(1)

Europeisk statistik om befolkning och bostäder fyller en viktig funktion i politik och beslutsfattande och är nödvändig för utformning, genomförande och utvärdering av unionens politik, särskilt politik som rör demografiska förändringar och den gröna och den digitala omställningen, politik som hänger samman med ramen för främjande av energieffektivitet samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och politik som rör principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt dem som är nödvändig för uppnåendet av målen för hållbar utveckling i FN:s Agenda 2030 i den utsträckning som de omfattas av denna förordning.

(2)

Europeisk socialstatistik, inbegripet statistik om befolkning och bostäder, framställs för närvarande på grundval av ett antal rättsakter. Genom denna förordning bör den sömlösa integreringen och effektiviseringen av den europeiska socialstatistiken som inleddes med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 (3) fortsätta.

(3)

Befolkningsstatistik är en viktig grund för ett brett spektrum av politiska indikatorer och används som referens i den europeiska statistiken, särskilt för att tillhandahålla urvalsramar för att genomföra representativa undersökningar av personer och hushåll, i enlighet med förordning (EU) 2019/1700.

(4)

Rådet (ekonomiska och finansiella frågor) ger regelbundet kommittén för ekonomisk politik i uppdrag att bedöma den långsiktiga stabiliteten i och kvaliteten på de offentliga finanserna med Eurostats befolkningsprognoser som underlag. Sådana befolkningsprognoser används också för politiska analyser inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Kommissionen (Eurostat) bör ha tillgång till all nödvändig statistik för att framställa och offentliggöra befolkningsprognoser som motsvarar unionens informationsbehov.

(5)

Enligt artikel 175 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska kommissionen vart tredje år rapportera om de framsteg som gjorts för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Regionala och lokala uppgifter, inbegripet för olika typer av territorier såsom gränsregioner, städer och deras funktionella stadsområden, storstadsregioner, landsbygdsområden och bergs- och öregioner, är nödvändiga för utarbetandet av dessa rapporter och för regelbunden övervakning av den demografiska utvecklingen och av eventuella framtida demografiska utmaningar i unionens territorier.

(6)

Enligt artikel 16.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) definieras en kvalificerad majoritet av rådets medlemmar bland annat på grundval av medlemsstaternas befolkning. Enligt artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 (4) är medlemsstaterna för detta syfte för närvarande skyldiga att förse kommissionen (Eurostat) med uppgifter om deras totala befolkning på nationell nivå. Medlemsstaterna bör fortsätta att lämna sådan information till kommissionen (Eurostat) enligt den här förordningen.

(7)

År 2017 antog kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) ”Budapest Memorandum on Population Movements and Integration Issues – Migration Statistics” (Budapestmemorandumet), där behovet av årlig statistik om storleken på befolkningen och vissa sociala, ekonomiska och demografiska karakteristikum i den konstaterades. För att respektera principerna om jämlikhet och icke-diskriminering av medborgarna i all verksamhet och de enskilda medborgarnas rättigheter enligt artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i artiklarna 10 och 19 i EUF-fördraget behöver unionen tillförlitlig och jämförbar statistik. I förordning (EU) 2019/1700 fastställs en ram för insamling av uppgifter från urval som möjliggör insamling av uppgifter om jämlikhet och icke-diskriminering, i den mån detta är möjligt baserat på urval, och att analysera vissa aspekter av jämlikhet och diskriminering genom att ta fram socioekonomiska indikatorer och information om erfarenheter av diskriminering. Dessutom genomför Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) särskilda studier och riktade undersökningar som ytterligare kan öka tillgången till jämlikhetsstatistik på unionsnivå. Dessutom tillhandahåller Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) data och information som samlats in genom undersökningar om levnads- och arbetsvillkor. Det framtida samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna, Eurostat, FRA, EIGE och Eurofund bör stärkas, inom de relevanta rättsliga ramarna, för att tillgodose användarnas ökande krav på tillförlitliga och heltäckande uppgifter om jämlikhet och mångfald i unionen.

(8)

I Budapestmemorandumet efterlystes också förbättrad statistik om migration och utveckling och genomförande av gemensamma befolknings- och migrationsrelaterade definitioner, med beaktande av behovet av att fastställa statistiskt sunda, relevanta och tillämpliga begrepp och definitioner mot bakgrund av framväxande typer av migration. Nyligen inträffade och pågående händelser, såsom Förenade kungarikets utträde ur unionen och humanitära kriser såsom konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, understryker vikten av aktuell och detaljerad statistik om migration och internationellt skydd, som är avgörande för att upprätta en översikt över migrationsströmmarna till, inom och från unionen.

