EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2025

COM(2025) 74 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Läget för konkurrenskraften hos ren energiteknik

2025 ÅRS LÄGESRAPPORT OM KONKURRENSKRAFTEN HOS REN ENERGITEKNIK

Innehåll

Sammanfattning    

1.    Inledning    

2.    Bedömning av konkurrenskraften hos EU:s sektor för ren energi    

2.1.    Det globala ekonomiska sammanhanget och konkurrenskraften hos EU:s sektor för nettonollteknik    

2.1.1.    Energipriser och kostnadsutveckling    

2.1.2.    Stöd till nettonollteknik på globala marknader    

2.2.    Värdekedjor för nettonollteknik i EU: möjligheter och utmaningar för en ren industri    

2.2.1.    Tillverkningsindustrins försörjningskedjor    

2.2.2.    Utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier    

2.2.3.    Humankapital och kompetens    

2.3.    Innovationslandskapet inom sektorn för ren energi    

2.3.1.    Utvecklingstrender inom forskning och innovation    

2.3.2.    Utvecklingstrender inom riskkapitalinvesteringar    

3.    Bedömning av EU:s konkurrenskraft när det gäller nettonollteknik    

3.1.    Solceller    

3.2.    Solvärme    

3.3.    Landbaserad och havsbaserad vindkraft    

3.4.    Havsenergi    

3.5.    Batterier och energilagring    

3.6.    Teknik för värmepumpar    

3.7.    Geotermisk energi    

3.8.    Vätgasteknik: elektrolysörer och bränsleceller    

3.9.    Hållbar teknik för biogas och biometan    

3.10.    Teknik för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)    

3.11.    Teknik för elnät: kraftledningar och transformatorer    

3.12.    Kärnklyvningsteknik för energi    

3.13.    Vattenkraft    

3.14.    Hållbara alternativa bränslen    

3.15.    Teknik för återvinning av överskottsvärme från industrin    

4.    Slutsatser    

Sammanfattning

I 2025 års lägesrapport om konkurrenskraften hos ren energiteknik presenteras en ögonblicksbild över utvecklingstrenden och utmaningarna med nettonollteknik och dess tillverkning i EU. Rapporten inleds med en övergripande del om konkurrenskraften hos EU:s sektor för ren energi, följt av en sektorsanalys av 15 olika typer av teknik. Rapporten bygger på rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft och konkurrenskraftskompassen, och den ger stöd till genomförandet av förordningen om nettonollindustrin genom att fungera som förordningens övervakningsrapport. Rapporten antogs tillsammans med given för en ren industri och handlingsplanen för överkomliga energipriser. Den ligger till grund för båda initiativen genom att bidra med insikter om den teknik som krävs för att fasa ut fossila bränslen i EU:s industri och samtidigt stärka konkurrenskraften och sänka energikostnaderna.

Konkurrenskraften inom EU:s sektor för ren energi

Tekniken för ren energi är fortfarande mycket kostnadseffektiv i EU, tack vare låga driftskostnader. Under 2024 nådde andelen förnybara energikällor i EU:s elproduktion den högsta nivån någonsin med 48 %, en ökning från 45 % år 2023 och 41 % år 2022.

Utbyggnaden av ren energiteknik ökar dynamiskt, men EU:s nettonollindustri står fortfarande inför ett utmanande företagsklimat och en hård konkurrens. Som betonas i rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft måste EU, i egenskap av innovationsledare inom ren teknik, ta vara på de ekonomiska möjligheter som den globala utbyggnaden av tekniken medför. Samtidigt har industripolitiken och de nya importrestriktionerna, till exempel i Förenta staterna och Kina, en allt större inverkan på företagsklimatet, handelsförbindelserna och investeringsbesluten.

EU har en diversifierad tillverkningsindustri för nettonollteknik, men kämpar för att behålla marknadsandelar globalt. Samtidigt har Kina blivit den dominerande aktören inom flera viktiga sektorer. Inom nettonolltekniken är EU fortfarande beroende av särskilda tekniska komponenter eller viktiga råvaror inom leveranskedjan, vilket medför utmaningar för EU:s övergripande ekonomiska motståndskraft och strategiska oberoende. Detta hänger samman med de utmaningar som EU står inför inom energiintensiva industrier som levererar metaller och kemiska produkter till tillverkare av nettonollteknik.

Ren energiteknik skapar kvalificerade arbetstillfällen, men utmaningar kvarstår när det gäller att hitta välutbildade arbetstagare och hantera den åldrande arbetskraften. Sysselsättningen inom förnybar energi i EU fortsatte att öka 2023, och uppgick då till 1,8 miljoner arbetstillfällen. Inom den bredare sektorn för ren energi finns omkring en tredjedel av arbetstillfällena inom tillverkningen av nettonollteknik, vilket bekräftar dessa värdekedjors sociala och ekonomiska betydelse.

EU har fortfarande goda förutsättningar för forskning om ren energiteknik, men med tanke på den hårda globala konkurrensen har unionens konkurrensfördelar inom innovation urholkats under senare år. De senaste uppgifterna visar att hälften av de rapporterande medlemsstaterna ökade utgifterna för forskning och innovation (FoI) inom energiteknik 2023. Om denna ofullständiga rapportering visar sig vara representativ har stödet till energiunionens prioriteringar inom FoI ökat med 9 %. Totalt sett är EU världsledande när det gäller offentliga utgifter till FoI inom ren energiteknik. De privata FoI-investeringarna, vilka fortfarande står för över tre fjärdedelar av FoI-finansieringen inom ren energiteknik i de stora ekonomierna, är dock fortfarande betydligt högre i de viktigaste asiatiska ekonomierna. Som betonas i rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft och som erkänns i konkurrenskraftskompassen behövs ytterligare insatser för att se till att EU förblir ledande inom forskning och innovation för ren teknik och förbättrar förmågan att föra ut denna innovation på marknaden.

Tillgången till riskkapital är fortfarande en betydande utmaning när det gäller att starta och expandera företag i EU inom sektorn för ren energiteknik. För 2024 visar inledande uppgifter att en svår makroekonomisk miljö bidrog till att riskkapitalinvesteringarna i ren energiteknik i EU minskade med 34 % jämfört med 2023. Denna minskning kan kopplas till en nedgång i riskkapitalverksamheten och färre storskaliga investeringar jämfört med 2023, då flera viktiga avtal slöts avseende satsningar på batteri- och vätgasbaserade ståltillverkningsanläggningar. Dessa avtal bidrog i stor utsträckning till att EU:s riskkapitalinvesteringar inom sektorn steg till 9,2 miljarder euro 2023 (en ökning med 20 % jämfört med 2022). Samtidigt visar preliminära uppgifter att EU:s andel av de globala riskkapitalinvesteringarna i ren energiteknik låg kvar på en relativt stabil nivå 2024. Med en andel på 28 % låg EU på andra plats i världen 2023, mellan Förenta staterna (30 %) och Kina (24 %).

EU:s konkurrenskraft när det gäller nettonollteknik

Under 2024 låg EU på andra plats efter Kina i fråga om nyinstallerad solcellskapacitet. Tillverkarna i EU är verksamma i en mycket utmanande miljö och måste kämpa hårt för att konkurrera globalt. EU är starkt beroende av import av solceller från Kina, som har mer än 90 % av världens tillverkningsanläggningar. Samtidigt har EU fortfarande en viktig roll inom forskning och utveckling av specifika solcellstillämpningar.

EU behåller betydande tillverkningskapacitet när det gäller solvärmeteknik. Solvärme är en välutvecklad teknik, men hade under 2023/2024 svårt för att hålla jämna steg med andra förnybara lösningar. Samtidigt som marknaden för solvärme minskade 2023 uppvisade segmentet för industriprocessvärme en lovande utveckling med trefaldig årlig tillväxt globalt.

EU är fortfarande mycket konkurrenskraftigt inom vindkraftsteknik. Aktörerna inom EU utsätts emellertid för ett ökande tryck, särskilt eftersom kinesiska företag erbjuder alltmer konkurrenskraftiga produkter till lägre priser. Under 2024 stod EU för nästan 13 % av den globala tillverkningskapaciteten för rotorblad och gondoler och omkring 22 % av tillverkningen av vindkraftstorn. Företagen i EU hade 2023 en marknadsandel på nära 90 % av den europeiska marknaden och 23 % av den globala marknaden, vilket innebar en minskning med omkring 7 % av den globala marknaden jämfört med 2022.

Finansieringen av och intresset för havsenergiteknik nådde en helt ny nivå 2024. Omkring 1 230 kW i ny havsenergikapacitet installerades i Europa 2024. Kina ligger emellertid före EU när det gäller uppfinningar av högt värde inom denna sektor. Ytterligare åtgärder krävs för att öka havsenergins ekonomiska livskraft och för att få ut innovativ havsenergiteknik på marknaden.

EU:s batteritillverkare står inför stora utmaningar när de försöker öka tillverkningskapaciteten och marknadsandelarna. Kina är ledande inom batteriteknik och stod för mer än 85 % av den globala tillverkningskapaciteten 2024, följt av EU med omkring 7 % och Förenta staterna med omkring 5 %. EU-tillverkarna är i hög grad beroende av katoder och anoder från Kina. Om de aviserade projekten förverkligas kan EU vara på väg att uppnå sina produktionsmål för 2030 med en andel på 10 % (1 510 GWh) av den beräknade globala produktionskapaciteten för batterier för 2030. Observatörer förutspår ett överutbud av battericeller under de kommande åren, vilket sannolikt kommer att leda till hård global konkurrens.

EU:s tillverkare av värmepumpar är världsledande när det gäller avancerade innovativa lösningar för såväl hushållsbruk som industriellt bruk. Kapaciteten för slutmontering i EU är på god väg att tillgodose behovet av utbyggnad fram till 2030. EU-industrin är dock fortfarande starkt beroende av import av vissa komponenter, bland annat kompressorer. Samtidigt som EU:s handelsbalansunderskott i leveranskedjan minskade med en tredjedel 2023 minskade försäljningen av värmepumpar i EU med 7,2 % under 2023 efter ett årtionde av tillväxt. Denna utvecklingstrend förvärrades 2024, då försäljningen i Europa minskade med 31 %. Detta visar hur viktigt det är med insatser för att sektorn ska återfå drivkraften.

Företagen i EU spelar en viktig roll i installationen och slutmonteringen av geotermisk energiteknik som byggs ut i EU. Den globala marknaden för viktiga komponenter domineras emellertid av företag utanför EU. Ett sätt att hjälpa EU-industrin är att ta itu med sektorsspecifika utmaningar, som tillgången till data om underjordiska områden.

Europeiska företag fortsätter att spela en relevant roll inom tillverkningen av elektrolysörer, och beräknas ha stått för mellan en tredjedel och en fjärdedel av den globala tillverkningskapaciteten 2024. Kapaciteten för vätgaselektrolys fortsätter att öka dynamiskt i EU, men utmaningar kvarstår när det gäller att utveckla en storskalig vätgassektor som säkerställer tillgången till stora mängder vätgas till konkurrenskraftiga priser. Dessutom har EU hamnat på efterkälken när det gäller tillverkning av bränsleceller.

EU har världsledande företag inom produktion av biogas och biometan och tillverkning av nödvändiga komponenter. Europa har en väl utvecklad industri när det gäller biogas och biometan för elproduktion, men marknaderna växer även för värme och transport. Nästan 50 % av produktionen sker i Europa, och Tyskland tillgodoser 20 % av den globala efterfrågan.

EU ligger bra till när det gäller teknik för avskiljning av koldioxid, men har halkat efter Förenta staterna och Kanada när det gäller transport och lagring av koldioxid. Antalet projekt för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) har ökat snabbt i Europa och hela världen. EU:s åtgärder för att ge investerare förutsägbarhet och öka synligheten för efterfrågan på och utbudet av lagringsmöjligheter är avgörande i detta avseende.

EU har väletablerade företag som är marknads- och teknikledande när det gäller kraftledningar och transformatorer. De europeiska företagen förväntas stå inför ökande påtryckningar från internationella konkurrenter på kort till medellång sikt. Tillverkningen av nätutrustning är i hög grad beroende av tillgången till råvaror som koppar, aluminium och kornorienterat elektrostål, där EU-tillverkarna är beroende av import.

När det gäller kärnkraft hade EU:s enda kvarvarande aktiva reaktortillverkare en global marknadsandel på 5,3 % av de reaktorer som var under uppförande i början av 2024. I takt med att EU:s kärnkraftverk och dess arbetskraft åldras krävs insatser för att förnya sektorn. Den europeiska industrialliansen för små modulära reaktorer (SMR-reaktorer) lanserades 2024 för att underlätta utbyggnaden av SMR-reaktorer och stödja ett konkurrenskraftigt EU-ekosystem för denna framväxande teknik.

EU:s vattenkraftsindustri fortsätter att spela en ledande roll globalt, men har förlorat marknadsandelar i tillverkningen av turbiner och andra delar under de senaste åren. Från en topp på 466 miljoner euro 2015 minskade EU:s handelsöverskott avsevärt till 213 miljoner euro 2023. För att upprätthålla en stark tillverkningsindustri för komponenter i EU behöver hemmamarknaden stöd med nya investeringar. Det finns även en outnyttjad potential i pumpkraftverk för vattenkraftslagring som kan bidra till nätflexibiliteten.

EU är en av innovationsledarna på den framväxande marknaden för hållbara alternativa bränslen inom luftfart och sjötransport. Produktionskapaciteten är fortfarande begränsad och måste utökas samtidigt som priserna på dessa bränslen sänks.

Överskottsenergi från industriprocesser i EU kan omvandlas till 150 TWh elektricitet per år med hjälp av kraftverk som bygger på en organisk Rankinecykel. EU-tillverkarna tillhör de ledande aktörerna på den globala marknaden, men långa återbetalningsperioder och andra hinder begränsar utbyggnaden i EU.

1.Inledning

Ren energiteknik är avgörande för att EU ska kunna bli klimatneutralt senast 2050, stärka sin energiförsörjningstrygghet och öka sin konkurrenskraft. Under de senaste årtiondena har EU spelat en central roll i utbyggnaden av ren teknik, däribland sol- och vindkraft. Under 2024 utgjorde förnybara energikällor 48 % av EU:s elmix. Detta understryker den ökande konkurrenskraften och ekonomiska relevansen hos ren energiteknik jämfört med fossila energikällor. För att uppnå sina mål för minskning av växthusgasutsläpp till 2030 och därefter måste EU fortsätta i samma riktning och öka sina ansträngningar.

Samtidigt ökar trycket på EU-industrin när det gäller nettonollteknikens konkurrenskraft. EU:s ledande ställning när det gäller tillverkning av teknik som har utvecklats i unionen övertas i allt högre grad av andra stora ekonomier som utökar sin produktionskapacitet, däribland Kina och Förenta staterna.

Konkurrenskraften har hamnat i fokus för EU:s politik, även när det gäller nettonollteknik. I slutsatserna från Europeiska rådets möte i april 2024 uppmanades EU att bli mer konkurrenskraftigt 1 . I den nya konkurrenskraftskompassen fastställs ett antal åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft under de kommande åren, på grundval av slutsatserna i den årliga rapporten om den inre marknaden och konkurrenskraften och den fördjupade analysen i rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft 2 . I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft betonas den rena teknikens ekonomiska möjligheter för EU i egenskap av innovationsledare på området 3 . Rapporten innehåller en förteckning över de huvudsakliga hinder som begränsar EU:s konkurrenskraft. Författaren efterlyser en anpassad och målinriktad strategi, med beaktande av skillnaderna mellan olika industrier. I både rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft och Enrico Lettas rapport om den inre marknaden hänvisas även till vikten av att samtidigt stärka den inre marknaden för energi och tillhörande infrastruktur för att förverkliga EU:s potential inom förnybar energi, med målet att säkerställa säker energi till överkomligt pris för EU-industrin 4 .

För att stödja EU:s strategiska oberoende, säkra unionens industriella bas och upprätthålla dess innovationspotential måste dagens och morgondagens nettonollteknik tillverkas i Europa. Given för en ren industri är en ny plan för att öka EU:s välstånd och konkurrenskraft 5 . Med given för en ren industri kommer kommissionen att förbättra EU-industrins tillgång till finansiering, materialflöden och kvalificerad arbetskraft, samtidigt som nya pionjärmarknader skapas och värdekedjornas motståndskraft ökar. Kommissionen kommer även att göra stora ansträngningar för att förenkla bestämmelserna och minska bördan för företagen. Detta kommer att bana väg för mer konkurrenskraftiga industrier och arbetstillfällen av hög kvalitet, med särskilt fokus på ren och strategisk teknik.

Tillgång till ekonomiskt överkomlig energi är en viktig faktor för EU:s konkurrenskraft och det centrala målet för den nya handlingsplanen för överkomliga energipriser 6 . Handlingsplanen kompletterar given för en ren industri och innehåller förslag på hur energikostnaderna för industrin, företagen och hushållen kan sänkas, samtidigt som nödvändiga strukturreformer påskyndas. Fokus ligger på målet att påskynda övergången till ren och inhemsk energi till överkomligt pris med hjälp av den teknik som behandlas i denna rapport. Syftet med handlingsplanen är att fullborda energiunionen och säkerställa en fullt integrerad inre energimarknad med de nödvändiga fysiska sammanlänkningarna.

Denna rapport ger ett underlag för faktabaserad övervakning och rådgivning om konkurrenskraften hos ren energiteknik och dess tillverkare i Europa. I förordningen om nettonollindustrin, som trädde i kraft 2024, fastställs att rapporten är det huvudsakliga övervakningsverktyget för EU:s framsteg mot de produktionsmål som fastställs i förordningen, vilket stärker rapportens roll ytterligare. Med förordningen om nettonollindustrin strävar EU efter att stärka sin inhemska tillverkningskapacitet för viktig ren teknik och samtidigt öka industris konkurrenskraft och motståndskraft. Målet är att minska beroendet av externa aktörer genom att uppnå en tillverkningskapacitet på minst 40 % av EU:s årliga användningsbehov för den teknik som krävs för att uppnå unionens klimat- och energimål för 2030 och genom att uppnå en andel på 15 % av världsproduktionen senast 2040 7 .

I del I av rapporten ges en allmän översikt över de viktigaste frågorna för konkurrenskraften inom EU:s sektor för nettonollteknik som helhet, vilket omfattar aspekter som energikostnader, tillverkning, utfasning av fossila bränslen inom industrin, kompetens, utvecklingstrender för investeringar, forskning och innovation samt det globala sammanhanget. I del II av rapporten kartläggs det rådande läget för EU-industrins konkurrenskraft avseende 15 typer av nettonollteknik, med betoning på starka och svaga sidor i respektive värdekedjor.

Detta är den femte utgåvan av lägesrapporten om konkurrenskraft, som har offentliggjorts sedan 2020 i enlighet med artikel 35.1 m i förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Denna rapport stöds av uppgifter från observationsorganet för ren energiteknik (Ceto) 8 .

2.Bedömning av konkurrenskraften hos EU:s sektor för ren energi 

2.1.Det globala ekonomiska sammanhanget och konkurrenskraften hos EU:s sektor för nettonollteknik

2.1.1.Energipriser och kostnadsutveckling

Situationen på energimarknaden i EU förbättrades 2023 och 2024. Energipriserna var betydligt lägre än under 2022, men låg fortfarande över nivåerna före krisen och betydligt högre än i konkurrerande regioner. En ökad diversifiering av importen av gas och en högre kapacitet för produktion av förnybar energi, i kombination med lägre förbrukning, bidrog till att sänka grossistpriserna på gas och el.

Grossistpriserna på gas var lägre 2024 än under 2023, och mycket lägre än priserna under de första månaderna efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. De låg emellertid kvar på en högre nivå än före krisen. Under 2024 stabiliserades genomsnittspriset vid grossistförsäljning av gas till 34 euro/MWh. Priserna sjönk först till nivåer närmare 30 euro/MWh under det första halvåret 2024, men steg stadigt till 35–45 euro/MWh i slutet av året för att sedan öka ytterligare i början av 2025.

När det gäller el präglades 2024 också av en fortsättning av de positiva marknadsvillkor som ledde till lägre grossistpriser. Lägre gaspriser, dämpad efterfrågan och högre produktion av förnybar energi och kärnkraft bidrog till att sänka grossistpriserna på el på alla EU-marknader. Det europeiska riktmärket för energi låg i genomsnitt på 95 euro/MWh under 2023, vilket var 57 % lägre än 2022. Under de tre första kvartalen 2024 sjönk genomsnittet till 70 euro/MWh, men under det sista kvartalet steg priserna igen. Sammantaget uppgick 2024 års genomsnitt till 76 euro/MWh. Elförbrukningen i EU ökade något under 2024 (+2 %), och efterfrågan inom industrin återhämtade sig en aning. 

