EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.3.2024

COM(2024) 147 final

2024/0079(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning

{SWD(2024) 74 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Förslagets sammanhang och syfte

I sina politiska riktlinjer för 2019 1 åtog sig kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att förverkliga ett europeiskt utbildningsområde 2 senast 2025. Målet är att skapa möjligheter för alla att lära eller studera utomlands.

Högre utbildning spelar en nyckelroll för Europas framtid och för dess medborgare, samhällen och ekonomier. Vi måste fortsätta att uppmuntra transnationellt samarbete och rörlighet i utbildningssyfte inom högre utbildning (dvs. att studera utomlands på universitet), vilket framhålls i den europeiska universitetsstrategin 3 från 2022. 

Syftet med kvalitetssäkringssystemen är att se till att högre utbildning uppfyller studenternas, arbetsgivarnas, samhällets och andra berörda parters behov och förväntningar. Det lägger grunden för ett förtroende mellan utbildningssystem, vilket är en förutsättning för automatiskt erkännande av kvalifikationer och i slutändan rörlighet i utbildningssyfte. Enligt en enkät 4 bland lärosäten kontrollerar en tredjedel av dem andra institutioners kvalitetssäkringssystem när de beslutar om erkännande av en kvalifikation.

Kvalitetssäkring avser de processer som utförs av ett lärosäte (internt) eller ett kvalitetssäkringsorgan (externt) för att säkerställa att ett lärosäte håller hög kvalitet. Kvalitetssäkringen har följande två syften:

–ansvarighet: att säkerställa att verksamheten och efterlevnaden vid ett lärosäte håller hög kvalitet genom en uppsättning standarder, och

–förbättring: att ge rekommendationer om hur lärosäten kan förbättra sina resultat.

Tillsammans utgör ansvarighet och förbättring en grund för förtroendet. I de flesta fall är kvalitetssäkringen en del av den process genom vilken de nationella systemen för högre utbildning ger universiteten rätt att ta emot studenter, utfärda examensbevis eller använda offentliga medel.

Extern kvalitetssäkring kan ta sig olika uttryck:

–Ett institutionellt förfarande innebär att institutionen endast genomgår en regelbunden extern kvalitetssäkringskontroll på institutionell nivå. Det gör det möjligt för institutionen att utveckla och erbjuda program utan ytterligare en extern kvalitetskontroll.

–Ett programbaserat förfarande innebär att varje enskilt program (eller grupp av program) vid ett eller flera lärosäten måste genomgå en regelbunden extern kvalitetssäkringskontroll.

–Ett kombinerat förfarande avser en situation där ett system för högre utbildning använder både institutionella förfaranden och programbaserade förfaranden. Detta förfarande är vanligast i EU 5 .

Automatiskt erkännande är rätten för innehavaren av en kvalifikation (till exempel en kandidatexamen) som har utfärdats av en medlemsstat att delta i ett program för högre utbildning på nästa nivå (t.ex. en masterutbildning) i en annan medlemsstat, utan ett separat förfarande för erkännande 6 .

Syftet med detta förslag är att se till att systemen för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning stöder öppenhet, rörlighet och transnationellt samarbete samt upprätthåller hög kvalitet och ömsesidigt förtroende. Detta skulle gynna studenter som deltar i rörlighet i utbildningssyfte och lärosäten som tar emot studenter.

Med utgångspunkt i erfarenheterna från europeiska universitetsallianser 7 kommer detta initiativ att underlätta partnerskap mellan lärosäten och bidra till utvecklingen av fler gemensamma program och gemensamt utbildningsutbud som leder till en europeisk examen 8 .

Översynen av kvalitetssäkringen på EU-nivå kommer lägligt, eftersom rådets och Europaparlamentets rekommendation om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen 9 är från 2006. Även om detta initiativ ledde till framsteg (särskilt inrättandet av ett europeiskt register över kvalitetssäkringsorgan, som gör det möjligt för medlemsstaterna att välja vilket de ska använda), är genomförandet fortfarande ojämnt 10 . Sedan 2006 har den högre utbildningen förändrats, särskilt genom inrättandet av europeiska universitetsallianser och utvecklingen av fler gemensamma program och mikromeriter.

Det finns starka skäl för förenkling. Europeiska universitet och andra allianser mellan lärosäten stöter på hinder när det gäller att utveckla ett gemensamt utbildningsutbud. Kvalitetssäkringsförfarandena skiljer sig antingen åt mellan medlemsstaterna (olika regelverk) eller är långdragna och komplexa (samma regelverk men olika administrativa förfaranden).

Genom kvalitetssäkringssystem kan man bedöma i vilken utsträckning systemen för högre utbildning svarar på den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen. Berörda parter stöder ett ökat fokus på detta område, med hänsyn till den högre utbildningens oberoende och medlemsstaternas ansvar för sina system 11 .

En översyn av kvalitetssäkringen är ett tillfälle att bättre koppla den till erkännandet av kvalifikationer och studieperioder utomlands, vilka hittills har varit helt skilda områden. Genomföranderapporten från 2018 om rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 12 visar på ett behov av förbättring.

Den mellanstatliga Bolognaprocessen 13 , med 49 deltagande länder inklusive alla EU-medlemsstater, har lett till framsteg när det gäller kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning. Bland de verktyg som utvecklades ingår standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) 14 och det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program (det europeiska förfarandet) 15 , som syftar till att underlätta ackreditering och undvika dubbelarbete. Det sistnämnda verktyget har inte använts i någon större utsträckning på grund av bristen på stödjande ramverk på nationell och regional nivå. Detta initiativ bygger på befintliga verktyg och uppmuntrar till ett fullständigt utnyttjande av dem. Trots dessa framsteg är visionen för det europeiska utbildningsområdet mer ambitiös.

Detta initiativ ingår i ett paket som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2024 16  Främjande av vår europeiska livsstil. Paketet innehåller ett meddelande om en plan för en europeisk examen och en rekommendation från rådet om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning. De två rådsrekommendationerna stöder meddelandet, samtidigt som de omfattar mer än bara målet att utveckla en europeisk examen.

Strukturella och operativa frågor som tas upp i förslaget till rådets rekommendation

Initiativet bygger på samråd med berörda parter och medlemsstater. Syftet är att ta itu med följande frågor:

·Osäkerhet, tungrodda och långdragna förfaranden för erkännande av kvalifikationer och studieperioder utomlands avskräcker studenter från att studera i ett annat land.

·De nuvarande kvalitetssäkringsarrangemangen är komplexa och kan öka den administrativa bördan. Den ojämna användningen av befintliga verktyg, såsom det europeiska förfarandet, är ett hinder för transnationellt samarbete, eftersom en enda medlemsstat som inte tillåter dess användning kan ha en oproportionerlig inverkan på samarbetet inom en allians.

·Kvalitetssäkringen är ibland alltför inriktad på formella krav snarare än på att ge råd om förbättring av utbildningsutbudet, t.ex. genom tematiska kontroller av lärosäten som införlivar övergripande frågor såsom grön och digital omställning, akademisk frihet eller social inkludering.

I initiativet föreslås därför följande:

·När så är möjligt förenkla förfarandena för att bidra till att genomföra det europeiska utbildningsområdet, särskilt med gemensamma program som utvecklats av europeiska universitetsallianser, Erasmus Mundus gemensamma masterprogram, gemensamma Marie Skłodowska-Curie-doktorandprogram, program som EIT märkts av Europeiska institutet för innovation och teknik och specialiserade utbildningsprogram som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa 17 .