(9)

I syfte att uppnå målen i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given krävs bättre statistik om bostädernas energianvändning och energieffektivitet, detaljerade geografiska uppgifter om befolkningens fördelning samt fördjupade studier av förhållandet mellan befolkning och bostäder för att man ska kunna utveckla och utvärdera effektiva strategier. Covid-19-pandemin visade på behovet av tillförlitlig, frekvent och aktuell statistik om dödsfall i unionen. Unionen behöver en lämplig mekanism för obligatorisk insamling av sådana uppgifter inom det europeiska statistiksystemet (ESS), utförd med nödvändig frekvens, aktualitet och detaljrikedom.

(10)

Obligatorisk insamling av uppgifter inom ESS på grundval av denna förordning syftar till att underlätta regelbunden och läglig övervakning av framstegen i genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i uppnåendet av de överordnade målen i den tillhörande handlingsplanen och i uppnåendet av målen för den europeiska barngarantin, som inrättats genom rådets rekommendation (EU) 2021/1004 (5) på nationell nivå, samtidigt som uppgifter tillhandahålls för att underlätta bedömningen av fördelningseffekterna av klimatförändringarna och relevant politik.

(11)

På förslag av Förenta nationernas (FN) statistikkommission antar FN:s ekonomiska och sociala råd vart tionde år resolutioner om folk- och bostadsräkning i världen och uppmanar FN:s medlemsländer att genomföra folk- och bostadsräkningar i linje med internationella och regionala rekommendationer och att upprätthålla folk- och bostadsräkningarnas integritet, tillförlitlighet, exakthet och värde. Dessa internationella och regionala rekommendationer bör beaktas i den europeiska statistiken om befolkning och bostäder.

(12)

Att rationalisera rapporteringsskyldigheterna och minska den administrativa bördan är ett centralt mål för unionen. Kommissionens meddelande av den 16 mars 2023 om EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 syftar till att rationalisera och förenkla rapporteringskraven för företag och förvaltningar med 25 %, utan att det undergräver de därmed sammanhängande politiska målen. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (6) fastställs en rättslig ram för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik, på grundval av gemensamma statistiska principer. I den förordningen anges kvalitetskriterier och hänvisas till behovet av att minska bördan för uppgiftslämnarna och bidra till det mer övergripande målet att minska den administrativa bördan. En ny rättslig ram för europeisk statistik om befolkning och bostäder bör genomföra och bygga på de kvalitetskriterier som anges i den förordningen samt minska den administrativa bördan genom en ändamålsenlig och effektiv användning av tillgängliga uppgiftskällor, inbegripet administrativa uppgifter.

(13)

Eftersom administrativa register är de mest kostnadseffektiva och administrativt effektiva uppgiftskällor som följer engångsprincipen, bör det vara möjligt att använda dem för alla datauppsättningar som lämnas till kommissionen förutsatt att medlemsstaterna, i tillämpliga fall, med hjälp av skattningsmetoder bekräftar att dessa uppgiftskällors täckning och kvalitet är tillräckliga och förutsatt att de noggrant beskriver täckningen och kvaliteten i de kvalitetsrapporter och metadata som åtföljer uppgiftsöverföringen.

(14)

Utvärderingen av offentliggjord statistik om folk- och bostadsräkningar i unionen, om internationella migrationsströmmar, antal migranter och förvärv av medborgarskap samt om demografi har visat att den nuvarande rättsliga ramen, som omfattar Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 862/2007 (7), (EG) nr 763/2008 (8) och förordning (EU) nr 1260/2013, har lett till betydande övergripande förbättringar av statistiken jämfört med situationen 2005 innan den nuvarande rättsliga ramen var i kraft. Denna ram kan dock leda till bristande samstämmighet och jämförbarhet, vilket bör åtgärdas.

