Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52023PC0742

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12524/21 INIT och ST 12524/21 ADD 1) av den 29 oktober 2021 om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan

COM/2023/742 final

Bryssel den 21.11.2023

COM(2023) 742 final

2023/0423(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12524/21 INIT och ST 12524/21 ADD 1) av den 29 oktober 2021 om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2023) 379 final}


2023/0423 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12524/21 INIT och ST 12524/21 ADD 1) av den 29 oktober 2021 om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Efter att Finland hade lämnat in den nationella planen för återhämtning och resiliens den 27 maj 2021 lade kommissionen fram sin positiva bedömning för rådet. Den 29 oktober 2021 godkände rådet den positiva bedömningen genom rådets genomförandebeslut av den 29 oktober 2021 (rådets genomförandebeslut av den 29 oktober 2021) 2 .

(2)Enligt artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska det högsta ekonomiska bidraget för icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd uppdateras senast den 30 juni 2022 för varje medlemsstat i enlighet med den metod som fastställs i samma artikel. Den 30 juni 2022 lade kommissionen fram resultatet av uppdateringen för Europaparlamentet och rådet.

(3)Den 26 januari 2023 lämnade Finland in en uppdaterad återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EU) 2021/241 för att ta hänsyn till det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget. Efter att Finland hade lämnat in den uppdaterade planen för återhämtning lade kommissionen fram sin positiva bedömning för rådet. Rådet godkände den positiva bedömningen genom rådets genomförandebeslut av den 14 mars 2023 3 .

(4)Den 5 oktober 2023 lämnade Finland in en ändrad nationell återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet ett REPowerEU-kapitel i enlighet med artikel 21c i förordning (EU) 2021/241, till kommissionen.

(5)Den 14 juli 2023 utfärdade rådet rekommendationer till Finland inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt Finland att avveckla de gällande krisstödsåtgärderna på energiområdet, säkerställa en försiktig finanspolitik, särskilt genom att begränsa den nominella ökningen av nationellt finansierade primära nettoutgifter under 2024 till högst 2,2 %, upprätthålla nationellt finansierade offentliga investeringar och säkerställa ett effektivt utnyttjande av bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel för perioden efter 2024, och fortsätta att eftersträva en finanspolitisk strategi på medellång sikt med gradvis och hållbar konsolidering. Rådet rekommenderade också Finland att fortsätta reformen av det sociala trygghetssystemet för att öka effektiviteten i systemet med sociala förmåner, fortsätta med det stabila genomförandet av den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen och snabbt slutföra REPowerEU-kapitlet och åtgärda bristen på arbetskraft och kompetens genom omskolning och kompetensutveckling av arbetskraften och breddning av utbudet av högre utbildning. Dessutom rekommenderade rådet Finland att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, bland annat genom att ytterligare snabba upp tillståndsförfaranden och främja offentliga och privata investeringar i utfasningen av fossila bränslen inom industri och transport, även genom elektrifiering, och utveckla energiinfrastruktur för att öka försörjningstryggheten genom att stärka elöverföringen. Slutligen rekommenderade rådet Finland att intensifiera sina politiska insatser för att tillhandahålla och förvärva de färdigheter och den kompetens som krävs för den gröna omställningen. 

(6)Före inlämnandet av den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Sammanfattningen av samråden lämnades in tillsammans med den ändrade nationella återhämtnings- och resiliensplanen. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen.

Rättelser av skrivfel

(7)Fem skrivfel har identifierats i texten till rådets genomförandebeslut, vilka påverkar fyra delmål och fyra åtgärder. Rådets genomförandebeslut bör ändras för att korrigera dessa skrivfel som inte återspeglar innehållet i den återhämtnings- och resiliensplan som överlämnades till kommissionen den 27 maj 2021, enligt överenskommelse mellan kommissionen och Finland. Dessa skrivfel avser delmål 14 i åtgärd R2 inom del P1C2, delmål 34 och beskrivning av åtgärd R1 inom del P1C4, och delmål 132 i åtgärd I4 inom del P3C4 och delmål 134 i åtgärd R1 inom del P4C1. Dessa korrigeringar påverkar inte genomförandet av de berörda åtgärderna.

REPowerEU-kapitlet på grundval av artikel 21c i förordning (EU) 2021/241

(8)REPowerEU-kapitlet innehåller en ny reform och tre nya investeringar. Reformen syftar till att effektivisera och underlätta miljötillståndsförfaranden, däribland de som rör projekt för förnybar energi. Det gäller framför allt lagstiftning om miljötillståndsförfaranden i syfte att skapa ett kombinerat tillståndsförfarande som leder till ett enda officiellt besluts- och omprövningsförfarande. Den nya lagstiftningen syftar också till att överföra ansvaret för tillstånd från regionala myndigheter till en gemensam nationell myndighet. Den första investeringen förväntas främja ren teknik för energiproduktion och användning och/eller produktion och lagring av förnybar vätgas. Investeringen förväntas stödja storskaliga projekt för förnybar energi i demonstrationsfasen med prioritering av teknisk genomförbarhet och/eller projekt längs värdekedjan för vätgas för produktion av förnybar vätgas. Syftet med den andra investeringen är att stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet som är inriktad på att främja lösningar för förnybar energi i Finland. Denna investering stöder forsknings- och utvecklingsprojekt för omställningen till en grön ekonomi genom tre strategiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Den tredje investeringen främjar användningen av teknik för ren energi genom att stärka den verksamhet som Ålands landskapsregering bedriver för att möjliggöra produktion av havsbaserad vindkraft i den autonoma regionen Åland. Investeringen stöder den förberedande fasen av ett projekt för havsbaserad vindkraft. På det hela taget bidrar den nya reformen och de nya investeringarna i REPowerEU-kapitlet till att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, påskynda tillståndsförfarandena ytterligare, öka energieffektiviteten genom ökade åtgärder för forskning och utveckling, teknik och innovation och genom att öka den kompetens som krävs för den gröna omställningen. REPowerEU-kapitlet bidrar också till att ta itu med energifattigdom genom en ökad produktionen av förnybar energi, vilket kommer att gynna elanvändare generellt i form av sänkta elpriser.

(9)Kommissionen har bedömt den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, mot de bedömningskriterier som fastställs i artikel 19.3 i förordning 2021/241.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(10)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, utgör i enlighet med artikel 19.3 a i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.1 i bilaga V till samma förordning i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i den förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(11)REPowerEU-kapitlet innehåller åtgärder för att stödja den första, den andra, den tredje och den sjätte pelaren. De nya åtgärderna i kapitlet stärker fokuset i återhämtnings- och resiliensplanen på den gröna omställningen, och bidrar därmed till den första pelaren. Framför allt bidrar åtgärderna till att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, ytterligare påskynda tillståndsförfarandena och öka energieffektiviteten genom ökad forskning och utveckling, teknik och innovation. Reformen av miljötillståndsförfarandena innebär att det ska skapas en digital plattform för den nya nationella tillståndsmyndigheten, vilket bidrar till den digitala omställningen inom ramen för den andra pelaren. Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet bidrar också till smart och hållbar tillväxt för alla (tredje pelaren), eftersom de förväntas skapa arbetstillfällen och öka produktiviteten, konkurrenskraften, forskningen, utvecklingen och innovationen. De bidrar också till att förbättra politiken för nästa generation inom sjätte pelaren genom att utveckla den kompetens som behövs för den gröna omställningen genom investeringar i forskare, vilkas arbete kommer att inriktas på REPowerEU-relaterade teman. Tillsammans med andra åtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen, såsom de som tar itu med befintliga regionala skillnader i tillhandahållandet av offentliga tjänster liksom återstående luckor i bredbandstillgången och tar itu med de långvariga problemen med lika tillgång till och kostnadseffektivitet i social- och hälsovårdssystemet, bidrar planen också till den fjärde pelaren om resiliens och den femte pelaren om social och territoriell sammanhållning.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(12)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 b i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.2 i bilaga V till samma förordning bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Finland eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen tar särskilt hänsyn till de energirelaterade landsspecifika rekommendationerna från 2022 och 2023.

(13)I synnerhet tas i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen hänsyn till de landsspecifika rekommendationer som rådet formellt antog före kommissionens bedömning av den ändrade planen. Eftersom det högsta ekonomiska bidraget till Finland har justerats ned beaktas inte rekommendationer från 2022 och 2023 som inte rör energiutmaningar i den samlade bedömningen.

(14)Efter att ha bedömt framstegen med genomförandet av alla relevanta landsspecifika rekommendationer som en del av den europeiska planeringsterminen 2023 anser kommissionen att rekommendationerna om åtgärder för att tillföra likviditet till realekonomin, särskilt till små och medelstora företag (landsspecifik rekommendation 3.1, 2020) och om tidigareläggning av mogna offentliga investeringsprojekt och främjande av privata investeringar för att stödja den ekonomiska återhämtningen (landsspecifik rekommendation 3.2 och 3.3 för 2020), har genomförts fullt ut. Betydande framsteg har gjorts när det gäller rekommendationerna om ökade offentliga investeringar till den gröna och den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 1.2, 2022), om en finanspolitik för perioden efter 2023 som syftar till att uppnå en återhållsam statsfinansiell ställning på medellång sikt (landsspecifik rekommendation 1.3, 2022), om att öka investeringarna i utfasningen av fossila bränslen inom transportsektorn, inbegripet elektrifiering av transportsektorn (landsspecifik rekommendation 3.4, 2022), om ökad aktiv inkludering, särskilt genom väl integrerade tjänster för arbetslösa och personer utanför arbetskraften (landsspecifik rekommendation 2.3, 2019), om att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 3.1 för 2019) och om att skärpa övervakningen av hushållens skuldsättning (landsspecifik rekommendation 4.1, 2019).

(15)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller en omfattande uppsättning ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att på ett effektivt sätt ta itu med alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationer som rådet riktade till Finland inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Detta görs särskilt genom att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, bland annat genom att ytterligare påskynda tillståndsförfarandena, främja offentliga och privata investeringar i utfasningen av fossila bränslen inom industrin och transportsektorn och intensifiera de politiska insatserna för att tillhandahålla och förvärva de färdigheter och den kompetens som krävs för den gröna omställningen.

(16)REPowerEU-kapitlet innehåller åtgärder som syftar till att ta itu med flera utmaningar som identifierats i energirelaterade landsspecifika rekommendationer från 2022 (landsspecifik rekommendation 3 för 2022) och 2023 (landsspecifik rekommendation 4 för 2023). Reformen om rationalisering och underlättande av miljötillståndsförfaranden bidrar till att minska det totala beroendet av fossila bränslen och påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, bland annat genom att ytterligare snabba upp tillståndsförfarandena (landsspecifik rekommendation 3.2 för 2022 och 4 för 2023). Åtgärden avseende investeringar i omställning till ren energi bidrar till att minska det totala beroendet av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 3.1, 2022 och 4, 2023) och till att främja offentliga och privata investeringar i utfasningen av fossila bränslen inom industri och transport (landsspecifik rekommendation 4 för 2023). Investeringarna i forskning och utveckling för den gröna omställningen bidrar till att minska det totala beroendet av fossila bränslen (landsspecifik rekommendation 3.1 för 2022 och 4 för 2023) samt till att intensifiera de politiska insatserna för att tillhandahålla och förvärva de färdigheter som krävs för den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 4 för 2023). De investeringar som syftar till att stärka omställningen av energisystemet på Åland bidrar till att minska det totala beroendet av fossila bränslen och påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor (landsspecifik rekommendation 3.2 för 2022).

Inte orsaka betydande skada

(17)Återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 d i förordning (EU) 2021/241och avsnitt 2.4 i bilaga V till samma förordning säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i den här återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 4 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(18)I den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inklusive REPowerEU-kapitlet, bedöms Finlands efterlevnad av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med den metod som fastställs i kommissionens tekniska vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada inom ramen för förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C58/01). Bedömningen görs systematiskt för varje ny åtgärd enligt en tvåstegsmetod. I bedömningen dras slutsatsen att det för alla åtgärder inom REPowerEU-kapitlet antingen inte finns någon risk för betydande skada eller, om en risk identifieras, det finns en mer detaljerad bedömning som visar att det inte föreligger någon betydande skada. Finland har rapporterat om den detaljerade bedömningen av de nya åtgärderna i REPowerEU-kapitlet. Ingen av åtgärderna i REPowerEU-kapitlet krävde ett undantag från principen om att inte orsaka betydande skada. På basis av den information som lämnats kan slutsatsen dras att planen förväntas säkerställa att ingen åtgärd orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852.

Bidrag till REPowerEU-målen

(19)REPowerEU-kapitlet förväntas i enlighet med artikel 19.3 da i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.12 i bilaga V till samma förordning i stor utsträckning (betyg A) effektivt bidra till energitrygghet, diversifiering av unionens energiförsörjning, ökad användning av förnybara energikällor och energieffektivitet, ökad energilagringskapacitet eller en nödvändig minskning av beroendet av fossila bränslen före 2030.

(20)De åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet bidrar effektivt till att stödja det mål som anges i artikel 21c.3 b i förordning (EU) 2021/241 genom att främja kritisk energiinfrastruktur, fasa ut fossila bränslen i industrin, öka produktionen och användningen av hållbar biometan och förnybar vätgas samt öka andelen och påskynda utbyggnaden av förnybar energi. De förenklade och förutsägbara miljötillståndsförfarandena förväntas bidra till genomförandet av Finlands mål för ren energi och grön omställning, inbegripet förnybar energi. Smidiga tillståndsförfaranden förväntas attrahera investeringar i förnybar energi och bidra till omställningen till en ren ekonomi och omställningen bort från fossila bränslen. Investeringar i omställning till ren energi förväntas stimulera införandet av ny ren teknik för energiproduktion och energianvändning och främja utvecklingen av produktion och lagring av förnybar vätgas i kommersiell skala. Investeringar i forskning och utveckling för den gröna omställningen förväntas öka energieffektiviteten, fasa ut fossila bränslen i industrin och öka produktionen och användningen av förnybar eller fossilfri vätgas. Investeringen i havsbaserad vindkraft på Åland förväntas främja produktionen av förnybar energi i denna autonoma region.

(21)Åtgärden för forskning och utveckling för omställningen till en grön ekonomi genom investeringar i forskare inom ramen för REPowerEU-temana bidrar till att stödja målen i artikel 21c.3 b, d och f i förordning (EU) 2021/241 genom en påskyndad omskolning av arbetskraften för grön kompetens och därmed förbundna digitala färdigheter samt stöd till värdekedjorna för kritiska råvaror och teknik som är viktig för den gröna omställningen.

(22)De åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet är förenliga med Finlands ansträngningar att uppnå de mål som anges i artikel 21c.3 i förordning (EU) 2021/241, med hänsyn till de åtgärder som ingick i den ursprungliga planen för återhämtning och resiliens samt andra nationellt finansierade och unionsfinansierade kompletterande eller åtföljande åtgärder. Åtgärderna i kapitlet hjälper Finland att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035. Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet kompletterar andra unionsfinansierade åtgärder inom ramen för Fonden för en rättvis omställning och Europeiska regionala utvecklingsfonden. 

(23)REPowerEU-kapitlet förväntas i stor utsträckning bidra till energitryggheten, diversifieringen av unionens energiförsörjning, en ökad användning av förnybara energikällor, energieffektivitet, en ökning av energilagringskapaciteten och den nödvändiga minskningen av beroendet av fossila bränslen före 2030.

Åtgärder med gränsöverskridande aspekter eller effekter eller med aspekter eller effekter som omfattar flera länder

(24)I enlighet med artikel 19.3 db i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.13 i bilaga V till samma förordning förväntas de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet i stor utsträckning (betyg A) ha gränsöverskridande aspekter eller effekter eller aspekter eller effekter som omfattar flera länder.

(25)REPowerEU-kapitlet bidrar till att trygga energiförsörjningen i unionen som helhet, bland annat genom att ta itu med de utmaningar som identifierats i kommissionens senaste behovsbedömning, i linje med de mål som anges i artikel 21c.3 i förordning (EU) 2021/241, med beaktande av det ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Finland och dess geografiska läge. Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet bidrar till att trygga energiförsörjningen i unionen genom att utveckla ytterligare kapacitet för förnybar energi. Dessutom förväntas projektet för havsbaserad vindkraft på Åland leda till anslutningar till svenska och finska nät och produktionen är avsedd för dessa marknader.

(26)REPowerEU-kapitlet bidrar också till att minska beroendet av fossila bränslen och minska efterfrågan på energi genom att främja utbyggnaden av förnybar energi och ren teknik.

(27)De beräknade kostnaderna för de åtgärder som ingår i REPowerEU-kapitlet och som har en aspekt eller effekt som är gränsöverskridande eller omfattar flera länder motsvarar 68,6 % av de beräknade totala kostnaderna för REPowerEU-kapitlet. Kapitlet bedöms därför i stor utsträckning ha en aspekt eller effekt som är gränsöverskridande eller omfattar flera länder.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(28)Återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPoweEU-kapitlet, innehåller i enlighet med artikel 19.3 e i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.5 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. De åtgärder som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 52,3 % av den totala tilldelningen från återhämtnings- och resiliensplanen och 81,1 % av de totala uppskattade kostnaderna för åtgärder i REPowerEU-kapitlet, beräknat i enlighet med den metod som anges i bilaga VI till den förordningen. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.

(29)REPowerEU-kapitlet har det övergripande målet att påskynda den gröna omställningen genom att minska det totala beroendet av fossila bränslen, främja utbyggnaden av förnybar energi samt öka forskningen och utvecklingen för den gröna omställningen och förvärvande av gröna färdigheter och grön kompetens.

(30)Detta flerfaldiga mål ska uppnås genom a) förenklade och förutsägbara förfaranden för miljötillstånd, b) investeringar i omställning till ren energi, framför allt för ny ren teknik för energiproduktion och energianvändning och/eller genom att främja utvecklingen av produktionen och lagringen av förnybar vätgas i kommersiell skala, och c) forsknings- och utvecklingsprojekt som är inriktade på att främja lösningar för förnybar energi. Överlag förväntas reformerna och investeringarna i återhämtnings- och resiliensplanen i hög grad bidra till Finlands mål för utfasning av fossila bränslen och energiomställning i enlighet med den nationella energi- och klimatplanen 2030, och på så sätt bidra till unionens klimatmål. Ett betydande antal åtgärder som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen stöder klimatmålet, medan ett stort antal åtgärder också syftar till att bidra till miljömålet, inbegripet biologisk mångfald.

(31)REPowerEU-kapitlet innehåller åtgärder som bidrar till att uppnå unionens klimatmål för 2030 och målet om ett klimatneutralt EU senast 2050, genom påskyndande av utbyggnaden och användningen av förnybar energi, investeringar i ren teknik och stödj till forskning och utveckling för den gröna omställningen, inbegripet gröna färdigheter och grön kompetens.

Bidrag till den digitala omställningen

(32)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.6 i bilaga V till samma förordning åtgärder som i stor utsträckning bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 28,85 % av den ändrade planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till den förordningen.

(33)REPowerEU-kapitlet förväntas bidra till den digitala omställningen och ta itu med de utmaningar som följer av detta genom att vidareutveckla och införa digitala processer inom ramen för förenklade och förutsägbara miljötillståndsförfaranden. I enlighet med artikel 21c.5 i förordning (EU) 2021/241 ska reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet inte beaktas när planens totala tilldelning beräknas för tillämpningen av det krav på digitala mål som fastställs i den förordningen. Som helhet bidrar åtgärderna i planen till att ta itu med Finlands utmaningar i samband med den digitala omställningen på flera sätt. Planen stöder i synnerhet bredbandsanslutning med hög hastighet, innehåller åtgärder för att öka antalet platser inom högre utbildning inom områden som är relevanta för IKT-sektorn och för att reformera ramen för kontinuerligt lärande samt för att stärka främjandet av digitala färdigheter. Dessutom bidrar återhämtnings- och resiliensplanen till digitaliseringen av företag och den offentliga sektorn samt av transport- och energiinfrastruktur. Återhämtnings- och resiliensplanen främjar också cybersäkerhet och informationssäkerhet och stöder forskning och innovation inom viktig teknik, däribland halvledare, artificiell intelligens och 6G.

Bestående inverkan

(34)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, förväntas i enlighet med artikel 19.3 g i förordning (EU) 2021/241och kriterium 2.7 i bilaga V till samma förordning i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Finland.

(35)Reformerna och investeringarna i REPowerEU-kapitlet bidrar till den bestående inverkan som återhämtnings- och resiliensplanen har genom sitt betydande investeringsstöd för den gröna omställningen och för digitaliseringen samt genom reformer som medför strukturella förändringar i den offentliga förvaltningen, energibeskattningen, arbetsmarknadspolitiken samt social- och hälsovården. Reformen för att förenkla och underlätta miljötillståndsförfarandena i REPowerEU-kapitlet förväntas stödja den gröna omställningen utanför återhämtnings- och resiliensplanens tidsram. Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som är inriktad på att främja lösningar för förnybar energi i Finland förväntas ge fördelar även bortom tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Investeringarna till stöd för förnybar energi och ren energi förväntas också varaktigt stödja den gröna omställningen bortom återhämtnings- och resiliensplanens tidsram.

Övervakning och genomförande

(36)De arrangemang som föreslås i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är i enlighet med artikel 19.3 h i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.8 i bilaga V till samma förordning lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(37)Finansministeriet fortsätter att vara ansvarigt för övervakningen och genomförandet av planen. Finansministeriet har tydliga ansvarsområden och en lämplig struktur för att genomföra planen, övervaka framstegen och rapportera.

(38)Åtgärderna i REPowerEU-kapitlet är tydliga och realistiska och de föreslagna indikatorerna för dessa delmål och mål är relevanta, acceptabla och störningståliga, Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder som är stödberättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) 2021/241. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid.

Kostnader

(39)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, är i enlighet med artikel 19.3 i i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.9 i bilaga V till samma förordning i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(40)För bedömningen av den ursprungliga planen hade Finland lämnat kostnadsberäkningar för alla åtgärder, med hjälp av ett antal källor för att motivera kostnaderna för investeringar och reformer. De uppgifter som framlagts för att underbygga metoderna kunde dock i vissa fall ha varit mer detaljerade och ge mer omfattande information om kostnaderna, särskilt när det gäller vissa övergripande investeringsordningar.

(41)I informationen om kostnaderna för REPowerEU-kapitlet lämnades individuella kostnadsberäkningar för alla nya åtgärder, med hjälp av ett antal källor för att motivera kostnaderna för investeringar och reformer. I dessa ingår preliminära kostnadsfördelningar, bevis för undersökning av investeringsbehov eller motiveringar avseende inköp av tjänster. På grundval av den dokumentation som lämnats anses de metoder som använts för att beräkna kostnaderna för merparten av åtgärderna i planen tillförlitliga och utgöra tillräckliga skäl för en positiv bedömning av deras rimlighet och trovärdighet. De metodförklaringar som åtföljer de inlämnade bevisen skulle dock kunna specificeras ytterligare, särskilt när det gäller omfattningen av investeringarna och den planerade verksamheten. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av unionens ekonomiska intressen

(42)De arrangemang som föreslås i den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.10 i bilaga V till samma förordning lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas bidra till att man lyckas förebygga dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och genomdriva efterlevnaden av unionsrätten, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens budget i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.

(43)I den ursprungliga bedömningen drogs slutsatsen att de kontroll- och revisionsarrangemang som Finland (betyg A) föreslagit enligt kriterium 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 var tillräckliga, och två delmål för revision och kontroll infördes när det gäller införandet av ett databassystem för övervakning av genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen och antagande av ett rättsligt mandat för de viktigaste institutioner i Finland som deltar i genomförandet av planen.

(44)Det interna kontrollsystem som beskrivs i Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan och föreslagna arrangemang, inbegripet REPowerEU-kapitlet, bygger på robusta processer och strukturer som tydligt identifierar roller och ansvarsområden för olika organ som deltar i genomförandet, övervakningen, kontrollen och revisionen av planen, samt för deras samverkan. Finansministeriet har det övergripande ansvaret för samordningen av återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den nationella lagen om förvaltningen av, tillsynen över och granskningen av Europeiska unionens facilitet för återhämtning och resiliens. I enlighet med den ursprungliga utformningen ansvarar finansministeriet för att utarbeta och lämna in betalningsansökningarna till kommissionen. Uppdraget som revisionsorgan för återhämtnings- och resiliensplanen tilldelas finansministeriets finanscontrollerfunktion, som bör ha den kapacitet och administrativa erfarenhet som krävs för att utföra de tillhörande revisionsuppgifterna i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder. Förvaltnings- och kontrollsystemet säkerställer att de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241 är adekvata och säkert lagrade i återhämtnings- och resiliensplanens it-system, vilket stärker insatserna för att förhindra missbruk av de medel som tillhandahålls genom faciliteten. Enligt det interna kontrollsystemet och andra relevanta arrangemang i den finska planen för återhämtning och resiliens, inbegripet för kontrollmekanismerna, uppgiftsinsamling och lagring, är de berörda aktörernas ansvar tillräckligt för att förebygga, upptäcka och korrigera korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medlen enligt förordning (EU) 2021/241 och för att undvika dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram.

(45)Sedan bedömningen av det revisions- och kontrollsystem som beskrivs i den ursprungliga planen, som fastställdes för det föreslagna revisions- och kontrollsystemet, har kommissionen haft tillgång till information om det faktiska genomförandet av de olika kontrollförfarandena för att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter. Detta inbegriper resultaten av kommissionens revision av skyddet av unionens ekonomiska intressen i Finland. Mot bakgrund av denna information kan det interna kontrollsystemet i Finlands återhämtnings- och resiliensplan generellt anses vara adekvat, men det har vissa brister som bör åtgärdas genom ytterligare ett särskilt delmål för revision och kontroll. Detta delmål bör kräva att en förordning om riskhantering och kontroller träder i kraft för att säkerställa skyddet av unionens ekonomiska intressen och efterlevnad av tillämpliga unionsregler och nationella regler inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Dessutom bör delmålet kräva att riktlinjer från samordningsorganet för RRF:s genomförandeorgan offentliggörs, som inbegriper antagandet av förfaranden för kontroll av intressekonflikter, dubbel finansiering och kontroller av efterlevnaden av unionslagstiftning och nationell lagstiftning, samt en överenskommelse om användningen av data för att upptäcka bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbel finansiering. Detta ytterligare delmål bör vara uppfyllt när nästa betalningsansökan lämnas in till kommissionen efter antagandet av detta genomförandebeslut och bör vara en förutsättning för varje kommande betalning.

Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet

(46)Den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet REPoweEU-kapitlet innehåller i enlighet med artikel 19.3 k i förordning (EU) 2021/241 och kriterium 2.11 i bilaga V till samma förordning i hög utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(47)REPowerEU-kapitlet ligger till grund för den finska planens samstämmighet och ger ytterligare ömsesidigt förstärkande inslag. Reformen för att förenkla miljötillståndsförfarandena förväntas underlätta de planerade investeringarna i kapitlet och ytterligare bidra till att påskynda de gröna investeringar som ingår i återhämtnings- och resiliensplanen. Stödet till forskning och utveckling för den gröna omställningen bidrar till den gröna omställningen och till Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035. På det hela taget innehåller återhämtnings- och resiliensplanen ett heltäckande och balanserat reform- och investeringspaket. Åtgärderna inom samma del av planen förstärker ömsesidigt varandra, och alla delar av planen består av en balanserad uppsättning reformer och investeringar. Dessutom är kopplingen mellan reformer och investeringar välgrundad och åtgärderna förstärker och kompletterar varandra och bidrar till att ta itu med de identifierade utmaningarna. Inga åtgärder motsäger eller undergräver effektiviteten hos andra åtgärder, och inga inkonsekvenser eller motsägelser har identifierats mellan de olika delarna.

Andra bedömningskriterier

(48)Kommissionen anser att de ändringar som lagts fram av Finland inte påverkar den positiva bedömning av återhämtnings- och resiliensplanen som anges i rådets genomförandebeslut av den 29 oktober 2021 om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan i fråga om återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i förhållande till bedömningskriterierna i artikel 19.3 c.

Samrådsförfarandet

(49)Som förberedelse för REPowerEU-kapitlet anordnade finansministeriet i september 2023 ett skriftligt samråd för en bred grupp berörda parter, däribland fackministerier, offentliga organ, arbetsmarknadsorganisationer och organisationer inom den tredje sektorn. Finansministeriet mottog 39 yttranden eller kommentarer med till stor del positiv återkoppling. En aspekt som togs upp under samrådet var det relativt snäva urvalet av forskningsinstitutioner som genomför åtgärden för forskning och utveckling för omställningen till en grön ekonomi. Återkopplingen ledde till att ytterligare ett forskningsinstitut, nämligen Naturresursinstitutet i Finland (Luke), inkluderades i åtgärden.

Positiv bedömning

(50)Efter kommissionens positiva bedömning av Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EU) 2021/241 och bilaga V till samma förordning, bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, liksom relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställer till förfogande för genomförandet av den ändrade planen, inbegripet REPowerEU-kapitlet, i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(51)De uppskattade totala kostnaderna för Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, uppgår till 1 949 227 000 EUR. Eftersom de uppskattade totala kostnaderna för den ändrade återhämtnings- och resiliensplanen är högre än det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Finland, bör det ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11 och som anslagits för Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet, vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inbegripet REPowerEU-kapitlet. Detta belopp motsvarar 1 822 051 146 EUR. 

(52)I enlighet med artikel 21a.5 i förordning (EU) 2021/241 lämnade Finland den 5 oktober 2023 in en ansökan om fördelning av de inkomster som avses i artikel 21a.1 i den förordningen, fördelade mellan medlemsstaterna på grundval av de indikatorer som anges i metoden i bilaga IVa till förordning (EU) 2021/241. De beräknade totala kostnaderna för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 b–f i REPowerEU-kapitlet uppgår till 127 090 000 EUR. Eftersom detta belopp är högre än den tilldelning som är tillgänglig för Finland bör detta ytterligare icke återbetalningspliktiga ekonomiska stöd som är tillgängligt för Finland motsvara tilldelningen. Detta belopp motsvarar 112 766 671 EUR.