·Utveckla särskilda, förbättringsorienterade och tematiska översyner för att förbättra kvaliteten på inlärning och undervisning, med full respekt för institutionernas oberoende. En korrekt uppföljning av lärosätenas rekommendationer i dessa översyner kan också förbättra ändamålsenligheten i kvalitetssäkringsprocessen.

·Gå över till ett institutionellt förfarande för extern kvalitetssäkring. Rekommendationen kan bidra till att lösa problemet med byråkratiska, långdragna och kostsamma förfaranden. Dessutom kan kvalitetssäkring av allianser, t.ex. europeiska universitetsallianser, underlätta samarbete och snabbare svara på föränderliga behov.

·Göra erkännandeförfarandena automatiska. Detta är beroende av en trovärdig och tillförlitlig kvalitetssäkring. Det här initiativet innehåller ett nytt, integrerat förfarande som leder till en bättre koppling mellan erkännande och kvalitetssäkring.

Syftet med den föreslagna rådsrekommendationen

I detta initiativ uppmanas medlemsstaterna och deras lärosäten att granska befintliga verktyg och metoder för att göra dem ändamålsenliga.

När det gäller extern kvalitetssäkring skulle gemensamma transnationella program gynnas av en övergång från programbaserade förfaranden till extern kvalitetssäkring för att undvika flera (nationella) kvalitetssäkringsförfaranden. En effektivare lösning skulle vara att i stället använda ett enda kvalitetssäkringsförfarande för nationella kvalitetssäkringsförfaranden. Genom detta skulle man kunna minska byråkratin, undvika dubbelarbete och bemöta utmaningarna med ett ökat internationellt samarbete. I rekommendationen föreslås dock att de länder som fortfarande tillämpar ett programbaserat förfarande fullt ut ska utnyttja det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program.

I syfte att stödja övergången till ett institutionellt förfarande ges lärosätena möjlighet att visa att deras interna kvalitetssäkringsarrangemang är tillförlitliga genom att genomgå en institutionell extern kvalitetssäkring. Detta skulle sedan ge dem möjlighet att själva ackreditera program i linje med ESG och att undantas från (extern) programackreditering.

På medellång till lång sikt, när allianser som Europauniversitet har ett väletablerat gemensamt internt kvalitetssäkringssystem, bör de kunna utvärdera kvalitetssäkringssystemet externt på interinstitutionell nivå inom en europeisk ram som omfattar deras gemensamma utbildningsutbud. Detta skulle vara ett stort steg framåt när det gäller förenkling och ett viktigt incitament för att utveckla fler gemensamma program och övergå till inrättandet av en europeisk examen. I bilaga I till detta förslag beskrivs de föreslagna byggstenarna i denna europeiska ram, som ett första steg mot att gemensamt skapa en gemensam ram för kommissionen, medlemsstaterna, myndigheter för kvalitetssäkring och erkännande och intressenter inom högre utbildning. Kommissionen planerar att inrätta ett europeiskt laboratorium för examenspolitik som en plattform för att vägleda denna medskapandeprocess.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag utgör ett viktigt resultat av den europeiska universitetsstrategin. Det bygger på rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning 18 , där man efterlyste ett stärkande av ”det ömsesidiga förtroendet genom extern kvalitetssäkring och ackreditering av gemensamma utbildningsprogram och andra former av gemensamma utbildningserbjudanden som utvecklas av modeller för institutionellt transnationellt samarbete, inbegripet Europauniversiteten”. Även rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 19 efterlyser förstärkta kvalitetssäkringssystem som bygger på förtroende.

I rådets slutsatser om ytterligare åtgärder för att förverkliga automatiskt ömsesidigt erkännande av utbildning 20 uppmanas medlemsstaterna att förstärka sina insatser för att förverkliga automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och noteras den viktiga roll som kvalitetssäkring spelar för att skapa förtroende genom att lyfta fram metoder och förbättra öppenheten.

Förslaget stöder också kommissionens förslag till rådets rekommendation Europa på väg – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla 21 .

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för den föreslagna rådsrekommendationen är artiklarna 165.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Enligt artikel 165.1 i EUF-fördraget ska unionen bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan medlemsstaterna och genom att vid behov stödja och komplettera deras insatser, samtidigt som unionen fullt ut ska respektera medlemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation. I artikel 165.2 i EUF-fördraget anges vidare att EU:s insatser på utbildningsområdet syftar till att ”utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen”, ”främja samarbete mellan utbildningsanstalter” och ”främja rörligheten för studerande och lärare, bl.a. genom att verka för ett akademiskt erkännande av examensbevis och studietider”. Detta förslag respekterar medlemsstaternas ansvar för utbildningssystemens organisation (inklusive undervisningens innehåll och deras kulturella och språkliga mångfald), vilket återspeglar EU:s kompletterande och stödjande roll och den frivilliga karaktären av det europeiska samarbetet inom dessa system. Initiativet innehåller inga förslag om någon utvidgning av EU:s lagstiftningsbefogenheter eller bindande åtaganden för medlemsstater som, i enlighet med sina nationella förhållanden, kommer att besluta hur de ska genomföra denna rekommendation.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och respekterar medlemsstaternas behörighet när det gäller utbildningssystemens organisation och undervisningens och lärandets innehåll. Att underlätta rörlighet i utbildningssyfte och främja transnationellt samarbete kan bättre uppnås genom gemensamma åtgärder på EU-nivå.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

För att uppnå ovannämnda mål föreskrivs i artikel 165.4 i EUF-fördraget att rådet ska anta rekommendationer på förslag av kommissionen. En rådsrekommendation är ett lämpligt instrument på utbildningsområdet där EU har ett stödjande ansvar. Det är ett instrument som ofta används för EU-åtgärder på detta område. Som rättsligt instrument ger en rådsrekommendation uttryck för medlemsstaternas åtagande för de åtgärder som omfattas och ger en stark politisk grund för samarbete på detta område, samtidigt som medlemsstaternas behörighet respekteras fullt ut.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Detta förslag till rådets rekommendation har diskuterats med berörda parter, både vid tidpunkten för inrättandet av den europeiska universitetsstrategin och mer nyligen om dess särskilda komponenter. Återkoppling från dessa diskussioner återspeglas i förslaget.

–Förslaget har diskuterats med företrädare för medlemsstaterna och viktiga aktörer inom högre utbildning i arbetsgruppen för det europeiska området för högre utbildning, vid fyra möten sedan hösten 2022 och med generaldirektörerna för högre utbildning 26 vid tre möten sedan hösten 2022.

–Samråd ägde rum under de årliga mötena med nationella informationscentrum för akademiskt erkännande (Naric) i november 2023, det europeiska nätverket för nationella informationscentrum och nationella informationscentrum för akademiskt erkännande 27 (Enic-Naric-nätverket) i juni 2023.

–Ett riktat möte ägde rum vid det andra europeiska universitetsforumet i Barcelona i september 2023, med företrädare för europeiska universitetsallianser, kvalitetssäkringsorgan och medlemsstater.

