EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.5.2024

COM(2024) 206 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Den europeiska hälsounionen: att agera tillsammans för människors hälsa

Den europeiska hälsounionen: att agera tillsammans för människors hälsa

1.Inledning

För nästan fem år sedan inledde kommissionen von der Leyen sin valperiod med ambitiösa planer för vad EU kunde göra på hälsoområdet. Man åtog sig att hjälpa medlemsstaterna att konstant förbättra sina hälso- och sjukvårdssystem och göra dem mer hållbara 1 , med inriktning på större samhällsutmaningar som cancerförebyggande och cancervård, så att Europa får stadig tillgång till läkemedel till rimliga priser och den digitala hälsan kan få maximal potential. Dessa initiativ skulle komma att bli centrala pelare i den vision som vi i dag känner som den europeiska hälsounionen.

Mindre än en månad efter att kommissionen tillträtt slog covid-19-pandemin till. Den orsakade miljontals dödsfall och hälsomässiga och socioekonomiska skador av ett aldrig skådat slag. Pandemin tog världen med överraskning, avslöjade strategiska beroendeförhållanden och blottlade brister i beredskapen. Efter de första svårigheterna agerade EU med konkreta och bestämda åtgärder. Där visade man solidaritetens kraft då man bemötte ett extraordinärt hälsohot, återställde det ekonomiska och sociala livet och uppmärksammade behovet av mer strukturella och långtgående lösningar.

EU:s vaccinstrategi 2 , som lades fram i juni 2020, var en framgångssaga för EU, då den hjälpte till att få fram vacciner som räddade livet på minst 1,4 miljoner i Europa 3 . Industrin satte fart på ett sätt som ingen sett maken till, med både utveckling, bedömning, godkännande, tillverkning och distribution – vaccinerna blev tillgängliga för alla invånarna samtidigt och på samma villkor, oavsett var i EU de bodde. Man försäkrade sig om 4,6 miljarder doser åt EU-invånarna och till partnerländerna. Under den mest akuta fasen vaccinerades över 80 % av EU:s vuxna befolkning mot covid-19 med åtminstone en primärserie, i en historisk och alleuropeisk insats för att skydda vår befolkning. När man kort därefter införde EU:s digitala covidintyg gick det att på nytt öppna EU:s samhällen, återställa verksamheterna och göra det möjligt för folk att resa tryggt igen. EU kom närmare ett normalt liv.

EU:s samarbete och solidaritet nådde längre än våra egna gränser, då EU och dess medlemsstater blev världens största vaccinleverantör i en tid då tillgången till vacciner var en fråga om högsta nödvändighet. Över 530 miljoner doser donerades till låg- och medelinkomstländer. Unionen säkerställde även att det levererades över 190 miljoner exemplar av medicinsk utrustning och personlig skyddsutrustning, som munskydd eller handskar, till partnerländerna. Detta hade inte gått att åstadkomma utan det nära samarbetet mellan Europaparlamentet, medlemsstaterna, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, EU:s byråer och internationella aktörer. Genom att EU intog en internationell huvudroll blev det möjligt för alla befolkningsgrupper att bli vaccinerade, även de mest sårbara och de i humanitärt utsatta, sköra eller konfliktdrabbade områden. EU:s digitala covidintyg blev den globala standarden för rörlighet på internationell nivå, och gjorde det lättare att återöppna den ekonomiska verksamheten globalt.

Genom EU:s beslutsamhet och samordnade strategi kunde covid-19-pandemin hanteras så skyndsamt och ändamålsenligt det bara gick. Samtidigt var det hela en traumatisk upplevelse som gav oss en otrevlig men nyttig läxa. EU:s hälso- och sjukvårdssystem visade sig ha brister, och vi såg att det behövs en starkare One Health-strategi, som bygger på direkta samband mellan dels människors, djurs och växters hälsa, dels miljön. Hälsoområdet fick också en starkare koppling till unionens ekonomiska resiliens och öppna strategiska oberoende. Vidare märktes det att EU måste visa ett större ledarskap på det globala hälsoområdet och erkänna hälsans betydelse som geopolitisk faktor.

Allra viktigast var kanske att pandemin underströk att folkhälsan måste ta plats högst upp på den politiska dagordningen, och att unionen på mycket konkreta sätt kan komplettera och berika ländernas egen politik när det gäller att förbättra invånarnas vardag och välmående. Med en sådan strategi uppfyller vi befolkningens tydliga förväntningar på att få sin hälsa skyddad och prioriterad. De senaste Eurobarometer-undersökningarna och opinionsundersökningarna 4 ,  5 har visat att hälsa finns med bland det som EU-invånarna prioriterar högst. Den europeiska hälsounionen har inrättats för att uppfylla deras förväntningar.

Att satsa på hälsoområdet betalar sig alltid. Pandemin visade att folkhälsa är en förutsättning för att samhällen och ekonomier ska fungera. En hälsokris kostar först och främst liv, men den kan även störa den fria rörlighet för människor och varor som EU har åtagit sig att skydda, hejda den ekonomiska tillväxten och störa viktiga samhällsfunktioner: allt från utbildning och hälso- och sjukvårdstjänster till våra demokratiers funktion.

De senaste fem åren har inte bara präglats av covid-19-pandemin, utan även av allvarliga geopolitiska utmaningar, främst Rysslands omotiverade anfallskrig mot Ukraina, krisen i Mellanöstern och klimatförändringarnas och den digitala omställningens ökande påverkan. Allt detta har haft, och har alltjämt, djupgående effekter på befolkningens hälsa i och utanför EU.

Den europeiska hälsounionen är vårt sätt att hantera det här snabbt föränderliga globala landskapet. Hälsounionen bygger på principerna att rättvis tillgång är en grundläggande mänsklig rättighet och att hälsopolitiken inte längre kan hållas inom de gränser den hade före pandemin – gemensamma åtgärder på EU-nivå är avgörande för EU:s samhälleliga välmående, vårt strategiska oberoende och vår geopolitiska stabilitet.

Med denna nya strategi kan nu medlemsstaterna förbereda sig, förebygga och skydda sina invånare genom att agera tillsammans där det behövs gemensamma EU-åtgärder. Strategin bygger på en uppsättning huvudpelare:

·En ny ram för hälsokriser: med ändamålsenliga regler för att hantera hälsohot och en ny myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser så att EU och medlemsstaterna bättre kan förbereda sig på och bemöta nya kriser tillsammans.

·Trygg försörjning av medicinska förnödenheter: med tillgängliga och innovativa behandlingar och läkemedel till rimliga priser för alla.

·Modern och innovativ hälsopolitik: att bättre skydda våra invånares hälsa och utnyttja den nya teknikens potential.

Framför allt har strategin backats upp av historiens mest ambitiösa EU-finansieringsprogram på hälsoområdet, programmet EU för hälsa.

Varje åtgärd inom ramen för den europeiska hälsounionen har utformats och tillhandahållits för att medborgarna ska vara tryggare och friskare. Genom dessa åtgärder har Europeiska unionen också tagit banbrytande steg för att skydda och främja hälsan och stärka hälso- och sjukvårdssystemen i hela Europa.

2.Stärkt hälsosäkerhet för EU-invånarna

2.1Bekämpning av allvarliga gränsöverskridande hälsohot

I dagens allt mer rörliga och sammankopplade värld förväntar sig EU-invånarna att deras regeringar ska skydda dem från hälsohot, som lätt kan sprida sig över nationsgränserna. De senaste fem årens erfarenheter har visat att medlemsstaterna i grunden behöver bemöta hälsokriser tillsammans, på ett samordnat sätt.