(53)I enlighet med artikel 4a i förordning (EU) 2021/1755 5 lämnade Finland den 1 mars 2023 in en motiverad begäran om att få överföra en del av sina återstående preliminära anslag på 14 242 037 EUR från medlen i brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens. Detta belopp bör göras tillgängligt för att stödja reformer och investeringar i REPowerEU-kapitlet i form av ytterligare icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

(54)Det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Finland bör vara 1 949 059 854 EUR.

Förfinansiering från REPowerEU

(55)Finland har begärt följande finansiering för genomförandet av REPowerEU-kapitlet: Överföring av 14 242 037 EUR från den preliminära tilldelningen från brexitjusteringsreserven och 112 766 671 EUR från intäkterna från utsläppshandelssystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

(56)För dessa belopp begärde Finland den 5 oktober 2023, i enlighet med artikel 21d i förordning (EU) 2021/241, förfinansiering på 25 401 742 EUR, dvs. 20 % av den begärda finansieringen. Förutsatt att medel finns tillgängliga bör förfinansieringen göras tillgänglig för Finland i enlighet med ett avtal som ska ingås mellan kommissionen och Finland i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 (finansieringsöverenskommelsen) och under förutsättning att avtalet träder i kraft.

(57)Rådets genomförandebeslut (ST 12524/21 INIT och ST 12524/21 ADD 1 av den 29 oktober 2021) om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan bör därför ändras i enlighet med detta. För tydlighetens skull bör bilagan till det genomförandebeslutet ersättas helt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genomförandebeslut (EU) av den 29 oktober 2021 ska ändras på följande sätt:

1) Artikel 1 ska ersättas med följande:

”Artikel 1

Godkännande av bedömningen av planen

Härmed godkänns bedömningen av Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.”

2) I artikel 2 ska punkterna 1 och 2 ersättas med följande:

”1. Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 1 949 059 854 EUR tillgängligt för Finland 6 . Detta bidrag omfattar följande:

(a)Ett belopp om 1 660 743 618 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022.

(b)Ett belopp om 161 307 528 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

(c)Ett belopp om 112 766 671 EUR 7 , i enlighet med artikel 21a.6 i förordning (EU) 2021/241, enbart för åtgärder som avses i artikel 21c i den förordningen, med undantag för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 a.

(d)Ett belopp om 14 242 037 EUR, överfört från brexitjusteringsreserven till faciliteten för återhämtning och resiliens.

2. Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Finland i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 271 094 341 EUR ska göras tillgängligt som förfinansiering i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2021/241.

Ett belopp om 25 401 742 EUR ska göras tillgängligt som förfinansiering i enlighet med artikel 21d i förordning (EU) 2021/241. Denna förfinansiering får betalas ut av kommissionen i upp till två utbetalningar.

Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.”

3) Bilagan ska ersättas med texten i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Finland.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(2)    ST 12524/21 INIT och ST 12524/21 ADD 1.
(3)    ST 6991 2023 INIT.
(4)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning samt om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1755 av den 6 oktober 2021 om inrättande av brexitjusteringsreserven (EUT L 357, 8.10.2021, s. 1).
(6)    Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Finlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.
(7)    Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Finlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i bilaga IVa till den förordningen.
Top

Bryssel den 21.11.2023

COM(2023) 742 final

BILAGA

till

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om ändring av genomförandebeslut (EU) (ST 12524/21 INIT och ST 12524/21 ADD 1) av den 29 oktober 2021 om godkännande av bedömningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2023) 379 final}


BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

PELARE 1: Grön omställning stöder ekonomisk omstrukturering och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle

A. DEL P1C1: OMVANDLING AV ENERGISYSTEMET

Finland har satt upp ett mål att bli världens första fossilfria välfärdssamhälle och uppnå koldioxidneutralitet år 2035. Det övergripande målet för denna del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till att uppnå målet om koldioxidneutralitet genom att främja användningen av ren energiteknik.

Denna del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan inkluderar investeringar som omfattar den infrastruktur som krävs för distribution av förnybar energi och produktion av ren energi. Dessa investeringar ska åtföljas av reformer av energisektorn med inriktning på att fasa ut användningen av kol för energiproduktion samt en reform av energibeskattningen för att främja användningen av ren energi. En separat investering ingår för att stödja förnybar energi på självstyrande Åland.

Delen bidrar till att genomföra de landsspecifika rekommendationerna att inrikta investeringarna på den gröna omställningen, särskilt på ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3, 2020), samt att främja investeringar i omställningen till en koldioxidsnål och energisnål ekonomi (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

A.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P1C1R1): Betydande minskning av användningen av kol för energi fram till 2026

Lagen om förbud mot användning av energi från kol (406/2019) antogs av Finlands riksdag 2019. Genom denna lag förbjuds användningen av kol från och med 2029. Finland ska göra insatser för att främja avskaffandet av användningen av kol inom en kortare tidsram och ska sträva efter att minska användningen av kol i energiproduktionen med 40–80 % fram till 2026 jämfört med 2019. Åtgärder som Finland vidtagit för att stödja utfasningen av kolanvändningen inom energisektorn omfattar integrering av nya lösningar för el- och värmeproduktion i energisystemet, energiöverföring och tillgång till teknik för att ersätta kol.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Reform 2 (P1C1R2): Reform av energibeskattningen för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen

Syftet med reformen är att ändra den nuvarande beskattningen av olika energikällor. Ändringen av lagstiftningen om energibeskattning (lagen om punktskatt på el och vissa bränslen) ska bidra till utfasningen av fossila bränslen genom att främja elektrifieringen av industrin och uppmuntra investeringar i koldioxidsnål teknik. Reformen ska också sänka elskatten för industri, gruvor, jordbruk och datacenter på över 5 MW från 0,69 cent/kWh till 0,05 cent/kWh, dvs. EU:s minimibelopp. Reformen ska också avveckla återbetalningen av energiskatt för energiintensiva industrier senast 2025 och höja beskattningen av fossila uppvärmningsbränslen, inklusive torv, från och med den 1 januari 2021 med 2,7 EUR per MWh.

En undersökning om energibeskattning av värmeproduktion utan förbränning pågår. Undersökningen förväntas ligga till grund för beslut om ytterliga åtgärder för beskattningen av energisektorn. Finland förväntas lägga fram lagändringar för att säkerställa att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2021.

Investering 1 (P1C1I1): Investeringar i energiinfrastruktur

Målet med investeringen är att förbättra ramvillkoren för att locka till sig investeringar i ren energi, med fokus på integrering av energisystem, energilagring och transport. Investeringen ska stödja projekt som främjar konstruktion av energiinfrastruktur med följande inriktning:

I)Elnät och överföringskapacitet för el.

II)Investeringar för att integrera energisystem och producera, överföra och utnyttja överskotts- och spillvärme i fjärrvärmenät.

III)Transport av koldioxidsnåla gaser, inklusive vätgas, biogas och biometan.

Urvalet ska göras enligt olika kriterier, t.ex. deras bidrag till att minska koldioxidutsläppen inom energisektorn och deras genomförbarhet inom den fastställda tidsramen.

Stödet ska beviljas enligt en ny förordning från statsrådet som ska antas senast den 31 december 2021. Det ska ske i form av konkurrensutsatta ansökningsomgångar under Arbets- och näringsministeriets och Business Finlands ansvar, som ska organiseras i flera etapper i syfte att tidigarelägga stora investeringar.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 1 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 4 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på unionsnivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom urvalskriterierna ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområde 033 med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 5 .

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 2 (P1C1I2): Investeringar i ny energiteknik

Målet med investeringen är att bidra till Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035 genom att stimulera införandet av ny ren teknik för energiproduktion och energianvändning. Stödet ska prioritera sektorer där utsläppsminskningar är svåra och kostsamma (sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen). Investeringen ska ge stöd till storskaliga projekt i demonstrationsfasen med prioritet på teknisk genomförbarhet, med särskild inriktning på

I)produktion av havsbaserad vindkraft,

II)förnybara bränslen inom transportsektorn (elbränslen och biobränslen),

III)värmeproduktion utan förbränning som t.ex. geoenergi för att ersätta kolanvändning, och

IV)andra projekt för förnybar energi, t.ex. stora projekt för biogastransport med hjälp av lågutnyttjade insatsvaror, storskaliga solenergiprojekt och projekt som främjar energilagring.

Urvalet ska göras enligt olika kriterier, bland annat deras bidrag till att öka andelen förnybar energi och deras potentiella bidrag till den långsiktiga utvecklingen och kommersialiseringen av relevant teknik. Stöd ska beviljas enligt en ny förordning från statsrådet som ska antas senast den 31 december 2021. Det ska ske i form av konkurrensutsatta ansökningsomgångar under Arbets- och näringsministeriets och Business Finlands ansvar, som ska organiseras i flera etapper i syfte att tidigarelägga stora investeringar. Inom ramen för denna åtgärd får tillfällig personal rekryteras för att påskynda miljötillståndsförfarandet från den 1 januari 2021 till den 31 december 2023.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 6 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 7 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 8 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 9 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå kan väljas ut.

Urvalskriterierna ska säkerställa att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområdena 032, 034a0, 028, 029 och 030a med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Anbudsinfordringarna ska utlysas så snart den rättsliga ramen för beviljande av stöd har upprättats. En första ansökningsomgång väntas äga rum under 2021.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 3 (P1C1I3): Investerings- och reformpaket på Åland

Målet med investeringen är att främja produktionen av förnybar energi på självstyrande Åland. Investeringen består av stöd till den förberedande fasen av ett havsbaserat vindkraftsprojekt och till solenergiproduktion.

Ålands regering uppskattar att det kommer att ta tio till femton år att färdigställa det havsbaserade vindkraftsprojektet i sin helhet. Den producerade energin förväntas huvudsakligen överföras till det finska och/eller svenska fastlandet och därmed till de nationella distributionsnäten. Investeringen ska stödja planerings- och förberedelsefasen, som förväntas pågå fram till 2024.

Åland har i sin energi- och klimatstrategi satt som mål att bygga en solkraftskapacitet på 17 MW fram till 2030. Investeringen ska ge stöd till projekt för produktion av solenergi som främjas av företag, kommuner eller samhällen. Projekten ska genomföras mellan 2021 och 2025.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 10 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 11 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 12 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 13 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på unionsnivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom urvalskriterierna ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområdena 028 och 029 med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

A.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

1

P1C1R1 – Omvandling av energisystemet – betydande minskning av användningen av kol för energi fram till 2026

Mål

Minskning av användningen av kol för energi med 40 % fram till 2026 jämfört med 2019

 

Procentandel

0

40

2 kv.

2026

Användningen av kol för energi under 2019 var 60 petajoule. Förbrukningen ska minskas till högst 36 petajoule fram till 2026.

2

P1C1R2 – Omvandling av energisystemet – reform av energibeskattningen för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen

Delmål

Ikraftträdande av lagen om punktskatt på el och vissa bränslen

Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2021

Genom ändringen av lagen om punktskatt på el och vissa bränslen

– sänks skatten på industriell el för att främja elektrifiering av industrin och värmeproduktionen,

– sänks elskatten för gruvor, jordbruk och datacenter på över 5 MW,

– avvecklas återbetalningen av energiskatt för energiintensiva industriella bränslen,

– höjs skatten på fossila bränslen för uppvärmning med 2,7 EUR/MWh.

3

P1C1I1 – Omvandling av energisystemet – investeringar i energiinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för energiinfrastrukturprojekt

Offentliggörande av första ansökningsomgången på Näringsministeriets webbplats

 

 

 

4 kv.

2021

Riktlinjerna för finansiering (förordningen om stöd för energiinvesteringar) ska träda i kraft, vilket gör det möjligt att utlysa den första konkurrensutsatta ansökningsomgången för investeringar i energiinfrastruktur med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

4

P1C1I1 – Omvandling av energisystemet – investeringar i energiinfrastruktur

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till investeringar i energiinfrastruktur

Meddelande om tilldelning av alla bidrag till investeringar i infrastruktur

 

 

 

4 kv.

2023

Urvalet av alla energiinfrastrukturprojekt ska ske i enlighet med kriterierna i respektive ansökningsomgång. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för urval/stödberättigande som anges i delmål 3. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

5

P1C1I1 – Omvandling av energisystemet – investeringar i energiinfrastruktur

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Antal

0

4

2 kv.

2026

Minst fyra projekt ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 139 500 000 EUR av de 155 000 000 EUR som tilldelats till åtgärden.

6

P1C1I2 – Omvandling av energisystemet – investeringar i ny energiteknik

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för investeringar i ny energiteknik

Offentliggörande av första ansökningsomgången på Näringsministeriets webbplats

 

 

 

4 kv.

2021

Riktlinjerna för finansiering (förordningen om stöd för energiinvesteringar) har trätt i kraft, vilket gör det möjligt att offentliggöra den första ansökningsomgången för investeringar i ny energiteknik med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

7

P1C1I2 – Omvandling av energisystemet – investeringar i ny energiteknik

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till investeringar i energiteknik

Meddelande om tilldelning av alla bidrag till investeringar i energiteknik

 

 

 

4 kv.

2023

Urvalet av alla projekt med anknytning till ny energiteknik ska ske i enlighet med kriterierna i respektive ansökningsomgång. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för urval/stödberättigande som anges i delmål 6. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

8

P1C1I2 – Omvandling av energisystemet – investeringar i ny energiteknik

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Antal

0

4

2 kv.

2026

Minst fyra projekt ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 144 900 000 EUR av de 161 000 000 EUR som tilldelats till åtgärden.

9

P1C1I3 – Omvandling av energisystemet – investerings- och reformpaket på Åland

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för investeringar i förnybar energi på Åland

Offentliggörande av första ansökningsomgången på Ålands regerings webbplats

 

 

 

2 kv.

2022

Den första konkurrensutsatta ansökningsomgången för investeringar i förnybar energi på Åland har offentliggjorts med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

10

P1C1I3 – Omvandling av energisystemet – investerings- och reformpaket på Åland

Delmål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Rapporter om slutförda projekt

 

 

 

2 kv.

2026

Alla projekt som får stöd ska vara slutförda i enlighet med de kriterier för urval/stödberättigande som anges i de ansökningsomgångar som anges i delmål 9, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 2 430 000 EUR av de 2 700 000 EUR som tilldelats till åtgärden.

B. DEL P1C2: INDUSTRIELLA REFORMER OCH INVESTERINGAR TILL STÖD FÖR DEN GRÖNA OCH DEN DIGITALA OMSTÄLLNINGEN

Finland har satt upp ett mål att bli världens första fossilfria välfärdssamhälle och uppnå koldioxidneutralitet år 2035. De största utmaningarna för att nå detta mål är att minska utsläppen från industrin och öka återvinningsgraden. Ny teknik med låga utsläpp är ofta ännu inte konkurrenskraftig och utvecklingen måste påskyndas. Finland måste främja den cirkulära ekonomin för att öka den hållbara användningen av resurser och minska föroreningarna.

Det övergripande målet för denna del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till att uppnå målet om koldioxidneutralitet genom att stödja investeringar i teknik för att minska koldioxidutsläppen från industrin, skapa gröna jobb, investera i ren teknik och främja återvinning och återanvändning.

Delen omfattar investeringar som fokuserar på främjande av teknik med låga koldioxidutsläpp, t.ex. produktion av vätgas, avskiljning och användning av koldioxid, ersättning av fossila bränslen med elektricitet i industriella processer och främjande av återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella biprodukter. Dessa investeringar ska åtföljas av reformer av klimat- och avfallslagstiftningen, inklusive nödvändiga ändringar av klimatlagen och avfallslagen för att skapa en rättslig grund för 2035 års mål om koldioxidneutralitet och återvinningsmålen.

Delen bidrar till att genomföra de landsspecifika rekommendationerna att inrikta investeringarna på den gröna omställningen, särskilt på ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3, 2020), samt att främja investeringar i omställningen till en koldioxidsnål och energisnål ekonomi (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

B.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P1C2R1): Reform av klimatlagen och koldioxidsnål industrialisering

Finland har åtagit sig att uppdatera klimatlagen för att säkerställa att målet om koldioxidneutralitet uppnås senast 2035. Reformen ska omfatta motsvarande mål för utsläppsminskningar för 2030, 2040 och 2050. Den reformerade klimatlagen ska göra det möjligt att använda klimatplaner för att uppnå de skyldigheter för begränsning och anpassning som anges i lagen. Finlands regering ska lägga fram sitt förslag till en reviderad klimatlag för riksdagen senast den 31 januari 2022, och den förväntas träda i kraft senast den 30 juni 2022. Finland har antagit tretton branschspecifika färdplaner för låga koldioxidutsläpp hösten 2020. I färdplanerna fastställs elektrifiering av industriella processer, frigörelse från fossila bränslen och åtgärder för att minska utsläppen med hjälp av utsläppssnåla lösningar. Finland förväntas fortsätta att samarbeta med industrin för att uppdatera de återstående färdplanerna med sektorspecifika mål för minskning av industriutsläppen. Detta ska omfatta åtminstone de fyra viktigaste energiintensiva industrierna, närmare bestämt energi-, kemi-, skogs- och teknikindustrin.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.



Reform 2 (P1C2R2): Strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Denna åtgärd består av två reformdelar. För det första ska Finland reformera avfallslagen (646/2011), som är avgörande för regleringen av den cirkulära ekonomins miljö och den nationella avfallsplanen. Reformen ska omfatta krav på separat insamling av förpackningar och bioavfall från hushåll och företag, förpackningsproducenternas ansvar för kostnaderna för hantering av förpackningsavfall, genomförande av direktivet om engångsplast och krav på separat insamling av textilavfall vid regionala mottagningsställen. Återvinningsgraden för kommunalt avfall ska öka från nuvarande 41 % till 55 % år 2025 och 60 % år 2030. Återvinningsgraden för plastförpackningar ska öka med 31 %.

För det andra ska Finland främja den cirkulära ekonomin med hjälp av ett strategiskt program för 2035, där konkreta mål fastställs för förbrukningen av icke förnybara naturresurser, resursproduktiviteten och användningsfrekvensen för cirkulärt material. Detta ska omfatta ett nationellt ramprogram, kompletterat med främjande av frivilliga branschavtal mellan staten och kommuner, näringslivet och andra intressenter. Målet är att minst två viktiga branschorganisationer och minst 20 kommuner och städer ska ansluta sig till avtalet och åta sig att genomföra åtgärder som främjar målen i det strategiska programmet för den cirkulära ekonomin: minska användningen av naturresurser, öka användningen av återvunnet material och främja ett samhälle med en koldioxidsnål cirkulär ekonomi. Det ska också inbegripa offentliggörandet av ”stödscenarier” som ska hjälpa till att identifiera intressenternas mest relevanta åtgärder som ska vidtas inom ramen för sådana avtal, i samarbete med berörda forskningsinstitut.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering 1 (P1C2I1): Koldioxidsnål vätgas samt avskiljning och användning av koldioxid

Syftet med denna investering är att främja utvecklingen av produktion och lagring av ren vätgas i kommersiell skala. Investeringen bidrar till Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035. Finland har anslutit sig till det potentiella viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse, den europeiska alliansen för ren vätgas, som är under uppbyggnad och som ännu inte anmälts till kommissionen. Detta gör det möjligt för finländska företag att dra nytta av gränsöverskridande samarbete inom ekonomi, forskning och industri. Medlen ska anslås för att stödja investeringar längs värdekedjan för vätgas samt i avskiljning, lagring och återvinning av koldioxid. Finland förväntas bidra genom stöd till i) produktion av koldioxidsnål ”grön” vätgas, som ersätter användningen av fossila bränslen i tunga industrier, ii) avskiljning, lagring och användning av koldioxid och iii) forskning om vätgas. Utöver det potentiella viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse kan projekt som är kopplade till europeiska samarbetsnätverk, t.ex. Eureka, få stöd. Inga medel ska anslås till produktion av vätgas från naturgas. Inom ramen för denna åtgärd får tillfällig personal rekryteras för att påskynda miljötillståndsförfarandet från den 1 januari 2021 till den 31 december 2023.

Dessutom ska stöd till vissa inhemska koldioxidsnåla ”gröna” vätgasinvesteringar beviljas enligt ny förordning från statsrådet som ska antas 2021 (förordningen om stöd för energiinvesteringar). Det ska ske i form av konkurrensutsatta ansökningsomgångar under Arbets- och näringsministeriets och Business Finlands ansvar, som ska organiseras i en eller flera etapper.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 14 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 15 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 16 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 17 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom urvalskriterierna ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområde 032 med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Den första ansökningsomgången ska utlysas 2021 och offentliggöras på Business Finlands webbplats.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 2 (P1C2I2): Direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Åtgärden ska främja direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp för att minska koldioxidutsläppen inom industrisektorn. Åtgärden ska

I)förbättra energieffektiviteten genom att elektrifiera värmeförbrukning och -processer, och

II)införa hybridlösningar och utnyttja värmepumpsteknik och överskottsvärme.

Åtgärden syftar till att stödja industrins förberedelser för att kolanvändningen ska upphöra 2029 och för att minst hälften av energianvändningen från torv ska upphöra 2030, genom att stimulera till att ersätta användningen av fossila bränslen i industriella tillämpningar med elektricitet.

Stöd ska beviljas enligt en ny förordning från statsrådet som ska antas senast den 31 december 2021.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 18 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 19 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 20 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 21 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom urvalskriterierna ska det även säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområde 024b med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. I detta syfte ska de utvalda projekten i genomsnitt minska de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser med minst 30 % jämfört med de tidigare utsläppen. Den första ansökningsomgången ska utlysas så snart lagstiftningen är på plats.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 3 (P1C2I3): Återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Åtgärden syftar till att främja en cirkulär ekonomi som återanvänder och återvinner industriella sido- och avfallsströmmar och andra viktiga material, t.ex. batterimaterial, plast, textilier, förpackningar, elektrisk och elektronisk utrustning samt bygg- och rivningsmaterial.

Stöd ska ges till

I)de första kommersiella anläggningarna, pilot- och demonstrationsanläggningar,

II)införande av ny teknik i befintliga processer,

III)digitala plattformar och investeringar i tjänster som främjar återanvändning och återvinning.

Minst 30 000 000 EUR av anslaget ska gå till främjande av cirkulär bioekonomi och minst 30 000 000 EUR av anslaget ska gå till främjande av lösningar inom cirkulär ekonomi för batterier och deras värdekedja.

Business Finland ska anordna konkurrensutsatta ansökningsomgångar i flera etapper 2021.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 22 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 23 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 24 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 25 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom urvalskriterierna ska det även säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområde 045a med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. I detta syfte ska de utvalda projekten göra det möjligt att omvandla minst 50 %, mätt i vikt, av det bearbetade och separat insamlade ofarliga avfallet till sekundära råvaror.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

11

P1C2R1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – reform av klimatlagen och koldioxidsnål industrialisering

Delmål

Ikraftträdande av den reviderade klimatlagen

Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2022

Ändringen av klimatlagen ska omfatta

– målen för utsläppsminskning för 2030 och 2040 i enlighet med vägen mot koldioxidneutralitet,

– de uppdaterade målen för 2050,

– målen för markanvändning och förstärkning av kolsänkor.

12

P1C2R1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – reform av klimatlagen och koldioxidsnål industrialisering

Delmål

Ikraftträdande av den uppdaterade klimat- och energistrategin, den politiska planen för klimatförändringar på medellång sikt och sektorspecifika färdplaner för låga koldioxidutsläpp

Offentliggörande av strategin, planen och färdplanerna på Arbets- och näringsministeriets och Miljöministeriets webbplatser

 

 

 

4 kv.

2025

De klimatstrategier, planer och färdplaner för koldioxidsnåla branscher som är de mest väsentliga (de fyra viktigaste energiintensiva industrierna är energi-, kemi-, skogs- och teknikindustrin) för genomförandet av klimatlagen ska uppdateras.

Klimat- och energistrategin ska omfatta politiska åtgärder och scenarier som syftar till att uppfylla de klimat- och energimål som EU har fastställt för 2030 och det mål för koldioxidneutralitet 2035 som fastställs i regeringsprogrammet.

13

P1C2R2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Delmål

Ikraftträdande av de viktigaste processerna i den reviderade avfallslagen

Bestämmelse i lagen som anger den reviderade avfallslagens ikraftträdande

 

 

 

4 kv.

2024

Den reviderade avfallslagen (714/2021) ska omfatta

1) nationell separat insamling av bioavfall i full drift 2022,

2) producentansvar för förpackningsavfall och separat insamling av förpackningsavfall och textilier nationellt i full drift 2023,

3) nationell separat insamling av bioavfall från nya fastigheter i full drift 2024.

Den reviderade avfallslagen ska ge Finlands regering befogenhet att anta nya förordningar, bland annat i) allmänna återvinningsmål för kommunalt avfall, som ska höjas från nuvarande 41 % till 55 % år 2025 och 60 % år 2030 samt ii) rättsligt bindande återvinningsmål för producenter av förpackningsavfall, som ska öka återvinningsgraden för plastförpackningar med 31 %.

14

P1C2R2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Delmål

Antagande av statsrådets principbeslut om genomförandet av det strategiska programmet för en cirkulär ekonomi

Offentliggörande av statsrådets principbeslut (MM/2021/17) på regeringens webbplats

 

 

 

2 kv.

2021

Statsrådets principbeslut om genomförandet av det strategiska programmet för en cirkulär ekonomi ska antas och ska omfatta målet att förbrukningen av icke förnybara naturresurser ska minska och att den hållbara användningen av förnybara naturresurser får öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror inte överstiger 2015 års nivå senast 2035.

15

P1C2R2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Delmål

Ingående av ett nationellt avtal med de viktigaste aktörerna om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi

Upprättande av en avtalsram för en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och ett avtal har ingåtts med viktiga aktörer från industrin och intressenter

 

 

 

2 kv.

2023

Den nya nationella avtalsramen för en koldioxidsnål cirkulär ekonomi, som stöder det strategiska programmet för en cirkulär ekonomi, ska slutföras och offentliggöras på Finlands regerings webbplats. Stödscenarierna för användningen av naturresurser ska utarbetas i samarbete med berörda forskningsinstitut.

Målet är att minst två viktiga branschorganisationer och minst 20 kommuner och städer ska ansluta sig till avtalet och åta sig att genomföra åtgärder som främjar målen i det strategiska programmet för cirkulär ekonomi.

16

P1C2I1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – koldioxidsnål vätgas och avskiljning och återvinning av koldioxid

Delmål

Offentliggörande av den första nationella ansökningsomgången för produktion och användning av vätgas med låga utsläpp samt avskiljning och användning av koldioxid

Offentliggörande av de första ansökningsomgångarna på Business Finlands webbplats

 

 

 

4 kv.

2021

Utlysning av den första nationella ansökningsomgången för produktion och användning av vätgas med låga utsläpp samt avskiljning och användning av koldioxid. Kravspecifikationen ska innehålla kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

17

P1C2I1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – koldioxidsnål vätgas och avskiljning och återvinning av koldioxid

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för koldioxidsnål vätgas samt för avskiljning och användning av koldioxid

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

 

 

 

4 kv.

2023

Urvalet av alla projekt för koldioxidsnål vätgas samt för avskiljning och användning av koldioxid ska ske i enlighet med kriterierna i respektive ansökningsomgång. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 16. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

18

P1C2I1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – koldioxidsnål vätgas och avskiljning och återvinning av koldioxid

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Antal

 0

3

2 kv.

2026

Minst tre projekt som fått stöd ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 122 400 000 EUR av de 136 000 000 EUR som tilldelats åtgärden.

19

P1C2I2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Delmål

Offentliggörande av den första ansökningsomgången för direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp som syftar till att minska koldioxidutsläppen från industrin

Offentliggörande av den första ansökningsomgången på Business Finlands webbplats

 

 

 

4 kv.

2021

De ändrade riktlinjerna för finansiering (förordningen om stöd för energiinvesteringar) har trätt i kraft, vilket gör det möjligt att utlysa den första konkurrensutsatta ansökningsomgången för direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp som syftar till att minska koldioxidutsläppen från industrin. Kravspecifikationen ska innehålla kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

20

P1C2I2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

 

 

 

4 kv.

2023

Urvalet av alla projekt för direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp ska ske i enlighet med kriterierna i respektive ansökningsomgång. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 19. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

21

P1C2I2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Antal

 0

3

2 kv.

2026

Minst tre projekt som fått stöd ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 43 200 000 EUR av de 48 000 000 EUR som anslagits till åtgärden.

22

P1C2I3 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Delmål

Offentliggörande av den första ansökningsomgången för investeringsprojekt som främjar återanvändning av avfallsmaterial och sidoströmmar

Offentliggörande av den första ansökningsomgången på Business Finlands webbplats

 

 

 

4 kv.

2021

Statsrådets förordning om understöd som beviljas för främjande av cirkulär ekonomi och hållbar grön tillväxt (1197/2020) trädde i kraft och gjorde det möjligt att inleda den första konkurrensutsatta ansökningsomgången för investeringsprojekt som främjar återanvändning av avfallsmaterial och sidoströmmar. Kravspecifikationen ska innehålla kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

23

P1C2I3 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för återanvändning och återvinning

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

 

 

 

4 kv.

2023

Urvalet av alla projekt för återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar ska ske i enlighet med kriterierna i respektive ansökningsomgång. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 22. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

24

P1C2I3 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Antal

 0

10

2 kv.

2026

Minst tio projekt som fått stöd ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 99 000 000 EUR av de 110 000 000 EUR som tilldelats åtgärden.

C. DEL P1C3: MINSKA BYGGNADSBESTÅNDETS KLIMAT- OCH MILJÖPÅVERKAN

Finland har satt upp ett mål att bli världens första fossilfria välfärdssamhälle och uppnå koldioxidneutralitet år 2035. Det övergripande målet för denna del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till att uppnå målet om koldioxidneutralitet genom att minska utsläppen från byggnader under deras livscykel, med särskilt fokus på byggande och uppvärmning.

Denna del omfattar en investering för att främja användningen av koldioxidsnåla metoder inom byggsektorn. Dessa investeringar ska kompletteras med reformer som syftar till att minska utsläppen vid uppförandet av byggnader och till att fasa ut uppvärmningssystem som drivs med fossil olja i offentliga byggnader senast 2024 och helt och hållet i början av 2030-talet.

