EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.3.2024
COM(2024) 142 final
2024/0076(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om partiellt upphävande av tillämpningen av energistadgefördraget mellan unionen och alla rättsliga enheter som ägs eller kontrolleras av personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Ryska federationen och personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Republiken Belarus och varje investering i den mening som avses i energistadgefördraget som är en investering som görs av en investerare från Ryska federationen och Republiken Belarus
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser beslutet att partiellt upphäva tillämpningen av energistadgefördraget mellan EU och varje rättslig enhet som ägs eller kontrolleras av personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Ryska federationen och personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Republiken Belarus och som inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande partens område där enheterna är organiserade, samt varje investering i den mening som avses i energistadgefördraget som är en investering som görs av en investerare från Ryska federationen eller Republiken Belarus.
2.Bakgrund till förslaget
Energistadgefördraget är ett multilateralt handels- och investeringsavtal som är tillämpligt på energisektorn. Det undertecknades 1994 och trädde i kraft 1998. Energistadgefördraget innehåller bestämmelser om skydd för investeringar, handel med och transitering av energimaterial och energiprodukter samt tvistlösningsmekanismer. I energistadgefördraget fastställs också en ram för samarbete på energiområdet mellan de fördragsslutande parterna. EU är part i energistadgefördraget tillsammans med Euratom, ett antal medlemsstater samt Japan, Schweiz, Turkiet och de flesta länderna på västra Balkan och i f.d. Sovjetunionen, med undantag av Ryssland och Belarus.
I enlighet med artikel 17.1 i energistadgefördraget förbehåller sig varje fördragsslutande part rätten att neka förmåner enligt del III i energistadgefördraget till en juridisk enhet, om en person som är i medborgare i eller som är fast bosatt i en tredje stat äger eller kontrollerar enheten och om enheten i fråga inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande partens område där enheten är organiserad. Dessutom förbehåller sig varje fördragsslutande part, i enlighet med artikel 17.2 b i fördraget, rätten att neka förmåner enligt del III i energistadgefördraget till en investering, om den nekande fördragsslutande parten finner att investeringen tillhör en investerare i en tredje stat i förhållande till vilken den nekande parten vidtar eller upprätthåller åtgärder som i) förbjuder transaktioner med investerare från den staten, eller ii) skulle brytas eller kringgås om förmånerna enligt denna del III i energistadgefördraget gavs till den statens investerare eller investeringar.
Sedan mars 2014 har EU successivt infört sanktioner mot Ryska federationen, inledningsvis som en reaktion på den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och den avsiktliga destabiliseringen av Ukraina. Den 23 februari 2022 utvidgade EU sanktionerna som svar på Rysslands erkännande av de icke-regeringskontrollerade ukrainska områdena Donetsk och Luhansk och beslutet att skicka in ryska väpnade styrkor i områdena. Sedan den 24 februari 2022 har EU, som svar på Rysslands militära angrepp mot Ukraina, utvidgat sanktionerna avsevärt. EU har fört upp ett stort antal personer och organisationer på sanktionslistan och vidtagit åtgärder som saknar motstycke i syfte att försvaga Rysslands ekonomiska bas, frånta landet viktig teknik och kritiska marknader och markant minska dess förmåga att föra krig.
Samtidigt har EU:s sanktioner utvidgats mot Republiken Belarus som svar på landets inblandning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Sanktionerna utvidgades utöver de sanktioner mot Republiken Belarus som redan var i kraft. Detta sanktionssystem består av en rad finansiella, ekonomiska och handelsmässiga åtgärder.
Varken Ryska federationen eller Republiken Belarus är fördragsslutande part i energistadgefördraget. Investerare från dessa länder skulle dock kunna använda bolag som är etablerade på en fördragsslutande parts territorium för att hävda att Europeiska unionen eller dess medlemsstater har agerat i strid med energistadgefördragets investeringsskyddsskyldigheter och därmed inleda förfaranden för tvistlösning mellan investerare och stat mot EU eller dess medlemsstater.
Unionens och dess medlemsstaters åtgärder är förenliga med energistadgefördraget och andra relevanta avtal, och eventuella anspråk avseende sådana åtgärder är under alla omständigheter uteslutna enligt tillämpliga instrument och allmän folkrätt. Trots detta är det lämpligt att vidta kompletterande förfarandeåtgärder för att undvika att tvistlösningsförfaranden inleds mellan investerarstaterna och unionen eller dess medlemsstater enligt energistadgefördraget.
3.Föreslagna åtgärder
I enlighet med artikel 17 i energistadgefördraget får de fördragsslutande parterna neka förmånerna med bestämmelserna om investeringsskydd i energistadgefördraget till investerare från icke-fördragsslutande parter som försöker missbruka energistadgefördraget genom att väcka talan om investeringar genom skalbolag eller avseende åtgärder som rör sanktioner (nekande av förmåner).
Det är lämpligt att åberopa artikel 17.1 i energistadgefördraget och neka förmånerna i del III i energistadgefördraget till varje rättslig enhet som ägs eller kontrolleras av personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Ryska federationen eller personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Republiken Belarus och som inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande partens område där enheten är organiserad. På samma sätt är det lämpligt att neka dessa förmåner till varje investering i den mening som avses i energistadgefördraget som är en investering som tillhör en investerare från Ryska federationen eller från Republiken Belarus under de omständigheter som anges i artikel 17.2 b i energistadgefördraget.
Nekandet av förmåner enligt artikel 17 innebär ett partiellt upphävande av energistadgefördraget och bör genomföras av kommissionen genom att en offentlig förklaring utfärdas på EU:s och alla medlemsstaters vägnar som är fördragsslutande parter i energistadgefördraget.
