EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.10.2023
COM(2023) 578 final
2023/0350(NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken) syftar till att säkerställa att levande akvatiska resurser nyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Ett viktigt verktyg i det sammanhanget är det årliga fastställandet av fiskemöjligheterna. Alla förordningar om fiskemöjligheter måste begränsa nyttjandet av fiskbestånden till nivåer som är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens allmänna mål.
Syftet med detta förslag är att fastställa fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet.
I enlighet med den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet föreslås genom detta förslag att det fastställs fiskemöjligheter, uttryckta i form av högsta tillåtna fiskeansträngning och högsta fångstgränser för räkor, för de berörda medlemsstaterna (Spanien, Frankrike och Italien).
Det föreslås även att det fastställs fiskemöjligheter som följer av avtal som ingåtts inom ramen för Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM), som är en regional fiskeriförvaltningsorganisation med ansvar för bevarande och förvaltning av levande marina resurser i Medelhavet och Svarta havet. Europeiska unionen är medlem i AKFM tillsammans med Bulgarien, Kroatien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Malta, Rumänien, Slovenien och Spanien. De åtgärder som antas inom ramen för AKFM är bindande för medlemmarna.
Slutligen föreslås att det fastställs en autonom kvot för skarpsill i Svarta havet för att den nuvarande fiskeridödligheten inte ska öka. Genom förslaget genomförs också i unionsrätten den totala tillåtna fångstmängd (TAC) och de kvoter för piggvar som fastställts av AKFM.
Det yttersta målet med förslaget är att se till att bestånden når och ligger kvar på nivåer som möjliggör maximal hållbar avkastning (MSY). Avsikten med den fleråriga planen för demersala bestånd i västra Medelhavet är att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning ska uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020, där så är möjligt, och i annat fall senast den 1 januari 2025.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De föreslagna åtgärderna är utformade i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik inom andra områden, särskilt med miljöpolitiken.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik, vilket innebär att varje regionalt havsområde i EU (t.ex. Östersjön och Medelhavet) behandlas i en förordning om fiskemöjligheter, vilket säkerställer lika villkor i genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.
Genom förslaget fördelas fiskemöjligheterna mellan medlemsstaterna. Enligt artiklarna 16.6, 16.7 och 17 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken får medlemsstaterna bestämma hur de fiskemöjligheter som de har tilldelats ska fördelas mellan de fiskefartyg som för deras flagg, i enlighet med vissa kriterier som fastställs i de artiklarna. Medlemsstaterna har därför nödvändigt handlingsutrymme när de fördelar de tilldelade fiskemöjligheterna i enlighet med sina sociala och ekonomiska modeller.
•Val av instrument
En förordning anses vara det lämpligaste instrumentet, eftersom en förordning gör det möjligt att fastställa krav som gäller direkt för medlemsstaterna och berörda ekonomiska aktörer. Detta bidrar till att kraven genomförs med nödvändig skyndsamhet och på ett harmoniserat sätt, vilket leder till större rättssäkerhet.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
•Samråd med berörda parter
Samråd med berörda parter genomfördes på grundval av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2024 (COM(2023) 303 final).
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Bedömningen av beståndens tillstånd i Medelhavet och Svarta havet bygger på det senaste arbetet i vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) och AKFM:s vetenskapliga rådgivande kommitté för fiskerinäringen.
•Konsekvensbedömning
Tillämpningsområdet för förordningar om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i EUF-fördraget.
Genom den fleråriga planen för demersala fisken i västra Medelhavet infördes en fiskeansträngningsordning för att åtgärda problemet med överfiske inom demersala fisken i västra Medelhavet. I artikel 7.3 b i den fleråriga planen föreskrivs dessutom att minskningen av fiskeansträngningen får kompletteras med relevanta tekniska åtgärder eller andra bevarandeåtgärder som antagits i enlighet med unionsrätten, i syfte att uppnå det värde för uppskattad fiskeridödlighet som, med ett givet fiskemönster och under rådande genomsnittliga miljöförhållanden, ger långsiktig maximal avkastning (Fmsy) senast den 1 januari 2025. På grundval av vetenskapliga utlåtanden infördes genom rådets förordning (EU) 2022/110 (2022 års förordning om fiskemöjligheter) en ansträngningsordning för långrevsfartyg och fångstgränser för räkor. Ordningen förlängdes genom rådets förordning (EU) 2023/195 (2023 års förordning om fiskemöjligheter).