–Kvalitetssäkringsarrangemang för en europeisk examen diskuterades vid det europeiska toppmötet om utbildning och vid Erasmus Mundus-konferensen i november 2023. Workshoppar med berörda parter inom kvalitetssäkring ägde också rum i november 2023 och januari 2024.

–Kommissionen har också utnyttjat möjligheten att delta i externa evenemang för berörda parter för att samråda om förslaget. Dessa omfattade evenemang som anordnades av det europeiska registret för kvalitetssäkring (Eqar), den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen (ENQA) och den europeiska högskolesammanslutningen (EURASHE).

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Förslaget till rådets rekommendation bygger på flera studier, rapporter, resultat av Erasmus+-projekt och bidrag från intresseorganisationer, nämligen:

–En studie på uppdrag av kommissionen 28 om läget när det gäller automatiskt erkännande och kvalitetssäkring i EU och genomförbarheten av ett system för kvalitetssäkring och erkännande.

–En enkät från kommissionen för att analysera utvecklingen efter antagandet av rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning. Resultaten diskuterades sedan med företrädare för ministerierna.

–En studie som genomfördes av expertnätverket som arbetar med utbildningens sociala aspekter (Neset) om införlivandet av en social dimension i kvalitetssäkringssystemen 29 .

–En onlineaktivitet för ömsesidigt lärande om kvalitetssäkring inom högre utbildning, som anordnades tillsammans med Österrike i maj 2023, och en annan om effektiv användning av de uppgifter och underrättelser som samlats in från uppföljning av utexaminerade för att ligga till grund för den politiska utvecklingen och kvalitetssäkringen, som anordnades i Madrid i november 2023 under det spanska ordförandeskapet, som en del av verksamheten inom det europeiska nätverket för uppföljning av utexaminerade.

–Resultaten av det Erasmus+-finansierade EUniQ-projektet, som omfattar flera kvalitetssäkringsorgan i hela Europa ledde till ett förslag till en ram för kvalitetssäkring av europeiska universitetsallianser.

–De pågående framstegen med det Erasmus+-finansierade IMINQA-projektet, som stöder utvecklingen av kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, särskilt arbetet med kvalitetssäkring för europeiska universitetsallianser, genomförandet av det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program och kvalitetssäkring av mikromeriter.

–De pågående framstegen med det Erasmus+-finansierade QA-FIT-projektet, som involverar de viktigaste intresseorganisationerna i kvalitetssäkringen och syftar till att samla in omfattande uppgifter om läget när det gäller kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning, och behovet av eventuella reformer av de nuvarande verktygen.

–Resultaten av sex pilotprojekt för politiska experiment inom ramen för en gemensam europeisk examensmärkning inom Erasmus+.

Dessa studier har kompletterats med flera bidrag som utarbetats av intresseorganisationer, både före och under perioden för inbjudan att inkomma med synpunkter.

•Konsekvensbedömning

Med tanke på det kompletterande förfarandet när det gäller medlemsstaternas initiativ och att de föreslagna åtgärderna är av frivillig karaktär samt med tanke på omfattningen av de förväntade konsekvenserna har ingen konsekvensbedömning gjorts. Förslaget bygger på särskilda studier, samråd med medlemsstaterna, det offentliga samrådet och ett flertal särskilda samråd med berörda parter.

•Grundläggande rättigheter

Denna föreslagna rådsrekommendation respekterar EU:s grundläggande rättigheter. Den främjar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 30 , särskilt rätten till utbildning enligt artikel 14, rätten till akademisk frihet enligt artikel 13 och rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•De specifika bestämmelserna i förslaget

I den föreslagna rådsrekommendationen föreslås ett differentierat förfarande som tar hänsyn till den mångfald av system för kvalitetssäkring och erkännande som finns inom det europeiska området för utbildning. Rekommendationerna stöder en gradvis övergång till starkare institutionell extern kvalitetssäkring och ytterligare åtgärder för att säkerställa automatiskt erkännande baserat på förtroende. Det bygger på vad som redan har uppnåtts inom högre utbildning, men med ett mer ambitiöst förfarande med EU som drivkraft.

2024/0079 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning

THE COUNCIL OF THE EUROPEAN UNION,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 165.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Kvalitetssäkringssystem är av avgörande vikt när man fastställer höga kvalitetsstandarder för utbildning och för att bygga upp förtroendet mellan olika utbildningssystem och lärosäten inom och utanför det europeiska utbildningsområdet. De utgör en viktig byggsten i det transnationella samarbetet. Att säkerställa kvalitet utgör grunden för ömsesidigt förtroende, som möjliggör ett transnationellt samarbete och smidig rörlighet i utbildningssyfte.

(2)Huvudansvaret för kvaliteten på utbildningsutbudet ligger hos lärosätena, som bör göra det till en central institutionell prioritering att uppnå så höga standarder som möjligt och utveckla strategier och processer för kvalitetssäkring för att säkerställa att detta mål uppnås.

(3)Genomförandet av standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) 31 har varit ett grundläggande steg i konsolideringen av det europeiska området för högre utbildning, och stöder skapandet av en kvalitetskultur i system och institutioner för högre utbildning i hela Europa. De har dock ännu inte genomförts fullt ut.

(4)Samhällen runt om i Europa befinner sig i snabb omvandling, t.ex. genom den gröna och den digitala omställningen, vilket ytterligare förstärks av artificiell intelligens. Systemen för högre utbildning bör kunna reagera på denna omvandling. Kvalitetssäkringsprocesser bör stödja lärosäten i denna omvandling genom att tillhandahålla expertöversyner för att förbättra deras utbildningsutbud.

(5)Behovet av att göra kvalitetssäkringsprocesserna mer flexibla, internationella och ändamålsenliga bör åtgärdas samtidigt som man ser till att dessa processer fortsatt är inriktade på att säkerställa högsta möjliga kvalitetsstandarder. Återkoppling från utexaminerade om utbildnings- och karriärvägar och relevansen av de färdigheter som förvärvats genom detta lärande är ett värdefullt övervakningsverktyg för att säkerställa kvalitet och relevans på institutionell nivå och systemnivå. Det europeiska initiativet för uppföljning av utexaminerade 32 har bidragit till att göra sådan uppföljning mer systematisk och jämförbar.

(6)Olika typer av nationella kvalitetssäkringsarrangemang fortsätter att göra det transnationella samarbetet inom högre utbildning komplicerat, hämmar utvecklingen av gemensamma utbildningsprogram av allianser mellan lärosäten och begränsar utbildningsmöjligheterna för lärosäten och studenter. Särskilda krav eller standarder är ibland mer inriktade på processer och är inte tydligt kopplade till läranderesultat, vilket begränsar effekterna av kvalitetsförbättringen.

(7)Nationella externa krav på kvalitetssäkring inom högre utbildningsprogram tenderar att vara särskilt utmanande när det gäller att skapa gemensamma utbildningsmöjligheter mellan olika länder. Dessa kvalitetssäkringsprocesser kan vara alltför kostsamma och långdragna och ibland motsägelsefulla, vilket hindrar lärosäten från att reagera tillräckligt snabbt på framväxande behov och utveckla nya utbildningsmöjligheter för studenter.

(8)Befintliga instrument, såsom det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program (det europeiska förfarandet) 33 , värdesätts högt av lärosätena och medlemsstaterna, men genomförandet är fortfarande bristfälligt på grund av olika nationella förfaranden.

