EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 25.10.2023

COM(2023) 667 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Förbättra det europeiska dataområdet för offentlig förvaltning (ComPAct)

I en värld i snabb förändring, som står inför komplexa ekonomiska, sociala, tekniska och miljömässiga förändringar och flera omställningar, är offentliga förvaltningar av hög kvalitet avgörande 1 för god samhällsstyrning och för att EU:s och medlemsstaternas åtgärder ska bli verkningsfulla. Den offentliga sektorn behöver vara handlingsinriktad, ta itu med nya utmaningar och samtidigt stärka allmänhetens förtroende för den. Utöver hanteringen av allvarliga externa chocker som covid-19-pandemin och Rysslands angrepp mot Ukraina är det av största vikt att EU fortsätter att ta itu med klimat- och miljöutmaningar, bygger resilienta och hållbara ekonomier och rättvisa samhällen, främjar EU-ekonomins konkurrenskraft på lång sikt 2 , formar digitaliseringen av tjänster och arbetsmiljöer, främjar demokrati och spelar en stark roll i världen.

Genomförandet av denna politiska agenda förutsätter högkvalitativa, kompetenta, innovativa och resilienta offentliga förvaltningar på alla nivåer i medlemsstaterna. De offentliga förvaltningarna omsätter EU:s politik och lagstiftning i väl utformade, platsbaserade, evidensbaserade, digitalklara och framtidssäkra nationella åtgärder. De utformar och genomför politik som är avgörande för att uppnå klimatneutralitet och hållbarhetsagendan för 2030. De spelar en nyckelroll när det gäller att rusta EU för den digitala tidsåldern genom att säkerställa sömlösa, säkra och interoperabla digitala offentliga tjänster för en fullt fungerande inre marknad. De ser till att digitala färdigheter utnyttjas i hela samhället, främjar införandet av ny teknik och stärker ansvarsskyldigheten och den offentliga tillsynen över användningen av denna teknik. Offentlig förvaltning, den privata sektorn, arbetsmarknadens parter och utbildningsinstitutioner formar arbetskraftens och näringslivets konkurrenskraft genom att främja framtidens färdigheter 3 .

Offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå ansvarar för att säkerställa att EU-budgeten och de nationella budgetarna förvaltas på ett sunt och hållbart sätt. De samlar in offentliga medel och intäkter och genomför direkt omkring en tredjedel av EU:s budget, bland annat sammanhållningsfonderna, Next GenerationEU och dess centrala del, faciliteten för återhämtning och resiliens. De offentliga förvaltningarna är mycket viktiga för utformningen och genomförandet av reformer och investeringar inom ramen för de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna samt de regionala utvecklingsstrategier som ligger till grund för en effektiv användning av sammanhållningsfonderna. De offentliga förvaltningarna förvaltar den offentliga sektorn. Denna står för 51,5 % av EU:s BNP 4 , sysselsätter omkring 21 % av arbetskraften i EU 5 , står för 19,8 % av EU:s totala bruttoförädlingsvärde 6 och skapar varje år en marknad med ett värde på cirka 670 miljarder euro genom offentliga byggentreprenad- och varukontrakt 7 .

De offentliga förvaltningarna spelar en viktig roll när det gäller att främja tillväxt i regionerna 8 . Regionala och lokala offentliga institutioner av hög kvalitet är en förutsättning för platsbaserade politiska åtgärder och regional konkurrenskraft samt för att locka investeringar 9 . Detta är viktigt för att undvika utvecklingsfällor, särskilt i mindre utvecklade regioner och regioner som genomgår omvandlingar.

De offentliga förvaltningarna är grundläggande för demokratisk samhällsstyrning och upprätthållande av rättsstatsprincipen. De offentliga förvaltningarna måste bibehålla och öka allmänhetens förtroende för dem och upprätthålla demokratin 10  genom höga standarder för integritet, öppenhet och ansvarsskyldighet samt förebyggande och bekämpning av korruption 11 . Förvaltningarna säkerställer ett deltagandebaserat beslutsfattande, tjänster som håller hög kvalitet, är inkluderande och finns nära tillgängliga 12 , lämpliga rättsliga ramar som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskaper och rön och som inbegriper etisk användning av AI och annan digital teknik. De slår också vakt om de offentliga finansernas hållbarhet. Välfungerande offentliga förvaltningar tillgodoser behov både hos enskilda, med särskild uppmärksamhet på de mest utsatta, och hos företag, genom att undanröja kvarstående hinder, minska den administrativa bördan och fördjupa den inre marknadens funktion och tillämpningen av dess fyra grundläggande friheter.

Kvalitetsstandarderna för medlemsstaternas offentliga förvaltningar är också en referenspunkt för utvidgningsländerna. Dessa anpassar sin lagstiftning och praxis efter EU:s och står inför liknande utmaningar, såsom den dubbla omställningen och demografiska förändringar. Offentlig förvaltning av hög kvalitet är redan ett grundläggande krav för anslutning, och detsamma gäller rättsstatsprincipen.

Förvaltningen bör bli effektivare i hela EU 13 . De offentliga förvaltningarna lyckades i allmänhet upprätthålla kritiska funktioner under covid-19-krisen 14 . Krisen förstärkte dock klyftor i den digitala beredskapen, liksom bristande överensstämmelser i den strategiska planeringsförmågan och krishanteringsförmågan. Det finns fortfarande betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller kvaliteten på tjänster och beslutsfattande 15 . Genom den europeiska planeringsterminen (i synnerhet i landsrapporternas särskilda bilaga om offentlig förvaltning) har kommissionen alltmer riktat sin uppmärksamhet mot den offentliga förvaltningens kvalitet.

Ett bättre genomförande av EU:s politik och bättre administration skulle årligen kunna spara flera miljarder euro åt EU:s skattebetalare och företag. Medlemsstaterna skulle kunna spara 64,2 miljarder euro varje år genom att förbättra sin administration. Företagen skulle kunna spara 2,2 miljarder euro varje år på EU-nivå om de administrativa förfarandena och kostnaderna för att starta ett företag anpassades efter dem i de bäst presterande medlemsstaterna 16 . I en nyligen genomförd Eurobarometerundersökning 17 uttryckte européerna förväntningar på att de offentliga förvaltningarna ska bli mindre byråkratiska (48 %), snabbare på att tillhandahålla tjänster (47 %) samt öppnare och närmare medborgarna. De ser också att kommissionen skulle kunna möjliggöra en bättre krisrespons och ha en viktig roll när det gäller att underlätta samarbete och kunskapsutbyte för att göra de offentliga förvaltningarna effektivare och mer ändamålsenliga.

De offentliga förvaltningarna behöver förutse förändringar, utöver att svara på dem 18 . Därför behöver de stärka sin förmåga att planera med ett tillvägagångssätt som inbegriper hela statsförvaltningen, anpassa sina arbetsmetoder till snabba tekniska förändringar och löpande se över och förnya det politiska beslutsfattandet 19 och ett medborgarinriktat tillhandahållande av tjänster. Samtidigt bör de offentliga förvaltningarna främja framtidsinriktad verksamhet och kapacitet, som strategisk framsyn i samarbete med den akademiska världen, forskare och särskilda tankesmedjor, vid sidan av den fortgående strategiska planeringen inom ramen för den fleråriga budgeten eller programplaneringen av EU:s struktur- och sammanhållningsfonder.

