EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.6.2024

COM(2024) 180 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om den gemensamma avsättningsfonden 2023

{SWD(2024) 161 final}

Innehållsförteckning

INLEDNING    

Del 1: Viktiga milstolpar under 2023

1.1. Översikt

1.2. Uppdelad struktur

1.3. Garantianspråk och betalningskrav

1.4. Effektiv avsättningsnivå

Del 2: Investeringsstrategi, portföljsammansättning och resultat

2.1. Portföljens sammansättning och egenskaper

2.2. Avtryck avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-avtryck)

2.3. Fondens resultat 2023

SLUTSATSER    

INLEDNING

Denna rapport är den tredje årsrapporten om den gemensamma avsättningsfonden (fonden)( 1 ). Den omfattar perioden från den 1 januari 2023 till den 31 december 2023. I rapporten beskrivs den viktigaste utvecklingen i samband med fondens verksamhet 2023, de viktigaste finansiella parametrarna och riskparametrarna samt fondens årliga resultat. I rapporten presenteras också resultaten av de åtgärder som kommissionen vidtagit för att förbättra fondens långsiktiga resultat genom att införa en diversifierad investeringssfär.

Fonden, som inrättades genom artikel 212 i budgetförordningen, innehåller alla avsättningar i EU:s budget eller som deltagande medlemsstater och Eftaländerna bidragit med för att täcka risken för förluster vid transaktioner som garanteras genom interna ( 2 ) och externa ( 3 ) garantier som genomförs av Europeiska unionen. Utöver budgetgarantier innehåller fonden avsättningar för merparten av det makroekonomiska stödet och lånen till tredjeländer( 4 ). Avsättningarna i fonden utgör den kapitalreserv som medel tas från för att täcka garantianspråk för insatser som fått stöd och andra utflöden.

Fonden började sin verksamhet i januari 2021. I slutet av 2023 uppgick marknadsvärdet till 18,8 miljarder euro, vilket gör den till den största investeringsportfölj som förvaltas direkt av kommissionen.

Tack vare den försiktiga positioneringen lyckades fonden navigera den marknadsvolatilitet som upplevdes 2023 och kunde dra nytta av det starka marknadsresultatet senare under året. Fonden bokförde en absolut avkastning på +5,21 %, vilket bidrog till att kompensera för en del av 2022 års förluster (-8,9 %) och till att fylla på avsättningarna för garantier. Framöver tycks den nuvarande högre och positiva räntemiljön erbjuda goda möjligheter för avkastning på medellång sikt.

Denna rapport fokuserar på frågor som rör förvaltningen av fondens tillgångar. Utvecklingen av ansvarsförbindelser som härrör från budgetgarantier och EU-lån, mot vilka fondens tillgångar innehas som avsättningar, kommer att diskuteras i en separat rapport enligt artikel 250 i budgetförordningen.

Del 1: Viktiga milstolpar under 2023

1.1. Översikt

Liksom under tidigare år förvaltades fonden i enlighet med förfaranden inom ramen för dess etablerade styrningsstruktur( 5 ) och utan operativa incidenter.

Den 31 december 2023 uppgick nettotillgångarnas värde( 6 ) till 18,8 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 4,4 miljarder euro jämfört med slutet av 2022 (en ökning med 30 % under året). Under 2023 tog fonden emot 3,53 miljarder euro i nettobidrag från EU-budgeten eller bidrag från deltagande medlemsstater och Eftaländer. Resten av ökningen av portföljvärdet (880 miljoner euro) beror på att de befintliga tillgångarnas marknadsvärde har ökat.

Figur 1: Utveckling av fondens nettoandelsvärde (i miljarder euro)

Mer information om årsredovisningen finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport.

1.2. Uppdelad struktur

Fondens tillgångar förvaltas i enlighet med en unik investeringspolicy: de är uppdelade i olika delar som är kopplade till enskilda budgetgarantier och program för ekonomiskt stöd.

Fondens avsättningar är öronmärkta per budgetgaranti/program för ekonomiskt stöd, i linje med deras respektive rättsliga ramar ( 7 ). De belopp som hänförs till varje budgetgaranti bokförs i separata delar för att kunna spåra avsättningsnivåerna i förhållande till de nivåer som anges i det instrument som inrättar garantin. Om avsättningarna understiger vissa nivåer kan påfyllningar finansieras genom respektive programs anslag.