Delen bidrar till att genomföra de landsspecifika rekommendationerna att inrikta investeringarna på den gröna omställningen, särskilt på ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3, 2020), samt att främja investeringar i omställningen till en koldioxidsnål och energisnål ekonomi (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

C.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P1C3R1): Reform av markanvändnings- och bygglagen

Finland ska anta en lagstiftning för att reformera den nuvarande markanvändnings- och bygglagen (132/1999), vars enda mål ska vara att minska utsläppen från byggnaders hela livslängd, inbegripet byggande, användning, reparation och rivning. Reformen riktar sig till byggherrar, ägare, konstruktörer, entreprenörer, materialindustrin och myndigheter.

Reformen ska genomföras gradvis från och med 2023 och de sista förordningarna ska antas senast den 30 juni 2026. Efter att reformen har trätt i kraft ska nya byggnader vara koldioxidsnåla och renoveringar ska utföras med koldioxidsnåla lösningar.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Reform 2 (P1C3R2): Handlingsplan för utfasning av uppvärmning med fossil olja

Finland har antagit ett mål om att fasa ut användningen av uppvärmning med fossil olja 2030. Denna reformåtgärd ska göra det möjligt för Finland att skapa en översikt över byggnader med fossiloljeuppvärmning och deras ägare, utsläpp och energiförbrukning. Finland ska anta en handlingsplan i syfte att nå målet att fasa ut oljeuppvärmning senast 2030. Handlingsplanen ska omfatta instrument som t.ex. subventioner och bidrag, skatter och skattesubventioner, styrning av information, regulatorisk styrning, energieffektivitetsavtal, offentlig upphandling och finansiella instrument för att uppnå detta mål. Beslut om användning av nya instrument eller förbättring av befintliga instrument förväntas fattas separat.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 2 (P1C3I2): Program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Denna åtgärd består huvudsakligen av ett forsknings-, utvecklings- och innovationsprogram som syftar till att påskynda utvecklingen och antagandet av koldioxidsnåla lösningar (t.ex. driftsmodeller, produkter och material) i den byggda miljön. Åtgärden bidrar till att begränsa klimatförändringarna och främjar en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, med fokus på forskning och innovation, tekniköverföring och samarbete mellan forskning, näringsliv och lokala myndigheter. Följande åtgärder ska stödjas:

I)En ordning för stöd till forskning, utveckling och innovation för att stimulera investeringar (minst 32 miljoner EUR).

II)Upphandling av kunskapsbas och bedömningsverktyg som stöder klimatvänliga och koldioxidsnåla lösningar i den byggda miljön, inklusive möjligheten till investeringsstöd inom ramen för programmet (minst 4 miljoner EUR).

III) Stöd till utveckling och samordning av gemensamma affärsprojekt som syftar till att exportera koldioxidsnåla lösningar i den byggda miljön (minst 2 miljoner EUR).

Stöd ska beviljas inom ramen för Business Finlands stödprogram (i och iii ovan) (lag 1146/2017, förordningarna 1147/2017 och 1444/2014) och Miljöministeriets förordningar 1286/2015 och 688/2001 (ii ovan). Business Finland ska anordna konkurrensutsatta ansökningsomgångar i flera etapper med start 2021. Ordningen bygger på ett befintligt pilotprojekt (Kira-Digi-programmet, som genomfördes 2016–2019). Ansökningsomgångarna ska i första hand rikta sig till små och medelstora företag, lokala myndigheter och forskningsinstitut.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 26 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 27 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 28 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 29 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom urvalskriterierna ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområdena 022 och 027 med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

C.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

25

P1C3R1 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – reform av markanvändnings- och bygglagen

Delmål

Ikraftträdande av den reformerade markanvändnings- och bygglagen

Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande av markanvändnings- och bygglagens ändringar

 

 

 

2 kv.

2026

Den lagstiftning som grundar sig på den reformerade markanvändnings- och bygglagen ska innehålla gränsvärden för byggprojektens koldioxidutsläpp under byggnadens livscykel. Lagen ska också reglera utvecklingen av beräkningsmetoder och interoperabla databaser för att möjliggöra för koldioxidsnålt byggande.

26

P1C3R2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – handlingsplan för utfasning av uppvärmning med fossil olja

Delmål

Offentliggörande av handlingsplanen för utfasning av uppvärmning med fossil olja

Offentliggörande av handlingsplanen på Finlands regerings webbplats

 

 

 

2 kv.

2022

Handlingsplanen ska innehålla alla nödvändiga åtgärder för att stödja utfasningen av uppvärmning med fossil olja i alla byggnader i Finland senast den 31 december 2030.

27

P1C3R2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – handlingsplan för utfasning av uppvärmning med fossil olja

Mål

Minskning av antalet fristående hus som använder separat oljeuppvärmning

Antal

133 000

106 400

4 kv.

2025

Minskning av antalet fristående hus som använder separat oljeuppvärmning från 133 000 år 2019 till 106 400 år 2025, vilket motsvarar en minskning med 20 %.

31

P1C3I2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Delmål

Offentliggörande av en första ansökningsomgång för stöd till en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Offentliggörande av ansökningsomgången

 

 

 

4 kv.

2021

Utlysning av en första konkurrensutsatt ansökningsomgång om ett program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp för forskning och innovation, tekniköverföring och samarbete mellan forskning, näringsliv och lokala myndigheter. Kravspecifikationen ska innehålla kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

32

P1C3I2 - Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Delmål

Tilldelning av alla bidrag och offentliga kontrakt för projekt som stöder en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Meddelande om tilldelning av alla bidrag och offentliga kontrakt

2 kv.

2024

Urvalet av alla projekt för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp ska ske i enlighet med kriterierna i respektive ansökningsomgång. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 31. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

33

P1C3I2 - Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Delmål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

Offentliggörande av slutrapporten om färdigställda projekt

 

 

 

2 kv.

2026

Alla projekt som fått stöd ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 36 000 000 EUR av de 40 000 000 EUR som tilldelats åtgärden. Programrapporten innehåller viktig information om alla projekt som fått stöd, inklusive de bidrag som tilldelats dem och kostnaderna för upphandlingar och programgenomförande. Den ska också omfatta en bedömning av effekterna på koldioxidutsläppen inom bygg- och fastighetssektorn till följd av programmet.

D. DEL P1C4: KOLDIOXIDSNÅLA LÖSNINGAR FÖR SAMHÄLLEN OCH TRANSPORTSEKTORN

Finland har satt upp ett mål att bli världens första fossilfria välfärdssamhälle och uppnå koldioxidneutralitet år 2035. Som en del av omställningen till att bli koldioxidneutralt år 2035 har Finland också satt upp ett mål att halvera växthusgasutsläppen från transportsektorn med 50 % fram till 2030 jämfört med 2005. Det övergripande målet för denna del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till att uppnå målet för transportutsläpp genom att minska utsläppen från transporter och främja användningen av koldioxidfria transportsätt. För närvarande utgör alternativa motorfordon endast 2,3 % av personbilsflottan, medan 48 % av alla offentliga laddnings- och tankstationer för el och gas finns i storstadsområdena (Helsingfors, Tammerfors och Åbo).

Denna del omfattar en investering för att främja användningen av icke-fossila privata transporter, inbegripet investeringar i offentlig laddnings- och tankningsinfrastruktur för fordon som använder icke-fossila bränslen. Investeringen ska åtföljas av reformer, däribland en färdplan för att stimulera användningen av icke-fossila transporter och en översyn av transportbeskattningen.

Delen bidrar till att genomföra de landsspecifika rekommendationerna att inrikta investeringarna på den gröna omställningen, särskilt på ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3, 2020), samt att främja investeringar i omställningen till en koldioxidsnål och energisnål ekonomi (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

D.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P1C4R1): Färdplan för fossilfria transporter

Finland beräknar att det krävs ytterligare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn med ytterligare 1,65 megaton fram till 2030. Finlands regering antog den 6 maj 2021 ett principbeslut om en färdplan för fossilfria transporter, där man lägger fram åtgärder för att uppnå 2030-målet och en väg till utsläppsfria transporter senast 2045.

I den första fasen ska beslut fattas om subventioner och incitament som främjar utsläppsfria transporter. Bland de åtgärder som planeras finns införande av biogas och elbränslen i distributionsskyldigheten, stöd till offentlig distributionsinfrastruktur för el och gas i trafiken, till privat laddningsinfrastruktur för bostadsbolag och arbetsplatser samt flera inköpssubventioner (helelektriska bilar, el- och gasdrivna skåpbilar och lastbilar) och stöd till hållbara transportsätt (cykling, gång- och kollektivtrafik). Den beräknade utsläppsminskningen till följd av dessa åtgärder är minst 0,62 megaton (Mt). De investeringar som planeras inom ramen för denna del förväntas stödja genomförandet av denna reform. Besluten om finansieringen av dessa åtgärder kommer att behandlas i samband med förhandlingarna om regeringens budget hösten 2021.

Dessutom ska konsekvensbedömningar av eventuella ytterligare åtgärder vara slutförda senast den 31 december 2021. Åtgärder som ska bedömas ska omfatta

·ökning av distributionsskyldigheten för biogas och biobränsle från nuvarande 30 %,

·förutsättningar för att öka distansarbetet,

·potentialen för utsläppsminskningar för kombinerade transporter,

·digitala transportlösningar och främjande av rörlighetstjänster,

·andra trovärdiga och kontrollerbara åtgärder för att minska utsläppen.

När framstegen i åtgärderna på EU-nivå och resultatet av konsekvensbedömningarna är kända ska Finland bedöma och besluta om det eventuella behovet av ytterligare åtgärder och anta politiska förslag senast i slutet av 2021 för att uppnå de återstående utsläppsminskningarna (fas 3 i färdplanen). I detta syfte ska olika alternativa åtgärder, däribland nationell handel med utsläppsrätter för fossila bränslen, utarbetas. Utgångsscenariot för utsläpp från inrikes transporter ska uppdateras senast hösten 2021 för att få nya uppskattningar av hur stora utsläppsminskningar som krävs för att nå målet för 2030.

Efter genomförandet av färdplanen för fossilfria transporter ska Finland minska växthusgasutsläppen från inrikes transporter med minst 29 % fram till 2025 jämfört med 2005 års nivåer.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Reform 2 (P1C4R2): Skattereform för hållbara transporter

En reform av beskattningen av arbetstagarnas transportförmåner ska stimulera användningen av elfordon, kollektivtrafik och cyklar. Reformen ska omfatta lägre skattesatser för elfordon under perioden 2021–2025, förenklade skattesystem för pendlarbiljetter och skattefria förmåner för personalcyklar.

Finland ska vidare förbereda en översyn av beskattningen av tjänstebilar för att gynna fordon med låga utsläpp, bl.a. lägre skattesatser för tjänstebilar med låga utsläpp.

Dessutom förväntas en arbetsgrupp bestående av tjänstemän i maj 2021 ha antagit en rapport som ger råd till den finska regeringen om nödvändiga skatteåtgärder för att effektivisera kontrollen av transportutsläpp och säkerställa en långsiktig skattebas.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2022.

Investering 1 (P1C4I1): Offentlig laddnings- och tankningsinfrastruktur för el och vätgas

Denna åtgärd ska stödja byggandet av ett allmänt tillgängligt nät av offentlig infrastruktur för laddning av elfordon och tankning av vätgasfordon, inklusive tunga fordon, i syfte att minska utsläppen genom att uppmuntra till att fordon som drivs med fossila bränslen ersätts med fordon som drivs med alternativa bränslen. Stöd ska göras tillgängligt för i) laddare med hög effekt och ii) tankningsstationer för förnybar vätgas.

För att kunna få stöd måste laddnings- och tankstationerna vara tillgängliga för allmänheten. Stödet ges i form av konkurrensutsatta ansökningsomgångar under Energimyndighetens ansvar genom en komplettering av en befintlig stödordning som för närvarande grundar sig på statsrådets förordning (498/2018) om infrastrukturstöd för främjande av eltrafik och för användning av biogas i trafiken 2018–2021. En ny förordning av statsrådet ska antas 2022 för att omfatta perioden 2022–2025. Ansökningsomgångarna ska vara öppna för enskilda företag och kommuner. Investeringarna ska genomföras i enlighet med direktiv (EU) 2018/2001.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

D.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

34

P1C4R1 –

Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – färdplan för fossilfria transporter

Delmål

Antagande av statsrådets principbeslut LVM/2021/62 om minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter

Offentliggörande av statsrådets principbeslut

 

 

 

2 kv.

2021

Färdplanen för fossilfria transporter ska innehålla instruktioner och riktlinjer för utarbetandet av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 50 % till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. En del av åtgärderna ska genomföras genom lagstiftning och andra genom politiska åtgärder.

35

P1C4R1 –

Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – färdplan för fossilfria transporter

Delmål

Offentliggörande av regeringens beslut om ytterligare nationella åtgärder för att minska utsläpp från transportsektorn

Offentliggörande av statsrådets principbeslut

 

 

 

4 kv.

2021

De åtgärder som ska antas ska följa en omfattande konsekvensbedömning och syfta till att minska transportutsläppen med 50 % år 2030 jämfört med 2005. Den uppskattade mängden minskningar som behövs genom ytterligare åtgärder är 1,03 megaton (enligt uppskattningen i utgångsscenariot april 2020). Uppskattningen ska uppdateras på grundval av det uppdaterade utgångsscenario som ska läggas fram hösten 2021.

36

P1C4R1 –

Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – färdplan för fossilfria transporter

Mål

En minskning med minst 29 % av utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till 2025 jämfört med 2005 års nivåer

Procentandel

0

29

2 kv.

2026

Efter genomförandet av de politiska åtgärderna i färdplanen för fossilfria transporter har växthusgasutsläppen från inrikes transporter minskat med minst 29 % fram till 2025 jämfört med 2005 års nivåer, vilket har lett till att Finland är på väg att uppnå målet att minska utsläppen med 50 % fram till 2030.

37

P1C4R2 –

Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – skattereform för hållbara transporter

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av inkomstskattelagen (1205/2020) om beskattning av anställningsförmåner i samband med rörlighet

Bestämmelse i lagen som anger lagändringarnas ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2021

Ändringarna av inkomstskattelagen ska främja valet av en bil med mycket lägre utsläpp och en mer jämlik användning av lätta och kollektiva transporter och rörlighetstjänster. Den ska omfatta lägre skattesatser för helt eldrivna bilar under perioden 2021–2025, förenklade skattesystem för pendlarbiljetter och skattefria förmåner för personalcyklar.

38

P1C4R2 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – skattereform för hållbara transporter

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av Inkomstskattelagen (xx/2021) om beskattning av tjänstebilar

Bestämmelse i lagen som anger lagändringarnas ikraftträdande

2 kv.

2022

Ändringarna av inkomstskattelagen ska främja valet av en bil med lägre utsläpp. Den ska omfatta lägre skattesatser för bilar med låga utsläpp under perioden 2022–2025.

39

P1C4I1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – offentlig infrastruktur för laddning och tankning av el och vätgas för transporter

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgångar för att förbättra distributionsinfrastrukturen för el- och vätgasfordon

Offentliggörande av ansökningsomgångarna

2 kv.

2022

Utlysning av de första två ansökningsomgångarna för distributionsinfrastruktur för el- och vätgasfordon med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

40

P1C4I1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – offentlig infrastruktur för laddning och tankning av el och vätgas för transporter

Mål

Budgetåtaganden för laddningsstationer för elfordon och tankstationer för vätgas

EUR

0

13 600  000

2 kv.

2025

Energimyndigheten i Finland har anslagit minst 13 600 000 EUR till att genomföra stödberättigande projekt för installation av laddningsstationer för elfordon och tankningsstationer för vätgas.

E. DEL P1C5: MILJÖMÄSSIG HÅLLBARHET OCH NATURBASERADE LÖSNINGAR

Finlands regering har satt upp ett mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Det övergripande målet för denna del av Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att bidra till att stoppa förlusten av biologisk mångfald till följd av den intensiva användningen av naturresurser och att bekämpa föroreningar i Östersjön.

Delen omfattar investeringar som syftar till att främja innovativa lösningar för att bekämpa föroreningar, t.ex. genom att använda gips, en industriell biprodukt, för att minska fosforkoncentrationen i Östersjön, samt genom att utveckla ett klimatmässigt hållbart skogsbruk. Dessa investeringar kompletteras med en reform av naturskyddslagen. Denna lag ska ge en rättslig grund för den nationella strategin för biologisk mångfald och den ska syfta till att stärka den biologiska mångfalden.

Delen bidrar till att genomföra de landsspecifika rekommendationerna att inrikta investeringarna på den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

E.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P1C5R1): Modernisering av naturskyddslagstiftningen

Finland har för närvarande ingen rättslig grund för den nationella strategin för biologisk mångfald och för frivilliga naturskyddsåtgärder, inklusive åtgärder för restaurering och aktiv naturvård. Finland ska uppdatera naturskyddslagen (1096/1996) så att den bättre svarar mot aktuella behov för att stärka den biologiska mångfalden. Genom ändringar i lagen ska man se till att beslutsfattandet bättre beaktar bevarandet av den biologiska mångfalden utanför naturskyddsområdena och upprätthållandet av ekosystemtjänsterna. Dessutom ska nya åtgärder antas för att öka effektiviteten vad gäller skyddet av livsmiljöer och arter.

Regeringen ska överlämna den nya naturskyddslagen till riksdagen senast den 31 januari 2022. Den nya lagen ska träda i kraft under 2022. För genomförandet av lagen svarar närings-, trafik- och miljöcentralerna, Forststyrelsen och Miljöministeriet.

Finland förväntas också anta en förordning om det ekonomiska stödsystemet för restaurerings- och vårdåtgärder som ska stödja åtgärder för att återställa och vårda hotade livsmiljöer, arter och landskapsvärden.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Investering 1 (P1C5I1): Behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Åtgärden ska stödja klimat- och miljömålen genom att behandla åkermark med gips. Denna lösning syftar till att minska fosforbelastningen från jordbruket till Östersjön. Åtgärden syftar också till att minska utsläppen av näringsämnen till vattenförekomster genom att främja återvinning av näringsämnen från näringsrika avfallsströmmar från stadsområden, vilket förväntas bidra till att förebygga eutrofiering och nedbrytning.

Investeringen består av två delar:

I)Behandling av åkermark med gips, och

II)FoU-projekt om återvinning av näringsämnen.

Stödet för behandling av åkermark med gips ska beviljas med stöd av statsrådets förordning 510/2020, som utfärdats med stöd av lagen om organisering av vattenresurser och den marina strategin (1299/2004). Konkurrensutsatta ansökningsomgångar för upphandling, transport och applicering av gips ska utlysas under ansvar av närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydvästra Finland år 2021. Åtgärden riktar sig till producenter och jordbrukare. 540 000 hektar åkermark i Finland har identifierats som lämpliga för gipsbehandling. Det förväntas att denna åtgärd inte orsakar betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärden och de begränsningsåtgärder som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt ska övervakning av de berörda åkermarkerna och vattenförekomsterna ske för att säkerställa att inga negativa effekter uppstår på land (inklusive jord) och akvatiska ekosystem och att inga negativa effekter uppstår på kolbalansen. Om negativa effekter identifieras ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att ekosystemet och/eller kolbalansen återhämtar sig, och användningen av gips bör undvikas i det berörda området. Finansieringen inom ramen för den här investeringen ska inte användas för att sprida ut gips för att odla livsmedelsbaserat biobränsle/grödor för bioenergi. Stödet till FoU-projekt om återvinning av näringsämnen ska beviljas enligt statsrådets förordning om statsunderstöd åren 2020–2026 för projekt om återvinning av näringsämnen och energieffektivitet vid rening av avloppsvatten (657/2020). Öppna ansökningsomgångar ska utlysas under Miljöministeriets ansvar. Projekten ska stödja införandet av ny teknik och nya metoder för återvinning av näringsämnen, produktion av konkurrenskraftiga slutprodukter med hög bearbetningsgrad, investeringar i forskning och utveckling samt industrins konkurrenskraft. I urvalsprocessen ska särskild uppmärksamhet ägnas åt effekterna på klimatförändringar, eutrofiering och biologisk mångfald.

Genom urvalskriterierna ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområde 045a med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. I detta syfte ska utvalda projekt för leverans av gips se till att minst 50 %, uttryckt i torrvikt, av det bearbetade och separat insamlade ofarliga torra gipsavfallet som genereras av de relevanta tillverkare som levererar gips, omvandlas till sekundära råvaror. Utvalda projekt för återvinning av näringsämnen ska säkerställa att minst 50 % av de återvinningsbara näringsämnena eller biomassan i avloppsvattnet omvandlas till sekundära råvaror.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 2 (P1C5I2): Åtgärder för klimatmässigt hållbar markanvändning

Denna åtgärd är inriktad på utveckling av metoder för klimatmässigt hållbar markanvändning. Finland ska finansiera initiativ som gör det möjligt för skogssektorn att använda mer målinriktade och mångsidigare avverknings- och odlingsmetoder, där mark, naturvärden och vattenskydd ska beaktas i högre grad än för närvarande (”precisionsskogsbruk”). Det förväntas att denna åtgärd inte orsakar betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärden och de begränsningsåtgärder som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Åtgärden ska omfatta ytterligare metoder, teknik och generering av information för att främja skogarnas hållbarhet, även genom att gynna blandskogar och stärka skogarnas biologiska mångfald, bland annat genom att öka mängden död ved på platsen. I skogar där man tillämpar kontinuitetsskogsbruk, vilket innebär att det inte förekommer någon slutavverkning, får det inte förekomma någon ny dikning eller skyddsdikning. Utvecklingen av nya metoder väntas förbättra värdeskapandet och göra skogens verksamhetskedjor effektivare, samtidigt som nya innovationer som kan utnyttjas nationellt och globalt kan utvecklas.

Stödet för utveckling av nya markanvändningsåtgärder ska beviljas på grundval av statsrådets förordning 5/2021 om understöd till klimatåtgärder inom markanvändningssektorn 2020–2025. Jord- och skogsbruksministeriet ska offentliggöra en ansökningsomgång för utvecklings- och utbildningsprojekt. Minst sju projekt ska finansieras. Åtgärden riktar sig till aktörer inom skogssektorn (skogsägare, projekterings-, teknik-, entreprenad- och andra företag och samhällen som är verksamma på området).

Genom kriterierna för urval/stödberättigande ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområde 050 med en klimatkoefficient på 40 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Endast projekt som stöder klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna och som är förenliga med kraven i vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada ska vara stödberättigade enligt denna åtgärd.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

E.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångs-

värde

Målvärde

Kvartal

År

47

P1C5R1 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – modernisering av naturlagstiftningen

Delmål

Ikraftträdande av den ändrade naturskyddslagen

Bestämmelse i lagen som anger den ändrade naturskyddslagens ikraftträdande

 

 

 

1 kv.

2023

Lagändringen av naturskyddslagen (1096/1996) ska omfatta

– bevarandet av den biologiska mångfalden utanför naturskyddsområdena,

– upprätthållandet av ekosystemtjänsterna,

– åtgärder för att säkerställa effektiviteten i skyddet av livsmiljöer och arter.

48

P1C5I1 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Delmål

Projekt för leverans, transport och distribution av gips beviljas stöd

Tilldelning av projekt inom ramen för anbudsinfordran för leverans, transport och distribution av gips

 

 

 

4 kv.

2022

Utlysning av den konkurrensutsatta ansökningsomgången för leverans, transport och distribution av gips, med kravspecifikationer inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda entreprenörerna överensstämmer med kravet på omvandling av minst 50 %, mätt i vikt, av det bearbetade och separat insamlade ofarliga avfallet till sekundära råvaror och i överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Finansieringen inom ramen för den här investeringen ska inte användas för att sprida ut gips för att odla livsmedelsbaserat biobränsle/grödor för bioenergi.

49

P1C5I1 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Mål

Fält behandlade med gips och en kombinerad minskning av användningen av konventionella gödningsmedel

Hektar

0

50 000

4 kv.

2025

Jordbrukarna ska ansöka om gipsbehandling på fält som är lämpliga för gips. Den utvalda entreprenören för leverans, transport och distribution av gips ska sprida ut gipset på jordbrukarens åkermark. Minst 50 000 hektar åkermark ska behandlas med gips. Klimateffekterna förstärks av ett krav i dokumentationen för ansökningsomgången på att proportionellt ta hänsyn till fosfor i gips i gödslingsplanerna. Den efterföljande minskningen av användningen av fosforhaltiga gödselmedel ska styrkas genom en undersökning.

Övervakning av de berörda åkermarkerna och vattenförekomsterna ska ske för att säkerställa att inga negativa effekter uppstår på land (inklusive jord) och akvatiska ekosystem och att inga negativa effekter uppstår på kolbalansen. Om negativa effekter identifieras ska lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att ekosystemet och/eller kolbalansen återhämtar sig, och användningen av gips bör undvikas i det berörda området.

50

P1C5I1 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Delmål

Projekt för återvinning och återanvändning av näringsämnen beviljas stöd

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

 

 

 

4 kv.

2023

Meddelande om tilldelning av alla bidrag inom ramen för de öppna ansökningsomgångarna för återanvändning och återvinning av näringsämnen i överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

51

P1C5I1 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Mål

Platser med förbättrad återanvändning eller återvinning av näringsämnen

Antal

0

7

4 kv.

2025

Minst sju anläggningar eller platser ska ha förbättrad återanvändning och återvinning av näringsämnen på minst 50 % av de återvinningsbara näringsämnena eller biomassan i avloppsvattnet. Dessutom eftersträvas en teknisk mognadsgrad på minst 6.

52

P1C5I2 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – klimatsäkra åtgärder inom markanvändning

Delmål

Offentliggörande av den första ansökningsomgången för projekt för precisionsskogsbruk

Offentliggörande

4 kv.

2021

Riktlinjerna för finansiering (statsrådets förordning 5/2021 om understöd åren 2020−2025 till klimatåtgärder inom markanvändningssektorn) har trätt i kraft, vilket gör det möjligt att utlysa den första konkurrensutsatta ansökningsomgången för projekt för precisionsskogsbruk. I kravspecifikationen ingår kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Den första ansökningsomgången ska utlysas senast den 31 december 2021. Åtgärden ska omfatta ytterligare metoder, teknik och generering av information för att främja skogarnas hållbarhet, även genom att gynna blandskogar och stärka skogarnas biologiska mångfald, bland annat genom att öka mängden död ved på platsen. I skogar där man tillämpar kontinuitetsskogsbruk, vilket innebär att det inte förekommer någon slutavverkning, får det inte förekomma någon ny dikning eller skyddsdikning. Endast projekt som stöder klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna ska vara stödberättigande inom ramen för denna åtgärd.

53

P1C5I2 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – klimatsäkra åtgärder inom markanvändning

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till de projekt för precisionsskogsbruk som valts ut för finansiering

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

 

 

 

4 kv.

2023

Meddelande om tilldelning av alla bidrag till projekt för precisionsskogsbruk som valts ut inom ramen för respektive ansökningsomgångar. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för urval/stödberättigande som anges i delmål 52. All beslutad beviljad finansiering har tilldelats de projektmottagare/sökande som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, vilket gör det möjligt att påbörja genomförandet av de utvalda projekten.

54

P1C5I2 –

Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – klimatsäkra åtgärder inom markanvändning

Mål

Färdigställda projekt för precisionsskogsbruk

Antal

0

7

4 kv.

2025

Minst sju projekt för precisionsskogsbruk ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom slutliga projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare.

   

PELARE 2: Digitaliseringen och dataekonomin kommer att öka produktiviteten och göra tjänsterna tillgängliga för alla

F. DEL P2C1: DIGITAL INFRASTRUKTUR

Denna del i Finlands återhämtnings- och resiliensplan omfattar investeringar i kommunikations- och transportinfrastruktur för att tillgodose behoven i ett alltmer digitaliserat samhälle.

För det första har Finland för avsikt att investera i digitaliseringen av järnvägstrafiken, vilket ska hjälpa Finland att uppnå sina mål för utsläppsminskningar, öka systemets kapacitet och förbättra servicekvaliteten. Projektet Digirata syftar särskilt till införandet av ett nytt system för automatiskt tågstopp på hela det finländska järnvägsnätet, eftersom det nuvarande systemet kommer att ha nått slutet av sin livslängd i slutet av detta årtionde. Genomförandet av projektet kommer att bidra till att säkerställa att järnvägstjänsterna är anpassade för framtiden.

För det andra har Finland för avsikt att använda icke återbetalningspliktigt stöd för att finansiera privata investeringar i höghastighetsbredbandsnät i områden där tillgången inte skulle tillhandahållas på kommersiell basis. Syftet med delen är att åtgärda de återstående luckorna i infrastrukturen för höghastighetsbredband i hela Finland, särskilt i landsbygdsområden med sämre tillgång till bredband. Det behövs omfattande, högkvalitativa och snabba kommunikationsnät i hela Finland i takt med att digitaliseringen av arbetet och industriproduktionen ökar och tjänsterna förflyttas till digitala kanaler. Utnyttjandet av nya digitala lösningar inom olika sektorer kräver snabba och tillförlitliga kommunikationsnätverk, särskilt för kritiska tillämpningar.

Delen bidrar till de landsspecifika rekommendationerna att inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på hållbar och effektiv infrastruktur (landsspecifik rekommendation 3, 2020), samt att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på hållbara transporter, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

F.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1 (P2C1I1): Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Investeringen är en stödordning för investeringar för att öka kvaliteten och tillgången på kommunikationsförbindelser i områden där sådana förbindelser inte tillhandahålls enbart på grundval av marknadsmekanismer. Åtgärden omfattar antagandet av lagstiftningen för stödprogrammet samt utbetalning av ekonomiskt stöd till bredbandsleverantörer. Bredbandsanslutningar som stöds inom ramen för ordningen ska ha en kapacitet på minst 100 Mbit per sekund. Det icke återbetalningspliktiga stödet från faciliteten ska komplettera det nationella stödprogrammet för bredband, baserat på lagen om stöd till bredband, som innehåller bestämmelser om villkoren för beviljande och utbetalning av medel samt om den behöriga stödmyndigheten och dess uppgifter. Den stödjande myndigheten ska genomföra analyser för att se till att projekten endast väljs ut i områden där inga marknadsbaserade lösningar finns tillgängliga i enlighet med den allmänna gruppundantagsförordningen. Finland ska inrätta en tjänst som samordnare vid det nationella organet för kompetens inom bredbandsområdet i syfte att främja bredband och planera samordningen av den nationella bredbandsfinansieringen och EU:s bredbandsfinansiering för att undvika överlappningar och säkerställa komplementaritet.