På grund av energikrisen överfördes betydande höjningar av grossistpriserna på el till slutkonsumenterna, i vissa fall med en tidsfördröjning. Till följd av detta ökade hushållens slutkundspriser för el 2022 och delvis under 2023 9 . I linje med EU:s insatser införde medlemsstaterna tillfälliga åtgärder för att mildra de höga prisernas effekter för konsumenterna. De höga priserna var emellertid fortfarande ett problem, särskilt för utsatta konsumenter. Utvecklingen av hushållens slutkundspriser för el 2024 visar att priserna i hela EU har sjunkit något eller varit jämförbara med 2023 års priser.

Elpriserna för industriella användare minskade avsevärt under första halvåret 2024, jämfört med samma period 2023. Minskningen varierade från 13 % till 27 % (exklusive skatter) och från 6 % till 27 % (inklusive icke avdragsgilla skatter) 10 inom olika förbrukningsintervall, vilket förstärkte den nedåtgående trend som inleddes 2023. EU-industrin betalar emellertid för närvarande elpriser som är ungefär två gånger högre än i Förenta staterna eller Kina, i genomsnitt 0,16 euro per kWh 2024 11 .

Andelen förnybar energi i EU:s elmix ökade till en ny rekordnotering på 48 % 2024 (jämfört med 45 % 2023 och 41 % 2022 12 ). Samtidigt sjönk andelen fossila bränslen avsevärt till 24 % (från 28 % 2023). För solenergi och havsbaserad vindkraft noterades en betydande ökning 2024: den havsbaserade vindkraften ökade med 17 % (+9 TWh), medan produktionen av solenergi steg med 19 % (+37 TWh). Produktionen av vattenkraft steg med 7 % (+22 TWh), den landbaserade vindkraften låg på en stabil nivå (–1 TWh) och kärnkraftsproduktionen ökade med 5 % (+29 TWh) under samma period 13 . Samtidigt har elektrifieringen inte ökat i samma takt, utan elens andel av energimixen har legat kvar på omkring 20 % sedan 2000 14 .

I figur 1 ges en översikt över de totala utjämnade kostnaderna för att producera energi (LCOE, Levelised Cost of Electricity) i EU 15 , uppskattade med utgångspunkt i elsystemens särdrag i varje medlemsstat 2023. Investeringskostnaderna och drift- och underhållskostnaderna ökade 2023 på grund av inflation, högre materialkostnader och ökade arbetskraftskostnader. Den ökade inflationen och den höga räntenivån bidrog starkt till att påverka eller fördröja både projektutvecklarnas och tillverkarnas investeringsbeslut 2023.

Figur 1: Ögonblicksbild av de teknikanläggningsspecifika totala utjämnade kostnaderna för att producera energi under 2023. De hela blå linjerna motsvarar medianen, och de ljusblå staplarna visar ett intervall på ±25 % i hela EU för att belysa skillnaderna mellan medlemsstaterna.

Källa: Gemensamma forskningscentrets simuleringsmodell METIS 16

Trots dessa stigande kostnader är teknikparker med låga rörliga kostnader (inklusive driftskostnader, t.ex. underhålls- och bränslekostnader), däribland förnybara energikällor som landbaserad vindkraft och solenergi, mer kostnadseffektiva än produktionsteknik med höga rörliga kostnader, t.ex. fossila energikällor som gas och kol som påverkas av bränslekostnader. Generellt sett är de förnybara energikällorna fortfarande mycket kostnadseffektiva i EU.

LCOE-värdet för en viss teknik påverkas bland annat av förhållandet mellan teknikens årliga produktionsvolym och dess installerade kapacitet. Ju mindre en teknik används, desto större blir dess LCOE-värde. Av detta skäl ökar LCOE-värdena snabbare för konventionell teknik, såsom brunkol, gasturbiner med öppet kretslopp och kol, vars produktion har sjunkit i vissa medlemsstater. Däremot är spridningen av LCOE-värdena för en teknik som kombicykel för naturgas fortfarande mycket snäv, eftersom gaskombiverk används i hög grad i de flesta av medlemsstaterna.

Förnybara energikällor utgör fortfarande den mest kostnadseffektiva tekniken, medan gaskombiverk har blivit den mest konkurrenskraftiga värmetekniken på kostnadssidan. Denna utveckling förklaras delvis av den stora sänkningen av priserna på naturgas jämfört med föregående år. Under 2022 skedde betydande omställningar mellan gas och kol på grund av fluktuerande priser, men under 2023 övergick fokus alltmer till effekterna av högre fasta kostnader inom alla teknikslag.

Under det senaste årtiondet har LCOE-värdena för olika typer av produktionsteknik i Europa utvecklats avsevärt på grund av flera nyckelfaktorer. De tekniska framstegen har lett till ökad effektivitet och kapacitet, särskilt när det gäller solceller och vindkraft, vilket har drivit ner kostnaderna. Stordriftsfördelar, särskilt tack vare större projekt och massproduktion, har ytterligare minskat kostnaderna för förnybara energikällor. Politiskt stöd, däribland subventioner, skatteincitament och koldioxidprissättning, har främjat införandet av renare energikällor och samtidigt ökat kostnaderna för fossila bränslen som kol och naturgas. Förbättrade leveranskedjor och tillverkningsprocesser har ökat den totala konkurrenskraften hos förnybar teknik. Dessa kombinerade effekter har förändrat energilandskapet genom att göra förnybara energikällor mer kostnadseffektiva och minska beroendet av traditionella energikällor.

I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft betonas energi som en viktig drivkraft bakom EU:s konkurrenskraft. En kombination av åtgärder föreslås för att angripa orsakerna bakom de höga energipriserna i EU och säkerställa att fördelarna med minskade koldioxidutsläpp inom energisektorn kan nå ut till slutanvändarna 17 . Energi är ett centralt inslag i den nya given för en ren industri, och med handlingsplanen för överkomliga energipriser lägger kommissionen fram konkreta åtgärder för att minska energikostnaderna för hushållen och industrin.

2.1.2.Stöd till nettonollteknik på globala marknader 

En ny geopolitisk dynamik och en fas som kännetecknas av både höga räntor och inflation har under de senaste åren förändrat affärsklimatet för nettonollteknik. Den globala marknaden för viktig, masstillverkad nettonollteknik kommer nästan att tredubblas fram till 2035 och nå ett årligt värde på omkring 1,9 biljoner euro 18 . I kapplöpningen om att bygga upp tillverkningskapacitet för att tillgodose den förväntade efterfrågan är det fortfarande avgörande att se till att EU:s industri är konkurrenskraftig och kan leverera teknik till energiomställningen i Europa och övriga världen. Samtidigt är osäkerheten en utmaning för långsiktiga investeringar, bland annat i tillverknings- eller produktionsanläggningar. För att EU och EU-industrin ska kunna konkurrera om marknadsandelar 2030 och åren därefter kommer de beslut som fattas och genomförs just nu att vara avgörande. Förseningar i uppbyggnaden av kapacitet för tillverkning av nettonollteknik riskerar att påverka EU:s konkurrenskraft under de kommande årtiondena. Samtidigt som en ökande elektrifiering kommer att minska importberoendet av fossila bränslen kommer motståndskraftiga värdekedjor för nettonollteknik, som vindkraft eller batterier, att krävas för att undvika nya beroendeförhållanden 19 .

Som reaktion på den senaste tidens kriser och som strategi för att stödja företagen i energiomställningen har industripolitiska åtgärder för att öka tillverkningen av ren energiteknik vidtagits runtom i världen, bland annat i länder som Kanada, Kina, Indien, Japan, Sydkorea och Förenta staterna. Genom antagandet av lagen om inflationsminskning erbjöd Förenta staterna bidrag för att stödja utbyggnaden av avancerad teknik och skatteavdrag för investeringar i anläggningar för tillverkning av utrustning för ren energi (med uppskattningsvis 461 miljarder euro 20 , varav 60 % var riktat till energisektorn). Samtidigt har Kina blivit en dominerande tillverkare av många typer av nettonollteknik, och landet är numera ledande när det gäller stöd till ren teknik genom en investeringscentrerad ekonomi 21 . Som exempel kan nämnas att mer än 90 % av tillverkningsanläggningarna inom solenergisektorn finns i Kina 22 .

Importrestriktioner i Förenta staterna och andra länder leder också till ett ökat tryck på EU-tillverkarnas hemmamarknader. Dessutom medför en global ökning av tillverkningskapaciteten, som för viss teknik för närvarande väntas överskrida distributionskapaciteten, en risk för överkapacitet. En sådan utveckling kan orsaka allvarlig skada i vissa segment av EU:s tillverkningsindustri, däribland när det gäller nettonollteknik. Prognoserna för 2025 tyder på att den globala överkapaciteten kommer att kvarstå när det gäller viktig teknik för ren energi, särskilt inom värdekedjorna för batterier, solenergi och gondoler till vindturbiner 23 .

Uppskattningar tyder på att Kinas subventioner sammantaget är mellan tre och nio gånger så höga som i andra OECD-länder, däribland Förenta staterna och Tyskland 24 . EU har slutfört en antisubventionsundersökning av importen av batteridrivna elfordon från Kina, vilket ledde till införandet av utjämningstullar på denna import 25 . För att bedöma subventionernas storlek och omfattning och deras överensstämmelse med internationella handelsregler måste ytterligare kanaler för statligt stöd övervägas. EU kommer även att samarbeta med internationella handelspartner och söka bistånd från internationella institutioner som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Internationella energiorganet (IEA) för att övervaka situationen.

Om den globala energiomställningen ska lyckas måste de ekonomiska möjligheterna och vinsterna delas längs hela värdekedjan. I detta avseende kommer globala partnerskap och likvärdiga förutsättningar att vara avgörande för att uppnå motståndskraft och strategiskt oberoende för EU. Det nuvarande EU-initiativet Global Gateway främjar investeringar i länder utanför EU inom områden som är viktiga för unionen och dess gröna och digitala omställning. Global Gateway har som mål att mobilisera upp till 300 miljarder euro i investeringar 26 . Att förhandla, ingå och genomföra ambitiösa handelsavtal kan bidra till att utöka marknadstillträdet och öka den ekonomiska motståndskraften 27 . Dessutom kan partnerskap för ren handel och rena investeringar fungera som komplement till handelsavtalen och stödja skräddarsydda insatser för att minska koldioxidutsläppen i och utanför EU med hänsyn till EU:s och dess handelspartners affärsintressen inom sektorn för ren energi.

I EU har påskyndandet av utfasningen av fossila bränslen och omställningen till ren energi stått i centrum för den europeiska gröna given och efterföljande politiska åtgärder, däribland 55 %-paketet och industriplanen för den gröna given. EU har en gedigen ram för att främja nettonollteknik med en kombination av stöd till forskning och innovation, ekonomiska incitament som koldioxidprissättning i EU:s utsläppshandelssystem samt regleringsinstrument som direktivet om förnybar energi och förordningen om nettonollindustrin. Faciliteten för återhämtning och resiliens betalade ut 650 miljarder euro för att stödja reformer och investeringar i medlemsstater vars nationella planer för återhämtning och resiliens avsatte minst 37 % av budgeten till klimatåtgärder. Dessutom har EU:s sammanhållningspolitiska medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Interreg bidragit med nästan 120 miljarder euro till gröna investeringar (med en total investeringskostnad på mer än 166 miljarder euro). Detta motsvarar ett genomsnittligt bidrag till klimatåtgärder från dessa fonder på 40 %, vilket är långt över de lägsta lagstadgade åtagandena 28 . Dessutom spelade REPowerEU en viktig roll för att snabbt minska beroendet av ryska fossila bränslen och påskynda den gröna omställningen.

Den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) inrättades av EU för att stödja den europeiska industrin och öka investeringarna i kritisk teknik i Europa, däribland ren energiteknik. Genom en blandning av ekonomiska incitament och åtgärder för att underlätta finansieringen av projekt mobiliserar STEP medel till stöd för kritisk teknik inom ramen för befintliga EU-program och EU-fonder, däribland sammanhållningsfonderna, InvestEU, Horisont Europa, Europeiska försvarsfonden, EU:s innovationsfond för utsläppshandelssystemet samt faciliteten för återhämtning och resiliens. Dessutom tillhandahölls mer än 3 miljarder euro genom Horisont Europas kluster 5 ”Klimat, energi och rörlighet” för att stödja forskning och innovation inom ren energiteknik fram till 2024.

2.2.Värdekedjor för nettonollteknik i EU: möjligheter och utmaningar för en ren industri

2.2.1.Tillverkningsindustrins försörjningskedjor 

Under senare år har EU vidtagit åtgärder för att öka sin tillverkningskapacitet för nettonollteknik i syfte att minska det strategiska beroendet och öka unionens motståndskraft, vilket samtidigt bidrar till EU:s klimat- och energimål.

Samtidigt som EU ökar sina ansträngningar står unionen inför ett starkt tryck från globala konkurrenter. Under de senaste åren har EU:s ställning inom tillverkningen av nettonollteknik försämrats globalt, trots de goda förutsättningarna när det gäller forskning och innovation, kvalificerad arbetskraft och regleringsstandarder. EU bibehåller en stark tillverkningsbas inom vissa typer av nettonollteknik, däribland vindkraft och elektrolysanläggningar, medan andra delar av världen i allt högre grad har börjat dominera värdekedjor som solceller och batterier. Det är inte bara beroendet av viss nettonollteknik i sig som är en utmaning, utan även beroendet av specifika tekniska komponenter i leveranskedjan. Till exempel är EU fortfarande den viktigaste producenten av vattenvärmare, medan Kina levererar merparten av fyrvägsventiler och kompressorer 29 . Dessutom är EU fortfarande starkt beroende av en rad viktiga råvaror som är nödvändiga för tillverkningen av nettonollteknik.

De globala investeringarna inom tillverkning av ren teknik ökade snabbt fram till 2023. Under 2024 låg investeringarna kvar på en jämförbar nivå, med 129 miljarder euro (133 miljarder euro 2023) 30 . Enligt Internationella energiorganet (IEA) kunde EU och Förenta staterna öka sin sammanlagda andel av de globala investeringarna i tillverkning av ren teknik till 16 % 2023 (en ökning från 11 % 2022) 31 . Samtidigt bibehåller Kina sin ledande ställning när det gäller investeringar i tillverkningskapacitet. År 2024 beräknas Kina stå för 81 % av de globala investeringarna i leveranskedjan för ren teknik 32 .

Tillverkningskostnaderna i EU och Förenta staterna är fortfarande strukturellt högre än i Kina. Tillverkningskostnaderna för solcellsmoduler är 35–65 % lägre i Kina jämfört med EU och Förenta staterna 33 . Komponenter till landbaserade vindturbiner kostar omkring 355 euro/kW i Kina, medan kostnaderna i EU och Förenta staterna uppgår till 448–485 euro/kW 34 . Slutmonteringen av värmepumpar i EU och Förenta staterna kostar ungefär dubbelt så mycket som i Kina 35 .

Flera faktorer bidrar till dessa kostnadsskillnader, däribland höga energipriser, störningar i leveranskedjan, inflation, höga räntenivåer, intensiv marknadskonkurrens, olika subventionsprogram och en osäker framtida efterfrågan. En analys som nyligen gjordes av IEA visar att Kina fortfarande är den mest kostnadseffektiva platsen för kapitalinvesteringar i tillverkningsanläggningar. I EU och Förenta staterna ligger kostnaderna 70–195 % högre per enhet av produktionskapacitet 36 . Utmaningarna för att stärka EU:s tillverkningssektor är betydande, men som en av de viktigaste marknaderna för utveckling och utbyggnad av nettonollteknik har unionen fortfarande stor potential att ta vara på de ekonomiska möjligheterna i den globala energiomställningen.

Tillverkningen av nettonollteknik är spridd över många av EU:s regioner, var och en med olika specialiseringar. Även om EU:s andel av den globala tillverkningen av solceller har minskat under de senaste åren finns det fortfarande produktionsanläggningar i Tyskland, Italien, Spanien, Frankrike och Österrike. När det gäller vindkraft är produktionen av komponenter spridd över hela EU. De största turbintillverkarna finns i Danmark och Tyskland, medan Spanien har viktig kapacitet för tillverkning av vindkraftstorn. Batteritillverkningen inom EU håller på att utvecklas med produktion i Polen, Tyskland, Ungern, Frankrike, Sverige och ytterligare medlemsstater. Inom vätgassektorn är mer än hälften av EU:s elektrolysindustri koncentrerad till Tyskland, med ytterligare kapacitet i Danmark, Spanien, Portugal, Italien och Frankrike. När det gäller värmepumpar hör Tyskland, Sverige, Finland och Danmark till de länder som har betydande tillverkningskapacitet. Inom geotermisk energi är Italien ledande, men tillverkning förekommer även i Tyskland och Frankrike. Italien har likaså en ledande roll inom tillverkningen av kablar i EU, följt av Sverige, Tyskland, Frankrike, Polen och Danmark. EU är även en ledande producent av biogas och biometan. Tillverkning av relevanta komponenter förekommer särskilt i Tyskland och Italien, men även i Tjeckien, Spanien och Polen 37 .

EU antog förordningen om nettonollindustrin för att minska sitt beroende av importerad nettonollteknik, stärka värdekedjans motståndskraft och bygga upp en stark inhemsk tillverkningsbas. Målet är att inrätta ett regelverk för att säkerställa EU:s tillgång till en säker och hållbar försörjning av nettonollteknik, bland annat genom att utöka tillverkningskapaciteten för nettonollteknik och dess leveranskedjor.

Dessutom antar medlemsstaterna i allt högre grad särskilda bestämmelser för att främja produktionen av nettonollteknik. Dessa nationella politiska och rättsliga ramar för nettonollteknik omfattar en blandning av incitamentssystem, beskattning, finanspolitik samt kompetens- och utbildningsåtgärder. Många av de nationella strategierna är inriktade på särskild teknik snarare än på nettonollteknik i allmänhet. I en nyligen genomförd undersökning konstateras att en majoritet av medlemsstaternas politiska strategier är inriktade på elektrolysanläggningar och bränsleceller, följt av batterier och lagringsteknik, vindenergi och solceller. Till exempel har Tyskland och Spanien särskilda strategier för vätgasteknik, medan Irland och Polen har sektorsspecifika strategier för vindkraftsteknik 38 .

En av utmaningarna för den storskaliga produktionen av nettonollteknik är att utfärda tillstånd för tillverkningsanläggningar, vilket behandlas utförligt i förordningen om nettonollindustrin. Reglerna varierar mellan länderna, vilket kan påverka tidsplanen för genomförandet av tekniken. Medlemsstaterna arbetar emellertid med lösningar som digitalisering, inrättande av gemensamma kontaktpunkter och prioritering av gröna projekt. Exempel på detta är Italiens utveckling av gemensamma kontaktpunkter för affärsverksamhet, Finlands tillfälliga prioritering av projekt för grön omställning och Ungerns klassificering av vissa projekt som prioriterade investeringar. Frankrikes lag om grön industri syftar också till att minska tiden för utfärdande av tillstånd genom parallell behandling och påskyndade förfaranden för strategiska projekt 39 .

I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft betonas behovet av att bevara och stärka tillverkningen av ren teknik i EU för att ta vara på de tillväxtmöjligheter som erbjuds på en växande marknad i och utanför unionen tack vare EU:s goda förutsättningar för innovation och tillverkning. I rapporten identifieras även ett antal hinder för tillverkare i EU att expandera och konkurrera, och flera åtgärder föreslås för att öka EU:s konkurrenskraft på detta område. Bland förslagen betonas vikten av ett fullständigt och snabbt genomförande av förordningen om nettonollindustrin för att stödja tillverkningen 40 .

Given för en ren industri omfattar en konkurrensdriven strategi för utfasning av fossila bränslen som syftar till att göra EU till en attraktiv plats för tillverkning, inbegripet inom energiintensiva industrier och ren teknik. Dessutom kommer en framtida europeisk konkurrenskraftsfond att bidra till att säkerställa att strategisk teknik, inbegripet ren teknik, både utvecklas och tillverkas i EU 41 .

