EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.2.2024

COM(2024) 54 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Rapport 2017–2022 om det finansiella läget för arbetslöshetsförsäkringssystemet för tidigare tillfälligt anställda eller kontraktsanställda och parlamentsassistenter som är utan anställning efter att ha lämnat sin tjänst vid någon av Europeiska unionens institutioner

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Rapport 2017–2022 om det finansiella läget för arbetslöshetsförsäkringssystemet för tidigare tillfälligt anställda eller kontraktsanställda och parlamentsassistenter som är utan anställning efter att ha lämnat sin tjänst vid någon av Europeiska unionens institutioner

Sammanfattning

I enlighet med anställningsvillkoren för övriga anställda är EU:s arbetslöshetsersättning avsedd för tidigare tillfälligt anställda, kontraktsanställda eller ackrediterade parlamentsassistenter som befinner sig i en situation av ofrivillig arbetslöshet (det utesluter exempelvis anställda som har sagt upp sig) efter att deras tjänstgöring vid en av Europeiska unionens institutioner har upphört, i den mening som avses i artikel 1 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen 1 . Den här arbetslöshetsersättningen kompletterar eventuell nationell arbetslöshetsersättning som den tidigare anställda erhåller.

Ersättningen finansieras av arbetslöshetskassan. Kassan finansieras dels genom avgifter från anställda som omfattas av anställningsvillkoren för övriga anställda och som eventuellt kan komma att utnyttja systemet, dels genom avgifter från arbetsgivaren.

Villkoren för att beviljas ersättning, vilka kategorier som kan få ersättning och hur stora avgifterna är förändrades betydligt vid de senaste reformerna av tjänsteföreskrifterna, vilket framför allt påverkar arbetslöshetskassans likviditet.

Genom den reform av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda inom Europeiska unionen som trädde i kraft den 1 maj 2004 infördes i dessa anställningsvillkor en ny kategori anställda enligt kontrakt (kontraktsanställda) samt nya regler för avgifter till arbetslöshetskassan.

I enlighet med rådets förordning (EG) nr 160/2009 av den 23 februari 2009 om ändring av anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna 2 omfattas numera de ackrediterade parlamentsassistenterna av arbetslöshetskassan.

Genom den reform av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen som trädde i kraft den 1 januari 2014 ändrades den längsta tillåtna tiden för anställningskontrakt för kontraktsanställda enligt artikel 3b i anställningsvillkoren för övriga anställda från tre till sex år.

I artikel 28a.11 och artikel 96.11 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna föreskrivs att kommissionen vartannat år ska lägga fram en rapport om det finansiella läget för systemet för arbetslöshetsförsäkring. Oberoende av denna rapport kan kommissionen, genom delegerade akter som antas i enlighet med artiklarna 111 och 112 i tjänsteföreskrifterna, anpassa de avgifter som avses i artiklarna 28a.7 och 96.7 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, om det krävs för att få systemet i balans.

För att arbetslöshetskassans utveckling ska bli lättare att tyda framlägger kommissionen alltid denna rapport vartannat år med en referensperiod på fem år. Den föregående rapporten omfattade perioden 2015–2020 3 , och referensperioden för denna rapport är december 2017 till december 2022.

Arbetslöshetskassans utveckling

Ovanstående diagram visar att rörelseresultatet har ökat konstant sedan 2017, med undantag för 2020, då det fanns ett rörelseunderskott på 0,5 miljoner euro. Det positiva rörelseresultatet har ackumulerats under de senaste sex åren, och det ackumulerade saldot uppgick följaktligen till 60,5 miljoner euro i slutet av 2022.

Ändring av antalet utbetalda ersättningar

Under referensperioden ökade antalet månatliga arbetslöshetsersättningar med 37 procent, dvs. från 8 183 under 2017 till 11 230 under 2022. Totalt utbetalades över 65 000 ersättningar till tillfälligt anställda, kontraktsanställda och ackrediterade parlamentsassistenter under referensperioden. Trenderna för de personer som erhåller ersättning från arbetslöshetskassan beror på följande cykliska faktorer:

-Avslutandet av kontrakt med ackrediterade parlamentsassistenter till följd av utgången av valperioden 2019, vilket påverkade antalet ersättningar som betalades ut 2019 och 2020.