(9)Rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning 34 uppmuntrar användningen av det europeiska förfarandet som ett viktigt steg mot att stödja övergången till en stärkt roll för institutionernas externa kvalitetssäkring snarare än för enskilda studieprogram.

(10)Det europeiska området för utbildning kännetecknas av gemensamma program, vilka värdesätts högt av alla aktörer inom högre utbildning. Lämpliga kvalitetssäkringsarrangemang är en förutsättning för att dessa gemensamma program ska kunna genomföras i stor utsträckning i hela unionen. Inrättandet av en europeisk examen, baserad på gemensamma europeiska kriterier och som erbjuds på nationell, regional eller institutionell nivå, skulle vara en möjlighet att ta itu med befintliga problem i samband med kvalitetssäkring och ackreditering av gemensamma program genom att tillhandahålla en ram som kan införlivas i medlemsstaternas lagstiftning.

(11)I enlighet med rekommendationen om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning håller flera medlemsstater gradvis på att övergå till mer institutionella externa kvalitetssäkringssystem. Berörda parter har efterlyst snabbare lösningar, som stöder deras åtaganden inom deras allianser mellan lärosäten och inom andra samarbetsmodeller. Att stärka interna kvalitetssäkringssystem kan vara ett viktigt steg mot att påskynda processerna och samtidigt säkerställa högsta kvalitetsstandard.

(12)Allianser mellan lärosäten, t.ex. europeiska universitetsallianser 35 , står i främsta ledet när det gäller transnationellt samarbete. Genom att inrätta europeiska universitetsövergripande campus, där gemensam utbildning blir normen, åtar sig dessa allianser att föra sitt samarbete till nästa nivå. När dessa campus inrättas är det ytterst viktigt att allianserna skapar interna kvalitetssäkringssystem, som säkerställer att kvaliteten på deras gemensamma utbildning håller högsta standard. Det behöver skapas en ram för kvalitetssäkring, som ger dem möjlighet att få sina kvalitetssäkringssystem utvärderade på interinstitutionell nivå i alliansernas gemensamma utbildningsverksamhet. Detta görs för att befästa dessa alliansers identitet, ge berörda parter garantier och underlätta det gemensamma tillhandahållandet av utbildning. Viktiga byggstenar har fastställts för att påbörja utvecklingsarbetet av en sådan ram.

(13)Automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och studieperioder utomlands är nödvändigt för att göra rörlighet i utbildningssyfte till en realitet för alla samt för att stödja kompetenscirkulationen och främja konkurrenskraften. I rådets rekommendation från 2018 om automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands 36 enades medlemsstaterna om att innehavare av en kvalifikation på en viss nivå, som har utfärdats av en medlemsstat, har rätt att få sin ansökan om tillträde till ett program för högre utbildning på nästa nivå prövad i en annan medlemsstat utan ett separat förfarande för erkännande. Robusta kvalitetssäkringssystem är grundläggande när det gäller att skapa det förtroende som krävs för att säkerställa automatiskt erkännande.

(14)Till stöd för denna rekommendation tänker kommissionen inrätta ett europeiskt laboratorium för examenspolitik, en expertgrupp där medlemsstater, lärosäten, kvalitetssäkrings- och ackrediteringsorgan, studentföreträdare samt näringslivets och arbetsmarknadens parter deltar, för att påskynda åtgärder och eventuella nödvändiga nationella reformer. Syftet med initiativet är att ge vägledning till kommissionen och berörda parter om utvecklingen mot en europeisk examen och om genomförandet av en interinstitutionell ram för allianser mellan lärosäten. Laboratoriet för examenspolitik kommer att ha ett nära samarbete med Erasmus+-granskningsgrupper för snabbare erkännande för att stödja och följa processen.

(15)Kommissionen tänker inrätta ett årligt europeiskt examensforum 37 , i samverkan med det europeiska området för högre utbildning och i samarbete med berörda parter inom kvalitetssäkring och erkännande, inklusive medlemsstaterna, det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar) 38 , de organisationer som ingår i E4-gruppen 39 , det europeiska nätverket av nationella informationscentrum och nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande 40 , företrädare för nationella referensramar för kvalifikationer samt näringslivets och arbetsmarknadens parter, i syfte att på politisk nivå ge vägledning och övervaka arbetet i riktning mot en europeisk examen, bland annat genom det europeiska laboratoriet för examenspolitik, och uppföljningen av genomförandet av denna rekommendation.

(16)Kommissionen tänker stödja vidareutvecklingen av databasen för externa kvalitetssäkringsresultat (Deqar) 41 , som förvaltas av Eqar, med utgångspunkt i god praxis från de informationscentrum för erkännande som använder den för automatiskt erkännande.

(17)Kommissionen tänker fortsätta att stödja utvecklingen och främjandet av metoder för uppföljning av utexaminerade för att förbättra kvaliteten och relevansen i den högre utbildningen samt underlätta jämförelse och benchmarking av länder och institutioner.

(18)Kommissionen har för avsikt att fortsätta att dela med sig till medlemsstaterna och högskolevärlden i stort av de samlade erfarenheterna av transnationella samarbetsinitiativ, t.ex. europeiska universitetsallianser och program som Erasmus Mundus gemensamma masterprogram, gemensamma Marie Skłodowska-Curie-doktorandprogram eller de specialiserade utbildningsprogram som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa 42 .

(19)Kommissionen tänker uppmuntra medlemsstaterna att använda instrumentet för tekniskt stöd för att få skräddarsydd teknisk expertis för att utforma och genomföra nödvändiga reformer inom området för högre utbildning, bland annat genom att förbättra styrnings- och kvalitetssäkringsmekanismerna för lärosäten.

(20)Kommissionen har för avsikt att stödja benchlearning mellan kvalitetssäkringsorgan.

(21)Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet, institutionellt oberoende och akademisk frihet och kommer att genomföras i enlighet med nationella förhållanden och i samarbete med medlemsstaterna och alla berörda parter.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

Förbättra alla kvalitetssäkringssystem

(1)Medlemsstaterna rekommenderas följande:

(a)Att utveckla förbättringsdimensionen i kvalitetssäkringen, i syfte att främja kontinuerlig förbättring och upprätthålla en hög nivå av transnationellt förtroende och ansvarighet inom lärosätena.

(b)Att se till att kvalitetssäkringssystemen är ändamålsenliga så att de svarar på viktiga samhälleliga och ekonomiska utvecklingstendenser som påverkar den högre utbildningen. Systemen för högre utbildning kan hantera dessa aspekter på olika sätt, till exempel genom att uppmuntra lärosäten att inbegripa dem i sina interna kvalitetssäkringsförfaranden, införliva särskilda mål i den regelmässiga externa kvalitetssäkringen eller genom fokuserade eller tematiska kvalitetskontroller på systemnivå. Ett sådant förfarande bör genomföras i full överensstämmelse med ESG och även kunna omfatta frågor såsom

i)främjande och skydd av grundläggande akademiska värden enligt definitionen i Bolognaprocessen 43 ,

ii)relevansen av undervisnings- och läranderesultaten för anställbarhet och personlig utveckling, och som t.ex. bygger på information från uppföljning av utexaminerade eller närmare samarbete med arbetsmarknadens parter, inbegripet utformning av kursplaner och erbjudande av praktikmöjligheter 44 ,

iii)huruvida program (som leder till fullständig examen eller mikromeriter) stärker kompetensen (dvs. kunskaper, färdigheter och attityder) hos studerande och andra i livslångt lärande när det gäller viktiga samhälleliga och ekonomiska prioriteringar, såsom den gröna och den digitala omställningen,

iv)relevanta synergier mellan utbildning, inbegripet yrkesutbildning, forskning, innovation och samhällstjänster,

v)inkluderande högre utbildning, enligt definitionen i Bolognaprocessen, som bland annat främjar tillgänglighet och jämställdhet samt studentcentrerat lärande och studenternas välbefinnande,

vi)attraktiva och hållbara akademiska karriärer och arbetsvillkor 45 , samt

vii)strategier för att stärka internationellt samarbete.