2.2.2.Utfasning av fossila bränslen i energiintensiva industrier 

Material som framställs av energiintensiva industrier, från metaller som stål och aluminium till kemiska produkter, är av strategisk betydelse för EU:s ekonomi, däribland som grund för utformningen och tillverkningen av nettonollteknik. Uppförandet av ett vindkraftverk kräver stål till tornet och dess fundament, aluminium till gondolen och bladen samt särskilda kemiska beläggningar till hela konstruktionen. Samtidigt kan nettonollteknik, från förnybara energikällor till vätgasproduktion, energieffektivitet och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid, medföra minskade koldioxidutsläpp från energiintensiva industrier. Detta visar hur viktiga energiintensiva industriprodukter är för nettonollteknikens värdekedjor och vice versa.

För att öka EU:s strategiska oberoende krävs därför en strategi för hela värdekedjan som omfattar alla väsentliga komponenter och material i nettonolltekniken. I förordningen om nettonollindustrin erkänns vikten av banbrytande industriteknik för att fasa ut fossila bränslen i produktionen av basmaterial som stål, aluminium, icke-järnmetaller, kemikalier och cement. Detta omfattar stöd till projekt för utfasning av fossila bränslen inom energiintensiv industri som ingår i leveranskedjan för nettonollteknik 42 . Dessa projekt gynnas särskilt av ett snabbare tillståndsförfarande. Dessutom stöder EU övergången från fossila bränslen till förnybara och koldioxidsnåla energikällor, särskilt genom energieffektiv elektrifiering. Ett exempel på detta är användningen av värmepumpar för att återvinna och återanvända värme från avgaser.

De energiintensiva industrierna står för mer än hälften av EU-industrins energiförbrukning 43 och påverkas mer än andra stora ekonomier av de strukturellt högre energipriserna i EU. Trots insatserna inom ramen för REPowerEU har produktionen inom EU:s energiintensiva industrier minskat med 10–15 % sedan 2021 44 . Samtidigt står de energiintensiva industrierna för en betydande andel av EU:s utsläpp av växthusgaser. Utfasningen av fossila bränslen i dessa industrier är avgörande för att uppnå klimatneutralitet, men det kräver stora investeringar som sätter ytterligare press på företagen i EU. Sammantaget leder detta till ett starkt tryck på konkurrenskraften hos energiintensiva industrier i EU jämfört med länder som har lägre energipriser och en mindre ambitiös agenda för minskade koldioxidutsläpp. En minskad produktion av viktiga industriprodukter på grund av detta tryck skulle försvaga EU:s försörjningskedjor inom nettonollteknik, öka importberoendet och minska välståndet.

I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft betonas de energiintensiva industriernas betydelse för EU:s ekonomi och den enorma utmaning de står inför när de måste investera i utfasning av fossila bränslen, samtidigt som de ställs inför stigande priser för koldioxidutsläpp och ökad konkurrens på globala marknader. I detta avseende lyfter rapporten fram bristen på likvärdiga förutsättningar, särskilt i länder som Kina, där företagen gynnas av höga subventioner och snabbt kan öka produktionen. Med utgångspunkt i denna analys föreslås i rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft ett samordnat stöd till EU:s energiintensiva industrier i deras omställning, från tillståndsgivning till ekonomiskt stöd, bland annat genom att skapa efterfrågan på miljövänliga produkter som ett tydligt affärsmässigt argument för investeringar i ren produktion. Samtidigt rekommenderas i rapporten att lika villkor ska gälla för internationell konkurrens, till exempel genom EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) 45 .

I given för en ren industri läggs stor vikt vid att stödja EU:s industri och dess konkurrenskraft på vägen mot minskade koldioxidutsläpp. Kommissionen kommer att föreslå en särskild rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin och stödja omställningen genom att skapa pionjärmarknader för rena produkter och påskynda processerna för planering, upphandling och tillståndsgivning för uppförande eller omvandling av tillverkningsanläggningar, med särskilt fokus på energiintensiva industrier. I den nya konkurrenskraftskompassen planeras skräddarsydda handlingsplaner för de energiintensiva sektorer som utgör ryggraden i det europeiska tillverkningssystemet, däribland sektorerna för stål, metaller och kemikalier. Kompassen omfattar även förslag på övergripande åtgärder för att öka konkurrenskraften, bland annat genom att förenkla regelverket och minska regelbördan för EU-industrin.

2.2.3.Humankapital och kompetens

En välutbildad arbetskraft är avgörande för EU:s möjligheter att utforma, tillverka, konstruera, sammankoppla och underhålla teknik och infrastruktur för ren energi. Enligt den senaste rapporten från Irena fanns det omkring 1,8 miljoner arbetstillfällen inom EU:s sektor för förnybar energi 2023 46 . Uppgifter från branschorganisationer visar att EU:s solenergisektor sysselsatte omkring 826 000 personer i slutet av 2023 (med 362 000 direkta arbetstillfällen). Detta innebär en ökning med 27 % av antalet arbetstillfällen sedan 2022, varav 5 % inom tillverkning 47 . När det gäller värmepumpar steg antalet direkta arbetstillfällen till nästan 170 000 under samma år, med 39 % inom tillverkningssektorn 48 . Negativa trender under 2024 och åren därefter skulle dock kunna påverka arbetsmarknaden inom sektorn. I detta avseende är det värt att notera den betydelse som ren energiteknik har i tillverkningssegmentet, vilket står för ungefär en tredjedel av arbetstillfällena inom den bredare sektorn för ren energi. Detta visar att nettonolltekniken och dess tillverkning även har en viktig roll när det gäller sysselsättningen.

Även om situationen förbättrades något 2024 är bristen på arbetskraft fortfarande ett problem. Under tredje kvartalet 2024 var vakansgraden inom energiförsörjningssektorn 1,6 %, medan den totala siffran för EU:s ekonomi var 2,3 % 49 . Andelen företag som rapporterade en brist på arbetskraft inom sektorn för tillverkning av elektrisk utrustning minskade från 20 % under sista kvartalet 2023 till 15 % under sista kvartalet 2024 50 . I detta avseende är den åldrande arbetskraften i många medlemsstater en faktor som kan förvärra den strukturella bristen på arbetskraft under de kommande åren 51 .

Flera politiska åtgärder och initiativ på olika nivåer bidrar redan till att åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens, men insatserna måste fortsätta. Medlemsstaterna sätter högt värde på omskolning och omplacering av arbetstagare mellan olika yrken, sektorer och regioner. I den mån det är möjligt ingår kompetensfrämjande mål och åtgärder i strategierna för forskning, innovation och konkurrenskraft i de nationella energi- och klimatplanerna 52 . På EU-nivå har kompetensagendan fortsatt att vara ett prioriterat område efter Europaåret för kompetens 2023. I 2024 års handlingsplan för arbetskrafts- och kompetensbristen i EU fastställs nya åtgärder för unionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter för att stödja kompetensutveckling och omskolning, särskilt inom sektorer som påverkas av den gröna och digitala omställningen 53 . Tre storskaliga partnerskap inom ramen för kompetenspakten (om havsbaserad förnybar energi, landbaserad förnybar energi och digitalisering av energi) och tre kompetensakademier för nettonollteknik (en batteriakademi 2022, en solakademi i juni 2024 och en råvaruakademi i december 2024) har inrättats för att åtgärda kompetensbrister inom viktiga sektorer för ren energiteknik. Dessutom planeras ytterligare akademier inom vind- och vätgasteknik.

En konkurrenskraftig industri för ren energi inom ramen för energiomställningen kräver därför betydande, utökade och riktade offentliga och privata samordningsinsatser för att locka, omskola och fortbilda arbetstagare. Fortsatta insatser kommer att krävas för att öka andelen kvinnor som arbetar med utveckling, tillverkning och utbyggnad av ren energiteknik, för att locka ungdomar till energibranschen och för att bygga upp talangpooler inom sektorn för ren energi. I konkurrenskraftskompassen understryker kommissionen behovet av ytterligare åtgärder för att motverka kompetens- och arbetsklyftorna och stödja de industrier som omfattas av kompassen. I detta ingår både inrättandet av en kompetensunion och ett förnyat fokus på kompetensfinansiering i EU-budgeten, särskilt inom sektorer som är delaktiga i den gröna och digitala omställningen. Dessa åtgärder kommer att vara särskilt viktiga för att främja ren energiteknik och säkerställa en framgångsrik energiomställning.

2.3.Innovationslandskapet inom sektorn för ren energi

2.3.1.Utvecklingstrender inom forskning och innovation 

Historiskt sett har EU strävat efter och uppnått vetenskaplig och teknisk spetskompetens inom ren energiteknik, vilket även har lett till marknadsframgångar tack vare fördelen med att vara först på marknaden. Denna konkurrensfördel har dock minskat under senare år. Oavsett om det sker genom framsteg inom forskning och innovation, användning av företagsinterna marknader för tekniköverföring eller inlärning under arbetets gång håller andra ekonomier på att komma i kapp eller gå förbi EU när det gäller innovationskapacitet, vilket får följdeffekter på konkurrenskraften. Att överbrygga innovationsklyftan är därför en av de tre huvudlinjerna i konkurrenskraftskompassens åtgärder för att stärka EU:s innovationsresultat.

Samtidigt erbjuder EU fortfarande en stabil grund inom ren energiteknik, där många sektorer har mycket goda förutsättningar. EU har emellertid halkat efter Förenta staterna och Kina på det digitala området, både totalt sett och när det gäller ren teknik 54 . Med tanke på digitaliseringens övergripande betydelse för tekniken har detta också återverkningar på EU:s konkurrenskraft.

Om man ser till utgifterna för FoI inom ren energiteknik som en andel av BNP i de större ekonomierna ligger EU på en hög nivå när det gäller offentlig FoI-finansiering, men på en jämförelsevis låg nivå när det gäller privat finansiering. De senaste tillgängliga uppgifterna visar att hälften av de medlemsstater som redan har rapporterat siffror för 2023 55 har ökat de offentliga FoI-utgifterna. Om denna ofullständiga rapportering visar sig vara representativ skulle den – under i övrigt lika förhållanden – resultera i ytterligare 0,7 miljarder euro (en ökning med 9 %) i stöd till energiunionens FoI-prioriteringar 56 .

De offentliga investeringarna i forskning och innovation har ökat stadigt enligt energiunionens prioriteringar, och de siffror som medlemsstaterna rapporterade 2022 var 23 % högre än 2021 57 . Ungefär hälften av de medlemsstater som har lämnat uppgifter 58 ökade sina offentliga FoI-investeringar enligt energiunionens prioriteringar under 2022 jämfört med 2021. Med tillägg av EU-medel tillkännagavs offentliga investeringar på mer än 9 miljarder euro 2022. Enligt dessa siffror, och jämfört med uppskattningar för Kina och Förenta staterna, är EU ledande när det gäller offentliga FoI-utgifter inom ren energiteknik bland de stora ekonomierna, både i absoluta tal och som andel av BNP (0,057 %, följt av Japan med 0,055 %).

Figur 2: Offentliga och privata investeringar i FoI enligt energiunionens prioriteringar i större ekonomier som andel av BNP

Källa: Gemensamma forskningscentrumet baserat på IEA 59 , Mission Innovation 60 , egen analys 61 .

De senaste ökningarna innebär att medlemsstaternas investeringar, från 2021 och framåt, har överskridit den topp som noterades för ett decennium sedan, dvs. före effekterna av konjunkturnedgången, både i nominella termer och med beaktande av inflationen. Under samma period har det skett en betydande förändring av andelen offentliga FoI-investeringar i energiunionens prioriteringar. Kärnsäkerhet var tidigare det mest framträdande området med nästan en tredjedel av de offentliga FoI-investeringarna. Under senare år har hållbara transporter nått en jämförbar andel, med inriktning på batteri- och vätgasteknik.

Offentliga investeringar från medlemsstaterna kompletteras med EU-medel. EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, fortsätter att stödja ren energiteknik och dess konkurrenskraft. Till exempel bidrog Horisont Europas kluster 5 ”Klimat, energi och rörlighet” till investeringar på omkring 320 miljoner euro i forskning och innovation om solceller, 70 miljoner euro i geotermisk energi och mer än 230 miljoner euro i avancerad teknik för alternativa bränslen inom luftfart och sjöfart från 2021 till 2024. Horisont Europa omfattar även insatser för att locka privata investeringar genom europeiska partnerskap, som partnerskapet för förnybar vätgas, Batt4EU och partnerskapet för solceller.

Privata investeringar utgör huvuddelen (över tre fjärdedelar) av FoI-finansieringen för ren energiteknik både i EU och i alla större ekonomier, och investeringarna som andel av BNP är fortfarande betydligt högre i de stora asiatiska ekonomierna än i EU och Förenta staterna. Merparten av de privata FoI-investeringarna i ren energiteknik i EU går till teknik för hållbara transporter. Fordonssektorn står för den största andelen av EU:s industriella FoU-investeringar. Sektorn är världsledande när det gäller investeringar i FoU inom fordonsindustrin och investerar åtta gånger mer än energiindustrin (ren teknik och annan teknik) 62 . Nästan en fjärdedel av sektorns innovationsverksamhet är inriktad på mer hållbar teknik, varav exempelvis mer än en tredjedel avser elektromobilitet (inklusive batterier) 63 .

I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft framhålls innovationens centrala betydelse för att öka produktiviteten. Samtidigt betonas behovet av gemensamma insatser för att undanröja hinder för innovation och överbrygga klyftan mot Kina och Förenta staterna när det gäller viktig teknik. I detta avseende betonas i rapporten att EU:s fördelar inom miljövänlig teknik står under allt högre tryck 64 . Samtidigt visar en analys av ledande FoU-investerare i EU att avkastningen på investeringarna minskar, vilket tyder på att det inte räcker att locka fler investeringar utan att ta hänsyn till andra faktorer, till exempel att behålla talanger 65 . Under 2024 identifierade den oberoende expertgruppen under ledning av Manuel Heitor ett antal åtgärder som EU kan vidta för att befästa sin ledande ställning inom FoI och öka konkurrenskraften i ett föränderligt teknologiskt landskap. Dessa åtgärder sträcker sig från att öka finansieringen och omdefiniera samarbetet till att förnya politiken och instrumenten för FoI 66 . En kontinuerlig övervakning av våra FoI-resultat och vår konkurrenssituation kommer att göra det lättare att genomföra förändringarna i praktiken och bedöma effekterna efter behov.

Samtidigt som EU fortsätter att uppvisa goda resultat får Kina en allt starkare ställning inom forskningen om ren teknik. När det gäller vetenskapliga publikationer är EU mer specialiserat än Förenta staterna, men halkar samtidigt efter Kina på områdena för smarta, miljövänliga och integrerade transporter och säker, ren och effektiv energi. Trots det har unionen fortfarande en ledande ställning inom specialisering, om de vetenskapliga resultaten sammanställs under rubriken för hållbarhetsmålet att säkerställa tillgången till ekonomiskt överkomlig ren energi 67 .

Andelen ansökningar om patent för att skydda teknik för begränsning av klimatförändringar nådde sin höjdpunkt 2011. Parallellt med inbromsningen i den ”miljövänliga” aktiviteten på patentområdet sedan dess har ansökningarna om relaterade varumärken ökat, vilket tyder på en förskjutning av tonvikten mot genomförande och utbyggnad snarare än forskning och innovation 68 . EU har fortfarande en ledande ställning när det gäller patentansökningar för uppfinningar med högt värde 69 enligt energiunionens prioriteringar för förnybar energi (29 %) och energieffektivitet (23 %). Unionen ligger på andra plats efter Japan inom hållbara transporter och efter Förenta staterna inom avskiljning, användning och lagring av koldioxid och kärnsäkerhet, men har inte gjort några framsteg på området för smarta system. Efter att ha ägnat ett antal år åt att anpassa ansökningarna till sin hemmamarknad har Kina i allt högre grad sökt internationellt skydd för innovationer inom ren energi. Landet är redan ledande när det gäller patentansökningar med högt värde för smarta system (33 %) och förbättrar sig ständigt inom alla andra områden. Trots detta har EU:s specialisering konsekvent legat över det globala genomsnittet inom förnybar energi, hållbara transporter samt avskiljning, lagring och användning av koldioxid. EU bibehåller även en specialiseringsfördel inom flera typer av teknik, t.ex. vindkraft, vätgas för transport och bioenergi.

Med den strategiska planen för energiteknik (SET-planen), som är det viktigaste instrumentet för att genomföra energiunionens del för forskning, innovation och konkurrenskraft, arbetar medlemsstaterna och kommissionen tillsammans och i nära samarbete med näringslivet och forskningsinstitutionerna för att upprätta gemensamma forsknings- och innovationsagendor för nettonollteknik. Efter översynen av SET-planen 2023 70 stärktes planens och styrgruppens roller ytterligare genom förordningen om nettonollindustrin för att stödja utvecklingen av ren, effektiv och kostnadsmässigt konkurrenskraftig energiteknik genom samordning och samarbete 71 .

Under 2023 och 2024 uppvisade arbetet inom ramen för SET-planen stadiga framsteg. Som en följd av de starka ämnesbaserade kopplingarna mellan SET-planens arbetsgrupper har samarbetet inom ramen för planen intensifierats. Under 2024 inleddes det största antalet samarbeten mellan arbetsgrupperna sedan planen infördes. Till exempel har ett nära samarbete inletts mellan gruppen för energisystem och gruppen för hållbar och effektiv energianvändning inom industrin. SET-planens arbetsgrupper fortsätter att uppdatera och se över sina teknikspecifika genomförandeplaner. Ett exempel på detta är den nya genomförandeplan för likström med låg spänning som inleddes på området för likströmsteknik 2024 med syftet att utveckla och demonstrera mikronät för likström med låg spänning i byggnader och industrianläggningar. I 2024 års lägesrapport om SET-planen 72 beskrivs den senaste utvecklingen av planen mer ingående, däribland den vision som utarbetats för den geotermiska sektorn fram till 2050.

I sin nya konkurrenskraftkompass har kommissionen betonat behovet av att sätta forskning och innovation, som en viktig drivkraft för konkurrenskraft, i centrum för EU:s ekonomi. Som en av åtgärderna för att överbrygga innovationsklyftan kommer kommissionen att lägga fram en rättsakt om det europeiska forskningsområdet för att öka FoU-investeringarna och höja dem till målet på 3 % av BNP. Dessutom kommer Europeiska forskningsrådet och Europeiska innovationsrådet att utöka sin verksamhet 73 .

2.3.2.Utvecklingstrender inom riskkapitalinvesteringar 

Finansieringen av företag som arbetar med ren energi är avgörande för att främja EU:s energiresiliens och tekniska suveränitet. I detta avseende har riskkapital, som kärnan i det ekosystem som finansierar innovativa uppstartsföretag och expanderande företag, en viktig roll för att säkerställa att EU utnyttjar de industriella möjligheterna inom ny ren energiteknik.

Utvecklingen av riskkapitalinvesteringar i EU:s sektor för ren energi vittnar om arbetet med att utveckla unionens riskkapitalindustri, locka offentliga investerare för att överbrygga de stora finansieringsluckorna och samla andra finansiärer, som företag och institutionella investerare. EU har den största relativa andelen av riskkapital som tillhandahålls av staten (jämfört med det totala riskkapitalet) 74 , vilket visar de offentliga investeringarnas betydelse jämfört med de privata.

För 2023 och 2024 framträder en blandad bild som visar både möjligheter och utmaningar för EU. Trots den globala nedgången i riskkapitalfinansiering under 2023 visade EU sin förmåga att locka strategiska tillväxtavtal om storskaliga batteri- och vätgasbaserade ståltillverkningsanläggningar. Dessa exceptionella avtal gjorde att riskkapitalinvesteringarna i ren energiteknik i EU ökade till 9,2 miljarder euro 2023 (en ökning med 20 % jämfört med 2022) 75 .

Under 2024 ledde ett ogynnsamt makroekonomiskt klimat till lägre avtalsverksamhet och en betydande minskning av EU:s totala riskkapitalinvesteringar. Denna markanta nedgång (med 34 % jämfört med 2023) avslöjade ett starkt beroende av ett fåtal storskaliga avtal (över 1 miljard euro i riskfinansiering). Under 2023 anskaffades så stora belopp av tre företag, som tillsammans stod för 43 % av de totala riskkapitalinvesteringarna i ren energiteknik i EU. Bland dessa kan den svenska batteritillverkaren Northvolt, som ansökte om konkursskydd i november 2024, tas som exempel på utmaningen med att snabbt öka tillverkningen. Detta beroende av stora avtal var ännu mer akut 2024, då endast ett avtal av detta slag ingicks. Avtalet uppgick till 2,4 miljarder euro och stod ensamt för 39 % av riskkapitalinvesteringarna i ren energiteknik i EU 76 .

