EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.7.2024

COM(2024) 318 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

35:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning – 2023

{SWD(2024) 187 final} - {SWD(2024) 188 final} - {SWD(2024) 189 final} - {SWD(2024) 190 final} - {SWD(2024) 191 final} - {SWD(2024) 192 final} - {SWD(2024) 193 final}

Innehållsförteckning

1.Inledning

1.1.EU:s ekonomiska intressen och hur de skyddas

1.2.Uppgiftskällor

2.De viktigaste åtgärderna på EU-nivå

2.1.Omarbetning av budgetförordningen

2.2.Genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens

2.3.Direktivet om skydd av visselblåsare – läget för införlivandet

2.4.Översyn av den handlingsplan som åtföljer kommissionens strategi mot bedrägerier

2.5.EU:s paket mot korruption

2.5.1.Direktiv om bekämpande av korruption genom straffrättsliga bestämmelser

2.5.2.Meddelande om kampen mot korruption

2.5.3.Utvidgning av tillämpningsområdet för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens sanktionsverktyg till att omfatta allvarliga korruptionshandlingar

2.6.EU-programmet för bedrägeribekämpning

2.7.Europaparlamentets resolution om PIF-rapporten för 2022

2.8.Bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering

3.Medlemsstaternas åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen

3.1.Nationella strategier för bedrägeribekämpning

3.2.Åtgärder för bedrägeribekämpning på nationell nivå

3.3.Genomförande av kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna 2022

3.3.1.Förbättra upptäckt, rapportering och uppföljning av misstänkt bedrägeri

3.3.2.Digitaliseringen av bedrägeribekämpningen på medlemsstatsnivå

3.3.3.Stärka styrningen av bedrägeribekämpningen i medlemsstaterna

4.Bekämpning av oriktigheter, bedrägerier, korruption och intressekonflikter som skadar EU:s budget

4.1.Allmän översikt

4.1.1.Olafs utredningar

4.1.2.Eppos utredningar

4.2.Inkomster – traditionella egna medel

4.3.Utgifter

4.3.1.Jordbruk

4.3.2.Sammanhållningspolitiken

4.3.3.Andra budgetområden

4.4.Organiserad brottslighet, korruption och intressekonflikter

5.Slutsatser och rekommendationer

5.1.Kunskap om bedrägeribekämpning byggd på fullständiga, tillförlitliga och aktuella uppgifter

5.2.Bättre verktyg: öka takten i digitaliseringen av bedrägeribekämpningen

5.3.Utveckla styrningen av bedrägeribekämpningsarkitekturen

SAMMANFATTNING

I enlighet med skyldigheten i artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) lämnar kommissionen varje år, i samarbete med EU:s medlemsstater, en rapport (rapporten om skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen, PIF-rapporten) till Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som vidtagits för att genomföra artikeln. På grundval av rapporten antar Europaparlamentet sitt årliga resolutionsförslag om skyddet av EU:s ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning.

I PIF-rapporten för 2023 framhålls åtgärder på EU-nivå och nationell nivå som syftar till att stärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

I slutet av 2023 nåddes en politisk överenskommelse om den föreslagna omarbetningen av budgetförordningen i syfte att stärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Genom den överenskomna texten utvidgas tillämpningsområdet för systemet för tidig upptäckt och uteslutning till att omfatta delad förvaltning. Texten lägger också den rättsliga grunden för ett moderniserat verktyg för datautvinning och riskbedömning som ska bygga på det befintliga verktyget Arachne.

I takt med att utgifterna för genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna ökar trappar kommissionen upp sin revisionsverksamhet avseende utgifternas korrekthet och laglighet samt skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Översynen av de nationella planerna har också gett tillfälle att ompröva lämpligheten och robustheten hos medlemsstaternas kontrollsystem och vid behov inkludera ytterligare krav.

Kommissionen har antagit ett paket med åtgärder mot korruption, inklusive ett förslag till direktiv om bekämpande av korruption. Det ambitiösa förslaget syftar till att intensifiera förebyggandet av korruption i alla medlemsstater, harmonisera korruptionsbrott och påföljder och se till att brottsbekämpande myndigheter och åklagarmyndigheter har de verktyg de behöver för att bekämpa korruption.

Eftersom den handlingsplan från 2019 som åtföljde kommissionens strategi för bedrägeribekämpning hade genomförts fullt ut antog kommissionen 2023 en ny handlingsplan med fokus på sju teman, bland annat digitalisering av bedrägeribekämpningen.

Under det tredje året för genomförande av EU:s program för bedrägeribekämpning finansierade programmet initiativ för att stärka kampen mot bedrägerier och stödja underhåll och utveckling av it-verktyg i hela EU. Dessa system används till stöd för tulladministration och rapportering av oriktigheter.

År 2023 uppgav 21 av 27 medlemsstater att de har en strategi för bedrägeribekämpning för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Valet av metod varierade kraftigt mellan de 21 medlemsstaterna, där tio länder hade antagit en nationell strategi för bedrägeribekämpning medan övriga förlitade sig på andra typer av strategier (sektoriella, regionala, programrelaterade).

Medlemsstaterna följer också kommissionens rekommendationer om att förbättra styrningen av bedrägeribekämpningen och se till att digitaliseringen av bedrägeribekämpningen förblir en prioriterad punkt på dagordningen. Det faktum att allt fler åtgärder vidtas på nationell nivå vittnar också om den uppmärksamhet som ägnas denna avgörande aspekt.

De viktigaste indikatorerna för upptäckta bedrägerier och oriktigheter ligger fortsatt i linje med tidigare års resultat. Detsamma gäller de största problem som identifierats, till exempel när det gäller uppföljningen av misstänkta bedrägerier. Kommissionen upprepar därför rekommendationerna i PIF-rapporten för 2022. Detta kommer också att säkerställa en kontinuerlig övervakning av de åtgärder som vidtas för att förbättra styrningen av bedrägeribekämpningen, digitaliseringen av bedrägeribekämpningen och förbättringarna i samband med upptäckt, rapportering och uppföljning av misstänkt bedrägeri.

FÖRKORTNINGAR

1.Inledning

1.1.EU:s ekonomiska intressen och hur de skyddas

EU:s budget för 2023 uppgår till 186,6 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 168,6 miljarder euro i betalningsbemyndiganden. Detta innebär att åtagandena ökade med +1,1 % och betalningarna med +1 % i förhållande till budgeten för 2022. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 uppgår till 1 074,3 miljarder euro. Ytterligare resurser kommer från NextGeneration EU, EU:s paket för ekonomisk återhämtning efter covid-19. Paketet omfattar bestämmelser om 750 miljarder euro som ska användas mellan 2021 och 2026.

Med hjälp av dessa resurser finansierar EU sin politik och främjar sina mål och värden.

Medlemsstaterna förvaltar större delen av EU:s utgifter och uppbär moms och traditionella egna medel (huvudsakligen tullar).

EU och dess medlemsstater ska i enlighet med artikel 325 i EUF-fördraget bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen 1 . I enlighet med artikel 325.5 i EUF-fördraget ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra denna artikel. Genom denna rapport, även känd som PIF-rapporten, fullgörs denna skyldighet för 2023. Rapporten åtföljs av sju arbetsdokument 2 .

I avsnitt 2 i rapporten ligger fokus på åtgärder på EU-nivå, medan avsnitt 3 handlar om vilka åtgärder som har vidtagits på nationell nivå. I avsnitt 4 presenteras uppgifter och de viktigaste analytiska slutsatserna om kampen mot bedrägerier, korruption, intressekonflikter och andra oriktigheter som påverkar EU:s budget. Avsnitt 5 innehåller slutsatser och rekommendationer.