De offentliga förvaltningarna ställs inför allt större svårigheter när det gäller att säkerställa en professionell och stabil arbetskraft 20 . Bara en av sju européer ser den offentliga förvaltningen som en attraktiv arbetsgivare 21 . De regionala och lokala förvaltningarna i mindre utvecklade och glest befolkade regioner upplever ännu fler hinder för att locka till sig kompetent arbetskraft. Demografiska data visar att en åldrande personal kommer att orsaka stora pensionsavgångar inom den offentliga förvaltningen i flera medlemsstater under de närmaste tio åren. De offentliga förvaltningarna har ofta särskilda krav och långa rekryteringstider, vilket gör att de utsätts för stora risker när det gäller att säkerställa kontinuitet, stabilitet, anpassningsförmåga och goda resultat. I vissa medlemsstater med en låg nivå av vuxenutbildning har förvaltningarna en begränsad kompetensreserv att rekrytera från 22 . Dessutom tenderar utkontraktering till experter att minska de offentliga förvaltningarnas möjlighet att själva lära sig och skaffa sig erfarenhet för att kunna hantera mer komplexa uppgifter.

Kommissionen är medveten om ovanstående utmaningar och har därför infört en rad verktyg för att stödja omställningen av förvaltningarna i medlemsstaterna 23 . Faciliteten för återhämtning och resiliens stöder en rad reformer och investeringar som syftar till att förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till offentliga tjänster på alla nivåer 24 . Genom instrumentet för tekniskt stöd 25 tillhandahålls sakkunskap för att utforma och genomföra en rad olika reformer. Kommissionen hjälper dessutom medlemsstaterna genom landsspecifika och tematiska analyser, kapacitetsuppbyggnad, vägledning och underlättande av kollegiala utbyten 26 . Kommissionens instrument för tekniskt bistånd och informationsutbyte 27 utvidgade sitt stöd till medlemsstaternas offentliga förvaltningar för tillämpning och efterlevnad av EU-lagstiftningen samt för utbyte av god praxis inom EU.

Kommissionen har ett kontinuerligt samarbete med kollegiala förvaltningar, särskilt genom två kompletterande nätverk, expertgruppen för offentlig förvaltning 28 och Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (Eupan) 29 , som syftar till att utbyta kunskap och praxis. Detta samarbete stärktes genom regelbundna möten i expertgruppen och mer frekventa informella ministermöten, vilket ledde till slutsatser om de gemensamma utmaningar som offentliga förvaltningar står inför, särskilt slutsatserna från det informella ministermötet i Lissabon 30 och Strasbourgförklaringen 31 . Utbytena inriktas på flera viktiga områden, såsom på att göra de offentliga förvaltningarna mer attraktiva överlag och modernisera deras profilering som moderna arbetsgivare samt den digitala och den gröna omställningen, kapacitetsutvecklingen inom den offentliga förvaltningen på alla nivåer eller främjande av synergier mellan projekt som genomförs inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd, faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-program eller nationellt finansierade program. 

Erfarenheter från EU-program, inklusive instrumentet för tekniskt stöd, samt de ovan nämnda slutsatserna från informella ministermöten under Eupan visar att medlemsstaterna är intresserade av ett bredare och djupare samarbete sinsemellan och med kommissionen. Kommissionen lägger därför i detta meddelande fram en samling åtgärder (ComPAct) för att bättre hjälpa medlemsstaternas förvaltningar att förbereda sig för de reformbehov som finns i dag och förutse den framtida utvecklingen. Detta sker med utgångspunkt i en gemensam uppsättning principer för offentlig förvaltning.

Förbättra det europeiska dataområdet för offentlig förvaltning

Även om medlemsstaternas offentliga förvaltningar representerar en rad olika institutionella strukturer och rättstraditioner har de gemensamma värderingar och uppdrag och en samsyn på god förvaltning 32 . Tillsammans utgör de ett europeiskt dataområde för offentlig förvaltning 33 .

Kvaliteten på den offentliga förvaltningen bygger på en gemensam uppsättning övergripande principer 34 : 

·Strategiska visioner och strategiskt ledarskap som säkerställer kapacitet, resiliens och fortsatt förtroende från allmänheten.

·Samstämmigt, förutseende, evidensbaserat, deltagandebaserat, digitalklart och inkluderande beslutsfattande.

·En opartisk, professionell, meritbaserad, samarbetsinriktad och effektiv offentlig förvaltning med goda arbetsvillkor.

·Högkvalitativa, innovativa, människocentrerade och tillgängliga offentliga tjänster. 

·Subsidiaritet, samordning, ansvarsskyldighet, öppenhet i den offentliga förvaltningen, integritet samt tillsyn över administrativa förfaranden.

·Sunda och hållbara offentliga finanser som stöds av integrerade och omfattande system med periodiserad redovisning för den offentliga sektorn.

Med ComPAct vill kommissionen förbättra det europeiska dataområdet för offentlig förvaltning genom att främja dessa principer och stärka sitt stöd till moderniseringen av medlemsstaternas förvaltningar. ComPAct respekterar och påverkar inte medlemsstaternas behörighet och särdrag. Åtgärderna kommer att finansieras genom EU:s befintliga finansieringsmekanismer och genom befintliga samarbetsnätverk. ComPAct kommer att på bästa sätt utnyttja de erfarenheter som redan gjorts genom EU-program, inbegripet instrumentet för tekniskt stöd och de utbyten som sker inom ramen för kommissionens expertgrupp för offentlig förvaltning och styrning och Eupan. Dessutom kommer förvaltningar på alla nivåer i medlemsstaterna att erbjudas nya och bättre möjligheter att samarbeta och lära av varandra. ComPAct kompletterar också kommissionens erfarenheter genom att utnyttja dess personalstrategier, digitala strategier och miljöanpassningsstrategier 35 .

ComPAct är ett svar på medlemsstaternas 36 , Europaparlamentets 37 och Regionkommitténs 38 uppmaningar till kommissionen om att främja samarbete och politisk dialog samt bidra till att förbättra de europeiska offentliga förvaltningarnas kapacitet och kvalitet på central, regional och lokal nivå.

ComPAct kommer också att hjälpa utvidgningsländerna på vägen mot att bygga upp bättre offentliga förvaltningar genom att ge dem möjligheter att öka sitt deltagande i kollegialt utbyte och lärande. Detta kan också ske genom att man underlättar för utvidgningsländerna att få tillgång till instrumentet för tekniskt stöd. 

ComPAct består av tre pelare:

·Pelare 1. Kompetensagendan för offentlig förvaltning 

Främja administrativt samarbete mellan offentliga förvaltningar på alla nivåer för att hjälpa dem att utveckla sina personalstyrkor för dagens och morgondagens utmaningar.

·Pelare 2. Kapacitet för Europas digitala decennium

Stärka de offentliga förvaltningarnas kapacitet för en digital omvandling.

·Pelare 3. Förmåga att leda den gröna omställningen

Stärka de offentliga förvaltningarnas förmåga att leda den gröna omställningen och bygga upp resiliens.

Pelare 1. Kompetensagendan för offentlig förvaltning

Arbetsmarknaderna genomgår för närvarande strukturella omvandlingar, vilket framför allt beror på demografiska förändringar 39 och den dubbla omställningen. Mot denna bakgrund möter de offentliga förvaltningarna stark konkurrens om kompetent arbetskraft, särskilt på områden där det krävs nya färdigheter, kunskaper och kvalifikationer. Den digitala omvandlingen kräver också att offentliganställda deltar betydligt mer i vuxenutbildning 40 , och att arbetsprocesser omprövas för att utnyttja potentialen i automatisering, data och interoperabilitet. Detta bör leda till att man överväger nya sätt att samarbeta med den privata sektorn, särskilt med nystartade företag och små och medelstora företag 41 . För att bli ledande i den gröna omställningen behöver man en tvärvetenskaplig strategi för beslutsfattande, mycket god samordnings- och planeringsförmåga på alla nivåer av den offentliga förvaltningen samt utmärkta kommunikativa färdigheter. Dessa föränderliga behov och krav på arbetskraften, liksom arbetsplatsernas utveckling, gör att det krävs riktade åtgärder för att skapa en attraktiv arbetsmiljö. Dialogen med arbetsmarknadens parter på både central och regional nivå bidrar till att skapa en gynnsam miljö för att hantera dessa olika utmaningar.