Tack vare dessa stora avtal var 2023 det år då investeringsklyftan var som smalast mellan EU, där andelen ren energiteknik bland EU:s totala riskkapitalinvesteringar ökade, och Förenta staterna och Kina, där riskkapitalinvesteringarna minskade. EU stod för 28 % – en växande andel – av de globala riskkapitalinvesteringarna i ren energiteknik 2023, och låg därmed mellan Förenta staterna (30 %) och Kina (24 %). Denna andel låg kvar på en relativt stabil nivå 2024.

Sammantaget är tillgången till finansiering fortfarande ett viktigt hinder för de flesta företag i EU som utvecklar och tillverkar ren energiteknik. Lyckade exempel kommer att behöva följas, bland annat inom annan teknik där EU fortfarande halkar efter.

Samtidigt ökade riskkapitalinvesteringarna i solcellsteknik i EU till motsvarade 20 % av de totala globala investeringarna mellan 2021 och 2023. Denna investering gynnade emellertid i första hand samordnare av solenergilösningar och bidrog inte till att utveckla en inhemsk tillverkning av solcellsmoduler. Kinesiska företag lockade 2,7 gånger större riskkapitalinvesteringar än sina motsvarigheter i EU, och de flesta av investeringarna gynnade expanderande företag som utvecklar och tillverkar nya typer av solceller och solcellsmoduler.

EU stod även för 15 % av de globala riskkapitalinvesteringarna i vätgasteknik mellan 2021 och 2023. Unionens ställning har emellertid försvagats genom minskade riskkapitalinvesteringar 2023 och genom en rad större avtal med kinesiska bränslecellstillverkare 2021 och 2022 samt amerikanska elektrolysörtillverkare 2023. Under 2023 säkrade amerikanska uppstartsföretag som utvecklar elektrolysteknik åtta gånger mer riskkapital än sina konkurrenter i EU, vilket gjorde att de kunde öka sin tillverkningskapacitet, minska produktionskostnaderna och rikta in sig på utländska marknader.

Uppstartsföretag i Nordamerika har länge haft en ledande ställning inom all annan nettonollteknik och lockat merparten av de relaterade riskkapitalinvesteringarna. Detta gäller bland annat avskiljning, lagring och användning av koldioxid, koncentrerad solenergi, geotermisk energi, vattenkraft, kärnkraft, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och hållbara alternativa bränslen, där EU konsekvent har lockat små andelar av de globala riskkapitalinvesteringarna.

EU har emellertid utvecklat en relevant bas av investeringar inom bioenergi, laddning av elfordon, värmepumpar, ny energilagring samt havs-, solvärme- och vindteknik. Tillsammans står dessa för 18,5 % (där hälften gäller laddning av elfordon) av riskkapitalinvesteringarna i nettonollteknik i EU mellan 2021 och 2023. Under 2023 stod EU för den största andelen av de globala investeringarna inom var och en av dessa typer av teknik, ungefär på samma nivå som Förenta staterna. Trots ökade investeringsnivåer sedan 2021 saknar de företag i EU som utvecklar denna teknik och tillhörande komponenter fortfarande stora avtal som skulle möjliggöra konkurrensfördelar och stödja utbyggnad i stor skala.

EU har flera finansieringsinstrument som främjar innovativa investeringar i ren teknik, däribland Innovationsfonden, InvestEU och Europeiska innovationsrådets mekanism för riskkapitalinvesteringar, EIC-fonden. Sedan den trädde i kraft 2024 ger den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) stöd till investeringar i uppstartsföretag, små och medelstora företag och små midcap-bolag som utvecklar och tillverkar kritisk ren energiteknik 77 .

För att frigöra den fulla potentialen hos EU:s entreprenöriella ekosystem för ren energi måste investeringshinder undanröjas och riktade offentliga interventionsåtgärder uppnås 78 . I rapporten om EU:s framtida konkurrenskraft identifieras en underutvecklad riskkapitalmarknad som ett av hindren för ren teknik i EU, vilket skulle kunna undanröjas genom att stimulera privata investeringar 79 . Enligt rapporten förutsätter en ökning av investeringarna i ren energiteknik att EU-budgeten förstärks och effektiviseras och att finansieringssystem införs för att stödja privata investeringar och investeringar med högre risk i innovativa företag, så att strategiska företag och långsiktiga övergångsprojekt i EU kan expandera.

I kommissionens politiska riktlinjer erkänns behovet av ytterligare åtgärder för offentliga investeringar och riskminskning av privat kapital. Det är särskilt viktigt att underlätta finansieringen av snabbväxande företag genom banker, investerare och riskkapital. Med Enrico Lettas rapport om den inre marknaden 80 som utgångspunkt kommer kommissionen att föreslå en europeisk spar- och investeringsunion som även omfattar bank- och kapitalmarknaderna 81 . Att fördjupa EU:s bank- och kapitalmarknader är en viktig förutsättning för att frigöra ytterligare finansieringskällor, främja gränsöverskridande investeringar och göra expanderande företag mer attraktiva för investerare genom att förbättra deras utträdesalternativ.

För att säkerställa finansieringsflöden i den omfattning som krävs för att minska EU:s investeringsgap måste ren energiteknik betraktas som en strategisk prioritering. I detta avseende har kommissionen tillkännagett en europeisk konkurrenskraftsfond inom nästa fleråriga budgetram för att frigöra investeringar i ren och strategisk teknik. En särskild EU-strategi för uppstartsföretag och expanderande företag kommer att ta itu med de faktorer som hindrar nya företag från att uppstå och expandera 82 .

3.Bedömning av EU:s konkurrenskraft när det gäller nettonollteknik

3.1.Solceller

Solceller är den snabbast växande tekniken för produktion av el från förnybara källor. År 2024 var EU på god väg att nå målet i EU-strategin för solenergi på 600 GWac (~720 GWp) installerad solcellskapacitet senast 2030 83 . Baserat på preliminära uppgifter för 2024 har den årliga tillväxten bromsat in, men installationerna har fortfarande ökat avsevärt från mer än 56 GWp 2023 till 63 GWp 2024. Sett till utbyggnaden låg EU båda åren på andra plats efter Kina (374 GWp 2024) och före Förenta staterna (45 GWp 2024) 84 . Kostnaderna för elproduktion från solceller är nu lägre än alternativen med fossila bränslen i de flesta länder 85 .   

I förordningen om nettonollindustrin hänvisas till det mål som fastställts av den europeiska alliansen för solcellsindustrin på 30 GWp i årlig tillverkningskapacitet för solceller över hela värdekedjan senast 2025 86 . Detta mål har redan överskridits för växelriktare (82 GWp 2023 87 ) och är nära att uppnås för polykisel (29 GWp 2024). Situationen är emellertid annorlunda i andra delar av värdekedjan. EU:s nuvarande tillverkningskapacitet för solceller när det gäller göt och kiselskivor är lägre än 1 GWp, medan siffran för celler och moduler ligger under 3 GWp 88 . Det finns emellertid tecken på att den faktiska produktionen under 2023 var omkring 2 GWp för de sistnämnda 89 . Sammantaget är EU starkt beroende av import av solceller från Kina, där 91 % av de etablerade tillverkningsanläggningarna finns. Som jämförelse hade EU, Förenta staterna och Indien en andel på 1 % var 90 .

Kostnaden för att tillverka en solcellsmodul beräknas vara omkring 60 % högre i EU än i Kina 91 . Dessa skillnader beror på högre kostnader för investering, arbetskraft och energi, lägre produktionsvolymer och bristande vertikal integration. Andra utmaningar för europeiska tillverkare är att höga lagernivåer och överutbud från Kina leder till en kraftig sänkning av spotmarknadspriserna, vilka minskade på årsbasis med mer än 25 % till 0,105 euro/Wp i januari 2025 92 . Samtidigt som detta påskyndar utbyggnaden sätter det ett högt tryck på tillverkarna. Anläggningar som producerar celler och moduler har en låg genomsnittlig utnyttjandegrad på omkring 50 % globalt 93 .

Sammantaget måste EU:s solcellstillverkare kämpa för att konkurrera globalt, särskilt när det gäller priset. Koncentrationen av kapaciteten för tillverkning av solceller till ett enda land, Kina, leder till risker för värdekedjans motståndskraft och prisstabiliteten 94 . EU har fortfarande en stark ställning inom forskning och innovation om solceller, särskilt när det gäller specifika tillämpningar som integrering av solceller i byggnader, jordbruksanläggningar, infrastruktur eller fordon 95 .

Om EU ska kunna bli konkurrenskraftigt inom tillverkningen av solceller måste innovativ teknik utvecklas i stora fabriker i gigawattstorlek som är integrerade i hela värdekedjan. Genom den europeiska solenergistadgan 96 , som undertecknades i april 2024, har kommissionen, 23 av medlemsstaterna och företrädare för industrin förbundit sig att vidta en rad frivilliga åtgärder till stöd för EU:s solcellsindustri.

3.2.Solvärme

I EU-strategin för solenergi 97 fastställs målet att tredubbla efterfrågan på solvärme mellan 2022 och 2030. Sektorn har emellertid gjort begränsade framsteg och stod inför flera utmaningar 2023 och 2024. Investeringarna minskade på grund av konkurrensen från solceller och värmepumpar som en alternativ förnybar lösning i kombination med effekten av billigare gas och förändrade utbyggnadsincitament 98 . EU ökade sin solvärmekapacitet med 1,3 GWth 2023, vilket var en minskning med 24 % jämfört med 2022. Nettoökningen på 1,3 % av kapaciteten (inklusive avvecklingen av äldre system) ligger långt under den andel som krävs för att tredubbla kapaciteten senast 2030 99 .

Den globala marknaden drabbades också av en nedgång, med 21 GWth i nya installationer 2023, jämfört med 23 GWth 2022 100 . Mer uppmuntrande var att segmentet för industriprocessvärme tredubblades på ett år till en total kapacitet på 0,95 GWth 2023. I detta ingick EU:s hittills största anläggning för koncentrerad solvärme (30 MWth med 68 MWh lagringskapacitet) i Spanien. När det gäller koncentrerad solenergi har det inte skett någon ökning av EU:s produktionskapacitet, vilken i princip har varit oförändrad sedan 2013 (2,30 GW, nästan uteslutande i Spanien) 101 . Samtidigt har Kina vuxit fram som den ledande utvecklaren av koncentrerad solenergi globalt, med 1 GW ny kapacitet i drift och ytterligare 2 GW under utveckling 102 .

EU har en stark tillverkningssektor för solvärmda varmvattenberedare och beräknades tidigare täcka upp till 90 % av den inhemska efterfrågan, vilket är långt över riktmärket i förordningen om nettonollindustrin. Trots att sektorn har konsoliderats under det senaste årtiondet, särskilt i Tyskland och Spanien, har den fortfarande en mängd olika aktörer som erbjuder olika produkter. Grekiska tillverkare av termosifonsystem har kunnat dra nytta av en stark marknadstillväxt och även av en betydande export 103 . Flera företag i EU är på väg in på marknaden för storskaliga anläggningar för fjärrvärme och industriell solvärme, vilken förväntas växa avsevärt under det kommande årtiondet. Handelsstatistiken över solvärmda och icke-elektriska varmvattenberedare visar på en betydande ökning av importen, även om EU totalt sett hade en positiv handelsbalans på 27 miljoner euro 2023 104 .

Solvärmetekniken är ett väl utvecklat alternativ för att fasa ut fossila bränslen, men det återstår att se om den kan ta en betydande marknadsandel. För närvarande täcker solvärme endast 0,9 % av den globala efterfrågan på värmeenergi 105 . Den utjämnade kostnaden för solvärme kan vara konkurrenskraftig gentemot konventionella källor, särskilt i områden med goda solenergiresurser. Solvärmeteknik installeras emellertid ofta i ett system med en annan värmekälla, medan värmepumpar kan erbjuda fristående lösningar för olika användningsområden. Solvärmesektorn skulle gynnas av samordnade insatser och tydliga färdplaner för att få i gång tillväxten mot målet för 2030.

Företagen i EU har goda förutsättningar som teknikleverantörer, men fortsatta insatser krävs för att standardisera och utveckla ett nätverk av installatörer med sakkunskap om kostnadseffektiva lösningar, däribland hybridlösningar med annan förnybar teknik. När det gäller koncentrerad solenergi kommer EU-marknaden att vara starkt beroende av Spaniens förslag att utöka produktionen med 2,5 GW senast 2030 106 . Även här skulle en standardisering av utformningen och tillverkningen vara avgörande för att uppnå konkurrenskraftiga kostnadsnivåer.

3.3.Landbaserad och havsbaserad vindkraft 

EU är ledande inom den globala vindkraftsindustrin och har hittills haft en stark ställning. Unionens konkurrenskraft utsätts emellertid för ett allt större tryck från Kina. Vindkraften har en central roll i EU:s energiomställning, med sammanlagt 219 GW installerad vindkraftskapacitet 2023, varav 91 % landbaserad och 9 % havsbaserad 107 . Under 2023 installerades ny kapacitet motsvarande 16,8 GW, varav 83 % i landbaserade vindkraftverk och 17 % till havsbaserade 108 . Utvecklingen går i allt snabbare takt (den sammanlagda installationen 2022 motsvarade 15,5 GW), och 2023 var ännu ett rekordår räknat i årlig installation. Preliminära siffror för 2024 visar att EU har installerat ytterligare 13,6 GW vindkraftskapacitet, varav 10,7 GW landbaserad och 2,9 GW havsbaserad 109 .

I förordningen om nettonollindustrin fastställs målet att EU ska ha en produktionskapacitet för vindkraft på minst 36 GW senast 2030 110 . År 2024 stod EU för 12,6 % av den globala tillverkningen av rotorblad (~25 GW), 12,5 % av den globala monteringen av gondoler (~35 GW) och 21,8 % av tillverkningen av torn (~38 GW) 111 . Under 2023 levererade företag i EU vindturbiner med en sammanlagd kapacitet på mer än 27 GW över hela världen 112 . EU-tillverkarnas globala marknadsandel sjönk emellertid 2023 till 23 %, från 30 % året innan, samtidigt som de kinesiska tillverkarna ökade sin andel från 46 % till 55 %. På den europeiska marknaden fortsätter företagen i EU att dominera med en marknadsandel på 89 % under 2023. EU kommer dock att behöva öka sin tillverkningskapacitet för att möta framtida efterfrågan mot bakgrund av den förväntade ökningen av antalet anläggningar. Detta är avgörande för att minska kapitalutgifterna för nya anläggningar, uppnå en balans mellan utbudet och efterfrågan till konkurrenskraftiga priser, undanröja flaskhalsar i utbudet och undvika ökade kostnader.

De största utmaningarna för företag i EU gäller särskilt den intensiva konkurrensen från Kina. De kinesiska tillverkarna kan erbjuda mycket lägre priser än sina europeiska konkurrenter. Turbiner som exporteras från Kina är omkring 32 % billigare än motparternas 113 . Samtidigt ökade priset på vindturbiner och deras komponenter med omkring 26 % globalt jämfört med nivåerna före pandemin 114 . Detta skulle kunna skapa ojämlika förutsättningar för företag i EU och minska deras framtida konkurrenskraft på den globala marknaden.

I takt med att det makroekonomiska klimatet förbättras har investeringarna i vindkraft börjat återhämta sig 115 . Investeringarna i EU låg på rekordhöga 48 miljarder euro 2023 (jämfört med mindre än 20 miljarder euro 2022). Under 2023 låg investeringarna i landbaserad vindkraft kvar på en nivå som var jämförbar med 2022 års nivå, omkring 18 miljarder euro, samtidigt som investeringarna i havsbaserad vindkraft ökade från 0,4 miljarder euro 2022 till 30 miljarder euro 2023.

Den globala vindkraftsindustrin är starkt beroende av komplexa försörjningskedjor som kan vara sårbara för störningar, handelspolitiska spänningar och brist på kritiska råvaror. Det finns ett stort behov av råvaror som koppar och stål, eftersom dessa används i generatorer, torn, rotorblad, växellådor och andra turbinkomponenter. Särskilt oroande är det starka beroendet av kinesiska sällsynta jordartsmetaller 116 , vilka är nödvändiga för tillverkningen av permanenta magneter till vindturbinerna. Det finns även sårbarheter i försörjningen av komponenter och delkomponenter, däribland generatorer, vilket ökar risken för störningar i leveranskedjan. Om anskaffningen av både material och komponenter koncentreras till ett fåtal länder kan leveranskedjan utsättas för risker på grund av geopolitiska beroenden. Detta understryker behovet av diversifierade och motståndskraftiga försörjningskedjor för att stödja vindkraftsindustrins tillväxt.

Med den europeiska handlingsplanen för vindkraft har kommissionen föreslagit åtgärder för att stödja konkurrenskraften hos EU:s tillverkningsindustri 117 . Ett av de tillhörande initiativen, EU-stadgan för vindkraft 118 , undertecknades i december 2023. Inom ramen för stadgan har 26 medlemsstater förbundit sig att stödja EU:s vindkraftssektor genom att bland annat utöka tillverkningskapaciteten och förbättra och förenkla auktions- och tillståndsprocessen. De befintliga insatserna för att stödja utbyggnaden, däribland snabbare tillståndsgivning, ökad insyn i projektplaneringen och investeringar i elnät, måste fortsätta för att säkerställa att investeringar i framtida vindkraftparker förblir attraktiva och att EU:s vindkraftsindustri kan ta del av den globala tillväxten.

3.4.Havsenergi

Havsenergi omfattar flera olika typer av teknik, varav de mest avancerade är tidvattenenergi och vågenergi. Även om vissa av dessa typer av teknik har nått höga tekniska utvecklingsnivåer har havsenergitekniken ännu inte byggts ut i industriell skala.

EU är ledande i utvecklingen av havsenergiteknik, särskilt inom tidvatten- och vågenergi. Unionen möter emellertid växande konkurrens från andra stora ekonomier, däribland Förenta staterna och Kina. Förenta staterna har investerat 546 miljoner euro 119 i havsenergi under de senaste fem åren. Under 2023 och 2024 nådde marknaden en helt ny nivå när det gäller finansieringen av och intresset för tekniken. Preliminära uppgifter för 2024 visar att minst 1 230 kW ny havsenergikapacitet installerades i Europa 2024 120 . I EU installerades 878 kW 2022 och 250 kW 2023 121 . Nationellt intäktsstöd (t.ex. differenskontrakt eller inmatningspriser) och finansiering på EU-nivå eller nationell nivå var de främsta drivkrafterna under 2023/2024 för att locka privata investeringar och främja utvecklingen av dessa projekt i Europa. Branschföreträdare förväntar sig en utbyggnad på motsvarande 165 MW över 15 pilotprojekt och förkommersiella vindkraftsprojekt 122 . Bland medlemsstaterna har Frankrike, Danmark och Nederländerna merparten av den sammanlagda installerade kapaciteten när det gäller tidvattenenergi, medan Portugal och Spanien leder utbyggnaden av enheter för vågenergi. 

EU-industrin har en ledande roll i utvecklingen av sektorn, då 41 % av företagen som utvecklar tidvattenteknik och 52 % av företagen som utvecklar vågteknik har sitt säte i unionen 123 . Tillverkningen av växellådor, generatorer och kontrollsystem sker huvudsakligen i Europa, och projekten beräknas skapa minst 415 heltidsekvivalenter i EU. Globalt sett innehar EU 20 % av de värdefullaste uppfinningarna, vilket bara överträffas av Kina (32 %) 124 .

Den största utmaningen är fortfarande den höga kapitalkostnaden, som bromsar investeringarna och utbyggnaden med följdverkningar på industrialiseringen. I den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) ingår i detta avseende målet att sänka produktionskostnaderna till 0,10 euro/kWh senast 2030 för tidvattenenergi och till 0,15 euro/kWh senast 2030 för vågenergi 125 . Detta ska särskilt uppnås genom teknikspecifika auktioner för pilotprojekt och förkommersiella projekt, vilka fortfarande saknas i vissa medlemsstater. För att genomföra projektplaneringen och uppnå detta mål krävs instrument som minskar investeringsrisken. Sådana riskbegränsande instrument skulle kunna omfatta lånegarantier för de första förkommersiella parkerna i syfte att sänka kapitalkostnaderna, locka investerare och påskynda utbyggnaden. Detta kommer att frigöra stordriftsfördelar och minska kostnaderna ytterligare, vilket redan har varit fallet med etablerade förnybara energikällor.