(c)Att minska arbetsbördan, byråkratin och kostnadskonsekvenserna för lärosäten i samband med externa kvalitetssäkringsprocesser, på grundval av en kostnads-nyttoanalys av kvalitetssäkringsförfaranden.

(d)Att säkerställa att beslut om ackreditering och registrering av lärosäten och program fattas på ett transparent och objektivt sätt, i enlighet med ESG, med lämplig input från experter och deltagande från högskolevärlden i stort, inbegripet studenter och personal, i främjandet av kvalitetskultur.

(e)Att övervaka i vilken utsträckning kvalitetssäkringsförfaranden leder till en förbättring av utbildningsutbudets kvalitet och uppmuntra publicering, på ett av de mest talade språken, av kvalitetssäkringskontroller (på institutionell nivå eller programnivå) i Deqar, för att förbättra den transnationella insynen i kvaliteten på den högre utbildningen.

(f)Att se till att institutionella interna kvalitetssäkringssystem omfattar ett lärosätes hela utbildningsutbud, och för utbildning som leder till mikromeriter, använda den europeiska strategin för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet och unionens principer för utformning och utfärdande av mikromeriter 46 som referens.

(g)Att stödja och uppmuntra kvalitetssäkringsorgan att organisera verksamhet för ömsesidigt lärande som ger nationella lärosäten och kvalitetssäkringsorgan möjlighet att jämföra sin praxis med praxis från andra håll inom det europeiska området för utbildning. Detta kan göras genom benchlearning 47 , där lärosäten och kvalitetssäkringsorgan kan lära av andra ledande lärosäten, eller genom en analys av uppföljningen av utexaminerade i Europa.

Utveckla ett interinstitutionellt förfarande för kvalitetssäkring för universitetsallianser

(2)Medlemsstaterna rekommenderas att utveckla en europeisk ram för att ge alla typer av allianser mellan lärosäten som är engagerade i ett hållbart och långsiktigt samarbete, som går utöver ad hoc-samarbete eller projektbaserat samarbete, såsom europeiska universitetsallianser, möjlighet att genomgå en gemensam extern utvärdering av sina gemensamma interna kvalitetssäkringsarrangemang, som omfattar alla gemensamma åtgärder eller åtminstone sitt eget gemensamma utbildningsutbud, såsom gemensamma program eller gemensamma mikromeriter. Detta arbete bör

(a)omfatta samarbete med berörda parter för kvalitetssäkring för att utveckla och testa denna interinstitutionella ram för kvalitetssäkring utifrån de byggstenar som ingår i bilaga I till denna rekommendation och med utgångspunkt i resultaten av de Erasmus+-finansierade projekten EUniQ 48 och IMINQA 49 ,

(b)tillåta och uppmuntra kvalitetssäkringsorgan som är registrerade i Eqar att genomföra en sådan extern utvärdering av kvalitetssäkringen, baserad på denna interinstitutionella ram för kvalitetssäkring, och

(c)erkänna resultaten av utvärderingen av kvalitetssäkringen utifrån en sådan interinstitutionell ram för kvalitetssäkring i de nationella kvalitetssäkringssystemen, och se till att allt gemensamt utbildningsutbud som omfattas av alliansen betraktas som kvalitetssäkrad och ackrediterad, utan att några ytterligare krav på kvalitetssäkring behöver uppfyllas.

Göra program eller kombinerade förfaranden för extern kvalitetssäkring smidigare

(3)Medlemsstaterna rekommenderas följande:

(a)Att underlätta transnationellt samarbete och smidighet i systemen för högre utbildning genom att

i)stödja lärosäten när det gäller att införa eller förbättra en robust intern kvalitetssäkringsprocess och utveckla en stark institutionell kvalitetskultur, och därigenom möjliggöra en övergång till ett institutionellt förfarande för extern kvalitetssäkring,

ii)när lärosätena väl har en robust intern kvalitetssäkring, övergå till ett institutionellt förfarande för kvalitetssäkring, till exempel genom att begränsa den obligatoriska programackrediteringen för kvalitetssäkringsorganen till inledande ackreditering för nya program och införa förfaranden för ny självackreditering som en del av den interna kvalitetssäkringsprocessen,

iii)stärka ett evidensbaserat förfarande för kvalitetssäkring med hjälp en rad data, bland annat från uppföljning av utexaminerade, samt

iv)stödja ömsesidigt lärande och kapacitetsuppbyggnad vid lärosäten för att stärka deras kvalitetskultur under övergången till ett institutionellt förfarande för extern kvalitetssäkring.

(b)Att tillåta och uppmuntra användningen av det europeiska förfarandet genom att

i)undanröja eventuella kvalitetskriterier som lagts till på nationell nivå eller andra omotiverade potentiella administrativa eller rättsliga hinder,

ii)skapa en gynnsam miljö som ger vägledning och stöd till personer som arbetar med kvalitetssäkring, samt

iii)se till att användningen inte medför ekonomiska nackdelar jämfört med förfaranden som genomförs på nationell nivå.

Lägga grunden för en europeisk examen

(4)Medlemsstaterna rekommenderas följande:

(a)Att tillåta kvalitetssäkringsorgan som är registrerade i Eqar att

i)utfärda en europeisk examensmärkning 50 till gemensamma examensprogram som motsvarar de europeiska kriterier som anges i bilaga II, där det krävs ett program eller ett kombinerat förfarande för extern kvalitetssäkring,

ii)ge lärosäten som omfattas av extern kvalitetssäkring på institutionell nivå möjlighet att utfärda en europeisk examensmärkning till sina gemensamma examensprogram som bygger på intern kvalitetssäkring och överensstämmelse med de europeiska kriterierna, samt

iii)ge lärosätesallianser som omfattas av extern kvalitetssäkring på interinstitutionell nivå möjlighet att utfärda en europeisk examensmärkning till sina gemensamma examensprogram, som bygger på interinstitutionell utvärdering som utförs i enlighet med principerna i bilaga I och i överensstämmelse med de europeiska kriterierna.

(b)Att arbeta med Eqar för att identifiera sätt att komplettera den regelmässiga ESG-översynen av de nationella kvalitetssäkringsorganens arbete för att säkerställa att de gemensamma programmen motsvarar de europeiska kriterierna och skapar en databas över program som har uppfyllt de europeiska kriterierna och som har rätt att utfärda en europeisk examen.

Införa automatiskt erkännande

(5)Medlemsstaterna rekommenderas följande:

(a)Att uppmuntra och stödja utvärderingen av införandet av automatiskt erkännande 51 genom lärosätenas interna och externa kvalitetssäkringsprocesser.