1.2.Uppgiftskällor

Avsnitt 3 i denna rapport bygger på information som lämnats av medlemsstaterna via särskilda frågeformulär. Avsnitt 4 baseras på oriktigheter som upptäckts och rapporterats av medlemsstaterna  3 (avsnitt 4.2 och 4.3) och av de länder som mottar föranslutningsstöd 4 (avsnitt 4.4) samt på betalningskrav som hämtats från kommissionens redovisningssystem ABAC (direkt förvaltning, avsnitt 4.4).

I sektorsspecifika förordningar om traditionella egna medel, fonder med delad förvaltning och instrument inför anslutning anges de villkor enligt vilka medlemsstaterna och de länder som mottar föranslutningsstöd ska rapportera oriktigheter som upptäcks inom dessa områden. Rapporteringen av oriktigheter omfattas av vissa begränsningar 5 .

I denna rapport används två huvudkategorier för fall som rapporterats av medlemsstaterna och de stödmottagande länderna: oriktigheter med misstanke om bedrägeri 6 och oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 7 .

I avsnitt 4.1.1 sammanfattas 2023 års viktigaste resultat av Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings administrativa utredningar, hämtade från dess årsrapport. Olafs årsrapport för 2023 8 omfattar i synnerhet alla utredningar som avslutats under rapporteringsåret.

I avsnitt 4.1.2 sammanfattas 2023 års viktigaste resultat av europeiska åklagarmyndighetens (Eppos) rättsliga utredningar, hämtade från dess årsrapport. I Eppos årsrapport för 2023 9 presenteras bland annat statistik om de utredningar som inletts under rapporteringsåret 10 samt om alla utredningar som pågår vid rapporteringsårets utgång 11 .

Det finns vissa betydande underliggande skillnader mellan uppgiftskällorna vad gäller karaktär, omfattning, budgetområden som omfattas och tidsindelning 12 .

PIF-rapporten fokuserar till största delen på ett år i taget, och presenterar de oriktigheter som rapporterats under rapporteringsåret samt de belopp som beräknats och rapporterats av medlemsstaterna som de ekonomiska konsekvenserna av de oriktigheter som upptäckts 13 .

I följande tabell sammanfattas de viktigaste skillnaderna mellan de tre huvudsakliga uppgiftskällorna.

Figur 1: Likheter och skillnader mellan de uppgiftskällor som används i denna rapport

2.De viktigaste åtgärderna på EU-nivå

Detta avsnitt är inriktat på utvecklingen när det gäller viktiga politiska initiativ och lagstiftningsinitiativ på EU-nivå för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Det är inte någon uttömmande lista.

2.1.Omarbetning av budgetförordningen

Skyddet av EU:s ekonomiska intressen har stärkts genom den politiska överenskommelsen om en omarbetning av budgetförordningen av den 7 december 2023. Ändringarna i systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes) och införandet av den rättsliga grunden för ett verktyg för riskbedömning och datautvinning, liksom ändringarna i systemet för öppenhet, syftar till att förbättra arbetet för förebyggande och upptäckt av bedrägerier och bedrägeribekämpningen

För det första kom medlagstiftarna, när det gäller Edes, överens om att utvidga systemets tillämpningsområde avseende de allvarligaste brotten (t.ex. bedrägeri, korruption, penningtvätt) till att omfatta fonder med delad förvaltning och medel som betalats ut inom ramen för direkt förvaltning med medlemsstaterna. Ändringen kommer att gälla för program som antas eller finansieras från och med den 1 januari 2028. Dessutom kommer den nya budgetförordningen att medföra fler förbättringar av systemet, inklusive i) möjligheten att utesluta verkliga huvudmän och anknutna enheter till en primär utesluten enhet, ii) nya skäl för uteslutning (t.ex. vägran att samarbeta i utredningar, kontroller eller revisioner som utförs av EU:s utredningsorgan) och iii) införandet av ett påskyndat förfarande inför Edes-panelen.

I och med omarbetningen av budgetförordningen infördes också en rättslig grund för ett moderniserat verktyg för datautvinning och riskbedömning som ska bygga på det befintliga verktyget Arachne. Det nuvarande verktyget används av kommissionen och ett antal medlemsstater på frivillig basis inom delad förvaltning och för faciliteten för återhämtning och resiliens. Det moderniserade verktyget för datautvinning och riskbedömning kommer att användas inom alla förvaltningsmetoder. Alla medlemsstater kommer att vara skyldiga bidra med uppgifter till verktyget från och med nästa fleråriga budgetram. Kommissionen måste senast 2027 bedöma det reviderade verktygets mognad när det gäller interoperabilitet med andra it-system och databaser (undvikande av dubbelrapportering), riskindikatorer anpassade efter användarnas behov, AI för analys och tolkning av uppgifter samt dataskydd. Med den bedömningen som underlag kan medlagstiftarna återuppta diskussionen om möjligheten att göra användningen av verktyget obligatorisk.

För att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och för alla enheter som genomför EU:s budget infördes genom omarbetningen av budgetförordningen också ett inslag av interoperabilitet, och de kategorier av uppgifter som ska överföras från verktyget för datautvinning och riskbedömning till kommissionens system för finansiell öppenhet harmoniserades.

2.2.Genomförande av de nationella planerna för återhämtning och resiliens

Under 2023 prioriterade kommissionen, vid sidan av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, en översyn av de 27 nationella planerna för återhämtning och resiliens med anledning av de förändrade omständigheterna till följd av de störningar på energimarknaden som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Med införandet av REPowerEU-kapitel i planerna för återhämtning och resiliens vill EU snabbt minska sitt beroende av ryska fossila bränslen genom att påskynda omställningen till ren energi.

År 2023 gjorde kommissionen 22 utbetalningar till medlemsstaterna, motsvarande totalt 74,4 miljarder euro (28,7 miljarder euro i lån). Därmed uppgår de totala utbetalningarna till 220,5 miljarder euro i slutet av 2023, varav 141,6 miljarder euro utgörs av bidrag (40 % av det totala anslaget till faciliteten för återhämtning och resiliens på 357 miljarder euro) och 78,9 miljarder euro av lån (27 % av det totala anslaget till faciliteten för återhämtning och resiliens på 291 miljarder euro).

Sedan faciliteten för återhämtning och resiliens trädde i kraft har kommissionen skapat en robust ram för revision och kontroll som bygger på två pelare. Den första pelaren säkerställer att utgifterna är korrekta och lagliga. Den andra pelaren rör skyddet av EU:s ekonomiska intressen (PFIU-revisioner). Enligt artikel 22.1 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens är det i första hand medlemsstaternas ansvar att skydda EU:s ekonomiska intressen och säkerställa att användningen av medel i samband med åtgärder som stöds av faciliteten är förenlig med tillämplig EU-rätt och nationell rätt. Kommissionen bör få tillräckliga försäkringar från medlemsstaterna om detta.

Med stöd av resultat och rekommendationer från kommissionens revisorer (inklusive tjänsten för internrevision), Europeiska revisionsrätten och Europaparlamentet stärkte kommissionen sin ram för revision och kontroll genom att kontrollera hur medlemsstaternas kontrollsystem säkerställer efterlevnad av EU:s regler och nationella regler. Översynerna av planerna för återhämtning och resiliens har också gett tillfälle att ompröva lämpligheten och robustheten i medlemsstaternas kontrollsystem och vid behov införa ytterligare krav i planerna i form av nya delmål för revision och kontroll. Utbetalning av EU-medel kan endast godkännas om dessa delmål uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

Under 2023 genomförde kommissionen 13 PFIU-systemrevisioner 14 . De omfattade 12 samordningsorgan och 58 genomförandeorgan, såsom ministerier eller byråer. Vid utgången av 2023 hade alla medlemsstater reviderats minst en gång.

