EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 15.9.2023
COM(2023) 517 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
enligt förordning (EU) 2018/956 med analys av de uppgifter för rapporteringsperioden 2020 som lämnats av medlemsstater och tillverkare om nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
Innehållsförteckning
1.
Rättslig grund
2
2.
Innehållet i rapporten
2
3.
Uppgiftsunderlag
2
4.
Analys för rapporteringsperioden 2020
3
4.1
Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
3
4.1.1
Prestanda för unionens fordonspark
3
4.1.2
Prestanda för medlemsstaternas fordonspark
5
4.1.3
Prestanda för tillverkarnas fordonspark
7
4.1.4
Koldioxidutsläpp vid olika kombinationer av användningsprofiler/nyttolast
9
4.1.5
Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning per bränsletyp
10
4.2
Avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp och alternativa drivsystem
11
4.2.1
Avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp
11
4.2.2
Alternativa bränslen
12
4.2.3
Alternativa drivsystem
14
5.
Slutsats
14
5.1
Koldioxidutsläpp
15
5.2
Bränslen och drivsystem
15
Bilaga
16
A.1
Viktningsvärden för användningsprofiler
16
A.2
Genomsnittlig nyttolast
16
A.3
Genomsnittliga koldioxidutsläpp per medlemsstat
17
1.
Rättslig grund
Enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/956 av den 28 juni 2018 om övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning ska kommissionen varje år offentliggöra en rapport med sin analys av de uppgifter för föregående rapporteringsperiod som lämnats av medlemsstater och tillverkare. Detta är den andra rapporten enligt denna förordning och den innehåller en analys av uppgifter för rapporteringsperioden 2020 som löpte från den 1 juli 2020 till den 30 juni 2021 med sista datum för rapportering den 30 september 2021.
Nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning fastställs via verktyget för beräkning av fordonets energiförbrukning (Vecto, Vehicle Energy Consumption Calculation Tool), ett simuleringsverktyg för tunga fordon som utvecklats av Europeiska kommissionen. De principer som ligger till grund för simuleringen av nya tunga fordon som använder Vecto föreskrivs i förordning (EU) 2017/2400 om bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
.
2.
Innehållet i rapporten
I enlighet med kraven i artikel 10 i förordning (EU) 2018/956 omfattar denna analys
1)prestanda för unionens tunga fordonspark,
2)prestanda för varje medlemsstats tunga fordonspark,
3)prestanda för varje tillverkares tunga fordonspark.
Alla tre punkter ovan uppskattas på grundval av koldioxidutsläppen för utvalda representativa tunga fordonsgrupper för olika kombinationer av användningsprofiler och nyttolast samt olika bränslen. Dessutom ingår utvalda värden för den genomsnittliga bränsleförbrukningen från unionens tunga fordonsflotta.
Analysen omfattar även de tillgängliga uppgifterna om spridning av ny och avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp samt spridning av alternativa drivsystem.
Den bygger på de uppgifter som fanns tillgängliga den 7 november 2022.
Ytterligare prestandavärden finns i det centrala registret för uppgifter om tunga fordon.
Resultaten av kontrollprovningar på väg kunde inte läggas till i rapporten eftersom de inte finns tillgängliga för kommissionen för rapporteringsperioden 2020.
3.
Uppgiftsunderlag
Denna rapport grundar sig på uppgifter som omfattar alla fordon som rapporterats av tillverkarna och motsvaras av registreringar i medlemsstaterna under rapporteringsperioden 2020. Dessa omfattar lastbilar i fordonsgrupperna 1, 2, 3, 4, 5, 9, 10, 11, 12 och 16, varav lastbilar i grupperna 11, 12 och 16 omfattas för första gången.
Alla dessa lastbilar definieras som tunga lastbilar i förordning (EU) 2017/2400. I denna rapport görs i förekommande fall en åtskillnad mellan lastbilar med en högsta tekniskt tillåten vikt inklusive last på högst (grupperna 1, 2 och 3) och över (4, 5, 9, 10, 11, 12 och 16) 16 ton.
Stadsbussar och långfärdsbussar ingår inte.
4.
Analys för rapporteringsperioden 2020
4.1
Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning
Detta avsnitt innehåller en analys av koldioxidutsläppen uppdelat på medlemsstat, tillverkare, fordonsgrupp och olika användningsprofiler. Dessutom presenteras valda värden för bränsleförbrukning samt olika bränsletyper som används av de nyregistrerade fordonen. Fordon med alternativa drivsystem, dvs. utsläppsfria fordon, hybridelfordon och dubbelbränslefordon, diskuteras separat i avsnitt 4.2.
4.1.1
Prestanda för unionens fordonspark
De rapporterade koldioxidutsläppen beror i hög grad på grupperna och undergrupperna av fordon. Tabell 1 innehåller uppgifter om dessa gruppers och undergruppers sammansättning och koldioxidutsläpp. I synnerhet anges antalet fordon samt de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från olika grupper och undergrupper. Alla arbetsfordon som registrerades under rapporteringsperioden 2020 tillhör fordonsgrupperna 4, 5 och 9. En övervägande majoritet av de lastbilar som registrerats i medlemsstaterna och har en högsta tekniskt tillåten vikt inklusive last på under 16 ton tillhör grupperna 2 och 3. När det gäller lastbilar som väger över 16 ton utgör fordonen i undergrupp 5 för långdistans (5-LH, 5-Long Haul) 68 % av alla nya lastbilar på över 16 ton. Dessa är de vanligaste fordon som används för långfärdsfrakt i EU.
De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från ett tungt fordon från en viss undergrupp beräknas som ett vägt genomsnitt över olika användningsprofiler enligt definitionen i bilaga I till förordning (EU) 2019/1242. För fordonsgrupperna 1, 2, 3, 11, 12 och 16 har de viktningsvärden för användningsprofiler som används för alla beräkningar i denna rapport ännu inte fastställts i lagstiftningen. De definitioner som används för denna rapport finns i bilaga A.1.
I tabell 1 anges även den genomsnittliga nyttolasten i ton för alla fordonsgrupper samt de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i g/tkm, som beräknas genom att de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i g/km divideras med den genomsnittliga nyttolasten i ton. De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i g/tkm från en fordonsgrupp motsvarar referensvärden för koldioxidutsläpp från en fordonsgrupp enligt definitionen i artikel 2.1.38 b i direktiv 1999/62/EG, ändrat genom direktiv 2006/38/EG, direktiv 2011/76/EU och direktiv (EU) 2022/362, och kan användas för de ändamål som anges i det direktivet.
Avsnitt A.2 i bilagan innehåller en beskrivning av hur den genomsnittliga nyttolasten har beräknats för alla fordonsgrupper.
Tabell 1: Antal fordon, genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/km, genomsnittlig nyttolast i ton och genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/tkm per grupp och undergrupp av fordon (Obs.: RD står för fordon som framför allt används för regionala leveranser [Regional Delivery], LH står för långdistans [Long Haul] och UD för stadstrafik [Urban Delivery]).
Fordonsgrupp
|
Undergrupp av fordon
|
Antal fordon
|
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittlig nyttolast (t)
|
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/tkm)
|
1
|
—
|
2 170
|
592,1
|
1,44
|
410,1
|
2
|
—
|
8 876
|
625,5
|
2,33
|
267,9
|
3
|
—
|
8 219
|
696,3
|
3,36
|
207,2
|
4
|
4-UD
|
94
|
814,7
|
2,65
|
307,4
|
|
4-RD
|
10 816
|
629,2
|
3,18
|
197,9
|
|
4-LH
|
3 223
|
758,8
|
7,42
|
102,3
|
|
arbetsfordon
|
583
|
1 390,9
|
—
|
|
5
|
5-RD
|
1 318
|
853,7
|
10,26
|
83,2
|
|
5-LH
|
130 194
|
773,4
|
13,84
|
55,9
|
|
arbetsfordon
|
1
|
954,5
|
—
|
|
9
|
9-RD
|
13 080
|
701,5
|
6,28
|
111,7
|
|
9-LH
|
17 287
|
857,4
|
13,40
|
64,0
|
|
arbetsfordon
|
1 703
|
1 554,5
|
—
|
|
10
|
10-RD
|
48
|
907,4
|
10,26
|
88,5
|
|
10-LH
|
5 573
|
810,5
|
13,84
|
58,6
|
11
|
—
|
2 166
|
846,3
|
5,39
|
157,0
|
12
|
—
|
1 167
|
1 024,5
|
9,81
|
104,4
|
16
|
—
|
3 201
|
1 082,5
|
9,81
|
110,3
|
EU totalt
|
—
|
209 719
|
773,7
|
|
|
4.1.2
Prestanda för medlemsstaternas fordonspark
Tabell 2 innehåller information om de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen i g/km för varje medlemsstat. Arbetsfordon har inte beaktats. För att rapporten inte ska bli för lång visas endast utsläpp för fordonsgrupp 2, undergrupp 5-LH och grupp 16. Dessa tre (under)grupper har valts ut som representativa grupper för lastbilar som väger under (grupperna 1, 2 och 3) respektive över 16 ton (sådana som för närvarande omfattas av koldioxidnormerna – grupperna 4, 5, 9 och 10 – samt sådana som inte omfattas av de gällande koldioxidnormerna – grupperna 11, 12 och 16). Avsnitt A.3 i bilagan innehåller en beskrivning av hur de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen, som rapporteras i tabell 2, har beräknats.
Tabell 2: Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/km för fordonsundergrupperna 2, 5-LH och 16 samt antal lastbilar som registrerats i varje medlemsstat i vissa grupper
|
Grup-perna 1, 2 och 3
Antal fordon
|
Grupp 2
Genom-snittliga specifika koldioxid-utsläpp (g/km)
|
Grupperna 4, 5, 9 och 10
Antal fordon
|
Undergrupp 5-LH
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Grupperna 11, 12 och 16
Antal fordon
|
Grupp 16
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Österrike
|
396
|
614,6
|
3 896
|
780,7
|
312
|
1 080,3
|
Belgien
|
834
|
622,0
|
4 432
|
784,2
|
506
|
1 050,3
|
Bulgarien
|
29
|
635,5
|
1 689
|
759,4
|
6
|
1 102,4
|
Kroatien
|
63
|
614,7
|
500
|
774,8
|
14
|
1 084,1
|
Cypern
|
5
|
573,3
|
17
|
789,8
|
4
|
Ej tillämpligt
|
Tjeckien
|
748
|
644,5
|
5 610
|
767,3
|
214
|
1 080,2
|
Danmark
|
225
|
619,4
|
2 428
|
763,1
|
280
|
1 083,9
|
Estland
|
3
|
711,9
|
542
|
750,1
|
41
|
1 074,1
|
Finland
|
169
|
614,5
|
1 081
|
795,5
|
694
|
1 113,9
|
Frankrike
|
3 407
|
599,2
|
30 182
|
781,3
|
1 369
|
1 080,5
|
Tyskland
|
7 157
|
624,4
|
40 601
|
778,7
|
1 048
|
1 048,6
|
Grekland
|
85
|
615,0
|
135
|
792,3
|
7
|
1 108,2
|
Ungern
|
44
|
629,7
|
1 828
|
765,3
|
2
|
1 009,7
|
Irland
|
147
|
629,2
|
1 401
|
761,6
|
91
|
1 044,8
|
Italien
|
1 780
|
687,4
|
16 785
|
780,3
|
80
|
1 093,4
|
Lettland
|
27
|
635,1
|
996
|
760,7
|
31
|
987,6
|
Litauen
|
18
|
629,9
|
6 389
|
771,4
|
41
|
Ej tillämpligt
|
Luxemburg
|
4
|
580,2
|
601
|
792,5
|
2
|
Ej tillämpligt
|
Malta
|
3
|
640,7
|
4
|
790,6
|
0
|
Ej tillämpligt
|
Nederländerna
|
833
|
609,5
|
8 128
|
768,0
|
211
|
1 050,4
|
Polen
|
992
|
628,7
|
23 277
|
763,2
|
203
|
1 094,9
|
Portugal
|
207
|
662,0
|
3 455
|
767,4
|
88
|
1 127,4
|
Rumänien
|
73
|
613,6
|
3 821
|
771,2
|
40
|
1 094,5
|
Slovakien
|
163
|
626,1
|
1 943
|
764,0
|
27
|
1 044,0
|
Slovenien
|
35
|
659,3
|
1 254
|
764,3
|
21
|
1 108,3
|
Spanien
|
1 331
|
622,8
|
17 057
|
769,2
|
118
|
1 077,0
|
Sverige
|
477
|
588,0
|
3 463
|
784,4
|
1 078
|
1 098,2
|
Okänd
|
10
|
599,1
|
118
|
742,8
|
6
|
974,2
|
EU totalt
|
19 265
|
625,5
|
181 633
|
773,4
|
6 534
|
1 082,5
|
4.1.3
Prestanda för tillverkarnas fordonspark
Tabell 3 visas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/km för alla tillverkare, i linje med uppgifterna i tabell 2. Arbetsfordon har inte beaktats.
Tabell 3: Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/km för fordonsundergrupperna 2, 5-LH och 16
|
Lastbilar under 16 ton
|
Lastbilar över 16 ton
|
|
Grupp 2
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Undergrupp 5-LH
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Grupp 16
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
DAF Trucks N.V.
|
669,3
|
778,4
|
1 031,1
|
Daimler Truck AG
|
628,7
|
780,5
|
1 126,1
|
Ford Otomotiv Sanayi A.S.
|
—
|
812,4
|
—
|
Isuzu Motors Limited
|
751,2
|
—
|
—
|
Iveco S.p.A.
|
706,1
|
—
|
—
|
Iveco-Magirus A.G.
|
—
|
797,2
|
1 112,7
|
MAN Truck & Bus AG
|
602,2
|
771,1
|
1 040,4
|
Renault Trucks
|
576,2
|
794,7
|
1 086,5
|
Scania CV AB
|
—
|
736,5
|
1 094,0
|
Volvo Truck Corporation
|
592,6
|
771,8
|
1 088,1
|
EU totalt
|
625,5
|
773,4
|
1 082,5
|
Tabell 4 och tabell 5 visar antalet registrerade fordon för alla tillverkare i olika grupper respektive undergrupper. Arbetsfordon ingår inte.
Tabell 4: Antal fordon per fordonsgrupp för varje tillverkare, för grupperna 1, 2, 3, 11, 12 och 16
|
Fordonsgrupp
|
Delsumma
|
|
1
|
2
|
3
|
11
|
12
|
16
|
|
DAF Trucks N.V.
|
94
|
881
|
705
|
46
|
49
|
91
|
1 866
|
Daimler Truck AG
|
548
|
2 832
|
2 752
|
163
|
186
|
233
|
6 714
|
Ford Otomotiv Sanayi A.S.
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
Isuzu Motors Limited
|
0
|
9
|
13
|
0
|
0
|
0
|
22
|
Iveco S.p.A.
|
427
|
1 097
|
1 366
|
0
|
0
|
0
|
2 890
|
Iveco-Magirus A.G.
|
0
|
0
|
0
|
135
|
26
|
108
|
269
|
MAN Truck & Bus AG
|
832
|
2 101
|
1 184
|
274
|
128
|
633
|
5 152
|
Mitsubishi Fuso Truck & Bus Corporation
|
246
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
246
|
Renault Trucks
|
0
|
1 482
|
1 543
|
160
|
37
|
221
|
3 443
|
Scania CV AB
|
0
|
0
|
0
|
545
|
232
|
1 048
|
1 825
|
Volvo Truck Corporation
|
23
|
474
|
656
|
843
|
509
|
867
|
3 372
|
Totalt
|
2 170
|
8 876
|
8 219
|
2 166
|
1 167
|
3 201
|
25 799
|
Tabell 5: Antal fordon per undergrupp av fordon för varje tillverkare, för grupperna 4, 5, 9 och 10
|
Undergrupp av fordon
|
Delsumma
|
|
4-UD
|
4-RD
|
4-LH
|
5-RD
|
5-LH
|
9-RD
|
9-LH
|
10-RD
|
10-LH
|
|
DAF Trucks N.V.
|
34
|
854
|
310
|
83
|
26 170
|
173
|
1 703
|
8
|
820
|
30 155
|
Daimler Truck AG
|
0
|
1 782
|
876
|
385
|
22 505
|
3 074
|
3 859
|
13
|
549
|
33 043
|
Ford Otomotiv Sanayi A.S.
|
0
|
152
|
24
|
2
|
1 152
|
59
|
19
|
0
|
0
|
1 408
|
Isuzu Motors Limited
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
Iveco S.p.A.
|
11
|
951
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
962
|
Iveco-Magirus A.G.
|
0
|
311
|
119
|
100
|
11 251
|
1 599
|
1 284
|
0
|
121
|
14 785
|
MAN Truck & Bus AG
|
0
|
1 937
|
539
|
244
|
17 824
|
2 577
|
2 908
|
12
|
504
|
26 545
|
Mitsubishi Fuso Truck & Bus Corporation
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
Renault Trucks
|
0
|
2 120
|
503
|
84
|
10 461
|
1 904
|
771
|
1
|
230
|
16 074
|
Scania CV AB
|
49
|
1 510
|
546
|
343
|
20 283
|
2 241
|
3 663
|
6
|
1 817
|
30 458
|
Volvo Truck Corporation
|
0
|
1 199
|
306
|
77
|
20 548
|
1 453
|
3 080
|
8
|
1 532
|
28 203
|
Totalt
|
94
|
10 816
|
3 223
|
1 318
|
130 194
|
13 080
|
17 287
|
48
|
5 573
|
181 633
|
4.1.4
Koldioxidutsläpp vid olika kombinationer av användningsprofiler/nyttolast
I Vecto simuleras alla fordon över olika användningsprofiler och med två olika nyttolaster (låg eller representativ). Varje fordonsgrupp simuleras över ett fastställt antal motsvarande användningsprofiler.
Tabell 6 innehåller genomsnittliga specifika utsläpp i g/km och g/tkm från fordonsgrupp 2, undergrupp 5-LH och grupp 16.
Tabell 6: Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/km och g/tkm för fordonsgrupperna 2, 5 och 16 för varje användningsprofil
|
Lastbilar under 16 ton
|
Lastbilar över 16 ton
|
|
Fordonsgrupp 2
|
Undergrupp av fordon 5-LH
|
Fordonsgrupp 16
|
Användningsprofil/nyttolast
|
Genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/tkm)
|
Genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/tkm)
|
Genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittliga koldioxidutsläpp (g/tkm)
|
RDL
|
508,0
|
849,8
|
663,2
|
255,1
|
—
|
—
|
RDR
|
546,7
|
182,9
|
824,5
|
63,9
|
—
|
—
|
LHL
|
668,3
|
514,8
|
636,3
|
244,7
|
—
|
—
|
LHR
|
771,8
|
78,8
|
831,8
|
43,1
|
—
|
—
|
UDL
|
644,0
|
1 077,3
|
1 046,7
|
402,6
|
—
|
—
|
UDR
|
743,8
|
248,8
|
1 437,9
|
111,5
|
—
|
—
|
REL
|
—
|
—
|
838,7
|
239,6
|
—
|
—
|
RER
|
—
|
—
|
1 064,2
|
60,8
|
—
|
—
|
LEL
|
—
|
—
|
801,3
|
228,9
|
—
|
—
|
LER
|
—
|
—
|
1 079,2
|
40,7
|
—
|
—
|
MUL
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
MUR
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
COL
|
—
|
—
|
—
|
—
|
908,8
|
349,5
|
COR
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1 156,9
|
89,7
|
4.1.5
Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning per bränsletyp
Tabell 7 innehåller genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp per bränsletyp. På samma sätt innehåller tabell 2 och tabell 3 värden för fordonsundergrupperna 2, 5-LH och 16, med undantag för arbetsfordon. Inget av de fordon som registrerades under rapporteringsperioden 2020 använde bensin (PI), etanol (PI) eller motorgas (PI). En mer detaljerad analys av de olika bränslen som används av nyregistrerade fordon finns i avsnitt 4.2.2.
Tabell 7: Antal fordon, genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i g/km och genomsnittlig bränsleförbrukning för fordonsundergrupperna 2, 5-LH och 16 per bränsletyp
|
Lastbilar under 16 ton
|
Lastbilar över 16 ton
|
|
Fordonsgrupp 2
|
Undergrupp av fordon 5-LH
|
Fordonsgrupp 16
|
Bränsletyp (motor)
|
Antal fordon
|
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittlig bränsleförbrukning
|
Antal fordon
|
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittlig bränsleförbrukning
|
Antal fordon
|
Genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp (g/km)
|
Genomsnittlig bränsleförbrukning
|
Diesel (CI)
|
8 798
|
625,5
|
24 l/100 km
|
124 406
|
774,1
|
30 l/100 km
|
3 161
|
1 082,8
|
41 l/100 km
|
Etanol (CI)
|
—
|
—
|
—
|
5
|
720,4
|
49 l/100 km
|
—
|
—
|
—
|
LNG (PI)
|
—
|
—
|
—
|
5 003
|
757,8
|
274 g/km
|
—
|
—
|
—
|
CNG (PI)
|
78
|
620,0
|
230 g/km
|
770
|
765,2
|
284 g/km
|
40
|
1 054,8
|
392 g/km
|
NG (PI)
|
—
|
—
|
—
|
9
|
749,8
|
295 g/km
|
—
|
—
|
—
|
För nio naturgasfordon från undergrupp 5-LH, simulerade med tidiga Vecto-versioner, finns ingen specifikation om typen av naturgas, dvs. om det är flytande naturgas (LNG) eller komprimerad naturgas (CNG) som används. Dessa fordon klassificeras här som NG (naturgas).
4.2
Avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp och alternativa drivsystem
Detta avsnitt inriktas på användningen av avancerad och alternativ teknik inom de fordon som registrerades under den första rapporteringsperioden. I synnerhet anges det totala antalet fordon och den andel av fordonsparken som är utrustad med en viss teknik. Här jämförs de olika tillverkarnas och medlemsstaternas fordonsparker.
4.2.1
Avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp
Under rapporteringsperioden 2020 hade tillverkarna möjlighet, men inte skyldighet, att ange ytterligare avancerade tekniker för minskning av koldioxidutsläpp. Denna information påverkade inte Vecto-simuleringsresultaten.
Av alla nya fordon från den tillverkare som rapporterat om sådan teknik var 66 % utrustade med en aktiv kylargrill framtill, som klassificeras som en avancerad aerodynamisk åtgärd. Dessutom var omkring 94 % av tillverkarens nya fordon utrustade med ”Pulse & Glide”-teknik, vilket ger en mer energieffektiv körning.
Inga slutsatser kan dras om avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp inom unionens hela fordonspark.
Utöver denna frivilliga information om avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp behövde tillverkarna ange om det registrerade fordonet var utrustat med en teknik för avancerade förarstödsystem (ADAS). Tabell 8 innehåller det totala antalet fordon som är utrustade med ADAS-teknik.
Tabell 8: Antal fordon per fordonsgrupp som är utrustade med ADAS-teknik
|
Fordonsgrupp
|
Totalt
|
ADAS-teknik
|
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
9
|
10
|
11
|
12
|
16
|
|
Miljörullning utan start/stopp-system
|
287
|
2 047
|
1 818
|
4 500
|
102 002
|
15 050
|
3 385
|
765
|
504
|
974
|
131 330
|
Prediktiv farthållare
|
0
|
0
|
0
|
2 569
|
83 993
|
9 294
|
2 258
|
381
|
375
|
522
|
99 392
|
Andel fordon som är utrustade med minst 1 ADAS-teknik (i %)
|
13
|
23
|
22
|
31
|
78
|
47
|
60
|
37
|
51
|
32
|
60
|
Inga fordon som registrerades under rapporteringsperioden 2020 var utrustade med ADAS-tekniken ”start/stopp-system” eller ”miljörullning med start/stopp-system”.
4.2.2
Alternativa bränslen
Det var obligatoriskt att ange det registrerade fordonets bränsle- och motortyp under rapporteringsperioden eftersom dessa påverkar bestämningen av utsläpp via Vecto. Även om nästan 98 % av de registrerade fordonen använder diesel finns ett litet antal nyregistrerade fordon som använder etanol, LNG eller CNG. Tabell 9 innehåller en översikt över de olika bränslena och motorerna i fordonsgrupperna.
|
Fordonsgrupp
|
Totalt
|
Bränsletyp (motor)
|
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
9
|
10
|
11
|
12
|
16
|
|
Diesel (CI)
|
2 166
|
8 798
|
8 117
|
14 268
|
125 685
|
30 615
|
5 602
|
2 164
|
1 166
|
3 161
|
201 742
|
Etanol (CI)
|
0
|
0
|
0
|
8
|
5
|
14
|
1
|
0
|
0
|
0
|
28
|
LNG (PI)
|
0
|
0
|
0
|
27
|
5 013
|
401
|
9
|
0
|
0
|
0
|
5 450
|
CNG (PI)
|
4
|
78
|
99
|
405
|
800
|
999
|
9
|
2
|
1
|
40
|
2 437
|
NG (PI)
|
0
|
0
|
0
|
0
|
9
|
2
|
0
|
0
|
0
|
0
|
11
|
Andel fordon som använder alternativa bränslen (i %)
|
0
|
1
|
1
|
3
|
4
|
4
|
0
|
0
|
0
|
1
|
4
|
Tabell 9: Antal fordon per fordonsgrupp och bränsletyp
För elva naturgasfordon som simulerats med tidiga Vecto-versioner finns ingen specifikation tillgänglig om typen av naturgas (LNG eller CNG). I tabell 9 klassificeras dessa fordon som NG.
Tabell 10 innehåller uppgifter per medlemsstat i fråga om antal fordon som använder alternativa bränslen. Uppgifterna sammanfattas i de två viktigaste kategorierna: lastbilar på under 16 ton (dvs. grupperna 1, 2 och 3) samt lastbilar på över 16 ton (dvs. grupperna 4, 5, 9, 10, 11, 12 och 16), exklusive de alternativa drivsystem som presenteras i nästa avsnitt.
Tabell 10: Antal fordon per medlemsstat och bränsletyp (bland de gasdrivna ingår LNG och CNG)
|
Lastbilar under 16 ton
|
Lastbilar över 16 ton
|
Totalt antal fordon (exkl. utsläpps-fria fordon)
|
Andel fordon som använder alter-nativa bränslen (i %)
|
|
Diesel (CI)
|
Etanol (CI)
|
|
|
Medlems-stat
|
Diesel (CI)
|
Etanol (CI)
|
Gas-drivna
|
Diesel (CI)
|
Etanol (CI)
|
Gas-drivna
|
|
|
Österrike
|
393
|
0
|
3
|
4 181
|
0
|
62
|
4 639
|
1
|
Belgien
|
827
|
0
|
7
|
4 931
|
0
|
186
|
5 951
|
3
|
Bulgarien
|
29
|
0
|
0
|
1 531
|
0
|
167
|
1 727
|
10
|
Kroatien
|
63
|
0
|
0
|
515
|
0
|
1
|
579
|
0
|
Cypern
|
5
|
0
|
0
|
22
|
0
|
0
|
27
|
0
|
Tjeckien
|
746
|
0
|
2
|
5 764
|
0
|
98
|
6 610
|
2
|
Danmark
|
225
|
0
|
0
|
2 771
|
0
|
64
|
3 060
|
2
|
Estland
|
3
|
0
|
0
|
576
|
0
|
8
|
587
|
1
|
Finland
|
165
|
0
|
4
|
1 716
|
0
|
64
|
1 949
|
3
|
Frankrike
|
3 345
|
0
|
62
|
30 432
|
6
|
1 426
|
35 271
|
4
|
Tyskland
|
7 151
|
0
|
6
|
40 134
|
0
|
2 080
|
49 371
|
4
|
Grekland
|
85
|
0
|
0
|
159
|
0
|
0
|
244
|
0
|
Ungern
|
44
|
0
|
0
|
1 832
|
0
|
3
|
1 879
|
0
|
Irland
|
147
|
0
|
0
|
1 497
|
0
|
14
|
1 658
|
1
|
Italien
|
1 747
|
0
|
33
|
15 926
|
0
|
1 181
|
18 887
|
6
|
Lettland
|
27
|
0
|
0
|
948
|
0
|
79
|
1 054
|
7
|
Litauen
|
18
|
0
|
0
|
6 360
|
0
|
70
|
6 448
|
1
|
Luxemburg
|
4
|
0
|
0
|
596
|
0
|
8
|
608
|
1
|
Malta
|
3
|
0
|
0
|
8
|
0
|
0
|
11
|
0
|
Neder-länderna
|
831
|
0
|
1
|
8 463
|
0
|
249
|
9 544
|
3
|
Polen
|
981
|
0
|
11
|
22 600
|
0
|
1 000
|
24 592
|
4
|
Portugal
|
198
|
0
|
9
|
3 526
|
0
|
46
|
3 779
|
1
|
Rumänien
|
70
|
0
|
3
|
3 770
|
0
|
107
|
3 950
|
3
|
Slovakien
|
163
|
0
|
0
|
1 931
|
0
|
43
|
2 137
|
2
|
Slovenien
|
35
|
0
|
0
|
1 250
|
0
|
26
|
1 311
|
2
|
Spanien
|
1 296
|
0
|
35
|
16 688
|
0
|
545
|
18 564
|
3
|
Sverige
|
470
|
0
|
5
|
4 409
|
22
|
188
|
5 094
|
4
|
Okänd
|
10
|
0
|
0
|
125
|
0
|
2
|
137
|
1
|
Totalt EU
|
19 081
|
0
|
181
|
182 661
|
28
|
7 717
|
209 668
|
4
|
Skillnader mellan medlemsstaterna kan bero på olika utvecklad påfyllningsinfrastruktur för alternativa bränslen, t.ex. CNG/LNG. Antalet registrerade fordon som använder alternativa bränslen är dock lågt i hela EU.
4.2.3
Alternativa drivsystem
I förordning (EU) 2019/1242 definieras ett utsläppsfritt tungt fordon som ett fordon utan förbränningsmotor, eller med en förbränningsmotor som släpper ut mindre än 1 g CO2/kWh, eller mindre än 1 g CO2/km.
Inga hybridelfordon eller dubbelbränslefordon har registrerats under rapporteringsperioden 2020 i de fordonsgrupper som omfattas av rapporten. Vissa har registrerats i grupp 0 (mellan 3,5 och 7,5 ton).
Av tabell 11 framgår att antalet utsläppsfria fordon som registrerades under rapporteringsperioden var mycket begränsat.
Tabell 11: Antal fordon med alternativa drivsystem per tillverkare
Tillverkare
|
Utsläppsfria fordon
|
Andel utsläppsfria fordon
|
DAF NV
|
1
|
0,00 %
|
Daimler Truck AG
|
0
|
0,00 %
|
Ford Otomotiv Sanayi AS
|
0
|
0,00 %
|
Isuzu Motors Limited
|
0
|
0,00 %
|
Iveco SpA
|
0
|
0,00 %
|
Iveco Magirus AG
|
0
|
0,00 %
|
MAN Truck and Bus SE
|
14
|
0,04 %
|
Mitsubishi Fuso Truck & Bus Corporation
|
0
|
0,00 %
|
Renault Truck SA
|
11
|
0,06 %
|
Scania CV AB
|
1
|
0,00 %
|
Volvo Truck Corporation
|
24
|
0,08 %
|
Totalt antal fordon
|
51
|
0,02 %
|
Majoriteten av dessa 51 fordon tillhör undergrupperna 9-LH och 9-RD (24 respektive 15 utsläppsfria fordon), medan de övriga tillhör undergrupperna 3, 4-LH och 5-LH.
5.
Slutsats
Denna andra rapport syftar främst till att redogöra för läget för EU:s tunga fordonspark.
I rapporten jämförs prestandan för fordonsparkerna i olika medlemsstater, hos olika tillverkare och i olika fordonsgrupper. Den innehåller utvalda värden för koldioxidutsläpp, bränsleförbrukning och andelen alternativ teknik i tunga fordon som registrerades under den andra rapporteringsperioden. I detta avsnitt sammanfattas de viktigaste observationerna på grundval av de rapporterade uppgifterna.
5.1
Koldioxidutsläpp
En rättvis jämförelse av resultaten för olika medlemsstater och tillverkare när det gäller de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från deras fordonsparker är endast möjlig inom en viss grupp eller undergrupper (för lastbilar i grupperna 4, 5, 9 och 10).