3.5.Batterier och energilagring

EU:s ambition att leda den globala omställningen till ren energi är beroende av unionens förmåga att utveckla, producera och integrera avancerad batteriteknik snabbt och i stor skala. I förordningen om nettonollindustrin anges målet att uppnå en kapacitet för batteritillverkning inom EU på minst 550 GWh senast 2030 126 .

I början av 2024 verkade EU vara på god väg att uppnå sina mål för 2030. Redan i november 2024 ansökte emellertid det svenska företaget Northvolt om konkursskydd. Beräkningar tyder på att omkring 616 GWh av den planerade tillverkningskapaciteten i Europa har rapporterats som inställd, försenad eller reducerad, vilket kan göra det svårt att nå målen för 2030 127 . Som en följd av detta är EU:s andel av den globala produktionen av batterier på 7 % år 2024 lägre än tidigare uppskattningar. Samtidigt förväntas en nästan femfaldig ökning av den totala globala produktionen de kommande fem åren. Om EU uppnår den beräknade andelen på 10 % av den globala produktionen kommer unionens behov att vara uppfyllt 2030 128 .

Produktionen av battericeller i EU är utsatt för stora risker, särskilt på grund av att industrin är beroende av Kina när det gäller katoder och anoder. Dessutom ligger produktionskostnaderna 70–130 % högre per produktionsenhet än i Kina 129 . En ökad global överproduktion av celler och en minskad efterfrågan på elfordon ledde till att de europeiska produktionsanläggningarna inte nådde sin fulla kapacitet eller senarelade sina produktionslinjer. Ett exempel på detta är Volkswagens anläggning i Salzgitter, där produktionen endast uppgick till 20 GWh i stället för 40 GWh 130 . För 2030 visar prognoserna ett globalt överutbud av battericeller. Dessutom blir det allt vanligare med handelspolitiska skyddsåtgärder, till exempel Förenta staternas tullar på kinesiska elfordon. En ytterligare upptrappning av de handelspolitiska spänningarna skulle potentiellt kunna driva upp kostnaderna och påverka besluten om upphandling i batterileveranskedjan 131 . I EU slutförde kommissionen 2024 en antisubventionsundersökning av importen av batteridrivna elfordon från Kina, vilket ledde till utjämningstullar på importerade fordon 132 .

Den globala kapaciteten i batterienergilagringssystem (BESS) på nätnivå nådde 168 GWh 2024, en betydande ökning från de 96,1 GWh som byggdes ut 2023 133 . Kina stod för 67 % av den globala utbyggnaden, följt av Förenta staterna och Kanada. Samtidigt håller EU på att tappa mark. Energilagringen ”bakom mätaren” uppgick globalt till 40 GWh 2024. År 2035 förväntas stationära system stå för 16 % av de batterier som tas i bruk globalt, vilket är en ökning från 6 % 2020 134 . De flesta ledande leverantörer av batterier till batterienergilagringssystem har sitt huvudkontor i Asien.

För att hålla jämna steg med sina konkurrenter måste EU snabbt bygga ut sin produktionskapacitet, upprätta tillförlitliga värdekedjor, investera i FoU för ny batteriteknik och åtgärda kritiska luckor i sin värdekedja genom alternativa lösningar.

3.6.Teknik för värmepumpar

Tillverkningsföretag i EU som slutmonterar värmepumpar är världsledande när det gäller vattenburna värmesystem för hushållsbruk, medan kinesiska företag dominerar marknaden för reversibla luftkonditioneringsapparater 135 . EU-tillverkarna har meddelat en ökning av kapaciteten för slutmontering på mer än 30 GWth under detta årtionde, jämfört med en befintlig kapacitet på cirka 24 GWth 2023. Med dessa planerade utvidgningar är EU-industrin nära att tillgodose unionens behov på omkring 60 GWth 2030, vilket fastställts av Internationella energiorganet 136 . Även om EU är på god väg att uppnå målet i förordningen om nettonollindustrin om en tillverkningskapacitet på minst 31 GWth för slutmonterade värmepumpar, är ställningen för företagen i EU inte lika stark när det gäller tillverkningen av vissa komponenter.

EU:s underskott i handelsbalansen för vattenburna värmepumpar minskade med en tredjedel 2023, då importen sjönk med 13 % och exporten ökade med 14 % 137 . Samtidigt minskade försäljningen av värmepumpar i EU 2023 med 7,2 % jämfört med 2022, efter ett decennium av stadig tillväxt 138 . Denna utveckling fortsatte 2024, då försäljningen i Europa sjönk med 31 % jämfört med 2023 139 . Detta ledde till korttidsarbete och minskade arbetstillfällen inom sektorn och osäkerhet kring beslut om investeringar i tillverkningen. Tillväxten i EU:s tillverkningskapacitet bromsade också in 2023 140 . För att vända denna utveckling efterlyser industrin ambitiösa EU-mål för minskade koldioxidutsläpp från rumsuppvärmning, stabila och långsiktiga nationella politiska ramar och ett gynnsamt prisförhållande mellan el och gas 141 .

Slutmonteringen av värmepumpar beräknas i dag kosta omkring 184–230 euro/kW 142 i Europa och Förenta staterna, ungefär dubbelt så mycket som i Kina. Eftersom komponenterna utgör 75 % av slutkostnaden är vertikalt integrerade tillverkare mer konkurrenskraftiga 143 . EU-industrin är fortfarande till stor del beroende av import av komponenter som kompressorer, värmeväxlare, ventiler och köldmedel. För att stärka konkurrenskraften och motståndskraften i tillverkningen av värmepumpar till hushållen måste detta beroende minska genom en större diversifiering av utbudet och starkare värdekedjor inom EU.

När det gäller industriella värmepumpar har EU-tillverkarna intagit en globalt ledande roll som täcker hela leveranskedjan 144 . Enligt Internationella energiorganet bör cirka 30 % av efterfrågan på industriell värme upp till 400 °C täckas av industriella värmepumpar fram till 2050, varav hälften av andelen redan före 2030 145 . Industriella värmepumpar kan även täcka behoven av värme under 200 °C, vilket motsvarar 37 % av behoven av industrivärme 146 , med befintliga tillämpningar inom livsmedels- och papperssektorerna.

För att ytterligare utveckla tekniken för industriella värmepumpar behövs FoU-projekt som syftar till att utöka tillämpningsområdet och säkerställa att tekniken tillämpas och standardiseras så snabbt som möjligt 147 . Dessutom behövs investeringar i EU:s leveranskedja för att öka produktionskapaciteten och sänka produktkostnaderna. Inom branschen finns det hopp om att industriella värmepumpar ska kunna bli en europeisk framgångssaga.

3.7.Geotermisk energi

Under 2024 fick geotermisk energi ett stort genomslag hos allmänheten, vilket ökade den politiska drivkraften. Denna politiska drivkraft ledde fram till Europaparlamentets resolution om geotermisk energi 148 och rådets slutsatser om geotermisk energi 149 . Den installerade nettokraften för geotermisk energi i EU låg 2023 på omkring 0,9 GWe 150 (14,8 GWe globalt 151 ). Användningen av geotermisk direktvärme växte stadigt med 298 installerade fjärrvärme- och fjärrkylsystem 2023 152 .

Företagen i EU har en stark ställning på den inre marknaden i alla led från platsundersökning till avveckling, eftersom värdekedjorna för utbyggnaden vanligtvis är inhemska 153 . När det gäller tillverkningen av slutprodukter förväntas sektorn uppfylla målet i förordningen om nettonollindustrin om att 40 % av utbyggnaden ska täckas av inhemsk produktion 154 . Den globala marknaden för komponenter som turbiner, turboexpanderare, pumpar, ventiler och kontrollsystem domineras däremot av företag utanför EU. Japan producerar 82 % av ångturbinerna, och Israel tillverkar 74 % av expanderarna för binära cykler. De europeiska tillverkarna av denna teknik är främst baserade i Italien, med mindre enheter i Tyskland och Frankrike 155 . Inom forskning och innovation var EU världsledande på uppfinningar av högt värde fram till 2019, då Kina gick förbi 156 .

Samproduktion av litium och andra råvaror kan öka den ekonomiska hållbarheten för geotermiska anläggningar. När det gäller tillgången till material är tekniken i sig starkt beroende av stål, varav en stor del importeras från Asien. I mindre utsträckning kräver tekniken för geotermisk energi även kritiska råvaror som aluminium 157 , koppar och titan 158 . I det senaste initiativbetänkandet från Europaparlamentet 159 , och i rådets slutsatser 160 , rekommenderas bland annat att i) öka den politiska synligheten och den allmänna medvetenheten om möjligheterna och utmaningarna med geotermisk energi, ii) lösa frågan om tillgången till uppgifter, iii) minska investeringsriskerna genom att införa garantiordningar, iv) effektivisera och påskynda tillståndsförfarandena, v) främja bästa praxis, vi) ta itu med bristen på kvalificerad arbetskraft och vii) öka allmänhetens acceptans.

3.8.Vätgasteknik: elektrolysörer och bränsleceller

Vattenelektrolys är en process där vätgas produceras från vatten med hjälp av elektricitet. Om elektriciteten kommer från förnybara och koldioxidsnåla källor kan denna teknik spela en viktig roll för att fasa ut fossila bränslen i industrisektorer där detta annars är svårt, till exempel vid framställning av energiintensiva material (t.ex. stål och cement), tillverkning av gödselmedel samt inom sjöfarten och luftfarten. Tillverkningskapaciteten för elektrolysörer ökar i Europa, med stöd av regelverk och finansieringsramar 161 . Den första auktionen som anordnades av EU:s vätgasbank 2024 gav 720 miljoner euro till sju olika projekt. Även om detta gör att slutliga investeringsbeslut kan fattas för fler projekt möter de europeiska företagen fortfarande ekonomiska och operativa hinder.

Den installerade elektrolyskapaciteten i Europa ökade från 228 MWe 2023 till 663 MWe 2024 (projekt i drift eller med investeringsbeslut), varav 517 MWe i EU-länderna 162 . Sett till hela världen ökade den installerade kapaciteten från 1,4–1,7 GWe 2023 till uppemot 5 GWe 2024 163 . Av detta finns 2,7 GWe av kapaciteten i Kina och omkring 300 MWe i Förenta staterna.

Den europeiska kapaciteten för tillverkning av elektrolysörstaplar uppskattades 2024 till 10–15,7 GWe per år 164 , medan den globala kapaciteten beräknades till 40–54 GWe per år 165 . Kina har den största tillverkningskapaciteten, med uppskattningsvis omkring 20 GWe 2024 166 .

Trots en ökad tillverkningskapacitet och en utvidgning av systemen har de förväntade kostnadsminskningarna ännu inte uppnåtts. Detta beror främst på inflationen och andra kostnader, däribland utgifter för hjälpkomponenter, elanslutning och indirekta kostnader. De senaste studierna visar att de kostnader som kan hänföras till kapitalutgifter uppgår till 3 050 euro per kW för alkaliska system på 100 MW och 2 630 euro per kW för system på 200 MW 167 , vilket är minst fyra gånger mer än i Asien. Vissa europeiska tillverkare uppger att de inte har tillräckligt många köpare för sin produktion, vilket påverkar deras förmåga att minska kapitalkostnaderna per kW och minskar lönsamheten för många av affärsmålen med förnybar och koldioxidsnål vätgas. 

Ökningen av utbudet i Europa har bromsat in. Detta beror på bristerna i leveranskedjans tidigare led, bristen på lämpliga efterfrågevolymer samt beroendet av kritiska råvaror (t.ex. metaller i platinagruppen) 168 och komponenter 169 . Dessa faktorer bidrar även till högre tillverkningskostnader. De europeiska elektrolysörföretagens konkurrenskraft är därför begränsad. Å ena sidan finns det kommersiellt tillgängliga produkter för de viktigaste grupperna av elektrolysanläggningar 170 , samtidigt som EU:s aktörer har en stark ställning när det gäller patent med högt värde 171 . Å andra sidan påverkas de europeiska tillverkarnas konkurrenskraft av långa ledtider för montering av staplar, svagheter i värdekedjans tidigare led och dyrare system. Affärsnyttan kan även påverkas av andra aspekter, däribland garantier efter tillverkningen och höga driftskostnader för att producera förnybar vätgas.

Elkostnaderna har en stor inverkan på den utjämnade kostnaden för vätgas (LCOH, Levelized Cost of Hydrogen). Detta beror på att elen utgör en betydande andel av de sammanlagda kostnaderna, med en relativ andel som varierar mellan olika platser och specifikationer för elektrolysanläggningarna 172 . Till exempel låg LCOH-värdet för de senaste projekten i Nederländerna på 12–14 euro/kg vätgas för havsbaserad el med elektrolyssystem på 100–200 MWe 173 . LCOH-värdet beror i hög grad på projektens utformning, drift och lokalisering.

De återstående utmaningarna inom forskning och innovation är att ersätta de evighetskemikalier som används i membran, minska systemkostnaderna, förbättra systemens resultat och livslängd, minska konsumtionen av sötvatten samt främja spridningen inom slutanvändarsektorerna till konkurrenskraftiga priser.

Bränsleceller är system som effektivt producerar el från ren vätgas. De har ett mervärde när det gäller koldioxidsnåla lösningar för transport, uppvärmning eller elektricitet utanför elnätet. De används främst i bränslecellsdrivna elfordon, bussar och regionaltåg, och i mindre utsträckning till uppvärmning, drift av maskiner och användning av el utanför nätet. Inom EU skapar utsläppsstandarder och koldioxidpriser ytterligare incitament för investeringar. Under 2023 var den uppskattade installerade globala kapaciteten 7,8 GW, med Asien som ledande marknad (72 %). Förenta staterna och Kanada stod för 18 %, och Europas kapacitet uppgick till 0,6 GW (8 %) 174 , varav merparten inom mobilitet 175 . 

Europeiska tillverkare erbjuder bränslecellsdrivna bussar, men bränslecellerna köps i de flesta fall från andra leverantörer, särskilt i Kanada och Japan. Bränslecellsprototyper håller på att utvecklas i EU för tunga fordon, eftersom intresset för rena transporter ökar och den totala ägandekostnaden kan ligga i paritet med dieselbilar efter 2035. Man uppskattar att tunga fordon som drivs med bränsleceller kommer att förbli dyrare än batteridrivna fordon. Inom värmesektorn kommer bränsleceller sannolikt att spela en undanskymd roll i EU.

Motståndskraften hos värdekedjorna för både elektrolysanläggningar och bränsleceller, från anskaffning av råvaror till tillverkning och leverans av komponenter, måste stärkas för att förkorta leveranstiderna för fullständiga system i Europa till konkurrenskraftiga kostnader. Tillgången till stora mängder kostnadsmässigt konkurrenskraftig förnybar och koldioxidsnål vätgas är fortfarande en politisk prioritering.

3.9.Hållbar teknik för biogas och biometan 

Europa har en väl utvecklad industri för elproduktion från biogas och en växande marknad för uppvärmning och transport genom inmatning av biometan i nätet. Nästan 50 % av produktionen sker i Europa, och Tyskland tillgodoser 20 % av den globala efterfrågan 176 . Anaerob nedbrytning är fortfarande den viktigaste kommersiella teknik som används för att producera biogas, som sedan uppgraderas till biometan. EU är ledande när det gäller framställning av biogas och biometan, med en kombinerad produktion på omkring 22,1 miljarder kubikmeter 2023 177 . Unionen är även ledande inom tillverkningen av utrustning. EU:s kapacitet för framställning av biometan genom anaerob nedbrytning var 3,8 miljarder m³ år 2023, med en faktisk årlig produktion uppskattad till 3,5 miljarder m3. Kapaciteten förväntas emellertid femdubblas fram till 2030 178 . Den nuvarande tillväxttakten för biometan i EU följer målen för 2030 i de nationella energi- och klimatplanerna, i linje med målet för REPowerEU.

EU har världsledande företag inom framställning av biogas och biometan, liksom inom tillverkning av komponenter (t.ex. rötkammare, utrustning för biogasrening, förgasare) 179 . Nya produktionsvägar håller på att utvecklas, med EU som ledande part 180 . EU:s Horisont-program har investerat mer än 120 miljoner euro i 20 innovativa projekt för utveckling av teknik på området. Innovativ teknik för direkt framställning av biometan, som förgasning av restprodukter och avfall från biomassa, används ännu inte i stor utsträckning i EU (den installerade och operativa produktionskapaciteten 2023 var 2 000 ton/år, men produktionen av biometan förväntas öka till 0,7 miljarder m3 2030 181 ). Produktionsanläggningar för bio-LNG utgör ett värdefullt alternativ i EU, med en kapacitet på omkring 7,3 TWh 2023 som förväntas stiga till 15,4 TWh 2025 182 .

EU står för en betydande del av investeringarna i biogas och är ledande när det gäller patent med högt värde 183 . Biogastekniken (anaerob nedbrytning och uppgradering av gas) är inte särskilt beroende av material, komponenter eller leverantörer, och det finns inget beroende av utrustning, material eller leverantörer av teknik som är specifik för förgasare 184 . EU är inte heller beroende av import av biologiska råvaror 185 . Som för alla gasformiga bränslen måste EU emellertid förlita sig på leverantörer utanför EU när det gäller gasmotorer och turbiner för elproduktion.

Höga kostnader hindrar för närvarande en ytterligare utbyggnad av biometansektorn. Kapitalkostnaden för en anläggning för anaerob nedbrytning av biogas är omkring 1 500–2 000 euro/kW 186 , och den totala kostnaden för produktion och uppgradering av biogas uppskattas till 100 euro/MWh 187 . När det gäller förgasning av biometan uppgår kapitalkostnaden för en anläggning till 2 000–3 600 euro/kW, med en produktionskostnad på omkring 89–112 euro/MWh 188 .

För att upprätthålla EU:s konkurrenskraft inom denna sektor måste innovation inom teknik för hållbar produktion av biometan från förgasning och från uppgradering av biogas genom anaerob nedbrytning stödjas ytterligare så att produktionskapaciteten ökar och produktionskostnaderna minskar. Dessutom bör det bli lättare att ansluta biogas- och biometananläggningar till distributionsnätet.

3.10.Teknik för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)

Genom sin strategi för industriell koldioxidhantering 189 , som antogs i februari 2024, lade EU fram en vision om en stabil reglerings- och investeringsram för teknik för avskiljning, transport, användning och lagring av koldioxid och teknik för att avlägsna koldioxid från atmosfären. Med stöd av förordningen om nettonollindustrin, som fastställer ett mål på 50 miljoner ton årlig operativ kapacitet för koldioxidinjektion på lagringsplatser i EU senast 2030 190 , omfattar strategin konkreta åtgärder för att stödja CCS-tekniken.

EU ligger långt fram när det gäller teknik för avskiljning av koldioxid, och 5 av de 16 största teknikleverantörerna på området är företag i EU 191 . Inom värdekedjan för transport och lagring av koldioxid ligger Europa emellertid efter Förenta staterna och Kanada, eftersom mycket få företag tillhandahåller denna teknik 192 . När det gäller offentliga FoU-utgifter har EU vunnit mark under senare år. Under 2022 stod EU för omkring 22 % av de globala utgifterna, något före Kanada och Japan 193 , varav merparten av investeringarna gick till koldioxidlagring.

Under 2023 fördubblades antalet CCS-projekt i olika utvecklingsstadier jämfört med föregående år. Över hela världen fanns det 392 anläggningar (varav 119 projekt i Europa), som tillsammans hanterade 361 Mtpa koldioxid 194 . I Europa ger CCS-projekt i olika utvecklingsstadier stöd till industrier inom produktion av vätgas, ammoniak och gödselmedel (20 anläggningar), kraftproduktion och värme (19 anläggningar), cement (17 anläggningar) och biomassa till el/värme (15 anläggningar) 195 .

Av de 35 projekt för koldioxidtransport och utbyggnad av koldioxidnätet som är under utveckling i Europa syftar flera viktiga projekt av gemensamt intresse till att lägga grunden till ett gränsöverskridande koldioxidnät i EU 196 . Även om den identifierade lagringskapaciteten fortfarande är koncentrerad till Nordsjön har nya platser för CCS-projekt på land och till havs kartlagts i medlemsstater som Bulgarien, Kroatien, Grekland och Italien. Under 2024 beviljades de första prospekteringslicenserna för landbaserad lagring av koldioxid i Danmark, vilket innebar en fördubbling av det totala antalet licenser 197 . I januari 2025 beviljade kommissionen finansiering till ett värde av 250 miljoner euro inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa – energi för att stödja utformningen av tre projekt och finansieringen av nio förberedande studier för projekt av gemensamt intresse avseende koldioxidinfrastruktur 198 .