Genomförandet av åtgärden ska vara avslutat senast den 30 juni 2026.

Investering 2 (P2C1I2): Transport och markanvändning – projektet Digirata

Finland har som mål att införa det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) på hela det nationella järnvägsnätet senast 2040, tillsammans med det 4G- och 5G-baserade framtida mobilkommunikationssystemet för järnvägar (FRMCS). Införandet av ERMTS och FRMCS ska bidra till att säkerställa att järnvägstjänsterna är anpassade för framtiden. Investeringen ska därför finansiera utvecklings- och verifieringsfasen för Digirata, som innefattar förberedelser och genomförande av test- och pilotverksamhet under perioden 2021–2026. Efter framgångsrik testning i laboratoriemiljö ska det nya radiobaserade systemet testas under realistiska förhållanden på en testbana, innan det tas i drift på en pilotbana för kommersiell tågtrafik, där det nyutvecklade systemet ska användas som trafikledningssystem för det enskilda tåget. I slutet av 2027 förväntas ERTMS-systemet, i slutskedet av utvecklings- och verifieringsfasen, testas på en kommersiell pilotbana där det nya systemet används som trafikledningssystem för det enskilda tåget. Från och med 2028, dvs. efter stödet från faciliteten, planeras Digirata och ERTMS att införas i hela det finska järnvägsnätet.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

F.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

55

P2C1I1 – Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av lagen om bredbandsstöd

Bestämmelser i ändringarna av lagen om bredbandsstöd som anger deras ikraftträdande

4 kv.

2022

De nödvändiga ändringarna av lagen om bredbandsstöd har trätt i kraft. I lagen om bredbandsstöd ska det fastställas bestämmelser om villkoren för beviljande och utbetalning av medel, t.ex. målområden, samt om den behöriga stödmyndigheten och dess uppgifter. Den ska ta hänsyn till nödvändiga ändringar till följd av den ändrade allmänna gruppundantagsförordningen, inbegripet uppdateringen av en förordning från statsrådet med minimihastigheterna för de berättigade anslutningarna.

56

P2C1I1 – Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Mål

Ytterligare bostäder med tillgång till snabb bredbandsanslutning (100/100 Mbit/s)

Antal

0

6 400

2 kv.

2024

Minst 6 400 nya bostäder har fått tillgång till höghastighetsbredband (100/100 Mbit/s), jämfört med utgångsvärdet innan programmet inleddes, som antingen hade en långsammare uppkoppling eller ingen uppkoppling alls i början av stödprogrammet. Detta omfattar privata bostäder, företag och fritidshus.

57

P2C1I1 – Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Mål

Ytterligare bostäder med tillgång till snabb bredbandsanslutning (100/100 Mbit/s)

Antal

6 400

16 000

2 kv.

2026

Minst 16 000 nya bostäder har fått tillgång till höghastighetsbredband (100/100 Mbit/s), jämfört med utgångsvärdet innan programmet inleddes, som antingen hade en långsammare uppkoppling eller ingen uppkoppling alls i början av stödprogrammet. Detta omfattar privata bostäder, företag och fritidshus.

58

P2C1I2 – Transport och markanvändning – projektet Digirata

Delmål

Testlaboratoriet för modelleringsutrustning för det gemensamma europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) är i drift

Testlaboratoriet har inrättats i Bantekniska lärcentret i Kouvola och är tillgängligt för virtuella simuleringstester

 

 

4 kv.

2022

Systemet för automatiskt tågstopp är en viktig del av järnvägssäkerheten. Utvecklingsarbetet ska inledas med hjälp av konsekvensbedömningar som utförs av testlaboratoriet innan utvecklingsfasen kan övergå till tester under realistiska förhållanden.

59

P2C1I2 – Transport och markanvändning – projektet Digirata

Mål

Testbana som är utrustad med radiobaserat ERTMS

(inte i kommersiell järnvägstrafik)

Kilometer

0 

50

4 kv.

2024

Testbanan ska vara belägen mellan Kouvola–Kotka/Fredrikshamn. Minst 50 km av banan (inte i kommersiell järnvägstrafik) ska vara utrustad med radiobaserat ERTMS. Den tekniska specifikationen ska överlämnas till det nationella transport- och kommunikationsverket (Traficom) för godkännande när den är färdigställd. Den inrättade testbanan ska göra det möjligt att testa det nya radiobaserade paneuropeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) under realistiska förhållanden med rätt utrustning.

60

P2C1I2 – Transport och markanvändning – projektet Digirata

Mål

Kommersiell pilotbana som är utrustad med ERMTS

Kilometer

0 

30

2 kv.

2026

Ett kommersiellt ERTMS-system för pilotbanor har upphandlats i enlighet med ERA:s (Europeiska unionens järnvägsbyrå) förfaranden (One-Stop-Shop). Minst 30 kilometer av banan har utrustats med radiobaserat ERTMS.

G. DEL P2C2: PÅSKYNDA DATAEKONOMIN OCH DIGITALISERINGEN

G.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Denna del i Finlands återhämtnings- och resiliensplan omfattar reformer och investeringar som ska stödja digitaliseringen i Finland genom att underlätta datadriven innovation, utbyte av digital information och användning av uppgifter från den offentliga sektorn samt genom att främja forskning inom nyckelteknik för att öka Finlands konkurrenskraft. Finland vill utnyttja den digitala omvandlingens fulla potential genom att öka interoperabiliteten för data som kan användas av flera intressenter. Detta kräver standardisering för utbyte av digital information som omfattar både företag och den offentliga sektorn. Delen omfattar också utveckling av ett databassystem för övervakning av genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

Genom att utvidga räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter med information om lån från bostadsföretag bidrar delen till de landsspecifika rekommendationerna att skärpa övervakningen av hushållens skuldsättning och inrätta ett kreditregistersystem (landsspecifik rekommendation 4, 2019) samt att inrikta investeringarna på forskning och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2020 och landsspecifik rekommendation 3, 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Investering 1 (P2C2I1): Digital ekonomi – program för realtidsekonomi

Investeringen syftar till att bidra till att skapa gemensamma lösningar och strukturer för att underlätta utbytet av digitala finansiella uppgifter mellan organisationer i ett strukturerat maskinläsbart format (t.ex. e-fakturor, e-kvitton, upphandlingsdokument och finansiella rapporter), i enlighet med visionen om en ”realtidsekonomi”. Utbytet av strukturerade finansiella uppgifter ska stödja automatiseringen av processer med positiva effekter på produktiviteten inom både den offentliga och den privata sektorn, samtidigt som det främjar digitaliseringen av regeringen och samhället som helhet. Under Arbets- och näringsministeriets styrning kommer ansvaret för genomförandet av projektet att vila på Patent- och registerstyrelsen, i samarbete med Statskontoret och Skatteförvaltningen.

Investeringen ska göra det möjligt att dela information mellan företag, mellan företag och offentliga myndigheter och inom den offentliga sektorn, utifrån engångsprincipen. Investeringen ska särskilt omfatta följande:

I)Upprättandet av ett ekosystem för realtidsekonomin, som ska utvecklas i samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Det ekonomiska stödet ska användas för att skapa ett minsta livskraftigt ekosystem, dvs. en produktionsversion av den grundläggande digitala plattformen och de tillhörande infrastrukturerna och programvarulösningarna, före utgången av 2022, som ska kunna skicka ut åtminstone e-fakturor.

II)Inrättandet av digital infrastruktur som ska vara funktionsduglig i slutet av 2024, som ska göra det möjligt att dela, ta emot och använda ett företags finansiella uppgifter såsom e-kvitton, e-fakturor och meddelanden om upphandling, i enlighet med de relevanta rättsliga kraven om data- och integritetsskydd. Den digitala infrastrukturen ska åtminstone ha följande egenskaper:

oGemensamma gränssnittslösningar för utbyte av finansiella uppgifter i strukturerad form.

oEtt standardiserat maskinläsbart format för elektroniska affärshandlingar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering 2 (P2C2I2): Påskynda dataekonomin och digitaliseringen – Virtual Finland

Plattformen Virtual Finland kommer att förbättra Finlands konkurrenskraft och göra det möjligt att tillhandahålla sammanhängande digitala tjänster från den offentliga och privata sektorn för olika målgrupper som kommer till Finland, med början från arbetstagare som flyttar till Finland. Investeringen kommer att förnya tjänstekonceptet och integrera den första tjänsten i plattformen och ge möjlighet att integrera andra tjänster som för närvarande hanteras separat i olika ministerier och organ, i en användarvänlig enhet.

Syftet med investeringen är att erbjuda ett enda servicegränssnitt för olika målgrupper som vill bo i Finland, till att börja med anställda. Investeringen omfattar digitaliseringen av tjänsterna, som för närvarande kräver närvaro på plats i Finland. Tjänsteplattformen förväntas omfatta offentliga tjänster (såsom digital identitet, e-hemvist eller patentregistrering) och ge möjlighet att stödja privata tjänster (inklusive kommersiella försäkringstjänster, banktjänster, redovisningstjänster, finansiella, juridiska och andra tjänster).

Under den första fasen (2021–2022) ska Finlands utrikesministerium samordna utvecklingsarbetet. Under den första fasen ska en mer permanent förvaltningsmodell för de nästa utvecklingsstegen och produktionsfasen planeras och fastställas. Genomförandet ska inbegripa Utrikesministeriet, Finansministeriet, Näringsministeriet, andra ministerium, Skatteförvaltningen, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Jubileumsfonden för Finlands självständighet, Patent- och registerstyrelsen, Migrationsverket och eventuellt andra myndigheter.

Åtgärden ska omfatta följande:

-Senast den 31 december 2022 ska den första produktionsversionen av plattformen Virtual Finland finnas tillgänglig, och åtminstone följande funktioner ska då stödjas: identifiering av en person och digital identitet, tillförlitlig datadelning mellan de olika parter som deltar i plattformen.

-Senast den 31 december 2025 ska minst en tjänsteprocess, särskilt registreringsprocessen för en icke-finländsk privatperson, stödjas fullt ut av plattformen Virtual Finland.

-Plattformen Virtual Finland förväntas successivt integrera tjänster för ytterligare målgrupper (högskolestuderande, företag som inte är förtecknade, säsongsarbetare, turister och exportföretag).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 3 (P2C2I3): Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Syftet med åtgärden är att finansiera tillämpad forskning och användning av ny teknik för att skydda Europas konkurrenskraft, informationssäkerhet och suveränitet. Finansiering ska tillhandahållas för nationell tillämpad FUI-verksamhet och den infrastruktur som stöder den, dvs. test- och försöksmiljöer, som ska vara relaterade till mikroelektronik, 5G/6G-teknik, artificiell intelligens eller kvantteknik. Finansiering sker via Business Finlands konkurrensutsatta finansieringsinstrument. Projekten ska väljas ut på grundval av öppna ansökningsomgångar och urvalskriterierna ska säkerställa projektens digitala bidrag och deras överensstämmelse med principen om att inte orsaka betydande skada. Åtgärden ska framför allt stödja följande teknikområden:

-Mikroelektronik: Investeringen syftar till att säkra värdekedjan för halvledartillverkning för att öka oberoendet inom denna nyckelteknik. Ekonomiskt stöd ska ges för att påskynda och öka finska företags investeringar i utvecklingen av produktionsvärdekedjan för mikroelektronik, öka förmågan att konstruera och tillverka halvledarkomponenter i Finland och EU genom att göra det möjligt för finländska företag att delta i det viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse för mikroelektronik.

-6G-teknik, artificiell intelligens eller kvantteknik: Ekonomiskt stöd ska ges till investeringar i utvecklingen av 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer, som anses vara viktiga för den tekniska konkurrenskraften i framtiden. Målet är att skapa konkurrenskraftiga utvecklingsmiljöer för artificiell intelligens, framtida telekommunikationsteknik och tillämpning av kvantdatorer i Finland, att delta t.ex. i bildandet av en europeisk test- och försöksanläggning för artificiell intelligens (AI TEF), att förnya det nationella 5G-testnätet och dess verksamhetsmodell samt att skapa en utvecklingsmiljö för den programvara som krävs för kvantdatorer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Reform 1 (P2C2R1): Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Åtgärden syftar till att förbättra konsumentskyddet på bostadsmarknaden och konkurrensen inom bostadssektorn samt att göra information om ekonomiskt och tekniskt skick och reparationsbehov för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter tillgänglig. För närvarande finns det inget centralt register för bostadsbolagslån, utan uppgifterna förs endast in i bostadsbolagens bokföring. Utvecklingen av ett sådant informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, som möjliggör en rättvisare behandling av konsumenter i kreditgivningssituationer, är ett viktigt villkor för inrättandet av ett positivt kreditregister.

Investeringen ska stödja utvecklingen av informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter, för att samla in information om ekonomiskt och tekniskt skick och reparationsbehov, i full överensstämmelse med relevanta dataskyddsbestämmelser. Information om bostadsbolagslån ska överföras till det positiva kreditupplysningsregistret, vilket ska bidra till att hantera privat överskuldsättning.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Reform 2 (P2C2R2): Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

För att tillgodose den finska återhämtnings- och resiliensplanens särskilda behov av samordning, förvaltning, kontroll, rapportering och granskning ska de berörda finska myndigheternas roller och ansvarsområden fastställas i ett nytt rättsligt instrument. Ett framgångsrikt genomförande av dessa uppgifter kräver också ytterligare riktade tillfälliga investeringar för att säkerställa att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar i enlighet med regelverkets krav. Detta ska bland annat omfatta inrättandet av nödvändig administrativ kapacitet och skapandet av ett it-system för lagring av uppgifter.

Syftet med åtgärden är även att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen och efterlevnad av tillämpliga unionsbestämmelser och nationella bestämmelser i Finland. I det syftet ska en förordning som är bindande för alla genomförandeorgan träda i kraft med en fastställd miniminivå för den riskhantering och de kontrollaktiviteter som utförs av dessa organ inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Samordningsorganet ska dessutom utfärda riktlinjer om adekvata riskhanteringsförfaranden till stöd för faciliteten, som bland annat ska innehålla förfaranden för kontroller och revisioner i enlighet med tillämpliga nationella bestämmelser och EU-bestämmelser, förfarandet för lämplig riskhantering, förfaranden för kontroll av intressekonflikter och förfaranden för kontroll av dubbel finansiering från faciliteten och andra unionsprogram. Dessa riktlinjer ska innehålla tydliga och omfattande åtgärder som motsvarar de mål som fastställs i riktlinjerna. Delmålet 72a inom ramen för denna åtgärd ska vara uppfyllt senast vid tidpunkten för inlämnande av nästa betalningsansökan till kommissionen efter antagandet av detta genomförandebeslut och ska vara en förutsättning för varje framtida utbetalning.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2024.

G.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

61

P2C2I1 – Digital ekonomi – program för realtidsekonomi

Delmål

Ett minsta livskraftigt ekosystem har skapats och är i drift

Ett minsta livskraftigt ekosystem har skapats, vilket framgår av offentliggörandet av de gemensamma dokumenterade reglerna och standarderna på programmets webbplats.

4 kv.

2022

Det minsta livskraftiga ekosystemet har framgångsrikt inrättats i en produktionsmiljö, baserat på gemensamma dokumenterade regler. Det möjliggör cirkulation av e-fakturor i ett strukturerat maskinläsbart format för att öka processautomatiseringen.

62

P2C2I1 – Digital ekonomi – program för realtidsekonomi

Delmål

Utbytet av digital affärsinformation i strukturerad form är fullt fungerande

Projektets slutrapport, som visar att utbytet av digital affärsinformation i strukturerad form är fullt fungerande, offentliggörs

4 kv.

2024

Standarder och förfaranden för utbyte av elektronisk affärsinformation har fastställts och beskrivs i projektets slutrapport. Den grundläggande infrastrukturen gör det möjligt att sprida digital affärsinformation i strukturerad form, på grundval av slutanvändarnas samtycke, och omfattar följande delar:

-E-fakturor.

-E-kvitton.

-Meddelanden om upphandling.

Ett pilottest för utbyte av digital affärsinformation har slutförts med framgång, med åtminstone två privata aktörer (försäljare av bokföringsprogram och/eller tjänsteleverantörer) och två offentliga enheter.

63

P2C2I2 – Påskynda dataekonomin och digitaliseringen – Virtual Finland

Delmål

Den gemensamma plattformen för Virtual Finland och de integrerade tjänsterna är i drift

Den slutliga projektrapporten innebär en kontroll av att produktionsversionen av den gemensamma plattformen har slutförts, erbjuder den kapacitet som krävs och stöder minst en tjänsteprocess som har integrerats fullt ut i plattformen.

 

 

 

4 kv.

2025

Produktionsversionen av den gemensamma plattformen har färdigställts och är tillgänglig för alla kunder i Finland och internationellt. Projektet ska tillhandahålla ett övergripande koncept, skalbar arkitektur och praktisk validering (koncepttest). Finland behöver detta för att bygga upp en plattform med relevanta digitala tjänster för en internationell marknad och mötesplats för finska och utländska företag, tillväxtföretag, immigrerande experter och investerare, och relevanta nödvändiga digitala tjänster för dem ska integreras i den. Den ska stödja åtminstone följande funktioner: identifiering av en person och en företagsanvändare, digital identitet och tillförlitlig delning av uppgifter mellan de olika parter som deltar i plattformen.

Plattformen ska erbjuda offentliga myndigheter, företag och kommuner kapacitet att använda funktionerna i sina egna processer.

Minst en tjänst har integrerats när det gäller inreseförfarandet för utländska personer.

Varje enhet som deltar i leveransen av den integrerade serviceprocessen har kopplat samman sina egna befintliga tjänster eller data genom gränssnitt som en del av en gemensam digital kundserviceprocess på plattformen Virtual Finland.

64

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Mål

Mikroelektronikprojekt beviljas stöd

Antal

0

2

4 kv.

2022

Meddelande om tilldelning av minst två finansieringsbeslut av Business Finland. Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Vid urvalet av projekt ska man bedöma kvaliteten och effektiviteten hos FUI-verksamheten och hur den främjar digitaliseringen. Urvalskriterierna ska omfatta projektets kvalitet och lämplighet, projektets framtida direkta och indirekta affärseffekter, projektets lämplighet för grundidén för ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse och nationella strategier och EU-strategier samt projektkonsortiets kvalitet.

65

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Delmål

Färdigställande av alla utvalda projekt

Slutrapport om färdigställda projekt

4 kv.

2025

Färdigställande av alla projekt som får stöd, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare, i enlighet med de kriterier för stödberättigande som anges i ansökningshandlingarna. Den totala anslagna budgeten ska uppgå till minst 13 500 000 EUR.

66

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Delmål

Projekt för utveckling av 6G, AI och kvantdatorer beviljas stöd

Meddelande om tilldelning av alla bidrag för projekt för utveckling av 6G, AI och kvantdatorer

4 kv.

2022

Inom ramen för en öppen ansökningsomgång för projekt där företag och forskningsinstitut utvecklar och utnyttjar testning och testmiljöer ska Business Finland välja ut de projekt som ska finansieras enligt kriterierna i ansökningsomgången. Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Urvalskriterierna ska omfatta projektets kvalitet och lämplighet, projektets framtida direkta och indirekta affärseffekter, projektets lämplighet för nationella och EU-strategier samt projektkonsortiets kvalitet. Vid urvalet av projekt ska man bedöma kvaliteten och effektiviteten hos FUI-verksamheten och hur den främjar digitaliseringen.

67

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Delmål

Färdigställande av alla utvalda projekt

Slutrapport om färdigställda projekt

4 kv.

2025

Färdigställande av alla projekt som får stöd, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare, i enlighet med de kriterier för stödberättigande som anges i ansökningsomgången för projekt. Den totala anslagna budgeten ska uppgå till minst 9 000 000 EUR.

68

P2C2R1 – Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Delmål

Antagande av lagstiftning om utvidgning av räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Parlamentet antar ändringarna av lagen om informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter och lagen om bostadsaktiebolag

2 kv.

2023

För att utvidga räckvidden för systemet för bostadsinformation till att även omfatta information om bostadsbolag ska lagen om informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter och lagen om bostadsaktiebolag ändras. Ändringarna ska framför allt omfatta

– en skyldighet för bostadsbolag att tillgängliggöra grundläggande uppgifter i ett strukturerat maskinläsbart format,

– rätten till tillgång till de uppgifter som tillgängliggjorts i ett strukturerat maskinläsbart format.

69

P2C2R1 – Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Delmål

Ikraftträdande av lagstiftningen om utvidgning av räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Ändrade bestämmelser i lagen om informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter och lagen om bostadsaktiebolag som anger deras ikraftträdande

2 kv.

2025

För att utvidga räckvidden för systemet för bostadsinformation till att även omfatta information om bostadsbolag ska lagen om informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter och lagen om bostadsaktiebolag ändras. Ändringarna ska framför allt omfatta

– skyldigheten för bostadsbolag att tillgängliggöra grundläggande uppgifter i ett strukturerat maskinläsbart format,

– rätten till tillgång till de uppgifter som tillgängliggjorts i ett strukturerat maskinläsbart format.

Centrala inslag som krävs för att bestämmelserna ska kunna börja tillämpas är dataspecifikationer och gränssnitt.

70

P2C2R1 – Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Delmål

Utvidgningen av räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter har genomförts tekniskt.

Slutrapport efter projektets slut

2 kv.

2026

Inom ramen för det projekt som genomförs av Jord- och skogsbruksministeriet och Lantmäteriverket ska dataspecifikationer utarbetas för uppgifter om bostadsbolag, möjligheten att upprätthålla grundläggande uppgifter (bl.a. om lån, reparationer och ändringar i bostadsbolag) i informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter samt gränssnitt för kommunikationen. Kunderna ska ha möjlighet att få den information om bostadsbolag som lagen kräver i maskinläsbart format.

Gemensamma förfaranden för att få tillgång till administrativ information om bostadsbolag ska fastställas och informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter ska ge tillgång till administrativ information om bostadsbolag i ett strukturerat maskinläsbart format.

71

P2C2R2 – Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

Delmål

Ikraftträdande av lagen om genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen

Bestämmelse i lagen om genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen som anger dess ikraftträdande

4 kv.

2021

Ikraftträdande av lagen om genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Lagen ska fastställa de rättsliga befogenheterna för de organ som deltar i samordningen, övervakningen, kontrollen och revisionen av genomförandet av den finska planen för återhämtning och resiliens.

Lagen ska åtminstone ange rollerna och ansvarsområdena för de organ som säkerställer a) att uppgifter som är kopplade till och övervakar framstegen med att uppnå delmål och mål samlas in och är tillförlitliga, b) att det finns förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaringar, sammanfattningar av revisioner och begäranden om utbetalning, c) att de nödvändiga principerna som ligger till grund för insamling och lagring av uppgifter om stödmottagare, entreprenörer, underentreprenörer och verkliga huvudmän i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2021/241 finns.

Lagen ska träda i kraft före den första utbetalningen enligt planen för återhämtning och resiliens.

72

P2C2R2 – Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

Delmål

Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

Revisionsrapport som utarbetas genom revisionsfunktionen och bekräftar databassystemets funktioner

4 kv.

2021

Ett databassystem för övervakning av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens ska finnas och vara i drift före den första utbetalningen.

Systemet ska bygga på befintliga system och åtminstone omfatta följande funktioner:

a) Datainsamling och övervakning av framstegen med att uppnå delmål och mål.

b) Insamling, lagring och säkerställande av tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i–iii i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

72a

P2C2R2: Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

Delmål

Ikraftträdande av statsrådsförordningen från finansministeriet om riskhantering och kontroller för att säkerställa skydd av unionens ekonomiska intressen och efterlevnad av tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt offentliggörande av riktlinjer från samordningsorganet för genomförandeorganen vad gäller faciliteten för återhämtning och resiliens.

Bestämmelser i förordningen om riskhantering och kontroller som anger dess ikraftträdande och offentliggörandet av samordningsorganets riktlinjer

1 kv.

2024

Statsrådsförordningen från finansministeriet om riskhantering och kontroller för att säkerställa skydd av unionens ekonomiska intressen och efterlevnad av tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning för faciliteten för återhämtning och resiliens ska träda i kraft. Förordningen ska vara bindande för alla genomförandeorgan och fastställa en miniminivå för riskhantering respektive kontrollaktiviteter som utförs av genomförandeorganen inom ramen för faciliteten.

Samordningsorganet ska dessutom utfärda riktlinjer om lämpliga riskhanteringsförfaranden som stöd för faciliteten, som ska innehålla i) bedömning av viktiga risker, faktorer och metoder vad gäller bedrägerier, intressekonflikter och korruption samt säkerställande av att bedrägerier och korruption förebyggs, identifieras och korrigeras på ett ändamålsenligt sätt, ii) ramverk för bedömning av risk för bedrägerier, som ska vara förenligt med det verktyg som är bifogat vägledningsmeddelandet om bedömning av risk för bedrägerier och ändamålsenliga och proportionerliga åtgärder mot bedrägerier för ESI-fonderna 2014–2020, för de respektive åtgärderna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Dessutom ska riktlinjerna innehålla lämpliga förfaranden för a) kontroll av intressekonflikter, b) kontroller av dubbel finansiering, c) kontroller av efterlevnad av EU:s bestämmelser och nationella bestämmelser, och d) användningen av uppgifter i syfte att upptäcka bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbel finansiering.

H. DEL P2C3: DIGITAL SÄKERHET

Denna del i Finlands återhämtnings- och resiliensplan syftar till att bidra till att skapa en övergripande ram för att hantera frågor om cyber- och informationssäkerhet, vilket är en förutsättning för en framgångsrik digital omställning. Genom ett utvecklingsprogram för cybersäkerhet ska Finland investera i civil kompetens inom cybersäkerhet. Finland strävar också efter att förstärka åtgärderna mot penningtvätt genom att skapa ett digitalt system som ska säkerställa ett bättre informationsutbyte mellan olika aktörer som deltar i arbetet mot penningtvätt, både nationellt och internationellt, i samband med de nödvändiga lagändringarna.

Delen bidrar till landsspecifik rekommendation 4, 2020, om att säkerställa effektiv tillsyn och kontroll av efterlevnaden av regelverket för bekämpning av penningtvätt samt landsspecifik rekommendation 3, 2020, om att inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt forskning och innovation.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

H.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P2C3R1): Säkerställa en effektiv tillsyn och efterlevnad av förebyggande av penningtvätt

Reformen ska underlätta insamling och utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna för att förebygga och upptäcka penningtvätt, bland annat genom automatisering av databehandling och analys. Den ska ge stöd för att förbättra databehandlingen inom tillsynsmyndigheten och informationsutbytet mellan olika myndigheter samt för att genomföra en effektivare riskbaserad tillsyn av åtgärder mot penningtvätt. Systemet för kontroll av bank- och betalkonton ska ändras för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka och lagföra penningtvätt och finansiering av terrorism. Aktualitet, räckvidd och noggrannhet hos registret över verkliga huvudmän ska förbättras.

Lagändringarna ska träda i kraft senast den 31 december 2025 och de digitala verktygen för myndigheter och aktörer inom den privata sektorn som arbetar med bekämpning av penningtvätt ska vara operativa senast den [30 juni 2026].

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 1 (P2C3I1): Civil kompetens inom cybersäkerhet

Målet med investeringen är att öka allmänhetens grundläggande kompetens inom cybersäkerhet för att säkerställa att medborgarna kan använda digitala tjänster på ett säkert sätt och identifiera riskerna i samband med användningen av olika apparater, produkter och tjänster.

För det första ska investeringen finansiera ett forskningsprojekt för att samla in och sammanfatta information från alla EU:s medlemsstater om hur varje land utbildar medborgarna i grundläggande cybersäkerhet. För det andra ska informationen användas för att skapa en gemensam digital plattform för undervisning och utveckling av kompetens inom cybersäkerhet, med stöd av denna investering. I ett tredje skede ska plattformen göras tillgänglig för alla i EU på olika språk.

Projektet ska genomföras av ett forskningskonsortium som sammanför Finlands främsta universitet för forskning om cybersäkerhet under Kommunikationsministeriets ansvar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering 2 (P2C3I2): Övningar inom cybersäkerhet

Syftet med denna investering är att tillhandahålla övningar i cybersäkerhet för att utveckla samhällets motståndskraft och beredskap för cybersäkerhetsincidenter. Övningarna spelar en viktig roll för att förebygga, hantera och avhjälpa cyberattacker. Med hjälp av övningar kan man öva och utveckla hanteringen av cyberattacker i en säker miljö. De högre lärosätena ska erbjuda övningar till personalen vid den berörda offentliga förvaltningen. Minst 2 000 offentliga tjänstemän ska utbildas under 19 övningar.

Utbildningen ska genomföras av en teknisk högskola som sammanför Finlands främsta universitet för forskning om cybersäkerhet under Kommunikationsministeriets ansvar.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

H.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

73

P2C3R1 – Säkerställa en effektiv tillsyn och efterlevnad av förebyggande av penningtvätt

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av handelsregisterlagen och lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton

Bestämmelser i ändringarna av handelsregisterlagen och lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton som anger deras ikraftträdande

4 kv.

2025

För att möjliggöra investeringar för att säkerställa en effektiv tillsyn och efterlevnad av bekämpning av penningtvätt ska handelsregisterlagen och lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton ändras. Ändringarna ska särskilt omfatta följande:

Handelsregisterlagen (129/1979):

-Möjlighet att tillämpa sanktioner för att säkerställa mottagande av korrekta uppgifter om verkligt huvudmannaskap i god tid

-Skyldighet att varje år lämna en försäkran till Patent- och registerstyrelsen om att inga förändringar har gjorts av de uppgifter som lämnats om verkligt huvudmannaskap.

Lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton (571/2019):

-Sammanställningsprogram: Inom ramen för sin rättsliga befogenhet kan brottsbekämpande myndigheter lämna begäranden med hjälp av ett sammanställningsprogram som införts av tullen och utnyttja integreringar som genomförts av tullen.

-Transaktionsuppgifter: Tillgång till uppgifter om kontotransaktioner skulle ges till myndigheter som är behöriga att inhämta sådana uppgifter enligt tillämplig lag, dvs. förändringen i utlämnandet skulle endast handla om den teknik genom vilken uppgifterna lämnas ut och inte vara ett komplement till myndigheternas befintliga rättsliga befogenhet.