Kompetensagendan för offentlig förvaltning kommer att vara ett stöd för medlemsstaterna i arbetet med att bygga upp resilienta, attraktiva, transparenta och högpresterande offentliga förvaltningar genom att utrusta dem med en rad olika verktyg för kompetensutveckling och omskolning av personalstyrkan. Agendan kompletterar de åtgärder som genomförs inom ramen för planerna för återhämtning och resiliens, där digitaliseringen av offentliga tjänster ofta åtföljs av kompetensutveckling på det digitala området. Detta omfattar bland annat förbättrade färdigheter inom dataanalys, AI och cybersäkerhet. Vissa planer för återhämtning och resiliens innehåller reformer som syftar till att inrätta kompetenscentrum för offentliganställda och förbättra personaladministrationen inom offentliga förvaltningar.

Åtgärderna inom denna pelare är förenliga med och bidrar till genomförandet av EU:s kompetensagenda och åtgärderna inom ramen för Europaåret för kompetens. De kan bidra till uppnående av EU:s överordnade mål om att minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030, och de kan även bidra till de nationella målen 42 . Åtgärderna inom denna pelare kommer huvudsakligen att genomföras genom instrumentet för tekniskt stöd. Kommissionen kommer också att utnyttja samarbetet med kollegiala förvaltningar inom expertgruppen för offentlig förvaltning och styrning och nätverket Eupan, nätverket av rektorer för institut och skolor för offentlig förvaltning (DISPA) och Europeiska förvaltningsskolan. Andra relevanta nätverk och organ på EU-nivå och internationell nivå kommer också att delta.

1.Samarbete för utbyten inom offentlig förvaltning (Pace)

För att ytterligare främja erfarenhetsutbyte samt delning av kunskap och god praxis mellan medlemsstaternas offentliga förvaltningar är kommissionen beredd att utöka och stärka sitt stöd till Pace. Pace bygger på positiva erfarenheter, dvs. ett pilotutbytesprogram för chefer på mellannivå som inrättades 2021 av medlemsstaterna och kommissionen som ett resultat av ett informellt ministermöte i Eupan under det portugisiska ordförandeskapet 45 . Utbytena kommer att vara efterfrågestyrda och stödja de offentliga förvaltningarnas särskilda organisatoriska behov, t.ex. genomförande av reformer, utveckling av politiska initiativ eller införande av nya förvaltningsmetoder. De kommer att bidra till att skapa en europeisk gemenskap av offentliganställda.

Kommissionen kommer att göra följande:

·Utvidga Pace till ett årligt utbytesprogram inom instrumentet för tekniskt stöd. Syftet är att med kommissionens stöd och medverkan underlätta rörligheten för offentliganställda i medlemsstaterna. Pace kommer att utgöra en gemensam operativ ram och tillhandahålla tillräcklig finansiering för riktade utbyten. Under dessa utbyten blir den offentliganställda en del av förvaltningen i en annan förvaltning under en bestämd tidsperiod. [Från första kvartalet 2024]

2. Samarbete för utbildning och kapacitetsuppbyggnad

Genom att främja nätbaserat lärande i frågor som rör offentlig förvaltning gör man det möjligt för alla offentliganställda i medlemsstaterna att få direkt tillgång till utbildning. Det underlättar även självstudier. Kurser och material kan få betydligt större räckvidd om de översätts till de olika EU-språken, vilket även ger mindre förvaltningar bättre tillgång till dem.

Kommissionen har redan tagit fram möjligheter till nätbaserad utbildning, t.ex. om interoperabilitet, digital omvandling, entreprenörskap, finansiell kompetens och hållbarhetskompetens, utbildningsnätverk 49 och praktikgemenskaper 50 .

Kommissionen kommer att göra följande:

·Upprätta ett nätverk av kompetenscentrum för tillhandahållande av tematisk utbildning för offentliganställda i hela EU. Nätverket kommer att skapa en gemensam utbildningskatalog och genom kompetenscentrumen i medlemsstaterna främja utbildningsutbudet för offentliganställda i specifika frågor, t.ex. tull, rättsstatsprincipen, korruptionsförebyggande och integritet, grön omställning, innovativ offentlig upphandling, användning av vetenskapliga rön i beslutsfattande eller AI. Denna modell kommer att bidra till att skapa en större katalog av högkvalitativ utbildning för offentliga förvaltningar i EU. Den kommer också att bidra till att göra utbildningen finansiellt hållbar, samtidigt som investeringseffektiviteten ökar. Kommissionen kommer i detta sammanhang att ytterligare hjälpa nationella utbildningsorganisationer att utveckla sin förmåga att bedöma utbildningsbehov och stärka sina utbildningsstrategier för offentliganställda. [Från första kvartalet 2024]

·Skapa ett EU-program för ledarskap inom offentlig förvaltning med inriktning på högre chefer i medlemsstaternas offentliga förvaltningar. En EU-omfattande strategi som inbegriper utformning av gemensamma kursplaner, tillfällen till ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis kommer att göra chefer bättre förberedda på komplexiteten i det offentliga ledarskapet, särskilt med tanke på att de har en central roll när det gäller att lägga fram och genomföra reformer inom den offentliga förvaltningen, utnyttja kompetent arbetskraft och verka för förnyelse. [Från första kvartalet 2024]

·Utarbeta ett avsnitt om offentlig förvaltning på plattformen EU Academy 51 med särskilda kurser och program. Dessa kommer att sträcka sig från övergripande sådana (t.ex. om beslutsfattande, gemensamt skapande och överläggningsmetoder för att engagera medborgarna i planering, rättsstatsprincipen, korruptionsförebyggande och integritet samt projektledning) till mer specialiserade (t.ex. om hantering av den gröna omställningen, interoperabilitet eller cyberhot). De nätbaserade kurserna skulle kunna kompletteras med kommissionens befintliga väglednings- och utbildningsmaterial om EU-frågor och omfatta länkar till nationella och internationella källor. [Från andra kvartalet 2024]

Medlemsstaterna skulle kunna komplettera denna bredare användning av utbildningsmöjligheter med resurser för kompetensutveckling och kapacitetsuppbyggnad inom ramen för sammanhållningspolitiken.

3. Samarbete för administrativ kapacitet på regional och lokal nivå

De regionala och lokala offentliga förvaltningarna är de som befinner sig närmast medborgarna, och de har en central roll i tillhandahållandet av närtjänster. De genomför 70 % av all EU-lagstiftning, 90 % av klimatanpassningspolitiken och 65 % av målen för hållbar utveckling 52 . De driver på agendan för offentlig innovation, planerar och genomför investeringar med hjälp av EU-medel genom platsbaserade lösningar, och de står i främsta ledet när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser, civilskydd och social sammanhållning. Det är också de som finns närmast lokala behov och bekymmer som rör miljöskydd, bostäder, rörlighet, kultur och utbildning 53 .

De regionala och lokala offentliga förvaltningarna delar de flesta av de centrala offentliga förvaltningarnas utmaningar, men de har också egna särdrag. De flesta lokala förvaltningar är relativt små, har ofta otillräckliga resurser och saknar experter 54 . Inom en rad ansvarsområden krävs direktkontakt med människor. Den yrkesmässiga rörligheten och tillgången till utbildning och kunskap tenderar att vara relativt begränsade, karriärerna är ofta längre och kompetensreserven beror på den övergripande nivån av lokal utveckling och näringsverksamhet. Med tanke på dessa begränsningar, liksom de olika socioekonomiska och geografiska sammanhangen, behöver de regionala och lokala förvaltningarna särskilt stöd för att kunna utforma politik som är anpassad efter de lokala specifika förhållandena, och för att utforma utvecklingsstrategier i rätt territoriell omfattning som tar itu med komplexa frågor som samverkan mellan stad och landsbygd, tillståndsförfaranden, miljöanpassad upphandling, innovation och andra drivande faktorer i en balanserad lokal utveckling. Begränsad kapacitet och förmåga hos medlemsstaternas regionala och lokala offentliga förvaltningar kan också hindra en effektiv användning av tillgängliga medel, exempelvis medel som görs tillgängliga genom sammanhållningspolitiken.