EU ligger långt fram när det gäller tillverkning av viktiga komponenter inom avskiljningsteknik, däribland aminlösningar som används för absorption (den mest utvecklade tekniken). Den används emellertid inte i stor skala, och har ännu inte några specialiserade värdekedjor. Efter en nedgång under förra årtiondet uppgick EU:s produktion av aminlösningar till 260 miljoner euro 2023, en ökning med 8 % jämfört med föregående år. EU har goda förutsättningar att utveckla innovativa metoder, bland annat för membran (polymerer, keramik) och adsorbenter, medan Kina är världsledande när det gäller expertgranskade artiklar. Projekt inom ramen för EU:s Horisont 2020-program förväntas förbättra processerna avsevärt och lyfta dessa metoder till det kommersiella stadiet 199 .

Trots den drivkraft som byggts upp för CCS i EU under det senaste året kommer utbyggnadstakten för lagring av koldioxid att behöva öka exponentiellt för att nå de avskiljningsvolymer som krävs för att uppnå målen för 2030, 2040 och 2050. EU håller på att införa åtgärder för att synliggöra efterfrågan och utbudet av lagringsmöjligheter och fastställa den nödvändiga ramen för en icke-diskriminerande, öppen och multimodal koldioxidinfrastruktur. Målet med åtgärderna är att ta itu med de största utmaningarna i samband med införandet av industriella lösningar för koldioxidhantering, öka förutsägbarheten för investerare och minska investeringsriskerna. Kommissionen kommer att föreslå ytterligare åtgärder för att stimulera och öka användningen av teknik för avskiljning, lagring och användning av koldioxid 200 .

3.11.Teknik för elnät: kraftledningar och transformatorer

I EU-handlingsplanen för elnät 201 identifieras globala utvecklingstrender (t.ex. ökande elförbrukning, digitalisering och integrering av förnybara energikällor) som bidrar till att öka den globala efterfrågan på nätkomponenter som kraftledningar och transformatorer 202 . Enligt Europacables analys av de tioåriga planerna för nätutveckling 2024 203 kommer nästan 100 000 km nya överföringsledningar och kablar att läggas i Europa mellan 2024 och 2033 (en ökning med 10 % jämfört med 2022). När det gäller distributionssystemet förväntar sig Eurelectric att i genomsnitt 262 000 km ledare kommer att behöva installeras årligen mellan 2025 och 2050, inklusive nya ledningar och ersättningsledningar 204 . Dessutom skulle enbart utbyggnaden av distributionsnätet i EU och Norge kräva så många som 172 000 nya transformatorer varje år mellan 2025 och 2050, vilket motsvarar en fördubbling av antalet från 4,5 miljoner till 9 miljoner fram till mitten av århundradet 205 . Sammantaget kan en uppgradering av den europeiska infrastrukturen för överföring och distribution av el kräva så mycket som 730 miljarder euro i investeringar fram till 2040 206 .

EU har väletablerade företag som är marknads- och teknikledande när det gäller kraftledningar och transformatorer. EU:s marknad för kablar och ledningar tillgodoses främst av europeiska företag, även om konkurrenstrycket från internationella aktörer kan öka på kort till medellång sikt. När det gäller den europeiska marknaden för transformatorer är bilden något annorlunda: Även om några få stora multinationella företag dominerar segmentet för stora överföringstransformatorer omfattar segmentet för medelstora transformatorer och tillverkningen av distributionstransformatorer såväl etablerade nationella tillverkare och familjedrivna europeiska företag som internationella konkurrenter.

Leveranskedjorna för koppar och aluminium är helt avgörande för tillverkningen. Även om dessa förväntas hålla jämna steg med den stadigt växande efterfrågan på kort sikt medför den höga efterfrågan och koncentrationen av tillverkningen av raffinerad koppar en risk för störningar på lång sikt 207 . Den viktigaste komponenten i transformatorerna, kärnan, tillverkas av kornorienterat elektrostål. Värdet på den globala marknaden för kornorienterat elektrostål förväntas nästan fördubblas fram till 2032 208 på grund av efterfrågan från tillverkningen av transformatorer. Även om EU är en viktig producent är många tillverkare av transformatorer i EU beroende av import av kärnstål 209 .

En ökad efterfrågan på nätkomponenter som kraftledningar och transformatorer har lett till försenade leveranser, långa ledtider och ytterligare prisökningar. Som svar har flera ledande europeiska kabeltillverkare enligt uppgift börjat genomföra investeringsbeslut till ett värde av 4 miljarder euro, vilket kommer att bidra till en fördubbling av Europas produktionskapacitet för kablar med hög och extra hög spänning 210 . En undersökning av transformatortillverkare i och utanför EU tyder på att en ökning av produktionskapaciteten med 10 % kan förväntas på kort sikt (fram till 2026), med upp till 30 % fram till 2030 om trenden med ökad efterfrågan håller i sig 211 . Efterfrågan förväntas emellertid fortsätta att öka snabbare än utbudet under de kommande åren och under 2030-talet.

En av de största utmaningarna för industrin är bristen på kvalificerad arbetskraft. Nästan hälften av de transformatortillverkare som ingick i undersökningen hade outnyttjad kapacitet på grund av bristen på utbildad personal 212 . Kommissionen har i handlingsplanen för elnät tagit fram åtgärder för att säkerställa effektivare drift och snabbare utbyggnad av elnät i EU 213 . Ett närmare samarbete mellan offentliga myndigheter, nätoperatörer och teknikleverantörer kommer att vara avgörande för att utveckla gemensamma tekniska specifikationer, förbättra nätprojektens synlighet, underlätta investeringar i tillverkningskapacitet och säkra försörjningskedjorna. Under den nuvarande mandatperioden kommer kommissionen att se över den rättsliga ramen för de europeiska elnäten för att stödja elektrifieringen och påskynda tillståndsgivningen 214 . Kommissionen kommer att lägga fram en handlingsplan för att stödja elektrifieringen inom alla slutanvändarsektorer och föreslå ett europeiskt nätpaket för att modernisera och utvidga infrastrukturen för överföring och distribution av energi.

3.12.Kärnklyvningsteknik för energi

Kärnkraftverk är en typ av teknik som ger reglerbar el med låga koldioxidutsläpp 215 . Enhetskostnaden för el från kärnkraftverk ligger vanligen mellan kostnaden för förnybara energikällor och fossil teknik. Under 2023 kom 22,8 % av elen i EU från kärnkraftverk, en svag ökning från 21,9 % 2022 216 . Tre viktiga drivkrafter ligger bakom utvecklingen: förlängning av livslängden, uppförande av nya stora kärnkraftverk och utbyggnad av små modulära reaktorer.

De flesta av de nya reaktorer som håller på att byggas finns i Asien. I början av 2024 var reaktorer med en sammanlagd kapacitet på omkring 61 GW under uppförande globalt, varav mer än hälften i Kina och Indien. EU har kvar en aktiv reaktortillverkare 217 , vars andel av utbyggnaden uppgår till 5,3 % av den ovannämnda kapaciteten 218 . Av detta framgår att EU-industrin måste förbättra sin konkurrenskraft i linje med målen i förordningen om nettonollindustrin.

År 2024 lanserade kommissionen den europeiska industrialliansen för små modulära reaktorer för att underlätta deras utbyggnad i början av 2030-talet och för att stödja ett konkurrenskraftigt europeiskt ekosystem 219 . Små modulära reaktorer har en innovativ utformning och konstrueras kring modulära komponenter som potentiellt kan tillverkas i serier. De har ännu inte börjat användas i EU, men de första anläggningarna är redan i drift Kina och Ryssland 220 .

För att uppnå den beräknade kapaciteten i EU krävs att tillverkningskapaciteten utökas 221 . Dessutom måste utvecklingen med en åldrande arbetskraft inom sektorn motverkas genom att locka nya arbetstagare och omskola yrkesverksamma från andra branscher. Program för utveckling av kompetensen inom kärnkraftssektorn måste främjas. Dessutom måste leveranskedjan för kärnbränsle, tjänster inom kärnbränslecykeln och reservdelar diversifieras för att minska beroendet av enskilda otillförlitliga partner, särskilt Ryssland 222 . Fokus måste hela tiden ligga på att upprätthålla kärnsäkerheten, skapa en diversifierad leveranskedja, säkra avfallshanteringen och främja ny teknik 223 . Varje framtida användning av kärnkraft måste följa de strängaste normerna för kärnsäkerhet, och alla typer av kärnavfall och använt kärnbränsle måste tas om hand på ett säkert sätt.

3.13.Vattenkraft 

Den globala vattenkraftskapaciteten uppgick 2023 till 1 416 GW 224 , och ytterligare kapacitet på omkring 160 GW (varav omkring 15–16 GW i Europa) förväntas fram till 2030 225 . Pumpkraftverk för vattenkraftslagring är fortfarande den vanligaste tekniken för energilagring, med mer än 90 % av all lagring på nätnivå globalt och 46 GW installerad pumpkapacitet i EU 226 . Även om företagen i EU är aktiva inom nya vattenkraftsprojekt över hela världen är arbetet inom EU i hög grad inriktat på att uppgradera och renovera befintliga anläggningar, vilka motsvarar omkring 153 GW installerad kapacitet 227 .

EU-industrin för tillverkning av vattenkraftskomponenter var fortsatt stark 2024, vilket tyder på en positiv utveckling när det gäller framstegen mot riktmärkena i förordningen om nettonollindustrin. Även om EU:s leveranskedja är väl utvecklad finns det risk för ett framtida beroendeförhållande när det gäller permanenta magneter som ingående komponent 228 . Värdet av EU-tillverkade delar och turbiner uppgick till 605 miljoner euro 2023. Samtidigt har handelsöverskottet under de senaste åren minskat avsevärt, till 213 miljoner euro 2023 jämfört med toppnoteringen på 466 miljoner euro 2015. Detta återspeglas även i EU:s andel av den globala exporten, som dock låg kvar på en hög nivå 2021–2023 (44 %) 229 . Försämringen av produktionsvärdet under de senaste åren visar att EU-industrin, även om den förblir konkurrenskraftig, står inför ökad global konkurrens. Framför allt har Kina lyft fram sina positioner inom vattenkraftstekniken 230 .

EU:s vattenkraftsindustri fortsätter att vara ledande globalt, men denna ställning kommer sannolikt att utmanas på medellång och lång sikt. Ett särskilt problem för EU-industrin är den lägre potentialen för nya vattenkraftprojekt i Europa, där det fortfarande är svårt att hitta nya platser för hållbar vattenkraft. En annan utmaning för vattenkraften i EU är att upprätthålla kompetensen inom sektorn.

EU måste bevara sin globalt ledande ställning inom vattenkraften genom att investera mer i forskning och innovation än sina globala konkurrenter och genom att stötta sin hemmamarknad med nya investeringar. Framför allt finns det outnyttjad potential när det gäller att bygga ut pumpkraftverk för vattenkraftslagring som kan bidra till nätflexibiliteten, bland annat genom anpassning av befintliga vattenkraftverk i efterhand.

3.14.Hållbara alternativa bränslen

231 Hållbara alternativa bränslen, enligt definitionen i förordningen om nettonollindustrin, är hållbara och koldioxidsnåla bränslen som är avsedda att minska utsläppen av växthusgaser inom luftfarten och sjöfarten. EU har goda förutsättningar när det gäller denna teknik, men ytterligare insatser krävs för att bygga upp en konkurrenskraftig massproduktion i unionen. Generellt sett har EU för närvarande en teknisk fördel inom produktionen: Unionen har de flesta av världens kommersiella anläggningar och spelar en viktig roll i utvecklingen av ny och innovativ teknik.

232 233 234 Bränsle från hydrerade estrar och fettsyror (HEFA) är för närvarande den enda fullt kommersiella tekniken för flygbränsle. Även om det för närvarande inte finns någon omfattande produktion av hållbara flygbränslen i EU skulle de befintliga anläggningarna för hydrerad vegetabilisk olja (HVO) kunna uppgraderas för att framställa omkring 1,07 Mtoe avancerade HEFA-bränslen om året. Detta skulle utgöra mer än dubbelt så mycket som den totala produktionen av hållbara flygbränslen i världen 2023 och mindre än hälften av den politisk styrda efterfrågan i EU. EU:s produktion från tillgängliga råvaror i form av biomassa beräknas öka till 1,5 Mtoe per år fram till 2030. För närvarande producerar EU 0,1 Mtoe per år från avfallsbaserade råvaror för användning inom sjöfarten. En utökning till 2,1 Mtoe per år planeras till 2030, vilket motsvarar omkring hälften av den politiskt styrda efterfrågan i EU. Enligt de industriplaner som har tillkännagivits kommer produktionen av e-fotogen att uppgå till 1 129 Mtoe per år senast 2023, medan produktionen av e-metanol och e-ammoniak kommer att uppgå till 1 464 Mtoe per år. Detta motsvarar omkring 3 % respektive 4 % av den beräknade efterfrågan i EU.

235 Av de 28 kommersiella anläggningar (i teknisk mognadsgrad 9) som producerar hållbara flygbränslen globalt finns 15 i EU (varav 14 är HEFA-anläggningar) och sex i Förenta staterna. Det finns även sex förkommersiella anläggningar (i teknisk mognadsgrad 8) för HEFA och avancerad teknik i EU, jämfört med fyra i Förenta staterna. När det gäller bränsle för användning inom sjöfarten finns det endast tre operativa innovativa biometananläggningar (i teknisk mognadsgrad 8) (varav en i EU). Detta visar EU:s nuvarande konkurrenskraft i den framväxande sektorn och behovet av att påskynda kommersialiseringen av avancerad teknik för att upprätthålla den.

236 Tekniken medför inte några kritiska beroendeförhållanden, eftersom många av teknikutvecklarna och utrustningstillverkarna finns i EU och risken för beroende av kritiska material är låg. Avancerad teknik för biodrivmedel är inte kritiskt beroende av importerade råvaror. När det gäller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung är EU däremot kritiskt beroende av länder utanför unionen som producerar katalysatormaterial (kobolt, krom, vanadin och volfram), liksom av tillgången till förnybar el, förnybar vätgas (se avsnitt 3.8 om vätgasteknik) och koldioxidråvaror.

237 238 Produktionskostnaderna varierar beroende på teknik och förblir en utmaning eftersom dessa typer av teknik fortfarande måste utvecklas till kommersiella nivåer. Kostnaden för HEFA från avancerade råvaror varierar mellan 15 och 32 euro per MWh och för biometanol genom förgasning mellan 89 och 112 euro per MWh. Kostnaden för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung beror till stor del på kostnaden för förnybar vätgas, el och koldioxid. Den ligger mellan 90 och 180 euro per MWh för användning inom sjöfarten, men mycket högre för e-fotogen som framställs av e-metanol.

239 Priserna för hållbara flygbränslen är för närvarande 3–10 gånger högre än för konventionellt bränsle, även om de förväntas minska avsevärt i takt med att produktionstekniken utvecklas. Ytterligare forskning och innovation skulle kunna sänka kostnaderna avsevärt. I kombination med genomförandet av demonstrationsanläggningar och tidiga kommersiella anläggningar för att minska kapital- och driftskostnaderna skulle en minskning på 5–27 % av de totala produktionskostnaderna kunna uppnås. Dessutom kan marknaderna och produktionsanläggningarna för förnybara bränslen inom vägtransport, luftfart och sjöfart utvecklas tillsammans för att skapa synergieffekter inom alla transportsektorer. Till exempel leder produktionen av flygbränsle genom avancerade produktionskedjor för biodrivmedel till att en marknad skapas för biprodukter, däribland miljövänlig diesel (till lastbilar) och nafta (till fartyg). Om biprodukternas ekonomiska värde utnyttjas kan kostnaderna minska för det primära bränslet. Synergieffekter mellan avancerade biodrivmedel och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung är också avgörande för användningen av miljövänlig vätgas, biogen koldioxid och tillhörande teknik.

3.15.Teknik för återvinning av överskottsvärme från industrin

Teknik för att återvinna överskottsvärme från industriprocesser är avgörande för att öka energieffektiviteten inom industrin 240 . Flera olika typer av teknik finns tillgängliga. Den vanligaste metoden är att först utvinna värme (t.ex. från avgaserna) med hjälp av värmeväxlare. Värmen kan sedan överföras lokalt till en annan process (t.ex. förvärmning av råmaterial), antingen direkt eller via en vätska, eller exporteras till ett fjärrvärmenät. Den återvunna värmen kan uppgraderas (t.ex. med hjälp av värmepumpar, se avsnitt 3.6) för att användas vid en högre temperatur eller omvandlas för kylning. Alternativt kan värmen omvandlas till mekanisk eller elektrisk kraft.

I detta avsnitt behandlas återvinning av värme och omvandling till elektrisk kraft med en teknik som bygger på en Rankinecykel, där värme används för att expandera en vätska som sedan driver en turbin och en elgenerator. Både organiska Rankinecykler (ORC) och ångdrivna Rankinecykler (SRC) finns kommersiellt tillgängliga, och ORC-tekniken förbättras fortlöpande genom forskning och innovation. Tekniken för superkritiska koldioxidcykler (sCO2) har potential att bli mer effektiv och kompakt, men är ännu inte färdigutvecklad.

I EU har den teoretiska potentialen för överskottsvärme från industrin uppskattats till 920 TWh per år, vilket motsvarar en Carnot-potential på 279 TWh 241 . Enligt beräkningar skulle överskottsenergin från industriprocesser i EU kunna omvandlas till 150 TWh elektricitet per år med hjälp av ORC-kraftverk 242 .

Den globala marknaden för ORC-tekniken uppskattades till 750 miljoner euro 2023, med goda förutsättningar att växa 243 . Tekniken används främst inom geotermisk energi (77 %), återvinning av industriell överskottsvärme (11 %) och biomassa (10 %) 244 . Huvudkomponenterna i ORC- och SRC-systemen är värmeväxlare, kondensorer, matarpumpar och turbiner med generatorer. De material som används är stål, aluminium och (organiska) vätskor samt koppar och magneter till generatorn och andra komponenter för styrelektronik.

Europa har ett stort antal företag som tillverkar ORC-system och främjar innovation på området. Ett företag i Förenta staterna och två företag i EU är ledande på den globala ORC-marknaden och har tillsammans en majoritet av marknaden (78 % under 2016–2020) 245 . Europa är ledande när det gäller forskning och utveckling om ORC 246 , men intresset har ökat globalt. Mellan 2019 och 2023 publicerades 3 329 vetenskapliga publikationer om ORC, vilket var en fördubbling jämfört med 2014–2018. Av dessa gavs 523 ut i EU, vilket var färre än i Kina (860) men fler än i Iran (368), Förenade kungariket (176) och Förenta staterna (165) 247 .

Det finns fortfarande vissa hinder för utbyggnaden av Rankinecykler och annan teknik för värmeåtervinning, vilket hämmar industrins fortsatta utveckling. De initiala kostnaderna och underhållskostnaderna för värmeåtervinning och priset på den el som produceras kan vara mycket varierande och leda till olika återbetalningsperioder 248 . Dessutom kan den framtida tillgången till värmeförsörjning vara osäker på grund av eventuella förändringar i industriprocesserna (t.ex. elektrifiering).

De specifika förutsättningarna för processer och anläggningar ökar den insats som krävs för att planera, utforma och installera värmeåtervinningssystem. En utbyggnad av återvinningen av överskottsvärme och dess leveranskedja skulle gynnas av mer standardiserade komponenter som utformats för att tillgodose behoven för en majoritet av anläggningarna inom en viss industriell delsektor. På EU-nivå skulle ytterligare utbyten mellan teknikleverantörer och slutanvändarsektorer, eventuellt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik, kunna bidra till att påskynda införandet och stärka EU:s konkurrenskraft.

4.Slutsatser

Sektorn för nettonollteknik utgör en stor ekonomisk möjlighet för EU och spelar en avgörande roll i energiomställningen. Den globala marknaden för viktig ren energiteknik kan tredubblas till omkring 1,9 biljoner euro fram till 2035 249 . Tack vare en stabil industriell grund och goda forsknings- och innovationsresultat kan EU-industrin spela en nyckelroll när det gäller att tillhandahålla denna teknik. Frågan är om det finns något annat snabbväxande teknikområde där EU har så goda förutsättningar.