(15)

Klimatförändringarna, den digitala omställningen, den demografiska utvecklingen och senare tids migrationstrender har skapat efterfrågan på snabbare, mer frekvent och mer detaljerad europeisk statistik om befolkning, socioekonomisk utveckling, demografiska händelser och bostäder, inklusive uppgifter om ämnen eller grupper som har blivit politiskt och socialt relevanta under det senaste årtiondet. Dessutom är den nuvarande rättsliga ramen inte tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till föränderliga politiska behov och möjliggöra användning av nya källor på unionsnivå och nationell nivå. Dessutom har strukturen på den befintliga rättsliga ramen i form av tre separata förordningar, som antagits vid olika tidpunkter, lett till inkonsekvenser i den resulterande statistiken. Eftersom förordning (EU) nr 1260/2013 upphör att gälla den 31 augusti 2028 krävs slutligen en ny rättslig ram för den befolkningsstatistik som samlas in enligt den förordningen. Den nya rättsliga ramen bör vara mer enhetlig och flexibel, bör ändra relevanta delar av förordning (EG) nr 862/2007 och bör upphäva förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013.

(16)

Artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007 omfattar statistik om den bosatta befolkningens medborgarskap och födelseort (antal migranter), om ändrad bosättning mellan länder (internationella migrationsströmmar) och om förvärv av medborgarskap bland den bofasta befolkningen. Övrig statistik som insamlats enligt den förordningen rör administrativa och rättsliga förfaranden som rör invandringslagstiftning och internationellt skydd. Den statistik som avses i artikel 3 i den förordningen är nära kopplad till och bör överensstämma med statistiken över den bofasta befolkningen och demografisk utveckling enligt förordningarna (EG) nr 763/2008 och (EU) nr 1260/2013. För att säkerställa samstämmigheten bör denna statistik därför integreras i en enda rättslig grund och artikel 3 i förordning (EG) nr 862/2007 bör utgå.

(17)

Den snabbt föränderliga karaktären hos vissa befolknings- och bostadskarakteristikum, särskilt när det gäller demografiska och socioekonomiska fenomen och migration, och det motsvarande behovet av en snabb målinriktning och anpassning av politiken innebär att det finns ett behov av att statistik finns tillgänglig i god tid kort efter den relevanta referensperioden för sådan statistik. Statistikens periodicitet och aktualitet bör därför utökas avsevärt, om möjligt genom användning av administrativa uppgifter och administrativa register. I detta syfte är det nödvändigt att medlemsstaterna ger sina nationella statistikbyråer lämpliga resurser.

(18)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (9) fastställs en rutnätsbaserad metod för att definiera territoriella typindelningar på grundval av befolkningsfördelningen per ruta om 1 km2. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1799 (10), genom vilken en tillfällig direkt statistikåtgärd som åtföljer folk- och bostadsräkningarna 2021 inrättades, föreskriver att viktiga resultat av folk- och bostadsräkningarna presenteras på grundval av ett alleuropeiskt nät av rutor om 1 km2. Den nya rättsliga ramen bör säkerställa fortsatt spridning av georefererad befolkningsstatistik baserad på rutnät och dess utvidgning till bostadsstatistik.

(19)

Territoriella enheter och statistiska rutnät som avses i denna förordning avses vara de samma som de som föreskrivs i förordning (EG) nr 1059/2003.

(20)

För geokodning av platser ska temat statistiska enheter som fastställs i bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (11) användas.

(21)

Den nuvarande rättsliga ramen för europeisk statistik om befolkning och bostäder bör uppdateras för att säkerställa att de för närvarande separata statistiska processerna integreras i en gemensam ram som gör det möjligt för ESS att på ett effektivt sätt tillgodose unionens nya informationsbehov och främja statistiska innovationer. De statistiska produkterna måste förbättras för att förbli relevanta i ljuset av demografiska, migrationsrelaterade, sociala och ekonomiska förändringar och utmaningar, till stöd för politik och beslutsfattande.

(22)

Den förbättrade regelbundna statistiken (årlig eller för kortare tid än ett år) om befolkning och bostäder bör kompletteras med information från samordnade folk- och bostadsräkningar i unionen, genomförda vart tionde år i enlighet med FN:s principer och rekommendationer för folk- och bostadsräkningar. Folk- och bostadsräkningar ger en unik möjlighet att synliggöra officiell statistik när det gäller verksamheten och resultaten.

(23)

Unionens folk- och bostadsräkningar bör bli mer kostnadseffektiva genom att man fullt ut utnyttjar de omfattande administrativa uppgifter som finns tillgängliga i medlemsstaterna eller en kombination av innovativa metoder och källor, inbegripet nya källor som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster. Dessa folkräkningar bör också användas för att åter fastställa det demografiska referensscenariot. Användningen av sådana nya källor bör omfattas av de rättsliga, tekniska och processuella skyddsåtgärder som fastställs genom förordning (EG) nr 223/2009.