74

P2C3R1 – Säkerställa en effektiv tillsyn och efterlevnad av förebyggande av penningtvätt

Mål

Öka graden av automatisering av databehandling och -utbyte mellan myndigheter

% (procentandel)

0

25

2 kv.

2026

Investeringar ska göras i syfte att öka den automatiserade databehandlingen. Investeringar i digital infrastruktur ska leda till i) en aggregeringsapplikation och uppgifter om kontotransaktioner till övervakningssystemet för bank- och betalkonton, ii) ökad aktualitet, fullständighet och noggrannhet i registret över verkliga huvudmän, iii) digitala verktyg för nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism, iv) ett kontrollkontor för Finansinspektionen, v) digitalisering av finansunderrättelseenhetens granskningsförfarande för penningtvätt.

Graden av automatiserad överföring, mottagning och behandling av uppgifter hos de behöriga myndigheterna ska uppgå till 25 % senast den 30 juni 2026, jämfört med att det inte fanns någon automatisering när projektet inleddes. Behandlade data omfattar

– uppgifter om bankkonton,

– uppgifter om verkligt huvudmannaskap,

– informationsflöde och behandling av uppgifter som rör uppdateringen av den nationella riskbedömningen.

Driftsprocesserna ska åtminstone omfatta

– förbättrad tillgänglighet, behandling och analys av uppgifter,

– förbättrat utbyte och användning av information samt samarbete mellan behöriga myndigheter med hjälp av metoder som möjliggör behandling av en större mängd uppgifter.

75

P2C3I1 – Civil kompetens inom cybersäkerhet

Delmål

Utveckling av en digital plattform för civil utbildning i cybersäkerhet

Utveckling av en allmänt tillgänglig utbildningsplattform

4 kv.

2024

Detta ska omfatta 1) fastställande av kraven för nödvändig, grundläggande kunskap och kompetens inom cybersäkerhet samt kraven för att lära ut detta och 2) inrättande av en digital utbildningsplattform, som är allmänt tillgänglig på alla EU-språk, på grundval av de fastställda kraven.

76

P2C3I2 – Övningar inom cybersäkerhet

Mål

Antal tjänstemän som har fått utbildning i cybersäkerhet

Antal

0

2 000

4 kv.

2025

Tre tekniska övningar inom utbildning i cybersäkerhet kommer att anordnas under 2021. Samtidigt kommer den tekniska utbildningsmiljön att utvecklas med hjälp av styrgruppen för att tillgodose framtida behov. Mellan 2022 och 2025 kommer det att hållas minst fyra övningar per år. Totalt ska minst 2 000 tjänstemän utbildas.

   

PELARE 3: Höja sysselsättningsgraden och kompetensnivån för att främja hållbar tillväxt

I. DEL P3C1: SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSMARKNADEN

Denna del i Finlands återhämtnings- och resiliensplan behandlar utmaningar som rör sysselsättningen och arbetsmarknaden. Finlands arbetskraft krymper, vilket påverkar landets tillväxtpotential, samtidigt som den strukturella arbetslösheten fortfarande är hög jämfört med andra nordiska länder, vilket förvärrats av covid-19-krisen.

Syftet med denna del är att höja sysselsättningsgraden och stärka arbetsmarknadens funktion. Detta ska ske genom en strukturreform och digitalisering av de offentliga arbetsförmedlingarna (”Nordisk sysselsättningsmodell”). Sysselsättningen ska också främjas genom att den förlängda arbetslöshetsersättningen för äldre personer som befinner sig före den lagstadgade pensionsåldern, den s.k. pensionsslussen, fasas ut. Ett tredje sätt att höja sysselsättningen är att underlätta arbets- och utbildningsbaserad invandring. Slutligen föreslås det insatser för att främja integrationen på arbetsmarknaden av ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga.

Delen bidrar till de landsspecifika rekommendationerna om att förbättra incitamenten för att acceptera arbete och stärka kompetensen och aktiv inkludering, särskilt genom välintegrerade tjänster för arbetslösa och personer utanför arbetskraften (landsspecifik rekommendation 2, 2019), och om att stärka åtgärder som stöder sysselsättningen och aktiva arbetsmarknadsåtgärder (landsspecifik rekommendation 2, 2020). Delen förväntas också bidra till relevanta principer i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

I.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P3C1R1): Den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Målet med åtgärden är att reformera den offentliga arbetsförmedlingen.

Reformen består av att övergå till en ny nordisk modell för arbetsförmedlingar, som ska stärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna genom att skapa bättre individanpassade och integrerade tjänster för arbetssökande. Modellen ska också omfatta en skyldighet vad gäller aktivt arbetssökande. Tillämpningen av den nya modellen förväntas bidra till att sysselsätta omkring 10 000 personer.

Modellen ska kompletteras med utvecklingen av ett digitalt informationssystem för offentliga arbetsförmedlingar med följande funktioner:

I)Produktionssystem för förvaltning av kundrelationer.

II)System för tidsbokning.

III)Verktyg för självrapportering (”meddelandetjänst”).

IV)Vägledningstjänst på nätet.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.

Reform 2 (P3C1R2): Avskaffa tilläggsdagar med arbetslöshetsersättning

Målet med reformen är att främja sysselsättningen genom att undanröja bristande incitament att arbeta för äldre och minska antalet uppsägningar som riktas mot äldre arbetstagare. En sådan reform behöver införas eftersom rätten till tilläggsdagar med inkomstbaserad arbetslöshetsersättning leder till längre perioder av arbetslöshet bland äldre som närmar sig den lagstadgade pensionsåldern.

Åtgärden består av att ändra lagen om utkomstskydd för arbetslösa för att avskaffa åldersgränsen för tilläggsdagar med inkomstbaserad arbetslöshetsersättning. Den förväntade effekten är en ökning av sysselsättningen med cirka 7 900 arbetstagare i slutet av 2029, dvs. efter tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2023.

Reform 3 (P3C1R3): Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Målet med reformen är att locka till sig internationella talanger genom att effektivisera de administrativa förfarandena för handläggning av ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anställning och utbildning. Detta förväntas öka den arbets- och utbildningsbaserade invandringen av kvalificerad arbetskraft och förbättra möjligheterna för internationella studerande med examen att få arbete i Finland. Därmed ska reformen även bidra till att åtgärda bristen på arbetskraft inom vissa sektorer, främst genom att tillhandahålla experter, studenter och forskare inom ledande sektorer och tillväxtsektorer.

Åtgärden består av ett omfattande förvaltningsövergripande projekt för att förbättra invandringslagstiftningen (närmare bestämt ändringar av kapitel 5 i utlänningslagen 301/2004) och förkorta förfarandena för uppehållstillstånd. Vid sidan av en minskning av det genomsnittliga antalet dagar som krävs för att behandla ansökningar om uppehållstillstånd ska ett snabbspår skapas för tillväxtföretagare, specialister och deras familjemedlemmar.

Lagstiftningsreformen stöds av en investering i digital infrastruktur för att se till att systemen för uppehållstillstånd och andra informationssystem i förfarandet för uppehållstillstånd är redo att tillgodose behoven hos arbetskrafts- och utbildningsbaserad invandring. Den digitala infrastrukturen ska omfatta följande utvecklingsområden:

I) Nya digitala strukturer och funktioner.

II) Systemintegration och gränssnitt för dataöverföring.

III) Systemutveckling i anslutning till registrering och behandling av ansökningar.

IV) Genomförande av snabbspåret.

V) Kapacitet för kunskapsbaserad förvaltning mellan olika sektorer.

VI) Kundriktlinjer och kundinstruktioner, kommunikation och marknadsföring som stöder den reformerade processen.

VII)Förbättringar av användbarheten och de prestationer som reformen kräver, åtgärder till stöd för införande och ökad automatisering.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Reform 4 (P3C1R4): Stärka de tvärvetenskapliga tjänsterna för ungdomar (Navigator-tjänsterna)

Målet med reformen är att stärka den tvärvetenskapliga karaktären av kontaktpunkterna för ungdomar (Navigatorn) och särskilt att tillgodose behoven hos unga som varken arbetar eller studerar, så att deras utsikter på arbetsmarknaden förbättras. Detta ska uppnås genom ett tillfälligt incitament för kommunerna att attrahera eller anpassa resurser till Navigatorns tjänster och därigenom förbättra responsen på ungdomars behov genom utbildningstjänster, hälso- och sjukvårdstjänster och/eller sociala tjänster som är integrerade i de befintliga tjänsteportföljerna. Navigator-tjänsterna utgör en sammanslutning av organisationer, och majoriteten av de experter som arbetar där förblir anställda i sina egna organisationer. När en kommun ställer en anställd till förfogande för Navigator-tjänsterna får kommunen ansöka om finansiering för lönekostnaderna för en ytterligare expert som ska vara tillfälligt anställd och säkerställa, särskilt genom utbildning, en reform av arbetskulturen och driften av tjänsterna. Denna incitamentsmodell förväntas leda till en effektivare integrering av expertis inom hälso- och sjukvård, sociala frågor och/eller utbildningsfrågor vid Navigatorerna. Finansiering av reformen sker via utvecklings- och förvaltningscentret för arbete och näringsliv (UF-centret).

Genomförandet av åtgärden ska vara avslutat senast den 31 december 2025.

Investering 1 (P3C1I1): Utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Målet med investeringen är att höja sysselsättningsgraden genom att öka deltagandet på arbetsmarknaden för personer med partiell arbetsförmåga, inbegripet personer med funktionsnedsättning, på arbetsmarknaden och att öka sysselsättningsgraden genom att förbättra den psykiska hälsan och arbetsförmågan, i syfte att förlänga arbetslivet.

Investeringen ska utgöras av följande insatser:

I)Inrättande av en ny aktör på övergångsarbetsmarknaden som ska främja anpassning och placering av personer som löper en betydande risk att bli permanent utestängda från arbetsmarknaden.

II)Åtgärda brister i servicen för personer med partiell arbetsförmåga och psykisk ohälsa: detta ska ske genom utbildning och genom en utvidgning av det befintliga programmet för arbetsförmåga så att det omfattar ytterligare fem kommuner eller gemensamma kommunala myndigheter och genom en utvidgning av den befintliga modellen för individuell placering och stöd till ytterligare sex välfärdsområden.

III)Tillhandahållande av förebyggande stöd för arbetsförmågan genom åtgärder för psykisk hälsa för enskilda personer och arbetsplatser. Många arbetsplatser uppvisar bristande organisatoriska åtgärder, ineffektivt samarbete och oklara ansvarsområden när det gäller stöd för arbetsförmågan, vilket leder till ett kortare arbetsliv. Ett virtuellt arbetsförmågehus ska upprättas för att underlätta sökning och spridning av information om praktiska åtgärder till stöd för arbetsförmågan.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

I.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer
(för delmål)

Kvantitativa indikatorer
(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

77

P3C1R1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Delmål

Ikraftträdande av lagen om offentlig arbetskraft- och företagsservice som reglerar den nordiska arbetsförmedlingsmodellen för arbetssökande

Bestämmelse i lagen om offentlig arbetskraft- och företagsservice som anger dess ikraftträdande

2 kv.

2022

Ikraftträdande av lagen om offentlig arbetskraft- och företagsservice som reglerar den nordiska arbetsförmedlingsmodellen för arbetssökande

 

78

P3C1R1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Mål

Ökning av det årliga antalet intervjuer för arbetssökande som genomförs i enlighet med den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Antal

1 000 000

2 000 000

4 kv.

2023

Antalet intervjuer för arbetssökande per år ska vara minst 2 000 000 (jämfört med de 1 000 000 intervjuer som genomfördes 2019). Den nordiska arbetsförmedlingsmodellen omfattar tre typer av intervjuer: Inledande intervjuer med den arbetssökande, samtal om hur man söker arbete och kompletterande samtal om hur man söker arbete.

Organiseringen av olika typer av personliga intervjuer ska övervakas med hjälp av de offentliga arbetsförmedlingarnas kundinformationssystem.

79

P3C1R1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Delmål

Alla fem digitala funktioner som krävs av den nordiska arbetsförmedlingsmodellen är integrerade i informationssystemet för den offentliga arbetsförmedlingen och i drift

Digitala funktioner är integrerade i informationssystemet för den offentliga arbetsförmedlingen och i drift

4 kv.

2023

Alla fem digitala funktioner i den digitala infrastrukturen ska utvecklas och integreras i informationssystemet för den offentliga arbetsförmedlingen och vara fullt fungerande för att möjliggöra genomförandet av den nordiska arbetsförmedlingsmodellen. De fem funktionerna i fråga är följande:

-Utvidgning av verktygen för bedömning av kundtjänstens behov.

-Komplettering av den automatiska profilen för arbetssökning.

-System för självrapportering om arbetssökning för arbetssökande.

-Ett elektroniskt tidsbokningssystem för intervjuer för arbetssökning.

-Kundtjänst på nätet.

80

 P3C1R2 – Sysselsättning och arbetsmarknad – avskaffa tilläggsdagar med arbetslöshetsersättning

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av lagen om utkomstskydd för arbetslösa vad gäller avvecklingen av tilläggsdagar med arbetslöshetsförsäkring

Bestämmelser i ändringarna av lagen om utkomstskydd för arbetslösa som anger deras ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2023

Ikraftträdande av ändringarna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Lagändringarna ska omfatta det gradvisa avskaffandet av åldersgränsen för tilläggsdagar med arbetslöshetsersättning, så att minimiåldern för tilläggsdagar ökar med ett år/åldersgrupp från födelseåret 1963 och framåt, och möjligheten till en extra dag ska avskaffas helt för personer födda 1965 och senare.

81

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av lagen om studerande, forskare och praktikanter (719/2018)

Bestämmelser i ändringarna av lag 719/2018 om studerande, forskare och praktikanter som anger deras ikraftträdande

2 kv.

2022

Ikraftträdande av en ändring av lagen om studerande, forskare och praktikanter (719/2018).

Ändringarna ska omfatta minst följande:

-Ändring av typen av uppehållstillstånd för högre utbildning som leder till examen från tillfälligt (B) till kontinuerligt (A). Detta ska leda till möjligheten att permanent uppehållstillstånd beviljas snabbare.

-Förlängning av giltighetstiden för uppehållstillstånd på grund av studier från ett år till hela studietiden när dessa studier leder till examen.

-Centralisering och förtydligande av förordningen om rätten till arbete.

82

 P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av utlänningslagen (301/2004)

Bestämmelser i ändringarna av utlänningslagen som anger deras ikraftträdande

 

 

 

2 kv.

2023

Utlänningslagen (301/2004) ska ändras i syfte att effektivisera tillståndsförfarandena för arbets- och utbildningsbaserad invandring. Lagändringarna ska bland annat

-precisera ansvarsområdena för arbetsgivaren och sökanden i ansökningsförfarandet,

-dela in uppehållstillstånd för specialister i en egen kategori med reviderade villkor för beviljande av tillståndet,

-ändra de förordningar som styr verksamheten för finska diplomatiska beskickningar utomlands,

-revidera villkoren för utfärdande av uppehållstillstånd.

83

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Mål

Minskning av det genomsnittliga antalet dagar som krävs för att handlägga ansökningar om uppehållstillstånd som ingår i ett snabbspår för specialister och tillväxtföretagare

Antal

34,6

14

4 kv.

2022

Ett snabbspår för handläggning av uppehållstillstånd ska skapas för specialister (som arbetar på mellannivå eller högsta ledning i ett företag eller i arbeten som kräver särskild sakkunskap), tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar, där målgruppen som väljer snabbspåret ska få en tjänsteutfästelse som omfattar en handläggningstid på 14 dagar (jämfört med 34,6 dagar, den genomsnittliga längden på förfarandet för uppehållstillstånd för specialister (inklusive specialister med EU:s Blue Card), tillväxtföretagare och deras medföljande familjemedlemmar under perioden 2018–2020, viktat enligt antalet tillstånd). Servicelöftet om ett snabbspår gäller elektroniska ansökningar som uppfyller kraven för snabbspårsförfarandet.

Definitionen av tillväxtföretagare och specialist samt kriterierna för att bevilja dem uppehållstillstånd anges i utlänningslagen (301/2004).

84

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Mål

Minskning av det genomsnittliga antalet dagar som krävs för att handlägga ansökningar om arbets- och utbildningsbaserade uppehållstillstånd

Antal

65,2

30

4 kv.

2024

Handläggningstiden för beviljande av arbets- och utbildningsbaserade uppehållstillstånd ska förkortas till 30 dagar i genomsnitt. Målet gäller elektroniska ansökningar om uppehållstillstånd. Grundscenariot återspeglar den viktade genomsnittliga varaktigheten för beviljade arbets- och studietillstånd 2018–2020.

85

P3C1R4 – Sysselsättning och arbetsmarknad –Stärka de tvärvetenskapliga tjänsterna för ungdomar (Navigator-tjänsterna)

Mål

Antal expertresurser som finansierats för tillhandahållande av integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och/eller utbildningstjänster vid de gemensamma rådgivningarna inom Navigatorn

Antal heltidsekvivalenter

0

100

4 kv.

2025

Minst 100 expertresurser (heltidsekvivalenter) som finansieras genom faciliteten för tillhandahållande av integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och/eller utbildningstjänster vid centrumen för gemensam vägledning Navigatorn. Måluppfyllelsen ska övervakas och mätas genom finansieringsbeslut av den upphandlande myndigheten (ekonomi- och arbetsmarknadsministeriet). 

86

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om en ny statsägd företagsbaserad aktör på övergångsarbetsmarknaden

Bestämmelser i lagen om en ny statsägd företagsbaserad aktör på övergångsarbetsmarknaden som anger dess ikraftträdande

2 kv.

2022

Ikraftträdande av lagen om en ny statsägd företagsbaserad aktör på övergångsarbetsmarknaden. Lagen ska åtminstone ange specialuppdragsföretaget, dess syfte och uppgifter, målgrupp, organisation, finansiering och förhållandet till annan sysselsättningsverksamhet. Lagen är en förutsättning för att anslag i statsbudgeten ska kunna tilldelas som kompensation för utförandet av tjänsten som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

87

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Antal personer med funktionsnedsättning som anställts av aktören på övergångsarbetsmarknaden den 31 december 2023

Antal

0

170

4 kv.

2023

Minst 170 personer med funktionsnedsättning ska ha anställts av den nya aktören på övergångsarbetsmarknaden senast den 31 december 2023.

88

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Antal personer med funktionsnedsättning som anställts av aktören på övergångsarbetsmarknaden den 31 december 2025

Antal

170

650

4 kv.

2025

Minst 650 personer med funktionsnedsättning ska ha anställts av aktören på övergångsarbetsmarknaden senast den 31 december 2025.

89

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Utvidgning av programmet för arbetsförmåga och IPS-modellen till elva nya områden

Antal

0

11

4 kv.

2024

Arbetsprogrammet ska utvidgas till att omfatta fem nya kommuner eller gemensamma kommunala myndigheter, och modellen för individuell placering och individuellt stöd ska utvidgas till sex nya välfärdsområden.

90

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Antal arbetsplatser och företagshälsovårdsenheter som har deltagit i åtgärderna till stöd för psykisk hälsa och arbetsförmåga

Antal

0

1 000

4 kv.

2024

Som en utvidgning av det befintliga programmet för psykisk hälsa på arbetsplatsen ska minst 1 000 arbetsplatser och företagshälsovårdsenheter delta i åtgärder för att främja psykisk hälsa och arbetsförmåga, t.ex. utbildning, coachning eller andra utvecklingsåtgärder. Kompetensförstärkningen ska bedömas genom uppföljning av införandet av metoder och deltagande i utbildning, coachning eller andra utvecklingsåtgärder.

J. DEL P3C2: HÖJA KOMPETENSNIVÅN OCH REFORMERA DET KONTINUERLIGA LÄRANDET 

Denna del i Finlands återhämtnings- och resiliensplan behandlar utmaningar till följd av globaliseringen och tekniska och demografiska förändringar som påverkar den finländska ekonomin och hotar sysselsättningsnivån. Att utveckla färdigheterna hos personer i arbetsför ålder (genom omskolning och fortbildning), även lågutbildade, inom områden som är relevanta för arbetsmarknaden är viktigt för att stärka arbetskraftens anställbarhet i en alltmer digital och grön ekonomi.

Det övergripande målet för denna del är att höja Finlands kompetensnivå och göra högskolesystemet effektivare. För att uppnå detta mål ingår följande aktiviteter i delen: i) En reform av det kontinuerliga lärandet för att tillgodose framtidens kompetensbehov, ii) investeringar i digitaliseringen av det kontinuerliga lärandet, iii) en ökning av antalet studieplatser inom högre utbildning, och iv) en investering i digitaliseringen och moderniseringen av den högre utbildningen på Åland.

Delen ska stödja smidigare övergångar mellan arbetsliv och utbildning. Den ska också bidra till att förbättra sysselsättningsvillkoren, särskilt för underrepresenterade grupper, och göra det möjligt för människor i viktiga ekonomiska sektorer att ta på sig nya uppgifter.

Delen bidrar till de landsspecifika rekommendationerna om att förbättra incitamenten för att acceptera arbete och stärka kompetensen och aktiv inkludering, särskilt genom välintegrerade tjänster för arbetslösa och personer utanför arbetskraften (landsspecifik rekommendation 2, 2019), och om att stärka åtgärder som stöder sysselsättningen och aktiva arbetsmarknadsåtgärder (landsspecifik rekommendation 2, 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

J.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd 

Reform 1 (P3C2R1): Reform av det kontinuerliga lärandet

Målet med denna reform är att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för personer i arbetsför ålder (inklusive underrepresenterade grupper) genom att utveckla deras färdigheter och kompetens och stödja företagens långsiktiga tillväxtpotential och regionernas livskraft. Reformen syftar till att öka överensstämmelsen mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov.

Åtgärden utgörs av följande insatser: i) Inrätta ett servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning för att främja genomförandet av reformen, ii) inrätta ett system för att förutse behovet av arbetskraft och kompetens, iii) genomföra utbildningsprogram för att stödja den digitala omställningen, förståelsen för nya arbetsmetoder och medborgarnas förmåga att hantera nya digitala verktyg samt en rättvis omställning till ett koldioxidneutralt samhälle och iv) genomföra skräddarsydd utbildning för att förbättra kvaliteten på vägledningstjänster, metoder och verktyg.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Investering 1 (P3C2I1): Digitaliseringsprogram för kontinuerligt lärande

Målet med investeringen är att möjliggöra och påskynda omvandlingen av utbildningssystemet och systemet för kompetensutveckling över administrativa gränser genom att genomföra ett omfattande digitaliseringsprogram för att utveckla digitala tjänster och informationsresurser till stöd för kontinuerligt lärande. Utvecklingen av befintliga och nya digitala tjänster ska också öka den högre utbildningens innovationsförmåga och underlätta tillgången till digitala utbildningstjänster.

Åtgärden består av två huvuddelar: i) Skapa ett digitalt tjänstepaket för kontinuerligt lärande som omfattar hela utbildningssystemet (utom förskoleverksamhet och barnomsorg) och sträcker sig över administrativa gränser, och ii) öka digitaliseringen och det flexibla lärandet vid de högre lärosätena. Som ett resultat av detta ska de nya digitala lösningarna tillhandahålla tjänster, tjänstekedjor och tjänstepaket som uppfyller kundernas behov betydligt bättre än för närvarande, minska överlappande arbete mellan olika aktörer och förbättra effektiviteten i fråga om resursanvändning och verksamhetsmetoder över administrativa gränser.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 2 (P3C2I2): Förbättra utbildningsnivån genom att öka antalet studieplatser inom den högre utbildningen

Syftet med denna investering är att höja utbildningsnivån genom att öka antalet personer med examen från en högre utbildning. Detta förväntas bidra till den ekonomiska återhämtningen och mildra de negativa effekterna av covid-19-pandemin genom att påskynda ungdomars tillgång till högre utbildning.

Åtgärden består av en ökning med minst 600 platser på högre lärosäten som erbjuder studieprogram riktade till yrkessektorer där det råder brist på arbetskraft. Dessa sektorer omfattar social- och hälsovård, utbildning, teknik och IKT-sektorerna. Alla valda yrkessektorer ska bidra till ett framgångsrikt genomförande av planen för återhämtning och resiliens. Investeringen ska täcka kostnaderna för studenternas utbildning vid det högre lärosätet under hela studietiden.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

Investering 3 (P3C2I3): Höja kompetensnivån och förnya det kontinuerliga lärandet, digitalisering och modernisering av utbildningen på Åland

Målen med investeringen är att höja kvaliteten på de färdigheter som utbildningssystemet ger, stärka möjligheterna till livslångt lärande samt stödja skapandet av arbetstillfällen och företagande på Åland.

Åtgärden består av att i) införa studentcentrerad digital utbildning i all högre utbildning, från kandidatexamen till forskarutbildning (detta ska göra det möjligt för allt fler studenter att delta i högre utbildning oavsett fysiskt avstånd eller olika livssituationer, inklusive att kombinera arbete och studier), ii) uppdatera och utveckla högskolornas digitala väglednings- och förvaltningssystem så att det också kan integreras i den nationella databasen och de nationella ekosystemen för digitalt kontinuerligt lärande (detta ska säkerställa lika villkor för studier på Åland jämfört med andra finländska högskolor och universitet), iii) inrätta två nya kandidat- och masterprogram inom områdena digitalisering, automatisering och förnybar energi (detta ska främja forskning, utveckling och innovation inom studiernas ämnesområden).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

 

J.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

   

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

91

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om ett servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning

Bestämmelse i lagen om ett servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning som anger dess ikraftträdande

4 kv.

2021

Ikraftträdande av lagen om ett finländskt servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning Lagen ska innehålla åtminstone följande uppgifter: i) Servicecentrets organisation och struktur. ii) Uppdrag och mål. iii) Finansiering av utbildnings- och kompetenstjänster. Syftet med inrättandet av servicecentret är att reformera servicesystemet så att utvecklingen av kompetensen hos befolkningen i arbetsför ålder bättre motsvarar arbetslivets behov och utvecklingen och förnyelsen av de regionala näringarna. Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ska utformas så att det främjar utvecklingen av kompetensen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kvalificerad arbetskraft.

92

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Delmål

Färdigställande av en modell för medelfristiga prognoser för arbetskrafts- och kompetensbehov

Modellen för medelfristiga prognoser är i drift

4 kv.

2023

Ett prognossystem för arbetskrafts- och kompetensbehov ska ha färdigställts och vara i drift. Modellen ska stärka förmågan att förutse de färdigheter som befolkningen i arbetsför ålder behöver. Modellen ska omfatta prognoser för efterfrågan på arbetskraft på medellång sikt, utbildning och kompetensbehov samt en bedömning av utvecklingen av olika flöden av arbetskraftsutbud (prognostisering av antalet examina på olika utbildningsnivåer, bedömning av utvecklingen av yrkesövergångar och bedömning av arbetskraftspotentialen hos arbetslösa och personer som står utanför arbetskraften).

93

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för att tillhandahålla utbildning för att stärka digitala och gröna färdigheter

Offentliggörande av första ansökningsomgången

2 kv.

2022

Utlysning av första ansökningsomgången för att tillhandahålla utbildning för att stärka digitala och/eller gröna färdigheter Efterföljande ansökningsomgångar eller anbudsinfordringar förväntas utlysas regelbundet fram till den 31 december 2024 för att möta framväxande utbildningsbehov på ett flexibelt sätt.

Minst 20 % av utbildningen ska inriktas på att särskilt stödja den digitala omställningen (15 %) och en rättvis omställning till ett koldioxidneutralt samhälle (5 %). I detta syfte ska kravspecifikationen för ansökningsomgångarna eller anbudsinfordringarna innehålla kriterier för urval/stödberättigande som motsvarar de tillämpliga insatsområden som anges i bilagorna VI och VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens, nämligen ”Bidrag till grön kompetens, gröna arbetstillfällen och grön ekonomi (01)” och ”Stöd för utveckling av digitala färdigheter (108)”.

94

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Mål

Antal personer som har deltagit i utbildning för att stärka digital och grön kompetens

Antal

0

7 800

2 kv.

2025

Minst 7 800 personer, varav 1 500 från underrepresenterade grupper, ska ha deltagit i de utbildningsprogram som inletts genom de ansökningsomgångar som avses i delmål 93. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 93.

En modell för kompletterande utbildning som är oberoende av utbildningsnivå ska utvecklas, testas och genomföras. Deltagandet av underrepresenterade grupper (inklusive äldre) ska ökas genom utåtriktad verksamhet, vägledning, stödåtgärder och riktad utbildning. Med riktad utbildning avses utbildning som är utformad för att gynna underrepresenterade gruppers tillgång till kontextrelaterat lärande och skräddarsydda tjänster.

 95

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Mål 

Antal yrkesverksamma inom karriärvägledning som har deltagit i utbildning för att öka sin sakkunskap

Antal

0

300

4 kv.

2024

För att utveckla yrkesvägledarnas sakkunskap ska minst 300 yrkesvägledare få ytterligare specialiserad utbildning som rör lärarnas digitala kompetens, språk- och kulturmedvetenhet, grön omställning och främjande av jämställdhet mellan könen.

Yrkesvägledare från ett stort antal olika organisationer (inklusive kommuner, arbetsförmedling, utbildningsinstitutioner) ska vara målgrupp för att säkerställa en bred kunskapsspridning.

 96

P3C2I1 – Digitaliseringsprogram för kontinuerligt lärande

Delmål 

Färdigställande av it-arkitekturen för digitala tjänster för kontinuerligt lärande

It-arkitekturen har färdigställts och är i drift

 4 kv.

2021

En it-arkitektur för digitala tjänster för kontinuerligt lärande ska utvecklas och vara fullt fungerande. Den ska skapa en ram för planering av resursfördelning och effektivisering av nuvarande praxis för tillhandahållande av tjänster, i syfte att skapa kundorienterade digitala tjänster för kontinuerligt lärande. I detta syfte ska den ta hänsyn till alla nödvändiga aspekter av it-utvecklingen, inklusive affärsmöjligheter, komponenter, tillämpningar, användargrupper och dataobjekt.

It-arkitekturen utgör grunden för uppdatering av befintliga digitala tjänster och utveckling av nya digitala tjänster, och den ska innehålla en förteckning över tjänster som ska utvecklas.

