EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2021

COM(2021) 328 final

2021/0159(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Greklands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2021) 155 final}

2021/0159 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Greklands återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Greklands ekonomi. År 2019 var Greklands bruttonationalprodukt i löpande priser (BNP per capita BNP) 55 % av EU-genomsnittet. Enligt kommissionens vårprognos 2021 minskade Greklands BNP i fasta priser med 8,2 % under 2020, och den förväntas minska kumulativt med 4.5 % under 2020 och 2021. Långvariga aspekter som inverkar på det ekonomiskt resultatet på medellång sikt är framför allt hög långtidsarbetslöshet och låg produktivitetstillväxt på grund av att den ekonomiska verksamheten är koncentrerad till traditionella sektorer och sektorer med låg innovation. Dessutom hämmas privata investeringar av en stor administrativ börda, byråkrati och ett långsamt och ineffektivt rättsväsen.

(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Grekland inom ramen för den europeiska planeringsterminen. År 2019 rekommenderade rådet särskilt Grekland att skulle vidta åtgärder under 2019 och 2020 för att a) uppnå en hållbar ekonomisk återhämtning och åtgärda de alltför stora makroekonomiska obalanserna genom att fortsätta och slutföra reformerna i linje med de åtaganden efter programperiodens slut som gjordes vid Eurogruppens möte den 22 juni 2018 (landsspecifik rekommendation 1, 2019) 2 , och b) inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på hållbara transporter och logistik, miljöskydd, energieffektivitet, förnybar energi och sammanlänkningsprojekt, digital teknik, forskning och utveckling, utbildning, färdigheter, anställbarhet, hälsa och förnyelse av stadsområden, med hänsyn till regionala skillnader och behovet av social inkludering (landsspecifik rekommendation 2, 2019). År 2020 rekommenderade rådet Grekland att agera under 2020 och 2021 för att a) vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen i enlighet med den allmänna undantagsklausulen, när de ekonomiska förhållandena medger det driva en finanspolitik som syftar till att nå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning samtidigt som investeringarna ökas, stärka hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och säkerställa tillräcklig och lika tillgång till hälso- och sjukvård (landsspecifik rekommendation 1, 2020), b) mildra de sysselsättningsrelaterade och sociala effekterna av krisen, bland annat genom att vidta åtgärder som system för korttidsarbete och säkerställa ett ändamålsenligt aktiveringsstöd (landsspecifik rekommendation 2, 2020), c) snabbt vidta åtgärder för att tillhandahålla likviditet och fortsatt kreditflöde och annan finansiering till ekonomin, med särskilt fokus på de små och medelstora företag som drabbats hårdast av krisen, tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att stödja den ekonomiska återhämtningen, inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt inom områden som säkra och hållbara transporter och logistik, ren och effektiv produktion och användning av energi, miljöinfrastruktur samt digital infrastruktur med mycket hög kapacitet och digital kompetens, öka effektiviteten och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och främja den digitala omställningen av näringslivet (landsspecifik rekommendation 3, 2020), och d) fortsätta och slutföra reformerna i linje med de åtaganden efter programperiodens slut som gjordes vid Eurogruppens möte den 22 juni 2018 för att återuppta en hållbar ekonomisk återhämtning, efter det att restriktionerna på grund av covid-19-utbrottet gradvis har lättats (landsspecifik rekommendation 4, 2020). Efter att ha bedömt framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tidpunkt då planen för återhämtning och resiliens lämnades in konstaterar kommissionen att betydande framsteg har gjorts när det gäller rekommendationerna om att effektivt ta itu med pandemin, bland annat genom att genomföra åtgärder såsom system för korttidsarbete och tillhandahålla likviditet till drabbade företag, och även när det gäller rekommendationen att fortsätta och slutföra reformerna i linje med de åtaganden efter programperiodens slut som gjordes vid Eurogruppens möte den 22 juni 2018.

(3)Den 2 juni 2021 offentliggjorde kommissionen en fördjupad granskning av Grekland med stöd av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 3 . Kommissionens kunde efter sin analys dra slutsatsen att Grekland har alltför stora makroekonomiska obalanser, särskilt i samband med hög offentlig skuldsättning, ofullständig extern ombalansering och stora nödlidande lån, samtidigt med hög arbetslöshet och låg potentiell tillväxt.

(4)[I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att vidta åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att bland annat säkerställa en politisk inriktning som stöder återhämtningen och ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen och en hållbar tillväxt för alla. Rådet rekommenderade också medlemsstaterna att stärka de nationella institutionella ramarna, säkerställa makroekonomisk stabilitet samt att fullborda EMU och stärka eurons internationella ställning.] [Om rådets rekommendation inte har antagits när genomförandebeslutet antas kommer detta skäl att tas bort].

(5)Den 27 april 2021 lämnade Grekland formellt in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till samma förordning. 

(6)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen i faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/241 4 , och i EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094. De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241(7). Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner kommer att utgöra en samordnad insats för investeringar och reformer i hela EU. Genom ett samordnat och samtidigt genomförande av dessa reformer och investeringar och genomförandet av gränsöverskridande projekt, kommer reformerna och investeringarna att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande kommer därför att komma från spridningseffekter från andra medlemsstater.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(7)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och avsnitt 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till alla de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar, dess ekonomiska tilldelning och det begärda lånestödet.

(8)I artikel 3 i förordning (EU) 2021/241 föreskrivs att tillämpningsområdet för faciliteten ska vara politikområden av europeisk betydelse som bygger på följande sex pelare: a) grön omställning, b) digital omställning, c) smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet ekonomisk sammanhållning, sysselsättning, produktivitet, konkurrenskraft, forskning, utveckling och innovation, och en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag, d) social och territoriell sammanhållning, e) hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens, inbegripet med målet att bland annat öka krisberedskapen och kapaciteten för krishantering och f) strategier för nästa generation, barn och ungdomar, såsom utbildning och kompetens. De reformer och investeringar som ingår i planen bidrar till alla de sex pelarna. Dessutom finns det en övergripande jämvikt mellan pelarna c, d, e och f. Därför utgör planen i stor utsträckning ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på Greklands ekonomiska och sociala situation.

(9)När det gäller den gröna omställningen innehåller planen mer specifikt åtgärder som syftar till att föra Grekland mot en energimodell med låga koldioxidutsläpp, minska utsläppen av växthusgaser, öka de förnybara energikällorna, främja energieffektivitet och energirenovering av byggnader, införa hållbara transportsätt och skydda den naturliga miljön. Reformer och investeringar i digital omvandling rör förbättrad konnektivitet och bredbandstäckning, digitalisering av den offentliga förvaltningen och viktiga sektorer av ekonomin samt utveckling av digital infrastruktur och digitala färdigheter. För att upprätthålla en smart tillväxt för alla innehåller planen åtgärder för att öka privata investeringar (inklusive för små och medelstora företag), förbättra företagsklimatet, stimulera forsknings-, utvecklings- och innovationsresultat, öka sysselsättningen, förbättra kopplingen mellan kompetens och arbetstillfällen samt effektivisera den offentliga förvaltningen och rättsväsendet. Dessutom är riktade insatser utformade för att stärka den sociala sammanhållningen genom att ta itu med utmaningar i samband med deltagande på arbetsmarknaden, kompetensutveckling och lika möjligheter, samtidigt som ett antal investeringar bidrar till territoriell sammanhållning. För att mildra negativa chocker och reagera på kriser innehåller planen dessutom åtgärder för att bättre ta itu med långvariga problem med hälso- och sjukvårdssystemen och de sociala trygghetssystemen (social resiliens), främja hållbara offentliga intäkter, finanssektorns resiliens och diversifiering av den ekonomiska verksamheten (ekonomisk resiliens) samt säkerställa en effektiv offentlig förvaltning och sund styrning (institutionell resiliens). När det gäller politiken för nästa generation syftar reformer och investeringar på alla utbildningsnivåer till att digitalisera processer och infrastrukturer och utveckla digitala färdigheter för ungdomar, medan andra åtgärder är inriktade på förskoleverksamhet och barnomsorg.

(10)Grekland strävar efter att främja privata investeringar genom en lånefacilitet som bör utnyttja följande distributionskanaler: i) internationella finansinstitut, genom operativa avtal, ii) affärsbanker, genom en öppen inbjudan till ett urvalsförfarande, iii) en kapitalplattform, genom ett uppdragsavtal, och iv) InvestEU:s nationella del, genom en överenskommelse om medverkan. De ovannämnda avtalen och urvalsförfarandet för affärsbanker bör innehålla bestämmelser om kriterierna för urval av företag som får stöd, för efterlevnad av förordning (EU) nr 2021/241 och av kommissionens tekniska vägledning om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), som kräver att man använder hållbarhetssäkring, en uteslutningslista, obligatoriska kontroller av regelefterlevnad för transaktioner som är undantagna från hållbarhetsbevis av en oberoende revisor och urval av verksamheter i enlighet med relevant miljölagstiftning på unionsnivå och nationell nivå. Åtagandet för internationella finansinstitut, affärsbanker och InvestEU att investera medel för att stödja klimatomställningen och den digitala omställningen bör genomföras med hjälp av metoden i bilagorna VI och VII till förordning (EU) 2021/241, medan oberoende revisorer bör kontrollera efterlevnaden av principen om att inte orsaka betydande skada och överensstämmelse med klimatmålen och de digitala målen enligt förordning (EU) 2021/241.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(11)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och avsnitt 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla, eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och rekommendationer utfärdade enligt artikel 6 i förordning (EU) 1176/2011 som riktats till Grekland eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. När det gäller landsspecifik rekommendation 1, 2019 och landsspecifik rekommendation 4, 2020 kommer den politik som förs för att uppfylla de särskilda åtaganden som Grekland gjorde i Eurogruppen i juni 2018 att fortsätta att övervakas under förstärkt övervakning.

(12)Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Greklands återhämtnings- och resiliensplan, I enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen och som svar på covid-19-pandemin och den därmed relaterade konjunkturnedgången har Grekland antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i sitt hälso- och sjukvårdssystem, begränsa pandemin och hjälpa de personer och sektorer som drabbats hårdast. Dessa kraftfulla politiska insatser har mildrat nedgången i BNP, vilket i sin tur begränsat ökningen av det offentliga underskottet och skulden 5 . 

(13)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att verkningsfullt hantera alla eller ett betydande antal ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Grekland från rådet i den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, särskilt med avseende på de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet, tillgång till och resiliens inom sociala tjänster och hälso- och sjukvården, aktiva arbetsmarknadsåtgärder, politik som stöder offentliga och privata investeringar på områdena utbildning, färdigheter och anställbarhet, forskning och utveckling, säkra och hållbara transporter och logistik, ren och effektiv produktion och användning av energi, inklusive förnybar energi och sammanlänkningsprojekt, miljöinfrastruktur, förnyelse av stadsområden samt den digital omställningen av den offentliga förvaltningen och näringslivet. Planen innehåller också ett betydande antal åtgärder för att hantera utmaningar på områdena finans- och strukturpolitik, social trygghet, finansiell stabilitet, arbets- och produktmarknader, modernisering av den offentliga förvaltningen, uppföljning, breddning och komplettering av åtaganden efter programperiodens slut. Eftersom planen har ett starkt fokus på investerings-, sysselsättnings- och produktivitetshöjande politik förväntas genomförandet av den på medellång sikt stödja den ekonomiska återhämtningen och därmed bidra till att uppnå en återhållsam finanspolitisk ställning och säkerställa en hållbar skuldsättning i linje med den relevanta landsspecifika rekommendationen (landsspecifik rekommendation 1, 2020). Den föreslagna aktiva arbetsmarknadspolitiken är olikartade inslag och är inriktad på grupper som behöver stöd, den har som mål att skapa arbetstillfällen och samtidigt bidra till den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 2, 2020). Planen omfattar åtgärder för att ta itu med viktiga utmaningar i det grekiska utbildningssystemet och betydande investeringar i kompetens genom livslångt lärande, med inriktning på digital omställning inom båda utbildningssegmenten (landsspecifik rekommendation 3, 2020 och landsspecifik rekommendation 2, 2019). Riktade åtgärder föreslås för att stödja social integration av utsatta grupper, däribland personer med funktionsnedsättning och hemlösa, romer och personer som lever i extrem fattigdom, samtidigt som det finns ett antal åtgärder för att främja kvinnors deltagande i arbetsmarknaden (landsspecifik rekommendation 2, 2020).

(14)Enligt planen ska man tidigarelägga genomförandet av mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar i prioriterade sektorer, inklusive sådana som bidrar till den digitala och gröna omställningen, med åtgärder som rör energieffektivitet, hållbara transporter, miljöskydd och förnyelse av stadsområden, i proportion till utmaningarna i samband med de landsspecifika rekommendationerna om offentliga och privata investeringar (landsspecifik rekommendation 3, 2020 och landsspecifik rekommendation 2, 2019). Dessutom innehåller planen åtgärder för att ta itu med utmaningar i samband med digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och företagen (landsspecifik rekommendation 3, 2020 landsspecifik rekommendation 2, 2019). Planen bygger på och kompletterar viktiga strukturreformer som inletts inom ramen för de ekonomiska anpassningsprogrammen för att förbättra ekonomins funktionssätt i stort och som för närvarande övervakas inom ramen för den förstärkta övervakningen. I planen föreslås ambitiösa reformer av företagsklimatet, arbetsmarknads- och socialpolitiken, hälso- och sjukvårdssystemet och den offentliga förvaltningen, inklusive skatteförvaltningen och rättsväsendet. Dessa reformer åtföljs av investeringar som stöder genomförandet av reformerna (landsspecifik rekommendation 4, 2020 och landsspecifik rekommendation 1, 2019).

(15)Genom att hantera ovannämnda utmaningar förväntas genomförandet av planen också bidra till att korrigera de alltför stora makroekonomiska obalanserna i Grekland, särskilt i samband med hög offentlig skuldsättning, ofullständig extern ombalansering och stora nödlidande lån och låg potentiell tillväxt 6 .

Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens

(16)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och avsnitt 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Greklands tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom Grekland och unionen.

(17)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att planen har potential att senast 2026 öka Greklands BNP i fasta priser med mellan 2,1 % och 3,3 % 7 . Planen bygger på och är förenlig med den omfattande utvecklingsplan för den grekiska ekonomin som offentliggjordes i november 2020 8 . Den tar itu med de största hindren för långsiktig tillväxt i Grekland, bland annat det stora investeringsgapet och behovet av att förbättra utbildningens kvalitet samt den offentliga förvaltningens och rättsväsendets effektivitet och kvalitet. Genomförandet av de planerade aktiva arbetsmarknadsåtgärderna, omskolning och kompetenshöjning har potentialen att öka deltagande på arbetsmarknaden och sysselsättningen, även för kvinnor.