(24)

Medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) bör ha tillgång till så många olika uppgiftskällor som möjligt för att framställa europeisk statistik av hög kvalitet om befolkning och bostäder på ett kostnadseffektivt sätt. I detta avseende är det mycket viktigt att nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter som ingår i den förteckning som avses i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 223/2009 (nationella statistikmyndigheter) kan få snabb tillgång till och snabbt tillåts använda administrativa uppgifter som ägs av offentliga förvaltningar på nationell, regional och lokal nivå, i enlighet med artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009. Statistik om byggnaders energieffektivitet kan till exempel baseras på administrativa uppgifter om utfärdandet av energicertifikat för byggnader enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (12). Nationella statistikmyndigheter bör ha snabb och regelbunden tillgång till nationella databaser om byggnaders energiprestanda enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 (13). Nationella statistikmyndigheter måste också involveras i beslut om utformning och utveckling av relevanta administrativa uppgiftskällor för att säkerställa att dessa uppgiftskällor kan användas för sammanställning av officiell statistik.

(25)

Under de senaste åren har omfattande databaser och interoperabilitetssystem på unionsnivå med anknytning till bosättning, demografiska händelser, medborgarskap samt migration och gränsöverskridande befolkningsförflyttningar utvecklats, såsom de som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 910/2014 (14), (EU) 2018/1724 (15), (EU) 2019/817 (16) och (EU) 2019/818 (17). De ger värdefull information som kan användas för sammanställning och kvalitetssäkring av europeisk statistik om befolkning och bostäder.

(26)

Det är viktigt att göra det möjligt för kommissionen (Eurostat) att använda uppgifter från databaser på unionsnivå och interoperabilitetssystem endast för statistiska ändamål med förbehåll för en strikt tillämpning av reglerna om dataskydd och skydd av personuppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (18). Detta bör särskilt gälla de statistiska uppgifter som lagras i den centrala databasen för rapporter och statistik (CRRS) inrättad genom artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/817 samt artikel 39.1 i förordning (EU) 2019/818 och genom förordningarna om inrättande av de system vars statistiska uppgifter lagras i CRRS. Med tanke på att CRRS ska tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter och analysrapporter för politiska och operativa syften samt i syfte att upprätthålla uppgiftskvaliteten, bör kommissionen (Eurostat) i möjligaste mån samarbeta med Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa) i syfte att tillhandahålla den europeiska statistik som krävs.

(27)

Med uppgifter som innehas privat avses den stora mängd uppgifter som innehas av privata enheter och som erhållits till följd av deras verksamhet, vilka skulle kunna användas av nationella statistikmyndigheter och kommissionen (Eurostat) för att framställa officiell statistik. Sådana uppgifter kan förbättra täckningen, aktualiteten och krishanteringsförmågan hos europeisk statistik om befolkning och bostäder, och kan möjliggöra statistisk innovation. Sådana uppgifter kan komplettera befintlig statistik om demografi och migration, leda till statistisk innovation och till och med ligga till grund för framställningen av tidiga skattningar, förutsatt att uppgiftsinnehavarnas rättigheter och friheter skyddas. De nationella statistikmyndigheterna och kommissionen (Eurostat) har tillgång till och kan använda sådana uppgifter och samarbeta med de privata uppgiftsinnehavarna enligt förordning (EG) nr 223/2009.

(28)

För att säkerställa jämförbarhet mellan europeisk statistik om befolkning och bostäder på unionsnivå är det viktigt att gemensamma befolkningsdefinitioner används och genomförs på ett harmoniserat sätt. För att genomföra ett enda harmoniserat befolkningsunderlag på ett konsekvent, robust och kostnadseffektivt sätt, samtidigt som man säkerställer snabba resultat, bör det vara möjligt att vid behov tillämpa vetenskapligt baserade modelleringsmetoder och statistiska metoder såsom livstecken.