När det gäller de fiskemöjligheter som AKFM har fastställt i Medelhavet och Svarta havet föreslås genom detta förslag att internationellt överenskomna åtgärder genomförs. Alla faktorer som är relevanta för bedömningen av fiskemöjligheternas eventuella konsekvenser behandlas vid förberedelserna för och genomförandet av de internationella förhandlingar där unionens fiskemöjligheter fastställs i samförstånd med tredjeparter.
Förslaget syftar inte bara till att lösa kortsiktiga problem utan utgör också en långsiktigare strategi för att gradvis anpassa fiskeansträngningen så att den blir hållbar på lång sikt.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
•Grundläggande rättigheter
Förslaget är förenligt med grundläggande rättigheter och särskilt de som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte unionens budget.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Övervakning och efterlevnad kommer att säkerställas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1224/2009.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
Genom förslaget föreslås att det fastställs fiskemöjligheter för 2024 avseende vissa bestånd eller grupper av bestånd i Medelhavet och Svarta havet, särskilt med avseende på följande:
A.
Genomförande av den fleråriga förvaltningsplanen för västra Medelhavet
Enligt den fleråriga planen för demersala fisken i västra Medelhavet ska rådet fastställa en högsta tillåten fiskeansträngning för trålfartyg som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet, för varje fiskeansträngningsgrupp, per medlemsstat och för grupperna av bestånd i bilaga I till planen.
Under 2022 rekommenderades i de vetenskapliga utlåtandena från både STECF och AKFM:s rådgivande vetenskapliga kommitté att snabba åtgärder skulle vidtas och verkliga minskningar av fiskeridödligheten antas för att maximal hållbar avkastning för demersala bestånd i västra Medelhavet ska kunna uppnås. Bestånden av kummel och ett bestånd av djuphavsräka var så överutnyttjade att STECF bedömde att de låg på en nivå under Blim. Detta utgör den gränsreferenspunkt, uttryckt som lekbiomassa och fastställd i bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt från STECF eller ett liknande oberoende vetenskapligt organ som erkänts på unionsnivå eller internationell nivå, under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt.
STECF (STECF-22-11 och PLEN-22-03) menade att det krävs en helhetsstrategi som kombinerar ansträngningsåtgärder för både trålare och långrevsfartyg med fångstgränser för djuphavsräkor för att snabbt minska fiskeridödligheten, särskilt för bestånden av kummel och djuphavsräkor. Denna strategi genomfördes genom 2022 och 2023 års förordningar om fiskemöjligheter, och kommissionen föreslår att strategin genomförs även under 2024.
I detta förslag anges i flera fall ”pro memoria” (pm) för fiskeansträngningsnivån och fångstnivån. Dessa uppgifter kommer att anges i ett senare skede, när STECF:s utlåtanden finns tillgängliga.
I syfte att främja användningen av redskapens selektivitet och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor bibehölls i 2023 års förordning om fiskemöjligheter den kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålare som fastställdes i 2022 års förordning om fiskemöjligheter. Kommissionen föreslår att denna mekanism bibehålls under 2024.
B.
AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Medelhavet
–Skördegränser och begränsningar av antalet fisketillstånd för ädelkorall i hela Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27).
–Högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och högsta tillåtna fiskeansträngning och flottkapacitet för kummel i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16)
–Maximal flottkapacitet och högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21) och Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27).