EU är fortfarande en av de största globala marknaderna för nettonollteknik. De förnybara energikällorna är mycket konkurrenskraftiga i EU, och 2024 nådde utbyggnaden en rekordhög nivå på 48 % av unionens elmix. Samtidigt är energipriserna i EU fortfarande betydligt högre än i många andra stora ekonomier, särskilt Förenta staterna och Kina. Detta är en strukturell nackdel för EU-industrin, och särskilt de energiintensiva industrierna, men även för många tillverkares konkurrenskraft inom EU:s sektor för nettonollteknik. I takt med att EU fortsätter sin energiomställning, ökar elektrifieringen och minskar sitt beroende av fossila bränslen kommer nettonolltekniken att bli ännu mer relevant. EU-tillverkarnas konkurrenskraft kommer att avgöra om en väsentlig del av denna övergång kan ske i EU eller om tekniken måste importeras. Detta handlar inte bara om försörjningstrygghet, utan även om välstånd och sysselsättning.

EU har fortfarande goda förutsättningar för forskning om ren energiteknik, men släpar efter när det gäller privata investeringar i forskning och innovation. Horisont Europa fortsätter att stödja forskning och innovation inom ren energiteknik och dess konkurrenskraft, däribland genom insatser för att mobilisera privata investeringar genom europeiska partnerskap. Samtidigt begränsas utvecklingen fortfarande av de välkända utmaningarna med att locka privata FoI-investeringar och få företagen att expandera. Under 2023 uppvisade EU ett bättre resultat när det gällde att locka riskkapital till sektorn för ren energiteknik, men bakom detta låg ett begränsat antal stora avtal. Detta är en nyckelfaktor bakom minskningen av riskkapital inom sektorn, vilket bekräftas av de preliminära uppgifterna för 2024. Det visar även att EU måste fortsätta insatserna för att locka privat finansiering som gör att företagen kan expandera.

I en situation där kostnadskonkurrensen ökar riskerar EU att förlora ytterligare mark när det gäller konkurrenskraft och tillverkning. Kina dominerar redan den globala tillverkningen av solceller och batterier, och landet förväntas öka sin tillverkningskapacitet avsevärt inom annan ren energiteknik under de kommande åren. De nuvarande svårigheterna med att öka produktionen i EU:s framväxande batteriindustri visar de enorma utmaningarna med att bygga upp storskalig tillverkningskapacitet för teknik vars tyngdpunkt och kunskap inte längre finns i Europa, trots betydande offentliga och privata investeringar. De kommande åren kommer att vara avgörande för att se om EU:s befintliga forsknings- och innovationsexpertis inom solenergi och batterier kan bidra till att återuppliva dessa sektorer i EU, till exempel genom att utveckla lösningar som kräver färre kritiska råvaror.

EU har fortfarande en stark ställning inom tillverkningen av flera typer av nettonollteknik, däribland vindkraftverk och värmepumpar. Båda dessa typer av teknik kommer att fortsätta att öka i global betydelse, och enligt vissa beräkningar finns det en underkapacitet i tillverkningen jämfört med den förväntade efterfrågan. Även om EU:s vindkraftsindustri fortfarande ligger långt fram har kinesiska konkurrenter börjat ta sig in på den globala marknaden, och företagen i EU har redan förlorat marknadsandelar under de senaste åren. Lösningar med värmepumpar kommer att spela en avgörande roll för att tillgodose uppvärmningsbehoven för både hushållen och industrin i framtiden. EU har fortfarande en stark ställning, men sektorn behöver ny drivkraft. Ytterligare stöd till dessa strategiska industrier kommer att krävas för att stärka EU:s värdekedjor.

Det finns även annan etablerad teknik där konkurrenskraftiga industrier i EU uppvisar tillväxtpotential. EU har en väl utvecklad industri för biogas och biometan. EU-baserade företag har även en stark ställning när det gäller försörjningen av elnätskomponenter, vars globala efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen. Sektorn kommer dock sannolikt att utsättas för ökat konkurrenstryck i framtiden. Liksom många andra typer av nettonollteknik är tillverkningen av nätkomponenter starkt beroende av material som koppar och specialstål. Vattenkraft har länge varit en viktig del av EU-industrin, men dess globala marknadsandel har minskat under senare år. EU har emellertid en outnyttjad potential även inom vattenkraften. En utbyggnad av pumpkraftverk för vattenkraftslagring, däribland genom anpassning av befintliga anläggningar, skulle kunna bidra till att öka nätflexibiliteten.

Det finns dessutom flera typer av framväxande teknik som behöver ytterligare stöd för att visa sin kommersiella potential. Detta gäller inom områden som havsenergiteknik, små modulära reaktorer, hållbara alternativa bränslen samt avskiljning och lagring av koldioxid. Dessa behöver riktat stöd för att öka lönsamheten och möjliggöra utbyggnad i större skala.

Innovation har en central betydelse för att stärka EU:s konkurrenskraft, både när det gäller att föra ut ny teknik på marknaden och förbättra befintliga lösningar. Forskning och innovation behövs för att öka effektiviteten och begränsa beroendet av kritiska råvaror, t.ex. litium i batteriteknik. Ytterligare insatser krävs även för att öka cirkulariteten och hållbarheten, till exempel genom att begränsa användningen av PFAS-kemikalier i elektrolysanläggningar. I takt med att de globala investeringarna i nettonollteknik ökar kommer ytterligare insatser att krävas för att EU ska kunna hålla jämna steg inom forskning och innovation. Detta framgår av den senaste konkurrenskraftskompassens inriktning på att överbrygga innovationsklyftan. Den nyligen utökade strategiska planen för energiteknik är viktig för att samordna och anpassa forskningsprioriteringar, sammanföra offentliga och privata intressenter och öka effektiviteten i FoI-utgifterna bland medlemsstaterna, bland annat genom partnerskapet för en övergång till ren energi 250 .

För att kunna utnyttja de ekonomiska fördelarna med den globala energiomställningen fullt ut måste EU öka sin tillverkningskapacitet. En övergripande strategi är fortfarande avgörande för att tillgodose hela värdekedjan från råvaror, via energiintensiva industrier för material, till tillverkning och slutinstallation. Bristen på kompetens kommer att vara en betydande utmaning under de kommande åren och måste åtgärdas för att se till att sektorn kan blomstra.

Genomförandet av förordningen om nettonollindustrin kan ha stor betydelse för att säkerställa ett samordnat stöd till EU:s tillverkning av nettonollteknik. För att uppnå detta måste alla tillgängliga verktyg användas, från tillståndsgivning till användningen av icke-prisrelaterade kriterier i förfaranden för offentlig upphandling och auktioner. Plattformen för ett nettonoll-Europa kommer att vara viktig för samordningen av EU:s politik och samarbetet med industrin. När förordningen om nettonollindustrin träder i kraft blir denna lägesrapport om konkurrenskraften dess huvudsakliga övervakningsverktyg. Under de kommande åren kommer rapporten att ge en noggrann beskrivning av EU:s konkurrenskraft inom nettonolltekniken och andra frågor som rör genomförandet av förordningen om nettonollindustrin.

Med konkurrenskraftskompassen, given för en ren industri och handlingsplanen för överkomliga energipriser har kommissionen satt stärkandet av EU:s konkurrenskraft i centrum för sina planer de kommande åren. I dessa tre dokument beskrivs nyckelåtgärder som både bygger vidare på och stärker sektorn för nettonollteknik. Detta inbegriper den gemensamma färdplan för konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen inom EU-industrin som föreskrivs i given för en ren industri och de åtgärder för att förbättra tillgången till ekonomiskt överkomlig energi som beskrivs i handlingsplanen för överkomliga energipriser.

I detta sammanhang kommer kommissionen att fortsätta att stödja nettonolltekniken, både som en viktig industrisektor och som en möjliggörande teknik för att minska koldioxidutsläppen i hela ekonomin. Detta kommer att kräva fortsatta samordnade insatser på EU-nivå och nationell nivå.

(1)

   Europeiska rådet (2024), Slutsatser från Europeiska rådets särskilda möte (17–18 april 2024); Europeiska rådet (2024), Budapestförklaringen om den nya given för den europeiska konkurrenskraften (7–8 november 2024).

(2)

     COM(2025) 30 final och COM(2025) 26 final.

(3)

   Mario Draghi, The future of European competitiveness , 2024.

(4)

   Enrico Letta, Much more than a market , 2024.

(5)

    [PLACEHOLDE R FOR REFERENCE TO CLEAN INDUSTRIAL DEAL].

(6)

      [PLACEHOLDE R FOR REFERENCE TO ACTION PLAN FOR AFFORDABLE ENERGY].

(7)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, artikel 5.

(8)

     Mer information och rapporter från Ceto (på engelska) finns på följande webbplats: Clean Energy Technology Observatory .

(9)

     Eurostat ( nrg_pc_204 ), hämtad 12.2.2025.

(10)

     Eurostat ( nrg_pc_205 ), hämtad 12.2.2025.

(11)

   Eurostat, Electricity price statistics . Anmärkning: Priserna avser ID-förbrukningsintervallet, med avdrag för avdragsgilla avgifter.

(12)

     Uppgifter för 2022 baserade på Eurostat .

(13)

     Uppgifterna för 2023 och 2024 i denna punkt baseras på ENTSO-E Transparency Platform .

(14)

     COM(2025) 26 final.

(15)

   Totala utjämnade kostnader för att producera energi är en metod som används för att jämföra den genomsnittliga kostnaden för att producera en elenhet (vanligtvis mätt i megawattimmar, MWh) under hela livslängden för en tillgång eller ett projekt för produktion av energi, med beaktande av alla kostnader i samband med uppförandet och driften av kraftverket (kapitalkostnader, drift- och underhållskostnader, bränslekostnader (i tillämpliga fall), finansieringskostnader och avvecklingskostnader (i tillämpliga fall).

(16)

     Enligt Gasparella, A., Koolen, D. och Zucker, A., The Merit Order and Price Setting Dynamics in European Electricity Markets, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023. Beräkningen baseras på de årliga kostnaderna för 2023. Kapitalutgifterna och driftskostnaderna baseras på Primes referensscenario för klimatmålet 2040, beräknat på årsbasis efter teknisk livslängd och den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden. De årliga kostnaderna justeras med hjälp av kapacitetsfaktorer som härleds från METIS-modellen. De rörliga kostnaderna baseras på råvarupriserna 2023, driftskostnaderna och dirigeringen i METIS-simuleringen.

(17)

     Mario Draghi, The future of European competitiveness , 2024.

(18)

     IEA, Energy Technology Perspectives, 2024. Globala marknadsuppskattningar för solceller, vindkraft, elfordon, batterier, elektrolysörer och värmepumpar. I rapporten anges 2 biljoner US-dollar, omräknat till euro i slutet av 2024.

(19)

     Europeiska kommissionen, 2025 Annual Single Market and Competitiveness Report , se nyckelprestationsindikator (KPI) 18 om elektrifiering.

(20)

   Beräknat utifrån en genomsnittlig växelkurs på 0,9239 euro för 1 US-dollar under 2024, enligt uppgifter från ECB .

(21)

    Strategic perspectives, Competing in the new zero-carbon industrial era , 2023.

(22)

   Mer information finns i det följande avsnittet om solceller.

(23)

     BloombergNEF, Trade & Supply Chains: 10 Things to Watch in 2025, 2025.

(24)

   Kiel Institute for the World Economy, Foul Play? On the Scale and Scope of Industrial Subsidies in China, 2024.

(25)

   EUT L, 2024/2754, 29.10.2024.

(26)

     För mer information, se https://international-partnerships.ec.europa.eu/policies/global-gateway_sv .  

(27)

   COM(2025) 30 final.

(28)

     För mer information, se Exploring investments 2021-2027 – Cohesion policy support to climate action .

(29)

   Se avsnittet om teknik för värmepumpar i kapitel 3 i denna rapport.

(30)

     BloombergNEF, Energy Transition Investment Trends 2025, 2025. Uppgifterna omfattar tillverkningen av viktiga delar inom leveranskedjan för batterier (inbegripet gruvor och raffinaderier), solceller, vindkraft och vätgas. Beräknat utifrån en genomsnittlig växelkurs på 0,9239 euro för 1 US-dollar under 2024, enligt uppgifter från ECB .

(31)

   Internationella energiorganet (IEA), Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(32)

     BloombergNEF, Energy Transition Investment Trends 2025, 2025. Uppgifterna omfattar tillverkningen av viktiga delar inom leveranskedjan för batterier (inbegripet gruvor och raffinaderier), solceller, vindkraft och vätgas.

(33)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(34)

   Beräknat utifrån en genomsnittlig växelkurs på 0,9239 euro för 1 US-dollar under 2024, enligt uppgifter från ECB .

(35)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(36)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(37)

     Ecorys, The Net-Zero manufacturing industry landscape across Member States - Final Report, 2025. Icke uttömmande förteckning över exempel.

(38)

     Ibid.

(39)

     Ibid.

(40)

   Mario Draghi, The future of European competitiveness , 2024.

(41)

    Political Guidelines for the next European Commission 2024–2029 .

(42)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, artikel 2.3.

(43)

     Se: https://single-market-economy.ec.europa.eu/industry/strategy/energy-intensive-industries_en .

(44)

     Mario Draghi, The future of European competitiveness , 2024.

(45)

     Ibid.

(46)

   Irena och ILO, Renewable energy and jobs: Annual review 2024, 2024.

(47)

     Solar Power Europe: EU Solar Jobs Report 2024 – a solar workforce ready for stronger growth, 2024.

(48)

   European Heat Pump Association, European Heat Pump Market and Statistics Report 2024 , 2024.

(49)

     Eurostat  (jvs_q_nace2) , hämtad 13.2.2025.

(50)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för ekonomi och finans, Databasen över konjunkturundersökningar, uppgifter per undersektor . ”NACE 27: Tillverkning av elektrisk utrustning” används för att representera industrin för tillverkning av förnybar energi, eftersom många typer av ren energiteknik ingår i denna kategori.

(51)

   IEA, World Energy Employment, 2024; Cedefop, Electroengineering workers: skills opportunities and challenges, 2023.

(52)

     Uppgifter från rapporterna om medlemsstaternas nationella energi- och klimatplaner.

(53)

     COM(2024) 131 final.

(54)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Science, research and innovation performance of the EU 2024 (inte översatt till svenska), 2024.

(55)

     Aktuella, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om utvecklingstrenderna för forskning och innovation inom ren energiteknik finns inte lätt tillgängliga. Detta beror delvis på den inneboende förseningen i viss statistik, men även på att det inte alltid finns en tydlig definition av de berörda teknikområdena. Dessa är dessutom ofta utspridda över bredare ämnesområden som energi, transport eller byggd miljö. Den fragmenterade rapporteringen gör det svårt att få en enhetlig bild. Detta är ett av de områden som behöver åtgärdas för att förbättra övervakningen och samordningen av FoI. Se även SWD(2023) 646 final.

(56)

     COM(2015) 80 final.

(57)

     En betydande andel av ökningen 2021 och 2022 berodde på att Spanien ändrade sin rapportering och att Frankrike genomförde revideringar. Dessa två medlemsstater stod för ytterligare 1 miljard euro i FoU-investeringar 2022. Frankrike står även för en stor del av ökningen 2023. Källa: Internationella energiorganet (IEA), Energy Technology RD&D Budgets – Database documentation , 2024.

(58)

     22 medlemsstater är medlemmar i IEA: AT, BE, CZ, DE, DK, EL, ES, FI, FR, HU, IE, IT, LT, LU, NL, PL, PT, SE och SK (EL och LU rapporterar inte, uppgifter från IT saknas fortfarande). För 2022 rapporterade BE, DE, EE, ES, FR, LT, IE, PL, PT och FI en ökning till IEA. Hittills har AT, BE, FR, LT, IE och SK rapporterat en ökning för 2023.

(59)

     Anpassat från: Internationella energiorganet (IEA), databasen Energy Technology RD&D Budgets , 2024. Uppskattningar av offentliga FoI-uppgifter för Förenta staterna, baserat på IEA och Myslikova, Z., Gallagher, K. S., Zhang, F., Narassimhan, E., Oh S. och Chi, K., Global Public Energy RD&D Expenditures Database , 2024.

(60)

     Mission Innovation, Country Highlights , 2020. Uppskattningar av offentliga FoI-uppgifter för Kina, baserat på inlagor från tidigare år och ytterligare källor.

(61)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, FoI-data från SET-planens informationssystem . Den privata finansieringen av FoI bygger på en uppskattning av utvecklingen under fem år.

(62)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, 2024 EU industrial R&D investment scoreboard (inte översatt till svenska), 2024.

(63)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, 2023 EU Industrial R&D Investment Scoreboard (inte översatt till svenska), 2023.

(64)

     Mario Draghi, The future of European competitiveness , 2024.

(65)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, 2024 EU industrial R&D investment scoreboard (inte översatt till svenska), 2024.

(66)

     Europeiska kommissionen: Generaldirektoratet för forskning och innovation,  Align, act, accelerate – Research, technology and innovation to boost European competitiveness (inte översatt till svenska), 2024.

(67)

     Ibid.

(68)

   Cervantes, M. m.fl., ”Driving low-carbon innovations for climate neutrality”, OECD Science, Technology and Industry Policy Papers , nr 143, 2023.

(69)

     Gemensamma forskningscentrumet, baserat på alla ansökningar i vårutgåvan av EPO Patstat 2024. Resultat som rapporterats för de tre senaste åren med fullständig statistik (2018–2020) för att undvika snedvridning av utvecklingstrenderna på grund av att uppgifterna rapporteras i efterhand. För mer information, se Patent-Based Indicators: Main Concepts and Data Availability .

(70)

     COM(2023) 634 final.

(71)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024.

(72)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Kuzov, T., Letout, S., Georgakaki, A., Volt, S., Tumara, D., Martinez Castilla, G., Lauritzen, A., Sobczak, A., Paunescu, G., Fromentin, M., Degiorgis, E., Volkanovski, A., Tzimas, E., SET Plan Progress Report (inte översatt till svenska), 2024.

(73)

      Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2024–2029 ; COM(2025) 30 final .

(74)

     Europeiska kommissionen, Science, research and innovation performance of the EU – A competitive Europe for a sustainable future (inte översatt till svenska), 2024.

(75)

     Gemensamma forskningscentrumets urval av baserat på PitchBooks vertikaler och grundliga undersökningar som utförts för Cetos räkning samt den europeiska resultattavlan för klimatneutral konkurrenskraft. Läs mer i Europeiska kommissionen: Gemensamma forskningscentrumet, Georgakaki, A., Taylor, N., Ince, E., Koukoufikis, G., Kuokkanen, A., Kuzov, T., Letout, S., Mountraki, A., Murauskaite-Bull, I., Mancini, L., Miletic, M., Pennington, D., Ozdemir, E. och Terça, G., Ceto, Overall Strategic Analysis of Clean Energy Technology in the European Union, 2024.

(76)

     Baserat på PitchBook, ofullständiga uppgifter för 2024 hämtade i januari 2025, baserat på gemensamma forskningscentrumets urval för Ceto.

(77)

     EUT L, 2024/795, 29.2.2024. För mer information, se https://strategic-technologies.europa.eu .

(78)

     Europeiska investeringsbanken, The scale-up gap , 2024.

(79)

     Mario Draghi, The future of European competitiveness , 2024.

(80)

     Enrico Letta, Much more than a market , 2024.

(81)

     För mer information, se Inbjudan att lämna synpunkter om initiativet Spar- och investeringsunionen .

(82)

     COM(2025) 30 final.

(83)

     COM(2022) 221 final. 

(84)

     Jaeger-Waldau, A., Snapshot of Photovoltaics, 2025 (kommande).

(85)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing´, 2024.

(86)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, skäl 16.

(87)

     Solar Power Europe, Inverter Explained 2.0 , juni 2024.

(88)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Chatzipanagi, A., Jaeger-Waldau, A., Letout, S., Mountraki, A., Gea Bermudez, J., Georgakaki, A., Ince, E. och Schmitz, A., Ceto, Photovoltaics in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(89)

     ESMC, Skrivelse till Europeiska kommissionen , januari 2024.

(90)

     Ceto, Photovoltaics in the European Union , 2024.

(91)

     IEA, Renewables 2023 – Analysis and forecast to 2028, 2024.

(92)

     PV Exchange, Solar Market Analysis January 2025 – PV module prices at crossroads , 2025.

(93)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(94)

      European Solar Charter , 2024.

(95)

     Ceto, Photovoltaics in the European Union , 2024.