(b)Att i nära samarbete med lärosäten och andra berörda parter utveckla och utfärda tydlig vägledning för lärosäten om hur man skiljer på automatiskt erkännande av en kvalifikation för tillträde och lärosätenas rätt att fatta beslut om tillträde till ett särskilt program, och regelbundet se över dessa riktlinjer, med utgångspunkt i resultaten av översynerna av Erasmus+-granskningsgrupper 52 för genomförande av automatiskt erkännande.

(c)Att stödja lärosäten i fråga om läranderesultat när det gäller antagningsförfaranden, med fokus på kompetenser som är kopplade till kvalifikationsnivån, snarare än på det specifika innehållet i kursplanen.

(d)Att samarbeta med lärosäten och nationella organ för erkännande för att övervaka beslut om erkännande, förbättra datainsamlingen och evidensbaserade förfaranden på institutionell, nationell och europeisk nivå.

(e)Att stödja lärosäten när det gäller att utfärda alla examina och mikromeriter i ett format som är förenligt med standarderna för europeiska digitala referenser för lärande 53 (EDC), inbegripet den europeiska inlärningsmodellen 54 , som en viktig faktor för automatiskt erkännande, genom EDC:s inbyggda kontroller av kvalifikationens äkthet och bevis på kvalitetssäkring och ackreditering.

(f)Att uppmuntra och stödja kapacitetsuppbyggnad och nätverksarbete för personal vid Enic-Naric-centrum 55 och lärosäten genom utbildning och digitala verktyg, däribland inom artificiell intelligens, och säkerställa ett nära samarbete med myndigheter för erkännande och kvalitetssäkring.

(g)Att stödja ett nära samarbete mellan personal som arbetar med erkännande och kvalitetssäkring, i samarbete med Enic-Naric-nätverket och den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen (Enqa).

(6)Medlemsstaterna rekommenderas att följa upp dessa rekommendationer så snart som möjligt för att möjliggöra en smidig väg mot en europeisk examen. De uppmanas att, inom ramen för arbetsstrukturerna för det europeiska utbildningsområdet 56 , regelbundet informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits på lämplig nivå för att stödja målen i denna rekommendation som viktiga steg mot att uppnå och vidareutveckla det europeiska utbildningsområdet.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Politiska riktlinjer för nästa Europeiska kommission 2019–2024, https://commission.europa.eu/system/files/2020-04/political-guidelines-next-commission_en_0.pdf.

(2)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, den 30 september 2020, COM(2020) 625 final.

(3)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en europeisk universitetsstrategi, COM(2022) 16 final, 18.1.2022.

(4)    Rapport från kommissionen till rådet om genomförandet av rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands, COM(2023) 91 final, 23.2.2023.

(5)    Enligt svaren på en undersökning från kommissionen (pågående) från 2023 om genomförandet av rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning rapporterade ministerierna i 14 medlemsstater att de tillämpar ett kombinerat förfarande för extern kvalitetssäkring.

(6)    Rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(7)     Initiativet Europauniversitet | Europeiska utbildningsområdet (europa.eu)

(8)    Se det åtföljande meddelandet från kommissionen om en plan för en europeisk examen.

(9)    Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om ytterligare europeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen (EUT L 64, 4.3.2006, s. 60).

(10)    Preliminära uppgifter från en pågående studie från kommissionen.

(11)    Se resultaten från det Erasmusfinansierade kvalitetssäkringsprojektet Fit for the Future (QA-Fit) .  

(12)    Rapport från kommissionen till rådet om genomförandet av rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands, COM(2023) 91 final, 23.2.2023.

(13)     Det europeiska området för högre utbildning (Bolognaprocessen). (ehea.info) .

(14)     Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning som antogs av ministrarna med ansvar för högre utbildning i det europeiska området för högre utbildning i maj 2015.

(15)     Det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program som antogs av europeiska ministrar med ansvar för högre utbildning i maj 2015.

(16)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Kommissionens arbetsprogram för 2024. Nå resultat i dag, stå redo i morgon, COM(2023) 638 final, 17.10,2023.

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (Text av betydelse för EES) (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1).

(18)    Rådets rekommendation av den 5 april 2022 om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning (Text av betydelse för EES) 2022/C 160/01 (EUT C 160, 13.4.2022, s. 1).

(19)    Rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(20)    Rådets slutsatser om ytterligare åtgärder för att förverkliga automatiskt ömsesidigt erkännande av utbildning (EUT C 185, 26.5.2023, s. 44)

(21)    Förslag till rådets rekommendation ”Europa på väg” – möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte för alla, den 15 november 2023, COM(2023) 719 final.

(22)    https://commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv.

(23)     EU:s digitala decennium: digitala mål för 2030 | Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(24)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft, COM(2020) 274 final, 1.7.2020.

(25)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om rörlighet för kompetens och talanger, COM(2023) 715 final, 15.11.2023.

(26)    En grupp högre tjänstemän med ansvar för högre utbildning som sammanträder två gånger om året och som anordnas av den medlemsstat som innehar EU:s ordförandeskap.

(27)    Enic-nätverket (det europeiska nätverket av informationscentrum) och Naric-nätverket (nationella informationscentrum för akademiskt erkännande) har ett nära samarbete och kallas Enic-Naric-nätverket. Enic-myndigheterna är erkännandemyndigheter i fördragsslutande stater i Lissabonkonventionen, där sekretariatet tillhandahålls av Europarådet och Unesco, medan Naric-myndigheterna är erkännandemyndigheter i programländer inom Erasmus+. De två nätverken har ett gemensamt arbetsprogram, en gemensam stadga och en gemensam styrelse.

(28)    Pågående studie.

(29)    Linking quality assurance and the social dimension of higher education: literature review and mapping national practices - NESET (nesetweb.eu).

(30)    Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

(31)     Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning .

(32)

   Rådets rekommendation av den 20 november 2017 om uppföljning av utexaminerade (EUT C 423, 9.12.2017, s. 1).

(33)     Förfarandet, som godkändes av ministrarna inom det europeiska området för högre utbildning i maj 2015, syftar till att ”undanröja ett stort hinder för utvecklingen av gemensamma program genom att fastställa standarder för dessa program som grundar sig på de verktyg man enats om inom det europeiska området för högre utbildning, utan att tillämpa ytterligare nationella kriterier”, European Approach for Quality Assurance of Joint Programmes .

(34)    Rådets rekommendation av den 5 april 2022 om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning (EUT C 160, 13.4.2022, s. 1).

(35)    https://education.ec.europa.eu/education-levels/higher-education/european-universities-initiative.

(36)    Rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(37)    Enligt förslaget i meddelandet om en plan för en europeisk examen.

(38)    Det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar) är det officiella registret för kvalitetssäkringsorgan som i betydande utsträckning följer standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning.

(39)    E4-gruppen består av den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen (ENQA), den europeiska universitetssammanslutningen (EUA), den europeiska högskolesammanslutningen (EURASHE) och Europeiska studentunionen (ESU). E4-gruppen var grundande medlemmar i Eqar.