Nya EU-regler om allvarliga gränsöverskridande hälsohot bemöter det behovet och utgör ryggraden i EU:s ram för hälsosäkerhet. Genom dessa förbättrade regler, som gällt sedan december 2022, kan EU förutse, förbereda sig för och vidta åtgärder mot större hälsohot – inte bara smittsamma sjukdomar utan även miljö-, klimat- eller kemikalierisker. Exempelvis kan nu kommissionen genom hälsosäkerhetskommittén (HSC) snabbt anta gemensamma åtgärder för att behandla nya hot eller fastställa ett hot mot folkhälsan på unionsnivå. När detta händer utlöser det en utökad samordning och det kan aktiveras nödfinansiering för medicinska motåtgärder. I nära samarbete med medlemsstaterna och de berörda unionsbyråerna håller kommissionen nu också på att utarbeta en omfattande unionsplan för förebyggande, beredskap och insatser.

I dag är EU bättre på att hjälpa medlemsstater och partnerländer att förbereda sig för hälsochocker och handla snabbt när en kris inträffar. En förstärkt HSC ser till att det blir bättre samarbete och samordning mellan medlemsstaterna. HSC spelade en viktig roll när kommissionen samordnade EU:s åtgärder mot covid-19-pandemin, och även 2022 i samband med utbrotten av mpox och ebola. I dag arbetar man aktivt med fågelinfluensa bland djur och människor 6 och andra potentiella hot. När en nödsituation blir för stor för insatskapaciteten i ett land i eller utanför Europa, kan landet begära bistånd genom unionens civilskyddsmekanism, vilket kan omfatta akut medicinskt stöd.

Övervakning spelar en avgörande roll för att skydda hälsan, och genom utbyte av data kan EU bättre övervaka tendenser för smittsamma sjukdomar, upptäcka utbrott och utvärdera hur ändamålsenliga folkhälsoåtgärderna är. Kommissionen hjälper medlemsstaterna att stärka sina nationella övervakningssystem, inklusive övervakning av avloppsvatten, och kopplar samman EU:s system för tidig varning och reaktion med andra EU-varningssystem.

Vetenskapen visade världen vägen ut ur pandemin, och det är också vetenskapligt samarbete som utgör den säkraste vägen mot en tryggare och friskare framtid. EU:s ramprogram för forskning och innovation, som hör till världens största finansieringsprogram för forskning och utveckling, har stöttat projekt på olika områden, däribland långvarig forskning om mRNA som gjorde det möjligt att utveckla covid-19-vacciner. Som ett svar på pandemin utlovade kommissionen 1 miljard euro till coronavirusforskning, däribland för att genomföra storskaliga EU-omfattande kliniska prövningar. Med ett ekonomiskt stöd på 100 miljoner euro bidrog Europeiska investeringsbanken i hög grad till att det europeiska företaget BioNTech med hjälp av mRNA-tekniken kunde utveckla en kandidat till covid-19-vaccin. Kommissionen har inrättat ett nätverk av folkhälsolaboratorier i världsklass (DURABLE) och utnämnde i mars 2024 de första sex 7 EU-referenslaboratorierna för folkhälsa. Detta bidrar till att öka laboratoriekapaciteten i hela EU och främja god praxis. Dessutom kom EU och medlemsstaterna överens om att effektivisera och utnyttja forskningsinsatserna genom ett europeiskt partnerskap för pandemiberedskap.

Covid-19-pandemin underströk det avgörande behovet av stabil tillverkningskapacitet och motståndskraftiga leveranskedjor, då den visade på betydande sårbarheter som påverkar den globala hälsan och ekonomiska stabiliteten. Som motåtgärd inrättade Europeiska kommissionen arbetsgruppen för industriell uppskalning av covid-19-vacciner 8 . Denna arbetsgrupp hade ett nära samarbete med berörda parter inom industrin för att åtgärda flaskhalsar i vaccinproduktionen, ändamålsenligt kartlägga försörjningskedjorna och säkra långsiktig tillverkningskapacitet i Europa, och på så sätt få fram ytterligare åtgärder för kritiska läkemedel utöver enbart covid-19-vacciner.

De senaste fem åren och erfarenheten av att hantera pandemin visade att de här initiativen har ett avgörande värde för att skydda medborgarnas hälsa, särskilt de mest utsatta och sårbara, såsom barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och övervinna en hälsokris utan motstycke.

2.2Inrättandet av en myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera)

Covid-19-pandemin belyste hur viktigt det är med medicinska motåtgärder under hälsokriser, däribland diagnostik, vacciner, behandlingar och personlig skyddsutrustning. Den har också visat att finansieringen från EU och medlemsstaterna var avgörande för att trygga tillgången till budbärar-RNA-teknik för covid-19-vacciner. EU-stödet var oerhört viktigt för att på rekordtid kunna utveckla vacciner som räddade liv.

År 2021 inrättade kommissionen myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Hera är utformad i nära samordning med medlemsstaterna, industrin och det civila samhället för att stärka utvecklingen, tillverkningen, upphandlingen och den rättvisa fördelningen av viktiga medicinska motåtgärder, så att européerna är skyddade i händelse av en folkhälsokris. Vid en hälsokris kan gemensam upphandling vara ett avgörande verktyg för att utnyttja medlemsstaternas köpkraft och se till att alla medborgare får samma produkter, var de än bor. Som en fingervisning anskaffade Hera vacciner två veckor efter de första tecknen på utbrott av mpox i EU 2022 9 . Hera säkerställer också tillgång till pandemiska och prepandemiska vacciner för att skydda européerna mot fågelinfluensa.

Hera styr industri-, forsknings- och innovationsinsatserna för att skapa nästa generation verktyg som ska hantera allvarliga gränsöverskridande hälsohot. För att vara så flexibel som möjligt har myndigheten två arbetssätt: ett inriktat på beredskap och ett annat som bara aktiveras i nödlägen. Så snart det har fastställts ett hot mot folkhälsan kan rådet aktivera EU:s ram för nödåtgärder för att säkerställa försörjning av krisnödvändiga medicinska motåtgärder 10 . Hälsokrisstyrelsen säkerställer, tillsammans med Heras styrelse i dess fortlöpande arbete, samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna i frågor som rör utveckling, produktion, upphandling och distribution av medicinska motåtgärder i kris- och beredskapstider. Vid folkhälsokriser arbetar hälsokrisstyrelsen och hälsosäkerhetskommittén i nära samordning.

För att stärka hälsoberedskapen har Hera lanserat det globala övervakningssystemet för avloppsvatten 11 , som har potential att bli ett internationellt system för att tidigt upptäcka epidemiska hot och utbrott och övervaka dem i realtid. Genom att identifiera hot och utvärdera hur man bäst hanterar dem med medicinska motåtgärder håller Hera på att inrätta en bred uppsättning initiativ som gör det möjligt för EU att snabbt reagera på sjukdom X 12 . Kommissionen och Europeiska investeringsbanken har också inrättat Hera Invest, ett tillägg på 100 miljoner euro till InvestEU-programmet, för att stödja forskning och utveckling om de mest akuta gränsöverskridande hälsohoten, med finansiering från programmet EU för hälsa.

Genom dessa åtgärder ser Hera till att EU har kapacitet att i kristider snabbt ta fram och genomföra motåtgärder i den omfattning som behövs. Det går att sätta in finansiering till krisforskning, och EU:s nätverk för kliniska prövningar går att aktivera så man i tid kan få fram stabila data. EU Fab, ett nätverk av ständigt beredda produktionsanläggningar runtom i EU, kan i kristider få fram 325 miljoner vaccindoser om året. Dessutom har kommissionen, med hjälp av en investering på 1,65 miljarder euro, inrättat strategiska lager med medicinska motåtgärder och arbetar med insatsutrustning mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot och risker inom ramen för civilskyddsmekanismens rescEU-beredskapslager. Detta för att höja beredskapen och som ett skyddsnät om medlemsstaternas lager inte räcker.

2.3Starkare mandat för ECDC och EMA

Med erfarenheten från pandemin som underlag har Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) fått ett bredare mandat, så att man nu kan förbereda sig för, förebygga, samordna och hantera folkhälsokriser och stora händelser som påverkar läkemedelsprodukter och medicintekniska produkter. Med sitt utökade mandat kommer EMA även att underlätta samordnade åtgärder på EU-nivå mot folkhälsokriser genom att ge vetenskaplig rådgivning och se över den vetenskapliga bevisning som finns om läkemedel.