Kommissionen kommer att göra följande:

·Fortsätta att utöka de regionala och lokala organens tillgång till instrumentet för tekniskt stöd, baserat på efterfrågan. Detta kommer bland annat att ske genom initiativ som instrumentets flagskeppsprojektet om att överbrygga hinder för regional utveckling 55 . [Från fjärde kvartalet 2023]

·Anordna en årlig dag för lokal offentlig förvaltning i samband med Europeiska veckan för regioner och städer, med kommissionen som en av värdarna. Evenemanget kommer att ge regionala och lokala förvaltningar möjlighet att diskutera sina specifika utmaningar på förvaltningsområdet. Regionkommittén och EU:s paraplyorganisationer för regionala och lokala förvaltningar kommer att bidra till diskussionerna och det ömsesidiga lärandet. Evenemanget syftar också till att hitta specifika och praktiska sätt för kommissionen att stödja regionala och lokala förvaltningar i deras modernisering och kapacitetsuppbyggnad. Kommissionen kommer dessutom att undersöka ytterligare sätt att göra det enklare att bilda konsortier och partnerskap mellan lokala myndigheter där man kan samla den kompetens som krävs för att hantera storskaliga projekt. [Från tredje kvartalet 2024]

·Fördjupa sin forskning om begränsningar och möjligheter när det gäller de regionala och lokala förvaltningarnas administrativa kapacitet, och genomföra riktade studier och enkäter som kommer att ligga till grund för kommande upplagor av sammanhållningsrapporten. [Från tredje kvartalet 2024]

4. Verktyg för personaladministration inom offentlig förvaltning

För att kunna säkerställa stabil kapacitet och professionalism behöver de offentliga förvaltningarna förutse hur den egna arbetskraften kommer att utvecklas på längre sikt och vilka färdigheter som kommer att behövas. Personalplanering, systematisk analys av personaldata och förutseende av arbetsprofiler används dock fortfarande i relativt begränsad omfattning. Ett ”kärnkompetenspass” i form av en referenskatalog över kompetensramar skulle vara till hjälp för att tillgodose dessa behov och förbättra strategierna för rekrytering och karriärutveckling.

”Passet” kommer att bygga på befintliga kompetensramar på EU-nivå och nationell nivå 56 , t.ex. avseende beslutsfattande, förvaltning av medel, offentlig upphandling, beskattning, tull, interoperabilitet inom offentlig sektor och projektledning. Det kommer att utvidgas till att omfatta nya områden 57 såsom digitala färdigheter, entreprenörsfärdigheter, ledarskapsförmåga, förvaltning av investeringar samt innovation.

Med utgångspunkt i befintliga kompetensramar har kommissionen utvecklat flera verktyg för att bedöma vilka färdigheter som krävs för olika kompetensområden, och man kommer att undersöka medlemsstaternas behov av denna typ av verktyg.

Offentliga förvaltningar behöver dessutom data och tematisk information för att få bättre underlag om sina utbildningsbehov och sin kompetensutveckling. De jämförande uppgifterna om offentlig förvaltning är fortfarande relativt begränsade.

Kommissionen kommer att göra följande:

·Ta fram ett ”kärnkompetenspass” som kan användas för arbeten och roller inom offentliga förvaltningar, och som även inkluderar ledarskapsförmåga. ”Passet” kommer att hjälpa de offentliga förvaltningarna att utforma moderna och avancerade strategier för att utveckla sina personalresurser, förbereda sig för framtida kompetensbehov och hjälpa offentliganställda till ökad rörlighet inom EU. [Från första kvartalet 2024]

·Stödja medlemsstaterna i moderniseringen av personalpolitiken genom vägledning och genom att se till att kompetensramar och personalverktyg (t.ex. för att identifiera kompetensklyftor bland personalen) överförs till deras organisatoriska sammanhang. [Från första kvartalet 2024]

·Uppdatera och utöka verktygslådan för kvalitet inom offentlig förvaltning 58 för att vägleda moderniseringen av de offentliga förvaltningarna. [Från första kvartalet 2024]

·Utveckla metoder för relevanta indikatorer för offentlig förvaltning, hjälpa till att förbättra befintliga verktyg för dataproduktion, genomföra EU-övergripande studier om relevanta ämnen, t.ex. den offentliga förvaltningens attraktionskraft, följderna av de demografiska förändringarna och framtiden för arbeten inom den offentliga förvaltningen. På en portal för offentlig förvaltning kommer kommissionen att ge uppmärksamhet åt ett brett spektrum av data och information om de offentliga förvaltningarnas status och resultat i hela EU. [Från första kvartalet 2024]

Pelare 2. Kapacitet för Europas digitala decennium

Några av målen för det digitala decenniet är att senast 2030 ska viktiga offentliga tjänster vara 100 % tillgängliga online för enskilda och företag, alla ska ha tillgång till sina patientjournaler online och till en säker metod för digital identifiering (eID) som erkänns i hela EU, samtidigt som hänsyn tas till behoven hos personer som inte har full tillgång till digitala tjänster eller som har begränsad förmåga. För att de offentliga förvaltningarna ska kunna uppnå dessa mål är det nödvändigt med digitalisering av administrativa förfaranden, tekniska förberedelser för att tillhandahålla europeiska e-identitetsplånböcker senast 2026, och fler automatiska utbyten av bevis och information 59 för att tillhandahålla användarcentrerade digitala offentliga tjänster och förbättra personalens digitala färdigheter. De offentliga förvaltningarna kan göra effektivitetsvinster på mellan 439 miljoner och 1,3 miljarder euro om året genom att öka användningen av digitala offentliga tjänster med upp till 80 % fram till 2030 60 . Om de digitala offentliga tjänsternas gränsöverskridande interoperabilitet förbättrades skulle det kunna leda till effektivitetsvinster på upp till 6,3 miljoner euro för privatpersoner och mellan 5,7 och 19,2 miljarder euro för företag 61 . Målen för det digitala decenniet vägleder de offentliga förvaltningarna genom deras egen digitala omvandling och stöttar deras anpassning till tekniska förändringar.

Den snabba utvecklingen av digital teknik och dess användning kräver en aktiv anpassning av den rättsliga ramen 62 : från användningen av digitala verktyg till datatillgång och datautbyte, interoperabilitet och etisk användning av AI och annan digital teknik. Utöver digital kompetensutveckling och omskolning behöver de offentliga förvaltningarna anamma interoperabilitet, utnyttja den ökade tillgången till stora datamängder, digitalisera administrativa förfaranden och göra sig redo för AI. De bör också stärka sitt samarbete om digital förvaltning i EU för att dela och gemensamt utveckla lösningar, undvika fragmentering, samla databehandlingsresurser och förbättra datadelningen. Detta skulle minska den digitala klyftan, eftersom de offentliga tjänsterna skulle bli mer inkluderande och tillgängliga för alla.

Åtgärderna inom denna pelare kommer huvudsakligen att genomföras genom instrumentet för tekniskt stöd och andra EU-finansieringsmekanismer, såsom programmet för ett digitalt Europa, programmet för den inre marknaden och Fonden för ett sammanlänkat Europa 2.

5. En framtidssäker digital offentlig förvaltning

De offentliga förvaltningarna behöver införa digital teknik och samtidigt ändra sitt sätt att arbeta. De förväntas tillhandahålla tjänster åt enskilda, företag och sin egen personal på ett smidigt och användarvänligt sätt. Detta innebär ofta en djupgående (digital) omvandling för att omforma de förfaranden som används i dag eller förändra strategierna, förenkla människors vardag och förbättra företagsklimatet genom att minska byråkratin.