(96)

      European Solar Charter , 2024.

(97)

     COM(2022) 221 final.

(98)

     EurObserv’ER, Solar thermal and concentrated solar power barometer, 2024.

(99)

     Ibid.

(100)

     Weiss, W., Spörk-Dür, M., Solar Heat Worldwide , 2024.

(101)

     Eurostat ( nrg_inf_epcrw ), hämtad 12.2.2025, och Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Carlsson, J., Taylor, N., Georgakaki, A., Letout, S., Mountraki, A., Ince, E., Schmitz, A. och Gea Bermudez, J., Ceto,  Solar Thermal Energy in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(102)

     REN21, Renewables 2024 Global Status Report Collection: Energy Supply, 2024.

(103)

     EurObserv’RE Concentrated Solar Power and Solar Thermal Barometer 2023.

(104)

     Ceto,  Solar Thermal Energy in the European Union , 2024.

(105)

     IEA, Renewables 2023 , 2024.

(106)

     Spaniens regering, Integrerad nationell energi- och klimatplan, uppdatering 2023–2030, 2024.

(107)

     Eurostat ( nrg_inf_epcrw ), hämtad 12.2.2025.

(108)

     Eurostat ( nrg_inf_epc ), hämtad 12.2.2025.

(109)

     Gemensamma forskningscentrumet baserat på GWEC och Rystad, 2025.

(110)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, skäl 16.

(111)

     Gemensamma forskningscentrumet baserat på BloombergNEF och Rystad.

(112)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Mc Govern, L., Tapoglou, E., Georgakaki, A., Mountraki, A., Letout, S., Ince, E., Gea Bermudez, J., Schmitz, A. och Grabowska, M., Ceto, Wind Energy in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(113)

     BloombergNEF, Wind Turbine Price Index 2H 2024, 27.12.2024.

(114)

     BloombergNEF, Rising costs dampen the outlook for offshore wind, 3.7.2024.

(115)

     Rapport från Rystad och WindEurope : Rebound in wind energy financing in 2023 shows that the right policies attract investors , 21.3.2024.

(116)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, Study on the Critical Raw Materials for the EU 2023: Final Report (inte översatt till svenska), 2023.

(117)

     COM(2023) 669 final.

(118)

      European Wind Charter , 2023.

(119)

     Beräknat utifrån en genomsnittlig växelkurs på 0,9239 euro för 1 US-dollar under 2024, enligt uppgifter från ECB .

(120)

     PPreliminära uppgifter från Ocean Energy Europe.

(121)

     Eurostat ( nrg_inf_epc ), hämtad 12.2.2025.

(122)

     ETIP Ocean, Strategic Research and Innovation Agenda for Ocean Energy , 2024.

(123)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Tapoglou, E., Mc Govern, L., Georgakaki, A., Mountraki, A., Letout, S., Ince, E., Gea Bermudez, J., Schmitz, A. och Grabowska, M., Ceto Ocean Energy in the European Union , 2024 (inte översatt till svenska).

(124)

     Ceto,   Ocean Energy in the European Union , 2024.

(125)

     SET-planen, Ocean energy implementation plan , 2021; Ceto,   Ocean Energy in the European Union , 2024.

(126)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, skäl 16.

(127)

     BloombergNEF, Northvolt Collapse Underscores Importance of Supply Chains, 2024.

(128)

     En produktionskapacitet på 237 GWh i EU jämfört med en global produktionskapacitet på 3 347 GWh 2024, och en uppskattad produktionskapacitet på 1 510 GWh i EU jämfört med en global produktionskapacitet på 14 903 GWh 2030, baserat på BloombergNEF, hämtad 20.2.2025.

(129)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing Report, 2024.

(130)

     Reuters, Volkswagen’s German battery plant to stay at half capacity amid cost pressures, 2024.

(131)

     BloombergNEF, Energy Storage:10 Things to Watch in 2025, 2025.

(132)

     EUT L, 2024/2754, 29.10.2024.

(133)

     Energy Storage News, Global BESS deployments soared 53% in 2024 , 2025.

(134)

   Baserat på BloombergNEF, januari 2025.

(135)

     Uppgifter från Comext/Comtrade för HS-kod 841861 – värmepumpar: andra än luftkonditioneringsapparater: EU:s globala export: 3 837 miljoner euro, varav 603 miljoner euro utanför EU. Kinas globala export: 971 miljoner euro. Uppgifter från Comext/Comtrade för HS-kod 841581 – luftkonditioneringsapparater: EU:s globala export: 782 miljoner euro, varav 177 miljoner euro utanför EU. Kinas globala export: 549 miljoner euro.

(136)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024. Scenariot med nettonollutsläpp senast 2050: Omfattning: värmepumpar för uppvärmning av rum och varmvatten i bostadshus och kommersiella byggnader, inbegripet reversibla luftkonditioneringsapparater om de används som primär uppvärmningsutrustning.

(137)

     HS 841861 – Värmepumpar (exkl. luftkonditioneringsapparater). Mer information finns i Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Toleikyte, A., Lecomte, E., Volt, J., Lyons, L., Roca Reina, J.C., Georgakaki, A., Letout, S., Mountraki, A., Wegener, M., Schmitz, A., Ceto, Heat Pumps in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(138)

     European Heat Pump Association (EHPA), Market Report, 2024, som enbart omfattar AT, BE, CZ, DE, DK, EE, ES, FI, FR, HU, IE, IT, LT, NL, PL, PT, SE och SK. Inbegriper främst rumsuppvärmning och värmepumpar för tappvarmvatten.

(139)

   BloombergNEF, Europe’s Heat Pump Market Collapse Triggers Spending Dip, 2025.

(140)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(141)

     EHPA, EU Heat Pump Accelerator , 2023.

(142)

     Beräknat utifrån en genomsnittlig växelkurs på 0,9239 euro för 1 US-dollar under 2024, enligt uppgifter från ECB .

(143)

     IEA, Advancing Clean Technology Manufacturing, 2024.

(144)

     IEA HPT TCP, Annex 58 High-Temperature Heat Pumps , 2023. 20 i EU och 7 i Norge. 24 i Japan, varav 9 med teknik för mekanisk ångkompression (MVR). Det finns även MVR-anläggningar i Kina.

(145)

     IEA, Net Zero by 2050, 2021.

(146)

     TNO, Strengthening Industrial Heat Pump Innovation , 2020.

(147)

     IEA Technology Collaboration Programme on Heat Pumping Technologies (HPT TCP), Annex 58 High-Temperature Heat Pumps , 2023.

(148)

     Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2024 om geotermisk energi (2023/2111(INI)).

(149)

     Europeiska unionens råd, Slutsatser om främjande av geotermisk energi, 16.12.2024.

(150)

   Eurostat ( nrg_inf_epcrw ), hämtad 12.2.2025.

(151)

     Renewable Energy Policy Network for the 21st Century (REN21), Renewables Global Status Report, 2024.

(152)

     European Geothermal Energy Council (EGEC), Geothermal Market Report 2023, 2024.

(153)

     EGEC, Geothermal Market Report 2023, 2024.

(154)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Taylor, N., Georgakaki, A., Ince, E., Letout, S. Mountraki, Gea Bermudez, J. och Schmitz, A., Ceto, Geothermal Energy in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(155)

          EGEC, Geothermal Market Report 2023 , 2024.

(156)

     Ceto, Geothermal Energy in the European Union , 2024.

(157)

     EGEC, Geothermal Market Report 2023 , 2024.

(158)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Schleker, T., Hicks, M., Cressida Howard, I., Ohrvik-Stott, J. m.fl., Study on clean energy R&I opportunities to ensure European energy security by targeting challenges of distinct energy value chains for 2030 and beyond (inte översatt till svenska), 2024.

(159)

     Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2024 om geotermisk energi (2023/2111(INI)).

(160)

     Europeiska unionens råd, Slutsatser om främjande av geotermisk energi, 16.12.2024.

(161)

     Däribland förbrukningsmålen i direktivet om förnybar energi (EU) 2023/2413, målet för partnerskapet för elektrolysanläggningar att uppnå 25 GWe per år senast 2025 samt fyra viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för vätgas och bränsleceller, se: https://competition-policy.ec.europa.eu/state-aid/ipcei/approved-ipceis_en .

(162)

     Baserat på IEA:s uppgifter om vätgasprojekt, hämtade i januari 2025 för EU, NO, UK och CH.

(163)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Bolard, J., Dolci, F., Gryc, K., Eynard, U., Georgakaki, A., Letout, S., Mountraki, A., Ince, E., Shtjefni, D., Rózsai, M. och Wegener, M., Ceto, Water Electrolysis and Hydrogen in the European Union (inte översatt till svenska), 2024; IEA, Global Hydrogen Review, 2024. IEA rapporterade att den installerade kapaciteten i Förenta staterna 2024 var betydligt lägre än i projektdatabasen för 2023, där den uppgick till 717 MWe.

(164)

     IEA, Global Hydrogen Review, 2024; Ceto, Water Electrolysis and Hydrogen in the European Union , 2024. Det övre intervallet har hämtats från Rystadt Energy och omfattar tillverkningskapacitet under uppförande (oktober 2024).

(165)

     IEA, Global Hydrogen Review, 2024. Uppgifterna i de högre intervallen bygger på uppskattningarna i BloombergNEF, Electrolysers, too many fish in the Pond, 2024.

(166)

     IEA, Global Hydrogen Review, 2024. Det övre intervallet avser OEM-tillverkarens huvudkontor i Kina.

(167)

     Baserat på BloombergNEF, Electrolyser Price Survey, 2024; TNO, Evaluation of the levelised cost of hydrogen based on proposed electrolyser projects in the Netherlands, 2024.

(168)

     Baserat på gemensamma forskningscentrumet, Supply chain analysis and material demand forecast in strategic technologies and sectors in the EU , 2023. 1–5 % av kapacitetsmekanismen för elektrolysanläggningar kommer från Europa.

(169)

     Baserat på BloombergNEF, Electrolyser Overcapacity, 2024.

(170)

     De fyra viktigaste typerna av kommersiell teknik är alkalisk elektrolys, protonväxlingsmembran, fastoxid, anjonmembran. Protonledande keramisk elektrolys är en annan teknik som är under utveckling.

(171)

     Resultattavlan för den europeiska klimatneutrala industrins konkurrenskraft (CIndECS). 31 % av uppfinningarna med högt värde i EU.

(172)

     Ceto, Water Electrolysis and Hydrogen in the European Union , 2024.

(173)

     TNO, Evaluation of the levelised cost of hydrogen based on proposed electrolyser projects in the Netherlands , 2024.

(174)

     Baserat på Rystad Energy, Fuel Cell Installed Capacity Dataset, 2024.

(175)

     European Hydrogen Observatory, Fuel Cell Market Dataset , 2021.

(176)

     IEA, Renewables 2023, Special section: Biogas and biomethane , 2024. 

(177)

     Baserat på European Biogas Association (EBA) , Statistical report , 2024.

(178)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (bilaga 3) (inte översatt till svenska), 2024. 

(179)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Study on energy technology dependence (inte översatt till svenska), 2020.

(180)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Motola, V., Scarlat, N, Buffi, M., Hurtig, O., Rejtharova, J., Georgakaki, A., Mountraki, A., Letout, S., Salvucci, R., Rózsai, M. och Schade, B., Ceto, Bioenergy in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(181)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (bilaga 3) (inte översatt till svenska), 2024.

(182)

     Ceto, Bioenergy in the European Union , 2024.

(183)

     Ceto, Bioenergy in the European Union , 2024.

(184)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Study on energy technology dependence (inte översatt till svenska), 2020.

(185)

     Ceto, Bioenergy in the European Union , 2024.

(186)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (inte översatt till svenska), 2023.

(187)

     IEA, Outlook for Biogas and Biomethane, 2020; Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (bilaga 3) (inte översatt till svenska), 2024. 

(188)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels  (bilaga 3) (inte översatt till svenska), 2024.

(189)

     COM(2024) 62 final.

(190)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, skäl 36.

(191)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Martinez Castilla, G., Tumara, D., Mountraki, A., Letout, S., Jaxa-Rozen, M., Schmitz, A., Ince, E. och Georgakaki, A., Ceto, Carbon Capture, Utilisation and Storage in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(192)

     Ceto, Carbon Capture, Utilisation and Storage in the European Union , 2024.

(193)

     Ibid.

(194)

     Anläggningar i utbyggnadsprojekt, under uppförande eller drift. För att undvika dubbelräkning omfattar detta inte kapaciteten hos andra projekt för transport och/eller lagring av koldioxid än de anläggningar för transport och/eller lagring av koldioxid som inte har en egen avskiljningskälla för koldioxid.

(195)

     Global CCS Institute, Global Status of CCS 2023, Scaling up through 2030. 

(196)

     Till exempel projekten Porthos och Aramis i Nederländerna och Antwerp@C i Belgien. Den nya förteckningen över EU:s energiprojekt av gemensamt och ömsesidigt intresse (europa.eu) omfattar 14 projekt för koldioxidnätverk.

(197)

     Danmarks klimat-, energi- och försörjningsministerium,  The first exploration licenses for land-based storage of CO2 in Denmark have been granted , 20.6.2024.

(198)

     Se https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_25_377 .

(199)

     Ceto, Carbon Capture, Utilisation and Storage in the European Union , 2024.

(200)

     Uppdragsbeskrivning till Dan Jørgensen, kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, 17.9.2024.

(201)

     COM(2023) 757 final.

(202)

     Denna utgåva är inriktad på kraftledningar och transformatorer, medan den föregående utgåvan fokuserade på system för högspänd likström (HVDC) och omriktarstationer, se COM(2023) 652 final.

(203)

     Entsog och Entsoe, Ten-Year Network Development Plans (TYNDP),  maj 2024.

(204)

     Detta förväntas leda till en nettoutbyggnad av EU:s och Norges nät från 10 till 16,8 miljoner km mellan 2025 och 2050.

(205)

     Eurelectric, Grids for speed , 2024.

(206)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för energi, Finesso, A., Kralli, A., Bene, C., Goodall, F. m.fl., Investment needs of European energy infrastructure to enable a decarbonised economy (inte översatt till svenska), 2025.

(207)

     IEA, Critical Minerals Market Review, 2023.

(208)

     Fortune Business Insights , Grain Oriented Electrical Steel Market Size, Share & Industry Analysis , 2024 .

(209)

     T&D Europe, Transformer Commodities Indices , april 2024.

(210)

     Europacable, Letter to European Commission Executive Vice-President Maroš Šefčovič , 5 mars 2024.

(211)

     Transformers Magazine’s Industry Navigator, Investments 2024 – Outlook to 2033 , 2024.

(212)

     Ibid.

(213)

     COM(2023) 757 final.

(214)

     Uppdragsbeskrivning till Dan Jørgensen, kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, 17.9.2024.

(215)

     Medlemsstaterna har frihet att välja sin egen energimix i linje med fördragen.

(216)

   Kommissionens analys baserad på Eurostat, Net electricity generation by type of fuel – monthly data, Onlinedatakod: nrg_cb_pem , senast uppdaterad 28.1.2025; ENTSO-E, Statistical Factsheet 2023, 2024; Europaparlamentets utredningstjänst, Strategic autonomy and the future of nuclear energy in the EU (inte översatt till svenska), 2024; SWD(2024) 63 final, del 1/5.

(217)

   På 1980-talet fanns det fyra europeiska reaktortillverkare: ABB (Sverige/Schweiz), Framatome (Frankrike), Kraftwerk Union/Siemens (Tyskland) och National Nuclear Corp. (Förenade kungariket). Endast Framatome bedriver tillverkning i dag. Nuclear Energy Agency, Nuclear New build: Insights into Financing and Project Management, 2015.

(218)

   Kommissionens analys baserad på IAEA:s PRIS-uppgifter (31 december 2023). Framatome slutförde uppförandet av Olkiluoto 3 (Finland), vars kommersiella drift inleddes i maj 2023.

(219)

    European Industrial Alliance on SMRs , 2024.

(220)

     IAEA:s PRIS-uppgifter (31 december 2023).

(221)

   Enligt analyser från Euratoms försörjningsbyrå saknas dessutom en anrikningskapacitet i västländerna på upp till 2 500 tSWU fram till 2030, samtidigt som västländernas reaktorer i det stabila efterfrågescenariot saknar omkring 6 000 tU konverteringskapacitet per år. ESA, Euratom Supply Agency Annual Report, 2022.

(222)

   Fem medlemsstater använder reaktorer av VVER-typ (tryckvattenreaktorer). Historiskt sett har det bara funnits en enda rysk leverantör av bränsle till dessa reaktorer, vilket utgör en sårbarhet för försörjningstryggheten. Under 2022 inledde kommissionen samråd med de medlemsstater som driver VVER-reaktorer för att påskynda processen med att diversifiera bränsleförsörjningen i linje med målen i REPowerEU.

(223)

   Uppdragsbeskrivning till Dan Jørgensen, kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, 17 september 2024.

(224)

     Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Quaranta, E., Georgakaki, A., Letout, S., Mountraki, A., Ince, E. och Gea Bermudez, J., Ceto, Hydropower and Pumped Storage Hydropower in the European Union (inte översatt till svenska), 2024.

(225)

     Irena, The changing role of hydropower: Challenges and opportunities , 2023; IEA, Hydropower Special Market Report Analysis and forecast to 2030, 2021.

(226)

     Ceto, Hydropower and Pumped Storage Hydropower in the European Union , 2024.

(227)

     Eurostat ( nrg_inf_epc ), hämtad 12.2.2025.

(228)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Schleker, T., Hicks, M., Cressida Howard, I., Ohrvik-Stott, J. m.fl.,  Study on clean energy R&I opportunities to ensure European energy security by targeting challenges of distinct energy value chains for 2030 and beyond (inte översatt till svenska), 2024.

(229)

     Ceto, Hydropower and Pumped Storage Hydropower in the European Union , 2024.

(230)

     IEA, Hydropower Special Market Report Analysis and forecast to 2030, 2021.

(231)

     EUT L, 2024/1735, 28.6.2024, artikel 3, i linje med definitionerna i förordningen om ReFuelEU Aviation och förordningen om FuelEU Maritime. Detta avsnitt omfattar endast biodrivmedel och syntetiska förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung. 

(232)

     IATA, Annual Review , 2024.

(233)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (bilaga 3) (inte översatt till svenska), 2024.

(234)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (bilaga 4) (inte översatt till svenska), 2024.

(235)

     Se databasen, Task 39, Biofuels to decarbonize transport .

(236)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Study on energy technology dependence (inte översatt till svenska), 2020.

(237)

      Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, (bilaga 3) (inte översatt till svenska), 2024.

(238)

     Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för forskning och innovation, Development of outlook for the necessary means to build industrial capacity for drop-in advanced biofuels (bilaga 4) (inte översatt till svenska), 2024.

(239)

     IEA Bioenergy Technology Cooperation Programme, Advanced Biofuels - Potential for Cost Reduction , 2020.

(240)

     I litteraturen har det traditionellt hänvisats till industriell återvinning av ”spillvärme”, men numera föredras termen ”överskottsvärme” eftersom värmen inte längre slösas bort när den återvinns.

(241)

     Bianchi, G., Panayiotou, G.P., Aresti, L. m.fl., ”Estimating the waste heat recovery in the European Union Industry” , Energy, Ecology and Environment, 2019.

(242)

     KCORC, Thermal Energy Harvesting , 2025.

(243)

     Grand View Research, Organic Rankine Cycle Market Size & Trends , 2024. Beräknat utifrån en genomsnittlig växelkurs på 0,9239 euro för 1 US-dollar under 2024, enligt uppgifter från ECB .

(244)

     Wieland, C., Schifflechner, C., Dawo, F., Astolfi, M., ”The organic Rankine cycle power systems market: Recent developments and future perspectives” , Applied Thermal Engineering, 2023.

(245)

     Ibid.

(246)

     KCORC, Thermal Energy Harvesting , 2025.

(247)

     Elsevier, Scopus-databasen, med användning av sökorden ”Organic AND Rankine AND Cycle AND Power”, hämtad 31.1.2025.

(248)

CE-Delft, ORC Plants for Thermal Energy Harvesting , 2023.

(249)

     IEA, Energy Technology Perspectives, 2024. Globala marknadsuppskattningar för solceller, vindkraft, elfordon, batterier, elektrolysörer och värmepumpar. I rapporten anges 2 biljoner US-dollar, omräknat till euro i slutet av 2024.

(250)

     För mer information, se Clean Energy Technology Partnership .