsrapporter 2014–2020.

Choose the experimental features you want to try