På grundval av det systemrevisionsarbete som utfördes 2023 har medlemsstaterna börjat genomföra de nödvändiga förbättringarna till följd av revisionsresultaten i de granskade genomförandeorganen men även i andra relevanta organ.

Under 2023 informerade kommissionen Olaf om 15 fall av potentiellt bedrägeri.

2.3.Direktivet om skydd av visselblåsare – läget för införlivandet 15

Vid utgången av 2023 hade 24 medlemsstater 16 antagit nationell lagstiftning för att införliva direktivet och förklarat att deras införlivande var fullständigt.

Kommissionen offentliggjorde i juli 2024 en rapport där de nationella åtgärdernas överensstämmelse med direktivet, dvs. huruvida direktivets bestämmelser har införlivats på ett fullständigt och korrekt sätt, utvärderas. Dessutom understryks de huvudsakliga brister som konstaterats.

2.4.Översyn av den handlingsplan som åtföljer kommissionens strategi mot bedrägerier

Kommissionens nuvarande strategi för bedrägeribekämpning, som antogs 2019, syftar till att ytterligare förbättra förebyggande, upptäckt och sanktionering av bedrägerier och utgör en ram för kommissionens pågående insatser för att minska bedrägerierna mot EU:s budget. Eftersom genomförandet av den handlingsplan som åtföljde strategin slutfördes under 2022 antog kommissionen en ny handlingsplan i juli 2023 20 .

Den nya handlingsplanen omfattar 44 åtgärder inom sju teman som omfattar de områden som kommissionen prioriterar i kampen mot bedrägerier. Planens första tema är digitalisering, och en fjärdedel av åtgärderna är inriktade på att förbättra kommissionens och medlemsstaternas användning av it-verktyg för bedrägeribekämpning, till exempel Arachne, Edes och systemet för hantering av oriktigheter. I planen föreskrivs också ökat samarbete inom kommissionen, med viktiga externa partner och med det civila samhället för att skydda EU:s medel. Andra teman är faciliteten för återhämtning och resiliens, tullbedrägerier och ett ytterligare stärkande av etiken och bedrägeribekämpningskulturen inom kommissionen.

Genomförandet av handlingsplanen pågår 21 .

2.5.EU:s paket mot korruption

2.5.1.Direktiv om bekämpande av korruption genom straffrättsliga bestämmelser

I sitt tal om tillståndet i unionen 2022 meddelade kommissionens ordförande att kommissionen kommer att uppdatera sin rättsliga ram för bekämpning av korruption genom att ”höja standarderna när det gäller brott som olagligt berikande, handel med inflytande och maktmissbruk, utöver de mer kända brotten, till exempel mutor”. För att uppfylla detta åtagande antog kommissionen ett paket med åtgärder mot korruption i maj 2023, inklusive ett förslag till direktiv om bekämpande av korruption 22 . Det ambitiösa förslaget syftar till att intensifiera förebyggandet av korruption i alla medlemsstater, harmonisera korruptionsbrott och påföljder och se till att brottsbekämpande myndigheter och åklagarmyndigheter har de verktyg de behöver för att bekämpa korruption.

2.5.2.Meddelande om kampen mot korruption

I ett gemensamt meddelande 23 sammanförde kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik befintligt arbete och utvecklade nya inriktningar och verktyg för att förebygga och bekämpa korruption både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, samtidigt som man bidrog till ett tydligt engagemang för att bekämpa korruption på global nivå. Ett EU-nätverk mot korruption inrättades, där brottsbekämpande myndigheter, offentliga myndigheter, yrkesaktörer, det civila samhället och andra berörda parter sammanförs. Nätverket ska fungera som en katalysator för korruptionsförebyggande i hela EU, skapa synergier för samarbete och utveckla bästa praxis och praktisk vägledning på områden av gemensamt intresse. Ett första möte hölls i september 2023 24 . Olaf, Eurojust, Europol och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) ingår alla i nätverket. En av nätverkets huvuduppgifter kommer att vara att hjälpa kommissionen att identifiera gemensamma områden med hög risk för korruption i EU. Resultatet kommer att bli en av byggstenarna i en framtida EU-strategi för korruptionsbekämpning.

Inom EU:s institutioner råder nolltolerans mot korruption. I meddelandet beskrivs de regler om etik, integritet och öppenhet som finns för att förhindra korruption inom institutionerna.

2.5.3.Utvidgning av tillämpningsområdet för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens sanktionsverktyg till att omfatta allvarliga korruptionshandlingar

EU:s sanktioner bidrar till viktiga mål för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, såsom att bevara freden, stärka den internationella säkerheten och konsolidera och stödja demokrati, internationell rätt och mänskliga rättigheter. Förslaget ger EU möjlighet att ingripa mot allvarliga korruptionshandlingar världen över, oavsett var de begås. Det kommer att komplettera och stärka EU:s interna och externa instrument mot korruption och visa att EU är fast beslutet att använda alla verktyg, inklusive sanktioner, för att bekämpa korruptionen.

2.6.EU-programmet för bedrägeribekämpning

EU-programmet för bedrägeribekämpning, med en budget på 181 miljoner euro för 2021–2027, ger ekonomiskt stöd till i) medlemsstaternas skydd av EU:s ekonomiska intressen, ii) organisation av ömsesidigt administrativt bistånd och samarbete i tull- och jordbruksfrågor (Anti-Fraud Information System, Afis) och iii) utveckling och underhåll av systemet för hantering av oriktigheter, för medlemsstaternas rapportering av oriktigheter.

I finansieringsbeslutet för 2023 tilldelades Herkulesdelen 16,1 miljoner euro, Afis-delen 8,4 miljoner euro och den del som rör systemet för hantering av oriktigheter cirka 1 miljon euro. De tillgängliga medlen användes framgångsrikt under 2023 med hjälp av de olika tillgängliga finansieringsinstrumenten.

Under 2023 mottog Olaf sin första begäran om associering från ett land utanför EU, Ukraina, med avseende på UAFP. Ett associeringsavtal om Ukrainas deltagande i programmet har förhandlats fram mellan kommissionen (företrädd av Olaf) och de behöriga myndigheterna i Ukraina (antaget i mars 2024).

Olaf inledde under 2023 en interimsutvärdering av programmet, vilken ska slutföras i slutet av 2024. Den genomförs med stöd av en extern uppdragstagare, som utför en oberoende utvärderingsstudie. Resultaten bör ge värdefulla insikter om programmets effektivitet, ändamålsenlighet och relevans samt indikera områden som kan förbättras inför den återstående programperioden.

2.7.Europaparlamentets resolution om PIF-rapporten för 2022

Den 18 januari 2024 antog Europaparlamentet sin resolution om skydd av EU:s ekonomiska intressen för 2022 25 .

Parlamentet välkomnade de åtgärder som kommissionen vidtog 2022 för att förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen, men efterlyste ytterligare vaksamhet och kompletterande åtgärder på detta område. Resolutionen gör gällande att digitaliseringen gett ny kraft åt arbetet med att förebygga och upptäcka bedrägerier och förenklat och de administrativa förfarandena, samt att digitaliseringen måste vara ett centralt inslag i varje strategi för bedrägeribekämpning, inklusive de nationella strategierna.