(40)    Enic-nätverket (det europeiska nätverket av informationscentrum) och Naric-nätverket (nätverket av nationella informationscentrum för akademiskt erkännande) har ett nära samarbete och kallas Enic-Naric-nätverket. Enic-myndigheterna är erkännandemyndigheter i fördragsslutande stater i Lissabonkonventionen, där sekretariatet tillhandahålls av Europarådet och Unesco, medan Naric-myndigheterna är erkännandemyndigheter i programländer inom Erasmus+. De två nätverken har ett gemensamt arbetsprogram, en gemensam stadga och en gemensam styrelse.

(41)    Deqar är databasen för externa kvalitetssäkringsresultat för kvalitetssäkringsorgan som förtecknas i det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning (Eqar). Alla byråer som förtecknas i Eqar kan offentliggöra sina rapporter i databasen. Deltagandet i Deqar är frivilligt (https://www.eqar.eu/qa-results/search/).

(42)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (Text av betydelse för EES) (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1).

(43)    www.ehea.info.

(44)    Rådets rekommendation av den 20 november 2017 om uppföljning av utexaminerade (EUT C 423, 9.12.2017, s. 1).

(45)    Enligt definitionen i rådets rekommendation om attraktiva och hållbara karriärer inom högre utbildning som antagits av kommissionen tillsammans med förslaget till denna rekommendation.

(46)    I enlighet med rådets rekommendation av den 16 juni 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet (EUT C 243, 27.6.2022, s. 10).

(47)    Benchlearning definieras som en process för att skapa en systematisk och integrerad koppling mellan benchmarking och ömsesidigt lärande inom alla områden som rör kvalitetssäkring inom högre utbildning.

(48)    Genom projektet EUniQ utvecklades en strategi för övergripande kvalitetssäkring av initiativet Europauniversitet (https://www.nvao.net/en/euniq).

(49)    IMINQA är ett paraplyprojekt till stöd för den tematiska Bolognaexpertgruppen för kvalitetssäkring (https://ehea.info/page-TPG-C-on-QA-Meetings-2021-2024#h61slbqps7o9t9ay8p1ys562l19y8x9j).

(50)    Enligt artikel 12 i rådets rekommendation av den 5 april 2022 om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning (Text av betydelse för EES) 2022/C 160/01 (EUT C 160, 13.4.2022, s. 1).

(51)    Enligt definitionen i rådets rekommendation av den 26 november 2018 om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands (EUT C 444, 10.12.2018, s. 1).

(52)    Enligt rekommendationen i rapporten från kommissionen till rådet om genomförandet av rådets rekommendation om att främja automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och gymnasial utbildning samt resultat av studieperioder utomlands, COM(2023) 91 final, 23.2.2023.

(53)     Europeiska digitala referenser för lärande- Introduktion till digitala referenser | Europass .

(54)     Den europeiska inlärningsmodellen för berörda parter | Europass .

(55)    Enic-nätverket (det europeiska nätverket av informationscentrum) och Naric-nätverket (nationella informationscentrum för akademiskt erkännande) har ett nära samarbete och kallas Enic-Naric-nätverket. Enic-myndigheterna är erkännandemyndigheter i fördragsslutande stater i Lissabonkonventionen, där sekretariatet tillhandahålls av Europarådet och Unesco, medan Naric-myndigheterna är erkännandemyndigheter i programländer inom Erasmus+. De två nätverken har ett gemensamt arbetsprogram, en gemensam stadga och en gemensam styrelse.

(56)    Enligt rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (EUT C 66, 26.2.2021, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 27.3.2024

COM(2024) 147 final

BILAGOR

till

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION
om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning

{SWD(2024) 74 final}

BILAGA I

Byggstenar för en interinstitutionell ram för kvalitetssäkring av universitetsallianser

1.Inledning

Följande byggstenar har utformats för att ligga till grund när en fullständig ram för ett nytt interinstitutionellt kvalitetssäkringsförfarande för universitetsallianser utvecklas. De bygger på resultaten av de Erasmus+-finansierade projekten QA-FIT och IMINQA. Dessa byggstenar har utvecklats tillsammans med berörda parter för kvalitetssäkring och är inte avsedda att överlappa några andra kvalitetssäkringsprocesser. De kommer att vidareutvecklas tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter inom högre utbildning. De kommer att fungera som ett frivilligt verktyg som universitetsallianser kan använda för att säkerställa kvaliteten och effektiviteten i sina gemensamt förvaltade verksamheter.

2.Syfte

I linje med principerna i standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildning (ESG) 1 bör en kvalitetssäkringsutvärdering kombinera de två syftena för ansvarighet och förbättring, nämligen

(a)att bidra till att höja alliansens kvalitet och stödja alliansen så att den kan uppnå sina mål, och

(b)att göra det möjligt för alliansen att visa kvaliteten på sina gemensamt förvaltade verksamheter.

Utvärderingen, som ska utföras av ett kvalitetssäkringsorgan som utsetts av alliansen, bör därför

(a)bekräfta att samarbetet mellan lärosäten är en allians i den mening som avses i denna rekommendation,

(b)leda till en minskning av den administrativa bördan för alliansen genom att göra det möjligt för gemensamt förvaltade verksamheter att genomgå en gemensam extern kvalitetssäkring en enda gång under en fastställd giltighetsperiod, i stället för att omfattas av flera nationella externa kvalitetssäkringssystem, och

(c)underlätta kvalitetssäkringen av alliansernas gemensamma utbildningsutbud, till exempel gemensamma program eller mikromeriter.

3.Principer

Den utvärderingsmetod som utvecklats av kvalitetssäkringsorganen bör

(a)återspegla alliansernas självständighet och mångfald,

(b)uppmuntra en allians att inrätta ett gemensamt internt kvalitetssäkringssystem som omfattar hela dess gemensamma utbildningsutbud,

(c)följa engångsprincipen: det gemensamma utbildningsutbudet bör kvalitetssäkras externt endast en gång inom samma giltighetsperiod, och

(d)integrera alla relevanta delar av ESG, det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program och, i förekommande fall, de europeiska kriterier för en europeisk examen som anges i bilaga II i denna rekommendation.

4.Villkor för deltagande

Utvärderingen bör vara öppen för alla universitetsallianser inom det europeiska området för högre utbildning.

Alliansen bör ha någon form av intern kvalitetssäkring på alliansnivå som ansvarar för vissa gemensamt förvaltade verksamheter.

5.Tillämpningsområde

Utvärderingen bör inriktas på effektiviteten hos alliansens interna mekanismer för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring.

6.Alliansen bör fastställa och tydliggöra vilka gemensamma utbildningsutbud och utbildningsverksamheter som omfattas av den gemensamma interna kvalitetssäkringen på alliansnivå. Huvuddrag

Utvärderingen bör baseras på standarder som fullt ut införlivar del 1 i ESG.

Standarderna bör också innehålla en bekräftelse på att alliansens interna kvalitetssäkring säkerställer

(a)att gemensamma utbildningsprogram som erbjuds av alliansen uppfyller normerna i det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program, och

(b)att gemensamma utbildningsprogram uppfyller de europeiska kriterierna när det gäller att utfärda en europeisk examensmärkning, eller, i förekommande fall, en europeisk examen, om alliansen beslutar att genomföra en sådan.

Utvärderingen bör utföras av ett organ som är förtecknat i Eqar-registret och som väljs av alliansen.