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har spelat en grundläggande roll i EU:s åtgärder mot covid-19-pandemin. ECDC har nu utvärderat hur medlemsstaterna genomfört sina nationella planer för förebyggande åtgärder, beredskap och insatser och hur de ligger till med unionsplanen för detsamma i enlighet med förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Man kan därmed utfärda rekommendationer till åtgärder och delmål som ska fastställas, både till medlemsstaterna och till kommissionen. Byrån stärker de integrerade övervakningssystemen och samordnar det nya nätverket av EU-referenslaboratorier. ECDC håller på att inrätta en EU-insatsgrupp för hälsofrågor, som kan göra snabba hälsoingripanden vid ett större utbrott och därmed kompletterar unionens civilskyddsmekanism.

3.Förbättrad säkerhet för och tillgång till läkemedel, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung

3.1.Allas tillgång till säkra och innovativa läkemedel till rimliga priser

Runtom i Europa är patienterna och hälso- och sjukvårdssystemen drabbade av ojämlik tillgång till läkemedel, läkemedelsbrist och för vissa sjukdomar rentav inga läkemedel alls. För att ta itu med dessa utmaningar lade kommissionen i november 2020 fram en ny läkemedelsstrategi för Europa 13 , och föreslog i april 2023 den mest iögonfallande reformen av EU:s läkemedelsregler på över två årtionden.

I den föreslagna reformen ingår ett omarbetat incitamentssystem för att uppmuntra företag att nå folkhälsomålen, närmare bestämt att ge snabbare och lika tillgång till läkemedel i alla de 27 medlemsstaterna och att uppfylla de icke tillgodosedda medicinska behoven, särskilt hos de mest sårbara, som barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Därför föreslås i reformen flera åtgärder för att underlätta tillgången, särskilt i mindre medlemsstater, som ofta försummas av företag på grund av sina små och kommersiellt sett inte attraktiva marknader. Lika viktigt är att dessa mer riktade incitament och de bredare förenklingar som föreslås ska hjälpa den europeiska läkemedelsindustrin att förbli en innovatör och världsledare.

När den föreslagna reformen är antagen av medlagstiftarna kommer patienterna i EU, särskilt de som bor i mindre länder, att kunna få sina läkemedel snabbare. Läkemedelsutvecklarna kommer att få mer vetenskapligt och regelverksmässigt stöd från EMA, medan små och medelstora företag och ideella utvecklare kommer att få ytterligare lättnader. Företagen kommer att få fördel av påskyndade och förenklade rutiner för att bedöma och godkänna läkemedel, samtidigt som digitaliseringen minskar den administrativa bördan för dem. Genom regulatoriska sandlådor blir det stöd till innovation inom framstående teknik, däribland medicinsk bioteknik, och det säkerställer också att lagstiftningssystemet är framtidssäkrat och även håller högsta kvalitets- och säkerhetsstandard. Reformen är utformad så att patienterna snabbare får tillgång till produkter som är billigare men ändå av hög kvalitet, i och med att generiska läkemedel och biosimilarer kan nå ut på marknaden snabbare och förfarandena för godkännande för marknaden förenklas.

Som komplement till dessa lagstiftningsåtgärder stöder kommissionen samarbetsprojekt 14 för utbyte av prissättnings-, betalnings- och upphandlingspolitik, så att läkemedel ska få mer rimliga priser och bli mer kostnadseffektiva, och hälso- och sjukdomssystemen bli mer hållbara. Kommissionen håller för närvarande på att bedöma förslag om att möjliggöra offentlig finansiering från flera medlemsstater för att stödja banbrytande innovation inom läkemedel, genom ett första hälsorelaterat projekt av gemensamt europeiskt intresse (Med4Cure). Det projektet ska stödja utvecklingen och den första industriella användningen av innovativa behandlingsmetoder och ny teknik såsom mRNA-plattformar för att bekämpa antimikrobiell resistens, sällsynta sjukdomar och cancer.

3.2.Säkerställd tillgång till kritiska läkemedel och medicintekniska produkter

Risken för läkemedelsbrist är ett stort hälso- och sjukvårdsproblem både i EU och globalt. Den europeiska hälsounionen tar itu med denna utmaning genom både lagstiftningsåtgärder och industriåtgärder.

I läkemedelsreformen föreslås åtgärder för att stärka försörjningstryggheten för de mest kritiska läkemedlen, och EMA får en starkare roll med att samordna åtgärderna för att minska bristen. I oktober 2023 15 lade kommissionen fram ytterligare åtgärder på kort och medellång sikt för att säkerställa mer systematiska och samordnade åtgärder mot läkemedelsbrist. Där ingick att offentliggöra en första version av unionsförteckningen över kritiska läkemedel 16 i december 2023, med över 200 verksamma ämnen där kontinuerlig försörjning är prioriterat. Dessutom är den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) tänkt att utnyttja EU-medel till att ytterligare stödja utvecklingen och tillverkningen av bioteknik och kritiska läkemedel.

Kommissionen lanserade alliansen för kritiska läkemedel 17 i april 2024, som en samarbetsplattform för att uppmärksamma bristens industriella aspekt. I alliansen möts offentliga och privata aktörer från det europeiska hälso- och industriekosystemet, och där föreslås rekommendationer för att stärka försörjningstryggheten och stärka de globala leveranskedjorna för kritiska läkemedel. Med utgångspunkt i sårbarhetsbedömningen av elva kritiska läkemedel kommer alliansen att undersöka hur man kan minska de strukturella riskerna, stärka försörjningen genom att uppmuntra till diversifiering samt modernisera och öka tillverkningskapaciteten på EU-nivå där det behövs. Alliansens arbete blir också underlag till ett eventuellt lagstiftningsinitiativ för en EU-rättsakt om kritiska läkemedel i framtiden.

År 2017 kom förordningen om medicintekniska produkter och förordningen om in vitro-diagnostik, som medförde en ny, striktare EU-lagstiftningsram för att säkerställa ett bättre skydd av folkhälsan och patientsäkerheten. Detta efter säkerhetsproblem i synnerhet med bröst- och höftimplantat. Enligt de nya reglerna kommer Eudamed-databasen att införas successivt från slutet av 2025 och ge en EU-omfattande översikt över alla produkters livscykel på marknaden för medicintekniska produkter. Det ökar insynen i det övergripande systemet och marknadskontrollmyndigheternas förmåga att övervaka marknaden på lämpligt sätt. Genom lagstiftningsändringar av förordningen om medicintekniska produkter och förordningen om in vitro-diagnostik 2023 och 2024 förlängs övergångsperioderna och det säkerställs kontinuerlig försörjning av kritiska produkter. Vidare har kommissionen infört icke-lagstiftningsåtgärder för att stödja sektorn och minska risken för brist. Kommissionen kommer senare i år att inleda en riktad utvärdering av EU-lagstiftningen om medicintekniska produkter, inklusive en strukturell bedömning av hur den påverkat tillgången till sådana produkter samt innovationen och konkurrenskraften hos systemet för medicintekniska produkter i EU. Det blir ett första steg mot att identifiera hållbara lösningar för framtiden.

3.3.Kampen mot antimikrobiell resistens

Antimikrobiell resistens är ett av vår tids största hälsohot. För närvarande dör mer än 35 000 människor i EU varje år av läkemedelsresistenta infektioner, och utan ordentliga åtgärder kommer denna siffra att stiga inom en generation. Antimikrobiell resistens har en enorm inverkan på ekonomin och hälso- och sjukvårdssystemen, då den orsakar 1,5 miljarder euro per år i hälso- och sjukvårdskostnader och produktivitetsförluster.

Som också erkänns i EU:s strategi för läkemedel i miljön 18 är miljön en reservoar för antimikrobiell resistens som kräver ytterligare förståelse och åtgärder, eftersom flera läkemedelsrester (t.ex. antibiotika eller antimykotika) kan komma in i miljön när de används på människor och djur. För att ta itu med dessa utmaningar föreslog kommissionen 2023 de hittills mest ambitiösa EU-åtgärderna mot antimikrobiell resistens, i en rekommendation där det fastställs mål som ska uppnås senast 2030 – inklusive att minska konsumtionen av antibiotika hos människor i EU med 20 % till år 2030 och förespråka kraftigare globala åtaganden mot antimikrobiell resistens.