Genom tillämpningen av EU:s lagstiftning på det digitala området kan de offentliga förvaltningarna samarbeta mer effektivt, anpassa sina insatser efter EU-omfattande mål och skapa digitala infrastrukturer och tjänster samt datainfrastrukturer och datatjänster som är mer resilienta och hållbara. EU-lagstiftningen utgör en ram för effektivt och säkert datautbyte och interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar. En strukturerad samarbetsmekanism mellan medlemsstaternas kontor för digital omvandling, vanligtvis it-cheferna, är avgörande för interoperabiliteten inom den offentliga sektorn i EU. Detta underlättar gemensamma innovationsprojekt, möjliggör återanvändning av testad teknik och minskar investeringskostnader och investeringsrisker, vilket möjliggör en snabbare och säkrare utbyggnad av digitala offentliga tjänster via internet 63 . Enligt NIS 2-direktivet 64 ska offentliga förvaltningar dessutom vidta lämpliga och proportionella cybersäkerhetsåtgärder och säkerställa ett säkert tillhandahållande av sina tjänster. Under 2023 anslogs 30 miljoner euro till programmet för ett digitalt Europa för att stödja genomförandet av EU:s lagstiftning om cybersäkerhet och nationella strategier för cybersäkerhet.

Kommissionen övervakar hur den digitala omvandlingen påverkar den offentliga styrningen i EU genom att samla in och analysera data från befintliga eller framväxande övervakningsmekanismer 65 , och genom att dela med sig av resultat och rekommendationer. Kommissionen undersöker också konsekvenserna av samt riskerna och möjligheterna med AI och ny teknik för offentliga förvaltningar 66 .

Genom instrumentet för tekniskt stöd har 180 reformer för digital omvandling i medlemsstaterna redan fått stöd för att utveckla strategier för införande av ny digital teknik, stärka digital förvaltning, skapa prototyper eller prova nya lösningar. Samtidigt stöder planerna för återhämtning och resiliens de offentliga förvaltningarnas digitala omvandling, med anslag på 37 % av de digitala utgifterna (motsvarande 53 miljarder euro) till digitala offentliga tjänster och e-förvaltning. Reformerna syftar till att införa eller förbättra lösningar för e-förvaltning, t.ex. elektronisk identifiering, säkerställa interoperabilitet hos digitala offentliga plattformar och förbättra insamlingen och hanteringen av uppgifter. Investeringarna syftar till att integrera avancerad teknik i förvaltningsprocesser och att stärka cybersäkerheten. De planerade investeringarna i sammanhållningspolitiken 2021–2027 till stöd för den digitala omställningen uppgår till mer än 39 miljarder euro. Här ingår de 11,2 miljarder euro som avsatts för digitala tjänster och digitalisering av företag och offentliga förvaltningar. 

Kommissionen stöder också offentlig-privat ”GovTech”-samarbete som stimulerar innovation i den offentliga sektorn och bidrar till att göra offentliga tjänster mer tillgängliga, inkluderande och effektiva. Ett kunskapsnav och ett virtuellt utrymme med exempel på erfarenheter främjar spridningen av ny teknik, t.ex. virtuella världar och Web 4.0, i den offentliga sektorn (Public Sector Tech Watch) 67 . Genom ett femårigt projekt på 40 miljoner euro med inriktning på klimat, miljö, rörlighet och annan lokal infrastruktur medfinansierar kommissionen test- och experimentanläggningar för AI för smarta städer och samhällen. 

Det går att skapa bättre synergieffekter mellan tillhandahållandet av tekniskt stöd och de åtgärder som pågår för att genomföra det digitala decenniet. Kommissionen kommer därför att fortsätta att dela god praxis och aktivt främja pilotprojekt om modeller och prototyper som utvecklats i flera andra EU-program (särskilt Horisont 2020 och Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet Rättsliga frågor) liksom operativ användning av dessa, inom ramen för instrument för tekniskt stöd.

Kommissionen kommer att göra följande:

·Stödja de offentliga förvaltningarna i genomförandet av lagstiftning på det digitala och datarelaterade området och öka deras beredvillighet att integrera AI-teknik i sin verksamhet på ett säkert och tillförlitligt sätt, övervaka AI-teknik, stärka cybersäkerheten och utforma och genomföra offentlig politik, bland annat för att stödja konvergens av metoderna för offentlig upphandling. [Från första kvartalet 2024]

·Främja en hållbar och effektiv användning av ny teknik inom offentliga förvaltningar, t.ex. genom att utarbeta öppna standarder eller stöd till gränsöverskridande offentliga tjänster med hjälp av decentraliserad teknik såsom teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik). [Från första kvartalet 2024]

Medlemsstaterna uppmuntras att utnyttja befintliga och kommande möjligheter att öka sin digitala beredskap, bland annat genom tekniskt stöd och deltagande i praktikgemenskaper. De uppmuntras också att främja dessa möjligheter inom sina förvaltningar och stödja en säker integrering av AI och annan digital teknik i sin verksamhet. Plattformen för efterfrågestyrd AI kommer i synnerhet att stödja industrins och den offentliga sektorns användning av tillförlitlig, etisk och transparent AI-teknik. Dessutom kan de delta aktivt i befintliga och framtida konsortier för europeisk digital infrastruktur för nya tendenser och program, såsom virtuella världar, språkteknologi och CitiVerses.

6. Ramar, riktlinjer och verktyg för digital omvandling

EU strävar efter att se till att tjänster är tillgängliga för alla utan diskriminering, i linje med överenskomna värden och principer på det digitala området 68 , däribland engångsprincipen och människocentrering. Ökad interoperabilitet är väsentligt i detta avseende. Det möjliggör rättslig, organisatorisk, semantisk och teknisk harmonisering för gränsöverskridande datautbyte, i enlighet med rekommendationerna i den europeiska interoperabilitetsramen. Interoperabilitet är även avgörande för att undanröja hinder för den inre marknaden och tillhandahålla sammanlänkade digitala offentliga tjänster. Särskilda interoperabla lösningar har utvecklats på olika områden 69 som tull, offentlig upphandling och lagstiftning 70 . Kommissionen har dessutom föreslagit specifika åtgärder för att förbättra samordningen av de sociala trygghetssystemen genom ytterligare digitalisering 71 . Genom sitt deltagande i Living-in.EU-rörelsen uppmuntrar kommissionen städer och samhällen att utvidga gemensamt överenskomna, interoperabla digitala lösningar för att tillhandahålla bättre underbyggda och mer innovativa och högkvalitativa tjänster till enskilda och företag.

Insatserna för interoperabilitet är mångfasetterade och omfattar sammankoppling av relevant infrastruktur, t.ex. molninfrastruktur, den kommande rättsliga ramen kring digital identitet, tillhandahållande av gemensamma specifikationer för EU:s e-identitetsplånböcker samt dataområdena för offentlig förvaltning 72 .