Under 2023 lades två nya medlemsstatsdelar till genom InvestEU ( 8 ), jämfört med tio under 2022. Utvecklingen av delar under de föregående åren beskrivs mer ingående i fondens rapporter för 2021 ( 9 ) och 2022 ( 10 ).

Den 31 december 2023 bestod fonden av 16 delar, varav 13 var fullt operativa och innehöll medel. Resterande delar aktiveras i samband med att de första inflödena tas emot.

Tabell 1: Fondens delar per den 31 december 2023

Figur 2: Storleken på fondens delar per den 31 december 2023

1.3. Garantianspråk och betalningskrav

Likviditetshanteringen av garantianspråk och betalningskrav förenklas av en likviditetsbuffert, i enlighet med fondens riktlinjer för förvaltning av tillgångar( 15 ). Likviditetsbufferten utgörs av begränsade reserver i likvida medel som förvaltas av kommissionens centrala finansförvaltning för att täcka de likviditetsutflöden som förväntas uppstå under en tremånadersperiod på grundval av meddelanden från genomförandepartner.

År 2023 uppgick bufferten till 342 miljoner euro. Under året tog den emot inflöden på 114 miljoner euro( 16 ) samtidigt som ett nettobelopp på nästan 351 miljoner euro betalades ut under 2023( 17 ). I slutet av 2023 återstod 106 miljoner euro av likviditetsbufferten.

Anspråken under 2023 på fondens avsättningar genom respektive budgetgarantier( 18 ), liksom andra krav på medel från fondens olika delar, sammanfattas enligt nedan ( 19 ).

Tabell 2: Detaljerad översikt över utflöden från fonden 2023

Figur 3: 2023 års utflöden ur fonden per del (i miljoner euro)

1.4. Effektiv avsättningsnivå

Enligt artikel 213 i budgetförordningen ska avsättning för budgetgarantier och ekonomiskt stöd till tredjeländer inom fonden grundas på den effektiva avsättningsnivån enligt definitionen i den artikeln. Den effektiva avsättningsnivån tar hänsyn till att den samlade förvaltningen av fonden – i motsats till förvaltningen av separata garantifonder – skulle kunna leda till potentiell diversifiering om anspråken på de olika delarna inte jämförs sett till tidpunkt eller intensitet.

Den effektiva avsättningsnivån är förhållandet mellan

·det belopp i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel som krävs för fondens gemensamma förvaltning, och

·summan av de belopp i likvida medel och motsvarigheter till likvida medel om varje del skulle förvaltas separat.

Enligt lag bör den effektiva avsättningsnivån fastställas till mellan 95 % och 100 %, där en siffra under 100 % pekar på en diversifieringseffekt. Efter beräkningar som baseras på den fastställda metoden( 21 ) och med tanke på de rådande makroekonomiska och geopolitiska osäkerheterna (vissa av fondens delar är i hög grad beroende av hur situationen i Ukraina utvecklas) föreslog kommissionen att den effektiva avsättningsnivån för 2023 skulle ligga kvar på 100 % eftersom någon diversifiering mellan anspråken på de olika delarnas avsättningar inte har observerats. Detta förfaringssätt bekräftades i den antagna årliga budgeten för 2024. 

Del 2: Investeringsstrategi, portföljsammansättning och resultat

De allmänna principer och överväganden som ligger till grund för fondens investeringsstrategi fastställs i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden och beskrivs närmare i fondens första årsrapport för 2021 ( 22 ). Baserat på den konservativa strategi som finns inskriven i dess riktlinjer för förvaltning av tillgångar och på en låg risktolerans förvaltas fonden på ett sätt som bör säkerställa kapitalbevarande åtminstone över investeringshorisonten (nio år)( 23 ). Med tanke på denna försiktiga investeringspolicy är de tillgångar som fonden kan investera i begränsade till höglikvida värdepapper med hög kreditvärdighet med fast avkastning. Merparten av fonden har hittills begränsats till investeringar i värdepapper med fast avkastning (obligationer) som är noterade i euro och US-dollar. Riktlinjerna för förvaltning av tillgångar ändrades 2022 för att tillåta vissa begränsade investeringar i börshandlade fonder att erbjuda fonden ytterligare diversifieringsmöjligheter.