(18)Flera åtgärder förväntas öka ekonomins produktivitet. Vissa reformer syftar till att förbättra företagsklimatet och göra det lättare att driva affärsverksamhet, vilket kompletteras av en ökad digitalisering. Den offentliga förvaltningen förväntas moderniseras och regelbördan och den administrativa bördan kommer att minska, samtidigt som förbättringar av skatteförvaltningen bör bidra till att skapa ett mer tillväxtvänligt skatteklimat. Planen innehåller en ambitiös agenda för att förbättra rättsväsendets effektivitet och kvalitet genom digitalisering, översyn av domstolarnas organisation och projekt som investerar i fysiskt kapital och humankapital. Dessutom förväntas ytterligare medel som tillhandahålls den privata sektorn genom lånefaciliteten ge upphov till privata investeringar.

(19)I planen presenteras en rad åtgärder för att ta itu med bristerna på arbetsmarknaden och förbättra den sociala sammanhållningen. Dessa åtgärder förväntas bygga upp kapaciteten hos arbetsförmedlingar och sociala institutioner. Översynen av arbetslagstiftningen och förbättringen av den offentliga förvaltningens effektivitet tack vare digitaliseringen och bättre övervakning av arbetsmarknaden förväntas också minska sårbarheten för chocker. Dessutom förväntas åtgärderna bidra till sammanhållningen genom att främja deltagandet på arbetsmarknaden, även för utsatta grupper.

(20)Genomförandet av planen förväntas på ett verkningsfullt sätt bidra till att hantera en rad sysselsättningsmässiga och sociala utmaningar som är relevanta för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. För att främja lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden innehåller planen en ny strategi för livslångt lärande och en modernisering av systemet för kompetenshöjning och omskolning. En sådan reform skulle omforma och uppgradera de nuvarande fragmenterade programmen, leda till nya läroplaner som är kopplade till arbetsmarknadens behov och en bedömningsram för tillhandahållare av kompetenshöjningsprogram. Man planerar vidare att investera i ytterligare förbättringar av yrkesutbildningen. För att förbättra dynamiken på arbetsmarknaden planerar Grekland också betydande investeringar i program för kompetenshöjning och omskolning.

Inte orsaka betydande skada

(21)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål (betyg A) i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 9 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(22)För var och en av åtgärderna förväntas återhämtnings- och resiliensplanen säkerställa att ingen reform eller investering orsakar någon betydande skada för något av de sex miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 2020/852, nämligen begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Grekland lämnade motiveringar i enlighet med den tekniska vägledning om att inte orsaka betydande skada som kommissionen antagit (2021/C 58/01). Där det behövts har Grekland föreslagit riskreducerande åtgärder för att undvika betydande skada, vilket bör säkerställas genom respektive delmål och mål.

(23)Särskild uppmärksamhet ägnas åt övergripande program, inklusive dem för vilka lån efterfrågas, där kraven för att uppfylla principen att inte orsaka betydande skada fastställs i utformningen av programmen och ska specificeras i ett delmål eller mål.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(24)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och avsnitt 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) effektivt bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 37,5 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är återhämtnings- och resiliensplanen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2030.

(25)Reformer och investeringar förväntas i hög grad bidra till att påskynda Greklands mål för utfasning av fossila bränslen och energiomställning i enlighet med den nationella energi- och klimatplanen (NECP 2030) och färdplanen för koldioxidneutralitet 2050, och på så sätt bidra till unionens klimatmål och miljömål. Ett antal av de investeringar som bidrar till den gröna omställningen ingår i bredare nationella planer, såsom den långsiktiga renoveringsstrategin, avfallshanteringsstrategin, återbeskogningen, den cirkulära ekonomin och den biologiska mångfalden, och förväntas leda till genomförandet av dessa strategier.

(26)Planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder för att hantera ett antal utmaningar inom de områden som rör grön omställning. När det gäller ren energi innehåller planen både reformer och investeringar som förväntas öka andelen förnybara energikällor i Greklands energimix. Det planeras också betydande investeringar som förväntas förbättra energieffektiviteten i Greklands åldrande bostadsbestånd, kompletterade med åtgärder som riktar sig till energifattiga hushåll. Andra betydande bidrag på klimat- och miljöområdet är åtgärder för hållbar rörlighet, både genom reformer och investeringar som förväntas förbättra kollektivtrafiken i städerna och infrastrukturen för elfordon. Planen innehåller investeringar som förväntas stödja den biologiska mångfalden genom återbeskogning som ska återställa skadade skogsekosystem och genom ett förstärkt miljöskydd med ett övervakningssystem för arter och livsmiljötyper. Planen omfattar investeringar i hållbart jordbruk som förväntas främja innovation och skydda miljön genom att förbättra jordbruksföretagens miljöprofil och mildra effekterna av klimatförändringarna. Slutligen bör lånefaciliteten inriktas på klimatrelaterad verksamhet inom ett antal utvalda insatsområden, t.ex. energieffektivitets- och demonstrationsprojekt för den privata sektorn med betydande energibesparingar eller minskade utsläpp av växthusgaser, kapacitet för nya förnybara energikällor (sol- och vindkraft) och smarta energisystem.

(27)När det gäller miljömålen i förordning (EU) 2020/852 10 innehåller planen åtgärder för begränsning av klimatförändringar som förväntas minska utsläppen av växthusgaser, främst genom förbättrad energieffektivitet i byggnader. Planen omfattar ett antal klimatanpassningsåtgärder, däribland utarbetande av lokala stadsplaner som förväntas underlätta stadsförnyelse, göra städerna mer klimattåliga och stärka infrastrukturen för att begränsa översvämningar. Åtgärderna för vattenförsörjning och avloppsvatten från tätbebyggelse är dessutom kopplade till specifika mål som förväntas minska vattenläckaget och energiförbrukningen och på så sätt bidra till en mer hållbar användning av vattenresurserna. När det gäller biologisk mångfald slutligen omfattar planen en återbeskogningsåtgärd som förväntas öka den skogsbevuxna arealen med 16 500 hektar med huvudsakligen inhemska arter.

Bidrag till den digitala omställningen

(28)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och avsnitt 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) effektivt bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 23,3 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241.

(29)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller åtgärder på områdena digital omställning som rör de relaterade utmaningarna och den är väl anpassad till de centrala målen i unionens digitala strategi och till de prioriteringar på området digital teknik som kommissionen fastställde i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2021. Dessa åtgärder handlar om konnektivitet, interoperabilitet vid utformningen av offentliga tjänster, cybersäkerhet, artificiell intelligens, utveckling av digitala färdigheter, tillgång till öppna data och kvinnors, äldres och utsatta gruppers egenmakt och lika deltagande i den digitala tidsåldern. Del 2.1 i planen innehåller investeringar för att underlätta installationen av fiberoptisk infrastruktur i byggnader, utveckling av 5G-nät som omfattar alla större grekiska motorvägar, utbyggnad av undervattenskablar för sammankoppling av de grekiska öarna och med Cypern samt användning av rymdteknik och rymdtillämpningar. Reformerna skapar den ram som behövs för att underlätta övergången till snabba bredbandsanslutningar och övergången till 5G-teknik. Åtgärderna i del 2.2 är inriktade på den digitala omställningen av enheter inom den offentliga sektorn i fråga om arkiv och förbättrade digitala tjänster, förbättringar av affärsprocesser, ökad interoperabilitet mellan system och data, strategier och policyer för cybersäkerhet och datastyrning samt utökad användning av avancerad teknik, t.ex. molntjänster och stordata. Del 2.3, i kombination med åtgärder inom del 4.1, syftar till att främja företagens, och särskilt de små och medelstora företagens, införande av digital teknik genom att ta itu med de viktigaste utmaningarna i samband med digital integration. Dessa initiativ förväntas möjliggöra skapandet av det digitala företagsekosystemet och hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till digitala tjänster, dataplattformar och datautrymmen samt nya tekniska kassaregister och kortterminaler. Tillsammans med andra åtgärder inom delarna 4.1 och 4.6 förväntas åtgärderna inom del 2.3 bidra till den grekiska industrins digitala övergång, påskynda dess övergång till Industri 4.0 och förändra företagens affärsmodeller för att öka deras konkurrenskraft och resiliens. Planen omfattar också, inom del 3.2, åtgärder som syftar till att överbrygga den nuvarande digitala klyftan när det gäller humankapital, genom att modernisera och uppgradera systemet för livslångt lärande och genom att tillhandahålla kompetenshöjning och omskolning för arbetskraften som motsvarar marknadens behov, med fokus på digitala färdigheter. Sådana åtgärder förväntas bidra till att överbrygga den digitala klyftan och stärka den grundläggande digitala kompetensen hos hela befolkningen. Slutligen bör lånefaciliteten inriktas på digitalt relaterad verksamhet inom ett antal insatsområden, särskilt genom investeringar i bredbandsnät med mycket hög kapacitet, investeringar som syftar till att digitalisera både små och medelstora företag och stora företag, investeringar i utveckling och spridning av cybersäkerhetsteknik, avancerad digital teknik och andra typer av IKT-infrastruktur.

(30)De åtgärder i planen som rör den digitala omställningen förefaller vara väl anpassade till Greklands brister på det digitala området enligt indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi). Dessa åtgärder förväntas på ett effektivt sätt komplettera befintliga nationella planer och initiativ och på det hela taget avsevärt bidra till den digitala omställningen av den grekiska ekonomin och det grekiska samhället genom att bidra till att förbättra ekonomins konkurrenskraft och resiliens och samtidigt säkerställa delaktighet. Dessutom förväntas dessa åtgärder leda till en omvälvande förändring och få bestående effekter.

Bestående inverkan

(31)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och avsnitt 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning ha en bestående inverkan på Grekland (betyg A).

(32)Planen omfattar en rad reformer som förväntas leda till varaktiga förändringar av politiken och underlätta ett effektivt genomförande av dem. Reformer för att minska den administrativa bördan i samband med affärsverksamhet och förbättra lagstiftningens kvalitet bidrar till att skapa lika villkor för företag och frigöra Greklands investeringspotential. Åtgärder för att stärka marknadsövervakningen bör därför underlätta en ändamålsenlig kontroll av efterlevnaden av politiken. När det gäller energipolitiken syftar rationaliseringen av tillståndsförfarandet för anläggningar för förnybara energikällor till att åtgärda de långa ledtiderna för utbyggnaden av förnybara energikällor och stödja Greklands gröna omställning, samtidigt som miljölagstiftningen respekteras. Reformer av finanssektorn syftar till att förbättra beslutsprocesserna för kreditbeslut och stärka marknaden för nödlidande lån genom att ta itu med informationsasymmetrier och till att stärka kapitalmarknaderna, för att på så sätt öka Greklands ekonomiska resiliens mot framtida chocker. Flera viktiga initiativ för att förbättra styrningssystemet i den offentliga förvaltningen, modernisera förfarandena för personalrekrytering och stärka de nationella ramarna för offentlig upphandling och korruptionsbekämpning förväntas leda till strukturella svagheter åtgärdas. Viktiga reformer av rättsväsendet syftar till att modernisera systemet och förbättra dess effektivitet och kvalitet, bland annat genom en översyn av domstolarnas organisation, digitalisering och kompetensutveckling för domare och domstolstjänstemän.

(33)De investeringar som ingår i planen syftar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till de betydande utmaningar som konstaterats, och de förefaller vara hållbara ur ett finansiellt och budgetmässigt perspektiv. Ett stort antal investeringar i digital infrastruktur för den offentliga förvaltningen planeras, både på central och kommunal nivå. Tillsammans med ett omfattande program för förenkling av processen förväntas investeringarna leda till en varaktig strukturomvandling av förvaltningen och till att höja den nuvarande låga nivån på digitala offentliga tjänster för både medborgare och företag. Dessutom förväntas betydande digitala investeringar i skatteförvaltningen bidra till kampen mot skatteundandragande och smuggling och minska den administrativa bördan för skattebetalarna. Införandet av digitala processer och verktyg i rättssystemet, i kombination med utbildning av domare och övrig personal inom rättsväsendet, bidrar till att domstolarna fungerar bättre. Investeringar i utbildning, social välfärd, hälso- och sjukvård och arbetsförmedlingstjänster samt kompetenshöjning och omskolning av arbetskraften, med tonvikt på grön och digital kompetens, förväntas skydda resiliensen och förbättra kvaliteten på sådana kritiska tjänster, på ett inkluderande och hållbart sätt. Betydande investeringar planeras också för att underlätta uppnåendet av de långsiktiga målen för miljöpolitiken och politiken för minskade koldioxidutsläpp, bland annat i energieffektiv renovering av byggnader, strategiska projekt för grön stadsförnyelse, åtgärder för återställande av mark i områden som drabbats av brunkol, installation av laddningsinfrastruktur för elfordon och åtgärder till stöd för återbeskogning och hållbart jordbruk. Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra program som finansieras av Europeiska unionen (inklusive genom de sammanhållningspolitiska fonderna och InvestEU), särskilt genom att på ett meningsfullt sätt ta itu med de djupt rotade territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.

Övervakning och genomförande 

(34)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och avsnitt 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga (betyg A) arrangemang för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(35)Planen för återhämtning och resiliens innehåller ett system för förvaltningskontroll som omfattar fyra organ, nämligen samordningsorganet för återhämtnings- och resiliensfaciliteten, ansvariga ministeriers behöriga avdelningar, genomförandeorgan samt kommittén för finansiell revision (Edel). Det övergripande ansvaret för att samordna genomförandet och övervakningen ges till det nyligen inrättade samordningsorganet för återhämtnings- och resiliensfaciliteten, som är en del av finansministeriet. De flesta genomförandeorgan som ska ansvara för genomförandet av åtgärderna har ännu inte fastställts. I enlighet med artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 bör Grekland inrätta ett förvaltnings- och kontrollsystem innan den första ansökan om utbetalning lämnas in till Europeiska kommissionen, i enlighet med artikel 22 i den förordningen. Planen ger en detaljerad översikt över de planerade övervaknings- och rapporteringsprocesserna.

(36)Delmålen och målen i den grekiska planen utgör ett lämpligt system för övervakning av planens genomförande. De är i allmänhet tillräckligt tydliga och heltäckande för att säkerställa att slutförandet av dem kan följas och kontrolleras. Dessutom är delmålen och målen relevanta och godtagbara, eftersom deras omfattning återspeglar åtgärdernas övergripande mål.

(37)Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder, som är berättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordningen. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid.

(38)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och framhålls i linje med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd som hjälp till medlemsstaterna när de genomför sina planer.