(29)

I syfte att säkerställa högsta möjliga kvalitet på täckningen bör medlemsstaterna använda skattningsmetoder för att uppnå en korrekt skattning av den totala befolkningen på nationell nivå. Medlemsstaterna bör kunna använda skattningsmetoder för mer detaljerade uppdelningar, inklusive geografiska uppdelningar. En betydande brist på kunskap om individuella karakteristikum, såsom ålder och kön, är inneboende i vissa skattningsmetoder, till exempel vid skattning av statistik baserad på uppgifter som inte finns tillgängliga från administrativa källor eller andra källor. Om sådana skattningsmetoder leder till en otillräcklig detaljnivå i uppdelningen bör medlemsstaterna kunna använda en särskild justeringskategori för att skatta befolkningen i alla relevanta datauppsättningar. Användningen av sådana justeringskategorier, som anger ”okända” uppgifter, ger den flexibilitet som krävs i situationer där alla tillgängliga uppgiftskällor har använts och inga ytterligare uppgifter kan erhållas. När medlemsstaterna använder en särskild justeringskategori bör de förklara sin metod och ange skälen till användningen av en justeringskategori i de relevanta kvalitetsrapporterna.

(30)

Medlemsstaterna bör tillhandahålla sina uppgifter och metadata i elektronisk form, i ett lämpligt tekniskt format som ska tillhandahållas av kommissionen (Eurostat). Internationella standarder, såsom SDMX-initiativet (Statistical Data and Metadata Exchange), och statistiska eller tekniska standarder som utarbetats inom unionen, såsom standarder för metadata och validering eller principer för den europeiska interoperabilitetsramen, bör användas i den utsträckning som är relevant för europeisk statistik om befolkning och bostäder. ESS-kommittén har godkänt de ESS-standarder för metadata och kvalitetsrapporter som fastställs i artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009. Dessa standarder bidrar till harmoniseringen av kvalitetssäkring och rapportering enligt denna förordning och bör därför införas.

(31)

Europeisk statistik om befolkning och bostäder bör uppfylla de kvalitetskriterier om relevans, noggrannhet, aktualitet och punktlighet, tillgänglighet och tydlighet, jämförbarhet och samstämmighet som fastställs i förordning (EG) nr 223/2009. Kvaliteten på denna statistik bör förbättras i takt med att unionens behov utvecklas, och mekanismer bör inrättas för att hantera eventuella situationer där uppgifternas kvalitet inte garanteras. Lämpliga resultat från den kvalitetsbedömning som utförs av kommissionen (Eurostat) bör vara offentligt tillgängliga för statistikanvändare genom att man säkerställer kostnadsfri och enkel tillgång till denna statistik genom kommissionens (Eurostat) databaser på dess webbplats och i dess publikationer.

(32)

Europeisk statistik om befolkning och bostäder bör avhjälpa den ihållande bristen på uppgifter om befolkningsgrupper som är svåra att nå, såsom personer som bor på institution, personer med funktionsnedsättning, hemlösa personer, personer med invandrarbakgrund och statslösa personer. För att få bästa möjliga bild av samhället som möjligt och förebygga sociala och ekonomiska ojämlikheter bör medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att befolkningsgrupper som är svåra att nå täcks på ett precist sätt. Pilot- och genomförbarhetsstudier som inletts enligt denna förordning bör användas för att ta itu med denna fråga.

(33)

För att ha tillräckliga, aktuella och effektiva strategier är det nödvändigt att erhålla tillförlitliga och jämförbara uppgifter uppdelade efter kön, ålder och, i förekommande fall, nationalitet, socioekonomisk status, geografiskt område och andra karakteristikum i enlighet med de statistiska principer som fastställs i artikel 338 i EUF-fördraget och i riktlinjerna för europeisk statistik och ramen för kvalitetssäkring inom ESS. Dessa uppgifter är viktiga för att bättre förstå befolknings- och bostadstrender, bekämpa intersektionell diskriminering och genomföra och bedöma unionens strategier, politiska mål och åtgärder, såsom den europeiska strategin för vård och omsorg som fastställs i kommissionens meddelande av den 7 september 2022 om den europeiska strategin för vård och omsorg, den europeiska strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning som fastställs i kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 om den europeiska strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 och den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet som inrättades genom Lissabondeklarationen av den 21 juni 2021 om den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet, som alla i hög grad bygger på uppgifter om hushåll och familjer. Uppdelning efter funktionsnedsättning bör uppmuntras genom utnyttjande av befintliga och nya administrativa uppgiftskällor. Insamlingen och användningen av uppgifter ska ske med full respekt för unionens normer och nationella normer för integritet och andra grundläggande rättigheter, särskilt när det handlar om uppgifter som gäller minderåriga. Uppdelningen efter kön bör återspegla tillgängliga uppgifter i medlemsstaterna. I vissa medlemsstater är det för närvarande möjligt för personer att rättsligt registrera sig som tillhörande ett tredje, ofta neutralt, kön. Denna förordning påverkar inte relevanta nationella regler som ger verkan åt sådant erkännande.