-En ökning av antalet ersättningar för tillfälligt anställda 2020, vilket motsvarar avgången av de personer som varit anställda av kabinetten (mars 2020).

Det största antalet ersättningar betalas ut till kontraktsanställda. Det största antalet månadsersättningar betalades ut 2018 (6 191).

Förändring av genomsnittlig månadsersättning (euro)

Den genomsnittliga månadsersättningen för tillfälligt anställda minskade något. Under perioden 2017–2022 var den genomsnittliga ersättningen för kontraktsanställda stabil, medan ersättningen för ackrediterade parlamentsassistenter sjönk, vilket framför allt berodde på det avtagande antalet utbetalningar efter utgången av valperioden.

Gällande bestämmelser

1.1Beskrivning av systemet

Den reform av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen som trädde i kraft den 1 maj 2004 innebar en ändring av den rättsliga grund som reglerar rätten till ersättning från arbetslöshetskassan liksom de regler om avgifterna till denna som varit i kraft sedan 1985. Dessa ändringar kan sammanfattas enligt följande:

Nedanstående tabell visar övre och undre gräns för de olika kategorierna:

I euro, från och med januari 2023:

Beloppen för standardersättningar och övre och undre gräns för ersättningar uppdateras årligen på samma sätt som andra ersättningar och i enlighet med artikel 65 i tjänsteföreskrifterna.

Utöver arbetslöshetsersättningen tillkommer eventuella familjetillägg. Avgiften till Europeiska unionens gemensamma sjukförsäkringssystem (RCAM) (5,1 procent av den arbetslösas referensgrundlön) betalas av arbetslöshetskassan.

1.2Rättslig ram

-Artikel 28a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen i dess ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013.

-Artikel 96 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och artikel 5 i bilagan till dessa anställningsvillkor i deras ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013.

-Artiklarna 135 och 136 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen i deras ändrade lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1239/2010 av den 20 december 2010 (EUT L 338, 22.12.2010) 4 .

-Artikel 65.1 i tjänsteföreskrifterna om uppdatering av ersättningar och vissa belopp.

-Kommissionens förordning (EEG) nr 91/88 av den 13 januari 1988 om fastställande av bestämmelser för genomförande av artikel 28a i anställningsvillkoren för övriga anställda (EGT L 11, 15.1.1989) 5 .

-Kommissionens bestämmelser av den 14 juli 1988, antagna efter gemensam överenskommelse som konstaterades av Europeiska gemenskapernas domstols ordförande den 4 juli 1989, om fastställande av villkoren för tillämpning av reglerna om beviljande av arbetslöshetsersättning för tillfälligt anställda i enlighet med artikel 28a.10 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

Arbetslöshetskassans finansiella ställning och kassabehållning 2017–2022

I detta avsnitt beskrivs utvecklingen av arbetslöshetskassans finansiella ställning, särskilt dess intäkter och kostnader.

De belopp som återfinns under ”Arbetslöshetsersättning” omfattar grundarbetslöshetsersättning, avgifterna till RCAM 6 och eventuella familjetillägg. Alla socialförsäkringsförmåner som har erhållits på nationell nivå är avdragna (arbetslöshetsersättning, familjetillägg, sjukersättning, bidrag vid barns födelse osv.).

Såsom anges ovan (1.1) finansieras avgiften till RCAM av arbetslöshetskassan (5,1 procent av den arbetslösa personens referensgrundlön).

Arbetslöshetskassan använder två verktyg för att förvalta sina intäkter och kostnader:

·Ett löpande konto för att inkassera intäkter och betala ut ersättningar.

·Kapitalkonton för placering av ackumulerade överskott.

2.1 Kassabehållning: rörelseresultat och ackumulerade saldon 2017–2022

Vid redovisning enligt kontantmetoden registreras transaktionerna endast när pengar flyter in eller ut.

I tabell 1 ges en översikt över intäkter och kostnader som de är bokförda och det driftsresultat som följer av detta.