Utvärderingen bör följa en konsekvent metod och ett förfarande som fastställs i en fullständig ram, som utvecklas utifrån dessa byggstenar och som tillämpas oberoende av vilket Eqar-registrerat organ som utför utvärderingen.

Genom metoden bör det säkerställas att varje förfarande är skräddarsytt för den enskilda alliansen, med tanke på alliansens uppdrag, sammansättning (t.ex. storlek och geografisk spridning) och omfattningen av gemensamt förvaltade verksamheter.

7. Resultat och konsekvenser

Utvärderingen bör leda till ett beslut av det organ som är registrerat i Eqar, som kan vara positivt, positivt med villkor eller negativt.

Ett positivt utvärderingsbeslut bör ge alliansen rätt

(a)att självackreditera sitt gemensamma utbildningsutbud som omfattas av utvärderingen, med hjälp standarder inom det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program, och

(b)att använda den europeiska examensmärkningen för de program som uppfyller kriterierna för en europeisk examen (märkning) och, om möjligt och på frivillig basis, ge en europeisk examen.

Medlemsstaterna bör erkänna ett positivt utvärderingsbeslut enligt följande:

(a)För nationell extern kvalitetssäkring på institutionell nivå: undanta allt gemensamt utbildningsutbud som omfattas av en gemensam intern kvalitetssäkring som har godkänts i utvärderingen från att genomgå ytterligare nationella kvalitetssäkringsförfaranden.

(b)För nationell extern kvalitetssäkring på programnivå: undanta alla program som omfattas av en gemensam intern kvalitetssäkring som har godkänts i utvärderingen från att genomgå ytterligare nationella kvalitetssäkringsförfaranden.

BILAGA II

I de europeiska kriterierna fastställs huvuddragen i den europeiska examen och den europeiska examensmärkningen. Kriterierna garanterar att de högsta standarderna när det gäller att erbjuda transnationella program och examina respekteras och förklarar varför de skiljer sig från examina som utfärdas i andra delar av världen.

Lärosäten skulle kunna utfärda en europeisk examen på grundval av en bedömning från befintliga nationella strukturer (t.ex. nationella kvalitetssäkringsorgan) av huruvida det gemensamma programmet uppfyller alla dessa europeiska kriterier.

De föreslagna europeiska kriterier som presenteras nedan är resultatet av omfattande samarbete och testning som inbegrep över 140 lärosäten i alla medlemsstater, 17 ministerier och 20 nationella kvalitetssäkringsorgan, studentorganisationer samt näringslivets och arbetsmarknadens parter.

BILAGA III

Ordlista

Allians avser en grupp av europeiska lärosäten som har ingått ett transnationellt, långsiktigt strukturellt samarbete som bekräftas i en gemensam uppdragsbeskrivning som godkänts av de relevanta beslutsfattande organen på institutionell nivå av varje medlem i alliansen. Detta samarbete omfattar gemensamt beslutsfattande när det gäller styrningsaspekter och inbegriper tillhandahållande av gemensam utbildning som ett centralt uppdrag. Detta inbegriper till exempel de allianser mellan lärosäten som finansieras genom initiativet Europauniversitet 4 .

Utbildningsutbud avser tillhandahållande av högre utbildning i dess vidaste bemärkelse, inbegripet program som leder till en fullständig examen, kurser som leder till en mikromerit samt utbildningsutbud som inte ingår i ett program som leder till en formell examen.

Utvärdering avser en kvalitetssäkringskontroll av lärosäten eller av utbildningsutbud, som utförs antingen internt eller externt.

Gemensamt program avser en integrerad kursplan som samordnas och erbjuds gemensamt av olika lärosäten, som leder till dubbla/flerfaldiga examina eller en gemensam examen. 

Gemensamt examensprogram avser ett gemensamt program som leder till en gemensam examen.

Gemensamt förvaltad verksamhet avser den verksamhet som bedrivs av alliansen och dess medlemslärosäten, som alliansen har beslutat ska omfattas av alliansens gemensamma interna kvalitetssäkringssystem.

Kvalitetssäkring avser de processer, både interna och externa, som utförs av ett lärosäte eller ett kvalitetssäkringsorgan för att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i program, utbildningsmöjligheter och lokaler är rättvisa och ändamålsenliga. Kvalitetssäkringsverksamheten har följande två syften:

·Ansvarighet: Ett kvalitetssäkringssystem ger högskolevärlden och allmänheten garantier för kvaliteten på lärosätenas verksamhet genom att följa en uppsättning standarder. Det kan ligga till grund för att ge institutionen vissa rättigheter: rekrytera studenter, utfärda examina och få offentlig finansiering.

·Förbättring: Kvalitetssäkringssystem ger också råd och rekommendationer till och inom lärosäten om hur de kan förbättra sina insatser.

Sammantaget skapar ansvarighet och förbättring av ett kvalitetssäkringssystem förtroende för lärosätets resultat. De är avgörande för att stödja utvecklingen av en kvalitetskultur som alla kan understödja: från studenter och personal till institutionens ledning. Termen ”kvalitetssäkring” används i detta dokument för att beskriva all verksamhet för kontinuerlig förbättring, dvs. både åtgärder som gäller ansvarighet och förbättring.

(a)Intern kvalitetssäkring avser de processer som utförs internt av lärosätena själva. De utvecklas vanligtvis som en del av lärosätenas kvalitetssäkringsstrategi, och erkänner deras primära ansvar för kvaliteten på utbudet och dess säkerställande.

(b)Extern kvalitetssäkring avser de processer som utförs av kvalitetssäkringsorgan.

(c)Institutionellt förfarande för extern kvalitetssäkring innebär att institutionen måste genomgå en extern kvalitetssäkringsprocess på institutionell nivå för att bedöma om institutionens interna kvalitetssäkringsprocesser är effektiva och huruvida institutionen har en tillräckligt mogen kvalitetskultur för att säkerställa en hög kvalitet på dess utbildningsutbud. Det ger institutionerna möjlighet att utveckla och genomföra program utan en extern kvalitetsgranskning på programnivå (detta kallas självackreditering i många länder).

(d)Programbaserat förfarande för extern kvalitetssäkring innebär att varje enskilt program (eller grupp av program) som ges vid ett eller flera lärosäten måste genomgå en regelbunden extern kvalitetssäkringskontroll.

(e)Kombinerat förfarande för extern kvalitetssäkring avser en situation där ett system för högre utbildning har både institutionella och programbaserade förfaranden för extern kvalitetssäkring. Detta är fallet i de flesta systemen för högre utbildning i EU 5 .

(1)     European_Standards_and_Guidelines_for_Quality_Assurance_in_the_EHEA_2015_MC_613727.pdf .

(2)     Examensbilagan | Europass .

(3)    Sektorsövergripande komponenter och verksamheter omfattar, men är inte begränsade till, samarbete med ekonomiska och sociala sektorer i utformningen och genomförandet av kursplaner, praktikplatser, arbetsplatsförlagt lärande, utstationering/placering, volontärarbete, lärande kombinerat med samhällstjänst och utmaningsbaserade förfaranden.

(4)

    Initiativet Europauniversitet | Det europeiska utbildningsområdet (europa.eu) .

(5)    Enligt svaren på en kommissionens undersökning från 2023 om genomförandet av rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning rapporterade 14 ministerier att de tillämpar ett kombinerat förfarande för extern kvalitetssäkring.