97

P3C2I1 – Digitaliseringsprogram för kontinuerligt lärande

Mål

Andel nya digitala tjänster för kontinuerligt lärande i drift

% (procentandel)

0

70

4 kv.

2025

Minst 70 % av de nya digitala tjänster som definieras och ingår i den it-arkitektur som avses i delmål 96 ska vara i drift och tillgängliga för olika kundgrupper.

Tjänster för att stödja smidiga övergångar i utbildning och arbetsliv ska införas. Ändringen ska åtminstone omfatta följande:

a) En kartläggning av kompetens och intresseområden.

b) Information om kompetensbehov, arbetsmarknad, förmåner och tillhandahållande av utbildning.

c) Stöd till vägledning och kompetensutveckling och karriärplanering.

98

P3C2I2 – Förbättra utbildningsnivån genom att öka antalet studieplatser inom den högre utbildningen

Mål

Ökad antagning av studerande till högre lärosäten

Antal

0

600

4 kv.

2022

Högre lärosäten ska utöka sin intagning med minst 600 studieplatser 2022 inom program som leder till en examen på första nivån för att stödja genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt och komma till rätta med bristen på arbetskraft. Detta förväntas komplettera den nationella finansiering som redan tilldelats för att utöka intagningen på högre lärosäten från och med 2020.

I slutet av 2021 förväntas Undervisnings- och kulturministeriet och de högre lärosätena komma överens om vilka studieområden och vilka högre lärosäten som ska omfattas. Ökningen av studieplatser ska inriktas på områden där det finns störst efterfrågan på utbildning och en brist på kompetens. Urvalskriterierna ska omfatta regional och nationell efterfrågan på arbetskraft, efterfrågan på utbildning och hur effektivt programmen stöder den framtida efterfrågan på nya färdigheter, inbegripet ett fokus på hälsosektorn, avancerad teknik och IKT-sektorerna. De nya studenterna förväntas ha skrivit in sig på studieprogrammen senast hösten 2022 (läsåret 2022–2023).

Undervisnings- och kulturministeriet ska kontrollera att antalet studenter har ökat genom att jämföra antalet nya studenter 2022 med referensvärdet, som definieras som den högsta årsintagningen under 2017–2019.

99

P3C2I3 – Höja kompetensnivån och förnya det kontinuerliga lärandet, digitalisering och modernisering av utbildningen på Åland

Mål

Andel moderniserade kurser med betydande digitala inslag i högskoleutbildningen på Åland

% (procentandel)

10

70

4 kv.

2024

Andelen moderniserade kurser som innehåller omfattande digitala inslag (dvs. minst 25 % av en enskild kurs ges på distans eller minst 30 % av kursmaterialet för en enskild kurs är digitalt mångformigt) ska ökas från 10 % (befintliga kurser år 2020 som uppfyller kraven för målet, dvs. moderniserade kurser med tillräckliga digitala inslag) till 70 % av alla universitetskurser som ges inom den programbaserade utbildningen och akademiska kurser vid Öppna högskolan vid Högskolan på Åland.

Detta motsvarar kurser som innefattar teoretisk undervisning (kurser som endast innefattar undervisning i praktiska färdigheter omfattas inte av målet). Stödsystemen ska digitaliseras och göras kompatibla med nationella register och databaser. Lärare och relevant stödpersonal ska utbildas i digital mångformig pedagogik och användningen av de nya digitala förvaltningssystemen. Den digitala utrustningen och programvaran på Ålands universitet ska uppgraderas och utvidgas.

K. DEL P3C3: FUI, FORSKNINGSINFRASTRUKTUR OCH PILOTVERKSAMHET

I denna del i den finländska återhämtnings- och resiliensplanen behandlas utmaningar på området forskning, utveckling och innovation (FUI). Enligt den europeiska resultattavlan för innovation var Finland i flera år bland de främsta innovatörerna, men under 2010-talet drabbades man av en tillbakagång när det gällde investeringar i FUI-verksamhet, särskilt i fråga om den privata sektorns investeringar i FUI. En annan utmaning för Finland är behovet av att öka samarbetet dels inbördes mellan offentliga enheter inom FUI, dels mellan offentliga och privata enheter som är involverade i FUI, även på internationell nivå.

Målet med delen är att bidra till att göra FUI intensivare, så att andelen FUI-utgifter i Finland ökar från 2,9 % (2019) till 4 % av BNP år 2030, och att höja ambitionsnivån för FUI-verksamhet, i enlighet med den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation, som antogs våren 2020. För detta ändamål föreslås i delen två investeringspaket som syftar till att främja grön omställning och investera i forsknings- och innovationsinfrastruktur som stöder hållbar tillväxt och digitalisering.

I paketet för att främja grön omställning ingår investeringar för att stödja projekt bland ledande företag, påskynda nyckelsektorerna och stärka kompetensen i nyckelsektorer samt stödja innovativa tillväxtföretag (investeringarna 1–4 nedan). 

För att säkerställa att investeringarna inom denna del är förenliga med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 30 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 31 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 32 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 33 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå kan väljas ut. De verksamheter inom FUI som ska anses vara förenliga med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) är i) de FUI-åtgärder som leder till teknikneutrala resultat på tillämpningsnivå, ii) de FUI-åtgärder som stöder alternativ med låg miljöpåverkan, eller iii) de FUI-åtgärder som i första hand är inriktade på att utveckla alternativ med lägsta möjliga miljöpåverkan i sektorn för de verksamheter för vilka det inte finns något tekniskt och ekonomiskt genomförbart alternativ med låg påverkan.

Paketet som främjar innovation och forskningsinfrastruktur omfattar investeringar i utveckling av den lokala forskningsinfrastrukturen, den nationella forskningsinfrastrukturen och innovationsinfrastrukturen.

Delen bidrar till behandlingen av de landsspecifika rekommendationerna att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation, en övergång till koldioxidsnål energi samt hållbara transporter (landsspecifik rekommendation 3, 2019) och att styra investeringarna till den gröna och den digitala omställningen, i synnerhet ren och effektiv produktion och användning av energi, hållbar och effektiv infrastruktur samt forskning och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2020). 

K.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1 (P3C3I1): FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Målet med denna investering är att – genom ett program som förvaltas av Business Finland – stödja partnerskap och ekosystem mellan företag och andra forskningsorganisationer som stärker företagens konkurrenskraft och effektiviserar forsknings- och utvecklingsverksamheten. De partnerskap som ska finansieras ska vara inriktade på verksamhetsområden som stöder den gröna omställningen.

Investeringen utgörs av stöd till att skapa nya sektorer, produkter, företag och verksamhetsmodeller samt till att använda forskningsresultat från universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut för att tillgodose företagens behov. Partnerskapen ska i hög grad stimulera annan nationell finansiering av FUI, företagens egna investeringar i FUI samt utnyttjandet av EU-finansiering och annan internationell finansiering. Flexibla partnerskap och ekosystem mellan företag, forskningsorganisationer och andra aktörer inom FUI förväntas stärka näringslivets och industrins konkurrenskraft och förbättra produktiviteten.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 2 (P3C3I2): FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Målet med denna investering är att – genom ett program som förvaltas av Finlands Akademi – stimulera FUI-verksamhet som stöder den gröna omställningen, med inriktning på nyckelsektorer och teknik för den gröna omställningen för att främja användning och utbyte av kunskap och förbättra kvaliteten och effektiviteten hos partnerskap och ekosystem. I kriterierna för stödberättigande/urval ska det krävas att forskningen är inriktad på den koldioxidsnåla ekonomin och på anpassning till och resiliens mot klimatförändringar. Systemet ska omfatta samtliga vetenskapsgrenar och sektorer, däribland vätgasekonomi, värdefulla bioprodukter och utsläppsfria energisystem samt kompetens inom dataanalys och samhällsvetenskap.

Åtgärden utgörs av insatser för att stärka de befintliga forskningsklustren, öka expertisen, även utanför de befintliga forskningsklustren, och stödja förnyelsen av affärsverksamheter. Investeringarna i FUI inom nyckelsektorer och teknik ska också förbättra FUI-aktörernas partnerskap och ekosystem. Åtgärden ska ge stöd till forskningsorganisationer, såsom högre utbildningsinstitutioner eller forskningsinstitut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.



Investering 3 (P3C3I3): FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Målet med denna investering är att – genom ett program som förvaltas av Business Finland – stödja FUI-verksamhet som stöder den gröna omställningen, med inriktning på nyckelsektorer och teknik för den gröna omställningen för att främja utnyttjande och utbyte av kunskap och förbättra kvaliteten och effektiviteten hos partnerskap och ekosystem. Systemet ska omfatta samtliga vetenskapsgrenar och sektorer, däribland vätgasekonomin, värdefulla bioprodukter och utsläppsfria energisystem samt kompetens inom dataanalys och samhällsvetenskap med anknytning till resiliens mot och anpassning till klimatförändringar.

Åtgärden utgörs av insatser för att stärka de befintliga forskningsklustren, öka expertisen, även utanför de befintliga forskningsklustren, och stödja förnyelsen av affärsverksamheter. Investeringarna i FUI inom nyckelsektorer och teknik ska också förbättra FUI-aktörernas partnerskap och ekosystem. Åtgärden ska ge stöd till privata och offentliga forskningsorganisationer plus företag eller kommuner. I synnerhet ska den syfta till att ge stöd till projekten för ledande företag som valts ut under investering 1 ovan.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 4 (P3C3I4): FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Målet med investeringen är att – genom ett program som förvaltas av Business Finland – öka små och medelstora företags investeringar i FUI och förbättra deras beredskap för den digitala och gröna omställningen. Investeringen förväntas också stärka forskningsbaserad affärsverksamhet genom att utveckla resultaten från högre lärosäten och forskningsinstitut till ny affärsverksamhet som stöder den gröna omställningen.

Åtgärden består i att tillhandahålla målinriktat stöd till företag med hög tillväxtpotential som utvecklar lösningar för den gröna omställningen, för att stimulera tillväxten hos företag som redan sysslar med export och öka antalet exportföretag. Stödet för de valda företagen ska innefatta finansiering av FUI-verksamhet, rådgivning, information och kontakter på målmarknaderna.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 5 (P3C3I5): Främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Målet med denna investering är att – genom ett program som förvaltas av Finlands Akademi – finansiera förnyelse och utveckling av lokal forskningsinfrastruktur. Den ska omfatta alla vetenskaps- och forskningsgrenar. Tonvikten ska läggas på målen med den gröna och den digitala omställningen. I urvalskriterierna ska hänsyn tas till den erfarenhet som anskaffats vid urvalet av projekt för nationella forskningsinfrastrukturer (investering 6 nedan).

Åtgärden består i att tillhandahålla ekonomiskt stöd till uppbyggnaden av lokal forskningsinfrastruktur, t.ex. för inköp av utrustning och system, inrättande eller uppdatering av tjänster. Åtgärden ska också stödja målen i den nationella strategin för forskningsinfrastruktur och omfatta alla vetenskapsgrenar med tonvikt på grön omställning och digitalisering. Särskild tonvikt ska läggas på att stärka forskningsinfrastrukturer i enlighet med strategierna och profilerna hos de mottagande instituten, som universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut och andra forskningsorganisationer. Slutligen ska investeringen också bidra till att stärka öppenheten och interoperabiliteten i olika aktörers forskningsinfrastruktur (universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, företag och andra FUI-aktörer).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 6 (P3C3I6): Främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Målet med denna investering är att – genom ett program som förvaltas av Finlands Akademi – finansiera förnyelse och utveckling av den nationella forskningsinfrastrukturen med tonvikt på målen för den gröna och den digitala omställningen.

Åtgärden består i att tillhandahålla ekonomiskt stöd till uppbyggnaden av nationella forskningsinfrastrukturer, t.ex. för inköp av utrustning och system, inrättande eller uppdatering av tjänster. Minst 40 % av investeringens värde ska tilldelas till FUI-verksamhet med koppling till digitalisering. Åtgärden ska också stödja revidering av Finlands Akademis kriterier för bidrag till forskningsinfrastruktur så de blir förenliga med målen i den nationella strategin för forskningsinfrastruktur, med tonvikt på grön omställning och digitalisering. Slutligen ska investeringen också bidra till att stärka öppenheten och interoperabiliteten i olika aktörers forskningsinfrastruktur (universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, företag och andra FUI-aktörer).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 7 (P3C3I7): Främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Målet med investeringen är att – genom ett program som förvaltas av Business Finland – stödja utvecklingen av testmiljöer (innovationsinfrastruktur) med tonvikt på målen för den gröna och den digitala omställningen. Syftet är också att öka öppenheten och interoperabiliteten hos forsknings- och innovationsinfrastrukturen.

Åtgärden utgörs av stöd till utveckling av de miljöer som behövs för att utveckla och testa lösningar som främjar koldioxidneutralitet och digitalisering i verkliga användarförhållanden. Sådana miljöer kan vara olika forskningsinfrastrukturer i städer, kommuner och andra offentliga aktörer eller innovationsmiljöer som byggs upp gemensamt av företag och andra aktörer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

K.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer

(för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

100

P3C3I1 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Delmål

Utlysning av en ansökningsomgång för projekt hos ledande företag

Business Finland offentliggör ansökningsomgången

 

 

 

2 kv.

2022

Business Finland ska utlysa en ansökningsomgång för projekt hos ledande företag. Det ska krävas i kriterierna för stödberättigande/urval att forskningen är inriktad på en koldioxidsnål ekonomi samt anpassning till och resiliens mot klimatförändringar i enlighet med insatsområde 022 i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Projekt som främjar användningen av fossila bränslen ska inte finansieras. Ett projekt som föreslås av ett företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter får endast finansieras om det påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser.

101

P3C3I1 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Mål

Tilldelning av bidrag till projekt hos ledande företag

 

Antal

0

5

4 kv.

2023

Business Finland anmäler tilldelning av minst fem bidrag till projekt hos ledande företag som valts ut enligt kriterierna för stödberättigande/urval i delmål 100.

102

P3C3I1 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Mål

Andel slutförda projekt hos ledande företag

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 100 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 90 000 000 EUR av de 100 000 000 EUR som anslagits för åtgärden.

103

P3C3I2 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Delmål

Finlands Akademi offentliggör en första ansökningsomgång för forskningsprojekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer

Finlands Akademi offentliggör den första ansökningsomgången

 

 

 

4 kv.

2021

Finlands Akademi ska utlysa en första ansökningsomgång för finansiering av forskning med inriktning på nyckelsektorer och teknik för den gröna omställningen för att främja användning och utbyte av kunskap och förbättra kvaliteten och effektiviteten hos partnerskap och ekosystem. Det ska krävas i kriterierna för stödberättigande/urval att forskningen är inriktad på en koldioxidsnål ekonomi samt anpassning till och resiliens mot klimatförändringar i enlighet med insatsområde 022 i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Systemet ska omfatta samtliga vetenskapsgrenar och sektorer, däribland vätgasekonomi, värdefulla bioprodukter och utsläppsfria energisystem samt kompetens inom dataanalys och samhällsvetenskap. Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

104

P3C3I2 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Mål

Finlands Akademi tilldelar bidrag till forskningsprojekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer

 

Antal

0

25

2 kv.

2023

Finlands Akademi anmäler tilldelning av minst 25 bidrag till forskningsprojekt som valts ut enligt kriterierna i delmål 103. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 103.

105

P3C3I2 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Mål

Andel slutförda forskningsprojekt inom nyckelsektorer som beviljats stöd av Finlands Akademi

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 103 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 40 500 000 EUR av de 45 000 000 EUR som tilldelats åtgärden.

106

P3C3I3 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Delmål

Business Finland utlyser en ansökningsomgång för FUI-projekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer

Business Finland offentliggör ansökningsomgången

2 kv.

2022

Business Finland ska utlysa en ansökningsomgång för FUI-projekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer för den gröna omställningen, såsom vätgasekonomin, värdefulla bioprodukter och utsläppsfria energisystem samt kompetens inom t.ex. dataanalys och samhällsvetenskap med anknytning till resiliens mot och anpassning till klimatförändringar. Det ska krävas i kriterierna för stödberättigande/urval att forskningen är inriktad på en koldioxidsnål ekonomi samt anpassning till och resiliens mot klimatförändringar i enlighet med insatsområde 022 i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens. Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Projekt som främjar användningen av fossila bränslen ska inte finansieras. Ett projekt som föreslås av ett företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter får endast finansieras om det påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser.

107

P3C3I3 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Mål

Business Finland tilldelar bidrag till FUI-projekt som syftar till att öka kompetensen inom nyckelsektorer

 

Antal

0

10

4 kv.

2023

Business Finland anmäler tilldelning av minst tio bidrag till FUI-projekt som valts ut enligt kriterierna för stödberättigande/urval i delmål 106.

108

P3C3I3 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Mål

Andel slutförda FUI-projekt inom nyckelsektorer som beviljats av Business Finland

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 106 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 22 500 000 EUR av de 25 000 000 EUR som tilldelats åtgärden.

109

P3C3I4 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Delmål        

Business Finland utlyser en ansökningsomgång för FUI-projekt som stöder innovativa tillväxtföretag

Business Finland offentliggör en ansökningsomgång

2 kv.

2022

Business Finland ska utlysa en ansökningsomgång för FUI-finansiering för att stödja innovativa tillväxtföretag. Det ska krävas i kriterierna för stödberättigande/urval att forskningen är inriktad på en koldioxidsnål ekonomi samt anpassning till och resiliens mot klimatförändringar i enlighet med insatsområde 022 i bilaga VI till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Projekt som främjar användningen av fossila bränslen ska inte finansieras. Ett projekt som föreslås av ett företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter får endast finansieras om det påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser.

110

P3C3I4 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Mål

Tilldelning av bidrag för stöd till innovativa tillväxtföretag

 

Antal

0

22

4 kv.

2023

Business Finland anmäler tilldelning av minst 22 bidrag för stöd till innovativa tillväxtföretag enligt kriterierna för stödberättigande/urval som anges i delmål 109.

111

P3C3I4 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Mål

Andel färdigställda projekt för innovativa tillväxtföretag

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 109 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 16 200 000 EUR av de 18 000 000 EUR som tilldelats åtgärden.

112

P3C3I5 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av en ansökningsomgång för förnyelse och utveckling av lokal forskningsinfrastruktur

Finlands Akademi offentliggör ansökningsomgången

2 kv.

2022

Finlands Akademi ska utlysa en ansökningsomgång för utveckling av lokal forskningsinfrastruktur. Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Projekt som främjar användningen av fossila bränslen ska inte finansieras. Ett projekt som föreslås av ett företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter får endast finansieras om det påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser. Urvalskriterierna ska omfatta projektens effekter på hållbar utveckling, grön omställning och digitalisering.

113

P3C3I5 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Mål

Tilldelning av bidrag för förnyelse och utveckling av lokal forskningsinfrastruktur

 

Antal

0

10

4 kv.

2022

Finlands Akademi anmäler tilldelning av minst tio bidrag till forskningsprojekt som valts ut enligt kriterierna för stödberättigande/urval i delmål 112.

114

P3C3I5 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Mål

Andel färdigställda lokala forskningsinfrastrukturprojekt

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 112 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 22 725 000 EUR av de 25 250 000 EUR som tilldelats åtgärden.

115

P3C3I6 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av en ansökningsomgång för förnyelse och utveckling av nationell forskningsinfrastruktur

Finlands Akademi offentliggör ansökningsomgången

2 kv.

2021

Finlands Akademi ska utlysa en ansökningsomgång för nationell forskningsinfrastruktur. Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Projekt som främjar användningen av fossila bränslen ska inte finansieras. Ett projekt som föreslås av ett företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter får endast finansieras om det påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser. Urvalskriterierna ska omfatta projektens effekter på hållbar utveckling, grön omställning och digitalisering. Vid urvalet av projekt ska det också säkerställas att minst 8 000 000 EUR ska tilldelas i enlighet med insatsområde 009a (Investeringar i digitalrelaterad FoI-verksamhet) i bilaga VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens.

116

P3C3I6 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Mål

Tilldelning av bidrag för förnyelse och utveckling av nationell forskningsinfrastruktur

 

Antal

0

6

2 kv.

2022

Finlands Akademi anmäler tilldelning av minst sex bidrag till forskningsprojekt som valts ut enligt kriterierna för stödberättigande/urval i delmål 115.

117

P3C3I6 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Mål

Andel slutförda nationella forskningsinfrastrukturprojekt

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 115 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 18 000 000 EUR av de 20 000 000 EUR som tilldelats åtgärden.

118

P3C3I7 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av en ansökningsomgång för utveckling av innovationsinfrastruktur

Business Finland offentliggör ansökningsomgången

2 kv.

2022

Business Finland ska utlysa en ansökningsomgång för utveckling av innovationsinfrastruktur. Kriterierna för stödberättigande/urval ska säkerställa att insatsen inriktas på att främja delar som är direkt kopplade till digitaliseringen av företag (enligt insatsområde 019 i bilaga VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens). Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Projekt som främjar användningen av fossila bränslen ska inte finansieras. Ett projekt som föreslås av ett företag som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter får endast finansieras om det påtagligt minskar utsläppen av växthusgaser.

119

P3C3I7 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Mål

Tilldelning av bidrag för utveckling av innovationsinfrastruktur

 

Antal

0

3

4 kv.

2023

Business Finland anmäler tilldelning av minst tre bidrag till projekt som valts ut enligt kriterierna för stödberättigande/urval som anges i delmål 118.

120

P3C3I7 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Mål

Andel slutförda innovationsinfrastrukturprojekt

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 118 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare. Dessa ska motsvara ett budgetåtagande på minst 18 675 000 EUR av de 20 750 000 EUR som tilldelats åtgärden.



   

L. DEL P3C4: STÄRKA KONKURRENSKRAFTEN OCH ÖKA TILLVÄXTEN I KRISDRABBADE SEKTORER

Målet med denna del i Finlands återhämtnings- och resiliensplan är att öka exportkapaciteten genom att göra sektorspecifika investeringar som grundar sig på Finlands styrkor och internationella marknadspotential. Det andra målet är att stödja återhämtning och hållbar förnyelse av den kulturella och kreativa industrin. De kulturella och kreativa sektorerna har kreativ expertis och de både skapar och kommersialiserar immateriella rättigheter. Detta främjar innovation och skapar mervärde även inom andra sektorer. Åtgärderna inom denna del ska dessutom stödja förnyelsen av Finlands turistnäring i syfte att öka exporten av tjänster. Finlands små och medelstora företag står för endast 16 % av exporten, vilket är lägre än i jämförbara länder. Internationell affärsutveckling för små och medelstora företag och kommersialisering av innovationer kräver ofta extra ekonomiska insatser som många små och medelstora företag saknar. Det finns ytterligare potential inom den kreativa och kulturella industrin och turismen för att stödja exporttillväxten, särskilt inom tjänstesektorn.

Delen bidrar till att behandla den landsspecifika rekommendationen 3, 2020, om att vidta åtgärder för att tillföra likviditet till realekonomin, särskilt till små och medelstora företag, tidigarelägga färdigutvecklade projekt för offentlig investering och gynna privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen, samt styra investeringarna till den gröna och den digitala omställningen, i synnerhet ren och effektiv produktion och användning av energi, hållbar och effektiv infrastruktur samt forskning och innovation.

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

L.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering 1 (P3C4I1): Program för att påskynda tillväxten för småföretag

Målet med denna investering är att påskynda tillväxten i finländska mikroföretag och småföretag och öka deras internationaliseringsförmåga.

Investeringen utgörs av att bidrag till företagsutveckling ges till mikroföretag och småföretag. De viktigaste kriterierna för stödberättigande/urval i projekten ska omfatta främjandet av nya digitala lösningar, den gröna omställningen och FUI-verksamhet med anknytning till dessa.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 2 (P3C4I2): Viktiga program för internationell tillväxt

Målet med denna investering är att stödja företags internationella tillväxt genom särskilda utvecklingsbidrag.

Investeringen utgörs av följande insatser:

I.Ett program för att främja en koldioxidsnål, cirkulär ekonomi och digital förnyelse inom industrin och för att öka exporten av industritjänster.

II.Ett ekosystem för transport med tunga elfordon.

III.Expertis och teknik för hälsa och välbefinnande; detta utformas som stöd för de initiativ som ingår i färdplanen för tillväxtstrategin för hälsosektorn och som syftar till att utveckla ekosystem inom hälsosektorn samt nya lösningar och innovationer för exportmarknader.

IV.Ett program för tillväxt och export av kompetens inom vattenförvaltning; detta utformas för att främja utveckling, pilotprojekt och internationalisering av teknik, metoder, tjänstekoncept och lösningar inom vattenförvaltningssektorn.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 3 (P3C4I3): Stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Målet med denna investering är att stödja tillväxten för den kulturella och kreativa sektorn, då den är en stark potentiell drivkraft för framtida ekonomisk tillväxt.

Investeringen utgörs av att bidragsstöd beviljas till enheter verksamma i den kulturella och kreativa sektorn. Merparten av det ekonomiska stödet (75 % av de tilldelade medlen) ska vara inriktat på företag och organisationer inom den kulturella och kreativa sektorn för att utveckla innovativa tjänste-, produktions- och verksamhetsmodeller och för att stärka de berörda sektorernas och aktörernas internationella konkurrenskraft. Resten (25 %) av de tilldelade medlen ska användas som utvecklings- och pilotfinansiering för att stödja innovation och nytt samarbete bland företag i den kreativa ekonomin.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 4 (P3C4I4): Stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Målet med investeringen är att stimulera hållbar tillväxt och innovation inom turistsektorn.

Investeringen består av inköp av tjänster för att planera, utveckla och offentliggöra en beräkningsmekanism för digitalt koldioxidavtryck för turisttjänster (med utbildningsmaterial som görs tillgängligt för användare), för att planera och utveckla tjänstepaket för hållbar turism samt för att genomföra nationella operativa modeller för kunskapsbaserade förvaltnings- och coachningsprogram för turistföretag och turistregioner för att stödja den hållbara och digitala omställningen. Dessutom omfattar investeringen inköp av tjänster för utveckling av Visit Finland Data Hub och andra digitala tjänster (plattformen för hållbart resande Finland och visitfinland.com) genom integration och öppna gränssnitt i ett omfattande ekosystem för rese- och turistdata som uppfyller kraven. I investeringen ingår också FoUI-finansiering till forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt som stöder kommersialiseringen av turistverksamhet och innovationer.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

L.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

121

P3C4I1 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – program för att påskynda tillväxten

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgången för stöd till företagens internationaliseringsförmåga

Offentliggörande av första ansökningsomgången

 

 

 

2 kv.

2022

Utlysning av den första ansökningsomgången för stöd till företagens internationaliseringsförmåga. Kriterierna för stödberättigande/urval ska säkerställa att de utvalda projekten har en betydande digitaliseringseffekt, framför allt användningen av digital teknik och digitala verksamhetsmetoder i små företags affärsverksamhet och internationaliseringsverksamhet.

122

P3C4I1 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – program för att påskynda tillväxten

Delmål

Tilldelning av bidrag för alla projekt för företagens internationaliseringsförmåga

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

4 kv.

2024

Meddelande om tilldelning av alla bidrag till projekt som valts ut inom ramen för ansökningsomgångarna. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 121.

123

P3C4I1 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – program för att påskynda tillväxten

Mål

Färdigställande av projekt som fått stöd för företagens internationaliseringsförmåga

 

Antal

0

110

2 kv.

2026

Minst 110 projekt som får stöd inom ramen för de ansökningsomgångar som avses i delmål 122 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom slutliga projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare.

124

P3C4I2 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – viktiga program för internationell tillväxt

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgångarna inom ramen för viktiga program för internationell tillväxt

Offentliggörande av de tre första ansökningsomgångarna

 

2 kv.

2022

Minst tre ansökningsomgångar ska utlysas för viktiga program för internationell tillväxt, inbegripet

·främjande av en koldioxidsnål, cirkulär ekonomi och digital förnyelse inom industrin och ökning av exporten av industritjänster,

·ett ekosystem för transport med tunga elfordon,

·expertis och teknik för hälsa och välbefinnande som stöd till färdplanen för tillväxtstrategin för hälsosektorn,

·ett program för tillväxt och export av kompetens inom vattenförvaltning.

Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

125

P3C4I2 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – viktiga program för internationell tillväxt

Delmål

Tilldelning av bidrag till alla projekt inom ramen för viktiga program för internationell tillväxt

 Meddelande om tilldelning av alla bidrag

4 kv.

2023

Meddelande om tilldelning av alla bidrag till projekt som valts ut inom ramen för ansökningsomgångarna. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som anges i delmål 124.

126

P3C4I2 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – viktiga program för internationell tillväxt

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

 

Antal

0

40

4 kv.

2025

Minst 40 projekt som får stöd inom ramen för de ansökningsomgångar som avses i delmål 125 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära eller slutliga projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare.

127

P3C4I3 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Delmål

Offentliggörande av två ansökningsomgångar för projekt som stöder förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn resp. för utvecklingsstöd och stöd till pilotverksamhet

Offentliggörande av en första ansökningsomgång för utvecklingsstöd och en första ansökningsomgång för stöd till pilotverksamhet

4 kv.

2021

De två första ansökningsomgångarna (en från Business Finland och en från Undervisnings- och kulturministeriet) kommer att utlysas i syfte att återuppliva, utveckla och internationalisera de kreativa näringarna utifrån olika kriterier och med tonvikt på digital omvandling och innovation. Kriterierna för stödberättigande/urval ska säkerställa att insatsen inriktas på att främja delar som är direkt kopplade till digitaliseringen av företag (enligt insatsområde 015 i bilaga VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens). Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

128

P3C4I3 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Mål

Tilldelning av bidrag till projekt som stöder förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

 

Antal

0

145

4 kv.

2024

Meddelande om tilldelning av bidrag till minst 145 projekt som valts ut inom ramen för alla ansökningsomgångarna. Alla ansökningsomgångar ska baseras på de kriterier för stödberättigande/urval som avses i delmål 127.

129

P3C4I3 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Mål

Procentandel slutförda projekt för förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

 

% (procentandel)

0

90

4 kv.

2025

Minst 90 % av de projekt som får stöd inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 128 ska vara slutförda, vilket ska bevisas genom preliminära projektrapporter inlämnade av projektens stödmottagare.

130

P3C4I4 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgången för FoUI-projekt för turistsektorn

Business Finland offentliggör ansökningsomgången

 

 

 

2 kv.