2.1. Portföljens sammansättning och egenskaper

Enligt riktlinjerna för förvaltning av tillgångar har fonden en likvid diversifierad portfölj som främst investerar i skuldinstrument med hög kreditvärdighet, som obligationer som emitterats av regeringar, överstatliga organisationer, statliga organ och företag.

Vid årsslutet var fondens portfölj väl diversifierad mellan de olika tillgångsklasserna inom sfären för fast avkastning, bl.a. genom viss begränsad exponering mot värdepapper i andra valutor än euro (US-dollar), börshandlade aktiefonder och likvida medel eller motsvarigheter till likvida medel. Valutakursvinster eller valutakursförluster för värdepapper och transaktioner i andra valutor än euro uppvägdes till stor del av motsatta förändringar hos valutaderivat som används som säkringar.

Fondens portfölj hade en hög kreditkvalitet, med en genomsnittlig kreditvärdering på A, vilket står för en minimal sannolikhet för fallissemang( 24 ).

Mer än 36 % av portföljens marknadsvärde investerades i värdepapper med kreditvärderingen AAA ( 25 ), medan resten fördelades över hela kreditvärderingsskalan.

Investeringar i US-dollar utgjorde 6,6 % av portföljens marknadsvärde( 26 ) och valutarisken säkrades genom terminskontrakt.

Aktier stod för 5,5 % av portföljens marknadsvärde i slutet av 2023.

Från och med december 2023 utgjordes omkring 15,2 % av portföljen av kortfristiga likvida tillgångar( 27 ), vilket ger en källa till likviditet som står redo att användas i händelse av stora utflöden som överstiger storleken på den likviditetsbuffert som beskrivs ovan( 28 ).

Figur 4: Fondens portföljallokering i slutet av året (2023)

2.2. Avtryck avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-avtryck)

Portföljens ESG-avtryck 2023 var fortsatt starkt med en andel ESG-märkta obligationer på 14,6 %( 29 ), jämfört med 14,0 % 2022. Den aktiva strategin för ESG-investeringar gynnar ESG-märkta obligationer, förutsatt att de är anpassade till riskhanteringskriterierna och den övergripande investeringsstrategin. Under 2023 fortsatte kommissionen att stärka ESG-avtrycket i fondens nya investeringsstrategi, såsom förklaras årsrapporten om fonden 2022 ( 30 ).

2.3. Fondens resultat 2023

Under 2023 fortsatte marknaden att kännetecknas av betydande volatilitet (se rutan). Under de sista månaderna 2023 började dock inflationstrycket minska, vilket ledde till förväntningar på marknaden om att centralbankerna skulle börja sänka räntorna 2024. Dessa förväntningar på räntesänkningar ledde till en partiell omvändning av den dynamik som upplevdes 2022 och gav en positiv impuls till värdet på de utestående obligationer som ägs av fonden. Mer information om marknadsutvecklingen finns i rutan nedan.

Mot denna bakgrund uppnådde fonden en årlig avkastning på +5,21 %( 31 ), i linje med dess portföljriktmärke (+5,40 %). Den nyligen införda aktieandelen (i genomsnitt omkring 3,1 % under 2023) bidrog med +0,38 % till portföljens totala avkastning. När man tittar på investeringen i aktier separat gav den en avkastning på omkring +12,5 %, vilket är mer än dubbelt så mycket som avkastningen på andelen med fast avkastning 2023.

SLUTSATSER

Fonden visade en avkastning på +5,21 %, vilket bidrog till att kompensera för en del av 2022 års förluster (-8,9 %) och till att fylla på avsättningarna för garantier. Framöver tycks den nuvarande högre och positiva räntemiljön erbjuda goda möjligheter för avkastning på medellång sikt. Detta återspeglas i portföljens genomsnittliga avkastning fram till förfallodagen, som låg kvar på omkring 3 % per år i slutet av 2023.

Den utmanande marknadssituationen under 2022 visade tydligt på risken i att uteslutande förlita sig på investeringar med fast avkastning. För att minska beroendet av obligationsmarknaderna diversifierades fondens investeringsstrategi 2023 genom investeringar i breda alleuropeiska aktieindex. Erfarenheterna från första året med denna nya tillgångsklass var positiva. Den begränsade aktieexponeringen har visat att den kan öka avkastningen i linje med den låga risknivån. Fonden har goda förutsättningar att fortsätta sin återhämtning och att uppnå stabilitet och tillväxt på längre sikt, i linje med sina investeringsmål.