Kommissionen kommer att göra följande:

·Stödja tillhandahållandet av fullt tillgängliga nätbaserade administrativa tjänster genom att använda den gemensamma digitala ingången, e-förvaltningsinitiativet för att digitalisera den offentliga förvaltningen och det automatiska utbytet av bevis som hanteras med det tekniska engångssystemet liksom kontrollen av bevisens äkthet genom informationssystemet för den inre marknaden 74 . Kommissionen kommer att fortsätta att underlätta samverkan mellan gemensamma europeiska dataområden och ytterligare främja gränsöverskridande elektroniskt informationsutbyte mellan offentliga förvaltningar, vilket möjliggörs genom informationssystemet för den inre marknaden och systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter. [Från fjärde kvartalet 2023]

·Utveckla verktyg för ökad interoperabilitet och för tillhandahållande av sömlösa tjänster. Kommissionen skulle framför allt kunna inrätta ett stödcentrum för ett interoperabelt Europa, som stöder offentliga förvaltningar med att upprätta bedömningar av interoperabilitet och som främjar den europeiska interoperabilitetsramen samt dess specialisering, t.ex. den för smarta städer och samhällen. [Från första kvartalet 2024]

·Offentliggöra en översikt över finansieringsmöjligheterna för de offentliga förvaltningarnas digitala omvandling och synergieffekterna mellan dessa. [Från fjärde kvartalet 2024]

·Stödja samordning av molnkapacitet mellan offentliga förvaltningar för att utveckla deras tekniska grund och göra dem bättre på att tillhandahålla offentliga tjänster 75 . För att göra det kommer kommissionen att upphandla en plattform för smart mellanprogramvara med öppen källkod, offentliggöra en vägledning om offentlig upphandling av molntjänster och främja sammankoppling och interoperabilitet mellan molntjänster. [Från fjärde kvartalet 2024]

Medlemsstaterna uppmuntras att utnyttja möjligheter som stöder deras digitala omvandling, t.ex. instrumentet för tekniskt stöd och andra av EU:s finansieringsmekanismer samt riktade utbildningar och verktyg. De kan delta aktivt i kommissionens insatser för att förenkla gränsöverskridande elektroniskt datautbyte mellan offentliga förvaltningar och för att förbättra interoperabiliteten. De kan även använda kommissionens stöd för att digitalisera sina rättssystem genom lagstiftning, finansiering, utveckling av it-verktyg och främjande av nationella instrument för samordning och övervakning.

Pelare 3. Förmåga att leda den gröna omställningen

EU har åtagit sig att bli klimatneutralt senast 2050 och att främja en effektiv resursanvändning samtidigt som man säkerställer social rättvisa och delaktighet. Den snabba utfasningen av fossila bränslen från elproduktion och energianvändning är en viktig första milstolpe. Den behöver kompletteras med mer djupgående förändringar inom sektorer som byggindustri, transport, handel, jordbruk, avfallshantering och vattenförvaltning. Städerna är avgörande för att uppnå klimatmålen eftersom de står för 70–80 % av EU:s växthusgasutsläpp och 80 % av EU:s befolkning. Klimatförändringarna kräver en förstärkning av infrastrukturens resiliens och kapacitet att hantera utmaningar som extrema väderförhållanden, frekventa naturkatastrofer, vattenbrist osv. Dessa förväntas inverka negativt på den biologiska mångfalden, med djupgående effekter på miljön, och i sin tur på livsmedelsproduktionen och kolsänkorna.

De offentliga förvaltningarna har en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar för ekonomier och samhällen att uppnå de ambitiösa klimat- och energimålen för 2030, och de bör föregå med gott exempel. De behöver göra den gröna omställningen till ett genomgående inslag på alla politikområden och förvaltningsnivåer, och utgå från integrerad planering, robusta utvärderingar och konsekvensbedömningar samt omfattande samråd för att säkerställa att ingen lämnas utanför. De behöver anpassa de offentliga finanserna för att stödja den gröna omställningen och social rättvisa. Detta görs genom lämplig skattepolitik, miljöanpassad offentlig upphandling, hållbar finansiering och investeringar som respekterar principen om att inte orsaka betydande skada. Förvaltningarna bör även främja en systematisk integrering av åtgärder till stöd för sunda ekosystem, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar i offentliga och privata beslut. De behöver säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet för gröna reformer och investeringar på alla förvaltningsnivåer 76 .

Åtgärderna inom denna pelare kommer huvudsakligen att genomföras genom instrumentet för tekniskt stöd.

7. Forma den gröna omställningen

Kommissionen har konsekvent strävat efter att bygga upp en övergripande ram för att uppnå en begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, miljöskydd och energieffektivitet i EU. Bland annat erbjuder kommissionen tillsammans med Europeiska miljöbyrån tekniskt stöd till medlemsstaterna när det gäller efterhandsutvärderingar av politik och åtgärder samt rapportering och övervakning av utsläpp. Kommissionen stöder utarbetandet av nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier, genomförandet av en rättvis omställning, grön budgetering och principen om att inte orsaka betydande skada. Vidare bygger kommissionen upp förmåga att urskilja och dela god praxis när det gäller politiska strategier och åtgärder för att upprätta klimat- och energidialoger 77 på flera nivåer. 

De offentliga förvaltningarna behöver säkerställa att djupgående förändringar i energisystemen genomförs effektivt. Med tanke på framväxande hot när det gäller säkerheten och resiliensen hos kritisk energiinfrastruktur behöver de även tillräcklig beredskapskapacitet. Därför bör de förbättra sitt samarbete, särskilt genom att intensifiera utbytet av kunskap och god praxis, underlätta analys av sektorsövergripande och gränsöverskridande ömsesidiga beroenden och genomföra tester 78 . Mer allmänt behöver de intensifiera reformerna för energieffektivitet och förnybara energikällor, rörlighet, cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och naturbaserade lösningar, avfallshantering och vattenförvaltning, luftkvalitet, klimatriskbedömningar och scenarioutveckling, markanvändning och skogsbruk.

Kommissionen kommer att göra följande:

·Hjälpa medlemsstaterna att uppdatera sina nationella strategier och planer för klimatanpassning, i linje med riktlinjerna 79 , och att uppfylla nya skyldigheter, exempelvis de som härrör från omarbetningen av energieffektivitetsdirektivet. [Från första kvartalet 2024]

·Främja genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada, vilket inbegriper användning av vägledningen om klimatsäkring och annan vägledning som är relevant för miljön. Detta kommer att bidra till att man bygger upp kapacitet och verktyg för grön offentlig budgetering, miljöanpassning av offentliga investeringar och miljöanpassad upphandling (t.ex. genom att öka användningen av strategier som återspeglar långsiktiga kostnader och fördelar för samhället och miljön, inbegripet värdet av naturkapital, och energieffektivitetskriterier). [Från första kvartalet 2024]

·Främja verktyg och metoder för klimatriskbedömningar och riskförebyggande, såsom sektors- eller policyspecifika riskbedömningar (den nationella riskbedömningen för katastrofhantering inom ramen för unionens civilskyddsmekanism, makroekonomiska riskbedömningar) och lokala riskbedömningar (som i verktygslådan för klimatanpassning). [Från första kvartalet 2024]

·Hjälpa medlemsstaterna att utveckla kapacitet att planera, utforma och genomföra åtgärder för återställande av ekosystem och naturbaserade lösningar, som kostnadseffektiva och miljöfrämjande åtgärder för att upprätthålla väsentliga ekosystemtjänster. [Från andra kvartalet 2024]

·Använda granskningen av genomförandet av miljöpolitiken 80 för att hitta grunden till medlemsstaternas ineffektiva genomförande av miljölagstiftning och miljöpolitik, med sikte på att utforma stödåtgärder för att förbättra miljöstyrningen. [Från andra kvartalet 2025]

8. Främja miljöanpassning av den offentliga förvaltningen

Utöver att forma den gröna omställningen bör offentliga förvaltningar på alla nivåer föregå med gott exempel genom att anpassa den egna organisationens förvaltning och göra personalen mer medveten om miljöanpassning 81 . Miljöanpassning av den offentliga förvaltningen kan omfatta metoder för hållbar användning av resurser och förvaltning av tillgångar, inbegripet klimatresilienta byggnader och arbetsutrymmen, standarder för minsta livslängd för användning av it och annan utrustning, återvinning, miljöanpassad upphandling, minskning av de egna koldioxidutsläppen samt användning av förnybar energi. Inom faciliteten för återhämtning och resiliens och sammanhållningspolitiken finns ett brett stöd för energirenovering av byggnader inom offentlig förvaltning. Vissa medlemsstater har i sina återhämtnings- och resiliensplaner även inkluderat åtgärder för att miljöanpassa sina bilparker och främja flexibla arbetssätt för de offentliganställda.