7

I tabell 2 visas utvecklingen av arbetslöshetskassans finansiella tillgångar på det löpande konto som ingår i Europeiska kommissionens redovisningssystem (del I) och på de placeringskonton som förvaltas av generaldirektoratet för budget (före 2019, generaldirektoratet för ekonomi och finans) (del II). Under 2017–2022 var de investerade beloppen stabila, men diskussioner inleddes mellan de ansvariga parterna om möjliga alternativ för att öka investeringsportföljen. I del III visas de totala ackumulerade överskotten för dessa två konton. Mellan 2017 och 2022 ökade det ackumulerade överskottet med 209 procent från 19,6 miljoner euro 2017 till 60,5 miljoner euro 2022.

I tabell 3 visas arbetslöshetskassans ackumulerade saldo. Intäkterna från de olika institutionernas och byråernas avgifter ökade med nästan 41 miljoner euro under den berörda perioden.

2.2. Finansiell ställning: rörelseresultat 2017–2022

Vid periodiserad redovisning bokförs transaktionerna i räkenskaperna vid den tidpunkt då avgiften till arbetslöshetskassan eller utbetalningen av arbetslöshetsersättning förfaller till betalning. Detta innebär att

·vissa avgifter som inbetalas i början av år N gäller aktivitetsperioder i slutet av år N-1,

·vissa belopp som utbetalas i början av år N gäller arbetslöshetsperioder i slutet av år N-1.

I enlighet med gällande redovisningsstandarder bokförs dessa transaktioner under räkenskapsår N-1.

I tabell 4 presenteras intäkter och kostnader enligt denna princip och där redovisas alltså det årliga ”periodiserade” läget för intäkter och kostnader i arbetslöshetskassan.

Kostnaderna ökade betydligt mellan 2017 och 2020, i huvudsak till följd av Europaparlamentets nya valperiod och utbetalningen av arbetslöshetsersättning till berättigade ackrediterade parlamentsassistenter. Sedan 2020 har utgifterna minskat från 32 miljoner euro till 20 miljoner euro vid utgången av 2022.

Arbetslöshetskassans rörelseresultat uppgick till 10 miljoner euro 2017 och 2018. Efter ett mindre överskott 2019 (på 4,2 miljoner euro) noterade arbetslöshetskassan ett underskott på 0,5 miljoner euro 2020, till följd av att Europaparlamentets valperiod och kommissionens mandatperiod löpte ut. Under 2021 och 2022 noterade fonden ett överskott på 11,2 miljoner euro respektive 19,9 miljoner euro.

Rörelseresultat 2017–2022

2

2.1

2.2

2.3Finansiell ställning: fördelning av kostnader och intäkter per institution och för alla byråer 2017–2022

Tabell 5 visar fördelningen av kostnader och intäkter per institution och för alla byråer. I tabellens första del visas de absoluta beloppen och i den andra delen andelen i förhållande till totala kostnader och intäkter.

Den cykliska effekten av att Europaparlamentets valperiod löpte ut återspeglas i de ökade kostnaderna för parlamentet 2019 och 2020, vilka uppgick till 10,4 miljoner euro respektive 13,1 miljoner euro. Kostnaderna för parlamentet minskade till 6,6 miljoner euro 2021 och 4,6 miljoner euro 2022.

Det bör noteras att byråernas avgift har ökat från 13 miljoner euro 2017 till 21 miljoner euro 2022.

3.Analys av medlemmar, personer som har erhållit ersättning och beviljade ersättningar

3

3.1Antal medlemmar och genomsnittliga avgifter

Tabell 6 visar antalet tillfälligt anställda, kontraktsanställda och ackrediterade parlamentsassistenter som betalat avgifter till arbetslöshetskassan och som var i aktiv tjänst per den 31 december varje år.

3.2Antal personer med arbetslöshetsersättning i absoluta tal och jämfört med antalet medlemmar: ”arbetslöshetsnivå” den 31 december det angivna året

I tabell 7 visas antalet arbetslösa som har erhållit full arbetslöshetsersättning eller ersättning som komplement till det nationella systemet för december månad varje år.

Det bör noteras att tabellen ovan visar resultaten för december månad varje år.