(34)

I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om tillhandahållande av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) och om användning av dem, inklusive överföring och skydd av konfidentiella uppgifter. De åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen bör säkerställa att konfidentiella uppgifter endast tillhandahålls och används för statistiska ändamål enligt artiklarna 21 och 22 i den förordningen.

(35)

Kommissionen (Eurostat) ska respektera den statistiska konfidentialiteten för de uppgifter som medlemsstaterna tillhandahåller enligt förordning (EG) nr 223/2009. När det gäller den befolkningsstatistik som samlas in enligt denna förordning bör en harmoniserad strategi utvecklas för att säkerställa en hög kvalitet på statistiska aggregat på europeisk nivå och för att undvika att konfidentiella uppgifter lämnas ut i statistiska produkter, så att man i möjligaste mån undviker undertryckande av uppgifterna.

(36)

Uppgiftskällor som finns tillgängliga på nationell nivå kan inte alltid på ett korrekt sätt fånga upp företeelser som rör den fria rörligheten för personer i unionen, personers tillgång till gränsöverskridande tjänster rörande demografiska händelser och utövandet av personers rätt att köpa och äga bostäder som används som primärbostäder, semesterbostäder och fritidsbostäder i hela unionen. Det finns också asymmetrier i de bilaterala migrationsströmmarna och svårigheter att mäta befolkningsgrupper, till exempel bland migranter, hemlösa och statslösa. Därför bör datadelning, i syfte att sammanställa statistik om befolkning och migration och säkerställa dess kvalitet, förstärkas och betraktas som ytterligare en uppgiftskälla. En sådan förstärkt datadelning bör omfatta ett spektrum av relevanta uppgifter, inbegripet uppgifter som uppenbart inte gör det möjligt att identifiera statistiska enheter, varken direkt eller indirekt. Den bör kunna omfatta uppgifter som potentiellt omfattas av krav på insynsskydd för statistiska uppgifter. Medlemsstaterna bör, i eget och i övriga medlemsstaters intresse, delta i datadelningsverksamhet, inbegripet i pilotprojekt för bedömning av innovativa säkra lösningar. Kommissionen (Eurostat) bör också inrätta en säker infrastruktur för att underlätta en sådan datadelning samtidigt som alla nödvändiga skyddsåtgärder för dataskydd säkerställs.

(37)

Utbyte av konfidentiella uppgifter bör endast ske på grundval av en begäran som motiverar behovet av att dela dessa uppgifter enligt kapitel V i förordning (EG) nr 223/2009.

(38)

På längre sikt bör samarbetet inom ESS för att mildra gränsöverskridande statistiska kvalitetsproblem, såsom dubbelräkning av personer bosatta i unionen som utnyttjar rätten till fri rörlighet, dra nytta av till exempel gemensamma digitala identifierare som inrättats på unionsnivå genom förordning (EU) nr 910/2014.

(39)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (19) och (EU) 2018/1725 och direktiv 2002/58/EG (20). Inom sina respektive tillämpningsområden ska dessa rättsakter vara tillämpliga på behandling av personuppgifter enligt denna förordning, med beaktande av att personuppgifter som behandlas för statistiska ändamål av allmänt intresse är konfidentiella statistiska uppgifter som omfattas av principen om statistisk konfidentialitet. Sådana uppgifter bör därför endast användas för statistiska ändamål och bör aldrig användas för åtgärder eller beslut som rör en specifik fysisk person. Anonymiserade eller pseudonymiserade uppgifter bör företrädesvis användas för behandling, delning och arkivering av personuppgifter för statistiska ändamål enligt den här förordningen för att garantera de skyddsåtgärder som antagits i enlighet med artikel 89 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 13 i förordning (EU) 2018/1725. Om personuppgifter behandlas enligt förordning (EU) 2016/679 eller (EU) 2018/1725 bör principerna om laglighet, korrekthet, öppenhet och riktighet, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering, lagringsbegränsning, integritet och konfidentialitet tillämpas fullt ut. På samma sätt bör de statistiska principer som anges i artikel 2 i förordning (EG) nr 223/2009 och som utvecklas i riktlinjerna för europeisk statistik tillämpas.