Kostnader

(39)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för planen är i enlighet med artikel 19.3 i och avsnitt 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet, och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(40)En detaljerad uppdelning av kostnaden per åtgärd tillhandahölls, där kostnadsberäkningsmetoden varierade mellan olika åtgärder och nedifrån och upp-metoden var den vanligaste metoden. För de flesta åtgärderna bedöms kostnaderna vara rimliga, trovärdiga, kostnadseffektiva och proportionella. Den uppskattade totala kostnaden för planen för återhämtning och resiliens står också i proportion till de planerade åtgärdernas förväntade sociala och ekonomiska effekter och motiveringarna för kostnadsbedömningarna är i allmänhet tillräckliga. För några få av kostnadsbedömningarna överskred kostnaderna i måttlig utsträckning det kostnadsintervall som fastställts för jämförbara projekt. Kostnadsbedömningen bedömdes av en extern konsult och godkändes av Greklands nationella produktivitetsnämnd. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av ekonomiska intressen

(41)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 j och avsnitt 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls inom ramen för den förordningen och arrangemangen förväntas på ett effektivt sätt bidra till att dubbel finansiering från den förordningen och andra unionsprogram undviks. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och verkställa efterlevnad av EU-lagstiftningen, däribland för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter samt för att skydda unionens finanser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.

(42)Ett extra delmål har fastställts, som kräver att det rättsliga mandatet för kommittén för finansiell revision (Edel) fastställs och att förvaltnings- och revisionssystemen inrättas för att man ska kunna a) samla in uppgifter och övervaka att delmål och mål uppnås, b) göra det möjligt att utarbeta förvaltningsförklaringar och revisionssammanfattningen samt betalningsansökningar och c) fastställa nödvändiga förfaranden för att samla in och lagra uppgifter om stödmottagare, entreprenörer, underleverantörer och verkliga huvudmän i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2021/241 för den första betalningsansökan senast den 30 september 2021. En särskild revisionsrapport om systemets utformning bör utarbetas. I rapporten bör alla relevanta brister som konstaterats analyseras liksom de korrigerande åtgärder som vidtagits eller planeras.

(43)Det kontroll- och revisionssystem som Grekland har utvecklat är utformat på ett enhetligt sätt för att uppfylla kraven i förordning (EU) 2021/241. Internkontrollsystemet bygger på robusta processer och strukturer: aktörernas roller och ansvar för kontroller och revisioner är tydliga, de relevanta kontrollfunktionerna är tillräckligt åtskilda och de aktörer som utför revisioner är oberoende. Edel utför revisioner för att kontrollera om de genomförandeorgan som ansvarar för förvaltningen och genomförandet av de godkända projekten genomför förfaranden för att förebygga, upptäcka och korrigera bedrägerier, korruption och intressekonflikter när de använder de medel som föreskrivs i förordning (EU) 2021/241, inbegripet arrangemang för att undvika dubbelfinansiering från andra unionsprogram, samt efterlevnad av tillämpliga regler. Varje verkställande organ bedöms utifrån sin inneboende risk och kontrollrisk, och Edel fastställer sina revisionsprioriteringar utifrån riskordningen. Dubbelfinansiering enligt förordning (EU) nr 2021/241 och andra unionsprogram undviks genom att finns flera kontrollnivåer. De oberoende certifierade revisorerna bör granska de genomförandeorgan som ansvarar för genomförandet och förvaltningen av investeringarna och reformerna. Samordningsorganet för återhämtnings- och resiliensfaciliteten har till uppgift att samordna och övervaka återhämtnings- och resiliensplanen och utgör den gemensamma kontaktpunkten mellan de grekiska myndigheterna och kommissionen. Betalningsansökningarna bör lämnas in halvårsvis av samordningsorganet för återhämtnings- och resiliensfaciliteten till kommissionen, efter kontroll av att delmålen och målen har uppnåtts genom informationssystemet för förvaltning av faciliteten, åtföljt av förvaltningsförklaringen och sammanfattningen av Edels revisioner. De aktörer som ansvarar för kontrollerna förväntas ha laglig rätt och administrativ kapacitet att fullgöra sina roller och arbetsuppgifter.

(44)Grekland har uppgivit att ett it-system för förvaltning och rapportering om delmål och mål håller på att utvecklas för att uppfylla de särskilda förvaltnings- och rapporteringskrav som beskrivs i planen. I enlighet med artikel 20.5 e i förordning (EU) 2021/241 bör Grekland genomföra denna åtgärd för att uppfylla kraven i artikel 22 i den förordningen.

Planens samstämmighet

(45)Planen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och avsnitt 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(46)De reformer och investeringar som presenteras i den grekiska planen för återhämtning och resiliens kompletterar varandra. De bygger på en omfattande plan för tillväxt, vilket ska säkerställa att den bidrar till smart och hållbar ekonomisk utveckling för alla i framtiden. Planens fyra huvudpelare, i) grön omställning, ii) digital omställning, iii) sysselsättning, kompetens och social sammanhållning samt iv) privata investeringar och omvandling av ekonomin, är starkt sammanlänkade och förstärker varandra. De innehåller åtgärder kopplade till den digitala omställningen, som är centrala för att möjliggöra den gröna och cirkulära omställningen av den grekiska ekonomin. På liknande sätt förväntas införandet av klimatrelaterade kriterier och hållbarhetskriterier från pelaren för grön omställning stärka spridningen av digital teknik och underlätta genomförandet av den digitala pelaren. Strategiska investeringar i digitala projekt som omfattar flera länder och ny teknik förväntas bidra till att uppnå stordriftsfördelar och driftskompatibilitet. Den tredje pelaren förväntas säkerställa att digitala och gröna omställningar blir rättvisa i hela det grekiska samhället genom att man prioriterar att skapa hållbara arbetstillfällen, förbättra utbildningssystem och höja kompetensen samt tillhandahålla effektiva hälso- och sjukvårdstjänster och sociala omsorgstjänster av hög kvalitet. Den fjärde pelaren syftar till att mobilisera privata och offentliga investeringar för att öka konkurrenskraften, stödja produktiviteten och den långsiktiga tillväxten och skapa nya arbetstillfällen, samtidigt som man inrättar institutionella ramar som förväntas göra det möjligt att förverkliga den digitala och gröna omställningen i Grekland.

Jämställdhet och lika möjligheter

(47)Planen innehåller en serie åtgärder som förväntas bidra till att hantera utmaningarna när det gäller jämställdhet och lika möjligheter för alla. Dessa omfattar riktade reformer och investeringsåtgärder på områdena sysselsättning, kompetens, hälsa och social sammanhållning. Långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning och hemlösa, personer med etnisk minoritetsbakgrund, migranter och asylsökande samt personer som lever i extrem fattigdom hör till dem som får stöd. Planen syftar också till att öka medvetenheten om mångfald i den privata och den offentliga sektorn och att stärka övervakningsmekanismerna. När det gäller jämställdhet innehåller planen ett antal åtgärder för att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, bland annat genom riktade sysselsättningsbidrag och kompetenshöjningsprogram samt utökad förskoleverksamhet och barnomsorg. Dessutom finns det en jämställdhetsaspekt även inom flera andra åtgärder som inte uttryckligen syftar till att främja lika möjligheter. Under planens genomförandefas bör insamling av uppgifter uppdelade efter kön och etnisk bakgrund säkerställas för att man bättre ska kunna bedöma och följa upp jämställdhetsfrågor.

Självbedömning av säkerhet

(48)Planen innehåller en självbedömning av säkerheten vad gäller investeringar i digital kapacitet och konnektivitet. När det gäller investeringar i konnektivitet, särskilt i 5G-nät, beskriver planen de relevanta säkerhetsproblemen och tillhörande risker och föreslår riskreducerande åtgärder som ska vidtas för vart och ett av dem, baserade på de gemensamma objektiva kriterier som ingår i EU:s verktygslåda för cybersäkerhet i 5G-nät.

Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder

(49)Planen omfattar flera gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder, främst inom ramen för den digitala pelaren. Det finns investeringsprojekt med en digital dimension, såsom investeringar i ”5G-korridorer”, som också förväntas stödja den gränsöverskridande korridoren Thessaloniki-Sofia-Belgrad och de investeringar i små satelliter som förväntas säkerställa driftskompatibilitet med initiativet för europeisk kvantkommunikationsinfrastruktur (EuroQCI) 11 . Dessutom förväntas investeringsprojektet för submarina fiberkablar stödja installationen av undervattenskablar som ska koppla samman det grekiska fastlandet med de grekiska öarna och med Cypern. Planen omfattar också investeringar i ett nytt högpresterande datorsystem för att uppgradera den befintliga nationella infrastrukturen för forskning och teknik och dess sammanlänkning med EuroHPC-superdatorerna, samt inrättandet av ett nationellt centrum för cybersäkerhetsoperationer och dess samarbete med liknande centrum i andra medlemsstater. Planen innehåller också en ram för den europeiska gemensamma datainfrastrukturen, dvs. tillhandahållande av infrastruktur och tjänster för centrala molnbaserade datortjänster.

Samrådsprocess

(50)Planen innehåller ett särskilt avsnitt som beskriver samrådsprocessen, som ägde rum innan planen lämnades in till kommissionen. Planen innehåller också en förteckning över de berörda parter som rådfrågades mellan juli 2020 och april 2021 och som bidrog till utarbetandet av planen, bland annat företrädare för lokala och regionala myndigheter, näringslivet och andra ekonomiska sammanslutningar, icke-statliga organisationer och viktiga arbetsmarknadsparter. I planen nämns även exempel på rekommendationer om reformer och investeringar som beaktades vid utarbetandet av planen. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.

Positiv bedömning

(51)Efter kommissionens positiva bedömning av Greklands återhämtnings- och resiliensplan och eftersom planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 i enlighet med artikel 20.2 i samma förordning bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lånestöd som unionen ställt till förfogande för planens genomförande.

Ekonomiskt bidrag

(52)Den totala kostnaden för Greklands återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 31 164 331 515 EUR. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 20.2 i den förordningen, och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Grekland bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Greklands återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Grekland.

(53)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Grekland uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp avseende Grekland göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget.

(54)För att stödja ytterligare reformer och investeringar har Grekland dessutom begärt lånestöd. Det högsta lånebelopp som Grekland har begärt överstiger inte 6,8 % av landets BNI i löpande priser år 2019. De beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är högre än summan av det ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Grekland och det begärda lånestödet.

(55)Det stöd som ska tillhandahållas finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 12 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Grekland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

(56)Grekland har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget och 13 % av lånet ska betalas ut i form av förfinansiering. Det beloppet ska göras tillgängligt för Grekland med förbehåll för ikraftträdandet av och i enlighet med finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 och det låneavtal som föreskrivs i artikel 15.2 i den förordningen.

(57)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än förordning (EU) 2021/241 eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen

Härmed godkänns bedömningen av Greklands återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål samt ytterligare delmål och mål som är knutna till utbetalningen av lånet, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Ekonomiskt bidrag

1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 17 769 942 602 EUR 13 tillgängligt för Grekland. Ett belopp om 13 515 279 418 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Grekland som är lika med eller högre än detta belopp ska ett ytterligare belopp om 4 254 663 184 EUR finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Grekland i delbetalningar i enlighet med bilagan. Ett belopp om 2 310 092 538 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av mot delbetalningarna.

4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Grekland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Med förbehåll för ikraftträdandet av de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 ska delmål och mål ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026 för att kunna användas som grund för utbetalning.

Artikel 3
Lånestöd

1.Unionen ska göra ett lån på högst 12 727 538 920 EUR tillgängligt för Grekland.

2.Kommissionen ska göra lånestödet tillgängligt för Grekland i delbetalningar i enlighet med bilagan. Ett belopp om 1 654 580 060 EUR, motsvarande 13 % av lånet, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det låneavtal som föreskrivs i artikel 15.2 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av mot delbetalningarna.

4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med låneavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Grekland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet och som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att kunna användas som grund för utbetalning ska de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026.

Artikel 4
Adressat för beslutet

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2)    Dessa politiska åtaganden avser strukturreformer som inleddes inom ramen för de ekonomiska anpassningsprogrammen för att förbättra den grekiska ekonomins funktion och som har en tidsplan fram till mitten av 2022. De övervakas inom ramen för den förstärkta övervakningen och genom de kvartalsvisa översynerna, och är särskilt inriktade på områdena i) finans- och strukturpolitik, ii) social trygghet, iii) finansiell stabilitet, iv) arbets- och produktmarknader, v) Hellenic Corporation of Assets and Participations (HCAP) och privatisering, och vi) modernisering av den offentliga förvaltningen.

(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (EUT L 306, 23.11.2011, s. 25).

(4)    Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 23).

(5)    Rekommendation till rådets rekommendation med avgivande av rådets yttrande om Greklands stabilitetsprogram 2021, COM(2021) 508 final.

(6)    Dessa makroekonomiska obalanser avser de rekommendationer som lämnades i enlighet artikel 6 i förordning (EU) No 1176/2011 2019 och 2020.

(7)    Sådana simuleringar avspeglar den sammantagna inverkan av Next Generation EU, som även inrymmer finansiering för React-EU och ökad finansiering för Horisont Europa, InvestEU, Fonden för en rättvis omställning, landsbygdsutveckling och RescEU. I sådana simuleringar beaktas inte den möjliga positiva inverkan av strukturreformer, som kan vara avsevärd.

(8)    Planen offentliggjordes (på grekiska) och finns på regeringens webbplats https://government.gov.gr/wp-content/uploads/2020/11/growth_plan_2020-11-23_1021.pdf.

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(11)    Se https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/quantum .

(12)    EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.