Om uppgifterna om tillfälligt anställda, kontraktsanställda och ackrediterade parlamentsassistenter i tjänst per den 31 december i tabell 6 kombineras med antalet mottagare av arbetslöshetsersättning i tabell 7, kan man beräkna förhållandet mellan antalet personer som mottagit ersättning från arbetslöshetskassan och antalet medlemmar i den kassan. Resultatet framgår av tabell 8.

För tillfälligt anställda uppgick antalet mottagare av arbetslöshetsersättning i förhållande till antalet medlemmar i systemet till mellan 1 och 3 procent. Under referensperioden registrerades den största andelen 2020 (3,04 procent), varpå andelen minskade 2021 (1,26 procent) och 2022 (1,01 procent). När det gäller kontraktsanställda sjönk andelen från 3,53 procent 2017 till 1,47 procent 2022.

Vad beträffar ackrediterade parlamentsassistenter mottog ett stort antal tidigare ackrediterade parlamentsassistenter ersättning 2019 och 2020 (400 respektive 291) till följd av att valperioden löpte mot sitt slut. Sedan 2021 har denna siffra minskat avsevärt, till 68 under 2021 och 51 under 2022.

Denna trend återspeglas i andelen mottagare av arbetslöshetsersättning bland ackrediterade parlamentsassistenter. Under 2019 och 2020 uppgick andelen till 22 respektive 15 procent, varefter den minskade till 3,38 procent 2021 och 2,52 procent 2022.

3.3Antalet utbetalade månatliga arbetslöshetsersättningar, genomsnittligt ersättningsbelopp, mottagare av ersättning och uppgifter om bosättningsland

Enligt artiklarna 28a.4 och 96.4 i anställningsvillkoren för övriga anställda ska arbetslöshetsersättning betalas ut för en period som motsvarar en tredjedel av tjänstgöringsperioden, men för högst 36 månader. I tabell 9 anges antalet månatliga arbetslöshetsersättningar som betalats ut till samtliga mottagare per år. Tabellen visar hur övergången till en ny valperiod påverkar antalet ackrediterade parlamentsassistenter och hur kommissionsbytet påverkar antalet tillfälligt anställda (inverkan 2020).

Tabell 10 nedan visar genomsnittligt utbetalt ersättningsbelopp per mottagarkategori. Beloppet motsvarar de totala årliga kostnaderna för varje typ av arbetslös mottagare (tillfälligt anställd, kontraktsanställd och ackrediterad parlamentsassistent) dividerat med antalet utbetalda månatliga ersättningar. Det bör noteras att en ersättning en viss månad kan vara en full ersättning eller en proportionell ersättning baserad på det antal dagar som personen faktiskt hade rätt till arbetslöshetsersättning.

I tabell 11.1 visas den genomsnittliga perioden i månader för arbetslöshetsersättning som har betalats ut under ett år, inklusive eventuella ersättningar för tidigare perioder. Perioden motsvarar det totala antalet dagar för vilka ersättning har betalats fram till den 31 december under det angivna året dividerat med antalet mottagare av arbetslöshetsersättning. Det erhållna resultatet divideras med 30 för att få fram den genomsnittliga period i månader för vilken arbetslöshetsersättning betalades ut 8 .

Den genomsnittliga varaktigheten i månader av arbetslöshetsersättning har varit stabil under de senaste sex åren (mellan åtta och tio månader).

I följande tabeller visas ersättningarnas varaktighet uppdelat på kontraktsanställda och tillfälligt anställda och ackrediterade parlamentsassistenter.

Ackrediterade parlamentsassistenter:

För kontraktsanställda och tillfälligt anställda har den genomsnittliga varaktigheten i månader av arbetslöshetsersättning varit stabil under de senaste sex åren (mellan åtta och tio månader).

När det gäller ackrediterade parlamentsassistenter varierade arbetslöshetsersättningens genomsnittliga varaktighet mellan fem och tio månader under referensperioden. Den kortaste varaktigheten noterades 2019 (fem månader), medan den längsta noterades 2020 (tio månader). Under 2022 var den genomsnittliga varaktigheten nio månader.