Inom ramen för EU:s gröna giv kräver principen om att sätta energieffektivitet främst 82 att man exempelvis beaktar energieffektivitetslösningar i samband med beslut som rör planering, politik och investeringar inom energisystem och andra sektorer än energisektorn. I tillämpningen av energieffektivitetsdirektivet fastställs mål för årlig minskning av energiförbrukningen för alla offentliga förvaltningar, för renovering av offentliga byggnader samt för energi- och resurseffektivitetskrav vid offentlig upphandling.

Metoderna kan dessutom gynna rättvis handel och hållbara livsmedel samt deltagande i projekt som främjar biologisk mångfald och hållbarhet i och utanför städer. De kan också uppmuntra anställa till miljövänligt beteende (t.ex. vid pendling eller affärsresor).

Kommissionen kommer att göra följande:

·Ta fram ytterligare riktlinjer om användningen av EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning för att påskynda minskningen av organisationers miljöavtryck och hjälpa offentliga förvaltningar att anta ordningen. [Från fjärde kvartalet 2023]

·Främja och stödja införandet av metoder för bedömning av organisationers koldioxidavtryck och underlätta utbyte av god praxis som rör ekologisk omställning. [Från andra kvartalet 2024]

·Förenkla tillgången till tekniskt stöd och vägledning för utfasning av fossila bränslen och förbättring av byggnaders övergripande hållbarhet, samt effektiv uppvärmning inom offentliga förvaltningar, särskilt på lokal nivå. [Från andra kvartalet 2024]

Nästa steg

Inom ramen för ComPAct föreslås åtgärder som ska genomföras gradvis, främst genom instrumentet för tekniskt stöd och andra EU-finansieringsmekanismer. Syftet är att främja kunskapsutbyte mellan offentliga förvaltningar i hela Europa och att göra det enklare att anamma principer som är centrala för den europeiska integrationen. Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av ComPAct i enlighet med rapporteringskraven inom instrumentet för tekniskt stöd. De lärdomar som har dragits kommer att vägleda kommissionen i att välja ännu bättre EU-verktyg för att stödja de offentliga förvaltningarna i framtiden.

Medlemsstaterna kan delta i ComPAct i sin egen takt och utifrån sina egna behov och institutionella ramar. De kan välja bland de åtgärder som föreslås i ComPAct och som styrs av efterfrågan. De verktyg, metoder, förfaranden för kollegialt stöd, erfarenheter och utbyten av praxis som läggs fram kommer att hjälpa de offentliga förvaltningarna att lära sig, förnya sig och förbättra metoder och resultat.

ComPAct kommer att komplettera och ge mervärde åt andra befintliga former av samarbete mellan EU:s medlemsstater, t.ex. Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (Eupan) och nätverket av rektorer för institut och skolor för offentlig förvaltning (DISPA), samt i internationella forum och mellan nätverk av experter.

Den fulla potentialen hos ComPAct kan endast utnyttjas genom ett starkt engagemang från alla aktörer och intressenter i det europeiska dataområdet för offentlig förvaltning. I fråga om genomförandet av ComPAct kommer kommissionen att samverka med medlemsstaternas myndigheter som har hand om utvecklingen av den offentliga förvaltningen på olika nivåer, med utbildningsinstitut, med andra aktörer efter behov samt med intressenter såsom arbetsmarknadens parter, den akademiska världen och experter. Detta fortlöpande engagemang är också grundläggande för kartläggningen av relevanta teman och framtida åtgärder där EU-stöd till offentliga förvaltningar kan ge ett mervärde. Kommissionens expertgrupp för offentlig förvaltning och styrning kommer även i fortsättningen att vara en viktig plattform för dialog. Kommissionen är fortsatt fast besluten att bidra till den politiska dialogen vid de ministermöten som anordnas inom ramen för EU:s ordförandeskap. För att målen och ambitionerna med ComPAct ska kunna förverkligas är det avgörande att medlemsstaterna deltar aktivt och ökar sin villighet att dela med sig av sina erfarenheter av att reformera den offentliga sektorn liksom sin villighet att lära sig av och stödja andra.

(1)

Europeiska kommissionen, strategisk framsynsrapport 2021 .

(2)

COM(2023) 168 final, EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030 .

(3)

 COM(2020) 274 final, Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft .

(4)

 Uppgifter från Eurostat (2021).

(5)

 Detta inkluderar uppgifter från EU:s arbetskraftsundersökning för sektorerna offentlig förvaltning, försvar, obligatorisk socialförsäkring, utbildning samt vård och omsorg (2022).

(6)

 Uppgifter från Eurostat (2020).

(7)

Denna siffra avser offentliga upphandlingar som överstiger bestämda kontraktsbelopp och som publicerats i tillägget till Europeiska unionens officiella tidning (S-serien):   https://simap.ted.europa.eu/sv_SE/web/simap/european-public-procurement .

(8)

 Europeiska kommissionen, åttonde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning .

(9)

COM(2023) 32 final, Utnyttja talangen i Europas regioner .

(10)

  EU:s handlingsplan för demokrati .

(11)

  Åtgärdspaket mot korruption .

(12)

 Exempelvis genom samlade ingångar för tillståndsgivning för projekt inom förnybar energi och nettonoll. COM(2023) 62 final, En industriplan i den gröna given för nettonollåldern .

(13)

Världsbanken, index över förvaltningseffektivitet.

(14)

OECD (2023), More resilient public administrations after COVID-19 . Rapport från det projekt som genomförts genom instrumentet för tekniskt stöd om att stärka de offentliga förvaltningarnas resiliens efter covid-19-krisen med den gemensamma bedömningsramen 2020 (Strengthening the resilience of public administrations after the COVID-19 crisis with CAF 2020).

(15)

EU:s resultattavla för den inre marknaden, EU:s index för digital ekonomi och digitalt samhälle, OECD Regulatory Policy Outlook.

(16)

Europeiska kommissionen, rapport om kostnaderna för en underpresterande offentlig förvaltning. Ej publicerad än.

(17)

Särskild Eurobarometer 523: Understanding Europeans’ views on reform needs (Förstå européernas åsikter om reformbehov) (april 2023).

(18)

OECD:s observationsorgan för innovation inom offentlig sektor (OPSI) , som sponsras av Horisont Europa, ger vägledning och skräddarsydda råd om hur regeringar kan stödja innovation, bland annat genom föregripande innovationsstrategier.

(19)

Europeiska kommissionen, SWD(2022) 346, Supporting and connecting policymaking in the Member States with scientific research .

(20)

OECD (2023), Strengthening the attractiveness of the public service in France: Towards a territorial approach .

(21)

Se fotnot 17 (Eurobarometer).

(22)

Fokusämne för det europeiska utbildningsområdet. Rådets resolution 2021/C 66/01 om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) .

(23)

Europaparlamentet (2016), Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it .

(24)

  Resultattavlan för återhämtning och resiliens .

(25)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd .

(26)

Europeiska kommissionen, SWD(2021) 101, Supporting public administrations in EU Member States to deliver reforms and prepare for the future .

(27)

  Taiex .

(28)

Europeiska kommissionen, C(2021) 9535 final, Inrättande av expertgruppen för offentlig förvaltning och styrning .

(29)

  Eupan– Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar .

(30)

  Informellt möte mellan EU-ländernas ministrar med ansvar för offentlig förvaltning (2021) .

(31)

  Strasbourgförklaringen om gemensamma värderingar och utmaningar för de europeiska offentliga förvaltningarna (2022) .

(32)

Studie från Statskontoret som genomförts inom Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (2023), Good administration in European countries .

(33)

Uttrycket används för att beskriva en ökande konvergens av administrativa metoder mellan medlemsstaterna med utgångspunkt i gemensamma värderingar och principer, i riktning mot gemensamma standarder och tillvägagångssätt.