Översynen av läkemedelslagstiftningen omfattar ytterligare, innovativa incitament för läkemedelsföretagen att utveckla nya antimikrobiella medel.

En ny gemensam åtgärd hjälper EU-medlemsstaterna samt Norge, Island och Ukraina att genomföra de rekommenderade åtgärderna med 50 miljoner euro i EU-finansiering. Kommissionen stöder forskning om och utveckling av nya antibiotika och alternativa behandlingar för att hantera antimikrobiell resistens. Här kommer det framtida europeiska partnerskapet mot antimikrobiell resistens enligt One Health-modellen att vara avgörande 19 . Det förbättrar också tillgången till nyutvecklade antimikrobiella medel, bland annat genom framtida gemensam upphandling av antimikrobiella medel, och där lanseras ett pilotprojekt med pull-incitament i form av en intäktsgaranti.

Globalt gör kommissionen gemensam sak med WHO om att uppdatera förteckningen över prioriterade bakterie- och svamppatogener, utföra pipelineanalyser för antimikrobiella medel och diagnostik samt utforma produktprofiler. FN:s högnivåmöte om antimikrobiell resistens i september 2024 är en viktig väg mot konkreta resultat på global nivå.

3.4.Säkra och allmänt tillgängliga ämnen av mänskligt ursprung

För att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå för dem som donerar eller tar emot ämnen som blod, vävnader och celler föreslog kommissionen nya regler i juli 2022. En ny förordning om uppdatering av reglerna om säkerhet och kvalitet för ämnen av mänskligt ursprung kommer att antas formellt under de kommande månaderna 20 , så att det blir högre skydd för alla patienter som behandlas genom transfusion, transplantation eller medicinskt assisterad befruktning. Det förbättrar tillgången till säkra och beprövade behandlingar med ämnen av mänskligt ursprung, och ger patienter i hela EU fler möjligheter att få den behandling de behöver, var de än bor. Samtidigt kommer de nya reglerna för ämnen av mänskligt ursprung att gynna innovationen.

4.Motståndskraftiga, tillgängliga och inkluderande hälso- och sjukvårdssystem

4.1Att göra hälso- och sjukvårdssystemen mer motståndskraftiga

De europeiska hälso- och sjukvårdssystemen måste stärkas för att klara nuvarande och framtida utmaningar. Det gäller bland annat en åldrande befolkning, den ökande förekomsten av icke-smittsamma sjukdomar, klimatförändringarna och den ökade risken för infektionssjukdomar. Motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem behöver hållbara investeringar och en kvalificerad arbetskraft, och här får medlemsstaterna hjälp av den europeiska hälso- och sjukvårdsunionen med sina nationella insatser.

Med detta mål föreslog kommissionen i maj 2020 programmet EU för hälsa, med en budget på 4,7 miljarder euro (efter halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen) för finansieringsperioden 2021–2027. Det är det högsta belopp som någonsin tilldelats hälso- och sjukvårdspolitiken på EU-nivå.

Programmet EU för hälsa finansierar initiativ för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård, stödja arbetskraften inom vården och integrera nationella hälso- och sjukvårdssystem, så att man lägger grunden för motståndskraftiga, patientcentrerade system. Tack vare programmet kunde vi också reagera snabbt på hälsokriser, såsom covid-19-pandemin och utbrottet av mpox 2022. Programmet är redo att stödja åtgärder inom det europeiska hälsodataområdet och stärker insatserna mot cancer och sällsynta sjukdomar. Synergin med EU:s ramprogram Horisont Europa har främjat forskning och innovation på många olika hälsoområden. Exempelvis lanserades 2023 ett europeiskt partnerskap för omvandling av hälso- och sjukvårdssystem 21 .

Genom faciliteten för återhämtning och resiliens tilldelade medlemsstaterna 43 miljarder euro 22  till hälso- och sjukvårdsrelaterade åtgärder i sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Dessa åtgärder är bland annat tänkta att åtgärda luckor i infrastrukturen, brist på arbetskraft, digitaliseringsbehov och brister inom primärvården. Kommissionen ger medlemsstaterna politisk vägledning och hälsorelaterade rekommendationer under den europeiska planeringsterminen. Sammanhållningspolitikens fonder, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+, hjälper medlemsstaterna att göra sina hälso- och sjukvårdssystem mer motståndskraftiga, tillgängliga och ändamålsenliga. Genom investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset (CRII och CRII+) och återhämtningsstödet för sammanhållning och Europas territorier (React-EU), som antogs 2020, har EU:s stöd till hälso- och sjukvårdssystem inom ramen för sammanhållningspolitikens program 2014–2020 ökat med 16,7 miljarder euro, till totalt över 32 miljarder euro. Cirka 12,6 miljarder euro planeras till hälsoområdet under programperioden 2021–2027 för sammanhållningsfonderna, och av detta är omkring 1,3 miljarder euro är avsatt till digitalisering av hälso- och sjukvården och e-hälsa.

Instrumentet för tekniskt stöd kompletterar dessa EU-finansieringsinstrument genom att på begäran tillhandahålla expertis till medlemsstaterna så de kan genomföra reformer i syfte att göra sina hälso- och sjukvårdssystem mer motståndskraftiga, tillgängliga och inkluderande.

Med anledning av pandemin fick medlemsstaterna också stöd av det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation, för att finansiera hälsorelaterade åtgärder på upp till nästan 5 miljarder euro. Av detta stöd rörde 22 % åtgärder som vidtagits på arbetsplatsen för att säkerställa en säker återgång till arbetet.

En stabil arbetskraft inom vården är central i ett motståndskraftigt hälso- och sjukvårdssystem. EU står dock för närvarande inför en betydande brist på hälso- och sjukvårdspersonal, som orsakas av hög arbetsbelastning och otillräckliga hälso- och säkerhetsförhållanden. Dessutom åldras arbetskraften inom vården. För att motverka arbetskrafts- och kompetensbrist har kommissionen antagit en handlingsplan 23 med målinriktade åtaganden för att förbättra arbetsvillkoren för hälso- och sjukvårdspersonal.

Dessutom kräver det föränderliga hälso- och sjukvårdslandskapet att arbetskraften får fler möjligheter till utbildning och fortbildning, så de kan utnyttja den artificiella intelligensens och de digitala verktygens potential och klara av särskilda utmaningar som multidisciplinär äldrevård och klimatförändringarnas hälsomässiga effekter. Kommissionen ger medlemsstaterna stöd i deras planering av vårdpersonalresurser 24 och med att behålla hälso- och sjukvårdspersonalen och kompetenshöja och omskola den europeiska arbetskraften inom vården 25 . Inom ramen för kompetenspakten har kommissionen lanserat ett kompetenspartnerskap för hälsoekosystemet 26 samt ett storskaligt kompetenspartnerskap för den europeiska hälso- och sjukvårdsindustrin.

4.2 Förebyggande av icke-smittsamma sjukdomar

Icke-smittsamma sjukdomar utgör 80 % av alla sjukdomar som drabbar EU-medborgarna. De innefattar hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar, inklusive psykiska hälsoproblem. I dag kan över 90 % av dödsfallen i EU hänföras till sådana sjukdomar. I juni 2022 presenterade kommissionen ”Healthier Together” – EU:s initiativ för icke-smittsamma sjukdomar, som inrättades tillsammans med berörda parter och medlemsstaterna för att minska bördan 27 från de största icke-smittsamma sjukdomarna. Det är indelat i fem delar, nämligen hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, kroniska luftvägssjukdomar, psykisk hälsa och neurologiska störningar samt övergripande hälsofaktorer, däribland miljörelaterade, kommersiella och livsstilsrelaterade riskfaktorer. I initiativet fastställs prioriteringar, bästa praxis och områden där det behövs åtgärder.