Med tanke på principen om komplementaritet för arbetslöshetsförsäkringssystemet har bosättningsland för den person som mottar ersättning betydelse, särskilt med tanke på de olika kriterierna för rätt till nationell ersättning i de olika medlemsstaterna.

I tabell 12 anges bosättningsländerna för de ersättningsberättigade som har erhållit minst en månadsersättning under året.

Det bör noteras att Förenade kungariket fram till övergångsperiodens slut den 31 december 2020 ansågs vara en medlemsstat 9 , vilket gjorde det möjligt för tidigare anställda att få arbetslöshetsersättning medan de bor i Förenade kungariket. Efter övergångsperiodens slut och i enlighet med artikel 115 i utträdesavtalet kommer dessutom artiklarna 28a, 96 och 136 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen att tillämpas på andra anställda i unionen av alla nationaliteter, inklusive tidigare anställda som bidrog till EU:s arbetslöshetssystem före övergångsperiodens utgång, om de är bosatta i Förenade kungariket och är registrerade hos den brittiska arbetslöshetstjänsten.

4.SLUTSATSER

4

4.1Perioden 2017–2022

Arbetslöshetskassan har på det hela taget noterat ett positivt rörelseresultat från 2017 till 2022. I synnerhet har de inbetalda avgifterna ökat avsevärt under de senaste två åren och uppgick 2022 till nästan 20 miljoner euro.

Arbetslöshetskassans rörelseresultat påverkade det ackumulerade saldot. Vid utgången av 2022 hade arbetslöshetskassan ackumulerat en reserv på mer än 60 miljoner euro.

Vid utgången av 2022 beslutade kommissionen att skydda den växande reserven från inflationens negativa inverkan och investerade 50 miljoner euro i linje med investeringsmandatet för arbetslöshetskassan. Transaktionen genomfördes 2023.

4.2Arbetslöshetskassans utveckling på kort och medellång sikt

På grundval av iakttagelserna i rapporten kan det förväntas att den ackumulerade reserven kommer att fortsätta att växa. Det ackumulerade saldot förväntas vara tillräckligt för att täcka arbetslöshetskassans operativa behov under flera år, inklusive de periodiska fluktuationerna i samband med utgången av den innevarande valperioden och kommissionskollegiets nya mandat 2024–2025.

Mot bakgrund av ovanstående, och för att säkerställa arbetslöshetskassans ekonomiska jämvikt, kommer kommissionen att överväga att föreslå en anpassning av avgifterna till arbetslöshetsförsäkringssystemet genom en delegerad akt i enlighet med artiklarna 28a.11 och 96.11 i anställningsvillkoren för övriga anställda.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013.

(2) EUT L 55, 27.2.2009.

(3)

COM(2022) 388 final.

(4) EUT L 338, 22.12.2010.

(5) EGT L 11, 15.1.1989.

(6) Från och med 2021 betalas avgifterna till RCAM samtidigt som de andra ersättningarna, genom en automatiserad massbetalningsprocess, och de ingår därför i kategorin ”Arbetslöshetsersättning”. Fram till 2020 var dessa betalningar de enda som utfördes manuellt, vilket var skälet till att de registrerades och presenterades separat. Denna ändring var en följd av utveckling på it-området som syftade till att öka effektiviteten och minska de felrisker som är förknippade med manuella betalningar.

(7) För kännedom uppgick avgifterna till RCAM till 1 636 067,14 euro under 2021 och till 1 209 776,99 euro under 2022; dessa siffror ingår redan i posten för arbetslöshetsersättning. Uppgifterna presenteras inte längre separat för de senaste två åren eftersom dessa avgifter nu betalas ut på samma sätt som övriga delar av arbetslöshetsersättningen (mer än 15) och inte utgör en separat del som betalas manuellt.

(8) För tabellerna 11.1, 11.2 och 11.3 beräknades varaktigheten för 2021 och 2022 på grundval av de tillgängliga uppgifter i it-systemet NAP (Nouvelle Application Paye) som registrerats sedan juli 2020, på grund av ändringen av kommissionens it-system.

(9) Artikel 127.6 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, 2019/C 384 I/01.