Parlamentet framhåller i resolutionen att Edes har stor potential för flaggning av personer och företag som missbrukar EU-medel och kräver att systemet utvidgas till att omfatta alla typer av budgetförvaltning, särskilt delad förvaltning.

Parlamentet uppmanade kommissionen att förbättra andelen felaktigt använda medel som återkrävs av kommissionen och stärka sin kontroll över användningen av medel inom ramen för NextGenerationEU. Man uttryckte dessutom uppfattningen att medlen inom Europa i världen: instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete till stöd för länder utanför EU samt de resurser som anslagits för EU:s svar på kriget i Ukraina inte övervakas och kontrolleras på lämpligt sätt.

Vidare rekommenderade parlamentet att budgetstödet till tredjeländer, inklusive kandidatländer, där myndigheterna uppenbart underlåter att vidta konkreta åtgärder mot utbredd korruption skulle ställas in, samtidigt som den civila befolkningen skulle säkerställas stöd via andra kanaler.

2.8.Bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering

Bedrägerier mot EU:s budget kan också utgöra förbrott till penningtvätt, finansiering av terrorism och andra brott. EU:s rättsliga ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 27 är därför högst relevant i detta sammanhang, även om den inte har någon direkt koppling till skyddet av EU:s budget. I och med antagandet nyligen av det ambitiösa lagstiftningspaketet 28 fortsätter kommissionen att förbättra genomförandet av den politiska ramen för bekämpning av penningtvätt och strävar efter att upprätta ett gott samarbete och informationsutbyte med den kommande myndigheten för bekämpning av penningtvätt (Amla) 29 . Amla förväntas inleda sin verksamhet i mitten av 2025.

3.Medlemsstaternas åtgärder för att skydda EU:s ekonomiska intressen

3.1.Nationella strategier för bedrägeribekämpning

År 2023 uppgav 21 av 27 medlemsstater att de har en strategi för bedrägeribekämpning för att skydda EU:s ekonomiska intressen 30 . De andra 21 medlemsstaternas strategier varierade kraftigt.

Tio medlemsstater uppgav att de har en nationell strategi som omfattar alla utgiftssektorer 31 . De ombads inte uppge detaljer om andra strategier för bedrägeribekämpning med ett mer begränsat tillämpningsområde.

Figur 2: Översikt över nationella strategier för bedrägeribekämpning som omfattar alla utgiftssektorer

När det gäller frågan om ett eventuellt utarbetande av en nationell strategi för bedrägeribekämpning befinner sig tre 32 av de 17 medlemsstater som inte har en strategi som omfattar alla utgiftssektorer i det inledande skedet av att anta en sådan, dvs. en rättslig ram håller på att upprättas. En medlemsstat 33 befinner sig i det förberedande skedet, dvs. en läges- och riskbedömning håller på att genomföras, medan fyra medlemsstater 34 uppgav att de varken hade någon nationell strategi eller något pågående förfarande för att anta en sådan. De återstående nio 35 har andra strategier för bedrägeribekämpning.

Figur 3: Översikt över andra strategier för bedrägeribekämpning som rapporterats av de medlemsstater som saknar nationell strategi för bedrägeribekämpning som omfattar alla utgiftssektorer

3.2.Åtgärder för bedrägeribekämpning på nationell nivå

Medlemsstaterna rapporterade sammanlagt 69 åtgärder. Av de vidtagna åtgärderna var 49 enskilda åtgärder, medan de övriga 20 var paket av enskilda åtgärder. Dessa paket bestod av 39 åtgärder. Detta innebär att sammanlagt 88 enskilda åtgärder rapporterades av medlemsstaterna, varav 41 nya åtgärder och 44 uppdateringar/ändringar. Dessutom innehöll tre paketåtgärder både nya och uppdaterade åtgärder.

Figur 4 – Sammanfattning av åtgärder som rapporterats av medlemsstaterna 2023

3.3.Genomförande av kommissionens rekommendationer till medlemsstaterna 2022

I PIF-rapporten för 2022 lämnade kommissionen tre rekommendationer till medlemsstaterna, vilka rörde a) förbättrad upptäckt, rapportering och uppföljning av misstänkt bedrägeri, b) behovet av att digitalisera bedrägeribekämpningen och c) stärkt styrning av bedrägeribekämpningen i medlemsstaterna 36 .

3.3.1.Förbättra upptäckt, rapportering och uppföljning av misstänkt bedrägeri

De flesta medlemsstater 37 bedömer förekomsten av bedrägerier i det egna landet som låg. Eftersom det alltjämt är svårt att avgöra om låga nivåer av rapporterade bedrägerier på ett korrekt sätt avspeglar att specifika åtgärder mot bedrägerier varit framgångsrika är det avgörande att medlemsstaterna fortsätter att upptäcka och rapportera bedrägerier, samtidigt som de utvecklar åtgärder och verktyg för att förebygga dem. Flera medlemsstater 38 uppger att de har genomfört analyser av bedrägeririskerna för att bedöma orsakerna till att de upptäckta fallen av misstänkt bedrägeri är få.

Hälften av de medlemsstater som analyserade sin låga bedrägerinivå konstaterade svagheter i upptäckten av bedrägerier, men de flesta av dem uppgav att det går att säkerställa att förebyggande insatser mot bedrägerier fungerar genom att använda en metod som involverar flera aktörer och nivåer. Detta underlättar samarbetet mellan alla berörda inhemska, nationella och internationella aktörer.

Inom ramen för detta samarbete är det viktigt att vissa grundläggande principer respekteras:

·En tydlig ansvarsfördelning mellan revisions- och kontrollorganen i medlemsstaterna.

·Regelbundna administrativa kontroller och kontroller på plats för att hålla bedrägerinivåerna låga.

·Fortsatt rapportering till kommissionen via systemet för hantering av oriktigheter, till Eppo samt till medlemsstaternas nationella revisions- och kontrollorgan. Dessa jämförande uppgifter kan sedan användas för att bedöma graden av bedrägeri.

·Initiativ som underlättar kunskapsutbyte och bästa praxis samt riktmärkning av medlemsstaternas resultat, samtidigt som man erkänner skillnader i storlek, specifika situationer osv. (som vissa medlemsstater 39 uppmärksammat).

·Kurser, riktlinjer och workshoppar för att hålla prestationsnivån och prestationskvaliteten hög.

·Interna mekanismer för att förhindra bedrägerier inom de olika organen, t.ex. genom åtgärder som att tillämpa principen om fyra ögon inom alla institutioner.

3.3.2.Digitaliseringen av bedrägeribekämpningen på medlemsstatsnivå

I flera av de senaste PIF-rapporterna har fördelarna med att digitalisera kampen mot bedrägerier tagits upp, och framsteg görs på medlemsstatsnivå.

Som genomförda åtgärder har medlemsstaterna angett en inventering av befintliga verktyg, upprätthållande av interoperabilitet mellan dessa verktyg och utveckling av nya verktyg för it-arkitekturen. Många medlemsstater fortsätter investera i översyn och utveckling av befintliga it-verktyg, särskilt datautvinnings- och riskbedömningsverktyget Arachne. Eftersom flera medlemsstater just har börjat genomföra sina nationella strategier mot bedrägerier, rekommenderas det att integrera it-verktyg i ett tidigt skede.