2022

Business Finland ska utlysa ansökningsomgången för finansiering av forskning, utveckling och innovation inom turistsektorn. Urvalskriterierna ska vara inriktade på att stimulera hållbar tillväxt och innovation inom turistsektorn. Finansieringen ska inriktas på forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt som stöder kommersialiseringen av turistnäringen och innovationer, t.ex. inom områdena digital och grön omställning, förutseende och prognos, hållbar turism, virtuell turism och konsumentförståelse. Kriterierna för stödberättigande/urval ska säkerställa att insatsen inriktas på att främja delar som är direkt kopplade till digitaliseringen av företag (enligt insatsområde 015 i bilaga VII till förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens). Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

131

P3C4I4 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Mål

Antal enheter som fått stöd för FUI-projekt inom turistsektorn

 

Antal

0

14

2 kv.

2025

Minst 14 enheter (företag) ska få stöd inom ramen för de projekt som valts ut inom ramen för den ansökningsomgång som avses i delmål 130, vilket framgår av de slutliga projektrapporter som lämnats in av projektstödmottagarna.

132

P3C4I4 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Delmål

Idrifttagande av den digitala kalkylator som utvecklats för att beräkna turisttjänsternas koldioxidavtryck

Idrifttagande av den digitala kalkylator som utvecklats för att beräkna turisttjänsternas koldioxidavtryck

4 kv.

2024

Idrifttagande av den digitala kalkylator som nyligen utvecklats för att beräkna turisttjänsternas koldioxidavtryck. Beräkningen av det digitala koldioxidavtrycket ska vara en integrerad del av programmet för hållbara resor Finland. Detta verktyg ska göra det möjligt för användarna att mäta turisttjänsternas klimatpåverkan, i enlighet med den strategi som anges i den nationella turismstrategin och i Visit Finland Digital Roadmap for Tourism. Dessutom ska utbildningsmaterialet för brukarna om användning av det digitala verktyget för beräkning av fotavtryck offentliggöras på Business Finland/Visit Finlands webbplats.



PELARE 4: Förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster och öka kostnadseffektiviteten

M. DEL P4C1: FÖRBÄTTRA TILLGÅNGEN TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER OCH ÖKA KOSTNADSEFFEKTIVITETEN

I denna del i den finländska planen för återhämtning och resiliens behandlas åtskilliga utmaningar vad gäller tillgången till social- och hälsovårdstjänster och deras kostnadseffektivitet. Tillgången till social- och hälsovårdstjänster i Finland är fragmenterad. Fragmenteringen av tjänstesystemet och dess digitala lösningar utgör en utmaning när man ska utveckla de nödvändiga svaren för att tillgodose befolkningens hälsomässiga och sociala behov. Därför är målet med denna del att förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster runtom i landet och få bort eftersläpningen i tillhandahållandet av tjänster i samband med covid-19-pandemin. Delen ska bidra till genomförandet av reformen med sju dagars vårdgaranti, som går ut på att minska tidsgränserna för icke-akut vård i primärvården till sju dagar från den nuvarande tidsfristen på tre månader. Den ska också bidra till att förbättra den grundläggande vårdgarantin, minska ojämlikheterna, fokusera på tidigare identifiering och effektivt förebyggande arbete samt stärka kvaliteten och kostnadseffektiviteten hos hälso- och sjukvårdstjänsterna och de sociala tjänsterna. Ytterligare ett syfte är att förbättra arbetsvillkoren och välbefinnandet för hälso- och sjukvårdspersonal och socialarbetare. Delen innefattar en reform och investeringar som ömsesidigt förstärker varandra. Reformen ska bidra till att förbereda social- och hälsovårdsreformen. Investeringarna ska bidra till att i) genomföra vårdgarantin (inklusive psykiatrisk vård) och minska eftersläpningen i social- och hälsovårdstjänster som orsakats av covid-19-pandemin, ii) stärka det förebyggande arbetet och att tidigt kunna identifiera sociala behov och hälsovårdsbehov som del av genomförandet av vårdgarantin, iii) stärka kunskapsbasen och förbättra vägledningen till stöd för kostnadseffektiviteten i social- och hälsovården, iv) införa digitala innovationer i form av en vårdgarantitjänst, och v) införa ett personcentrerat digitalt informationssystem på Åland.

Delen bidrar till behandlingen av de landsspecifika rekommendationerna att skapa mer kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster som alla har tillgång till (landsspecifik rekommendation 1, 2019) och att lösa bristen på vårdpersonal för att stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och förbättra tillgången till social- och hälsovårdstjänster. (landsspecifik rekommendation 1, 2020).

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

M.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P4C1R1): Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Som en del av förberedelserna för social- och hälsovårdsreformen är målet med denna åtgärd att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvårdstjänster och sociala tjänster genom att främja genomförandet av vårdgarantin. Reformen ska ge stöd till verksamheterna som går ut på att i) genomföra vårdgarantin och stärka tillhandahållandet av tjänsterna, ii) stärka det förebyggande arbetet och att tidigt kunna identifiera sociala och hälsovårdsrelaterade behov, iii) stärka kunskapsbasen och förbättra vägledningen till stöd för kostnadseffektiviteten i social- och hälsovården.

Lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen förväntas ha trätt i kraft den 1 juli 2021. Reformen utgörs av att det antas ett antal lagstiftningsakter för att reformera social- och hälsovårdssystemet i Finland, och att det utifrån detta upprättas 22 regionala välfärdsområden. Välfärdsområdena ska ansvara för att tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsende. De ska vara igång senast den 1 januari 2023.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2023.

Investering 1 (P4C1I1): Främja genomförandet av vårdgarantin och minska eftersläpningen i tjänster som orsakats av covid-19-pandemin

Syftet med denna investering är att minska eftersläpningen i tillhandahållandet av vård inklusive långvarig vård och omsorg.

Åtgärden utgörs av stöd till att i) effektivisera vård-, rehabiliterings- och serviceprocesser och införa nya och mer effektiva kundorienterade, sektorsövergripande och yrkesövergripande tillvägagångssätt och ii) utveckla social- och hälsovårdstjänsterna och göra dem mer tillgängliga och anpassade till utsatta människors behov. För att förbättra tillgången till grundläggande tjänster krävs en systematisk utveckling av verksamhetsmodeller och en kontinuerlig förändring i deras genomförande. Projekten ska främja tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster med hjälp av innovativa verksamhetsmodeller som har visat sig vara effektiva, t.ex. kund- och servicevägledning, läkartider på plats och distansvårdtjänster.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 2 (P4C1I2): Stärka det förebyggande arbetet och att tidigt kunna identifiera problem

Målet med denna investering är att införa nya sektorsövergripande metoder för att främja inkludering, främja hälsa och välbefinnande och förbättra förebyggande arbete och att tidigt kunna identifiera problem som ett sätt att främja genomförandet av vårdgarantin.

Åtgärden utgörs av stöd på nationell nivå till i) välfärdsrevisioner, ii) analyser av människors välbefinnande och hälsa, iii) nya verktyg för egenvård (inklusive metoder för förbättrad psykisk hälsa) som kan användas självständigt, och iv) remitteringstjänster. Åtgärden innefattar också stöd på regional nivå för integrerad förvaltning av tjänster i flera sektorer samtidigt, däribland social- och hälsovårdstjänster och kultur-, idrotts- och naturrelaterade tjänster.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 3 (P4C1I3): Stärka kunskapsbasen och det bevisbaserade beslutsfattandet för att öka kostnadseffektiviteten i social- och hälsovården

Målet med denna investering är att öka kvaliteten och kostnadseffektiviteten i social- och hälsovårdstjänsterna genom att främja forskning om god praxis och utveckla effektiva metoder för uppföljning och analys.

Åtgärden utgörs av stöd till att i) genomföra uppföljningsåtgärder för vårdgarantin och åtgärda de informationsluckor som identifierades under covid-19-krisen, ii) stärka användningen av information om kostnader och kostnadseffektivitet i beslutsfattande, planering, vägledning och produktion av tjänster inom social- och hälsovård, iii) utveckla forskning för att förbättra social- och hälsovårdssystemets effektivitet och därmed förbättra kvaliteten på tjänsterna, och iv) utveckla ett system för bedömning av de välfärdsekonomiska konsekvenserna och arbetsmetoder för att stödja det sociala beslutsfattandet i uppföljningen av covid-19-krisen.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 4 (P4C1I4): Införa digitala innovationer för social- och hälsovårdstjänster

Målet med denna investering är att leverera digitala lösningar för att stödja utvecklingen av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster och främja genomförandet av vårdgarantin.

Åtgärden utgörs av att det tillhandahålls digitala lösningar för att i) öka resurseffektiviteten och underlätta tillgången till tjänster, bland annat genom att påskynda bedömningen av vårdbehov och remittering samt genom att möjliggöra mer diagnostisering, uppföljning och behandling av sjukdomar på distans, ii) stödja tidig identifiering av problem och öka användningen av förebyggande tjänster, iii) göra det möjligt att dela ett bredare utbud av sektorsövergripande tjänster och expertis mellan olika regioner och tjänsteleverantörer, och iv) stärka kundernas roll och därigenom öka tjänsternas effektivitet och ändamålsenlighet.

Nationella och regionala aktörer ska utveckla digitala tjänster som riktar sig till medborgarna, professionella system och förvaltningslösningar.

Medborgartjänsterna omfattar, men är inte begränsade till, i) digitala lösningar för förberedande tjänster och för åtkomst till tjänster (t.ex. kataloger över tjänster, symtombedömningar, egenvårdstjänster, förmånskalkylatorer), ii) egenvård, handläggning (t.ex. digitala tjänster inom psykisk hälsa, tjänster för eftervård och uppföljning av eftervård), och iii) digitala lösningar för förebyggande och tröskelfria tjänster.

De professionella systemen kan omfatta i) kundsegmentering och segmentspecifika digitala servicemodeller baserade på analys av kunddata, ii) nya lösningar för verksamhetsförvaltning (t.ex. placering i långvarig vård och omsorg, arbetsplanering och optimering av hemvård) och iii) digitala lösningar för yrkesövergripande arbete (t.ex. telekonsultationer, teammottagningar).

Förvaltningslösningar kan inkludera utveckling och implementering av avancerade lösningar för kunskapshantering och analys. Dessa ska möjliggöra bättre kontroll och nationell uppföljning av servicepaket och förbättra servicesystemets kostnadseffektivitet.

Vid utvecklingen av digitala tjänster ska hänsyn tas till utsatta personers behov så att tillgängligheten tryggas. Införandet av dessa tjänster förväntas också stödjas av att användarna får bättre förståelse för hur digitala tjänster används till stöd för hälsa och välmående.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering 5 (P4C1I5): Införa ett personcentrerat digitalt informationssystem på Åland

Syftet med denna investering är att skapa ett modernt informationssystem för hälso- och sjukvård på Åland, som ska vara kompatibelt med behoven hos både kommunala socialvårdsorganisationer och privata aktörer.

Åtgärden utgörs av stöd till att i) utveckla kundcentrerade processer baserade på patienternas behov, värderingar och preferenser, ii) utveckla digitala tjänster som gör det möjligt för patienterna att delta, iii) utveckla informations- och processtrukturer som grund för att skapa patientöversikter och en samordnad behandlingsplan, iv) ta fram en samordnad behandlingsplan som integrerar alla patienters behandlingsplaner i social- och hälsovård, v) utveckla och genomföra standarder för elektroniskt datautbyte och system för patientjournaler som gör det möjligt att förbättra förebyggande insatser, diagnos, behandling och läkemedelshantering, vi) utveckla digitala informationstjänster som stöder samarbete mellan vårdenheter och organisatoriska evenemang, både regionalt och tillsammans med det nationella hälso- och sjukvårdssystemet i Finland och Sverige, och vii) bidra till utvecklingen och genomförandet av standarder för hälsoresultat.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

M.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

133

P4C1R1 – Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Delmål

Ikraftträdande av den inledande rättsliga ramen om inrättande av välfärdsområden och reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet

Bestämmelser i lagstiftningsakterna som anger när de träder i kraft

 

 

 

3 kv.

2021

Ikraftträdande av den första uppsättningen lagstiftningsakter om inrättande av välfärdsområden och en reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet, genom följande:

-Det upprättas 22 välfärdsområden, anförtrodda de uppdrag för social- och hälsovård och räddningsväsende som förut var kommunernas och samkommunernas ansvar.

-Det juridiska ansvaret för att organisera social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsende och andra tjänster och uppdrag överförs till välfärdsområdena.

-Räddningsväsendet organiseras inom välfärdsområdena som en separat sektor som arbetar parallellt med social- och hälsovårdssektorn.

134

P4C1R1 – Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Delmål

Ikraftträdande av den ytterligare rättsliga ramen som slutför inrättandet av välfärdsområden och reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet

Bestämmelser i de ytterligare lagstiftningsakterna som anger när de träder i kraft

1 kv.

2023

Ikraftträdande av den andra uppsättningen lagstiftningsakter som slutför inrättandet av välfärdsområden och en reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet, genom följande:

-Välfärdsområdenas förvaltningsbestämmelser, administrativa förfaranden och organisationsstrukturer upprättas.

-Sjukhusdistrikten, specialomsorgsdistrikten, socialarbetarnas tjänster och studenthälsopsykologernas tjänster får sin verksamhet överförd till välfärdsområdena (välfärdsområdena och kommunerna ska båda ansvara för att främja hälsa och välbefinnande).

-Hälso- och sjukvårdens och socialvårdens personal och deras uppgifter överförs från kommunerna och samkommunerna till att bli anställda av välfärdsområdena.

-Det upprättas för välfärdsområdenas verksamhet en finansieringsmekanism från staten och från avgifter av användarna av tjänsterna.

-Det inrättas en delegation för social- och hälsovård under Social- och hälsovårdsministeriet för att övervaka och bedöma fullgörandet av social- och hälsovårdsuppdrag och stödja den riksomfattande styrningen av social- och hälsovården.

135

P4C1R1 – Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Delmål

Ibruktagande av regionala välfärdsområden med kapacitet att ta ansvar för att organisera social-, hälso- och sjukvårdstjänster och räddningstjänster

Rapport från Social- och hälsovårdsministeriet för att bekräfta att de regionala välfärdsområdena är igång och redo att genomföra social- och hälsovårdsreformen

 

 

 

2 kv.

2023

Regionala välfärdsområden med ansvar för att organisera social-, hälso- och sjukvårdstjänster och räddningsväsende ska inrättas och vara igång, i enlighet med färdplanen för planering och förberedelse av genomförandet av reformen av social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet ska i en rapport granska och bekräfta genomförandet av de åtgärder som krävs för att stödja inrättandet av välfärdsområden. Detta ska omfatta följande områden: 1) ledning, 2) administration, 3) ekonomi och 4) tjänster.

136

P4C1I1 – Främja genomförandet av vårdgarantin och minska eftersläpningen i tjänster som orsakats av covid-19-pandemin

Mål

Andel avslutade icke-brådskande vårdbesök inom 7-dagarsgränsen för tillgång till vård

% (procentandel)

67

80

4 kv.

2025

Andelen avslutade icke-brådskande vårdbesök inom sjudagarsgränsen för tillgång till vård ska öka från 67 % (januari 2020) till 80 %. Detta ska uppnås genom att införa nya och innovativa operativa metoder som syftar till snabbare, effektivare och mer kundorienterad vård och tjänster i regionerna. Tjänster och stöd ska utvecklas så att de blir mer lättillgängliga och bättre anpassade till utsatta personers behov.

137

P4C1I2 – Stärka det förebyggande arbetet och tidigt identifiera problem

Delmål

Utveckling och genomförande i 22 välfärdsområden av regionala integrerade modeller för tjänsteförvaltning i flera sektorer

Offentliggörande av en genomföranderapport som bekräftar att de regionala integrerade modellerna införts i de 22 välfärdsområdena

4 kv.

2024

Regionala integrerade modeller för tjänsteförvaltning i flera sektorer (däribland social- och hälsovårdstjänster och kultur-, idrott- och naturrelaterade tjänster) ska utarbetas och genomföras i de 22 välfärdsområden som inrättas som en del av social- och hälsovårdsreformen. En genomföranderapport ska bekräfta att de regionala integrerade modellerna införts i de 22 välfärdsområdena.

138

P4C1I3 – Stärka kunskapsbasen och det bevisbaserade beslutsfattandet för att öka kostnadseffektiviteten i social- och hälsovården

Delmål

Nationellt system för övervakning i realtid av den vårdgaranti som används på alla vårdcentraler

Ett uppgraderat system för övervakning av vårdgarantin har införts på alla vårdcentraler

4 kv.

2025

Ett uppgraderat nationellt realtidssystem för övervakning av vårdgarantin genom primärvårdsregistret ska införas i alla vårdcentraler (jämfört med 90 % av vårdcentralerna 2020).

139

P4C1I4 – Införa digitala innovationer för social- och hälsovårdstjänster

Mål

Ökning av den andel av befolkningen som använder e-tjänster för social- och hälsovård

% (procentandel)

26

35

4 kv.

2025

Den andel av befolkningen (från 20 år) som använder e-tjänster för social- och hälsovård ska öka från 26 % (2020 års riktvärde) till 35 %.

Nya digitala metoder ska utvecklas i samarbete mellan välfärdsområdena och nationella aktörer (Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, DigiFinland Oy, FPA) för att stödja tillhandahållandet av en vårdgaranti för social- och hälsovård. Detta ska infatta faktiska e-hälso- och e-socialtjänster såsom telefon-, chatt- och videomöten, supporttjänster patienter emellan, kundrådgivningstjänster och andra elektroniska tjänster. Dessutom ska åtgärder vidtas för att stödja social- och hälsovårdspersonalens kompetens och för att säkerställa en ökad användning av digitala lösningar.

140

P4C1I5 – Införa ett personcentrerat digitalt informationssystem för hälso-och sjukvården på Åland

Mål

Andelen kommunala social- och hälsovårdstjänster och/eller privata vårdföretag som har infört hälsoinformationssystemet

 

% (procentandel)

0

80

4 kv.

2025

Ett vårdinformationssystem för hälso- och sjukvård, sociala tjänster och privata aktörer ska utvecklas av Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Systemet ska tas i drift och användas av hela den offentliga hälso- och sjukvården och 80 % av kommunernas socialvård och privata aktörer på Åland.

Systemet ska omfatta dokumentation av vårdprocesser, medicinska recept, stöd för medicinska beslut, kliniska journaler, remiss till specialisttjänster, fördelning av tid och resurser, grundläggande kvalitet och produktionsuppföljning. Under upphandlingsprocessen kan andra specialistvårdssystem, såsom t.ex. logistik- och operativsystem, tillkomma till systemet.

PELARE 5: REPowerEU

N. DEL P5C1. REPowerEU

REPowerEU-kapitlet bidrar till hanteringen av utmaningarna med att minska beroendet av fossila bränslen. Målet med delen är att främja användningen av förnybar energi och öka forskning och utveckling för den gröna omställningen. Samtliga dessa mål förväntas bidra till uppnåendet av unionens klimatmål till 2030, Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035 och målet att öka andelen förnybar energi i Finlands energimix. Alla de tre investeringarna i REPowerEU-kapitlet har en gränsöverskridande aspekt eller effekt eller en aspekt eller effekt som omfattar flera länder. I synnerhet bidrar åtgärderna ”Investeringar för en omställning till ren energi” och ”Havsbaserad vindkraft på Åland” till att säkra energiförsörjningen i unionen som helhet, medan åtgärden ”FoU för den gröna omställningen” bidrar till utvecklingen av gröna färdigheter i unionens arbetskraft.

REPowerEU-kapitlet bidrar till genomförandet av landsspecifika rekommendationer om att inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation, koldioxidsnål omställning och energiomställning (landsspecifik rekommendation 3, 2019) , att inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att minska det totala beroendet av fossila bränslen genom att påskynda utbyggnaden av förnybar energi, däribland genom att ytterligare förenkla och förkorta tillståndsförfarandena, främja offentliga och privata investeringar i utfasningen av fossila bränslen inom industrin (landsspecifik rekommendation 3, 2022 och landsspecifik rekommendation 4, 2023) och att öka insatserna i syfte att tillhandahålla och förvärva de färdigheter som krävs för den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 4, 2023). 

Ingen åtgärd i denna del förväntas orsaka betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med hänsyn till den beskrivning av åtgärderna och begränsningsåtgärderna som fastställs i planen för återhämtning och resiliens enligt den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). 

N.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (P5C1R1): Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Målet med reformen är att förkorta handläggningstiderna för miljötillstånd för investeringar i förnybar energi i Finland.

Finland ska anta en eller flera rättsakter om miljötillståndsförfaranden, som täcker alla förfaranden som rör förnybar energi, med syftet att uppnå ett kombinerat tillståndsförfarande som leder till ett enda officiellt besluts- och granskningsförfarande. Dessa rättsakter ska främja en ”one stop shop”-modell och fastställa bestämmelser om lämpliga och effektiva förfaranderegler för miljötillstånd. Finland ska även anta en eller flera rättsakter i syfte att centralisera de nya effektivare förfarandena för handläggning av ansökningar om miljötillstånd till en gemensam ny nationell myndighet.

Stöd inom ramen för den här åtgärden ska tillhandahållas för utveckling och införande av digitala processer och användning av tillfälliga resurser för att utarbeta den lagstiftning som krävs och hantera eftersläpningen vad gäller ansökningar om miljökonsekvensbedömningar. Detta förväntas snabba upp tillstånds- och licensförfarandena och stödja genomförandet av lagstiftningen.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 1 (P5C1I1): Investeringar för en omställning till ren energi

Målet med investeringen är att bidra till Finlands mål att uppnå koldioxidneutralitet senast 2035 genom att stimulera införandet av ny ren teknik för energiproduktion och energianvändning, och/eller att främja utvecklingen av produktion och lagring av förnybar vätgas i kommersiell skala.

Investeringen ska stödja storskaliga projekt i förnybar energi i demonstrationsfasen med fokus på teknisk genomförbarhet, och/eller projekt i vätgasvärdekedjan för produktion av förnybar vätgas. Detta kan omfatta följande:

-förnybara bränslen inom transportsektorn (elbränslen och biobränslen),

-värmeproduktion utan förbränning,

-andra projekt för förnybar energi, t.ex. stora projekt för hållbar biogasproduktion 34 med hjälp av lågutnyttjade insatsvaror (utom överföring och distribution av biogas), storskaliga solenergiprojekt och projekt som främjar energilagring.

-Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse i vätgassektorn,

-andra investeringar i inhemsk förnybar vätgas.

Projekturvalskriterierna ska omfatta bidraget till ökningen av andelen förnybar energi och vätgas och det potentiella bidraget till den långsiktiga utvecklingen och kommersialiseringen av relevant teknik.

Stödet ska ha formen av en eller flera ansökningsomgångar under Arbets- och näringsministeriets och/eller Business Finlands ansvar.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 35 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 36 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 37 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 38 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå får väljas ut.

Kriterierna för stödberättigande ska säkerställa att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till minst ett av insatsområdena 028, 029, 030a 39 , 032 och 034a0 40 med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 41 .

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 2 (P5C1I2): FoU för den gröna omställningen

Målet med investeringen är att stödja forskning och utveckling som är inriktad på främjande av lösningar för förnybar energi i Finland. I det syftet ska tre strategiska forsknings- och utvecklingsprojekt få stöd.

Det första projektet ska vara inriktat på forskningsområden med betydande potential att minska koldioxidutsläppen: 1) ellagring och att påskynda införandet av ren energi, 2) energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen inom industrin och 3) en ekonomi som bygger på förnybar vätgas. Projektet ska omfatta stöd till forskare med syfte att öka kunskapen på dessa områden.

Det andra projektet syftar till att stödja omställningen till ren energi och effektiv användning av naturresurser för att minska Finlands energiberoende av Ryssland, generera nytt affärskunnande och bidra till att klimatmål och mål för biologisk mångfald uppnås. Projektet ska leda till en färdplan mot 2035 med politiska rekommendationer gällande ett system för ren energi.

Det tredje projektet ska vara inriktat på omfattningen och effekten av ytterligare investeringar i förnybar energi, särskilt sol- och vindkraft, för att undersöka kostnader och fördelar, bedöma stöd bland markägare och allmänhet och för att utvärdera begränsningshierarkin i syfte att väga energiproduktion mot miljömål och mål för biologisk mångfald. Projektet ska integrera REPowerEU-mål, inbegripet i) vind- och solkraft, ii) datastyrd optimering av användningen av energikällor och iii) resurseffektivitet i doktorandutbildningen vid Naturresursinstitutet (Luke) för att främja kompetensutveckling, och ska leda till en färdplan för ett nytt system för förnybar energi som del av Finlands energisystem, vilket även innefattar en utvärdering av effekterna av en ökning av sol- och vindkraft på mark- och kustområden samt havsbaserade områden.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering 3 (P5C1I3): Havsbaserad vindkraft på Åland

Målet med investeringen är att främja produktionen av vindkraft på självstyrande Åland. Investeringen ska stödja den förberedande fasen av ett projekt för havsbaserad vindkraft.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationen för potentiella kommande ansökningsomgångar inte omfatta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 42 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem som leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 43 , iii) verksamhet med anknytning till avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 44 och mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar 45 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som är förenliga med relevant miljölagstiftning på unionsnivå och nationell nivå kan väljas ut.

Genom kriterierna för stödberättigande ska det säkerställas att alla projekt bidrar till de klimatförändringsmål som är kopplade till insatsområdena 028 med en klimatkoefficient på 100 % i enlighet med bilaga VI till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

N.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

141

P5C1R1: Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Mål

Minskning av eftersläpningen vad gäller miljökonsekvensbedömningar

Antal

0

228

4 kv.

2025

Minst 228 miljökonsekvensbedömningar ska vara slutförda mellan den 1 januari 2023 och 31 december 2025.

142

P5C1R1: Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Delmål

Digitala tjänster för utvecklingen av miljötillstånd

Inköp av tjänster för utveckling av miljötillstånd och digital tillståndsgivning och tillsyn

2 kv.

2025

Inköpet av digitaliseringstjänster ska slutföras vad gäller

I)informationsstrukturen för miljötillstånd och tillsyn för officiella transaktioner avseende produktion av ren energi

II)digital tillståndsgivning och tillsyn, däribland ändringar av funktioner i övervakningssystem och utveckling av digitala tjänster.

143

P5C1R1: Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Delmål

Ikraftträdande av den eller de rättsakter som leder till att det nya miljötillståndsförfarandet inrättas

Bestämmelse i rättsakt eller rättsakter som anger ikraftträdandet

4 kv.

2025

Den eller de rättsakter som krävs för att inrätta ett nytt miljötillståndsförfarande och överföra ansvaret för miljötillstånd från regionala myndigheter till en gemensam nationell myndighet ska träda i kraft.

144

P5C1R1: Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Delmål

Idrifttagande av den gemensamma nationella myndigheten för miljötillstånd och tillhörande digitala tjänster

Den gemensamma nationella myndigheten är i drift och de relevanta digitala tjänsterna är i drift

2 kv.

2026

Den gemensamma nationella myndigheten ska vara i drift. De digitala tjänster som avses i delmål 142 ska vara i drift.

145

P5C1I1: Investeringar för en omställning till ren energi

Delmål

Utlysning av en ansökningsomgång för projekt för omställning till ren energi

Offentliggörande av ansökningsomgången

2 kv.

2024

Utlysning av en ansökningsomgång för projekt avseende ny ren teknik för energiproduktion och energianvändning, och/eller för att främja utvecklingen av produktion och lagring av förnybar vätgas i kommersiell skala. Kravspecifikationen ska innehålla kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över undantagna projekt och krav på att de ska vara förenliga med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.

146

P5C1I1: Investeringar för en omställning till ren energi

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för omställning till ren energi

Meddelande om tilldelning av alla bidrag

2 kv.

2025

Urvalet av alla projekt avseende ny ren teknik för energiproduktion och energianvändning, och/eller för att främja utvecklingen av produktion och lagring av förnybar vätgas i kommersiell skala ska genomföras i enlighet med kriterierna i den ansökningsomgång som utlysts inom ramen för delmål 145. All beslutad beviljad finansiering ska tilldelas de projektsökande som valts ut i ansökningsomgången.

147

P5C1I1: Investeringar för en omställning till ren energi

Delmål

Slutförande av det eller de projekt för ren energi som fått stöd

Färdigställande av det eller de projekt som fått stöd

2 kv.

2026

Slutförande av de projekt som valts ut inom ramen för den ansökningsomgång som aves i delmål 146. Dessa projekt ska sammantaget ha tilldelats minst 49 050 000 EUR.

148

P5C1I2: FoU för den gröna omställningen

Delmål

Slutförande av anläggningen för forskningsinfrastruktur för ren energi

Anläggningen för forskningsinfrastruktur för ren energi är slutförd

2 kv.

2026

Den nya anläggningen för experimentell forskning på områdena förnybar vätgas och transporter med nollutsläpp är slutförd och klar att tas i bruk.

149

P5C1I2: FoU för den gröna omställningen

Mål

Allokering av forskare till REPowerEU-relaterad FoU-verksamhet

Antal allokerade forskare

0

35

2 kv.

2025

Nya tjänster för forskare ska inrättas inom tre tematiska områden, däribland i) ellagring och att påskynda införandet av ren energi, ii) energieffektivitet och utfasning av fossila bränslen inom industrin och iii) en ekonomi som bygger på förnybar vätgas. VTT:s anslag av minst 35 forskare till de tre tematiska områdena ska vara avslutad.

150

P5C1I2: FoU för den gröna omställningen

Mål

Val av doktorander till doktorandutbildningen vid Naturresursinstitutet (Luke)

Antal

0

4

3 kv.

2024

Minst fyra doktorandtjänster vid doktorandutbildningen på Naturresursinstitutet (Luke) ska vara inriktade på REPowerEU-relaterade områden, däribland vind- och solkraft, ii) datastyrd optimering av användningen av energikällor och iii) resurseffektivitet, med målet att främja utveckling av REPowerEU-kompetens.

151

P5C1I2: FoU för den gröna omställningen

Delmål

Offentliggörande av färdplaner för ren energi

Offentliggörande av färdplanen för utvecklingen av system för ren energi på Finlands miljöcentrals (Syke) webbplats och offentliggörande av färdplanen för system för förnybar energi på Naturresursinstitutets webbplats

2 kv.