(34)

Bygger på principerna för offentlig förvaltning, Sigma (samarbete mellan EU och OECD). En reviderad version kommer under 2023.

(35)

Europeiska kommissionen, C(2022) 2229 final, En ny personalstrategi för kommissionen ; C(2022) 4388 final, Europeiska kommissionens digitala strategi ; C(2022) 2230 final, Grön omställning i kommissionen .

(36)

Se fotnot 31 (Strasbourgförklaringen).

(37)

Europaparlamentet (2019), Resolution om bedömningen av användningen av EU:s budget för att reformera den offentliga sektorn .

(38)

Europeiska regionkommittén (2019), Att öka lokala och regionala myndigheters administrativa kapacitet för att främja investeringar och strukturreformer 2021–2027 .

(39)

 Europeiska kommissionen, COM(2023) 577 final, Befolkningsutvecklingen i Europa: en verktygslåda med åtgärder .

(40)

Eurostat, 2021 års arbetskraftsundersökning .

(41)

Se exempelvis den europeiska GovTech-plattformen .

(42)

  Kommissionen välkomnar medlemsländernas mål för ett mer socialt Europa till 2030 .

(43)

Se fotnot 31 (Strasbourgförklaringen).

(44)

I sektorer som tull och beskattning ( program för gemensamma utbildningstillfällen ), offentlig anställning ( Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar ), förvaltning av Eruf, Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning ( REGIO Peer2Peer + ), genomförande av lagstiftningen om den inre marknaden ( informationssystemet för den inre marknaden ), genomförande av datastrategier och AI ( de europeiska digitala innovationsknutpunkternas arbetsgrupp om AI i offentliga förvaltningar ), forskning och innovation ( övningar inom ömsesidigt lärande om utmaningar inom forskning och innovation ), officiella publikationer ( forumet för EU-ländernas officiella tidningar ).

(45)

Se fotnot 30 (informellt möte mellan ministrarna med ansvar för offentlig förvaltning).

(46)

  2023 års Pace-flaggskeppsprojekt . 

(47)

Genom sin budget för administrativa utgifter.

(48)

Antalet anställda inom central, regional och lokal offentlig förvaltning är en uppskattning som bygger på nationella rapporter. Siffran grundar sig inte på någon harmoniserad metod för omfattningen av den offentliga förvaltningen. Antalet anställda i den offentliga sektorn har beräknats med hjälp av Eurostatuppgifter från EU:s arbetskraftsundersökning (2022).

(49)

Exempelvis EU:s kunskapsnätverk för civilskydd .

(50)

Exempelvis den gemensamma plattformen för offentlig upphandlare .

(51)

  EU Academy .

(52)

 Resolution från Europeiska regionkommittén – Den gröna given i partnerskap med lokala och regionala myndigheter (2020/C 79/01) .

(53)

Under 2021 utgjorde EU-ländernas lokala förvaltningars utgifter inom dessa sektorer 71 % (miljöskydd), 70 % (bostadsförsörjning och samhällsutveckling), 53 % (fritidsverksamhet, kultur och religion) respektive 36 % (utbildning) av den offentliga förvaltningens samlade utgifter.

(54)

69 % av kommunerna rapporterade en brist på sakkunniga med färdigheter i att bedöma miljö- och klimatpåverkan samt personal med teknisk och ingenjörsmässig expertis. EIB:s kommunundersökning 2022–2023 .

(55)

  2024 års flagskeppsprojekt inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd: överbrygga hinder för regional utveckling . 

(56)

I motsvarande ordning: kompetensramar för politiska beslutsfattare och forskare , EU:s kompetensram för förvaltning och genomförande av Eruf och Sammanhållningsfonden , EU:s kompetensram för personer som arbetar med offentlig upphandling , EU:s kompetensram för beskattning , EU:s kompetensram för tullpersonal , interoperabilitet i den offentliga sektorn och projektledningsmetoder .

(57)

Med beaktande av den digitala kompetensramen för medborgarna , den europeiska ramen för entreprenörskompetens och EU:s ram för hållbarhetskompetens .

(58)

  Verktygslåda för kvalitet inom offentlig förvaltning (2017 års upplaga).  

(59)

  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1463 om fastställande av tekniska och operativa specifikationer för det tekniska systemet för gränsöverskridande automatiskt utbyte av bevis och tillämpning av engångsprincipen .

(60)

Se fotnot 16 (rapport om kostnaderna för en underpresterande offentlig förvaltning).

(61)

Europeiska kommissionen, SWD(2022) 721, Impact Assessment Report for the Interoperable Europe Act proposal .

(62)

 Den digitalt relaterade rättsliga ramen omfattar den föreslagna dataakten , direktivet om öppna data och den relaterade genomförandeförordningen om värdefulla dataset , dataförvaltningsakten , den föreslagna rättsakten om artificiell intelligens , den föreslagna akten om ett interoperabelt EU , förordningen om digitala marknader och förordningen om digitala tjänster .

(63)

Europeiska kommissionen, COM/2022/710 final, En stärkt interoperabilitetspolitik för den offentliga sektorn .

(64)

  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen .

(65)

Efter gemensamma forskningscentrumets arbeten från senare tid om att skapa en översikt över övervakningen av interoperabilitet och digital omvandling och kartlägga möjligheter att effektivisera övervakningen av digital politik i EU.

(66)

  Europeiska kommissionen, gemensamma forskningscentrumet, AI Watch. European landscape on the use of Artificial Intelligence by the Public Sector , European Landscape on the Use of Blockchain Technology by the Public Sector och Nästa generations virtuella världar: möjligheter, utmaningar och politiska konsekvenser .

(67)

Se JoinUp .

(68)

  Uttalandet i Berlin om det digitala samhället och en värdebaserad digital förvaltning .

(69)

  Plattformen Joinup .

(70)

  Europeiska unionens kontaktpunkt för tull effektiviserar det elektroniska utbyte av handlingar och information som krävs för klareringsprocessen för varor. Dataområdet för offentlig upphandling möjliggör en mer omfattande översikt över offentlig upphandling i EU. Identifieringssystem som identifieringskoder som EU-lagstiftning eller rättspraxis används för gränsöverskridande utbyten på det rättsliga området.

(71)

Europeiska kommissionen, COM(2023) 501 final, Meddelande om digitaliserad samordning av de sociala trygghetssystemen: främja fri rörlighet på den inre marknaden .

(72)

Europeiska kommissionen, SWD(2022) 45 final, Common European Data Spaces (inte översatt till svenska).

(73)

  Förordning (EU) 2018/1724 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 .

(74)

För närvarande stöder systemet 95 förfaranden för administrativt samarbete inom 19 olika politikområden som rör den inre marknaden.

(75)

Tillkännagavs i EU-strategin för data och upprepades i de 27 medlemsstaternas uttalande om inrättandet av nästa generations molntjänster för företag och den offentliga sektorn i EU.

(76)

Flera medlemsstaters nationella återhämtnings- och resiliensplaner innehåller åtgärder för grön budgetering, miljöbeskattning och miljöanpassad offentlig upphandling.

(77)

  Europeiska plattformen för klimatanpassning ,  EU-uppdrag: klimatneutrala och smarta städer , initiativet borgmästaravtalet , plattformar för klimat- och energidialog .

(78)

Operatörer av kritisk infrastruktur inom energisektorn bör slutföra stresstesterna i enlighet med rådets rekommendation 2023/C 20/01 senast före utgången av 2023.

(79)

  Riktlinjer för medlemsstaternas strategier och planer för anpassning .

(80)

  Granskning av genomförandet av miljöpolitiken .

(81)

Europeiska kommissionen, C(2022) 2230 final, Greening the Commission (inte översatt till svenska).

(82)

  Förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 om energieffektivitet.