Över hälften av medlemsstaterna 40 har enligt uppgift vidtagit åtgärder för att identifiera och åtgärda kompetensbrister avseende digitalisering, varav de flesta hänvisar till brist på information och/eller tillgång till data om digitalisering. Bland åtgärderna för att ta itu med dessa brister ingår ofta kunskapsutbyte, utbildning och breddning av kunskaper och färdigheter på digitaliseringsområdet samt fortsatt utveckling av tillgängliga system.

Nya tekniska landvinningar utgör dock också potentiella hot när det gäller att bekämpa bedrägerier. Över hälften av medlemsstaterna 41 har uppmärksammat detta problem, men det finns också flera medlemsstater 42 som ännu inte har integrerat de aktuella begreppen i sina strategier för bedrägeribekämpning. Ett fåtal medlemsstater 43 har fullt ut genomfört åtgärder för att identifiera och ta itu med de hot som ny teknik medför, men de flesta 44 har endast genomfört vissa åtgärder.

3.3.3.Stärka styrningen av bedrägeribekämpningen i medlemsstaterna

De flesta medlemsstater 45 har ett samarbetsnätverk för bedrägeribekämpning alternativt håller på att utveckla ett. Dessa nätverk består av många olika organ. Enligt undersökningen är följande organ de som oftast företrädda i de nationella nätverken för bedrägeribekämpning: myndigheter som förvaltar EU-medel, skattemyndigheter, tullmyndigheter, nationella revisionsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter. Figur 5 visar de olika organ som finns företrädda (och hur ofta de ingår) i de nationella nätverken för bedrägeribekämpning. Dessutom samarbetar nästan alla medlemsstater aktivt med utredande, lagförande och rättsliga och organ på EU-nivå, i synnerhet Olaf och Eppo.

Figur 5: Kartläggning av nätverk för bedrägeribekämpning

I de flesta medlemsstater 46 är bemanningen i den nationella samordningsstrukturen för bedrägeribekämpning tillräcklig. Majoriteten av medlemsstaterna påpekar dock att det finns ett behov av att förbättra personalens sakkunskap.

4.Bekämpning av oriktigheter, bedrägerier, korruption och intressekonflikter som skadar EU:s budget

4.1.Allmän översikt

Ur operativ synvinkel är det nationella myndigheter samt Olaf och Eppo som ansvarar för att skydda EU:s ekonomiska intressen mot bedrägerier, oriktigheter och annan olaglig verksamhet.

Totalt 13 563 oriktigheter, med och utan misstanke om bedrägeri, till ett värde av cirka 1,90 miljarder euro, rapporterades 47 under 2023. De rapporterade oriktigheterna har ökat något jämfört med 2022 (+2,3 %), liksom de tillhörande beloppen (+4,6 %).

Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som de nationella myndigheterna rapporterat till kommissionen via systemet för hantering av oriktigheter har varit relativt stabilt under de senaste fem åren och uppgick till 1 030 år 2023 (-9,5 % jämfört med 2022). De belopp som är kopplade till dessa fall har varierat mer på grund av ett begränsat antal enskilda fall med stor ekonomisk inverkan och ökade 2023 till 585,8 miljoner euro (+103 % jämfört med 2022).

Antalet rapporterade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och dessas ekonomiska påverkan nådde efter fem års ökande trend en topp 2023, med 12 533 oriktigheter (+3,5 % jämfört med 2022) som rörde ett belopp på 1,31 miljarder euro (-14 %).

Figur 6: Anmälda oriktigheter och tillhörande belopp – 2019–2023, oriktigheter och tillhörande belopp per budgetområde – 2023

4.1.1.Olafs utredningar

År 2023 avslutade Olaf utredningar i 265 ärenden och utfärdade 309 rekommendationer, varav 185 finansiella, för ett totalt rekommenderat återkravsbelopp på 1 043,8 miljoner euro och felaktig användning av 209,4 miljoner euro förhindrades 48 . Under samma period inleddes 190 nya utredningar, varav 26 (14 %) gällde egna medel och 2 (1 %) olaglig handel, 85 (45 %) delad förvaltning och faciliteten för återhämtning och resiliens, 23 (12 %) indirekt förvaltning och 39 (21 %) direkt förvaltning. Det inleddes 18 (9 %) utredningar av interna frågor 49 .

Olaf undersökte påståenden och fall av otillåten samverkan, manipulering av upphandlingsförfaranden, intressekonflikter, orimligt höga fakturor, kringgående av tullar, smuggling och förfalskning. En framväxande trend, som var mycket tydlig under 2023, är användningen av administrativa överträdelser, särskilt i artificiellt skapade gränsöverskridande situationer, i syfte att begå bedrägerier mot EU:s budget utan att upptäckas. En trend som fortsatte under 2023 var ett ökat antal komplexa bedrägerier som begås på nätet och över gränserna mellan olika jurisdiktioner.

4.1.2.Eppos utredningar

År 2023 inledde Eppo 1 371 utredningar motsvarande skador som uppskattades till 12,28 miljarder euro 50 . I slutet av 2023 hade Eppo 1 927 aktiva utredningar där de uppskattade skadorna uppgick till 19,27 miljarder euro, varav nästan 60 % (11,50 miljarder euro) var kopplade till 339 momsrelaterade utredningar. När det gäller hur stora EU-ekonomiska intressen som står på spel berörs EU-budgeten endast av en liten del (0,3 %) av de momsrelaterade beloppen 51 . 1 349 utredningar gällde fall av bedrägerier på utgiftssidan, med uppskattade ekonomiska skador på 7,24 miljarder euro. Av dessa avser 233 utredningar återhämtnings- och resiliensprogram, med en uppskattad ekonomisk skada på 1,86 miljarder euro.

Bland de typer som identifierats i dessa aktiva utredningar handlade 1 486 (33,9 % av det totala antalet) brott om bedrägerier vid icke-upphandlingsrelaterade utgifter, 379 (8,6 %) om bedrägerier vid upphandlingsrelaterade utgifter, 131 (3 %) om korruption, 72 (1,6 %) om förskingring, 226 (5,2 %) om penningtvätt, 405 (9,2 %) om bedrägerier vid andra inkomster än mervärdesskatt och 873 (19,9 %) om bedrägerier vid inkomster från mervärdesskatt.

4.2.Inkomster – traditionella egna medel 52

År 2023 var antalet oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri (5 118) som rörde traditionella egna medel 10 % högre än det genomsnittliga antalet oriktigheter som rapporterades under de senaste fem åren. Det totala uppskattade och fastställda berörda beloppet minskade dock med 12 % till 478 miljoner euro. Antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri minskade med 27 %, medan antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri ökade med 15 % jämfört med femårsgenomsnittet för 2019–2023. Det tillhörande uppskattade och fastställda berörda beloppet minskade med 54 % för fall med misstanke om bedrägeri och med mindre än 1 % för fall utan misstanke om bedrägeri jämfört med femårsperioden.

Smuggling är fortfarande dominerande i bedrägeriärenden, medan den vanligaste typen av ärende utan misstanke om bedrägeri är felaktig klassificering/felbeskrivning av varor. I monetära termer är det felaktigt värde för varor (1 157 fall som rörde ett belopp på 165 miljoner euro) som väger tyngst bland de rapporterade fallen 2023. Textilier och skodon var de varor som påverkades mest, både i fråga om antal fall och i fråga om värdet. Kina, Förenta staterna och Vietnam är fortfarande de tre vanligaste ursprungsländerna för varor som berörs av oriktigheter.