–Högsta fångstnivå och högsta antal långrevar och handlinor för fläckpagell i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3)
–Åtgärder för bestånd av små pelagiska arter enligt AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för små pelagiska arter i Adriatiska havet från 2021 (de geografiska delområdena 17 och 18).
Kommissionen föreslår att man under 2024 fortsätter att genomföra bestämmelserna från den planen, som följer en tvåstegsstrategi, med en övergångsperiod på tre år som följs av långsiktiga åtgärder under en period av fem år.
2024 är övergångsperiodens tredje år och kommissionen föreslår att man fortsätter att genomföra fångstgränser med övergångsperiodens interna fördelning mellan Italien och Kroatien och övergångsreserven för Slovenien samt taket för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar på bestånd av små pelagiska arter. Detta kapacitetstak bör vara detsamma som i 2023 års förordning om fiskemöjligheter och baseras på den kapacitet som rapporterades till AKFM 2014.
–Åtgärder för demersala bestånd enligt AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för demersala arter i Adriatiska havet från 2019 (de geografiska delområdena 17 och 18).
Vid sitt 46:e årsmöte, i november 2023, bör AKFM anta en ny rekommendation om minskning för 2024 av fiskeansträngningen för trålare med trålbord (OTB) och bomtrålare (TBB). Förslaget kommer att uppdateras genom ett icke-officiellt dokument innehållande minskningsnivåerna, efter AKFM:s årsmöte.
Den maximala flottkapacitet som fastställdes i 2023 års förordning om fiskemöjligheter bör gälla även under 2024.
Förslaget innehåller en rad platshållare för bestånd för vilka AKFM:s övergångsåtgärder löper ut i slutet av 2023 och för vilka AKFM bör anta nya åtgärder vid sitt 46:e årsmöte som äger rum i november 2023, såsom för guldmakrill. Förslaget kommer att uppdateras genom ett icke-officiellt dokument innehållande nya åtgärder, efter AKFM:s årsmöte.
C.
AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Svarta havet
–En autonom kvot för skarpsill, på grundval av vetenskapliga utlåtanden.
–TAC:en och kvottilldelningen för piggvar inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för fisket efter piggvar från 2017, för genomförande av rekommendation GFCM/43/2019/3 (det geografiska delområdet 29).
När det gäller TAC- och kvotnivåerna för piggvar kommer kommissionens förslag att uppdateras efter AKFM:s 46:e årsmöte som äger rum i november 2023.
AKFM:s rekommendationer fram till 2017 har genomförts i unionsrätten genom förordning (EU) nr 1343/2011 (i dess ändrade lydelse) och kommissionen har lagt fram ett förslag för att genomföra de rekommendationer som antogs av AKFM under 2018 och 2019 (COM/2021/434 final), om vilket medlagstiftarna nådde en politisk överenskommelse i juli 2023.
Åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, såsom lekstängningar, ingår i denna förordning, eftersom fiskemöjligheterna inte skulle kunna fastställas på samma nivå utan sådana fredningstider (t.ex. för piggvar i Svarta havet). Fredningstidens omfattning kan variera beroende på beståndets tillstånd enligt bedömningar i de vetenskapliga utlåtandena.
Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av fiskemöjligheter med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC respektive analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. I artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken fastställs också en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att förhindra en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser och göra det svårt att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör det därför klargöras att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga när medlemsstaterna inte använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.
2023/0350 (NLE)
Förslag till
RÅDETS FÖRORDNING
om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Enligt artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 krävs det att bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, i förekommande fall inbegripet rapporter som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) samt råd från rådgivande nämnder.
(2)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, vid behov. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.
(3)I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör därför totala tillåtna fångstmängder (TAC:er) fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter samtidigt som de olika fiskerinäringarna garanteras en rättvis behandling, och med beaktande av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.
(4)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 upprättas en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (planen). Planen syftar till att uppnå och bevara maximal hållbar avkastning (MSY) för målbestånden genom att det säkerställs att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.