(40)

Europeisk statistik om befolkning och bostäder bör utvecklas för att ta hänsyn till nya uppgiftsbehov till följd av förändrade politiska prioriteringar samt förändringar i den demografiska, migrationsrelaterade, sociala eller ekonomiska situationen i unionen. Kommissionen (Eurostat) bör vid behov genomföra pilot- och genomförbarhetsstudier för att bedöma om de berörda anpassningarna är genomförbara och bör beakta aspekter som kostnader och administrativa bördor för medlemsstaterna och tillgången till lämpliga uppgiftskällor. När kommissionen utarbetar dessa studier bör den säkerställa att studierna är representativa på unionsnivå och återspeglar skillnader mellan medlemsstaterna. Kommissionen bör utvärdera resultaten av dessa studier i samarbete med medlemsstaterna.

(41)

I syfte att ta hänsyn till demografiska, ekonomiska och sociala trender, den tekniska utvecklingen och behovet av att utforma en välriktad politik i god tid bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen i syfte att ändra förteckningen över specifika ämnen som omfattas av europeisk statistik om befolkning och bostäder och att närmare ange den information som medlemsstaterna ska lämna för ytterligare insamling av statistiska uppgifter. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (21). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(42)

Betydelsen av europeisk statistik som en viktig del i evidensbaserat beslutsfattande återspeglas i den planerings- och finansieringsram som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 (22) för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik (programmet för den inre marknaden). Medlemsstaterna bör kunna ansöka om ekonomiskt stöd från programmet för den inre marknaden och från det instrument för tekniskt stöd som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 (23) i enlighet med målen och reglerna för dessa instrument, för att anpassa sina nationella statistiksystem, förbättra metoderna och uppgiftskvaliteten för statistiken samt planera och genomföra all ytterligare insamling av uppgifter enligt den här förordningen.

(43)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU, Euratom) 2024/2509 (24) och (EU, Euratom) nr 883/2013 (25) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (26), (Euratom, EG) nr 2185/96 (27) och (EU) 2017/1939 (28) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner. Dessutom har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Genom förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (29). Enligt förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och, när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939, Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(44)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning när det gäller specificering av krav på data och metadata, tekniska format och förfaranden för tillhandahållande av data och metadata, kvalitetsrapporternas innehåll och struktur, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (30).

(45)

Om genomförandet av denna förordning, eller av de delegerade akter och genomförandeakter som antas enligt denna förordning, skulle kräva betydande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem, bör kommissionen, i vederbörligen motiverade fall och under en begränsad tidsperiod, kunna bevilja den berörda medlemsstaten undantag.

(46)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen systematisk sammanställning av europeisk statistik om befolkning och bostäder, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av konsekvens och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(47)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande den 16 mars 2023 (31).

(48)

ESS-kommittén har rådfrågats.

1.

medborgarskap: den särskilda rättsliga anknytning som finns mellan en person och en stat, som förvärvats vid födseln eller genom naturalisering, antingen genom förklaring, val, giftermål, adoption eller på annat sätt i enlighet med nationell rätt.

2.

stadigvarande bosättning: den plats där en person normalt har sin dygnsvila, bortsett från tillfällig frånvaro för rekreation, semester, besök hos vänner och släktingar, affärer, läkarbehandling eller religiös pilgrimsfärd, förutsatt att den personen

3.

livstecken: information som indikerar att en person faktiskt befinner sig och är stadigvarande bosatt på det relevanta territoriet och som kan erhållas från alla lämpliga källor eller kombinationer av källor, inbegripet digitala spår av den berörda personen.

4.

internationell migration: när en person stadigvarande bosätter sig på en medlemsstats eller ett tredjelands territorium och tidigare har varit stadigvarande bosatt i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland.

5.

invandrare: person som, genom internationell migration under referensperioden, stadigvarande har bosatt sig på den rapporterande medlemsstatens territorium.

6.

utvandrare: person som, genom internationell migration under referensperioden, stadigvarande har bosatt sig utanför det rapporterande landet, och som tidigare har varit stadigvarande bosatt på den rapporterande medlemsstatens territorium.

7.

intern migration: när en person byter stadigvarande bosättningsort inom den rapporterande medlemsstatens territorium.

8.

befolkningsgrupper som är svåra att nå: grupper av personer som hindras eller upplever att de hindras från att vara fullständigt representerade eller identifierade i insamlingen av statistiska uppgifter, antingen på grund av bristande täckning av sådana grupper eller på grund av att det saknas särskilda karakteristikum för att identifiera dem.

9.

bostadsutrymme: tillfällig eller permanent byggnad, skydd eller inkvarteringsplats där en eller flera personer bor, oavsett om bostadsutrymmet är utformat eller avsett för boende.