Figur 7: Oriktigheter upptäckta och rapporterade i traditionella egna medel och upptäckt efter typ av kontroll

Tretton medlemsstater rapporterade 87 fall av smugglade cigaretter, motsvarande 13 miljoner euro av det uppskattade berörda beloppet för traditionella egna medel. År 2023 rapporterades det högsta antalet fall av Litauen (23) och det högsta beloppet av traditionella egna medel rapporterades av Belgien (3,8 miljoner euro totalt). Jämfört med 2022 var det elva medlemsstater 53 som fortsatte rapportera fall av smuggling, medan två medlemsstater 54 dök upp i statistiken på nytt. Detta kan tyda på en potentiell förflyttning av bedrägerier eller cigarettsmugglingsvägar till andra medlemsstater.

4.3.Utgifter

Detta avsnitt omfattar utgifter inom delad, indirekt och direkt förvaltning. För de två förstnämnda typerna av förvaltning används en analys av oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri som rapporterats via systemet för hantering av oriktigheter och för den sistnämnda uppgifter som hämtats från kommissionens redovisningssystem ABAC.

4.3.1.Jordbruk 57

Under perioden 2019–2023 ökade de oriktigheter (både med och utan misstanke om bedrägeri) som medlemsstaterna rapporterade inom landsbygdsutveckling, främst på grund av ökande upptäckter under programperioden 2014–2020. Oriktigheterna med misstanke om bedrägeri inom jordbruksstödet nådde en topp 2022, då antalet påverkades av att en medlemsstat rapporterade ett flertal mindre, sammanlänkade fall. De oriktiga beloppen i samband med oriktigheter utan misstanke om bedrägeri fluktuerade avsevärt, främst på grund av fall med höga belopp gällande marknadsåtgärder.

Andelen upptäckta oriktigheter för landsbygdsutveckling var märkbart högre än för jordbruksstödet. Emellertid stod en del av stödet till jordbruket, nämligen marknadsåtgärder, för den högsta andelen upptäckta oriktigheter. Upptäckten av oriktigheter, särskilt bedrägerier, var koncentrerad till ett fåtal medlemsstater.

Under perioden 2019–2023 gällde oriktigheter med misstanke om bedrägeri ofta förfalskning av stödansökan eller av styrkande dokumentation. När det gäller marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling gällde överträdelserna även till stor del genomförandet av åtgärden, vilket bekräftar mönster och risker som framhållits i tidigare rapporter 58 .

Figur 8: Rapporterade oriktigheter inom den gemensamma jordbrukspolitiken efter typ av utgift 59 och oriktighetens varaktighet (från det oriktiga beteendets början till avslutandet av ärendet)

4.3.2.Sammanhållningspolitiken 60

För oriktigheter utan misstanke om bedrägeri är både antalet och de berörda belopp som rapporterats för programperioden 2014–2020 mycket lägre än de som rapporterades under de första tio åren av programperiodens genomförande 2007–2013. Detta gäller alla fonder och de flesta medlemsstater 61 . En liknande skillnad, om än mindre, har börjat kunna ses även när det gäller antalet rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri.

Figur 9: Fokus på programperioden 2014–2020 – rapporterade oriktigheter efter fond och typ

När det gäller bedrägerier rörde den vanligaste typen av överträdelser styrkande handlingar. Stora belopp var inblandade i oriktigheter med misstanke om bedrägeri vid överträdelser av avtalsbestämmelser eller avtalsregler, som ofta bestod i att den finansierade åtgärden inte hade genomförts eller inte hade genomförts fullt ut. Överträdelser av reglerna för offentlig upphandling var vanligast bland de anmälda oriktigheterna utan misstanke om bedrägeri. Av de upptäckta överträdelserna i samband med offentlig upphandling är andelen fall med misstanke om bedrägeri liten (4 %).

De flesta överträdelserna med misstanke om bedrägeri i fråga om etik och integritet var relaterade till intressekonflikter (cirka 70 %), medan cirka 23 % rörde korruption/mutbrott 62 .

4.3.3.Andra budgetområden 65

Ett antal fonder, som genomförs inom ramen för delad förvaltning, stöder annan inre politik, såsom ungdomssysselsättningsinitiativet 66 , fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Asyl-, migrations- och integrationsfonden. Under den fleråriga budgetramen 2014–2020 rapporterades 289 oriktigheter (varav 33 med misstanke om bedrägeri) som omfattade 52 miljoner euro i oriktiga belopp (varav 8,2 miljoner euro rörde oriktigheter med misstanke om bedrägeri, som främst påverkade Fead). Av dessa rapporterades 44 oriktigheter, motsvarande ett totalt oriktigt belopp om 19,71 miljoner euro, under 2023.

EU:s ekonomiska och tekniska stöd genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) har främjat reformer i utvidgningsregionen sedan 2007. Oriktigheter som rapporterades av mottagarländerna under perioden 2019–2023 i samband med föranslutningen gällde huvudsakligen medel som delats ut inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen 2007–2013 I (IPA I) och IPA II 2014–2020. Under 2023 nådde beloppen för oriktigheter med misstanke om bedrägeri en topp på cirka 19 miljoner euro, främst på grund av en oriktighet som rapporterats från Turkiet och som rörde instrumentets regionalutvecklingsdel. Antalet rapporterade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri ökade betydligt under 2022 och förblev högt under 2023 67 Sammantaget gällde hälften av de oriktigheter som rapporterades under perioden 2019–2023 mindre än 10 000 euro 68 .

Oriktigheter, både med och utan misstanke om bedrägeri, i samband med utgifter som betalats inom ramen för direkt förvaltning förblev relativt stabila under perioden 2019–2023. Mer än 88 % av de oriktigheter som misstänktes handla om bedrägeri upptäcktes efter Olafs utredningar.

4.4.Organiserad brottslighet, korruption och intressekonflikter

Information om organiserad brottslighet som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen återfinns i Eppos årsrapport. Eppo rapporterar att 209 utredda brott rörande PIF-inriktade kriminella organisationer förekommer i deras aktiva utredningar fram till slutet av 2023.

När det gäller korruptionsärenden rapporterade Eppo 131 utredda brott 69 fram till slutet av 2023. Under åren 2019–2023 rapporterade 11 länder 65 fall via systemet för hantering av oriktigheter, varav sex fall rörde jordbruk, 56 sammanhållning och tre föranslutning. De rapporterade oriktiga beloppen i samband med dessa fall uppgår till omkring 50,5 miljoner euro.

Under samma period rapporterades via systemet för hantering av oriktigheter 419 fall av intressekonflikter (85 % avsåg sammanhållning, 7 % jordbruk och 8 % föranslutning) som omfattade cirka 112 miljoner euro. En analys av dessa oriktigheter visar att de rapporterade intressekonflikterna främst rör förbindelser mellan mottagarna av medlen och deras konsulter och underleverantörer och grundar sig på specifika överträdelser av nationella bestämmelser.

5.Slutsatser och rekommendationer

EU-budgeten används för att finansiera och förverkliga EU:s politiska prioriteringar. Den gör det möjligt att slå samman resurser och möta gemensamma utmaningar tillsammans. På så vis skapar EU:s budget mervärde och stärker Europas ekonomi och geopolitiska ställning.

Under de senaste åren har EU:s budget blivit ett ännu starkare uttryck för solidaritet, då den utgjort ett av EU:s främsta krishanteringsverktyg. Med hjälp av budgeten hanterar EU sina största utmaningar, såsom covid-19-pandemin, kriget i Ukraina, hanteringen av klimatförändringarna, uppbyggnaden av Europas strategiska oberoende och säkerställandet av dess oberoende på energiområdet.

Att skydda dessa resurser mot bedrägerier och oriktigheter säkerställer att de kan användas fullt ut för att uppnå de avsedda målen.