(5)I enlighet med artikel 4.1 i planen bör fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1 i den berörda förordningen fastställas så att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025. Fiskemöjligheterna bör uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg, fastställd i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i planen, och som högsta fångstgränser för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea på djupt vatten i enlighet med vetenskapliga utlåtanden och artikel 7.3 b i planen.
(6)[platshållare i avvaktan på STECF:s utlåtande] På grundval av detta utlåtande bör för 2024 den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare i västra Medelhavet därför minskas med pm % jämfört med referensvärdet mellan 2015 och 2017 och denna minskning bör dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195.
(7)[platshållare i avvaktan på STECF:s utlåtande]. På grundval av utlåtandet bör därför för 2024 den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg vara pm jämfört med referensvärdet mellan 2015 och 2017.
(8)[platshållare i avvaktan på STECF:s utlåtande] Mot bakgrund av det vetenskapliga utlåtandet bör därför för 2024 de högsta fångstgränserna för blåröd räka i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7 vara pm %.
(9)[platshållare i avvaktan på STECF:s utlåtande] Mot bakgrund av det vetenskapliga utlåtandet bör för 2024 de högsta fångstgränserna för blåröd räka i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 vara pm %.
(10)[platshållare i avvaktan på STECF:s utlåtande] I enlighet med artikel 7.3 b i planen är det därför lämpligt att fortsätta att fastställa högsta fångstgränser för att komplettera fiskeansträngningsordningen för trålare med högsta fångstgränser. Mot bakgrund av det vetenskapliga utlåtandet bör för 2024 de högsta fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11 vara pm %.
(11)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det för perioden 2020–2026 infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd. Dessa åtgärder för 2024 bör därför genomföras i unionsrätten.
(12)[platshållare nya åtgärder för demersala bestånd i Adriatiska havet från AKFM:s 46:e årsmöte]
(13)Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det för perioden 2022–2029 infördes en högsta fångstnivå och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar efter små pelagiska arter, med undantag för nationella flottor på mindre än tio snörpvadsfartyg eller pelagiska trålare som aktivt fiskar på bestånd av små pelagiska arter. Dessa åtgärder för 2024 bör därför genomföras i unionsrätten.
(14)[platshållare nya åtgärder för bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet från AKFM:s 46:e årsmöte]
(15)Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala bestånd och i enlighet med punkt 33 i rekommendation GFCM/44/2021/20 och punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta tilldelning av fiskeansträngningen för demersala bestånd.
(16)[Platshållare nya åtgärder för ädelkorall från AKFM:s 46:e årsmöte]
(17)[Platshållare nya åtgärder för guldmakrill från AKFM:s 46:e årsmöte]
(18)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/4 infördes en fiskeansträngningsordning för kummel och fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris samt en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195.
(19)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och av blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/5 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195.
(20)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/6 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195.
(21)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/7 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2024 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195.
(22)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/4, GFCM/43/2019/2 och GFCM/41/2017/2 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/3 infördes högsta fångstnivåer för 2023, 2024 och 2025, ett högsta tillåtet antal långrevar och handlinor samt nya åtgärder för fritidsfiske. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 7 % dras av från de högsta fångstgränser för fläckpagell som fastställts för 2023 genom rådets förordning (EU) 2023/195.
Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom rekommendation GFCM/43/2019/3 infördes för perioden 2020–2024 en uppdaterad regional TAC och en kvotfördelningsordning för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, främst en fredningstid på två månader och en begränsning av fiskedagarna till 180 dagar per år. I enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/3 är dessa ytterligare bevarandeåtgärder funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom det utan dessa åtgärder skulle bli nödvändigt att sänka TAC-nivån för piggvar för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör därför genomföras i unionsrätten.
(24)[platshållare beslut om förlängning av kvoten för piggvar som kommer att antas på AKFM:s 46:e årsmöte]
(25)[platshållare beslut om överföring av kvoten för piggvar som kommer att antas på AKFM:s 46:e årsmöte]
(26)Enligt det vetenskapliga utlåtandet från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande fiskeridödlighetsnivån för skarpsill upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för bestånden av skarpsill i Svarta havet. Det är därför lämpligt att även fortsättningsvis fastställa en autonom kvot för de bestånden.