2026

En färdplan för utveckling av system för ren energi till 2035 ska offentliggöras av konsortiet bestående av Finlands miljöcentral (Syke), Geologiska forskningscentralen GTK och Teknologiska forskningscentralen VTT.

En färdplan för nya system för förnybar energi som del av Finlands energisystem, däribland en utvärdering av effekterna av ökad sol- och vindkraft på mark- och kustområden samt havsbaserade områden, ska offentliggöras av Naturresursinstitutet (Luke).

152

P5C1I3: Havsbaserad vindkraft på Åland

Delmål

Rapportinlämning

Rapportinlämning

2 kv.

2026

Rapporten om havsbaserad vindkraft på Åland ska vara slutförd.

Rapporterna ska omfatta minst följande områden: i) den framväxande vätgasmarknaden och framtida integration i vindkraftmöjligheter, och ii) lösningar för att integrera vindkraftmöjligheter och gränsöverskridande överföring av el och potentiell framtida vätgas från Åland.

2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den totala kostnaden för Finlands återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 1 949 227 000 EUR.

Den beräknade totala kostnaden för REPowerEU-kapitlet är 127 090 000 EUR. Den beräknade totala kostnaden för de åtgärder som avses i artikel 21c.3 b–e i förordning (EU) 2023/435 uppgår till 127 090 000 EUR. Ingen åtgärd i Finlands ändrade återhämtnings- och resiliensplan, inklusive REPowerEU-kapitlet, omfattas av artikel 21c.3 a i förordning (EU) 2021/241. 

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt bidrag

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.1.Första delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

2

P1C1R2 – Omvandling av energisystemet – reform av energibeskattningen för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen

Delmål

Ikraftträdande av lagen om punktskatt på el och vissa bränslen

3

P1C1I1 – Omvandling av energisystemet – investeringar i energiinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för energiinfrastrukturprojekt

6

P1C1I2 – Omvandling av energisystemet – investeringar i ny energiteknik

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för investeringar i ny energiteknik

14

P1C2R2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Delmål

Antagande av statsrådets principbeslut om genomförandet av det strategiska programmet för en cirkulär ekonomi

16

P1C2I1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – koldioxidsnål vätgas och avskiljning och återvinning av koldioxid

Delmål

Offentliggörande av den första nationella ansökningsomgången för produktion och användning av vätgas med låga utsläpp samt avskiljning och användning av koldioxid

19

P1C2I2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Delmål

Offentliggörande av den första ansökningsomgången för direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp som syftar till att minska koldioxidutsläppen från industrin

22

P1C2I3 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Delmål

Offentliggörande av den första ansökningsomgången för investeringsprojekt som främjar återanvändning av avfallsmaterial och sidoströmmar

31

P1C3I2 - Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Delmål

Offentliggörande av en första ansökningsomgång för stöd till en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

34

P1C4R1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – färdplan för fossilfria transporter

Delmål

Antagande av statsrådets principbeslut LVM/2021/62 om minskning av växthusgasutsläpp från inrikes transporter

35

P1C4R1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – färdplan för fossilfria transporter

Delmål

Offentliggörande av regeringens beslut om ytterligare nationella åtgärder för att minska utsläpp från transportsektorn

37

P1C4R2 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – skattereform för hållbara transporter

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av Inkomstskattelagen (1205/2020) om beskattning av anställningsförmåner i samband med rörlighet

52

P1C5I2 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – klimatsäkra åtgärder inom markanvändning

Delmål

Offentliggörande av den första ansökningsomgången för projekt för precisionsskogsbruk

71

P2C2R2 – Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

Delmål

Ikraftträdande av lagen om genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen

72

P2C2R2 – Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

Delmål

Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

91

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om ett servicecenter för kontinuerligt lärande och sysselsättning

96

P3C2I1 – Digitaliseringsprogram för kontinuerligt lärande

Delmål

Färdigställande av it-arkitekturen för digitala tjänster för kontinuerligt lärande

103

P3C3I2 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Delmål

Finlands Akademi offentliggör en första ansökningsomgång för forskningsprojekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer

115

P3C3I6 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av en ansökningsomgång för förnyelse och utveckling av nationell forskningsinfrastruktur

127

P3C4I3 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Delmål

Offentliggörande av två ansökningsomgångar för projekt som stöder förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn resp. för utvecklingsstöd och stöd till pilotverksamhet

133

P4C1R1 – Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Delmål

Ikraftträdande av den inledande rättsliga ramen om inrättande av välfärdsområden och reform av social- och hälsovården och räddningsväsendet

Delbetalning, belopp

273 307 672 EUR

1.2.Andra delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

9

P1C1I3 – Omvandling av energisystemet – investerings- och reformpaket på Åland

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för investeringar i förnybar energi på Åland

11

P1C2R1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – reform av klimatlagen och koldioxidsnål industrialisering

Delmål

Ikraftträdande av den reviderade klimatlagen

26

P1C3R2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – handlingsplan för utfasning av uppvärmning med fossil olja

Delmål

Offentliggörande av handlingsplanen för utfasning av uppvärmning med fossil olja

38

P1C4R2 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – skattereform för hållbara transporter

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av Inkomstskattelagen (xx/2021) om beskattning av tjänstebilar

39

P1C4I1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – offentlig infrastruktur för laddning och tankning av el och vätgas för transporter

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgångarna för förbättring av distributionsinfrastruktur för el- och vätgasfordon

48

P1C5I1 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Delmål

Projekt för leverans, transport och distribution av gips beviljas stöd

55

P2C1I1 – Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av lagen om bredbandsstöd

58

P2C1I2 – Transport och markanvändning – projektet Digirata

Delmål

Testlaboratoriet för modelleringsutrustning för det gemensamma europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) är i drift

61

P2C2I1 – Digital ekonomi – program för realtidsekonomi

Delmål

Ett minsta livskraftigt ekosystem har skapats och är i drift

64

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Mål

Mikroelektronikprojekt beviljas stöd

66

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Delmål

Projekt för utveckling av 6G, AI och kvantdatorer beviljas stöd

72a

P2C2R2 – Ökad effektivitet och öppenhet i fråga om reformer och investeringar inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen genom utveckling av informationssystem, administration och revision

Delmål

Ikraftträdande av statsrådsförordningen från finansministeriet om riskhantering och kontroller för att säkerställa skydd av unionens ekonomiska intressen och efterlevnad av tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning samt offentliggörandet av riktlinjer från samordningsorganet för genomförandeorganen vad gäller faciliteten för återhämtning och resiliens.

77

P3C1R1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Delmål

Ikraftträdande av lagen om offentlig arbetskraft- och företagsservice som reglerar den nordiska arbetsförmedlingsmodellen för arbetssökande

81

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av lagen om studerande, forskare och praktikanter (719/2018)

83

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Mål

Minskning av det genomsnittliga antalet dagar som krävs för att handlägga ansökningar om uppehållstillstånd som ingår i ett snabbspår för specialister och tillväxtföretagare

86

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Delmål

Ikraftträdande av lagen om en ny statsägd företagsbaserad aktör på övergångsarbetsmarknaden

93

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Delmål

Offentliggörande av första ansökningsomgången för att tillhandahålla utbildning för att stärka digitala och gröna färdigheter

98

P3C2I2 – Förbättra utbildningsnivån genom att öka antalet studieplatser inom den högre utbildningen

Mål

Ökad antagning av studerande till högre lärosäten

100

P3C3I1 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Delmål

Utlysning av en ansökningsomgång för projekt hos ledande företag

106

P3C3I3 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Delmål

Business Finland utlyser en ansökningsomgång för FUI-projekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer

109

P3C3I4 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Delmål

Business Finland utlyser en ansökningsomgång för FUI-projekt som stöder innovativa tillväxtföretag

112

P3C3I5 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av en ansökningsomgång för förnyelse och utveckling av lokal forskningsinfrastruktur

113

P3C3I5 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Mål

Tilldelning av bidrag för förnyelse och utveckling av lokal forskningsinfrastruktur

116

P3C3I6 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Mål

Tilldelning av bidrag för förnyelse och utveckling av nationell forskningsinfrastruktur

118

P3C3I7 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Delmål

Offentliggörande av en ansökningsomgång för utveckling av innovationsinfrastruktur

121

P3C4I1 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – program för att påskynda tillväxten

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgången för stöd till företagens internationaliseringsförmåga

124

P3C4I2 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – viktiga program för internationell tillväxt

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgångarna inom ramen för viktiga program för internationell tillväxt

130

P3C4I4 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Delmål

Offentliggörande av ansökningsomgången för FoUI-projekt för turistsektorn

Delbetalning, belopp

447 844 474 EUR

1.3.Tredje delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

4

P1C1I1 – Omvandling av energisystemet – investeringar i energiinfrastruktur

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till investeringar i energiinfrastruktur

7

P1C1I2 – Omvandling av energisystemet – investeringar i ny energiteknik

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till investeringar i energiteknik

15

P1C2R2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Delmål

Ingående av ett nationellt avtal med de viktigaste aktörerna om en koldioxidsnål cirkulär ekonomi

17

P1C2I1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – koldioxidsnål vätgas och avskiljning och återvinning av koldioxid

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för koldioxidsnål vätgas samt för avskiljning och användning av koldioxid

20

P1C2I2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för direkt elektrifiering och industriella processer med låga koldioxidutsläpp

23

P1C2I3 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för återanvändning och återvinning

47

P1C5R1 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – modernisering av naturlagstiftningen

Delmål

Ikraftträdande av den ändrade naturskyddslagen

50

P1C5I1 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Delmål

Projekt för återvinning och återanvändning av näringsämnen beviljas stöd

53

P1C5I2 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – klimatsäkra åtgärder inom markanvändning

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till de projekt för precisionsskogsbruk som valts ut för finansiering

68

P2C2R1 – Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Delmål

Antagande av lagstiftning om utvidgning av räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

78

P3C1R1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Mål

Ökning av det årliga antalet intervjuer för arbetssökande som genomförs i enlighet med den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

79

P3C1R1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – den nordiska modellen för arbetsförmedlingar

Delmål

Alla fem digitala funktioner som krävs av den nordiska arbetsförmedlingsmodellen är integrerade i informationssystemet för den offentliga arbetsförmedlingen och i drift

80

P3C1R2 – Sysselsättning och arbetsmarknad – avskaffa tilläggsdagar med arbetslöshetsersättning

Delmål

Ikraftträdande av ändringarna av lagen om utkomstskydd för arbetslösa vad gäller avvecklingen av tilläggsdagar med arbetslöshetsförsäkring

82

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av utlänningslagen (301/2004)

87

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Antal personer med funktionsnedsättning som anställts av aktören på övergångsarbetsmarknaden den 31 december 2023

92

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Delmål

Färdigställande av en modell för medelfristiga prognoser för arbetskrafts- och kompetensbehov

101

P3C3I1 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Mål

Tilldelning av bidrag till projekt hos ledande företag

104

P3C3I2 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Mål

Finlands Akademi tilldelar bidrag till forskningsprojekt som syftar till att höja kompetensen inom nyckelsektorer

107

P3C3I3 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Mål

Business Finland tilldelar bidrag till FUI-projekt som syftar till att öka kompetensen inom nyckelsektorer

110

P3C3I4 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Mål

Tilldelning av bidrag för stöd till innovativa tillväxtföretag

119

P3C3I7 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Mål

Tilldelning av bidrag för utveckling av innovationsinfrastruktur

125

P3C4I2 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – viktiga program för internationell tillväxt

Delmål

Tilldelning av bidrag till alla projekt inom ramen för viktiga program för internationell tillväxt

134

P4C1R1 – Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Delmål

Ikraftträdande av den ytterligare rättsliga ramen som slutför inrättandet av välfärdsområden och reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet

135

P4C1R1 – Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen till stöd för genomförandet av vårdgarantin

Delmål

Ibruktagande av regionala välfärdsområden med kapacitet att ta ansvar för att organisera social-, hälso- och sjukvårdstjänster och räddningstjänster

145

P5C1I1 – REPowerEU – Investeringar för en omställning till ren energi

Delmål

Utlysning av en ansökningsomgång för projekt för omställning till ren energi

150

P5C1I2 – REPowerEU – FoU för den gröna omställningen

Mål

Val av doktorander till doktorandutbildningen vid Naturresursinstitutet (Luke)

Delbetalning, belopp

331 340 175 EUR

1.4.Fjärde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

13

P1C2R2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – strategiskt främjande av cirkulär ekonomi och reform av avfallslagen

Delmål

Ikraftträdande av de viktigaste processerna i den reviderade avfallslagen

32

P1C3I2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Delmål

Tilldelning av alla bidrag och offentliga kontrakt för projekt som stöder en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

56

P2C1I1 – Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Mål

Ytterligare bostäder med tillgång till snabb bredbandsanslutning (100/100 Mbit/s)

59

P2C1I2 – Transport och markanvändning – projektet Digirata

Mål

Testbana som är utrustad med radiobaserat ERTMS (inte i kommersiell järnvägstrafik)

62

P2C2I1 – Digital ekonomi – program för realtidsekonomi

Delmål

Utbytet av digital affärsinformation i strukturerad form är fullt fungerande

75

P2C3I1 – Civil kompetens inom cybersäkerhet

Delmål

Utveckling av en digital plattform för civil utbildning i cybersäkerhet

84

P3C1R3 – Sysselsättning och arbetsmarknad – Effektivisera förfarandet för arbets- och utbildningsbaserad invandring

Mål

Minskning av det genomsnittliga antalet dagar som krävs för att handlägga ansökningar om arbets- och utbildningsbaserade uppehållstillstånd

89

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Utvidgning av programmet för arbetsförmåga och IPS-modellen till elva nya områden

90

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Antal arbetsplatser och företagshälsovårdsenheter som har deltagit i åtgärderna till stöd för psykisk hälsa och arbetsförmåga

95

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Mål

Antal yrkesverksamma inom karriärvägledning som har deltagit i utbildning för att öka sin sakkunskap

99

P3C2I3 – Höja kompetensnivån och förnya det kontinuerliga lärandet, digitalisering och modernisering av utbildningen på Åland

Mål

Andel moderniserade kurser med betydande digitala inslag i högskoleutbildningen på Åland

122

P3C4I1 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – program för att påskynda tillväxten

Delmål

Tilldelning av bidrag för alla projekt för företagens internationaliseringsförmåga

128

P3C4I3 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Mål

Tilldelning av bidrag till projekt som stöder förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

132

P3C4I4 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Delmål

Idrifttagande av den digitala kalkylator som nyligen utvecklats för att beräkna turisttjänsternas koldioxidavtryck

137

P4C1I2 – Stärka det förebyggande arbetet och tidigt identifiera problem

Delmål

Utveckling och genomförande i 22 välfärdsområden av regionala integrerade modeller för tjänsteförvaltning i flera sektorer

Delbetalning, belopp

233 887 183 EUR

1.5.Femte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

12

P1C2R1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – reform av klimatlagen och koldioxidsnål industrialisering

Delmål

Ikraftträdande av den uppdaterade klimat- och energistrategin, den politiska planen för klimatförändringar på medellång sikt och sektorspecifika färdplaner för låga koldioxidutsläpp

27

P1C3R2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – handlingsplan för utfasning av uppvärmning med fossil olja

Mål

Minskning av antalet fristående hus som använder separat oljeuppvärmning

40

P1C4I1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – offentlig infrastruktur för laddning och tankning av el och vätgas för transporter

Mål

Budgetåtaganden för laddningsstationer för elfordon och tankstationer för vätgas

49

P1C5I1 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Mål

Fält behandlade med gips och en kombinerad minskning av användningen av konventionella gödningsmedel

51

P1C5I1 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – behandling med gips och återvinning av näringsämnen

Mål

Platser med förbättrad återanvändning eller återvinning av näringsämnen

54

P1C5I2 – Miljömässig hållbarhet och naturbaserade lösningar – klimatsäkra åtgärder inom markanvändning

Mål

Färdigställda projekt för precisionsskogsbruk

63

P2C2I2 – Påskynda dataekonomin och digitaliseringen – Virtual Finland

Delmål

Den gemensamma plattformen för Virtual Finland och de integrerade tjänsterna är i drift

65

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Delmål

Färdigställande av alla utvalda projekt

67

P2C2I3 – Påskynda nyckelteknik (mikroelektronik, 6G, artificiell intelligens och kvantdatorer)

Delmål

Färdigställande av alla utvalda projekt

69

P2C2R1 – Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Delmål

Ikraftträdande av lagstiftningen om utvidgning av räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

73

P2C3R1 – Säkerställa en effektiv tillsyn och efterlevnad av förebyggande av penningtvätt

Delmål

Ikraftträdande av ändringar av handelsregisterlagen och lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton

76

P2C3I2 – Övningar inom cybersäkerhet

Mål

Antal tjänstemän som har

avslutad cybersäkerhetsutbildning

85

P3C1R4 – Sysselsättning och arbetsmarknad –Stärka de tvärvetenskapliga tjänsterna för ungdomar (Navigator-tjänsterna)

Mål

Antal expertresurser som finansierats för tillhandahållande av integrerade hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och/eller utbildningstjänster vid de gemensamma rådgivningarna inom Navigatorn

88

P3C1I1 – Sysselsättning och arbetsmarknad – utveckling av arbetsförmåga, produktivitet och välbefinnande i arbetet

Mål

Antal personer med funktionsnedsättning som anställts av aktören på övergångsarbetsmarknaden den 31 december 2025

94

P3C2R1 – Reform av det kontinuerliga lärandet

Mål

Antal personer som har deltagit i utbildning för att stärka digital och grön kompetens

97

P3C2I1 – Digitaliseringsprogram för kontinuerligt lärande

Mål

Andel nya digitala tjänster för kontinuerligt lärande i drift

102

P3C3I1 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – ledande företag

Mål

Andel slutförda projekt hos ledande företag

105

P3C3I2 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Finlands Akademi)

Mål

Andel slutförda forskningsprojekt inom nyckelsektorer som beviljats stöd av Finlands Akademi

108

P3C3I3 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – påskyndande av nyckelsektorer och stärkande av kompetensen (Business Finland)

Mål

Andel slutförda FUI-projekt inom nyckelsektorer som beviljats av Business Finland

111

P3C3I4 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – FUI-finansieringspaket för att främja den gröna omställningen – stöd till innovativa tillväxtföretag

Mål

Andel färdigställda projekt för innovativa tillväxtföretag

114

P3C3I5 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – lokal forskningsinfrastruktur

Mål

Andel färdigställda lokala forskningsinfrastrukturprojekt

117

P3C3I6 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – nationell forskningsinfrastruktur

Mål

Andel slutförda nationella forskningsinfrastrukturprojekt

120

P3C3I7 – FUI, forskningsinfrastruktur och pilotverksamhet – främjande av innovation och forskningsinfrastruktur – konkurrensutsatt finansiering av innovationsinfrastruktur

Mål

Andel slutförda innovationsinfrastrukturprojekt

126

P3C4I2 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – viktiga program för internationell tillväxt

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

129

P3C4I3 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

Mål

Procentandel slutförda projekt för förnyelse av den kulturella och kreativa sektorn

131

P3C4I4 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – stöd till hållbar och digital tillväxt inom turistsektorn

Mål

Antal enheter som fått stöd för FUI-projekt inom turistsektorn

136

P4C1I1 – Främja genomförandet av vårdgarantin och minska eftersläpningen i tjänster som orsakats av covid-19-pandemin

Mål

Andel avslutade icke-brådskande vårdbesök inom 7-dagarsgränsen för tillgång till vård

138

P4C1I3 – Stärka kunskapsbasen och det bevisbaserade beslutsfattandet för att öka kostnadseffektiviteten i social- och hälsovården

Delmål

Nationellt system för övervakning i realtid av den vårdgaranti som används på alla vårdcentraler

139

P4C1I4 – Införa digitala innovationer för social- och hälsovårdstjänster

Mål

Ökning av den andel av befolkningen som använder e-tjänster för social- och hälsovård

140

P4C1I5 – Införa ett personcentrerat digitalt informationssystem för hälso-och sjukvården på Åland

Mål

Andelen kommunala social- och hälsovårdstjänster och/eller privata vårdföretag som har infört hälsoinformationssystemet

141

P5C1R1 – REPowerEU – Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Mål

Minskning av eftersläpningen vad gäller miljökonsekvensbedömningar

142

P5C1R1 – REPowerEU – Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Delmål

Digitala tjänster för utvecklingen av miljötillstånd

143

P5C1R1 – REPowerEU – Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Delmål

Ikraftträdande av den eller de rättsakter som leder till att det nya miljötillståndsförfarandet inrättas

146

P5C1I1 – Investeringar för en omställning till ren energi

Delmål

Tilldelning av alla bidrag till projekt för omställning till ren energi

149

P5C1I2 – REPowerEU – FoU för den gröna omställningen

Mål

Allokering av forskare till REPowerEU-relaterad FoU-verksamhet

Delbetalning, belopp

409 302 569 EUR

1.6.Sjätte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

1

P1C1R1 – Omvandling av energisystemet – betydande minskning av användningen av kol för energi fram till 2026

Mål

Minskning av användningen av kol för energi med 40 % fram till 2026 jämfört med 2019

5

P1C1I1 – Omvandling av energisystemet – investeringar i energiinfrastruktur

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

8

P1C1I2 – Omvandling av energisystemet – investeringar i ny energiteknik

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

10

P1C1I3 – Omvandling av energisystemet – investerings- och reformpaket på Åland

Delmål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

18

P1C2I1 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – koldioxidsnål vätgas och avskiljning och återvinning av koldioxid

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

21

P1C2I2 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – direkt elektrifiering och minskning av koldioxidutsläpp från industriella processer

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

24

P1C2I3 – Industriella reformer och investeringar som stöder den gröna och den digitala omställningen – återanvändning och återvinning av viktiga material och industriella sidoströmmar

Mål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

25

P1C3R1 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – reform av markanvändnings- och bygglagen

Delmål

Ikraftträdande av den reformerade markanvändnings- och bygglagen

33

P1C3I2 – Minska byggnadsbeståndets klimat- och miljöpåverkan – program för en byggd miljö med låga koldioxidutsläpp

Delmål

Färdigställande av de projekt som fått stöd

36

P1C4R1 – Koldioxidsnåla lösningar för städer och transportsektorn – färdplan för fossilfria transporter

Mål

En minskning med minst 29 % av utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till 2025 jämfört med 2005 års nivåer

57

P2C1I1 – Digital konnektivitet – utveckling av kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet

Mål

Ytterligare bostäder med tillgång till snabb bredbandsanslutning (100/100 Mbit/s)

60

P2C1I2 – Transport och markanvändning – projektet Digirata

Mål

Kommersiell pilotbana som är utrustad med ERMTS

70

P2C2R1 – Utveckling av ett informationssystem för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter

Delmål

Utvidgningen av räckvidden för informationssystemet för bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter har genomförts tekniskt.

74

P2C3R1 – Säkerställa en effektiv tillsyn och efterlevnad av förebyggande av penningtvätt

Mål

Öka graden av automatisering av databehandling och -utbyte mellan myndigheter

123

P3C4I1 – Stärka konkurrenskraften och öka tillväxten i krisdrabbade sektorer – program för att påskynda tillväxten

Mål

Färdigställande av projekt som fått stöd för företagens internationaliseringsförmåga

144

P5C1R1 – REPowerEU – Tillståndsförfaranden för den gröna omställningen

Delmål

Idrifttagande av den gemensamma nationella myndigheten för miljötillstånd och tillhörande digitala tjänster

147

P5C1I1 – REPowerEU – Investeringar för en omställning till ren energi

Delmål

Slutförande av det eller de projekt för ren energi som fått stöd

148

P5C1I2 – REPowerEU – FoU för den gröna omställningen

Delmål

Slutförande av anläggningen för forskningsinfrastruktur för ren energi

151

P5C1I2 – REPowerEU – FoU för den gröna omställningen

Delmål

Offentliggörande av färdplaner för ren energi

152

P5C1I3 – REPowerEU – Havsbaserad vindkraft på Åland

Delmål

Rapportinlämning

Delbetalning, belopp

253 377 781 EUR



AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Övervakningen och genomförandet av Finlands återhämtnings- och resiliensplan ska ske enligt följande arrangemang:

·Processen med genomförande, övervakning och rapportering av den finländska planen för återhämtning och resiliens ska säkerställas på högsta nivå av den finländska regeringen genom en arbetsgrupp som består av ministrar och har finansministern som ordförande. Dess roll ska vara att vägleda och övervaka genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras av Finlands plan för återhämtning och resiliens. Ministerarbetsgruppen ska också på politisk nivå följa genomförandet av reformer och investeringar knutna till programmet och ska ta sig an tillhörande politiska problem gällande näringsliv och entreprenörskap.

·Dessutom ska genomförandet av Finlands program för hållbar tillväxt samordnas administrativt av en interministeriell samordningsgrupp, bestående av samtliga ministeriers permanenta sekreterare och med finansministern som ordförande. Uppgifter på central nivå angående samordning, förvaltning, kontroll och revision av det finländska programmet för återhämtning och resiliens ska konsolideras med Finansministeriet.

·Finansministeriet ska bistås i planens genomförande- och övervakningsprocess av ett tekniskt sekretariat, som ska arbeta tillsammans med Statskontoret under Finansministeriets administration. Sekretariatet ska fungera som förbindelseorgan på nationell nivå mellan de ministerier och organ som är ansvariga för att genomföra och övervaka planen.

·Finansministeriet ska regelbundet övervaka hur mål och delmål för reformer och investeringar uppnås, på grundval av information som inhämtas och rapporteras av de berörda ansvariga offentliga förvaltningarna (Arbets- och näringsministeriet, Miljöministeriet, Kommunikationsministeriet, Business Finland, Energimyndigheten, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna etc.).

·Finansministeriet ska i sin roll som styrekonom vara ansvarigt för att utföra kontroller och revisioner och utforma en sammanfattning av revisionerna. Det ska definiera en revisionsstrategi och utföra revisioner både av kontrollsystemen och av projekten och åtgärderna. Olika ministerier och organ som är ansvariga för reformerna och investeringarna ska ha ansvar för kontroller, revision, korrigeringar och återställningar, inom sina respektive behörighetsområden.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

Finland ska ha inrättat följande arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till underliggande relevanta data:

·Finansministeriet ska som centralt samordnande organ för Finlands återhämtnings- och resiliensplan samla in upplysningar om framstegen för de indikatorer som valts som delmål och mål för reformerna och investeringarna som finansieras av planen. Relevanta uppgifter ska lämnas in på lokal nivå och centraliseras på nationell nivå i ett särskilt anpassat it-verktyg och ska användas för att övervaka framstegen med att uppnå delmål och mål. It-verktyget ska även användas som lagring av ekonomisk kvalitetsinformation och andra obligatoriska uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Det tekniska sekretariatet ska framställa datainformation ur it-verktyget och rapportera den till Finansministeriet. Finansministeriets EU-sekretariat ska utarbeta utbetalningsansökningar att lämna in till Europeiska kommissionen.

·I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Finland, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har uppfyllts, till kommissionen lämna in en vederbörligen motiverad begäran om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Finland ska säkerställa att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till underliggande relevanta data som underbygger den vederbörligen motiverade begäran om betalning, både för att bedöma utbetalningsansökan i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revisions- och kontrollsyften.

(1)      Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(2)    Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(3)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(4)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(5)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(6)      Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(7)      Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(8)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(9)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(10)      Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(11)    Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(12)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(13)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(14)    Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(15)      Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(16)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(17)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(18)    Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(19)      Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(20)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(21)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(22)    Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(23)      Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(24)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(25)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(26)      Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(27)      Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(28)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(29)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(30)      Med undantag för projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
(31)      Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(32)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(33)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(34)      Biogasproduktion ska endast få stöd om åtgärden även omfattar uppgradering till biometan, såvida det inte gäller småskaliga anläggningar (mindre än 500 kWe) som använder biogas för stabiliseringen av nätet.
(35)      Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) aktiviteter och tillgångar inom ramen för punkt ii) för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb omställning till fossilfri drift.
(36)    Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(37)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(38)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
(39)    Om målet med åtgärden avser el- eller värmeproduktion från biomassa i överensstämmelse med direktiv (EU) 2018/2001, och om målet med åtgärden är att minska växthusgasutsläppen på anläggningen med minst 80 % genom användning av biomassa utifrån beräkningsmetoden för växthusgasminskningar och den relativa fossila motsvarigheten enligt bilaga VI till direktiv (EU) 2018/2001. Om målet med åtgärden avser produktion av biodrivmedel från biomassa (utom livsmedels- och fodergrödor) i överensstämmelse med direktiv (EU) 2018/2001, och om målet med åtgärden är att minska växthusgasutsläppen på anläggningen med minst 65 % genom användning av biomassa i detta syfte utifrån beräkningsmetoden för växthusgasminskningar och den fossila motsvarigheten enligt bilaga V till det direktivet (EU) 2018/2001.
(40)    Gäller högeffektiv kraftvärme om målet med åtgärden är att åstadkomma livscykelutsläpp som är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter/kWh eller produktion av värme/kyla från spillvärme. Gäller fjärrvärme/fjärrkyla om den tillhörande infrastrukturen följer Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1), eller om den befintliga infrastrukturen upprustas för att uppfylla definitionen av effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, eller om projektet är ett avancerat pilotsystem (kontroll- och energiledningssystem, sakernas internet) eller medför lägre temperaturförhållanden i fjärrvärme- och fjärrkylsystemet.
(41)      EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.
(42)      Med undantag för a) projekt inom ramen för denna åtgärd för el- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och b) aktiviteter och tillgångar inom ramen för punkt ii) för vilka användningen av fossila bränslen är tillfällig och tekniskt oundviklig för en snabb omställning till fossilfri drift.
(43)    Om den verksamhet som stöds leder till prognostiserade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena bör en förklaring av skälen till varför detta inte är möjligt ges. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
(44)      Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om insatserna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, avskilja avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livslängd, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
(45)    Detta undantag gäller inte insatser inom ramen för denna åtgärd i befintliga mekaniska/biologiska behandlingsanläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller till att modernisera återvinningsverksamheten för att omvandla sorterat avfall till kompostering av bioavfall och anaerob nedbrytning av bioavfall, förutsatt att sådana insatser inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas avfallshanteringskapacitet eller till en förlängning av anläggningarnas livslängd, och att det finns belägg för detta på anläggningsnivå.
Top