För att åstadkomma detta har EU över tid utvecklat en komplex och sofistikerad bedrägeribekämpningsstruktur, med ett skydd som består av flera lager, på nationell nivå och EU-nivå. De kontinuerliga åtgärder som vidtas av kontroll- och utredningsorgan, både på EU-nivå och på nationell nivå, har lett till att ett betydande antal försök till bedrägeri mot EU:s budget har upptäckts och lagförts. Den repressiva aspekten av bedrägeribekämpningen är dock bara ena sidan av myntet, och kommissionen har hela tiden betonat vikten av att förebygga bedrägerier.

Den ständigt pågående utvecklingen på bedrägeriområdet och de nya utmaningar som uppstår kräver att svaret hela tiden anpassas. Tre komponenter är avgörande i detta hänseende: kunskap, verktyg och styrningsstrukturer för bedrägeribekämpning.

5.1.Kunskap om bedrägeribekämpning byggd på fullständiga, tillförlitliga och aktuella uppgifter

I tidigare rapporter har kommissionen upprepade gånger betonat behovet av fullständiga, tillförlitliga och aktuella uppgifter om bedrägerier och oriktigheter. Sådan information lägger grunden för den kunskap som krävs för att bekämpa bedrägerier på ett effektivare sätt och i slutändan förbättra förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring av bedrägerier. Även om uppgiftskvaliteten ständigt förbättras visar årets analys återigen att mer behöver göras. Såsom betonas i avsnitt 1.2 kan utredningar av bedrägerier som utförs av EU-organ endast rapporteras när den information som krävs delas med de berörda nationella myndigheterna. Vissa av Eppos och Olafs ärenden ingår redan i siffrorna i denna rapport. Kommissionen arbetar för att se till att all information som behövs för att identifiera fall som kommissionen utreder kan registreras korrekt i rapporteringssystemen. När denna information blir tillgänglig fullt ut kommer det att vara möjligt att bedöma om trenderna i samband med upptäckt av bedrägerier har förändrats eller om de är ihållande och i linje med de bedrägeribekämpningsresultat som nationella utredande myndigheter rapporterat genom åren.

5.2.Bättre verktyg: öka takten i digitaliseringen av bedrägeribekämpningen

Digitaliseringen av bedrägeribekämpningen är ett av huvudtemana i den reviderade handlingsplan som åtföljer kommissionens strategi för bedrägeribekämpning. Både i den här PIF-rapporten och i tidigare rapporter har kommissionen informerat om åtgärder för digitalisering av kampen mot bedrägerier, både på EU-nivå och nationell nivå, och visat att det finns ett positivt momentum för att se till att bedrägeribekämpningen håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen.

Takten i denna process behöver dock öka, och den utveckling av nya eller befintliga it-verktyg som bedrivs bör kombineras med en ökad användning av verktygen för att mer effektivt bekämpa bedrägerier inom alla de områden där medlemsstaterna genomför budgeten. Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta genomföra de särskilda åtgärderna i den reviderade handlingsplan som åtföljer dess strategi för bedrägeribekämpning.

5.3.Utveckla styrningen av bedrägeribekämpningsarkitekturen

Kommissionen välkomnar de framsteg som gjorts i alla medlemsstater för att bygga upp en effektiv styrning av bedrägeribekämpningen och utveckla strategiska metoder för bedrägeribekämpning på nationell, regional eller sektoriell nivå. Inrättandet av särskilda nätverk som samlar nationella bedrägeribekämpningsaktörer lägger grunden för ett så effektivt utbyte av god praxis, kunskap, erfarenheter och expertis som möjligt.

Dessa nätverk skapar idealiska förutsättningar för utarbetandet av starka strategier för bedrägeribekämpning byggda på heltäckande bedömningar av bedrägeririskerna. Nätverken kan användas för att korrekt identifiera svagheter och hot, utforma effektiva riskreducerande åtgärder, fastställa konkreta mål och i god tid vidta korrigerande åtgärder i händelse av plötsliga förändringar på bedrägeribekämpningsområdet.

(1)      Artikel 310.6 i EUF-fördraget.

(2)      Den här PIF-rapporten åtföljs av följande sju arbetsdokument från kommissionens avdelningar (inte översatta till svenska):

(3)      Se särskilt ruta 2 i PIF-rapporten för 2021 , avsnitt 6.1, s. 31.

(4)      Rapporterade till kommissionen via systemet för hantering av oriktigheter (IMS).

(5)      En beskrivning av dessa begränsningar finns i ruta 3 i PIF-rapporten för 2021 , avsnitt 6.1, s. 32.

(6)      Oriktigheter med misstanke om bedrägeri är oriktigheter avseende traditionella egna medel som det rapporterande landet har klassificerat som bedrägeri samt oriktigheter avseende delad förvaltning eller föranslutning som klassificerats som misstänkt bedrägeri eller konstaterat bedrägeri.

(7)      Alla oriktigheter som inte klassificerats som oriktigheter med misstanke om bedrägeri betraktas som oriktigheter utan misstanke om bedrägeri.

(8)      https://ec.europa.eu/olaf-report/2023/index_en.html

(9)       https://www.eppo.europa.eu/sites/default/files/2024-03/EPPO_Annual_Report_2023.pdf  

(10)      Totalt antal utredningar och uppskattad ekonomisk skada, antal utredningar av momsbedrägerier och uppskattad ekonomisk skada till följd av dessa.

(11)      Denna statistik tillhandahålls i form av aggregerade uppgifter om alla pågående undersökningar, även de som inletts under tidigare år och ännu inte avslutats. Statistiken omfattar bland annat antalet utredda brott, uppdelade efter typ, och antalet utredningar, uppdelade efter utgiftsprogram. Annan aggregerad statistik över Eppos arbete avser rättslig verksamhet och antalet klagomål eller rapporter från nationella myndigheter.

(12)      Arbetsflödet för rapportering från medlemsstaterna, och i slutänden tillgången till fullständiga uppgifter för utarbetandet av denna rapport, är i hög grad beroende av informationen från de myndigheter som upptäcker och utreder oriktigheten eller bedrägeriet ifråga. De rapporterande organen i medlemsstaterna (främst förvaltande myndigheter eller utbetalande organ när det gäller delad förvaltning och tullmyndigheter när det gäller traditionella egna medel) får endast rapportera om brottsutredningar om de berörda rättsliga eller brottsbekämpande myndigheterna ger dem tillstånd och nödvändig information. På grund av detta kan det hända att de organ som ansvarar för att rapportera oriktigheter och bedrägerier till kommissionen inte kan göra det under den tid som Eppo, Olaf eller nationella brottsbekämpande myndigheter utreder ett ärende, av hänsyn till den eventuella sekretess som omfattar utredningen. I sådana fall blir informationen tillgänglig först när utredningen är avslutad, och det är också först då som den kan tas med i PIF-rapporten.

(13)      Dessa belopp tenderar i stor utsträckning att utgöras av de belopp som faktiskt omfattas av återkrav.

(14)      Österrike, Belgien, Kroatien, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovakien och Sverige.

(15)    Direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, EUT L 305, s. 17.

(16)      Alla medlemsstater utom Belgien, Estland och Polen.

(17)      Andra åtgärder för införlivande av direktivet som rapporterats av fem medlemsstater – Belgien, Cypern, Frankrike, Grekland och Rumänien – beskrivs i dokumentet Measures adopted by the Member States to protect the EU’s financial interests (inte översatt till svenska) som åtföljer PIF-rapporten för 2022.

(18)      Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Polen och Spanien.