(27)Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna bör använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.
(28)I syfte att främja användningen av fiskeredskapens selektivitet och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor infördes genom förordning (EU) 2022/110 en kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålar. Eftersom STECF, för 2024, fortsätter att rekommendera ytterligare förbättringar av selektiviteten och av verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar, är det lämpligt att tilldela pm % av fiskedagarna.
(29)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör det därför klargöras att artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 endast är tillämpliga på analytiska TAC:er i de fall då den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte används.
(30)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2024. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVDELNING I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Tillämpningsområde
1.Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som verkar i Medelhavet och Svarta havet och som nyttjar följande bestånd:
(a)Ädelkorall (Corallium rubrum) och guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet.
(b)Blåröd räka (Aristeus antennatus), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris, djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea, kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus) och rödmulle (Mullus barbatus) i västra Medelhavet.
(c)Ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet.
(d)Kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.
(e)Kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.
(f)Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet, Joniska havet och Levantiska sjön.
(g)Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön.
(h)Skarpsill (Sprattus sprattus) och piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.
2.Denna förordning ska även tillämpas på övrig unionsfiskeverksamhet, inbegripet fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning ska definitionerna i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:
(a)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.
(b)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar levande marina akvatiska resurser för rekreation, turism eller sport.
(c)total tillåten fångstmängd (TAC):
i)i fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,
ii)i alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas under ett år.
(d)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen eller en medlemsstat.
(e)unionens autonoma kvot: en fångstgräns som, i avsaknad av en överenskommen TAC, tilldelas unionsfiskefartyg autonomt.
(f)analytisk kvot: unionens autonoma kvot, för vilken det gjorts en analytisk bedömning.
(g)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserad på uppgifter om beståndets biologi och nyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.
(h)anordning som samlar fisk eller FAD: förankrad utrustning som flyter på havsytan och som har till syfte att dra till sig fisk.
Artikel 3
Fiskezoner
I denna förordning gäller följande definitioner av geografiska zoner:
(a)AKFM:s geografiska delområden: de områden som definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011.
(b)Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–27 enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(c)västra Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(d)Adriatiska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 17 och 18 enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(e)Siciliensundet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(f)Joniska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(g)Levantinska sjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(h)Alboránsjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–3, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
(i)Svarta havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområde 29, enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) nr 1343/2011.
AVDELNING II
FISKEMÖJLIGHETER
KAPITEL I
Medelhavet
Artikel 4
Ädelkorall
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för skörd av ädelkorall (Corallium rubrum), nämligen riktat fiske och fritidsfiske i Medelhavet.
2.För riktat fiske får det högsta antalet fisketillstånd och de maximala mängder ädelkorall som skördas av unionsfiskefartyg och genom unionens skördeverksamhet inte överskrida de nivåer som anges i bilaga I.
3.Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg som omfattas av punkt 2 att omlasta ädelkorall till havs.
4.För fritidsfiske ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förbjuda fångst, behållande ombord, omlastning och landning av ädelkorall.
Artikel 5
Guldmakrill
[platshållare nya åtgärder]
KAPITEL II
Västra Medelhavet
Artikel 6
Demersala bestånd
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av de demersala bestånd som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 i västra Medelhavet.
2.Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare och långrevsfartyg anges i bilaga III till denna förordning. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–34 i förordning (EG) nr 1224/2009.
3.Fördelningen mellan medlemsstaterna av de högsta fångstgränser för unionsfiskefartyg i unionens vatten i västra Medelhavet anges också i bilaga III.
4.Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna artikel och bilaga III ska uppfylla följande villkor:
(a)De ska uppfylla kriterierna i artikel 17 i förordning (EU) nr 1380/2013.