Miljöföroreningar och klimatförändringar förvärrar alla icke-smittsamma sjukdomar. Genom initiativ inom ramen för den europeiska gröna given 28 , och i synnerhet handlingsplanen för nollförorening 29 , har kommissionen vidtagit ytterligare åtgärder för att bekämpa luft-, vatten- och markföroreningar. Trots att luftkvaliteten förbättrats avsevärt de senaste årtiondena är luftföroreningar fortfarande den största miljörelaterade hälsorisken, med betydande dödlighet (uppskattningsvis över 250 000 förtida dödsfall i EU varje år) och sjuklighet 30 . I handlingsplanen för nollförorening läggs också fram ett mål att EU senast 2030 bör minska luftföroreningarnas hälsoeffekter (förtida dödsfall) med mer än 55 % (jämfört med 2005).

Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, som lanserades 2021 inom ramen för EU:s strategi för klimatanpassning, samlar in bevis och sakkunskaper som underlag till de politiska besluten om klimatförändringarnas hälsoeffekter. Vid klimatmötet COP28 i november 2023 godkände kommissionen för EU:s medlemsstaters räkning tidernas första deklaration om klimat och hälsa. I den förklaringen beskrivs viktiga åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, främja forskning och anpassa beteenden för att minska klimatrelaterade hälsorisker.

4.3Europas plan mot cancer

Under 2022 fick 2,7 miljoner personer i EU diagnosen cancer. Med tiden kommer fler och fler invånare i EU att drabbas direkt av cancer, och det frestar på EU:s hälso- och sjukvårdssystem och ekonomier och blir till en av de största hälsoutmaningarna i vår tid. För detta krävs det brådskande, konkreta och kollektiva åtgärder på EU-nivå för att förebygga och behandla cancer. Detta är en heltäckande plan som för första gången sammanför vetenskapare, patienter och forskare.

I februari 2021, i den mest akuta fasen av pandemin, lade kommissionen fram Europas plan mot cancer och fördjupade sitt politiska åtagande att vända utvecklingen i fråga om cancer. EU:s canceruppdrag 31 lanserades i september 2021 och gav viktig kunskap och evidens som hjälper medlemsstaterna att genomföra ändamålsenliga strategier för cancerbekämpning. Med hjälp av fyra miljarder euro i finansiering har man inlett rekordmånga projekt, åtgärder och initiativ som berör de fyra huvudpelarna i Europas plan mot cancer, alltid med förhållningssättet att sätta människorna först: förebyggande, tidig upptäckt, lika tillgång till behandling samt livskvalitet. Tillsammans med alla aktörer, och med kombinerade insatser på nationell nivå och EU-nivå, samlas genom Europas plan mot cancer betydande resurser, åtgärder samordnas, splittringen och ojämlikheten mellan länderna minskar och man åstadkommer mer ändamålsenliga och jämlika åtgärder mot cancer med patienten i centrum.

Förebyggande insatser får bättre effekt än alla botemedel. Uppskattningen är att omkring 40 % av cancerfallen i EU går att förebygga. Ett av målen med cancerplanen är att helt få bort livmoderhalscancer och annan cancer som orsakas av virus. År 2024 lade kommissionen fram ett förslag till rådets rekommendation om cancer som kan förebyggas genom vaccination, så att EU-medlemsstaterna får hjälp att öka vaccinationstäckningen mot humant papillomvirus (HIV) och hepatit B-virus (HBV).

När det gäller förebyggande åtgärder är kunskap makt, och kommissionen arbetar med att uppdatera och utvidga de evidensbaserade rekommendationerna i den europeiska kodexen mot cancer. Man håller även på att utveckla en mobilapp för cancerförebyggande, för att förmedla tydlig och tillgänglig information om riskfaktorer för cancer.

Tobak är fortfarande den främsta orsaken till cancer som hade gått att förebygga. Kommissionen är vidare i färd med att genomföra en omfattande utvärdering av den övergripande rättsliga ramen för tobakskontroll, för att hjälpa medlemsstaterna att uppnå en tobaksfri generation. Kommissionen är även fortsatt angelägen om cancerplanens ambition att minska på skadlig alkoholkonsumtion, något som alltjämt är ett folkhälsoproblem i EU. Tidig upptäckt förbättrar möjligheterna att bota cancer och rädda liv. Under 2022, för första gången på nästan 20 år, införde EU moderna och vetenskapsbaserade riktlinjer för cancerscreening 32 så att det ska gå ännu bättre att upptäcka cancer tidigt. Där ingår cancertyper som tillsammans står för över hälften av alla nya fall som diagnostiseras varje år. Syftet är att 90 % av de personer som bör screenas för bröst-, livmoderhals- och tjock- och ändtarmscancer ska erbjudas screening senast 2025 och att utöka populationsbaserad cancerscreening till att omfatta andra cancerformer, såsom lung- och prostatacancer.

Att skydda arbetskraften från cancer är av största vikt för att främja arbetsmiljön och säkerställa en hållbar arbetskraft. När arbetstagare utsätts för karcinogener på arbetsplatsen utgör det allvarliga hälsorisker och kan leda till långvariga komplikationer för hälsan, däribland olika former av cancer. Här har det gjorts betydande framsteg i EU genom omfattande lagstiftning och säkerhetsåtgärder på arbetsplatserna för att minimera exponeringen för karcinogener. Under den här valperioden har EU fortsatt att som en del av cancerplanen sätta gränser för exponering för cancerframkallande ämnen på arbetsplatserna.

För att förbättra tillgången till högkvalitativ vård kommer det första EU-nätverket av övergripande cancercentrum att inrättas senast 2025, med syftet att säkerställa att 90 % av alla berättigade patienter har tillgång till dessa centrum och därmed minska skillnaderna i cancervård. EU:s första register över cancerrelaterad ojämlikhet någonsin ger viktig information om cancertrender och cancervård, så att beslutsfattarna kan få en bättre uppfattning om ojämlikheter och ta itu med dem. I planen uppmanas dessutom insatser för bättre tillgång till läkemedel och utbildning för vårdpersonal som arbetar med cancersjukdomar. På området livskvalitet finns nätverket för unga canceröverlevare, som startades i februari 2022 och erbjuder hjälp till unga patienter genom ömsesidigt stöd. I EU:s canceruppdrag har man även inlett en dialog med unga canceröverlevare, som lett till kompletterande finansieringsmöjligheter inom ramen för programmen EU för hälsa och Horisont Europa. Livskvalitet för dem som fått sin tillvaro berörd av cancer är en prioritering i planen, och arbetet pågår för att få ett slut på diskrimineringen när det gäller tillgång till finansiella tjänster.

I cancerplanen fastställs riktlinjer för cancerförebyggande, screening, diagnos, behandling och eftervård, och det möjliggör en hög vårdnivå i alla medlemsstater och förhindrar skillnader i tillgången till kvalitetsbehandling. Detta överbryggar klyftorna och ger alla cancerpatienter och deras familjer hopp. Planen visar hur väl samordning på EU-nivå kan fungera för att förbättra EU-medborgarnas hälsa och välbefinnande.

4.4Kampen mot sällsynta sjukdomar

Sällsynta sjukdomar, som drabbar 8 % av EU:s befolkning, eller 36 miljoner EU-invånare, är ett annat viktigt exempel där det är nödvändigt med samarbete på EU-nivå. Det finns tusentals sällsynta sjukdomar, inklusive cancer, men varje sjukdom drabbar bara relativt få patienter. Det gör det nödvändigt att sammanställa uppgifter, sakkunskaper och resurser på EU-nivå, där gemensamma åtgärder fungerar som bäst.

De europeiska referensnätverken sammanbinder specialiserade vårdgivare över gränserna och underlättar samarbete, forskning och utveckling av behandlingar. Den genomsnittliga diagnostiden för sällsynta sjukdomar är fem år, och med det i åtanke har de 24 europeiska referensnätverken underlättat virtuella konsultationer för över 3 800 patientfall, och experterna har fått hjälp med att resa, ge patienterna och deras familjer diagnoser och behandlingsplaner och svara på deras frågor. De europeiska referensnätverken har tagit fram över 400 kliniska riktlinjer och upprättat patientregister med uppgifter från fler än 50 000 patienter, och förbättrar ändamålsenligt vården för patienter med sällsynta sjukdomar i hela Europa. Arbetet pågår med att bygga in referensnätverken i ländernas egna hälso- och sjukvårdssystem, genom att utveckla remissvägar för patienter med sällsynta sjukdomar.

Den senaste forskningen finansierad av Horisont Europa visade dessutom att genomik har betydande potential att hantera många olösta sällsynta sjukdomsfall. Därför fortsätter EU att investera i initiativet ”1+ Million Genomes”, där man vill uppnå den kritiska datamassa som behövs genom att möjliggöra säker tillgång till genomik över hela världsdelen utan att överföra de mycket känsliga uppgifterna.

4.5Skydd för psykisk hälsa

Varje gång en kris inträffar brukar det vara de mest sårbara som drabbas hårdast. Redan före covid-19-pandemin var omkring var sjätte person i EU drabbad av psykisk ohälsa (84 miljoner människor) – till en beräknad kostnad på över 600 miljarder euro (över 4 % av BNP). När den övergripande strategin för psykisk hälsa lanserades för första gången i juni 2023 inleddes ett ambitiöst nytt kapitel för EU:s åtgärder på detta område. Strategin bygger på tre vägledande principer: förebyggande, med bekämpning av stigmatisering; tillgång till högkvalitativ vård och behandling; samt återanpassning. Den gör psykisk hälsa likvärdig med fysisk hälsa, och stöder psykisk hälsa på alla politikområden, från utbildning till digitalisering och stadsplanering, och erkänner att naturen och en ren miljö har en positiv roll för både den psykiska och fysiska hälsan.

EU-programmen erbjuder 1,23 miljarder euro i finansieringsmöjligheter till 20 flaggskeppsinitiativ för att stödja medlemsstaterna och berörda parter i EU. På EU:s portal för bästa praxis finns exempelvis framstående och lovande praxis för psykisk hälsa, som kan inspirera andra att agera. Informationskampanjer från Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) bidrar till att ta itu med frågor om arbetsrelaterad psykisk hälsa. Vidare arbetar EU ihop med Världshälsoorganisationen för att hjälpa medlemsstaterna att utveckla förebyggande strategier för psykisk hälsa. I alla dessa insatser läggs särskild vikt vid de mest utsatta, särskilt barn och ungdomar. Till initiativen hör ett projekt med Unicef om att ”främja en övergripande och förebyggande strategi för barns hälsa” och utveckla ett nätverk för psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Ett av de viktigaste politikområdena under Europaåret för ungdomar 2022 var att främja ungdomars personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling. Där ingick ett särskilt fokus på psykisk hälsa. Ett antal initiativ kopplade till psykisk hälsa lanserades under Europaåret för ungdomar, t.ex. rådets rekommendation från 2022 om vägar till en framgångsrik skolgång och expertgruppen för stöd till välbefinnande i skolan. Denna expertgrupp tog fram konkreta riktlinjer, utgivna i maj 2024, för beslutsfattare och lärare om hur man arbetar med välbefinnande och psykisk hälsa i skolan. EU och medlemsstaterna håller även på att förbereda ett europeiskt partnerskap om hjärnhälsa (inom Horisont Europa), som också kommer att omfatta forskning om psykisk hälsa och ett ekosystem som ska utvecklas för att underlätta och samordna forsknings- och innovationsverksamhet.

Genom EU för hälsa finansierar kommissionen projekt till stöd för bättre psykisk hälsa och psykosocialt välbefinnande bland migrant- och flyktingbefolkningar, med särskilt fokus på människor från Ukraina. Över 34 miljoner euro från programmet EU för hälsa går till att hjälpa människor som flyr från Ukraina och är i akut behov av psykisk hälsa och traumastöd, bland annat genom ett projekt där Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen tillhandahåller psykologiskt första hjälpen-stöd till Ukrainas fördrivna och drabbade människor. Det pågår också ytterligare projekt med icke-statliga organisationer om bästa praxis för att förbättra den psykiska hälsan och välbefinnandet bland migranter och flyktingbefolkningar.

4.6Att utnyttja digitaliseringens kraft på hälso- och sjukvårdsområdet

Det europeiska hälsodataområdet (EHDS) är ett flaggskeppsinitiativ för den europeiska hälsounionen och en banbrytande strategi, som syftar till att utnyttja digitaliseringens kraft och ge patienterna möjlighet att bättre kontrollera och dela sina hälsodata. Det föreslogs av kommissionen i maj 2022 och medlagstiftarna nådde en politisk överenskommelse i mars 2024, vilket ledde till Europaparlamentets antagande i april 2024. Det europeiska hälsodataområdet kommer att införa tydliga regler för användning av elektroniska hälsodata och kommer att göra det lättare att åstadkomma bättre hälso- och sjukvård, forskning, innovation och beslutsfattande, i full överensstämmelse med EU:s dataskyddsstandarder.

Patienterna får omedelbar, fri och enkel tillgång till sina uppgifter i elektronisk form och kommer att kunna dela dessa uppgifter med hälso- och sjukvårdspersonal i medlemsstaterna. Hälso- och sjukvårdshandlingar som patientsammanfattningar, laboratorieresultat för e-recept, bilder, bildrapporter och utskrivningsrapporter kommer att utbytas i ett gemensamt europeiskt format. Det kommer att förbättra den hälso- och sjukvård som patienterna får, var de än befinner sig i EU. Det kommer också att minska onödiga och kostsamma upprepningar av vad som ibland är invasiva medicinska ingrepp och tester.

Samtidigt med detta kommer det europeiska hälsodataområdet att bemyndiga att hälsodata används för forskning, innovation, beslutsfattande och regleringsverksamhet, under mycket strikta villkor som skyddar dessa personuppgifter. Detta kommer att främja forskning och innovation, stödja utvecklingen av viktiga nya behandlingar, identifiera biverkningar av läkemedel och göra hälso- och sjukvårdssystemen starkare.

EU investerar i ny teknik, däribland artificiell intelligens som kombinerar flera typer av och källor till hälsodata. Här kan man utnyttja kraftfulla data från det europeiska hälsodataområdet och specialiserade datainfrastrukturer (t.ex. 1+Million Genomes, Cancer Image Europe eller EOSC- Life) i kombination med högpresterande datorsystem. Det gör det möjligt att i högre grad upptäcka cancer tidigt, förutsäga och förebygga den, och det ger ännu bättre diagnoser och behandlingar.

5.Global hälsa

Covid-19-pandemin visade att hälsa i vår sammankopplade värld är ett globalt politikområde med en tydlig geopolitisk aspekt. Pandemin visade tydligt att det behövs en mer samordnad EU-strategi för global hälsa och ett ökat globalt samarbete mot sammanhängande hälsohot som pandemier, den tredubbla världsomspännande krisen (klimatförändringar, miljöföroreningar och förlust av biologisk mångfald) och antimikrobiell resistens. De hoten kommer sannolikt att tillta, och EU – och världen – måste vara redo att reagera.

EU spelade en avgörande roll för den snabba utvecklingen, kapacitetsökningen och rättvisa fördelningen när det gäller vacciner, behandlingar och diagnostik avseende covid-19. Omkring två tredjedelar av de vaccindoser som producerats i EU –

3,1 miljarder doser – har exporterats till resten av världen och räddat miljontals liv. EU var en av grundarna av och en stark anhängare till initiativet för snabbare tillgång till verktyg mot covid-19 (ACT-acceleratorn), och den största givaren till Covax – det multilaterala initiativet för global rättvis tillgång till covid-19-vaccin. EU är fast beslutet att fortsätta på den vägen och har åtagit sig att förebygga och bekämpa hälsohot globalt med en One Health-strategi.

EU vill vidare minska den sårbarhet i försörjningskedjan som beroendeförhållanden orsakar, genom att främja diversifiering. Med tanke på hur komplexa läkemedelsprodukterna är behöver EU:s industri ha tillgång till ett brett utbud av viktiga insatsvaror. Handelspolitik och partnerskap ska öppna nya marknader och diversifiera försörjningskällor, och komplettera ökade insatser för att minska alltför stora beroenden av kritiska försörjningskedjor genom att grundligt genomföra förmånshandelsavtal samt genom arbetet i internationella forum som G20, G7 och WTO.

EU:s digitala covidintyg satte en global standard för internationella resor och har varit det mest utbredda verksamma systemet på internationell nivå. 51 länder och territorier i fyra världsdelar utanför EU har haft nytta av systemet. Den 1 juli 2023 överlämnade EU systemet med digitalt covid-19-intyg till WHO, så att det kan utarbetas ett system för global kontroll av hälsodokument. Det medför bättre hälsa för alla och att medborgare över hela världen skyddas från hälsohot.

EU arbetar kontinuerligt multilateralt för att utforma en ny global hälsoordning genom ett mer strategiskt och ändamålsenligt engagemang. Där ingår att bygga upp en stabil global ledning, prioritera internationella partnerskap och dialog på multilateral, regional och bilateral nivå, ta itu med desinformation och ge mer ändamålsenlig finansiering. EU har blivit allt mer aktivt i multilaterala forum, däribland G7, G20, FN:s generalförsamling och WHO, och inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete är EU även en viktig givare till globala fonder (t.ex. pandemifonden, Gavi-alliansen och Globala fonden).

I den nuvarande geopolitiska kontexten, med Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina och konflikten i Gaza, har EU stöttat den medicinska evakueringen av patienter (Medevac). Sedan Rysslands krig mot Ukraina har över 3 100 medicinska evakueringsinsatser genomförts genom unionens civilskyddsmekanism (UCPM). Kommissionen har haft ett nära samarbete med WHO, särskilt med att inrätta EU:s Medevac-knutpunkt i Polen till stöd för Ukraina, och med att stationera ut medlemsstaternas medicinska experter för att stödja WHO:s insatser i Gaza.  

EU har en framträdande roll i förhandlingarna om pandemiavtalet, som ska stärka de internationella reglerna om beredskap och insatser vid pandemier.

I november 2022 offentliggjorde kommissionen en ny EU-strategi för global hälsa, som ska säkerställa en enhetlig, ändamålsenlig och fokuserad strategi över hela världen 33 . Först och främst visar strategin EU:s tydliga avsikt att på nytt bekräfta sitt ansvar och ledarskap på det globala hälsoområdet, utifrån grundläggande värderingar som solidaritet, rättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna. Global hälsa lyfts i strategin fram som en väsentlig pelare i EU:s utrikespolitik, där den representerar den europeiska hälsounionens externa dimension, och den är en viktig del av Global Gateway, som bygger upp partnerskap mellan jämlikar med partnerländer på grundval av gemensamt ansvar och egenansvar. Genom Global Gateway bidrar EU och medlemsstaterna till att bekämpa ojämlikhet, förbättra hälsosäkerheten och öka hälso- och sjukvårdssystemens motståndskraft globalt, och samarbetar med globala partner så att hela världen får rättvis tillgång till diagnostik, vacciner och behandlingar, pandemiberedskap, förebyggande och tidig upptäckt av hälsokriser. Mer än 1,3 miljarder euro i finansiering från EU, medlemsstaterna och EU:s finansieringsinstitutioner har gått till Team Europe-initiativet om tillverkning och tillgång till vacciner, läkemedel och hälsoteknik i Afrika (MAV+), för att genomföra åtgärder genom 89 projekt på kontinental, regional och lokal nivå. I Rwanda tillhandahåller t.ex. Global Gateway ett stöd på 103 miljoner euro till lokal tillverkning och tillgång till vacciner, läkemedel och hälsoteknik, inklusive en lokal anläggning för tillverkning av vacciner med mRNA-teknik. EU arbetar också med att fördjupa samarbetet om tillverkning av vaccin, medicin och hälsoteknik och stärka hälso- och sjukvårdssystemen inom ramen för hälsopartnerskapet mellan EU och Latinamerika och Karibien (LAC). Att förbättra den globala hälsan är att investera i global hälsosäkerhet, i målen för hållbar utveckling och i att skydda alla människors hälsa var de än befinner sig.

6.Framtiden

På det hela taget, och tack vare samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna, är EU nu i en mycket starkare position på hälsoområdet än för fem år sedan. Men det finns ingen anledning att vara självbelåten. Det är mycket kvar att arbeta med för att ytterligare förbättra vår hälsopolitik. Hälsa måste därför fortsätta vara en politisk prioritering.

Nya hot kommer att fortsätta växa fram, och man bör särskilt uppmärksamma antimikrobiell resistens, klimatförändringsrelaterade hälsohot samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Det krävs samarbete på flera nivåer – på EU-nivå, nationellt, regionalt och globalt – för att fortsätta stödja vår hälsosäkerhet.

EU står inför en mängd hälso- och sjukvårdsutmaningar utöver själva sjukdomsutbrotten. Bristen på läkemedel i Europa stör behandlingsplanerna för kroniska sjukdomar som cancer och diabetes. För att förbättra tillgången till läkemedel blir det avgörande att anta den föreslagna reformen av EU:s läkemedelslagstiftning, tillsammans med andra åtgärder mot bristen på kritiska läkemedel, t.ex. arbetet inom Europeiska läkemedelsmyndigheten och alliansen för kritiska läkemedel. För att hjälpa medlemsstaterna att få tillgång till läkemedel när det gäller sällsynta sjukdomar och särläkemedel skulle instrument som gemensam upphandling kunna undersökas ytterligare.

På samma sätt skulle EU gynnas av att stärka den medicinska forskningen och se till att bioteknik och biotillverkning får ett lyft, i enlighet med det senaste meddelandet Bygga framtiden med naturen: främja bioteknik och biotillverkning i EU 34 . Nya läkemedel, diagnostik och behandlingar utvecklas långsamt, och det gör alla sårbara för framtida sjukdomar och gör det svårare att hantera dem som finns. Antimikrobiell resistens är ett utmärkt exempel. Det är nödvändigt att satsa på forskning om nya antimikrobiella medel, alternativ till dem samt snabb diagnostik, och samtidigt spåra spridningen av resistenta bakterier och identifiera nya hot. För detta krävs ett nära samarbete mellan flera sektorer, i enlighet med One Health-strategin, för att främja forskning och ytterligare förespråka en försiktig och ansvarsfull användning av antibiotika. För att påskynda forskning och utveckling om antimikrobiella medel och medicinska motåtgärder mot framtida pandemier bör vi tillsammans med medlemsstaterna fortsätta arbeta för att göra de kliniska prövningarna i EU attraktiva, effektiva och snabba. De alleuropeiska kliniska prövningarna bör stärkas ännu mer.

Samtidigt bör man, med erfarenheterna från covid-19-pandemin och framtida utmaningar i åtanke, fortsätta stärka hälso- och sjukvårdssystemen med en motståndskraftig och välutbildad arbetskraft i centrum. Kommissionen kommer att fortsätta stödja reformen av de nationella hälso- och sjukvårdssystemen genom att ge råd och finansiering med EU-medel.

EU:s befolkning åldras och detta får konsekvenser för hälsopolitiken – bland annat när det gäller möjligheten till ett långt hälsosamt liv plus icke-smittsamma sjukdomar, inklusive neurodegenerativa sjukdomar. Detta kräver att vi undersöker hur vi ska hantera livslängden så att våra samhällen är vid god hälsa även när de åldras. För att hitta fungerande behandlingar och i slutändan botemedel mot funktionsnedsättande åkommor som Alzheimer och Parkinson krävs det avsevärda investeringar i forskning och internationellt samarbete. Hälso- och sjukvårdens framtid blir också beroende av strategier för personanpassade läkemedel. Framsteg inom genomik och datateknik, som artificiell intelligens, kan göra det möjligt att skräddarsy behandlingarna, få dem att fungera bättre och minska biverkningarna.

Icke-smittsamma sjukdomar är fortfarande högprioriterade. EU har visat sitt engagemang för att ta itu med sådana sjukdomar, med fokus på förebyggande under en persons livstid, främjande av en hälsosam livsstil och politisk samordning mellan olika sektorer. Här har Europas plan mot cancer använts som mall, och man har stärkt befintliga initiativ som ”Healthier Together”, för att hantera stora utmaningar som hjärt- och kärlsjukdomar. Genom meddelandet om psykisk hälsa från 2023 kommer kommissionen att fortsätta att prioritera de mest utsatta grupperna i våra samhällen, med särskilt fokus på barn och ungdomar. Den europeiska hälsounionen förbereder sig redan för dessa utmaningar. Det europeiska hälsodataområdet har potential att revolutionera hälso- och sjukvården i EU genom att maximera den enorma potential som digital hälsa har. Den nuvarande fleråriga budgetramen, som löper fram till 2027, kommer att fortsätta att ge ekonomiskt och tekniskt stöd till medlemsstater och berörda parter på detta område, bland annat genom programmet EU för hälsa och programmet för ett digitalt Europa. Det är väsentligt att undersöka integrering av artificiell intelligens i hälso- och sjukvården och digital kompetensutveckling för hälso- och sjukvårdspersonal, för att förbättra effektiviteten, tillgängligheten och hållbarheten.

Allvarliga hälsorisker – allt från tilltagande pandemi- eller epidemihot till klimatförändringarnas och de icke-smittsamma sjukdomarnas hälsoeffekter – hänger samman och drivs av den tredubbla världsomspännande krisen. En stark, innovativ och inkluderande europeisk hälsounion kräver samarbete på alla nivåer i en One Health-strategi.

De närmaste åren kommer förberedelserna för en större union dessutom att kräva att ett framtida utvidgat EU är motståndskraftigt mot hälsoutmaningar och att folkhälsopolitiken är väl samordnad mellan medlemsstaterna och med de länder som ska ansluta sig.

7.Slutsats

Covid-19-pandemin var en global hälsokris som vände världen upp och ned. Den utmanade våra samhällen, våra ekonomier och själva vår europeiska livsstil. Den visade också var våra hälso- och sjukvårdssystem har sina svaga punkter, och gav oss på flera sätt en tydlig läxa. De innovativa arbetsmetoder som användes under och efter covid-19-pandemin visar att EU kan leverera på ett kraftfullt och enat sätt och tillämpa reglerna kreativt till förmån för sina medborgare. Den kraftigaste läxan var också den enklaste – vi är starkare och mer motståndskraftiga när kommissionen och alla EU-medlemsstater samarbetar i solidaritet, och när vi med likasinnade internationella partner gör gemensam sak för att vidta motåtgärder globalt.

Under denna valperiod gick kommissionen och medlemsstaterna samman för att göra en omfattande insats mot det största hälsohotet på ett sekel. Samtidigt vidtog de aldrig tidigare skådade åtgärder för att gå längre än att bara hålla pandemin i schack. Med hjälp av den solidaritet och den beslutsamhet vi såg under krisen har EU byggt upp en stark och motståndskraftig europeisk hälsounion för alla sina medborgare. Den europeiska hälsounionen ska se till att alla medlemsstater är bättre förberedda och tillsammans bemöter framtida hälsokriser. Man främjar europeisk innovation och konkurrenskraft i hälso- och sjukvårdssektorn, så att det går att tillgodose patienternas behov med stöd från alla aktörer som behövs. Solidaritet och samarbete går hand i hand med motståndskraft, med hopp, med säkerhet och med att uppfylla de förväntningar medborgarna på alla håll, även landsbygd och avlägsna områden, har på att få del av optimal hälso- och sjukvård. Detta är den europeiska hälsounionen i arbete, när den besvarar invånarnas behov, gör vårdtillgången rättvis och vården till något centralt i EU.

De närmaste åren kommer den europeiska hälsounionen att fortsätta att utvecklas och växa för att ytterligare främja människors hälsa och välbefinnande i och utanför EU.

Världen har oåterkalleligen förändrats sedan 2019, och den kommer att fortsätta förändras. Tack vare en stabil europeisk hälsounion är EU nu bättre förberett på vad morgondagen kan föra med sig för invånarnas hälsa.

(1)

  mission-letter-stella-kyriakides_en.pdf (europa.eu) .

(2)

  EU:s vaccinstrategi (europa.eu) .

(3)

  https://www.who.int/europe/news/item/16-01-2024-covid-19-vaccinations-have-saved-more-than-1.4-million-lives-in-the-who-european-region--a-new-study-finds .

(4)

  EP Autumn 2021 Survey: Defending Democracy | Empowering Citizens – februari 2022 – Eurobarometer-undersökning (europa.eu) .

(5)

  Public opinion in the EU in time of coronavirus crisis 2 (europa.eu)# .

(6)

  Opinion of the Health Security Committee on zoonotic avian influenza – Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(7)

 Antimikrobiell resistens hos bakterier; vektorburna viruspatogener; nya, gnagarburna och zoonotiska viruspatogener; nya och zoonotiska bakteriella högriskpatogener; legionella; samt difteri och kikhosta.

(8)

  https://single-market-economy.ec.europa.eu/coronavirus-response/task-force-industrial-scale-covid-19-vaccines_sv . 

(9)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_4363 .

(10)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52021PC0577 .

(11)

  Launching GLOWACON: A global initiative for wastewater surveillance for public health – Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(12)

 Sjukdom X utgörs av kunskapen att en allvarlig internationell epidemi kan orsakas av en för närvarande okänd patogen som kan orsaka sjukdom hos människor. Sjukdom X finns med i Världshälsoorganisationens (WHO:s) förteckning över prioriterade patogener (Världshälsoorganisationens definition).

(13)

  https://health.ec.europa.eu/medicinal-products/pharmaceutical-strategy-europe_sv .

(14)

 I nätverket av nationella behöriga myndigheter för prissättning och ersättning (NCAPR).

(15)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_23_5190 .

(16)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_23_6377 .

(17)

  https://health.ec.europa.eu/health-emergency-preparedness-and-response-hera/overview/critical-medicines-alliance_sv .

(18)

  eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52019DC0128 .

(19)

  https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/european-partnerships-horizon-europe/health_sv .

(20)

 En politisk överenskommelse  nåddes i december 2023.

(21)

 https://www.thcspartnership.eu/.

(22)

 Siffra från den 28 februari 2024. Uppgifterna bygger på metoden med digital märkning av pelarna i resultattavlan för återhämtning och resiliens och motsvarar de åtgärder som tilldelats politikområdet ”Hälsa: resiliens, hållbarhet, tillräcklighet, tillgång och kvalitet inom hälso- och sjukvården, inbegripet digitalisering och infrastruktur”.

(23)

https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=27472&langId=en.

(24)

  The project – JA HEROES | Health Workforce Planning Project .

(25)

  BeWell – Blueprint alliance for a future health workforce strategy on digital and green skills (bewell-project.eu) .

(26)

  https://pact-for-skills.ec.europa.eu/about/industrial-ecosystems-and-partnerships/health_sv .

(27)

  https://knowledge4policy.ec.europa.eu/health-promotion-knowledge-gateway/eu-burden-non-communicable-diseases-key-risk-factors_en .

(28)

  https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv .

(29)

https://environment.ec.europa.eu/strategy/zero-pollution-action-plan_sv.

(30)

Se t.ex. https://www.eea.europa.eu/publications/harm-to-human-health-from-air-pollution/.

(31)

 https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe/eu-missions-horizon-europe/eu-mission-cancer_sv.

(32)

  Rådets rekommendation av den 9 december 2022 om stärkt förebyggande genom tidig upptäckt – EUR-Lex (europa.eu) .

(33)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_22_7153 .

(34)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_24_1570 .