(1) () Enligt artikel 214 i budgetförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1) ska kommissionen årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om den gemensamma avsättningsfonden. I riktlinjerna för förvaltning av fondens tillgångar (kommissionens beslut av den 25 mars 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden, C(2020) 1896 final, EUT C 131, 22.4.2020, s. 3) ges ytterligare vägledning om innehållet i denna rapport.

(2) () Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och InvestEU.

(3) () EIB:s externa utlåningsmandat, Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) och Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+).

(4) () Förutom lån enligt instrumentet för makroekonomiskt stöd+ som beviljades Ukraina 2023.

(5) ()    Styrningsstrukturen presenterades i årsrapporten om fonden för 2021, EUR-Lex – 52022DC0213 – SV - EUR-Lex (europa.eu) .

(6) () Fondens nettoandelsvärde bestäms av värdet av alla tillgångar, minus skulderna, på respektive beräkningsdatum för nettoandelsvärdet.

(7) () I enlighet med t.ex. artikel 212.2 och 212.4 samt artikel 213.1 och 213.4 i budgetförordningen.

(8) () För Malta och Bulgarien.

(9) () EUR-Lex – 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(10) () EUR-Lex – 52023DC0288 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(11) () Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (GFEA) som innehåller avsättningar för EIB:s externa utlåningsmandat, befintliga program (makroekonomiskt stöd) och Euratomprogram.

(12)

() Europeiska fonden för hållbar utveckling.

(13) ()    EU-del.

(14) () Enligt beslut (EU) 2022/12018 och beslut (EU) 2022/1628 om exceptionellt makroekonomiskt stöd till Ukraina.

(15) () Kommissionens beslut av den 25 mars 2020 om riktlinjer för förvaltning av tillgångar i den gemensamma avsättningsfonden (C(2020) 1896 final, EUT C 131, 22.4.2020, s. 3).

(16) ()    Av de 114 miljoner euro som är inflöden som kommer från inlösen av fondandelar utgörs 60,7 miljoner euro av återkrav inom EIB:s externa utlåningsmandat.

(17) () Jämfört med 222 miljoner euro 2022.

(18) () Enskilda garantianspråk tas upp i en separat rapport som utarbetas i enlighet med artikel 41.5 i budgetförordningen.

(19) () Det bör nämnas att betalningar kan komma att göras under 2024 eller senare, vilket kan kräva att räkenskaperna för 2023 justeras i efterhand.

(20) () Varav 14,7 miljoner euro avser 2022 eftersom en av betalningstransaktionerna omfattade perioden från den 1 juni 2022 till den 30 november 2023.

(21)    Kommissionens delegerade beslut (EU, Euratom) C(2020)7684 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 med närmare villkor för beräkningen av den effektiva avsättningsnivån för den gemensamma avsättningsfonden (EUT L 42, 5.2.2021, s. 12).

(22) () EUR-Lex – 52022DC0213 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(23) () Artikel 2.1 i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar.

(24) () 0,04 % sannolikhet för fallissemang under en ettårsperiod.

(25) () Jämfört med mer än 35 % under 2022.

(26) () Jämfört med 3,5 % under 2022.

(27) () Jämfört med 18 % under 2022.

(28) () Utöver den likviditetsbuffert som beskrivs i avsnitt 1.5.

(29) () Vid bedömningen av om obligationer ska klassificeras som ESG-märkta vad avser allokeringen av fonden stöder sig kommissionen på den offentliggjorda bedömningen av ”användningen av intäkterna” av den aktuella tillgången som utförs av de analys- och dataleverantörer som kommissionen använder för sin tillgångsförvaltningsfunktion.

(30) () EUR-Lex – 52023DC0288 – SV – EUR-Lex (europa.eu) .

(31) ()    Fondens ackumulerade avkastning från början till slutet av 2023 är -5,22 %, vilket återspeglar följande årliga avkastning: 2023: 5,21 %, 2022: -8,85 %, 2021: -1,17 %. När det gäller målet om kapitalbevarande över investeringshorisonten (som uppskattas till nio år) är detta fortfarande ett mål som kan uppnås fullt ut, särskilt med tanke på att avkastningsnivåerna efter 2022 har varit stadigt positiva, i motsats till den negativa miljö eller nollavkastningsmiljö som rådde när fonden inrättades.