(b) Den ska inte påverka
i)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
ii)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,
iii)ytterligare landningar som tillåts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
iv)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,
v)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 7
Kompensationsmekanism
1.För det berörda flottsegmentet får en medlemsstat under 2024 bevilja fartyg som för dess flagg en ytterligare tilldelning av fiskedagar på pm %, beräknat med utgångspunkt i referensvärdet mellan 2015 och 2017 för den medlemsstaten, enligt vad som fastställs i punkt 4.
2.Den berörda medlemsstaten ska meddela kommissionen förteckningen över de fiskefartyg som berörs av en sådan ytterligare tilldelning av fiskedagar liksom antalet ytterligare fiskedagar.
3.Den ytterligare tilldelningen ska beräknas med utgångspunkt i den högsta tillåtna fiskeansträngningen i referensvärdet mellan 2015 och 2017 för det relevanta flottsegmentet i den berörda medlemsstaten, från och med den 1 januari 2024.
4.En medlemsstat får bevilja den ytterligare tilldelning av fiskedagar som avses i punkt 1, under förutsättning att ett fartyg uppfyller något av följande villkor:
(a)Fartyget använder ett trålnät med en strut med 45 mm fyrkantsmaska i syfte att minska fångsterna av ungfisk av kummel med minst 25 %.
(b)Fartyget använder ett trålnät med en strut med 50 mm fyrkantsmaska för djuphavsfiske i syfte att med minst 25 % minska fångsterna av blåröd räka med en ryggsköldslängd under 25 mm i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 och med minst 25 % minska fångsterna av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea med en ryggsköldslängd under 35 mm i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11.
(c)Fartyget använder ett reglerat mycket selektivt redskap vars tekniska egenskaper, enligt en vetenskaplig studie gjord av STECF, resulterar i en minskning på minst 25 % av fångsterna av unga exemplar av alla demersala arter eller på minst 20 % av fångsterna av lekmogna honor av alla demersala arter jämfört med 2020, såsom en sorteringsrist med 20 mm spaltbredd.
(d)Den berörda medlemsstaten har inrättat tillfälliga fredningsområden i syfte att med minst 25 % minska fångsterna av unga exemplar av alla demersala arter eller med minst 20 % minska fångsterna av lekmogna honor av alla demersala arter.
(e)Den berörda medlemsstaten har antagit en ny minsta referensstorlek för bevarande för kummel på minst 26 cm och har säkerställt verkställandet av lämpliga tekniska åtgärder för att denna minsta referensstorlek för bevarande ska uppnås, i syfte att exemplaren gradvis ska uppnå längden vid könsmognad och att förbättra kummelbeståndens status.
(f)Den berörda medlemsstaten har antagit en ny minsta referensstorlek för bevarande för blåröd räka (Aristeus antennatus) som ska ha en ryggsköldslängd på minst 25 mm och för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea som ska ha en ryggsköldslängd på minst 35 mm och medlemsstaten har säkerställt verkställandet av lämpliga tekniska åtgärder för att dessa minsta referensstorlekar för bevarande ska uppnås, i syfte att exemplaren gradvis ska uppnå längden vid könsmognad och att förbättra beståndens status.
(g)Den berörda medlemsstaten har fastställt en fredningstid på minst fyra sammanhängande veckor för fiske med trålare i de områden och under de perioder som på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden anses vara viktiga för att skydda lekmogna honor i kummelbestånden. Sådana områden ska fastställas även med hänsyn till de lekmogna honornas rumsliga utbredningsmönster, inklusive djup från 150 m till 500 m. De tillfälliga fredningstiderna ska vara från februari till mars och från oktober till november.
5.Den berörda medlemsstaten ska också varje månad separat meddela kommissionen den ansträngning som gjorts och som ska räknas av från den ytterligare tilldelning som avses i punkt 1, med användning av de särskilda rapporteringskoderna för den tilldelningen.
6.Den berörda medlemsstaten ska senast den 15 oktober till kommissionen lämna all tillgänglig information om genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 4 a–g.