4.Rättslig grund
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om tillfälligt upphävande av tillämpningen av ett avtal”. Det faktum att artikel 17 i energistadgefördraget åberopas innebär att energistadgefördraget till viss del tillfälligt upphör att gälla, närmare bestämt del III om främjande och skydd av investeringar, för investerare från Ryska federationen och Republiken Belarus. Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
Huvudsyftet är att upphäva energistadgefördragets regler om främjande och skydd av investeringar som görs av investerare från Ryska federationen och Republiken Belarus. Den materiella rättsliga grunden för förslaget till beslut är därför artikel 207 i EUF-fördraget.
Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör därför vara artikel 207 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Då förklaringen enligt artikel 17 i energistadgefördraget kommer att upphäva tillämpningen av energistadgefördraget för EU och alla medlemsstater som är fördragsslutande parter i energistadgefördraget, är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
2024/0076 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om partiellt upphävande av tillämpningen av energistadgefördraget mellan unionen och alla rättsliga enheter som ägs eller kontrolleras av personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Ryska federationen och personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Republiken Belarus och varje investering i den mening som avses i energistadgefördraget som är en investering som görs av en investerare från Ryska federationen och Republiken Belarus
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Energistadgefördraget ingicks av unionen genom rådets och kommissionens beslut 98/181/EG, EKSG, Euratom av den 23 september 1997 om Europeiska gemenskapernas ingående av energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter (EGT L 69, 9.3.1998, s. 1) och trädde i kraft den 16 april 1998.
(2)I enlighet med artikel 17.1 i energistadgefördraget förbehåller sig varje fördragsslutande part rätten att neka förmåner enligt del III i avtalet till en juridisk enhet, om personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i en tredje stat äger eller kontrollerar enheten och om enheten i fråga inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande partens område där enheten är organiserad.
(3)I enlighet med artikel 17.2 b i energistadgefördraget förbehåller sig varje fördragsslutande part rätten att neka förmåner enligt del III i avtalet till en investering, om den nekande fördragsslutande parten finner att investeringen tillhör en investerare i en tredje stat i förhållande till vilken den nekande parten vidtar eller upprätthåller åtgärder, som i) förbjuder transaktioner med investerare från den staten, eller ii) skulle brytas eller kringgås om förmånerna enligt denna del gavs till den statens investerare eller investeringar.
(4)Unionen har successivt infört restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryska federationen, inledningsvis som en reaktion på den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och den avsiktliga destabiliseringen av Ukraina. Unionen utvidgade sanktionerna som svar på Rysslands erkännande av de icke-regeringskontrollerade ukrainska områdena Donetsk och Luhansk och beslutet att skicka in ryska väpnade styrkor i områdena. Som svar på Rysslands militära angrepp mot Ukraina har unionen utvidgat sanktionerna avsevärt.
(5)Samtidigt har unionens sanktioner utvidgats mot Republiken Belarus som svar på landets deltagande i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
(6)Varken Ryska federationen eller Republiken Belarus är fördragsslutande part i avtalet. Investerare från dessa länder skulle dock kunna försöka använda bolag som är etablerade på territoriet för en fördragsslutande part i avtalet för att hävda att Europeiska unionen eller dess medlemsstater har agerat i strid med energistadgefördragets investeringsskyddsskyldigheter och därmed inleda förfaranden för tvistlösning mellan investerare och stat mot unionen eller dess medlemsstater.
(7)Unionens och dess medlemsstaters åtgärder är förenliga med energistadgefördraget och andra relevanta avtal, och eventuella anspråk avseende sådana åtgärder är under alla omständigheter uteslutna enligt tillämpliga instrument och allmän folkrätt. Trots detta är det lämpligt att vidta kompletterande förfarandeåtgärder för att undvika att tvistlösningsförfaranden inleds mellan investerarstaterna och unionen eller dess medlemsstater enligt energistadgefördraget.
(8)Enligt artikel 17 i avtalet får de fördragsslutande parterna neka förmåner i form av investeringsskydd för investerare från icke-avtalsslutande parter som försöker missbruka avtalet genom att väcka talan om investeringar i de aktuella situationerna (nekande av förmåner).
(9)Det är lämpligt att åberopa artikel 17.1 i avtalet avseende varje rättslig enhet som ägs eller kontrolleras av personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Ryska federationen eller personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Republiken Belarus och som inte bedriver någon betydande affärsverksamhet i den del av den fördragsslutande partens område där enheten är organiserad. På samma sätt är det lämpligt att åberopa artikel 17.2 b avseende varje investering i den mening som avses i avtalet som är en investering som tillhör en investerare från Ryska federationen eller från Republiken Belarus under de omständigheter som anges i den bestämmelsen.
(10)Nekandet av förmåner enligt artikel 17 i avtalet innebär ett partiellt upphävande av avtalet och bör genomföras av kommissionen genom att förklaringen i bilagan utfärdas på unionens och alla medlemsstaters vägnar som är fördragsslutande parter i avtalet.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Europeiska unionen ska, i enlighet med artikel 17.1 i energistadgefördraget, neka förmåner enligt del III i det avtalet till rättsliga enheter som ägs eller kontrolleras av personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Ryska federationen eller personer som har medborgarskap eller är fast bosatta i Republiken Belarus och som inte har någon betydande affärsverksamhet i det område som tillhör den fördragsslutande part där enheterna är organiserade.
2.Europeiska unionen ska, i enlighet med artikel 17.2 b i energistadgefördraget, neka förmåner enligt del III i det avtalet till varje investering som tillhör en investerare från Ryska federationen eller från Republiken Belarus under de omständigheter som anges i den bestämmelsen.
Artikel 2
Kommissionen ska ge verkan åt detta beslut genom att utfärda förklaringen i bilagan.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till kommissionen.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