10.

separat konstruktion: konstruktion med väggar och tak så att en eller flera personer kan bosätta sig där oberoende av andra personer.

11.

oberoende konstruktion: konstruktion som kan nås direkt från en gata, ett trapphus, en passage eller en gång eller från marknivå.

12.

konventionell bostad: strukturellt separat konstruktion och oberoende konstruktion på en fast plats som är avsedd för varaktigt boende, och som på referensdatumet används som stadigvarande bosättning, är obebodd eller används som fritidsbostad eller säsongsbostad.

13.

bostadshus: permanent byggnad som består av en eller flera konventionella bostäder eller som är avsedd för institutionellt boende eller kollektivboende.

14.

hushåll: grupp av två eller flera personer som delar bostadsutrymmen, eller en person som inte ingår i något annat hushåll.

15.

institution: kollektiva bostadsutrymmen för att erbjuda en grupp människor långtidsboende och tjänster som behövs för det dagliga livet.

16.

familj: grupp av två eller flera personer som under större delen av tiden bor i samma hushåll och som är närstående genom föräldraskap eller genom äktenskap, registrerat partnerskap eller samboförhållande.

17.

administrativa register: uppgifter som genereras av en icke-statistisk källa, oftast ett register som innehas av ett offentligt organ, utan att det huvudsakliga syftet är att tillhandahålla statistik.

18.

område: en eller flera datauppsättningar som täcker särskilda ämnen.

19.

ämne: det informationsinnehåll som ska samlas in om de statistiska enheterna, där varje ämne omfattar ett eller flera specifika ämnen.

20.

specifikt ämne: det detaljerade informationsinnehåll som ska samlas in om de statistiska enheter som rör ett ämne, där varje specifikt ämne omfattar en eller flera variabler.

21.

datauppsättning: en eller flera variabler som organiseras i strukturerad form.

22.

folk- och bostadsräkning: de detaljerade datauppsättningar och metadata som vart tionde år ska tillhandahållas enligt denna förordning.

23.

statistisk enhet: ett element i en population av enheter, nämligen personer, föremål eller händelser om vilka uppgifter samlas in och statistik sammanställs.

24.

variabel: ett karakteristikum för en statistisk enhet som kan anta fler än ett värde i en uppsättning värden.

25.

uppdelning: en i förväg definierad diskret, uttömmande och ömsesidigt uteslutande uppsättning värden som kan hänföras till en variabel som karakteriserar statistiska enheter.

26.

nationell nivå: en nivå som rör en medlemsstats territorium.

27.

regional nivå eller Nuts 3: Nuts 3nivån enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

28.

lokal nivå eller LAU: nivån för lokal administrativ enhet enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

29.

rutnätsnivå: statistiskt rutnät som upprätthålls och offentliggörs enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

30.

ram: varje förteckning, material eller anordning som avgränsar och identifierar element i målpopulationen och som, beroende på användningen, ger tillgång till eller tillhandahåller ytterligare karakteristikum av aspekterna.

31.

referensdatum: den tidpunkt som statistiken avser.

32.

referensperiod: det tidsintervall som statistiken om händelser avser.

33.

referenstid: antingen ett referensdatum eller en referensperiod, beroende på om statistiken avser händelser eller andra statistiska enheter.

34.

metadata: information som behövs för att man ska kunna använda och tolka statistik och som beskriver datauppsättningar på ett strukturerat sätt.

35.

förhandskontrollerade datauppsättningar: datauppsättningar som kontrollerats av medlemsstaterna på grundval av gemensamma valideringsregler.

a)

Personer.

b)

Demografiska händelser.

c)

Familjer.

d)

Hushåll.

e)

Bostadshus.

f)

Bostadsutrymmen inklusive institutioner.

g)

Konventionella bostäder.

1.

Titeln ska ersättas med följande:

”Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om europeisk statistik över asyl och administrativa och juridiska förfaranden avseende immigrationslagstiftning och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare”.

2.

I artikel 1 ska leden a och b utgå.

3.

Artikel 2.1 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 3 ska utgå.

5.

Följande artikel ska införas:

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (EUT L 257, 28.8.2014, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/910/oj)."

(*3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1724/oj)."

(*4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF (EUT L 135, 22.5.2019, s. 27, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/817/oj)."

(*5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816 (EUT L 135, 22.5.2019, s. 85, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/818/oj).” "

6.

Följande artikel ska införas: