EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 7.9.2022

COM(2022) 442 final

2022/0263(NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om översynen av Barcelonamålen för förskoleverksamhet och barnomsorg

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2021 att en EU-strategi för omsorg ska införas som ska ge alla bästa möjliga vård och omsorg i alla skeden i livet, liksom bästa möjliga balans mellan arbete och privatliv. Initiativet består av ett meddelande från kommissionen om en EU-strategi för omsorg 1 samt två förslag till rekommendationer från rådet, en om en översyn av Barcelonamålen för förskoleverksamhet och barnomsorg och en om långvarig vård och omsorg. 2

Tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg är en viktig faktor för att kvinnor ska delta på arbetsmarknaden. Korrelationen mellan mödrars deltagande på arbetsmarknaden och andelen barn som är inskrivna i förskoleverksamhet och barnomsorg är särskilt stor för mödrar vars yngsta barn är under tre år. Med detta i åtanke satte Europeiska rådet upp Barcelonamålen för förskoleverksamhet och barnomsorg 3 2002. Tanken var att man genom att erbjuda förskoleverksamhet och barnomsorg skulle öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Europeiska rådet satte upp två mål för deltagande i förskoleverksamhet eller barnomsorg: 90 % av alla barn mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och 33 % av alla barn under tre års ålder 4 . I genomsnitt på EU-nivå har Barcelonamålen uppnåtts, men vissa medlemsstater släpar kraftigt efter, och det finns fortfarande skillnader särskilt när det gäller barn från låginkomsthushåll.

Syftet med denna rekommendation är att uppmuntra medlemsstaterna att öka andelen barn som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg för att på så sätt få upp kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och främja barns sociala och kognitiva utveckling, särskilt för barn med svåra hemförhållanden och barn från mindre gynnade förhållanden. Främst föreslår kommissionen att Barcelonamålen ska ses över i syfte att uppnå ökad konvergens uppåt vad gäller deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg 5 för att på så sätt få upp kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och minska sysselsättningsskillnaden mellan könen 6 . I förslaget tas även andra faktorer upp som är av betydelse för att Barcelonamålen ska uppnås, främst tillgänglig förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet och till ett överkomligt pris, viktiga faktorer för att föräldrars och barns behov ska tillgodoses och för att deltagandet i dessa tjänster ska öka. Kommissionen uppmuntrar även medlemsstaterna att ta hänsyn till hur många timmar barnen kan delta i förskoleverksamhet och barnomsorg. De bör kunna delta så länge som behövs för att föräldrarna ska ha rimlig möjlighet att ägna sig åt normalt förvärvsarbete. Medlemsstaterna bör även ta hänsyn till hur stor deltagandegraden är bland barn som löper risk för fattigdom eller social utestängning.

Trots dessa förbättringar är sysselsättningsskillnaden mellan könen fortfarande betydande och uppgår till 10,8 procentenheter i EU 2021 9 . Eurofound uppskattade förlusten till följd av denna skillnad i sysselsättning till 320 miljarder euro 2018. Lejonparten av detta belopp utgörs av förlorade inkomster och sociala avgifter för ekonomin på grund av att kvinnor inte deltar i arbetslivet 10 . Sysselsättningsskillnaden har ett nära samband med omsorgsansvar. Kvinnor är de huvudsakliga vårdgivarna till barn och vuxna som behöver hjälp och omsorg, och de bär även huvudansvaret för hushållsarbetet. Denna obalans begränsar deras möjligheter att ägna sig åt och avsätta tid till avlönat arbete.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Europaparlamentet har upprepade gånger efterlyst en helhetsperspektiv när det gäller omsorg som stöd för översynen av Barcelonamålen med särskild betoning på behovet av inriktning på barn med funktionsnedsättning 52 . I sitt senaste betänkande om en europeisk strategi för vård och omsorg, som antogs i plenarsammanträdet den 5 juli 2022, välkomnade Europaparlamentet den kommande översynen av Barcelonamålen och framhåller hur viktigt det är med barnomsorg för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och för att minska skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller omsorgsansvar, löner och pensioner 53 .

Även EESK har efterfrågat en översyn av Barcelonamålen och ett helhetsperspektiv 54 och betonat behovet av mer investeringar i vård- och omsorgstjänster och -inrättningar av hög kvalitet till ett rimligt pris för alla familjer. EESK vill även att investeringar ska styras om mot social infrastruktur, särskilt för förskoleverksamhet, barnomsorg och fritidshem, och att Barcelonamålen om barnomsorg ska ändras så att de blir mer ambitiösa och även omfattar vård av anhöriga.

Europeiska rådet har betonat vikten av att analysera den könsmässiga löneklyftan och omsorgsklyftan tillsammans 55 , eftersom de i stor utsträckning både ömsesidigt beror på och ömsesidigt förstärker varandra. Rådet har även efterlyst långsiktiga offentliga investeringar dels i infrastruktur och lokaler för omsorg som har hög kvalitet och är ekonomiskt överkomliga och lättillgängliga, dels i utveckling av omsorgskompetens och omsorgstjänster. Rådet har uppmanat kommissionen att lägga fram en översyn av Barcelonamålen för att öka den uppåtgående konvergensen när det gäller tillhandahållande av förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet i medlemsstaterna 56 och betonat att alla barn har rätt till icke-diskriminerande tillgång till viktiga tjänster, såsom förskoleverksamhet och barnomsorg 57 .

Vid mötet i högnivågruppen för jämställdhetsintegrering i januari 2022 ställde sig medlemsstaterna i allmänhet positiva till förslaget om en omsorgsstrategi. Framförallt enades de om att man måste se till att det finns omsorg av hög kvalitet som är tillgänglig till ett rimligt pris, att arbetsvillkoren i omsorgssektorn måste förbättras, att bland annat utbildningen inom förskoleverksamhet och barnomsorg behöver ses över och om att motverka könsrollsstereotyper när det gäller omsorgsarbete.

Den 13 september 2021 antog den rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män yttrandet The care gap in the EU: a holistic and gender-transformative approach 58 . I yttrandet uttrycktes stöd för att förbättra tillgången till vård, omsorg och förskoleverksamhet av hög kvalitet till rimligt pris, höja Barcelonamålen och skapa en politisk ram för hållbar långvarig vård och omsorg genom EU-finansiering, bland annat genom de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Ett antal riktade samråd med berörda parter, utforskande debatter och utfrågningar hölls för att ge mer djupgående underlag till de olika delarna i initiativet.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Övervakning, utvärdering och rapportering

2022/0263 (NLE)

Förslag till

RÅDETS REKOMMENDATION

om översynen av Barcelonamålen för förskoleverksamhet och barnomsorg

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 292 jämförd med artikel 153.1 i,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)För att undanröja hindren för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden satte Europeiska rådet 2002 upp Barcelonamålen för barnomsorg, som består av två mål: att minst 33 % av alla barn under tre år och minst 90 % av alla barn mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart ska delta i förskoleverksamhet eller barnomsorg 64 . Dessa mål har uppnåtts på genomsnittsnivå i EU, men det finns fortfarande betydande skillnader inom och mellan medlemsstater, särskilt när det gäller barn från låginkomsthushåll och den yngsta barngruppen.

(2)Syftet med denna rekommendation är att uppmuntra medlemsstaterna att öka andelen barn som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg för att på så sätt få upp kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och främja barns sociala och kognitiva utveckling, särskilt för barn med svåra hemförhållanden och barn från mindre gynnade förhållanden.

(3)Omsorgsansvar för barn och särskilt för de allra yngsta barnen är ett stort hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) från 2021 uppgav 27,9 % av kvinnorna i åldern 25–49 år som stod utanför arbetsmarknaden att huvudskälet till att de inte sökte arbete var att ta hand om barn eller vuxna i behov av omsorg, jämfört med endast 8,0 % av männen. År 2019, alltså före pandemin, låg dessa siffror på 32,6 respektive 7,6 % 65 . Samtidigt låg sysselsättningsgraden för personer mellan 25 och 49 års ålder som har barn under sex års ålder på 90,1 % för män och 67,2 % för kvinnor. Obetalt omsorgsarbete håller runt 7,7 miljoner kvinnor utanför arbetsmarknaden i EU, jämfört med 450 000 män.

(4)Kvinnor anpassar dessutom sina arbetsmönster efter sitt omsorgsansvar, vilket påverkar deras karriär lång tid efteråt och bidrar till skillnaderna i lön och pension mellan män och kvinnor. Förvärvsarbetande kvinnor lägger i genomsnitt 90 minuter mer per dag på hushållsarbete än förvärvsarbetande män. Att åtgärda dessa skillnader i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män är ekonomiskt lönsamt eftersom det bidrar till tillväxt och sannolikt gynnar produktiviteten. Det är välbelagt att minskade skillnader mellan kvinnor och män leder till lägre fattigdomsnivåer och främjar social delaktighet, och att åtgärda detta är även ett sätt att hantera det krympande arbetskraftsutbudet.

(5)Tillgång till omsorgstjänster av god kvalitet till överkomliga priser har stor positiv inverkan på sysselsättningsmöjligheterna för omsorgsgivare, särskilt kvinnor. Utbudet av förskoleverksamhet och barnomsorg har ökat i EU och sysselsättningsskillnaden mellan män och kvinnor har minskat från 17,7 procentenheter 2002 till 10,8 procentenheter 2021. Minskningen har dock avstannat de senaste åren.

(6)I den europeiska pelaren för sociala rättigheter framhävs jämställdhet, balans mellan arbete och privatliv samt förskoleverksamhet och barnomsorg som viktiga mål för EU. Enligt den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska kvinnor och män behandlas lika och ha lika möjligheter på alla områden, till exempel när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. I pelaren anges även att barn har rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet till överkomligt pris och rätt att bli skyddade mot fattigdom, och att barn från mindre gynnade förhållanden har rätt till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter. I handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter föreslås att ett av de överordnade EU-målen som ska uppnås fram till 2030 ska vara att minst 78 % av befolkningen mellan 20 och 64 ska vara sysselsatta. För att det målet ska uppnås föreslås i handlingsplanen att skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män minst ska halveras jämfört med 2019, bland annat genom en översyn av Barcelonamålen. Enligt handlingsplanen skulle ett större utbud av formell förskoleverksamhet och barnomsorg leda till en högre grad av deltagande på arbetsmarknaden för kvinnor och göra det lättare för föräldrar att få bättre balans mellan arbete och privatliv. Genom denna rekommendation fullgör EU sitt åtagande i handlingsplanen.

(7)På EU-nivå finns det flera rekommendationer och direktiv som handlar om jämställdhet och arbetsvillkor och som i vissa delar är relevanta för Barcelonamålen. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 66 skapas en ram för jämställt utnyttjande av möjligheterna till ledighet av familjeskäl och flexibla arbetsformer, liksom ledighet för vård av anhörig.

(8)Vikten av förskoleverksamhet och barnomsorg har framhållits i flera av EU:s initiativ. Denna rekommendation utgår från nedanstående politiska initiativ. Genom rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet 67 får medlemsstaterna hjälp att förbättra sin förskoleverksamhet och barnomsorg, och det framhålls att förskoleverksamheten och barnomsorgen måste vara inkluderande, av god kvalitet och tillgänglig. Genom EU:s strategi för barnets rättigheter 68 skapas en ram för EU:s åtgärder för att främja och skydda barns rättigheter, och här fastslås att förskoleverksamhet och barnomsorg är särskilt gynnsamt för barns kognitiva utveckling, språkutveckling och sociala utveckling. Syftet med rådets rekommendation av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti 69 är att se till att barn som riskerar fattigdom eller social utestängning har kostnadsfri och faktisk tillgång till grundläggande tjänster, däribland förskoleverksamhet och barnomsorg, i alla regioner, även avlägsna områden och landsbygdsområden.

(9)När medlemsstaterna investerar i förskoleverksamhet och barnomsorg bör de beakta ett antal andra aspekter utöver tillgången till platser, som hur många timmar barn deltar, hur stor andel av de barn som riskerar fattigdom eller social utestängning det är som deltar, liksom att den förskoleverksamhet och barnomsorg som erbjuds är tillgänglig, håller hög kvalitet och innebär en rimlig kostnad för föräldrarna. I denna rekommendation beskrivs därför åtgärder som rör dessa aspekter.

(10)För att underlätta den huvudsakliga vårdnadshavarens deltagande på arbetsmarknaden, huvudsakligen kvinnor, bör antalet timmar som barn deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg vara tillräckligt för att vårdnadshavarna ska kunna ägna sig åt vanligt förvärvsarbete. Deltagande bör uppmuntras, med barnets bästa för ögonen. I de fall då barn inte deltar i förskoleverksamhet eller barnomsorg på heltid bör båda föräldrarna utnyttja sin rätt till ledighet av familjeskäl och flexibla arbetsformer som de har enligt direktiv (EU) 2019/1158, som deltidsarbete, flexibla arbetstider och distansarbete så att omsorgsansvaret delas lika, och barn bör delta i högre utsträckning ju äldre de blir. Med tanke på hur viktigt antalet timmar som barn deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg är bör denna aspekt övervakas på samma sätt som andelen barn som deltar.

(11)Det finns fler hinder för lågutbildade kvinnor och kvinnor från låginkomsthushåll med barn när det gäller utbildning och att hitta ett jobb, och ekonomiska eller andra faktorer hindrar deras barn från att delta i förskoleverksamhet och barnomsorg, vilket gör det svårare för dem att träda in eller gå tillbaka till arbetsmarknaden. Att uppmuntra deltagande i inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg för barn med svåra hemförhållanden och barn från mindre gynnade förhållanden bör göra det lättare för deras mödrar att återgå i arbete. Situationen är särskilt svår för kvinnor med funktionsnedsättning eller med barn som har en funktionsnedsättning.

(12)Att delta i förskoleverksamhet och barnomsorg innebär många fördelar för barn. Det finns vetenskapliga belägg för att högkvalitativ förskoleverksamhet från tidig ålder har stor betydelse för barns kognitiva och sociala utveckling och senare skolresultat. Enligt rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet kan deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg vara ett effektivt verktyg för att uppnå jämlikhet på utbildningsområdet för barn med sämre förutsättningar, till exempel för barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd, barn i riskzonen för fattigdom och social utestängning, barn med invandrarbakgrund, flyktingbarn, romska barn och barn från andra minoritetsgrupper, barn som bor i avlägsna områden och landsbygdsområden med bristande infrastruktur för omsorg, liksom omhändertagna barn.

(13)I rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti 70 och rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 71 betonas att lika tillgång till inkluderande förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet är avgörande för att bryta arvet av social utestängning och säkerställa lika möjligheter för barn i en utsatt situation. I den europeiska barngarantin ombes medlemsstaterna att inom nio månader från rekommendationens antagande överlämna nationella handlingsplaner för genomförandet av rekommendationen. Deras närvaro är dock betydligt lägre, särskilt bland de yngsta barnen, vilket senare kan leda till sämre utbildningsresultat och fler elever som hoppar av gymnasieskolan, särskilt bland romska barn eller barn med invandrarbakgrund samt barn som saknar föräldraomsorg. Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg är även viktigt för barn som flyr kriget i Ukraina, liksom för andra barn som söker eller åtnjuter skydd i EU. Det bör säkerställas att alla dessa potentiellt utsatta barn har lika tillgång till inkluderande ordinarie förskoleverksamhet och barnomsorg tillsammans med alla andra barn.

(14)På samma sätt bör barn med funktionsnedsättning ha rätt att delta i ordinarie förskoleverksamhet och barnomsorg på lika villkor som alla andra. Hälften av alla barn med funktionsnedsättning tas endast om hand av sina föräldrar. Det är därför viktigt att se till att förskoleverksamheten och barnomsorgen är tillgänglig och inkluderande och kompletteras med riktade insatser för de barn som har behov av särskilt stöd, bland annat genom åtgärder som motverkar hinder och segregation, ger personalen den kompetens som behövs eller för att anställa särskild personal som ser till enskilda barns behov eller individuell anpassning av läroplanen i de fall då det behövs.

(15)Att förskoleverksamheten och barnomsorgen håller hög kvalitet är viktigt för att barnen ska gynnas av att delta. Det finns inget enskilt sätt att definiera och mäta kvalitet inom förskoleverksamhet och barnomsorg, men kärnan i kvalitet ligger i samspelet mellan vuxna och barn, oavsett hur systemet för förskoleverksamhet och barnomsorg ser ut. Medlemsstaterna bör se till att den förskoleverksamhet och barnomsorg som erbjuds håller hög kvalitet med beaktande av de aspekter som beskrivs i rekommendationen av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, det vill säga tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, personalens utbildning och arbetsvillkor, läroplanen, tillsyn och utvärdering samt styrning och finansiering Särskilt vikt bör läggas vid sådant som personaltäthet, personalens utbildningsnivå och kompetensutveckling för personalen.

(16)Att förskoleverksamheten och barnomsorgen håller hög kvalitet är även viktigt för att föräldrarna ska ha tillit till de inrättningar som tillhandahåller utbildning och omsorg och därför en viktig faktor för att ökat deltagande.

(17)Även tillgänglighet är en viktig aspekt när det gäller förskoleverksamhet och barnomsorg. Det måste finnas ändamålsenlig infrastruktur, lediga platser och lämpliga öppettider. Kvalitet handlar även om anpassning till föräldrarnas särskilda behov och om att hjälpa dem med komplicerade administrativa förfaranden. Stöd med de administrativa förfarandena bör ges i olika former, till exempel i form av språkstöd och digitalt stöd, särskilt för utsatta och mindre gynnade grupper, som till exempel inte kan använda, eller inte har tillgång till, digitala verktyg. Det handlar även om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, inklusive barn, föräldrar och personal, i enlighet med tillgänglighetskraven i bilagorna I och III till direktiv (EU) 2019/882.

(18)Tillgänglighet handlar i sin tur om professionalisering av yrket och specialpedagoger som på lämpligt sätt hjälper barn med funktionsnedsättning eller som har behov av särskilt stöd i den vanliga skolan där alla undervisas tillsammans. Medlemsstaterna bör se till att undanröja de hinder som stoppar föräldrar och barn från att utnyttja förskolor och barnomsorg och förhindra att nya hinder uppstår, även för personer med funktionsnedsättning, samt se till att förskoleverksamheten och barnomsorgen verkligen är inkluderande.

(19)I arbetet med tillgänglighet bör hänsyn tas till geografiska skillnader. Långa restider på grund av avstånd, avsaknad av, eller begränsad, kollektivtrafik samt trafikstockningar kan vara hinder för deltagande. Avlägsna områden och landsbygdsområden är särskilt missgynnade genom att förskoleverksamhet och barnomsorg inte erbjuds lokalt. Geografiska skillnader som dessa kan bidra till kostnadsfrågan. Viktigt är därför att beakta de olika profilerna på de som använder sig av förskole- och barnomsorgstjänster i mobilitetsplanerna och att medta territoriell täckning vid datainsamling för utvärderings- och övervakningsändamål.

(20)I många medlemsstater är de höga kostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg fortfarande ett stort hinder för deltagande. Uppgifter från Eurostat visar att kostnaderna i många länder är en viktig faktor när föräldrar fattar beslut om att inte utnyttja den formella barnomsorg som erbjuds, särskilt i hushåll som löper risk att hamna i fattigdom. Enligt gemenskapsstatistiken över inkomst- och levnadsvillkor för 2016 utnyttjar 13 % av alla föräldrar inte barnomsorg på grund av kostnaden 72 och 11 % har svårt eller mycket svårt att klara av kostnaden 73 . Dessa andelar mer än fördubblas till 28 respektive 27 % för hushåll som löper risk att hamna i fattigdom. Det finns vetenskaplig forskning som visar att förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet ger betydande ekonomiska, sociala och utbildnings- och utvecklingsmässiga fördelar. Att se till att förskoleverksamhet och barnomsorg erbjuds till överkomligt pris gynnar därför kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, och det har även positiva långsiktiga utvecklingseffekter för utbildningsdeltagande från tidig ålder som lägger grunden för en positiv inställning till studier genom hela livet, vilket inte endast gynnar de berörda barnen utan hela samhället. Medlemsstaterna bör därför se till att kostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg är proportionella mot hushållsinkomsterna och inte utgör något hinder för deltagande. Utöver detta bör medlemsstaterna även ta hänsyn till andra kostnader förknippade med deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg, som resor, kläder och utrustning.

(21)Ett sätt att säkra tillgängligheten av lämplig förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet och till överkomliga priser är att inrätta lagfäst rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg, vilket innebär att myndigheterna måste garantera plats för alla barn vars föräldrar begär det, oavsett sysselsättningssituation, socioekonomiska förutsättningar och familjeförhållanden. I de flesta medlemsstater finns det redan en sådan lagfäst rätt, men från vilken ålder rätten gäller varierar väsentligt. Helst bör det inte finnas något tidsglapp mellan slutet på skäligt betald föräldraledighet och den lagfästa rätten till förskoleplats.

(22)Att öka tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet tillgänglig till överkomliga priser för familjer och förbättra arbetsvillkoren och lönerna i sektorn förväntas ge ekonomiska fördelar. Samtidigt kan den finanspolitiska hållbarheten vad avser investeringar i förskoleverksamhet och barnomsorg optimeras genom utvärderingar av effekterna på de offentliga finanserna och genom regelbunden övervakning och fortlöpande förbättringar av kostnadseffektiviteten med utgångspunkt i bästa praxis, bl.a. en effektiv utformning av finansieringsmekanismer som är förenliga med de offentliga finansernas övergripande hållbarhet.

(23)Det är viktigt att föräldrar lätt kan hitta korrekt information både på nätet och på andra sätt. Det bör finnas information om rätten och tillgången till lämplig förskoleverksamhet och barnomsorg, hur man får tillgång till tjänsterna och, i tillämpliga fall, om det går att få ekonomiskt stöd.

(24)Bristen på kunskap om föräldrars och barns rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg och om vilken betydelse förskoleverksamhet och barnomsorg har för skolresultat senare i livet är ytterligare en faktor som hämmar deltagande och som i sin tur påverkar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, Om föräldrar får korrekt och utförlig information kan de fatta välgrundade beslut om de omsorgsalternativ som står till buds.

(25)I många länder råder personalbrist inom förskoleverksamhet och barnomsorg. Detta kan åtgärdas på en rad olika sätt, till exempel genom att förbättra arbetsvillkoren, karriärmöjligheterna och lönesättningen, löpande erbjuda möjligheter till fortbildning och omskolning, tillämpa kreativa rekryteringsmetoder och uppmuntra olika underrepresenterade grupper att börja arbeta inom sektorn, som män och personer med olika kulturell bakgrund, till exempel migranter eller flyktingar. Även en enkel mekanism för snabbt erkännande av kvalifikationer skulle kunna avhjälpa personalbristen. Hur de som flyr kriget i Ukraina ska få tillträde till reglerade yrken tas till exempel upp i kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 74 .

(26)Genom att främja skäliga arbetsvillkor för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg kan fler arbetstagare lockas till sektorn, samtidigt som det gör att de som redan arbetar i sektorn vill och kan stanna kvar fram till pensionen. Det kan dessutom leda till jämnare könsfördelning inom sektorn. I ILO:s riktlinjer om främjande av anständiga arbetsvillkor för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg 75 ges vägledning om hur man kan följa rekommendationer om kompetens- och karriärutveckling, rimliga och jämställda löner och hållbara anställnings- och arbetsvillkor, liksom främjande av dialog mellan arbetsmarknadens parter inom sektorn.

(27)Behovet av barnomsorg tar inte slut när barnen börjar skolan. Barns omsorgsbehov från och med grundskoleålder kan också begränsa mödrarnas deltagande på arbetsmarknaden och arbetstimmar om det inom ramen för de nationella skolsystemen saknas lämpliga omsorglösningar av god kvalitet och till överkomliga priser efter skolan och under lov. Om det inte finns några möjligheter till omsorg för de äldre barnen spelar det ingen roll för föräldrarnas deltagande på arbetsmarknaden att de yngre syskonen har tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, och det kan göra att inte heller de yngre syskonen deltar. Medlemsstaterna bör erbjuda passande fritidshem av god kvalitet till överkomliga priser. Det bör även finnas möjlighet till läxläsning för de som behöver det, särskilt för barn från mindre gynnade förhållanden.

(28)Att hitta balans mellan arbete och privatliv är fortfarande svårt för många föräldrar, särskilt kvinnor. Svårigheterna att kombinera arbete med omsorgsansvar är ett stort hinder som bidrar till att kvinnor är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Här påverkar könsstereotyper ofta vem det är som tar omsorgsansvaret. Att kvinnor lägger mycket mer tid på obetalt omsorgsarbete än män förstärker i sin tur könsstereotyperna vad gäller både kvinnors och mäns yrken och könsroller.

(29)Dessa kvarvarande skillnader mellan kvinnor och män vad gäller omsorgsansvar bör minskas. Det kan åstadkommas genom att man uppmuntrar fäder att utnyttja sin rätt till ledighet av familjeskäl och flexibla arbetstider och genom att par i tillämpliga fall uppmuntras att i större utsträckning dela på omsorgsansvaret vad gäller avlönat och oavlönat arbete. Genom direktiv (EU) 2019/1158 fick arbetstagare med omsorgsansvar starkare rätt till ledighet av familjeskäl och till att begära flexibla arbetstider. Det som behöver göras nu är att informera om dessa nya rättigheter och kontrollera att arbetstagare kan utnyttja dessa rättigheter fullt ut utan att diskrimineras på arbetsplatsen.

(30)För att få bättre förståelse för omsorgsbehoven och hindren för utnyttjande bör medlemsstaterna se till att det finns adekvata statistiska uppgifter som är tillräckligt detaljerade, tillförlitliga och jämförbara. Eftersom direktiv (EU) 2019/1158 inte innehåller några särskilda bestämmelser om uppgiftsinsamling bör dessa uppgifter innefatta uttag av familjeledighet, med beaktande av metodhandboken för indikatorramen avseende balans mellan arbete och privatliv som sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd utarbetat som stöd för en korrekt övervakning och utvärdering av direktivet.

(31)Att denna rekommendation följs bör regelbundet kontrolleras inom ramen för den europeiska planeringsterminen, den årliga rapporten om jämställdhet i EU och portalen för övervakning av jämställdhetsstrategin. För att detta ska vara möjligt bör medlemsstaterna framförallt hjälpa kommissionen att ta fram och beräkna en indikator som ska mäta skillnaden i hur mycket tid kvinnor och män lägger på omsorgsarbete, löneskillnaderna mellan kvinnor och män och skillnaderna i hur mycket tid kvinnor och män lägger på avlönat och oavlönat arbete. Denna indikator ska ge bättre förståelse för hur dessa element påverkar varandra så att en evidensbaserad jämställdhets- och socialpolitik kan utformas med grund i denna förståelse. Medlemsstaterna bör även fortsätta sitt arbete med att utforma och genomföra reformer inom förskoleverksamhet och barnomsorg och i detta arbete utnyttja kommissionens stöd i största möjliga mån, inte minst genom instrumentet för tekniskt stöd, samt genom utbyte av erfarenheter, fungerande processer och metoder, datainsamling, samråd med berörda parter och mer ändamålsenlig och effektiv interinstitutionell samordning kring personalplanering, personalfördelning och kompetensutveckling inom barnomsorgssektorn.

(32)Begreppet förskoleverksamhet och barnomsorg bör tolkas enligt definitionen i rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, det vill säga som alla lagstadgade arrangemang för utbildning och omsorg för barn från födseln och upp till den obligatoriska skolåldern oavsett miljö, finansiering, öppettider och programinnehåll. Här ingår omsorg vid förskolor och familjedaghem, tillhandahållande av privata och offentligt finansierade alternativ samt tillhandahållande av förskoleutbildning.

(33)För att utvärdera effekterna av denna rekommendation bör kommissionen och medlemsstaterna övervaka arbetet och regelbundet avlägga rapport.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1.Syftet med denna rekommendation är att uppmuntra medlemsstaterna att öka andelen barn som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg för att på så sätt öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och främja barns sociala och kognitiva utveckling, särskilt för barn med svåra hemförhållanden och barn från mindre gynnade förhållanden.

2.Denna rekommendation gäller förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn.

ÖVERSYN AV BARCELONAMÅLEN

3.Medlemsstaterna bör uppmuntra kvinnor att delta på arbetsmarknaden genom att tillhandahålla förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet i enlighet med det nationella systemet för förskoleverksamhet och barnomsorg och fram till 2030 se till

(a)att minst 50 % av alla barn under tre år deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg 76 ,

(b)att minst 96 % av alla barn mellan tre års ålder och åldern för obligatorisk skolstart deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg 77 .

ANTALET TIMMAR I FÖRSKOLEVERKSAMHET OCH BARNOMSORG

4.Medlemsstaterna bör se till att barn deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg i så många timmar som behövs för att föräldrarna, särskilt mödrar, ska kunna ta ett normalt förvärvsarbete.

5.Medlemsstaterna uppmuntras att se till att det finns tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg som barn kan delta i fler timmar ju äldre de blir enligt följande:

(a)Minst 25 timmar per vecka bör erbjudas barn under tre års ålder.

(b)Minst 35 timmar per vecka bör erbjudas barn från tre års ålder och uppåt.

INKLUDERING AV BARN FRÅN MINDRE GYNNADE FÖRHÅLLANDEN, BARN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

6.Medlemsstaterna bör

(a)ha riktade insatser för att barn från mindre gynnade förhållanden, till exempel barn i riskzonen för fattigdom och social utestängning, liksom barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd, ska kunna delta i förskoleverksamhet och barnomsorg och för att dessa barns deltagande ska öka,

(b)minska skillnaden mellan barn i riskzonen för fattigdom och social utestängning och alla andra barn vad gäller i antalet timmar som de deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg.

KVALITET

7.Medlemsstaterna bör se till att

(a)förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn håller hög kvalitet för att på så sätt höja föräldrarnas tillit till förskoleverksamheten och barnomsorgen så att den kan bidra till barnens fysiska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling och senare skolresultat,

(b)de nationella kvalitetsramarna, som medlemsstaterna uppmuntras att ta fram i rådets rekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, omfattar förskoleverksamhet och barnomsorg för barn i båda de åldersgrupper som denna rekommendation gäller. De nationella kvalitetsramarna bör särskilt innehålla regler för

–lämplig personaltäthet och lämplig storlek på barngrupperna med beaktande av barnens ålder och eventuella funktionsnedsättningar eller behov av särskilt stöd som de kan ha,

–stöd till professionalisering av alls yrkesgrupper inom förskoleverksamhet och barnomsorg genom att bland annat se till att kraven på grundutbildning höjs och genom att se till att det finns tillräckliga möjligheter till fortbildning genom hela yrkeslivet.

GEOGRAFISK TILLGÄNGLIGHET

8.Medlemsstaterna bör åtgärda de svårigheter som barn och deras familjer har att kunna ta del av lämplig förskoleverksamhet och barnomsorg genom att se till att det finns förskoleverksamhet och barnomsorg att tillgå i hela landet. För att åstadkomma detta bör medlemsstaterna

(a)organisera förskoleverksamhet och barnomsorg på lämpligt sätt i stads- och landsbygdsområden, i välbärgade liksom i missgynnade bostadsområden och regioner, med beaktande av särskilda förhållanden i områden som t.ex. barnpopulationens densitet och fördelningen av barn efter ålder. Detta bör ligga helt i linje med principerna om desegregering och icke-diskriminering och ske i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter.

(b)ta hänsyn till rimliga restider, särskilt med kollektivtrafik, när beslut fattas om var förskolor ska placeras.

ÖVERKOMLIGA PRISER

9.För andra barn än de som rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti gäller för, och som bör ha kostnadsfri och faktisk tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg, bör medlemsstaterna se till att nettokostnaderna för förskoleverksamhet och barnomsorg står i rimlig proportion till andra hushållsutgifter och disponibla inkomster, med särskild hänsyn till låginkomsthushåll. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att göra följande:

(a)Begränsa kostnaderna som föräldrar måste betala ur egen ficka.

(b)I tillämpliga fall införa avgifter som är proportionella mot familjens inkomster eller en maxavgift för förskoleverksamhet och barnomsorg.

TILLGÄNGLIGHET

10.Medlemsstaterna bör kontinuerligt undanröja hinder för deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg. Här bör medlemsstaterna särskilt se till

(a)att föräldrar med obekväma arbetstider har tillgång till lösningar som gör att de kan hitta bättre balans mellan arbete och privatliv,

(b)att ensamstående föräldrars behov tillgodoses,

(c)säkerställa tillgång till förskoleverksamhet och barnomsorg oavsett föräldrarnas arbetsmarknadsstatus på ett sätt som är förenligt med incitamenten att arbeta,

(d)att lokaler, infrastruktur och resor, liksom undervisningsmaterial och digitala verktyg är tillgängliga för föräldrar och barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd,

(e)att föräldrar och barn med funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd får ändamålsenligt stöd och korrekt information och att språk- och kulturhinder undanröjs, så att dessa barn kan delta i inkluderande vanlig förskoleverksamhet eller barnomsorg tillsammans med alla andra barn,

(f)att det i förväg ges tydlig information om fördelarna med att delta i förskoleverksamhet och barnomsorg och om vilka möjligheter som finns, reglerna för vilka som har rätt att delta och de administrativa förfarandena som behövs för att få ta del av förskoleverksamhet och barnomsorg,

(g)att föräldrar, särskilt föräldrar i utsatta situationer eller från mindre gynnade förhållanden, får hjälp med att skriva in sina barn i förskoleverksamhet och barnomsorg.

11.Medlemsstaterna bör införa lagfäst rätt till förskoleverksamhet och barnomsorg. När medlemsstaterna bestämmer från vilken ålder denna lagfästa rätt ska gälla bör medlemsstaterna ta hänsyn till om det finns skäligt betald föräldraledighet, och hur lång den i så fall är, så att det inte blir något glapp mellan slutet på föräldraledigheten och den tidpunkt då barnet har rätt till plats i förskoleverksamhet eller barnomsorg.

FRITIDSVERKSAMHET

12.Förutom förskoleverksamhet och barnomsorg bör medlemsstaterna se till hela behovet av barnomsorg i stort. Här bör behovet av barnomsorg för olika åldersgrupper beaktas, även för barn som går i grundskolan. Fritidshem av god kvalitet till överkomliga priser bör erbjudas alla barn som går i grundskolan (efter skolan och på lov), även barn med funktionsnedsättning eller behov av specialundervisning, anpassat efter hur skolan och skolloven är organiserade i det aktuella landet. Här bör även läxläsning ingå, särskilt för barn från mindre gynnade förhållanden och barn med svåra hemförhållanden.

INFORMATION OM RÄTTIGHETER

13.Medlemsstaterna bör se till att föräldrar känner till sina rättigheter, till exempel om sin rätt till plats i förskoleverksamhet eller barnomsorg, om sådan finns. Hänsyn bör här tas till att olika traditioner och bakgrunder kan påverka kunskapen om systemet med förskoleverksamhet och barnomsorg, liksom olika gruppers uppfattning om, och tillit till, systemet.

14.Medlemsstaterna uppmanas att i förväg informera om möjligheterna, fördelarna och kostnaderna förknippade med förskoleverksamhet och barnomsorg och om eventuell möjlighet till ekonomiskt stöd för att barnen ska kunna delta. Hänsyn bör i detta sammanhang tas till följande:

(a)Föräldrarnas behov av information om förskoleverksamhet och barnomsorg, med beaktande av deras olika färdigheter, förmågor, socioekonomiska bakgrund och eventuella funktionsnedsättning.

(b)Att informationen bör vara lättillgänglig, både på internet och på andra sätt, med beaktande av olika språkbehov och tillgång till digitala verktyg.

15.Medlemsstaterna bör upprätta ändamålsenliga, objektiva och lättillgängliga förfaranden för anmälan av missförhållanden och incidenter till behöriga myndigheter.

PERSONALENS ARBETSVILLKOR OCH KOMPETENS

16.Medlemsstaterna bör se till att arbetsvillkoren för personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg är rättvisa, bland annat genom att främja dialog mellan arbetsmarknadens parter och kollektivförhandlingar och en god löneutveckling i sektorn utan att inkräkta på arbetsmarknadsparternas oberoende.

17.Medlemsstaterna bör åtgärda kompetensbehoven och arbetskraftsbristen inom förskoleverksamhet och barnomsorg, främst genom att

(a)förbättra grundutbildningen och kompetensutvecklingsmöjligheterna så att dagens och framtida personal inom förskoleverksamhet och barnomsorg får de kunskaper och den kompetens som behövs,

(b)skapa möjlighet att göra karriär inom sektorn, bland annat genom fortbildning, omskolning och informations- och vägledningstjänster,

(c)se till att de som arbetar inom förskoleverksamhet och barnomsorg har hög yrkesstatus och goda karriärmöjligheter,

(d)genomföra åtgärder för att motverka könsstereotyper och könssegregering och göra yrket attraktivt för både män och kvinnor.

MÄNS OCH KVINNORS OJÄMLIKA OMSORGSANSVAR

18.Medlemsstaterna bör uppmuntra föräldrar att dela lika på ansvaret för barnen genom att

(a)arbeta mot könsstereotyper och uppmuntra båda föräldrarna att ta ansvar för barnen på lika villkor, bland annat genom informationskampanjer,

(b)främja och stötta familjevänliga arbetsformer och att båda föräldrarna utnyttjar möjligheterna till ledighet av familjeskäl, särskilt män, i alla skeden i livet.

STYRNING OCH DATAINSAMLING

19.Medlemsstaterna bör säkerställa en sund och ändamålsenlig politisk styrning av förskoleverksamheten och barnomsorgen, främst

(a)genom att se till att det finns ett bra samarbete mellan olika beslutsfattande institutioner och förskoleverksamheten och barnomsorgen och stödja samarbete med andra beslutsfattande institutioner och de inrättningar som ansvarar för förskolan,

(b)mobilisera och på ett kostnadseffektivt sätt använda lämplig och hållbar finansiering för förskoleverksamhet och barnomsorg, bl.a. genom att använda EU-medel och -instrument, och genom att bedriva en politik för en hållbar finansiering av barnomsorgstjänster som är förenlig med de offentliga finansernas övergripande hållbarhet.

20.Medlemsstaterna bör inrätta eller förbättra system för insamling av uppgifter om

(a)barns deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg genom årliga enkätundersökningar med ett tillräckligt stort urval, där även uppgifter om barn med svåra hemförhållanden och barn från mindre gynnade förhållanden ingår,

(b)skillnader i hur mycket tid kvinnor och män med omsorgsansvar lägger på avlönat och oavlönat arbete, helst genom tidsanvändningsstudier som genomförs utifrån den standard som gäller för harmoniserade europeiska tidsanvändningsstudier,

(c)hur mycket kvinnor och män utnyttjar möjligheterna till ledighet av familjeskäl, från uppgifter i de administrativa systemen på ett EU-harmoniserat sätt, samt ställa sig bakom den indikator för balans mellan arbete och privatliv som har tagits fram av en gemensam underarbetsgrupp till sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd,

(d)arbetsvillkoren för förskole- och barnomsorgspersonal, främst med avseende på de aspekter som avses i rekommendationerna 16 och 17,

(e)arbetskraftsbristen inom förskoleverksamhet och barnomsorg, och om förskoleverksamhet och barnomsorg är lättillgänglig, vilken kvalitet den håller och om kostnaderna för att delta, och dessa uppgifter bör samlas in regelbundet, minst vart sjätte år. och om förskoleverksamhetens och barnomsorgens territoriella fördelning, främst för att bedöma territoriella skillnader, även i avlägsna områden och landsbygdsområden.

21.Medlemsstaterna bör öka sina ansträngningar för att se till att uppgifterna är jämförbara på EU-nivå och att de är tillräckligt detaljerade.

GENOMFÖRANDE, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

22.Medlemsstaterna bör informera kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att följa denna rekommendation [ett år efter att rekommendationen har antagits].

23.Medlemsstaterna bör samarbeta med kommissionen vad gäller dess avsikt att

(a)förbättra det regelbundna tillhandahållandet av uppgifter genom att publicera uppgifter på Eurostats webbplats och på portalen för övervakning av jämställdhetsstrategin genom

(1)ytterligare uppdelning av uppgifterna efter åldern på barnen som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg, hur många timmar de deltar och hur stor andel av barn som är riskzonen för fattigdom och social utestängning det är som deltar,

(2)konfidensintervall för huvudindikatorn barn i formell barnomsorg eller utbildning (Children in formal childcare or education) i EU-Silc och andra relevanta indikatorer utöver deltagandegrad så att det går att jämföra uppgifter mellan olika år och länder,

(3)mer övergripande förklarande information om de insamlade uppgifterna, särskilt för sådan förskoleverksamhet och barnomsorg som ingår i definitionerna för indikatorerna,

(b)uppbåda EU-finansiering till stöd för nationella reformer och investeringar i förskoleverksamhet och barnomsorg,

(c)övervaka genomförandet av denna rekommendation inom ramen för den årliga rapporten om jämställdhet i EU och den europeiska planeringsterminen, och där så behövs ge medlemsstaterna landsspecifika rekommendationer och inom fem år rapportera till rådet om hur arbetet med att följa rekommendationerna fortlöper,

(d)underlätta för kommittén för socialt skydd och sysselsättningskommittén att ta fram fler indikatorer, liksom att underlätta för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna, såväl som uppbyggnad av teknisk kapacitet, samt att fortsätta stödja medlemsstaterna i deras arbete med att utforma och genomföra reformer inom förskoleverksamhet och barnomsorg, främst genom den strategiska ramen för det europeiska området för utbildning och instrumentet för tekniskt stöd,

(e)uppmuntra EU:s organ, som Europeiska jämställdhetsinstitutet och Eurofond, att regelbundet samla in uppgifter, ta fram indikatorer och genomföra analyser om skillnaden mellan kvinnors och mäns omsorgsansvar, löneskillnaderna mellan kvinnor och män, och hur mycket tid kvinnor och män lägger på avlönat och oavlönat arbete, hur mycket tid kvinnor och män med omsorgsansvar lägger på egentid och på sociala aktiviteter och om arbetsformer genom yrkeslivet.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    COM (2022) 440.

(2)    COM (2022) 441.

(3)    Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002, (2002), SN 100/1/02 REV 1.

(4)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Barcelonamålen, 2013, Barcelonamålen (europa.eu).

(5)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025, COM(2020) 152 final.

(6)    Med sysselsättningsskillnad avses skillnaden i procentenheter mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad.

(7)    Eurostat, Employment and activity by sex and age – annual data, Employment and activity by sex and age - annual data [LFSI_EMP_A] .

(8)    Europeiska kommissionen, 2021 report on gender equality in the EU (inte översatt till svenska), 2021, annual_report_ge_2021_en.pdf (europa.eu) .

(9)     Statistik, Eurostat (europa.eu) .

(10)    Eurofound, Women and labour market equality: Has COVID-19 rolled back recent gains? (inte översatt till svenska), 2020, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(11)    Eurostats databastabell LFSA_IGAR, vård av vuxna med funktionsnedsättning, barn eller andra familjemedlemmar eller personliga skäl, andel av befolkningen som står utanför arbetsmarknaden och som vill arbeta, åldersgrupp 15–64.

(12)    EIGE, Research note on gender equality and the socio-economic impact of COVID-19, 2021, s. 15, Gender equality and the socio-economic impact of the COVID-19 pandemic | Europeiska jämställdhetsinstitutet (europa.eu) .

(13)    EIGE, Gender inequalities in care and consequences for the labour market, 2020, Gender inequalities in care and consequences for the labour market | Europeiska jämställdhetsinstitutet (europa.eu) .

(14)    Eurofound, Sjätte europeiska undersökningen om arbetsvillkor – översiktsrapport, 2019, Eurofound (europa.eu).

(15)    Europeiska kommissionen, Gemensamma forskningscentrumet, Division of Childcare and Housework among Men and Women during COVID-19 lockdowns, (2022), JRC128157, https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC128157

(16)    EIGE, Research note on gender equality and the socio-economic impact of COVID-19, 2021, s. 36, Gender equality and the socio-economic impact of the COVID-19 pandemic | Europeiska jämställdhetsinstitutet (europa.eu) .

(17)    Eurofound, Living, working and COVID-19 (inte översatt till svenska), 2020, Eurofound (europa.eu).

(18)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU, EUT L 188, 12.7.2019, s. 79.

(19)    Europeiska kommissionen, European Economy Brief, ”The Macro-Economic Benefits of Gender Equality”, March 2022; Se även utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet, 24.11.2021, COM(2021) 743 final.

(20)    ILO ”Care at work: Investing in care leave and services for a more gender equal world of work”, 7.3.2022.

(21)    ILO, 2022, simulator för investeringar i vård och omsorg, Genève (ännu inte publicerad).

(22)    Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Slovenien, Finland och Sverige.

(23)    Utöver ovanstående Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Luxemburg och Polen. Se Europeiska kommissionen, Eurydice Policy Brief Early Childhood Education and Care (inte översatt till svenska), 2019, s. 6 och detaljerad översikt över medlemsstaternas utbildningssystem i Structural Indicators for Monitoring Education and Training systems in Europe, Eurydice background report, 2021, s. 12.

(24)    Till exempel Slovakien, se arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Analysis of the recovery and resilience plan of Slovakia (inte översatt till svenska), SWD(2021) 161 final, 21.6.2021.

(25)    Rådets slutsatser om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”), EUT 2009/C 119/2.

(26)    Europeiska kommissionens årliga rapport Employment and Social Developments in Europe: Young Europeans: employments and social challenges ahead (inte översatt till svenska), kapitel 5, juni 2022.

(27)    Kommissionens rekommendation av den 20 februari 2013, Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, 2013/112/EU, 2.3.2013, s. 5.

(28)    Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (EUT C 189, 5.6.2019, s. 4).

(29)    Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021, s. 14).

(30)    Europeiska kommissionen, ”Benefits of early childhood education and care and the conditions for obtaining them”, Publikationskontoret, 2018.

(31)    ILO, Meeting of Experts on Policy Guidelines on the promotion of decent work for early childhood education personnel, https://www.ilo.org/sector/Resources/codes-of-practice-and-guidelines/WCMS_236528/lang--en/index.htm .

(32)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025, COM(2020) 152 final.

(33)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final, 24.3.2021, s. 1.

(34)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter COM(2021) 102 final, 4.3.2021.

(35)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Ett initiativ för bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare, COM(2017) 252 final, 26.4.2017, s. 1.

(36)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025, COM(2020) 625 final, 30.9.2020, s. 1.

(37)    Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030), EUT C 66, 26.2.2021, s. 1.

(38)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final, 24.3.2021, s. 1.

(39)    Rådets slutsatser om EU:s strategi för barnets rättigheter, 10024/22, 9.6.2022. Se https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10024-2022-INIT/sv/pdf .

(40)    Europeiska kommissionens årliga rapport Employment and Social Developments in Europe: Young Europeans: employments and social challenges ahead (inte översatt till svenska), kapitel 5, ISSN 2315-2540, juni 2022.

(41)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020-2050, COM(2020) 565 final, 18.9.2020, s. 1.

(42)    Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung) och av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling (direktivet om likabehandling i arbetslivet), COM(2021) 139 final, 19.3.2021, s. 1.

(43)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande, COM(2020) 620 final, 7.10.2020, s. 1.

(44)    Rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, EUT C 93, 19.3.2021, s. 1.

(45)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027, COM(2020) 758 final, 24.11.2020, s. 1.

(46)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, COM(2021) 101 final, 3.3.2021, s. 1.

(47)    Europeiska kommissionen, Conference on the Future of Europe – Report on the final outcome (inte översatt till svenska), maj 2022.

(48)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: sammanfattning av samråden, SWD (2022) 440.

(49)    Kommissionen fick in 1 041 unika skriftliga bidrag. Av dessa kom 67,5 % från privatpersoner. Många privatpersoner utnyttjade tillfället till att beskriva sin egen situation, främst personer med funktionsnedsättning och kvinnor med omsorgsansvar. Se SWD(2021) 46_EN_autre_document_travail_service_part1_v8 (2).pdf .

(50)    Sammanlagt 473 svar kom in i samrådet. Av dessa kom 133 från privatpersoner. Långvarig vård och omsorg togs upp, och bland annat diskuterades äldres självständighet och omsorg i hemmet, som medför nya sysselsättningsmöjligheter och nya kompetensbehov. Dessutom lyfte man fram anhörigvårdares rätt till pension. Se Green Paper on Ageing: Factual summary report of the public consultation: 090166e5de9b0583.pdf .

(51)    Samrådet genomfördes online från och med den 8 mars till och med den 31 maj 2019. Under samrådet inkom 1 335 svar, varav 73 % kom från privatpersoner i EU (970 svar). De som deltog i samrådet tillfrågades främst om vilka specifika mål de skulle vilja prioritera för EU:s insatser för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12114-Gender-equality-strategy-2020-2024/public-consultation_sv .

(52)    Till exempel Europaparlamentets resolution av den 15 december 2021 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2018–2020, 2021/2020(INI).

(53)    Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2022 om gemensamma åtgärder för omsorg, 2021/2253(INI).

(54)    Se till exempel EESK:s yttranden Jämställdhet på de europeiska arbetsmarknaderna, SOC/586-EESC-2018, Balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare, SOC/529-EESC-2018, Jämställdhetsfrågor, SOC/610-EESC-2018, och Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, SOC/679-EESC-2021.

(55)    Rådets slutsatser om att åtgärda löneklyftan mellan kvinnor och män: värdering och fördelning av avlönat arbete och oavlönat omsorgsarbete, 13584/20, 2.12.2020.

(56)     Rådets slutsatser om covid-19-pandemins socioekonomiska effekter på jämställdhet, 8884/21, 14.6.2021, s. 1.

(57)     Rådets slutsatser om EU:s strategi för barnets rättigheter, 10024/22, 9.6.2022, s. 3.

(58)    Yttrande från rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män, The care gap in the EU: a holistic and gender-transformative approach (inte översatt till svenska), 13.9.2021, opinion_care_gap_2021_en.pdf (europa.eu) .

(59)    Flisi S., Blasko, Zs. och Stepanova E., ”Indicators for early education and care. Reconsidering some aspects of the Barcelona target”, JRC Science for Policy Reports, 2022.

(60)    Narazani E., Agúndez García A., Christl M., Figari F., Impact on female employment of revising the Barcelona targets for childcare (GENDERMOD), JRC Working Papers on Taxation and Structural Reforms, 2022.

(61)    Nieuwenhuis R., Yerkes M., Backman L., Strigén J., Early Childhood Education and Care (ECEC): A focused review of reform impact studies, Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022.

(62)     Register över kommissionens expertgrupper och liknande organ (europa.eu) .

(63)    Europeiska kommissionen, Gender Equality Strategy Monitoring Portal, ges-monitor.page.main (europa.eu) .

(64)    Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 (2002), SN 100/1/02 REV 1.

(65)    Eurostats databastabell LFSA_IGAR, vård av vuxna med funktionsnedsättning, barn eller andra familjemedlemmar eller personliga skäl, andel av befolkningen som står utanför arbetsmarknaden och som vill arbeta, åldersgrupp 15–64.

(66)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1159 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU, EUT L 188, 12.7.2019, s. 79.

(67)    Rådets rekommendation av den 22 maj 2019 om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet (EUT C 189, 5.6.2019, s. 4).

(68)    Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final, 24.3.2021, s. 1.

(69)    Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021, s. 14).

(70)    Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (EUT L 223, 22.6.2021, s. 14).

(71)    Rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (93/C 19.3/2021).

(72)    Uppgifterna kommer från en ad hoc-modul i EU-Silc 2016 om tillgång till tjänster, ilc_ats04  Children by household type, income group, degree of urbanisation and main reason for not meeting needs for formal childcare services (uppgifter hämtade 20.6.2022).

(73)    Uppgifterna kommer från en ad hoc-modul i EU-Silc 2016 om tillgång till tjänster, ilc_ats03  Children receiving formal childcare services by household type, income group, degree of urbanisation and level of difficulty to afford formal childcare services (uppgifter hämtade 20.6.2022).

(74)    Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina, EUT L 107, 6.4.2022, s. 1.

(75)    ILO, Meeting of Experts on Policy Guidelines on the promotion of decent work for early childhood education personnel, https://www.ilo.org/sector/Resources/codes-of-practice-and-guidelines/WCMS_236528/lang--en/index.htm .

(76)    Datakälla: Eurostat, EU-SILC 2020 operation, Children in formal childcare or education by age group and duration - % over the population of each age group - EU, onlinedatakod: [ilc_caindformal].

(77)    Datakälla: Eurostat, UOE-datainsamlingen, Pupils from age 3 to the starting age of compulsory education at primary level - % of the population of the corresponding age, onlinedatakod: [educ_uoe_enra21].