Inom den representativa gruppen för lastbilar som väger under 16 ton, dvs. grupp 2, kan betydande skillnader noteras mellan olika medlemsstaters och tillverkares fordonsparker. Dessa beror dock också på det begränsade antal fordon som registreras i vissa länder eller produceras av vissa tillverkare. Bortsett från de länderna och tillverkarna är den relativa skillnaden mellan den bästa och den sämst presterande medlemsstatens fordonspark över 15 % (se tabell 2). För tillverkarna är den relativa skillnaden runt 20 % (se tabell 3).
När det gäller lastbilar som väger över 16 ton är prestandan för olika medlemsstaters och tillverkares fordonsparker i undergrupp 5-LH och grupp 16 mer likvärdig.
Den större variationen i de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från lastbilar som väger under 16 ton jämfört med motsvarande siffra för lastbilar som väger över 16 ton kan förklaras av att de förstnämnda lastbilarna simuleras med något olika nyttolaster beroende på deras högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last, medan den nyttolast som används vid simuleringarna av lastbilar på över 16 ton inte beror på det enskilda fordonets tekniska egenskaper.
Uppgifterna om användningen av avancerad teknik visar dessutom att nästan hälften av de nyregistrerade fordonen är utrustade med ett avancerat förarstödsystem. Uppgifterna om ytterligare avancerad teknik för minskning av koldioxidutsläpp är begränsade, men tyder på att en stor andel fordon kan vara utrustade med avancerade aerodynamiska åtgärder eller en ”Pulse & Glide”-teknik.
5.2
Bränslen och drivsystem
För närvarande står dieselfordon fortfarande för mer än 96 % av alla nyregistrerade tunga fordon som omfattas av denna rapport. Det finns endast ett begränsat antal fordon med alternativa bränslen eller alternativa drivsystem, och då rör det sig främst om LNG och CNG.
Andelen fordon med alternativa bränslen, dvs. etanol, CNG eller LNG, varierar avsevärt mellan medlemsstaterna. I Kroatien, Cypern, Grekland, Ungern och Malta är den mycket låg (under 0,5 %), medan den i Bulgarien uppgår till 10 % (se tabell 10). Den sistnämnda siffran beror på en relativt stor andel naturgasfordon, vilket återspeglar en väl utvecklad infrastruktur för gaspåfyllning i landet.
I nuläget är antalet utsläppsfria tunga fordon i EU begränsat, och endast 51 fordon registrerades under rapporteringsperioden 2020 (se tabell 11). Det kan dock finnas vissa utsläppsfria fordon som inte har rapporterats och därför inte inkluderats.
Bilaga
A.1
Viktningsvärden för användningsprofiler
De värden som anges i tabell 12 används i Vecto för att bestämma specifika koldioxidutsläpp från enskilda fordon som anges i intyget om överensstämmelse.
Tabell 12: Viktningsvärden för användningsprofiler för fordonsgrupperna 1, 2, 3, 11, 12 och 16
Fordonsgrupp
|
RDL
|
RDR
|
UDL
|
UDR
|
COL
|
COR
|
1
|
0,1
|
0,3
|
0,18
|
0,42
|
0
|
0
|
2
|
0,125
|
0,375
|
0,15
|
0,35
|
0
|
0
|
3
|
0,125
|
0,375
|
0,15
|
0,35
|
0
|
0
|
11
|
0,15
|
0,35
|
0
|
0
|
0,15
|
0,35
|
12
|
0,21
|
0,49
|
0
|
0
|
0,09
|
0,21
|
16
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0,3
|
0,7
|
A.2
Genomsnittlig nyttolast
För grupperna 4, 5, 9, 10, 11, 12 och 16 fastställs den genomsnittliga nyttolasten inom varje undergrupp.
Nyttolasten för grupperna 1, 2 och 3 har inte fastställts, utan varierar beroende på det enskilda fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last. För att beräkna den genomsnittliga nyttolasten inom en grupp måste hänsyn därför tas till fordonsspecifika nyttolaster. Den genomsnittliga nyttolasten
för grupperna 1, 2 och 3 beräknas på följande sätt:
där
är summan av alla fordon från grupp
,
är summan av alla användningsprofiler,
är nyttolasten för fordon
för användningsprofil
och
är det totala antalet fordon från fordonsgrupp
.
är samma viktningsvärden för användningsprofiler som används för att beräkna de specifika koldioxidutsläppen i grupperna 1, 2 och 3 (se tabell 12).
A.3
Genomsnittliga koldioxidutsläpp per medlemsstat
De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen
i g/km för en (under)grupp av fordon per medlemsstat beräknas på följande sätt:
där
är summan av alla fordon från en viss (under)grupp
och medlemsstaten
och
är de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från ett nytt tungt fordon
från grupp
och medlemsstaten
, enligt vad som fastställs i punkt 2.1 i bilaga I till förordning (EU) 2019/1242 (se tabell 12).
är det totala antalet fordon från grupp
som registrerats i medlemsstaten .