(19)      Se avsnitt 4.4 i PIF-rapporten för 2022 och rekommendation 2 (s. 28) i PIF-rapporten för 2017 .

(20)    COM(2023) 405 final och SWD(2023) 245 final.

(21)    En fullständig översikt över genomförandeläget för åtgärderna finns i Commission Anti-Fraud Strategy (CAFS) action plan state-of-play May 2024 (inte översatt till svenska) som åtföljer denna rapport.

(22)      COM (2023) 234 final.

(23)       JOIN(2023) 12 final  av den 3 maj 2023.

(24)     EU network against corruption - European Commission (europa.eu) .

(25)      Förfarandeakt  2023/2045(INI) .

(26)      Se avsnitt 2.2 .

(27)    Bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering EU-nivå – Europeiska kommissionen (europa.eu). När denna rapport utarbetades hade alla medlemsstater rapporterat att de fullt ut införlivat det femte penningtvättsdirektivet (EU-direktiv 2018/843) om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

(28)     Anti-money laundering and countering the financing of terrorism legislative package - European Commission (europa.eu)  (inte översatt till svenska).

(29)     AMLA - European Commission (europa.eu)  (inte översatt till svenska).

(30)      Informationen samlades in med hjälp av ett särskilt frågeformulär. Se dokumentet Measures adopted by the Member States to implement Article 325 TFEU (inte översatt till svenska) som åtföljer denna rapport.

(31)      En detaljerad analys av bedrägeribekämpningsstrategierna finns i dokumentet National Anti-Fraud Strategies (NAFS): state of play and assessment (inte översatt till svenska) som åtföljer denna rapport.

(32)      Danmark, Litauen och Nederländerna.

(33)      Luxemburg.

(34)      Kroatien, Irland, Slovenien och Sverige.

(35)      Österrike, Belgien, Cypern, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Polen och Spanien.

(36)      En fullständig översikt över och detaljerad beskrivning av medlemsstaternas uppföljningsåtgärder summeras i detta avsnitt, se Implementation of the 2022 recommendations by the Member States (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(37)      Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien och Spanien.

(38)      Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Slovenien.

(39)      Estland, Grekland och Italien.

(40)      Österrike, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien och Sverige.

(41)      Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Malta, Portugal, Slovenien, Slovakien och Spanien.

(42)      Kroatien, Cypern, Tjeckien, Finland, Tyskland, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige.

(43)      Tyskland, Italien, Polen, Rumänien.

(44)      Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Ungern, Lettland, Litauen, Portugal, Slovenien, Spanien och Sverige.

(45)      Österrike, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien, Spanien och Sverige. Under utveckling: Belgien, Irland, Litauen och Nederländerna.

(46)      Tillräcklig bemanning med den sakkunskap som krävs: Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien och Slovenien. Bemanningen behöver förbättras: Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige.

(47)      Medlemsstater och tredjeländer rapporterade oriktigheter i samband med utgifter och traditionella egna medel i systemet för hantering av oriktigheter respektive Ownres. Oriktigheter i samband med direkt förvaltning hämtas från kommissionens redovisningssystem ABAC.

(48)    De uppgifter som rapporteras i detta avsnitt finns med i Olafs årsrapport för 2023 .

(49)    Summan av de utredningar som inletts per budgetområde är högre än det totala antalet utredningar som inletts 2023 (190), eftersom en utredning kan omfatta mer än en sektor.

(50)      De uppgifter som rapporteras i detta avsnitt finns med i Eppos årsrapport för 2023 .

(51)      För perioden 2021–2027 tas en enhetlig uttagssats på 0,3 % ut på varje EU-medlemsstats momsunderlag.

(52)      En detaljerad analys av oriktigheter rapporterade av medlemsstaterna när det gäller egna medel finns i avsnitt 2 i Statistical evaluation of irregularities reported for own resources, natural resources, cohesion policy, pre-accession assistance and direct expenditure in 2023 (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(53)      Belgien, Bulgarien, Estland, Grekland, Frankrike, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.

(54)      Slovakien och Finland.

(55)      Enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

(56)      Se Olaf:s årsrapport för 2023.

(57)      En detaljerad analys av oriktigheter rapporterade av medlemsstaterna när det gäller jordbruk finns i avsnitt 3 i Statistical evaluation of irregularities reported for own resources, natural resources, cohesion policy, pre-accession assistance and direct expenditure in 2023 (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(58)      Se ögonblicksbild 3 i avsnitt 4.3.1 i PIF-rapporten för 2022.

(59)      Andelen upptäckta bedrägerier beräknas som procentandelen oriktiga belopp i förhållande till oriktigheter med misstanke om bedrägeri av de totala betalningarna. Andelen upptäckta oriktigheter beräknas som procentandelen oriktiga belopp i förhållande till oriktigheter utan misstanke om bedrägeri av de totala betalningarna.

(60)      En detaljerad analys av oriktigheter rapporterade av medlemsstaterna när det gäller sammanhållningspolitiken finns i avsnitt 4 i Statistical evaluation of irregularities reported for own resources, natural resources, cohesion policy, pre-accession assistance and direct expenditure in 2023 (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(61)      En djupgående analys av denna trend finns i  PIF-rapporten för 2021 , ögonblicksbild 17, sidan 38.

(62)      Se också avsnitt 4.4 .

(63)      Se fotnot 48.

(64)      Se fotnot 48.

(65)      En detaljerad analys av oriktigheter rapporterade av medlemsstaterna när det gäller föranslutning och direkt förvaltning finns i avsnitten 5 och 6 i Statistical evaluation of irregularities reported for own resources, natural resources, cohesion policy, pre-accession assistance and direct expenditure in 2023 (inte översatt till svenska), som åtföljer denna rapport.

(66)      Inom den fleråriga budgetramen 2021–2027 ingår initiativet i de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

(67)      I PIF-rapporten för 2022 uppgavs det totala belopp som påverkats av oriktigheter uppgå till 79,70 miljoner euro. Detta belopp berodde till stor del på oriktigheter som rapporterats av Albanien och som motsvarade ett totalt oriktigt belopp på 33,53 miljoner euro. Detta belopp var dock resultatet av vissa rapporteringsfel från de albanska myndigheternas sida, kopplade till felaktig användning av nationella valutor i stället för euron. Det reviderade oriktiga belopp som Albanien rapporterade för 2022 är 2,89 miljoner euro.

(68)      Tröskelvärdet för rapportering inom delad förvaltning är 10 000 euro, men för föranslutning finns inget tröskelvärde.

(69)    Motsvarar 3 % av de brott som utretts av Eppo. Se avsnitt 4.1.2 .

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.7.2024

COM(2024) 318 final

BILAGOR

till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

35:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning – 2023

{SWD(2024) 187 final} - {SWD(2024) 188 final} - {SWD(2024) 189 final} - {SWD(2024) 190 final} - {SWD(2024) 191 final} - {SWD(2024) 192 final} - {SWD(2024) 193 final}

Bilaga 1 – Rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri 2023

Antalet rapporterade oriktigheter med misstanke om bedrägeri visar resultatet av medlemsstaternas insatser mot bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen. Siffrorna bör därför inte tolkas som att de visar hur stor förekomsten av bedrägerier är i medlemsstaterna. Bilagan till PIF-rapporten omfattar inte tredjeländer (föranslutningsländer), Förenade kungariket eller direkta utgifter.

Bilaga 2 – Rapporterade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri 2023

Bilagan till PIF-rapporten omfattar inte tredjeländer (föranslutningsländer), Förenade kungariket eller direkta utgifter.