(13)    Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Greklands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2021

COM(2021) 328 final

BILAGA

till

förslaget till rådets genomförandebeslut

om godkännande av bedömningen av Greklands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2021) 155 final}

BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A. DEL 1.1: NYA ENERGIKÄLLOR

Denna del av den grekiska planen för återhämtning och resiliens är inriktad på reformer och investeringar för att öka vikten av förnybara energikällor i elsystemet och underlätta Greklands process för utfasning av fossila bränslen. Reformerna ska förenkla licensieringsreglerna för investeringar i förnybar energi, göra elmarknaden mer effektiv och säkra stödsystemens finansiella hållbarhet. Delen omfattar också viktiga investeringar i nät för att fullborda sammanlänkningen med Kykladerna och göra eldistributionen mer miljövänlig och kunna absorbera en större andel förnybar energi. Lagringssystemen ska också stödja utfasningen av fossila bränslen i ekonomin genom ackumulering av överskott av förnybar el. Återställande av mark ska också stödjas i områden som för närvarande används som brunkolsgruvor, som ett steg i den rättvisa övergångsprocessen i de territorier som påverkas mest av utfasningen av brunkol. Delen är i linje med den nationella energi- och klimatplanen och stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om offentliga och privata investeringar (den landsspecifika rekommendationen 3 från 2020 och den landsspecifika rekommendationen 2 från 2019). Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

A.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering: Stöd till installation av lagringssystem för att öka spridningen av förnybar energi (åtgärds-ID: 16926)

Investeringen ger offentligt stöd för installation av en energilagringskapacitet på upp till 1 380 MW i elsystemet. Dessa investeringar ska möjliggöra systemintegrering av ny kapacitet för förnybara energikällor som krävs för att uppnå målen i de nationella energi- och klimatplanerna. Dessutom ska denna åtgärd också minska överbelastningen av näten, öka elsystemets flexibilitet och likviditeten på balansmarknaden, förbättra systemtillräckligheten, möjliggöra energieffektivitet, främja insyn i elprisbildningen och sänka energikostnaderna. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Återupplivande åtgärder i de mest drabbade territorierna (områden med rättvis omställning) (åtgärds-ID: 16871)

Investeringen består av bidrag för att finansiera markupprustning i områdena före detta brunkolsgruvor i västra Makedonien och Megalopolis. Åtgärden ska omfatta områden för en rättvis omställning, med miljömässiga och ekonomiska ingripanden, såsom sanering av mark, ombyggnad och genomförande av insatser för återställande av landskap och miljö, anpassning av markanvändning och skapande av organiserade receptorer för verksamheter. Genomförandet av denna investering ska förvaltas av ett specialföretag som ska inrättas av Grekland. Specialföretaget ska bli den nya rättmätiga ägaren och markexploatören av de överförda geografiska områdena. Det särskilda projektföretaget ska ansvara för finansieringen och för genomförandet av sanerings-, restaurerings-, renoverings- och uppgraderingsarbeten. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Insatser för elsammanlänkning på öar och uppgradering av elnätet (åtgärds-ID: 16870)

Investeringen omfattar elsammanlänkningen mellan Kykladerna (fas D), en luftledning som förbinder Extra High Voltage Centre (EHVC) Corinth och EHVC Koumoundouros och tillhörande projekt. Projekten ska öka energisystemets säkerhet och samtidigt öka potentialen för elproduktion från förnybara energikällor på öarna och på Peloponnesos. De ska minska energikostnaderna och leda till nya investeringar och arbetstillfällen i de energiintensiva sektorerna i ekonomin. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Uppgraderingar av det grekiska eldistributionsnätet (HEDNO) i syfte att öka motståndskraften och skydda miljön (åtgärds-ID: 16901)

Investeringen består av jordförläggning och omdirigering av eldistributionsnätet i samhällen av särskild betydelse ur kultur- eller turismsynpunkt samt i stadskärnor, med prioritering av områden där infrastrukturen är sårbar för extrema väderförhållanden. Den ska förbättra distributionsnätets motståndskraft och bidra till att skydda miljön. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Uppgradering av det grekiska eldistributionsnätet (HEDNO) i skogsområden (åtgärds-ID: 16900)

Investeringen består i att byta ut rena ledare i ledningsnätet för eldistribution (med täckta ledare eller en tvinnad kabel), installera isolerskydd och jordförlägga eller omlokalisera det eldistributionsnät som passerar genom skogsområden. Projektet ska förbättra nätets motståndskraft och tillförlitlighet (energikvalitetsindikatorer SAIDI, SAIFI) och bättre skydda miljön (skogar, vilda djur och växter). Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Installerad kapacitetsökning i Hellenic Electricity Distribution Network Operator (HEDNO) högspännings- och medelspänningsstationer för ny anslutning till förnybara energikällor (åtgärds-ID: 16899)

Investeringen ska öka kapaciteten hos befintliga transformatorstationer i nätet för att hantera överbelastningen i distributionsnätet som för närvarande förhindrar ytterligare investeringar i förnybar energi. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Reform: Omstrukturering och förbättring av intäkterna från kontot för förnybar energi – kombinerad värme och energi (RES-CHP) (åtgärds-ID: 16865)

Reformen består av följande: a) Omstruktureringen av den befintliga ersättningsstrukturen för producenter av el från förnybara energikällor, genom inrättandet av ett nytt konto för el från förnybara energikällor (som tagits i drift efter den 1 januari 2021) för att ersätta det nuvarande kontot, som kompletteras med nya mekanismer som ska garantera den ekonomiska bärkraften för både befintliga och nya konton för kraftvärme från förnybara energikällor. och b) införandet av ett system med ursprungsgarantier, en extraordinär ”Covid-19-tull” för producenter och leverantörer av el från förnybara energikällor och en permanent ”koldioxidskatt” på dieselbränsle. Åtgärderna ska säkerställa bärkraften hos den befintliga installerade kapaciteten för förnybara energikällor och underlätta finansieringen av nya projekt inom förnybara energikällor, eftersom alla oväntade inflöden/utflöden som leder till negativa effekter på RES-kontona ska hanteras genom de föreskrivna avgifter som ska övervältras på kunderna. Genomförandet av reformen, inbegripet en ökning med 3 gigawatt av produktionskapaciteten för el från förnybara energikällor, ska vara slutfört senast den 30 juni 2025.

Reform: Effektivisera den effektiva driften av den nya elmarknadsmodellen och utvecklingen av nya anläggningar för förnybar energi för att nå målen i de nationella energi- och klimatplanerna genom införande av övervakningsmekanismer, deltagande av efterfrågeflexibilitet och en omfattande reform av licensieringsförfarandet för nya förnybara energikällor (åtgärds-ID: 16860)

Reformen består i rationalisering av licensieringsramen för förnybara energikällor, inbegripet förenkling och digitalisering av förfaranden, korta och bindande administrativa svarstider och ansvarsförfaranden för onödiga förseningar, minskning av nödvändig dokumentation och nödvändiga förfaranden samt en ny särskild ram för havsbaserade anläggningar för förnybara energikällor. Syftet är att påskynda fördubblingen av den installerade kapaciteten hos förnybara energikällor med tanke på utfasningen av brunkol i Grekland.

Slutligen ska det genom reformen också inrättas ett system för marknadsövervakning för den nationella tillsynsmyndigheten (RAE) och efterfrågestyrningens deltagande på balansmarknaden.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2022.

A.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Största investering 1: Insatser för elsammanlänkning på öar och uppgradering av elnätet

Viktig reform 1: Omstrukturering och förbättring av intäkterna från kontot för el från förnybara energikällor – rationalisering av den effektiva driften av den nya elmarknadsmodellen och utveckling av nya anläggningar för förnybar energi för att nå målen i de nationella energi- och klimatplanerna genom införande av övervakningsmekanismer, deltagande av efterfrågeflexibilitet och en omfattande reform av licensieringsförfarandet för nya förnybara energikällor.

Grupp 1: Nya energikällor

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Stöd till installation av lagringssystem för att öka spridningen av förnybara energikällor (ID: 16926)

●    Återupplivande åtgärder i de mest drabbade territorierna (områden med rättvis omställning) (ID: 16871)

●    Uppgraderingar av HEDNO-nätverket i syfte att öka motståndskraften och skydda miljön (ID: 16901)

●    Uppgradering av HEDNO-nätet i skogsområden (ID: 16900)

●    Installerad kapacitetsökning i Hellenic Electricity Distribution Network Operator (HEDNO) HV/MV-transformatorstationer för nya RES (ID: 16899)

B. DEL 1.2: RENOVERINGAR

Renoveringen av den grekiska planen för återhämtning och resiliens inom ramen för den gröna pelaren ska öka energieffektiviteten, öka den ekonomiska tillväxten, skapa arbetstillfällen och främja social motståndskraft. Det omfattar riktade reformer och investeringar för att minska koldioxidutsläppen , stöd till uppnåendet av klimatneutralitet i stadsområden och förbättring av städernas klimatresiliens och byggnadsbeståndet. Delen tillhandahåller incitament för byggnadsrenoveringar och energiuppgraderingar som ska vara avgörande för förnyelse av stadsområden och begränsning av energifattigdom och bidra till att uppnå de mål som anges i Greklands nationella energi- och klimatplan. Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen nr 3 från 2020 och den landsspecifika rekommendationen nr 2 från 2019 om offentliga och privata investeringar. Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

B.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: Handlingsplan för energifattigdom (åtgärds-ID: 16920)

Reformen består i antagandet av en handlingsplan för att ta itu med problemet med energifattigdom. Enligt uppgift var omkring 18 % av den totala befolkningen 2019 oförmögen att värma upp sina hem, jämfört med omkring 34 % i delgruppen av den ekonomiskt utsatta befolkningen (Eurostat, EU-Silc-undersökningen). Strategin ska innehålla en beskrivning av riktade politiska åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i bostadshus bland ekonomiskt utsatta hushåll. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 september 2021.

Investering: Energirenovering av bostadshus (åtgärds-ID: 16872)

Investeringen ska förbättra energieffektiviteten i bostadshus. Det omfattar renoveringar som ska ge betydande primärenergibesparingar och därmed bidra till de relevanta målen i de nationella energi- och klimatplanerna. Den ska förbättra digitaliseringen av den slutliga energiförbrukningen genom energiförvaltningssystem och främja utbyggnaden av infrastruktur för e-mobilitet, såsom laddningsstationer för elfordon. Den ska också tillhandahålla öronmärkta medel för bostäder med energifattiga bostäder och på så sätt skapa en koppling till den reform som syftar till att utarbeta en handlingsplan för energifattigdom. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Insatser i bostadsområden och i byggnadsbeståndet (åtgärds-ID: 16873)

Denna investering omfattar 1) åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i 16 stads- och kustområden, t.ex. skydd av viktiga urbana landmärken och främjande av städernas klimatneutralitet, 2) förnyelse av det tidigare industriområdet Votanikos/Elaionas i centrala Aten, 3) uppgradering av en strandpromenad för att göra den tillgänglig för cyklister och fotgängare längs Atens kust (Atens riviera), och 4) andra strategiska insatser som väljs ut genom en öppen inbjudan till kommuner som ska främja klimatanpassning och bidra till primärenergibesparingar och minskade växthusgasutsläpp. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Energi och entreprenörskap (åtgärds-ID: 16874)

Investeringen ger ekonomiskt stöd till privata företag för energieffektiva renoveringar av deras byggnader och processer. Det omfattar två delprogram: a) Energieffektivitetsrenoveringar inom tjänstesektorn och sekundärsektorn för medelstora, stora och mycket stora företag och b) installation av energieffektiv utrustning i mycket små företag. Genom installation av energieffektiv utrustning och system för energihushållning i produktion, lagring, distribution av produkter och drift av företag bidrar denna åtgärd till att öka energieffektiviteten i byggnader och processer i linje med målen i den nationella energi- och klimatplanen och minska utsläppen av växthusgaser.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för inbjudningar att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 1 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut. Investeringen ska också vara förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada med hänvisning till principerna om den cirkulära ekonomin för återvinning av byggavfall och i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU). Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Energiuppgradering av offentliga byggnader (åtgärds-ID: 16876)

Denna investering omfattar renovering av byggnader inom den offentliga sektorn i syfte att öka deras energieffektivitet, genom att involvera energibesparingsföretag. Investeringen omfattar också energiuppgradering av infrastruktur för gatubelysning. Denna investering bidrar till att uppfylla de energieffektivitetsmål som antagits i den nationella energi- och klimatplanen och till att minska utsläppen av växthusgaser. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Utveckling av infrastruktur och renovering av byggnader på tidigare kunglig fastighet i Tatoi (åtgärds-ID: 16875)

Investeringen omfattar renovering av byggnader och uppgradering av deras energieffektivitet och infrastrukturnät vid fastigheten i Tatoi samt inrättande av gång- och cykelvägar i närheten. Projektet ska ge Attikas invånare ett grönt, renoverat och fritt tillgängligt rekreationsområde samt en ny milstolpe för turister att besöka. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ålägger åtgärden de ekonomiska aktörer som utför byggnadsrenoveringen att se till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfall (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 som ersätter beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall i enlighet med artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (tillkännagivet under dokument nr C(2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen förbereds för återanvändning, materialåtervinning och annan resursåtervinning, inbegripet återfyllning där avfall används för att ersätta andra material, i enlighet med avfallshierarkin och EU:s protokoll om hantering av bygg- och rivningsavfall. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Olympic Athletic Center i Aten (åtgärds-ID: 16932)

Denna investering i Olympic Athletic Center i Aten ska förlänga dess användningstid, återställa dess image, minska drifts- och energikostnaderna och säkerställa dess ekonomiska hållbarhet genom att göra det till ett modernt och livligt städernas fritids- och fritidsmål, i syfte att överföra centrumet till Hellenic Corporation of Assets and Participations. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

Reform: Utarbetande av stadsplaner för genomförandet av reformen av stadspolitiken (åtgärds-ID: 16879)

Denna reform består av fem åtgärder: a) Utarbetande av lokala stadsplaner (som omfattar kommuner eller kommunala enheter), b) utarbetande av särskilda stadsplaner (planer som kan omfatta områden som tillhör mer än en kommun), c) fastställande av överföringszonerna för utvecklingsrättigheter, d) slutförande av avgränsningen av bosättningar, e) hantering av markanvändningsfrågor i samband med erkännande av (kommunalt) tillträde till vägar. Reformen ska ta itu med svagheter och luckor i zonindelningen och markanvändningen i syfte att främja hållbar ekonomisk verksamhet och skydda miljön. De lokala stadsplanerna ska innehålla ett särskilt kapitel om klimatförändringsåtgärder och förebyggande och hantering av klimatrelaterade risker. På det hela taget kommer lokala stadsplaner att utarbetas för 700 kommuner eller kommunala enheter. fem särskilda stadsplaner kommer att utarbetas, överföringszoner för utvecklingsrättigheter kommer att fastställas i 50 kommunala enheter, avgränsningen av bosättningar kommer att fastställas i 50 kommunala enheter och kommunala vägar kommer att fastställas i 120 kommunala enheter. Sammanlagt kommer åtgärderna att genomföras i minst 750 kommunala enheter.

Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Reform: Inrättande av ny fysisk planering i kust- och havsområden (åtgärds-ID: 16891).

Reformen syftar till att skapa en nationell fysisk strategi för den marina miljön och fysisk planering i kust- och havsområden. Reformen ska ta upp hållbar utveckling i havsområden och kustområden, samtidigt som den marina miljön och den biologiska mångfalden skyddas. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Reform: Inrättande av en ny särskild ram för fysisk planering för förnybar energi, industri, turism och vattenbruk (åtgärds-ID: 16894). Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Genom reformen inrättas nya särskilda geografiska ramar för förnybar energi, industri, turism och vattenbruk för att främja begränsning av och anpassning till klimatförändringar, skydd av biologisk mångfald, ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

B.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd 

Största investering 2: Energirenovering av bostadshus

Viktig reform 2: Stadsplaner

Grupp 2: Energirenovering av företag och offentliga byggnader

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Energi och entreprenörskap (ID: 16874)

●    Energiuppgradering av offentliga myndigheters byggnader och energiinfrastruktur (ID: 16876)

●    Handlingsplan för energifattigdom (ID: 16920)

Grupp 3: Insatser i bostadsområden och i byggnadsbeståndet

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Insatser i bostadsområden och i byggnadsbeståndet (ID: 16873)

●    Utveckling av infrastruktur och renovering av byggnader på tidigare kunglig fastighet i Tatoi (ID: 16875)

●    Olympic Athletic Center i Aten (ID: 16932)

C. DEL 1.3: LADDNING OCH BRÄNSLEPÅFYLLNING

Laddnings- och tankesmedjan i den grekiska planen för återhämtning och resiliens omfattar riktade reformer och investeringar för att öka hållbar rörlighet, öka den ekonomiska tillväxten, skapa arbetstillfällen och främja social motståndskraft. De åtgärder som ingår i denna del är kopplade till den landsomfattande strategin för hållbar rörlighet och stöder därmed genomförandet av den nationella energi- och klimatplanen. De ska också bidra till den gröna omställningen genom att tillhandahålla stöd till företag som utför verksamhet med anknytning till en koldioxidsnål ekonomi och motståndskraft mot klimatförändringar. I denna del ingår dessutom reformer för att stödja installationen av infrastruktur för e-rörlighet och en översyn av kollektivtrafiken i städer och regioner. Delen omfattar också investeringar för att stödja utvecklingen av produktionskapacitet för leveranser som är kopplade till e-mobilitet och ersättning av bussar och taxibilar med batteridrivna elfordon.

Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen nr 3 från 2020 och den landsspecifika rekommendationen nr 2 från 2019 om offentliga och privata investeringar. Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

C.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering: Produc-E Green (åtgärds-ID: 16831)

Denna investering består av två projekt som båda syftar till att bidra till en koldioxidsnål ekonomi och till motståndskraft mot klimatförändringar. Det första projektet är inriktat på e-mobilitetens utbudssida. Det ska stödja utvecklingen av mer än 10 anläggningar med FoU-avdelningar för innovativa produkter eller tjänster, såsom återvinning av batterier för elbilar genom återanvändning av råvaror som litium och kobolt eller utformning av elfordon och regelbundna eller högeffektiva laddningsstationer. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för inbjudningar att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 5 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Det andra projektet ska stödja utvecklingen av den första lagringsanläggningen för koldioxid i Grekland. Anläggningen för avskiljning och lagring av koldioxid är utformad för att tillhandahålla långsiktig lagring av koldioxid från lokala utsläppskällor (upp till ett avstånd av 150 km) och ska anlända till anläggningen via rörledning medan koldioxid som fångas på avlägsna platser ska anlända med fartyg och gå in i en buffertlagringsanläggning. Kapaciteten i avskiljnings- och lagringsanläggningen för koldioxid ska inledningsvis ha en koldioxidinjektionshastighet på en miljon ton per år och ska tillhandahålla kapacitet i minst 25 år. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Framför allt ska anläggningen för avskiljning och lagring av koldioxid drivas utan kommersiell oljeutvinning eller oljeåtervinning (viss utvinning av olja eller gas kan vara nödvändig av säkerhetsskäl eller av tekniska skäl. Dessutom ska avskiljning och lagring av koldioxid uppfylla kravet på att det inte kommer att finnas några tekniska tillämpningar, och inte heller någon typ av anläggningar och utrustning som konstruerats för ökad oljeåtervinning (EOR) och ökad oljeproduktion. Man kommer att se till att all eventuell utvinning av olja eller gas begränsas till de oumbärliga behoven av att hantera trycket och garantera att lagringsplatserna är säkra och att all sådan utvinning endast kommer att ske om det är absolut nödvändigt för att säkerställa en säker lagring av koldioxid. Koldioxid, tillsammans med eventuell olja eller gas som kan utvinnas, separeras och matas tillbaka för permanent lagring.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Reform: Ram för installation och drift av laddningsinfrastruktur för elfordon (åtgärds-ID: 16281)

Reformen ska fastställa ett övergripande regelverk för installation och drift av laddningsstationer för elfordon. Detta kommer att göra det möjligt för Grekland att uppnå målet i den nationella energi- och klimatplanen om en andel på 30 % av elfordonen på den inhemska marknaden senast 2030. I slutet av 2022 ska miljö- och energiministeriet anta minst 300 planer som lämnats in av lokala myndigheter för installation av allmänt tillgängliga laddningsstationer för elfordon. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2022.

Investering: Elektromobilitet (åtgärds-ID: 16924)

Investeringen avser e-mobilitet i linje med målen i den nationella energi- och klimatplanen och omfattar följande: 1) stöd till installation av allmänt tillgängliga laddningsstationer på viktiga stads- och förortsområden och viktiga platser av intresse (t.ex. flygplatser, motorvägar, hamnar och parkeringsplatser). 2) ersättning av äldre bussar med 220 nya elbussar. 3) incitament för att ersätta äldre taxibilar med 2 000 batteridrivna elfordon. 4) en reform av lagstiftningen om allmän trafikplikt för bussföretag i linje med EU:s gällande regelverk, så att bussföretag utanför Aten och Thessaloniki kan investera säkert i elfordon för kollektivtrafik. och 5) genomföra en genomförbarhetsstudie för att inrätta en byrå för e-transporter som ska säkerställa lämplig planering och samordning mellan transport- och energiinfrastrukturer, regionala och lokala myndigheter och andra intressenter inom forskningen och den privata sektorn. Investeringsdelen som ersätter gamla bussar och fordon ska överensstämma med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01), med särskild hänvisning till skrotning av äldre fordon/bussar som ska utföras av en godkänd behandlingsanläggning i enlighet med direktivet om uttjänta fordon (2000/53/EG). Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

C.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Viktig reform 3: Ram för installation och drift av laddningsinfrastruktur för elfordon

Grupp 4: E-mobilitet

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Produkt E Green (ID: 16831)

●    Elektromobilitet (ID: 16924)

D. DEL 1.4: HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING, KLIMATTÅLIGHET OCH MILJÖSKYDD

Denna del av den grekiska planen för återhämtning och resiliens syftar till att främja den gröna omställningen. Det omfattar riktade reformer och investeringar för att förbättra skyddet och återställandet av den naturliga miljön, inbegripet skydd av biologisk mångfald, förbättra miljöinfrastrukturen och återvinna förluster i skogstäckningen. Dessutom ingår en reform av avfallshanteringen som bland annat omfattar inrättandet av en nationell tillsynsmyndighet för avfall för att stödja övergången till en cirkulär ekonomi baserad på förebyggande, återanvändning och återvinning av avfall. Dessutom inrättas en nationell vattentillsynsmyndighet i syfte att öka hållbarheten i vattenförsörjningsoperationer och -investeringar. Genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i delen ska öka effektiviteten i användningen av naturresurser och främja skyddet mot miljörelaterade risker och konsekvenser för både samhället och ekonomin. Delen omfattar också investeringar för att förbättra dricksvattenförsörjningen och avloppsvattnet samt för att förebygga och begränsa miljöproblem till följd av klimatförändringarna.

Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen nr 3 från 2020 och den landsspecifika rekommendationen nr 2 från 2019 om offentliga och privata investeringar. Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

D.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering: Projekt för vattenförsörjning (åtgärds-ID: 16898)

Investeringen består av vattenförsörjningsarbeten i områden i västra Grekland och på öarna Lesbos och Korfu. Syftet med investeringen är att tillgodose de stora behoven av vattenförsörjning under sommarmånaderna och ta itu med läckageproblemen. De konstruerade systemen ska i genomsnitt överensstämma med ett ILI-index (Infrastructure Leakage Index) som är högst 1,5. Åtgärden kräver att alla arbeten följer följande principer: i) alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta begränsande åtgärder ska genomföras för att minska de negativa effekterna på vatten och relevanta livsmiljöer och arter, ii) för nybyggda dammar se till att de inte försämrar eller äventyrar uppnåendet av god status för relevanta och anslutna vattenförekomster. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG) säkerställas innan byggnadsarbetet påbörjas. Dessutom är åtgärden föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Nationell återbeskogningsplan och Parnitha-flaggskeppsinvesteringar (åtgärds-ID: 16849)

Denna investering består av två delar. För det första återställandet av 16 500 hektar skadade skogsekosystem i Grekland. Projektet ska omfatta både återbeskogningsstudier och deras genomförande. För det andra ett flaggskeppsprojekt för Parnitha, norr om Aten, som ska återställa dess naturliga miljö, bättre skydda det från skogsbränder, förbättra tillgången till den och rekonstruera övergivna anläggningar för milda användningsområden. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Infrastruktur för hantering av avloppsvatten och slam från rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (åtgärds-ID: 16846)

Investeringen ska minska föroreningarna till den naturliga miljön och den miljö som orsakas av människan till följd av rening av avloppsvatten genom att bygga ny och uppgradera befintlig infrastruktur. Det består av tre delprojekt: a) uppförande av 37 nya infrastrukturer för avloppsnät och avloppsreningsverk, b) uppgradering, utbyggnad och modernisering av 11 reningsverk och återanvändning av renat vatten och c) uppförande av 16 infrastrukturer för hantering av slam från avloppsreningsverk. Den del av investeringen som avser uppgradering och modernisering av 11 avloppsreningsverk ska uppfylla kravet på förnyelse av det tidigarelagda avloppsvattensystemet för att minska den genomsnittliga energianvändningen med minst 10 %, vilket uppnås enbart genom energieffektivitetsåtgärder och inte genom materiella förändringar eller förändringar av lasten. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Åtgärden är särskilt föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Investeringar i det nationella bevattningsnätet genom offentlig-privata partnerskap (åtgärds-ID: 16285)

Investeringen är ett holistiskt program för uppgradering och modernisering av den nationella ramen för miljövänligt jordbruk, markförbättring och sanering. Dessa investeringar ska stärka jordbrukssektorns motståndskraft och konkurrenskraft, öka tillgången på och kvaliteten på tillgängligt vatten, rationalisera vattenförbrukningen, minska riskerna för försaltning och ökenspridning och ta itu med bevarandet och skyddet av biologisk mångfald och naturliga livsmiljöer. Denna åtgärd omfattar också en reform av den institutionella, organisatoriska och operativa ramen för de kollektiva bevattningsnäten. Åtgärden kräver att alla arbeten följer följande principer: i) Alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta klimatanpassningsåtgärder ska genomföras , liksom lindring av eventuella negativa effekter på vatten och relevanta livsmiljöer och arter och ytterligare åtgärder förefaller nödvändiga, ii) för nybyggda dammar se till att de inte försämrar eller äventyrar uppnåendet av god status för relevanta och anslutna vattenförekomster. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet när det gäller varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten , säkerställas före , under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är åtgärden föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Dricksvattenförsörjning och räddningsinfrastruktur (åtgärds-ID: 16850)

Investeringen syftar till att förbättra tillgången till och kvaliteten på dricksvatten och minska läckage och risker för folkhälsan i samband med vatteninfrastruktur. Investeringen består av fyra delprojekt: a) anläggning av ny infrastruktur för vattenförsörjning i sju områden och tre avsaltningsanläggningar, b) inrättande av telemetri – fjärrkontrollsystem för att upptäcka läckor i vattenförsörjningsnät, c) upphandling av digitala hydrometrar och d) andra vattenbesparande åtgärder. Investeringen ska uppfylla följande krav: i) för att nybyggda system ska ha ett genomsnittligt index för infrastrukturläckage (Infrastructure Leakage Index) som kommer att vara högst 1,5 och ii) för renoveringsverksamheten att minska läckaget med mer än 20 % och iii) för avsaltningsenheter som ska anslutas till förnybara energikällor. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Åtgärden är särskilt föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Flygresurser för krishantering (åtgärds-ID: 16911)

Investeringen omfattar leverans av inköpta flygresurser och modernisering av befintliga luftfartyg som används för civilskydd, såsom helikoptrar för medicinsk användning, transport och utbyggnad av infrastruktur för nödsituationer, drönare för flygövervakning och flygplan för brandbekämpning. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska alla specialluftfartyg vara tillgångar av ”bästa klass”. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Projekt för att begränsa översvämningar (åtgärds-ID: 16882)

Investeringen omfattar insatser för att minska översvämningsriskerna, tillhandahålla vatten för bevattning i områden som drabbats av torka under sommaren och öka effektiviteten i förvaltningen av ytvatten i flera områden i Grekland. Åtgärden kräver att alla arbeten följer följande principer: i) alla tekniskt genomförbara och ekologiskt relevanta begränsande åtgärder ska genomföras för att minska de negativa effekterna på vatten och relevanta livsmiljöer och arter, ii) för nybyggda dammar se till att de inte försämrar eller äventyrar uppnåendet av god status för relevanta och anslutna vattenförekomster. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG) säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är åtgärden föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Utrustning för bekämpning, förebyggande och bekämpning av skogsbränder (åtgärds-ID: 16912)

Investeringen omfattar leverans av utrustning för bekämpning, förebyggande och bekämpning av skogsbränder. utveckling av förebyggande projekt för regioner och lokala myndigheter. och stöd till frivilligorganisationer inom räddningstjänsten. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Skydd av den biologiska mångfalden som drivkraft för hållbar tillväxt (åtgärds-ID: 16851)

Investeringen utgörs av följande delar: a) inrättande av ett nationellt nätverk av stigar och vandringsleder, b) förbättring av miljöskyddet genom genomförande av ett nationellt system för permanent övervakning av arter och livsmiljötyper, c) inrättande av ett nationellt system för övervakning av skyddade områden, d) införande av multimediatillämpningar, bioklimatisk uppgradering och energiuppgradering av byggnaderna i förvaltningsenheterna för skyddade områden, e) modernisering av informationscentrumen för de skyddade områdena, f) skapande av en integrerad digital plattform med information om skyddade områden, såsom ekoturism, och g) främjande av lokala produkter under märket ”Nature Greece”. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Infrastruktur – Inrättande av en strategisk nationell katastrofriskhantering (åtgärds-ID: 16909)

Investeringen omfattar uppgradering och leverans av digital utrustning till generalsekretariatet för civilskyddsbyggnader samt utveckling av mobila administrations- och ledningscentraler, såsom luftövervakningsutrustning och telekommunikationsutrustning. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Övervaknings- och förvaltningssystem (åtgärds-ID: 16910)

Investeringen består i tillhandahållande av digital infrastruktur för generalsekretariatet för civilskydd, såsom ett GPS-övervakningssystem, system för tidig varning, branddetekterings- och brandsläckningssystem samt kommunikationsstationer för nödsituationer. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Genomförande av regionala civilskyddscentrum (PEKEPP) genom offentlig-privata partnerskap (åtgärds-ID: 16283)

Byggande av 13 regionala centrum för civilskydd genom offentlig-privata partnerskap. Syftet med investeringen är att säkerställa en snabb och effektiv hantering av risker och kriser på regional nivå. De nybyggda byggnaderna ska uppfylla ett primärenergibehov som är minst 20 % lägre än NNE-kravet (nära-nollenergibyggnad, nationella direktiv). Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet krävs det enligt åtgärden att de ekonomiska aktörer som utför byggnadsarbetena ser till att minst 70 % (viktprocent) av det icke-farliga bygg- och rivningsavfallet (med undantag för naturligt förekommande material enligt kategori 17 05 04 i den europeiska avfallsförteckning som upprättats genom beslut 2000/532/EG av den 3 maj 2000 om ersättning av beslut 94/3/EG om upprättande av en förteckning över avfall enligt artikel 1 a i rådets direktiv 75/442/EEG om avfall och rådets beslut 94/904/EG om upprättande av en förteckning över farligt avfall enligt artikel 1.4 i rådets direktiv 91/689/EEG om farligt avfall (delgivet med nr C (2000) 1147)) som genereras på byggarbetsplatsen ska förberedas för återanvändning, materialåtervinning och annan återfyllning av material i EU. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Reform: Lagstiftning om avfallshantering för genomförande av hållbar deponering och återvinning (åtgärds-ID: 16772)

Denna reform omfattar en översyn av den befintliga lagstiftningen om avfallshantering i syfte att möjliggöra övergången till en cirkulär ekonomi. Reformen ska särskilt skapa incitament för kommunerna att uppnå högre återvinningsgrad, införa separat insamling av biologiskt avfall senast i slutet av 2022 och av metall, papper, glas och plast, utvidga producentens ansvar, uppgradera driften av återvinningsanläggningar och förenkla lagstiftningen kring gröna punkter. Reformen ska stödja uppnåendet av målen att öka återanvändningen och materialåtervinningen av fast kommunalt avfall till 60 % och minska deponeringsgraden till 10 % senast 2030. Den nationella tillsynsmyndighet för avfall som ska inrättas inom ramen för denna reform ska bland annat ansvara för att prispolitiken är sund, att avfallshanteringen genomförs i hela landet och att de regionala och lokala företagen för avfallshantering fungerar väl. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2023.

Reform: Inrättande av en ny tillsynsmyndighet för vatten och avloppsvatten (åtgärds-ID: 16979)

Genom reformen inrättas ett enda organ, den nationella vattentillsynsmyndigheten (NWRA), som ska ansvara för genomförandet av miljö- och energiministeriets politik för en rationell förvaltning av vattenresurserna. Den nya myndigheten förväntas stärka den institutionella ramen och övervaka sektorn, bland annat genom att rationalisera vattentaxepolitiken i enlighet med principen om att förorenaren betalar och säkerställa hållbarheten i vattentjänsterna i Grekland. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2023.

D.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Viktig reform 4: Avfallshantering och vattenreform för hållbar resursanvändning

Grupp 5: Nationell plan för återbeskogning och skydd av den biologiska mångfalden

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Nationell plan för återbeskogning och flaggskeppsinvesteringar i Parnitha (ID: 16849)

●    Skydd av den biologiska mångfalden som drivkraft för hållbar tillväxt (ID: 16851)

Grupp 6: Avloppsvatten & vatteninfrastruktur, vattenbesparing

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Infrastruktur för hantering av avloppsvatten och slam från tätbebyggelse (ID: 16846)

●    Infrastruktur för dricksvattenförsörjning och besparingar (ID: 16850)

●    Projekt för översvämningsskydd (ID: 16882)

●    Vattenförsörjningsprojekt (ID: 16898)

Grupp 7: Civilskyddsprojekt

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Flygresurser för krishantering (ID: 16911)

●    Utveckling av ett innovativt övervaknings- och förvaltningssystem (ID: 16910)

●    Inrättande av en strategisk nationell katastrofriskhantering (ID: 16909)

●    Utrustning för bekämpning, förebyggande och bekämpning av skogsbränder (ID: 16912)

●    Genomförande av regionala civilskyddscentrum (PEKEPP) genom offentlig-privata partnerskap (ID: 16283)

E. DEL 2.1: KONNEKTIVITET

Denna del av den grekiska planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att främja och underlätta en omfattande utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet, inbegripet 5G och fiber, i linje med EU:s mål för 5G- och gigabitkonnektivitet för 2025, och utveckling av en konstellation av små satelliter. De investeringar som ingår i denna del avser installation av fiberoptisk infrastruktur i byggnader, utveckling av 5G-nät som omfattar alla större grekiska motorvägar, utbyggnad av sjöfiberkablar för att förbinda det grekiska fastlandet med de grekiska öarna och Cypern samt användning av rymdteknik och rymdtillämpningar genom utveckling av en konstellation av små satelliter som ska stödja säkra konnektivitetstjänster i kombination med multifunktionella tillämpningar för jordobservation. De reformer som ingår i denna del utgör en ram för att underlätta övergången till snabba bredbandsanslutningar och övergången till 5G-teknik.

Alla föreslagna investeringar och reformer tar itu med de utmaningar som följer av det ökande behovet av konnektivitet och jordobservation och jordövervakning. Åtgärderna stöder genomförandet av den landsspecifika rekommendationen om offentliga och privata investeringar (landsspecifik rekommendation 3 2020), där Grekland uppmanas att inrikta investeringarna på digital omställning och särskilt på digital infrastruktur med hög kapacitet. De är också ett effektivt svar på den digitala omställningen och/eller de utmaningar som följer av den, eftersom de förväntas bidra avsevärt till att förbättra konnektiviteten med mycket hög hastighet i Grekland. Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

E.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Investering: Small-satelliter (åtgärds-ID: 16855)

Investeringen avser utveckling av en konstellation av små satelliter som ska stödja konnektivitetstjänster samt jordobservationstillämpningar på områdena kartläggning, sjöfart, precisionsjordbruk, fysisk planering m.m. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Reform: Övergång till 5G-teknik, som underlättar utvecklingen av innovativa fjärrtjänster (åtgärds-ID: 16844)

Reformen ska lägga grunden för övergången till 5G-teknik. Den första fasen av reformen är inriktad på genomförandet av regelverket och lagstiftningen, särskilt genom att använda 25 % av intäkterna från auktioner med flera band för 5G-auktioner till stöd för den innovativa Phaistosfonden som investerar i företag och projekt som tillhandahåller 5G-produkter och 5G-tjänster. Den andra fasen ska omfatta en process för att identifiera ytterligare möjligheter och risker i samband med utvecklingen av 5G-nät, rationalisering av förfaranden och bedömning av krav och risker i specifika ekonomiska tillämpningar (t.ex. transport). Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 september 2024.

Investering: 5G-korridorer – Utveckling av 5G-nät som ska omfatta alla grekiska motorvägar som ingår i de transeuropeiska transportnäten (åtgärds-ID: 16834)

Investeringen omfattar utveckling av 5G-nätinfrastruktur längs de stora grekiska motorvägar som ingår i de transeuropeiska transportnäten för att tillgodose behoven av sammankopplad och autonom mobilitet. Genomförandet av investeringen förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Reform: Övergång till snabba bredbandsanslutningar – Övergång till 100/200 Mbit/s (ultrasnabba) bredbandsanslutningar och förstärkning av efterfrågan på supersnabbt bredband (åtgärds-ID: 16857)

Denna reform består i att utforma och genomföra en handlingsplan för övergången till bredbandsanslutningar på 100/200 Mbit/s (ultrasnabba) genom installation av fiberoptik och tillhörande utrustning i byggnader samt sjöfiberkablar för grekiska öar, vilket möjliggör en större täckning av anslutningar till ultrasnabba nät. Planen ska omfatta åtgärder, nödvändig verksamhet, tidsplaner samt eventuella nödvändiga ändringar av befintlig lagstiftning och regelverk för att följa och övervaka övergången till ultrasnabba bredbandsanslutningar. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2024.

Investering: Sjöfiberkablar (åtgärds-ID: 16962)

Investeringen består i utbyggnad av moderna sjöfiberkablar som ska förbinda det grekiska fastlandet med dess öar och med Cypern. Syftet är att undanröja ett stort hinder för slutanvändarnas tillgång till höghastighetsbredbandstjänster, både genom fasta och mobila nät, och öka kapaciteten och motståndskraften hos stamnätsinfrastrukturen till stöd för 5G. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Fiberoptisk infrastruktur i byggnader (åtgärds-ID: 16818)

Investeringen främjar installationen av fiberoptisk infrastruktur i bostadshus och kommersiella byggnader och slutanvändarnas anslutning till nät med mycket hög kapacitet (VHCN) på grundval av ett system för efterfrågestöd (voucher) som ska subventionera a) kostnaderna för intern kabeldragning och b) anslutningsavgifterna (engångsavgiften för bredbandstjänster). Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

E.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Grupp 8: Konnektivitet

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Övergång till 5G-teknik, vilket underlättar utvecklingen av innovativa fjärrtjänster. (ID: 16844)

●    Övergång till snabba bredbandsanslutningar – Övergång till 100/200 Mbit/s (ultrasnabba) bredbandsanslutningar och förstärkning av supersnabbt bredband (ID: 16857)

●    Fiberoptisk infrastruktur i byggnader (ID: 16818)

●    5G-korridorer – Utveckling av 5G-nät som kommer att omfatta alla grekiska motorvägar som ingår i de transeuropeiska transportnäten (ID: 16834)

●    Small-satelliter (ID: 16855)

●    Sjöfiberkablar (ID: 16962)

F. DEL 2.2: MODERNISERING

Delen ”Modernisering” i den grekiska planen för återhämtning och resiliens syftar till att modernisera den offentliga förvaltningen genom att förbättra dess operativa modell och tillhandahålla högkvalitativa tjänster till medborgare och företag. Påskyndade insatser för att förbättra den offentliga förvaltningens digitala prestanda ska fungera som en katalysator för att uppnå detta mål. Reform- och investeringsmål: a) Den digitala omvandlingen av organisationer inom den offentliga sektorn, inbegripet digitalisering av arkiv och förbättrade digitala tjänster. b) Förbättringar av affärsprocesserna följt av införandet av moderna it-system. c) Ökad driftskompatibilitet mellan system och data. d) vittomfattande strategier och policyer för cybersäkerhet och dataförvaltning. samt e) utökad användning av avancerad teknik, såsom molntjänster, artificiell intelligens och stordata.

Delen syftar till att ta itu med utmaningen att modernisera och digitalisera den offentliga förvaltningen, samtidigt som dess centrala processer och förfaranden effektiviseras och förenklas. Den stöder arbetet med den landsspecifika rekommendationen om offentliga och privata investeringar (de landsspecifika rekommendationerna 3 2020 och 2 2019) genom att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet och digitalisering. Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

F.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: Mot den offentliga förvaltningens kundorienterade tjänster genom förenkling och förbättring av processer, systemförbättringar och överensstämmelse med europeiska strategier och strategier (åtgärds-ID: 16929)

Syftet med reformen är att tillhandahålla användarorienterade tjänster till grekiska medborgare och företag och att förbättra den grekiska offentliga förvaltningens interna funktion. Reformen består i att genomföra en strategi på medellång sikt för att minska den administrativa bördan och skapa kundcentrerade tjänster inom den offentliga förvaltningen och förbättra processer, systemförbättringar och överensstämmelse med EU:s strategier och politik, genom att 1) anta lagstiftningsändringar för att skapa en bred rättslig grund för sammankoppling och driftskompatibilitet mellan register och tjänster för datautbyte mellan nationella offentliga organisationer i linje med den nya europeiska interoperabilitetsramen. och 2) genomförande av det nationella programmet för förenkling av processer, inbegripet inrättandet av ett nationellt register över förfaranden och ett fullständigt inrättande av observationsorganet för övervakning av regleringens effekter och det nationella registret över förfaranden (Diavlos). Reformen ska omfatta fullbordandet av förenkling/digitalisering av konsekvensbedömningar, ansökan om medborgarskap, start av enmansföretag, förenkling av förfarandena för medborgarnas ”levnadsevenemang”, inbegripet födelse, bortgång och skilsmässa, förenkling av rättsliga förfaranden som rör advokater, domstolsbeslut, digitala signaturer, intyg utfärdade av domstolar, förnyelse av körkort och drift av myfoto.gov.gr samt elektronisk spridning av handlingar inom den offentliga förvaltningen. Viktiga reformprioriteringar ska också omfatta förfaranden för offentlig upphandling, krav på start av alla typer av företag och förfaranden efter registrering, socialförsäkrings- och skatteansökningar och annan arbetsrelaterad byråkrati samt planerings-, betalnings- och övervakningsprocesser för ekonomisk förvaltning. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Investering: Digitalisering av arkiv och tillhörande tjänster (åtgärds-ID: 16778)

Investeringen består i digitalisering av viktiga arkiv inom olika sektorer (rättsväsende, hälso- och sjukvård, statens allmänna arkiv, stadsplanering, expropriering, fastighetsregister, invandring och asyl, havsfrågor) och integrering i relevanta it-system samt pilotgenomförande av säker lagring av offentliga arkiv och ”bredare” arkiv inom den offentliga sektorn (totalt nio delprojekt). Dessa delprojekt ska särskilt omfatta genomförandet av digitalisering och andra nödvändiga åtgärder avseende följande arkiv: 1) 300 000 000 fysiska sidor (A3/A4 bundna och obundna, inklusive OCR och anonymiseringsprocess) i rättssystemet, 2) 190 000 000 bildgranskningar av olika storlekar (röntgen, axial, magnet-c-kamera, kardiografer) i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, 3) 55 000 000 fysiska sidor (A4/A3 bundna och obundna), statens allmänna arkiv (30 000 000 A3/A4-sidor för centrala och lokala byråer och 25 000 000 A2/A1/A0-sidor för centrala byråer), 4) 61 500 000 sidor (A4 bundna och obundna) för invandrings- och asylsystemet, 5) 17 000 000 fysiska sidor (A0/A1/A3) för expropriationer, 6) 387 200 000 bildarkiv och geokodning av dokument (digitalisering av 217 200 000 fysiska dokument i olika storlekar och skapande av metadata och geokodning för 170 000 000 dokument) vid stadsplaneringskontor, 7) 600 000 000 (A0/A1/A3) fastighetsbevis och respektive dokument vid hypotekslånekontor till fastighetsregister, 8) 7 000 000 fysiska dokument (A4/A3 bundna och obundna) för havsfrågor (fartygsregister, företagsdokument, sjöfarares personliga dokument, andra sjörelaterade dokument) och 9) pilotgenomförande av modellen för arkivering för säker lagring av uppskattningsvis 65 000 000 dokument (Α5/Α4/Α3/Α2/Α1/Α0) i andra arkiv inom offentlig sektor. Detta är en viktig investering för en effektivare offentlig förvaltning. Syftet är att minska tidskostnaderna för den offentliga förvaltningens tillhandahållande av tjänster till allmänheten, samtidigt som bättre tillgång till arkivet också förväntas leda till betydande kostnadsbesparingar och frigörande av resurser. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Kreditriskreducering för den offentliga sektorn (åtgärds-ID: 16810)

Investeringen gäller utformning, utveckling, genomförande och drift av ett integrerat system för att hantera hela livscykeln för den offentliga förvaltningens förbindelser med medborgare och företag. Projektet ska uppgradera den offentliga förvaltningens befintliga kapacitet att övervaka dess samverkan och transaktioner med medborgare och företag. Systemet ska använda den information som samlas in av medborgare och företag för att individanpassa strategin och främja en högre servicenivå. Investeringen ska omfatta a) integrerings- och interoperabilitetstjänster genom antagande av moderna metoder för utformning och utveckling av programvara, b) tillgång till stödmekanismer för tjänster, vilket är en verktygslåda för utveckling av nya tillämpningar baserade på lågkodad teknik, c) en plattform för hantering av kundrelationer (CRM), som kommer att samla in och hantera alla uppgifter om de betjänade medborgarna och kommer att organisera genomförandet av affärsprocesser, oberoende av den initierande tjänsten d) medborgarnas konsensussystem för tillgång till elektroniska tjänster, kontaktcentralstjänster, genom vilka tjänster för medborgare och företag utförs genom traditionella kanaler, såsom callcenter, med också genom moderna kanaler, såsom webformulär, sociala medier, meddelandeappar, telekonferensappar, e) uppgradering av den digitala plattformen för KEP och dess anslutning till det samordnade ärendehanteringssystemet för medborgare, callcenter och gov.gr, f) förenkling och förbättring av processer och tjänster relaterade till kundernas fysiska närvaro med utvidgning av den befintliga myKEPLive-infrastrukturen och dess integrering i ett system för planering av möten med fysisk närvaro. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering: Ytterligare modernisering av den offentliga förvaltningens enda kontaktpunkter (åtgärds-ID: 16780)

Investeringen består i ytterligare modernisering av medborgarservicecentrum, genom uppgradering av deras infrastruktur och kringutrustning, och installation av ny utrustning för telefonkonferenser och nya tillämpningar som är kompatibla med den digitala moderna arbetsplatsen (utvärderingssystem, mobila applikationer, automatiska biljettmaskiner, köhantering & smarta anmälningssystem). Investeringen ska omfatta följande: a) uppgradering av befintlig teknisk utrustning, b) modern köhantering & smarta anmälningssystem c) system för utvärdering av kunder (medborgare). Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering: Nytt system för offentlig upphandling (åtgärds-ID: 16736)

Investeringen avser ombyggnad och genomförande av ett nytt it-system för offentlig upphandling. Investeringen består i digitalisering och integrering av den offentliga upphandlingens hela affärs- och funktionslivscykel, uppgradering av interoperabilitetstjänsterna, integrering av avancerade tekniker och verktyg för offentlig upphandling som digitala tjänster (e-butiker och e-handelsplatser) och IKT-stöd till den nationella centrala myndigheten för offentlig upphandling (EKAPY). Investeringen ska omfatta följande: a) omformningen och berikningen av portalen www.eprocurement.gov.gr , b) omfattande delsystem för tillägg och anpassning av anbud, c) reform, omorganisation och berikning av det centrala elektroniska registret över offentlig upphandling (Kimdis), uppgradering och utvidgning av systemen för insamling av statistiska uppgifter och ytterligare statistisk bearbetning av dessa, d) utformning och genomförande av utvidgningar av det elektroniska systemet för offentlig upphandling (Esidis) för att stödja nya strategier och affärsprocesser på området offentlig upphandling på elektronisk väg, e) förbättringar av de redan införda interoperabilitetstjänsterna och införandet av nya tjänster för datautbyte, f) elektroniska interoperabilitetstjänster med gov.gr, CA, bankorganisationer för integrering av möjligheter till digital signatur för elektroniska dokument och andra uppgifter med hjälp av systemet och säkerställande av ”oavvislighet”, g) införande av en krypteringsmekanism för data som lagras i systemdatabaserna för att förhindra skadliga handlingar från administratörer av ESIDIS och G-Cloud, h) en ny säkerhetsstudie och tillägg till eller ändringar av systemet för att öka dess säkerhet, certifiering och ingripanden för att öka systemets säkerhet så att det kan certifieras genom en oberoende säkerhetsbedömning, i) förbättring och nylansering av systemet för upphandlingsplanering för ett bredare stöd till offentlig upphandling och centraliserade upphandlingsförfaranden med hjälp av elektroniska kataloger, j) tillägg av ansökningar om stöd från ekonomiska aktörer: berikning av applikationer för sökning av anbud, historiska och statistiska uppgifter om deras deltagande i upphandlingsprocesser, berikning av leverantörers och upphandlande myndigheters informations- och kommunikationsdelsystem, biljettsystem för att ställa frågor och rapportera problemlösning eller hjälpcentral, k) tillägg av virtuell assistent så att alla intresserade kan ställa frågor på naturligt språk, l) tillägg av ett elektroniskt filarkiveringssystem (Esidis – KIMDIS) som uppfyller bestämmelserna i den rättsliga ramen för elektroniska filer, m) framställning av utbildningsmaterial och reklamåtgärder, n) tekniskt stöd och projektövervakningstjänster, o) en studie som utvärderar möjligheterna och effektiviteten hos befintliga verktyg för e-upphandling och urval eller uppgradering eller ersättning av dem med nya och effektivare verktyg, p) modellering av byggnadsinformation (BIM), q) IKT-stöd till den nationella centrala upphandlingsmyndigheten för hälso- och sjukvård (EKAPY). Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Digital omställning inom utrikesministeriet (åtgärds-ID: 16742)

Investeringen syftar till att modernisera utrikesministeriet genom en utvidgad digitalisering av dess verksamhet och it-infrastruktur. Investeringen ska bestå av a) standardisering av det makroekonomiska stödets processer, som ska säkerställa strategisk och operativ planering och därmed dess framgång, b) bidra till ett bredare främjande av det makroekonomiska stödets arbetsområde och bästa möjliga användning av dess resurser genom att anpassa dem till dess eftersträvade mål, c) säkerställa direkt tillgång till information, på snabbast möjliga tidsram, genom att införa semantiskt sökstöd, baserat på de senaste verktygen för artificiell intelligens, d) skapa en tillgänglig och viktig arkivdatabas och ett informationscentrum för effektiva administrativa uppgifter och täcka utrikesministeriets krav för att göra det möjligt för det att mer effektivt utöva offentlig och ekonomisk diplomati, e) uppgradera utrikesministeriets krypto- och telekommunikationssäkerhetsinfrastruktur inom ramen för dess digitala omvandling. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Investering: Program för uppgradering av digitala färdigheter för värnpliktiga (åtgärds-ID: 16826)

Genom investeringen integreras ett utbildningsprogram och certifiering för digitala färdigheter i den obligatoriska värnplikten. Syftet ska vara att utnyttja värnpliktens tjänstgöringstid för att förmedla de digitala färdigheter som behövs på dagens väpnade styrkor och arbetsmarknad. Genomförandet av denna investering ska ske genom uppgradering och utvidgning av plattformen för den digitala akademin för medborgarna och ska omfatta a) personligt tillträde för värnpliktiga till utbildningsportalen, som ska ha starka mekanismer för cybersäkerhet och avskräckande av cyberattacker, tillsammans med en förbättrad struktur för skydd av personuppgifter, b) konfiguration av den elektroniska portfölj (e-portfölj) för den värnpliktige i vilken hans utbildningsprofil kommer att återspeglas tillsammans med befintliga kvalifikationer, c) utveckling och konfiguration av utbildningsprogram för digitala färdigheter, d) utveckling och användning av ett självbedömningsverktyg e) 50 000 tablets som ska förvärvas och tillhandahållas till värnpliktiga för tiden för deltagande i digitala utbildningsprogram. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Investering: Digital omställning inom Greklands nationella turistorganisation (åtgärds-ID: 16791)

Investeringarna består i att utveckla den grekiska nationella turismorganisationens digitala kapacitet, nämligen en digital turistkarta, ett digitalt arkiv över Greklands kulturtillgångar och ett innovativt system som ger turister och medborgare information med hjälp av andra generationens teknik för artificiell intelligens. Investeringen ska omfatta a) utveckling av en plattform (digital turistkarta) där besökaren kommer att kunna få information om särskilda egenskaper hos en turistprodukt från en stad eller ö, så att den potentiella besökaren genom att använda denna plattform får en viktig informationskälla om de erfarenheter och intressen som de föredrar, b) skapande av marknadsföringsverktyg såsom digitala appar, webbplatser och PR-verksamhet samt en katalog som också ska fungera som ett bibliotek, som gör det möjligt för turistorter och deras viktigaste aktörer att genomföra och genomföra hållbara PR-strategier, c) utveckling av ett innovativt system för turistinformation, med informationsstationer med pekskärm i centrala knutpunkter samt kartor med historiska, geografiska lager, inbegripet alla kulturella tillgångar och aktiviteter, lätt tillgängliga från mobilappen. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Reform: Strategi och politik för cybersäkerhet inom den offentliga sektorn och avancerade säkerhetstjänster för nationell kritisk infrastruktur (åtgärds-ID: 16823)

Reformen gäller utveckling och genomförande av en strategi för cybersäkerhet och en uppsättning cybersäkerhetsstrategier som syftar till att öka tillförlitligheten och säkerheten i den offentliga sektorns system och data eller information och öka medborgarnas förtroende för deras samverkan med den offentliga sektorn. Dessutom omfattar reformen genomförandet av det nationella centrumet för cybersäkerhetsoperationer (SOC) och tillhandahållandet av avancerade säkerhetstjänster (SOC och DDoS) i kritisk infrastruktur för G-Cloud, i syfte att systematiskt och kontinuerligt förbättra säkerheten och begränsa cybersäkerhetshoten mot den offentliga sektorns centrala infrastruktur och de informationssystem som drivs genom den. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

Investering: Interoperabilitet och utveckling av webbtjänster (åtgärds-ID: 16779)

Investeringen består i utveckling av en central interoperabilitetsinfrastruktur för integrerad tjänsteförvaltning samt utveckling och tillhandahållande av gränssnitt till den offentliga förvaltningen som ska underlätta informationsutbytet mellan statliga myndigheter och tillhandahållandet av interaktiva onlinetjänster. Investeringen ska omfatta a) genomförandet av internettjänster och deras dokumentation b) integrering av tjänster i gov.gr c) definition och genomförande av de nödvändiga kontrolltesten d) Pilotdrift av webbtjänsterna, e) överföring av webbtjänster till produktion (slutligt genomförande efter pilotfasen) f) stöd till de nya webbtjänsterna. Genomförandet av investeringen ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

Reform: Sammankoppling av och driftskompatibilitet mellan register, system och tjänster för datautbyte mellan nationella offentliga organisationer (åtgärds-ID: 16782)

Reformen syftar till att utveckla en övergripande ram och färdplan för sammankoppling och driftskompatibilitet mellan register och tjänster för datautbyte mellan offentliga organisationer, i linje med den nya europeiska interoperabilitetsramen (EIF). Reformen ska underlätta tillhandahållandet av interoperabla, individanpassade och användarvänliga digitala offentliga tjänster till medborgare och företag. Reformen ska införa strukturella, förfarandemässiga och lagstiftningsmässiga ändringar för att a) anpassa den nuvarande grekiska nationella interoperabilitetsramen (eGIF) till den nuvarande versionen av den europeiska interoperabilitetsramen (EIF), b) koppla relevanta nationella, regionala och lokala datakällor och digitala infrastrukturer till det europeiska systemet för utbyte av bevis på engångsprincipen (OOP), som inrättades genom förordningen om en gemensam digital ingång, och c) se över och analysera system och data för att inrikta digitaliseringen av certifikat och officiella dokument. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2024.

Investering: Dataklassificeringsstudier för den offentliga sektorns informationssystem (åtgärds-ID: 16965)

Investeringen syftar till att fastställa mallen för klassificeringsstudier av den offentliga sektorns informationssystem som installerats i det statliga molnet för den offentliga sektorn (G-Cloud), som drivs av generalsekretariatet för informationssystem för offentlig förvaltning (GSISPA). Investeringen består i utformning och standardisering av klassificeringsstudier av centrala informationssystem och genomförande av 220 respektive studier för alla de redan installerade centrala informationssystemen och tillämpningarna inom den offentliga sektorn. Mallen ska också användas av alla framtida informationssystem innan de installeras i G-Cloud. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

Investering: Nästa generations interoperabilitetscentrum (KED) (åtgärds-ID: 16964)

Investeringen syftar till att modernisera centrumet för interoperabilitet vid generalsekretariatet för informationssystem för offentlig förvaltning (GSISPA) för att kunna tillhandahålla interoperabilitet mellan institutioner och mellan system med hög tillgänglighet. Investeringen består av a) genomförbarhets- och säkerhetsstudie, b ) tillhandahållande och installation av de licenser som krävs för databas- och hybridmolnplattformar, c) utformning och genomförande av nästa generations interoperabilitetscentrum (KED), d) införande av nya webbtjänster vid nästa generations interoperabilitetscentrum (KED). Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Investering: E-register (åtgärds-ID: 16824)

Investeringen består i att upprätta driftskompatibilitet och gränssnitt mellan de centrala offentliga organens befintliga register, samt att samla in och utvidga register för att gradvis leda till att digitala offentliga tjänster fungerar smidigt och korrekt, med hjälp av sammankopplade, uppdaterade register med rensade uppgifter. För detta ändamål ska investeringen underlätta    insamling och utvidgning av befintliga register, vid en central källa, för att gradvis leda till att digitala offentliga tjänster fungerar smidigt och korrekt. Detta ska omfatta a) uppgifter på en och samma plats: registren ska vara tillgängliga via ett enda gränssnitt och ska vara sökbara, b) aktuella uppgifter: alla uppgifter i registren ska vara aktuella och klara att användas. Varje register ska vara tillgängligt via en gemensam API. c) ren information: vid projektets slut ska uppgifterna i registren vara rena på bästa möjliga nivå, och förfaranden och riktlinjer för rena data ska finnas på plats d) länkade register: driftskompatibilitet ska säkerställas. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Register för turism e-MHTE (åtgärds-ID: 16785)

Investeringen består i att utveckla en digital registerplattform för turistföretag (e-MHTE), som syftar till att samverka med andra offentliga register och it-system. Alla uppgifter och funktioner i det befintliga registret (MΗTE) ska överföras till den nya plattformen för att tillhandahålla bättre och bättre tjänster, utfärdande av nya operativa licenser och förnyelse av befintliga licenser. Investeringen innebär också digitalisering av arkivet (1 875 000 filer från avdelningen för fysisk planering och infrastruktur), inklusive metataggning och lagring. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

Reform: Införlivande av ny teknik och nya trender i riktning mot den offentliga förvaltningens avancerade tjänster, ökad effektivitet och ändamålsenlighet samt minskade kostnader för drift, uppgradering och underhåll av system (åtgärds-ID: 16928)

Reformen består i att utveckla en övergripande ram som syftar till att föra in tekniska framsteg (molnbaserade datortjänster, företagsunderrättelser, artificiell intelligens – AI, maskininlärning, distribuerad databasteknik – DLT) i den offentliga förvaltningen i syfte att effektivt samla in, behandla, presentera och lagra data, och på så sätt underlätta förbättrade digitala tjänster, lämpligt beslutsfattande samt effektiv drift och underhåll av system och infrastruktur. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Investering: Smarta städer (åtgärds-ID: 16854)

Investeringen syftar till att gradvis omvandla 11 grekiska städer till ”smarta städer” genom utveckling av ny infrastruktur, digitala plattformar och it-system. Lösningarna för smarta städer ska göra det möjligt för städer att använda teknik, information och öppna data för att förbättra stadsinfrastrukturen och e-tjänsterna, men också för att främja samhällsdriven ekonomisk tillväxt. Investeringen syftar också till att stödja framväxten av kommunala modeller för smarta städer som resten av kommunerna ska följa, i enlighet med genomförandeplanerna. Åtgärden ska bestå av två delprojekt: 1) det grekiska investeringsinitiativet för smarta städer som investerar i de 11 städerna, varav fyra redan har valts ut (Aten, Thessaloniki, Piraeus och Trikala) och ytterligare sju kommer att väljas ut på grundval av förslag som utarbetats av städerna. 2) en stödmekanism för genomförande och resultatövervakning av initiativet. Delprojekt 1 ska kräva att stödmottagarna utarbetar en detaljerad genomförandeplan, tillsammans med en tioårig strategi och handlingsplan för smarta städer, som ska kopplas till lokala, regionala och nationella strategiska mål. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Tillhandahållande av central infrastruktur för molnbaserade datortjänster (åtgärds-ID: 16853)

Investeringen syftar till att förbättra driften av centrala institutioner inom ministeriet för digital styrning, nämligen GSISPA och IDIKA SA, genom utbyggnad av infrastruktur och tjänster för molnbaserade datortjänster (i enlighet med lag 4727/2020) i enlighet med internationell bästa praxis för genomförandet av offentlig molninfrastruktur och molntjänster (G-Cloud). Projektet ska syfta till att skapa en modern infrastruktur för hybridmoln som består av två hyresgäster: Ett för G-molnet och ett för H-molnet. Varje hyresgäst ska ha den privata molndelen och den offentliga molndelen i en enhetlig miljö för förvaltning och tillhandahållande av tjänster. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

Molntjänstleverantörens datacenter ska vara skyldiga att följa den europeiska uppförandekoden för datacentraler för energieffektivitet. Kravet är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, genom att stödja den gröna omställningen och bidra till att uppnå unionens klimatmål för 2030 enligt artikel 2.11, ändrad genom artikel 10 i EU:s klimatlag, och uppfylla målet om klimatneutralitet i EU senast 2050 och den digitala omställningen, och därigenom bidra till uppåtgående ekonomisk och social konvergens, återställa och främja hållbar tillväxt och integrering av unionens ekonomier.

Investering: Uppgradering av molndatorinfrastruktur och molntjänster inom den nationella infrastrukturen för forskning och teknik (GRNET) (åtgärds-ID: 16955)

Investeringen består i att uppgradera GRNET:s infrastrukturer och tjänster genom att a) uppgradera dess programvara och molntjänster, främst till forskare och forskare, b) utvidga och uppgradera det nationella högpresterande datorsystemet ARIS – fas B, och c) hyra fiberoptisk infrastruktur. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Datacentralerna ska vara skyldiga att följa den europeiska uppförandekoden för datacentraler för energieffektivitet. Kravet är i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder, genom att stödja den gröna omställningen och bidra till att uppnå unionens klimatmål för 2030 enligt artikel 2.11, ändrad genom artikel 10 i EU:s klimatlag, och uppfylla målet om klimatneutralitet i EU senast 2050 och den digitala omställningen, och därigenom bidra till uppåtgående ekonomisk och social konvergens, återställa och främja hållbar tillväxt och integrering av unionens ekonomier.

Investering: Förbättring av den offentliga sektorns verksamhetskontinuitet (åtgärds-ID: 16287)

Investeringen består i utformning och genomförande av alla åtgärder som krävs för att säkerställa driftskontinuitet inom den offentliga förvaltningen, vilket gör det möjligt för anställda vid alla offentliga organ att utföra sitt arbete på distans och på ett säkert sätt. Det omfattar tillhandahållande av nödvändig infrastruktur för företagsutrustning (Laptops) och nät (VPN) och utbyggnad av globala molntjänster. Investeringen ska inledningsvis undersöka behoven inom den offentliga sektorn och upprätta en kontinuitetsplan inte bara för den vägledande grupp av offentliganställda som ska täckas under genomförandet av detta projekt (uppskattningsvis 71 500) utan även för alla offentliganställda (cirka 550 000). Enligt kontinuitetsplanen kommer investeringen att säkerställa att förutsättningarna för driftskontinuitet uppfylls i hela den offentliga förvaltningen. Dessa förutsättningar omfattar a) förekomsten av en företagsenhet, där moderna operativsystem och uppdaterade virusskyddsprogram installeras, b) internetanslutning via en internetleverantör c) virtuellt privat nät (VPN) anslutning via SYZEFXIS-nätet d) med hjälp av en VPN-anslutning, säker tillgång till data och applikationer från offentliga organ som krävs för att den anställde ska kunna arbeta på distans ska uppnås och om detta inte är möjligt ska alternativa tekniska lösningar vara möjliga. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Utvidgning av Syzefksis II (åtgärds-ID: 16956)

Investeringen består av en utvidgning av det nationella nätverket för offentlig sektor (SYZEFXIS II) för att tillhandahålla en uppsättning uppgraderade teletjänster till hela den offentliga sektorn, inrättande av ett nätverk för den offentliga sektorn (utvidgning) för tillhandahållande av en uppsättning uppgraderade teletjänster till offentliga organ under tre år i följd, och mer specifikt tillhandahållande av täckning till omkring 34 000 byggnader samt trådlösa telekommunikationstjänster. Det ska omfatta en utvidgning av det befintliga nationella nätverket för offentlig förvaltning ”SYZEFXIS”, som för närvarande endast omfattar 4 500 punkter där organ är närvarande. Alla offentliga organ ska därför ha uppgraderat telekommunikationstjänster med en ökning av hastigheten för internetanslutning och på så sätt erbjuda bättre förbindelser till medborgarna. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Reform: Strategi för dataförvaltning och datapolicyer för den offentliga sektorn (åtgärds-ID: 16827)

Reformen gäller a) utvecklingen av regeringens strategi och politik för förvaltning av molnbaserade data och b) inrättandet av ramen, infrastrukturen, kapaciteten och kapaciteten för styrning av offentliga data, policyn för öppna och återanvändbara data och tillhandahållandet av relevanta tjänster till den offentliga och privata sektorn. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2025.

Investering: Central omvärldsbevakning och dataanalys (åtgärds-ID: 16842)

Syftet med investeringen är att göra det möjligt för den offentliga förvaltningen att maximera det värde den får från sina data genom att inrätta en central plattform för omvärldsbevakning och dataanalys. Plattformen ska göra det möjligt för offentliga förvaltningsorgan att hämta, integrera och tolka uppgifter från alla källor och använda dem för att analysera information som påverkar deras verksamhet och arbetsflöden, och därigenom underlätta beslutsfattandet. Detta ska uppnås genom a) identifiering av centrala resultatindikatorer, b) skapande av en datakatalog, c) inrättande av en ram för dataförvaltning, d) utformning av en lämplig arkitektonisk plan, arkitektonisk strategi, byggstenar och integrationspunkter e) konfigurering av ett datalager f) integrering med back office-informationssystemet g) utveckling av nödvändiga verksamhetsunderrättelserapporter och analys h) tekniskt stöd. Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

Investering: Centralt dokumentförvaltningssystem (åtgärds-ID: 16738)

Investeringen består i att införa ett centralt dokumenthanteringssystem som ska registrera, lagra och hämta pappersdokument och elektroniska dokument. Detta system ska underlätta interoperabiliteten mellan organisationer i den offentliga sektorn och påskynda behandlingen av medborgares och företags ärenden och tjänsteförfrågningar. Investeringen omfattar a) tillhandahållande av ytterligare 20 000 godkända digitala signaturer på distans b) utveckling av applikationer för driftskompatibilitet, skapande av en unik QR-kod eller -id som ska ingå i dokumenten c) utveckling av delsystem för att täcka statens behov av att underteckna dokument med digitala signaturer d) stödtjänster (inbegripet tjänster för utarbetande av studier), utbildning och hjälpcentral. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

F.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Största investering 3: Digitalisering av arkiv och tillhörande tjänster

Viktig reform 5: Mot den offentliga förvaltningens kundorienterade tjänster genom förenkling och förbättring av processer – Sammankoppling och driftskompatibilitet mellan register, system och tjänster

Grupp 9: Initiativ som rör förbättrade kundorienterade och säkra digitala tjänster med hjälp av interoperabla it-system och strategier för öppna data

De åtgärder som ingår i denna grupp är följande:

●    Kundrelationsledning för den offentliga sektorn (ID: 16810)

●    Ytterligare modernisering av den offentliga förvaltningens enda kontaktpunkter (ID: 16780)

●    Nytt system för offentlig upphandling (ID: 16736)

●    Digital omställning inom utrikesministeriet (ID: 16742)

●    Program för uppgradering av digitala färdigheter för värnpliktiga (ID: 16826)

●    Digital omställning inom Greklands nationella turistorganisation (ID: 16791)

●    Strategi och politik för cybersäkerhet inom den offentliga sektorn och inrättande av ett nationellt centrum för cybersäkerhetsoperationer (ID: 16823)

●    Interoperabilitet och utveckling av webbtjänster (ID: 16779)

●    Dataklassificeringsstudier för den offentliga sektorns informationssystem (ID: 16965)

●    Nästa generations interoperabilitetscentrum (KED) (ID: 16964)

●    ERegister (ID: 16824)

●    Tillhandahållande av avancerade säkerhetstjänster i den globala molnbaserade kritiska infrastrukturen (ID: 16823)

●    Registret för turism e-MHTE (ID: 16785)

●    Centralt dokumentförvaltningssystem (ID: 16738)

Grupp 10: Initiativ som rör införande av ny teknik för den offentliga förvaltningens digitala övergång och modernisering

●Införlivande av ny teknik och trender i riktning mot den offentliga förvaltningens avancerade tjänster, ökad effektivitet och ändamålsenlighet samt minskade kostnader för drift, uppgradering och underhåll av system (ID: 16928)

●Smarta städer (ID: 16854)

●Tillhandahållande av central infrastruktur för molnbaserade datortjänster (ID: 16853)

●Uppgradering av molndatorinfrastruktur och molntjänster inom de nationella infrastrukturerna för forskning och teknik (GRNET) (ID: 16955)

●Förbättring av den offentliga sektorns verksamhetskontinuitet (ID: 16287)

●Utvidgning av Syzefksis II (ID: 16956)

●Strategi för dataförvaltning och datapolicyer för den offentliga sektorn (ID: 16827)

●Central omvärldsbevakning och dataanalys (ID: 16842)

G. DEL 2.3: DIGITALISERING AV FÖRETAG

Denna del av Greklands återhämtning och resiliens gäller tillhandahållande av kapital till grekiska små och medelstora företag för finansiering av investeringar i digital teknik och köp av tillhörande tjänster. Syftet är att ta itu med den för närvarande låga digitala mognadsgraden bland dem, bland annat på grund av låg digital kompetens, och samtidigt främja produktiviteten och utvecklingen av innovativa företag. Samtidigt förväntas den hjälpa sådana företag att anpassa sig till nya utmaningar och dra nytta av framväxande affärstrender. Delen föreskriver särskilt inrättandet av en gemensam digital marknadsplats som både leverantörerna av dessa produkter och tjänster ska ha tillgång till. Att främja användningen av elektroniska betalningar och försäljningar, uppgradera kassaregistren och ekosystemet för POS samt skapa industriella dataplattformar är viktiga mål för denna del. Delen erbjuder dessutom skatteincitament som bidrar till att skapa ett digitalt affärsekosystem som främjar den digitala omvandlingen av små och medelstora företag. En central stödmekanism för små och medelstora företag, som underlättar tillhandahållandet av utbildnings- och informationsprogram så att de kan dra största möjliga nytta av de verktyg och tjänster som erbjuds via den digitala marknadsplatsen, planeras också.

Åtgärderna förväntas svara på den digitala omställningen och de utmaningar som följer av den, eftersom de förväntas bidra till införandet av digital teknik och digital kompetenshöjning för små och medelstora företag i Grekland. Åtgärderna förväntas också underlätta smart och hållbar tillväxt genom att ytterligare stimulera privata investeringar och på så sätt bidra till att följa den landsspecifika rekommendationen om offentliga och privata investeringar (landsspecifik rekommendation 3 2020). Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

G.1.    Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: Inrättande av ett digitalt företagsekosystem och införande av skatteincitament för att underlätta den digitala omvandlingen av små och medelstora företag (åtgärds-ID: 16973)

Reformen syftar till att skapa ett digitalt affärsekosystem som främjar den digitala omvandlingen av små och medelstora företag. Den består särskilt av följande: a) Skapa en digital marknadsplats för tillhandahållande och inköp av avancerade digitala tjänster och verktyg som är skräddarsydda för den digitala omvandlingen av små och medelstora företag och öka företagsledarnas digitala medvetenhet, b) direkt uppmuntra investeringar i modern digital teknik med hjälp av skatteincitament för materiella och immateriella tillgångar i syfte att förändra företagsklimatet och c) uppgradera kassaregistren och punkternas ekosystem. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande för skatteincitament utesluta följande verksamheter: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 9 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. Kriterierna för stödberättigande ska dessutom kräva att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Urvals- och urvalskriterierna ska också inriktas på att stimulera investeringar i digital omställning, dvs. förvärv av produkter och tjänster som rör e-betalningar, e-försäljning och e-fakturering, verktyg för digital reklam, system för distansarbete, affärsanalys, digital kompetenshöjning, backup och katastrofåterställningstjänster, artificiell intelligens, sakernas internet, integrerade lösningar för kontaktlösa tjänster, it-säkerhetssystem, molninfrastrukturer och molntjänster, mallar och programvara för industriella dataplattformar, kontantregister och uppgradering av ekosystem. Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 30 juni 2025.

Investering: Digital omställning inom små och medelstora företag (åtgärds-ID: 16706)

Investeringen gäller utveckling och tillhandahållande av lämpliga digitala verktyg (produkter och tjänster) till grekiska små och medelstora företag på områdena a) elektroniska betalningar och försäljningar, b) plattformar för industriella data och c) kontantregister och uppgradering av ekosystem för POS. Detta ska uppnås genom inrättandet av en central stödmekanism för små och medelstora företag som underlättar tillhandahållandet av utbildnings- och informationsprogram så att de kan dra största möjliga nytta av de verktyg och tjänster som erbjuds genom den digitala marknadsplatsen, med det slutliga syftet att stödja den digitala omvandlingen av grekiska små och medelstora företag samt att öka öppenheten och konkurrensen genom Next-Gen POS och kassaregister. Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2025.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för inbjudningar att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 13 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Urvals- och urvalskriterierna ska också inriktas på följande teknik och tjänster, nämligen e-betalning, e-försäljning och e-faktureringstillämpningar, verktyg för digital reklam, system för distansarbete, affärsanalys, digital kompetenshöjning, backup- och katastrofåterställningstjänster, artificiell intelligens, sakernas internet, tillhandahållande av integrerade lösningar för kontaktlösa tjänster, it-säkerhetssystem, molninfrastrukturer och molntjänster, mallar och programvara för industriella dataplattformar, kontantregister och uppgradering av ekosystem.

G.2.    Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Största investering 4: Digital omställning inom små och medelstora företag