Artikel 8
Registrering och överföring av data
1.Medlemsstaterna ska registrera uppgifter om fiskeansträngningen och överföra dem till kommissionen i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2019/1022.
2.När medlemsstaterna lämnar uppgifter om fiskeansträngningen till kommissionen i enlighet med denna artikel ska de använda de koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga III.
KAPITEL III
Adriatiska havet
Artikel 9
Bestånd av små pelagiska arter
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av sardin (Sardina pilchardus) och ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Adriatiska havet.
2. Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga IV.
3.Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i kilowatt, bruttodräktighet och antal, vad avser unionsfiskefartyg som får fiska efter bestånd av små pelagiska arter, anges i bilaga IV.
4.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 10
Demersala bestånd
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.
2.Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för demersala bestånd och den maximala flottkapaciteten inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i bilaga IV.
3.En medlemsstat får ändra den tilldelning av fiskeansträngning som anges i bilaga IV genom att överföra fiskedagar mellan fiskeansträngningsgrupper i samma geografiska område och/eller med samma redskap, förutsatt att den tillämpar en nationell omräkningsfaktor som har stöd i bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden.
4.Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 11
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter från bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga IV.
KAPITEL IV
Siciliensundet
Artikel 12
Demersala bestånd
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.
2.Den högsta fångstnivån för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga V.
3.Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för kummel och den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i bilaga V.
4.Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 13
Djuphavsräkor
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet.
2.Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i artikel V.
3.Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga V.
Artikel 14
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter från bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga V.
KAPITEL V
Joniska havet och Levantinska sjön
Artikel 15
Djuphavsräkor
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet och Levantinska sjön.
2.Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i bilaga V.
3.Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VI.
KAPITEL VI
Alboránsjön
Artikel 16
Fläckpagell
1.Denna artikel ska tillämpas på kommersiellt fiske och fritidsfiske med långrevar och handlinor efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo) som bedrivs av unionsfiskefartyg i Alboránsjön.
2.Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VII.
3.Det högsta tillåtna antalet långrevar och handlinor för fiske efter fläckpagell anges i bilaga VII.
4.För fritidsfiske ska den högsta fångstnivån begränsas till en fisk per fiskare och dag. En minsta referensstorlek för bevarande på 40 cm för fläckpagell (Pagellus bogaraveo) ska tillämpas på fritidsfiske i Alboránsjön. Fritidsfiske efter denna art ska vara förbjudet under den stängningsperiod för kommersiellt fiske som fastställs på nationell nivå.
KAPITEL VII
Svarta havet
Artikel 17
Fördelning av fiskemöjligheter avseende skarpsill
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av skarpsill (Sprattus sprattus) i Svarta havet.
2.I bilaga VIII anges unionens autonoma kvot för skarpsill, fördelningen av denna kvot mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.
3.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 18
Fördelning av fiskemöjligheter avseende piggvar
1.Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.
2.I bilaga VIII anges TAC:en för piggvar i unionens vatten i Svarta havet och fördelningen av TAC:en mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.
3.Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Artikel 19
Förvaltning av fiskeansträngningen avseende piggvar
Unionsfiskefartyg som får fiska efter piggvar inom tillämpningsområdet för artikel 19 får, oberoende av fartygets största längd, inte fiska under mer än 180 fiskedagar per år.
Artikel 20
Fredningstid för piggvar
Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att bedriva all form av fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, bevarande ombord, landning och första försäljning, när det gäller piggvar i unionens vatten i Svarta havet under perioden 15 april–15 juni.
Artikel 21
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter i Svarta havet
Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheter enligt artiklarna 18 och 19 i denna förordning ska inte påverka
(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,
(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,
(c)avdrag enligt artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.
Artikel 22
Överföring av uppgifter
När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 sänder uppgifter till kommissionen om de fångstkvantiteter från bestånd av skarpsill och piggvar som landats i unionens vatten i Svarta havet, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga VIII.
AVDELNING III
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 23
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande