EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 31.3.2021
COM(2021) 151 final
2021/0076(BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en
ansökan från Estland – EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism
MOTIVERING
BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
1.De bestämmelser som gäller för ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (fonden) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (förordningen om fonden).
2.Den 12 november 2020 lämnade Estland in ansökan EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism om ekonomiskt stöd från fonden med anledning av uppsägningar inom turistnäringen. Ansökan följer metoden för klassificering av satelliträkenskaper för turism från Estlands statistikbyrå (Statistics Estonia) och omfattar de ekonomiska sektorer som ingår i de huvudgrupper enligt Nace rev. 2 som förtecknas i tabellen i punkt 3 (turistnäringen).
3.Efter en bedömning av denna ansökan har kommissionen i enlighet med alla tillämpliga bestämmelser i förordningen om fonden dragit slutsatsen att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från fonden är uppfyllda.
SAMMANFATTNING AV ANSÖKAN
Ansökan om stöd från fonden
|
EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism
|
Medlemsstat
|
Estland
|
Region eller regioner som berörs (Nuts 2)
|
EE00 – Eesti
|
Dag för inlämnande av ansökan
|
12 november 2020
|
Dag för bekräftande av att ansökan mottagits
|
12 november 2020
|
Dag för begäran om ytterligare information
|
25 november 2020
|
Tidsfrist för inlämning av ytterligare information
|
6 januari 2021
|
Tidsfrist för slutförande av bedömningen
|
31 mars 2021
|
Insatskriterium
|
Artikel 4.2 i förordningen om fonden
|
Antal berörda företag
|
68 (siffran avser endast företag med kollektiva uppsägningar)
|
Ekonomiska sektorer
(huvudgrupp enligt Nace rev. 2)
|
Huvudgrupp 45 (Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar)
Huvudgrupp 49 (Landtransport; transport i rörsystem)
Huvudgrupp 50 (Sjötransport)
Huvudgrupp 51 (Lufttransport)
Huvudgrupp 52 (Magasinering och stödtjänster till transport)
Huvudgrupp 55 (Hotell- och logiverksamhet)
Huvudgrupp 56 (Restaurang-, catering- och barverksamhet)
Huvudgrupp 74 (Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik)
Huvudgrupp 77 (Uthyrning och leasing)
Huvudgrupp 79 (Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster)
Huvudgrupp 90 (Konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet)
Huvudgrupp 91 (Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.)
Huvudgrupp 92 (Spel- och vadhållningsverksamhet)
Huvudgrupp 93 (Sport-, fritids- och nöjesverksamhet)
|
Referensperiod (högst nio månader):
|
13 mars 2020–11 november 2020
|
Uppsägningar totalt
|
10 080
|
Totalt antal berättigade stödmottagare
|
10 080
|
Totalt antal berörda stödmottagare
|
5 060
|
Budget för individanpassade tjänster (EUR)
|
7 452 468
|
Budget för genomförande av åtgärderna (EUR)
|
5 000
|
Total budget (EUR)
|
7 457 468
|
Stöd från fonden (60 %) (EUR)
|
4 474 480
|
|
|
BEDÖMNING AV ANSÖKAN
Förfarande
4.Den 12 november 2020 lämnade Estland in ansökan EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism, dvs. inom tolv veckor från den dag då insatskriterierna enligt artikel 4 i förordningen om fonden uppfylldes. Kommissionen bekräftade samma dag att ansökan mottagits och begärde ytterligare information från Estland den 25 november 2020. Estland lämnade ytterligare information inom sex veckor från begäran. I enlighet med förordningen ska kommissionen slutföra sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd senast den 31 mars 2021.
Formella krav på ansökan
Berörda företag och stödmottagare
5.Ansökan gäller 1 715 egenföretagare vars verksamhet har upphört och 8 365 arbetstagare som har blivit uppsagda inom turistnäringen i Estland, varav 3 873 genom kollektiva uppsägningar som anmälts till myndigheterna. De kollektiva uppsägningarna gäller totalt 68 företag, i vilka mellan 5 och 1 440 arbetstagare har drabbats. En förteckning över de berörda företagen finns i bilagan.
Insatskriterier
6.Estlands ansökan lämnades in enligt insatskriteriet i artikel 4.2 och utgör ett undantag från kriterierna i artikel 4.1 b i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat. Eftersom uppsägningarna inte ägde rum inom samma ekonomiska sektor (se punkt 2) tillämpas dock det undantag från artikel 4.1 b som anges i artikel 4.2 (se punkterna 26–29 för mer information om de särskilda omständigheter som ligger till grund för godtagande av ansökan).
7.Referensperioden för ansökan löper från den 13 mars 2020 till den 11 november 2020.
Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör
8.Uppsägningarna under referensperioden har beräknats på följande sätt:
–3 873 arbetstagare från den dag då arbetsgivaren i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 98/59/EG skriftligen anmälde de planerade kollektiva uppsägningarna till den behöriga myndigheten. Estland bekräftade före den dag då kommissionens bedömning skulle vara slutförd att dessa 3 873 personer faktiskt hade blivit uppsagda.
–4 492 arbetstagare från den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör.
–1 715 egenföretagare från den dag då verksamheten upphör i enlighet med nationell rätt eller administrativa bestämmelser.
Berättigade stödmottagare
9.Det totala antalet berättigade stödmottagare är 10 080.
Sambandet mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen
10.Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen att covid-19-utbrottet var en pandemi. Den 27 maj 2020 förklarade kommissionen i sitt meddelande EU-budgeten som motor i den europeiska återhämtningsplanen att hälsokrisen hade lett till en ekonomisk kris och fastställde en återhämtningsplan för ekonomin. Som en del av denna plan underströk kommissionen fondens roll som ett nödverktyg för att hjälpa personer som förlorat sina jobb på grund av den globala ekonomiska krisen.
11.Covid-19-pandemin och den därpå följande globala ekonomiska krisen orsakade en enorm chock för den estniska ekonomin, vilket ledde till en förväntad BNP-minskning på 4,6 % under 2020. Krisen drabbade turistnäringen särskilt hårt, med plötsliga begränsningar av rörligheten internationellt. Detta ledde till en kraftig och oförutsedd minskning av internationella resor och turism.
12.Före krisen genererades 90 % av turistutgifterna i Estland av internationell turism, medan genomsnittet för OECD-länderna var cirka 25 %. Verksamheten inom den estniska turistnäringen upphörde nästan helt under 2020, vilket ledde till en våg av uppsägningar.
13.Turistnäringen i vidare bemärkelse enligt definitionen i punkt 2 har varit föremål för sju ansökningar om stöd sedan fonden inrättades.
Händelser som föranlett uppsägningarna och upphörande av verksamhet
14.De händelser som föranlett uppsägningarna och upphörande av verksamhet inträffade oväntat i början av 2020 på grund av den globala spridningen av covid-19-pandemin.
15.Före pandemin besökte ett rekordstort antal turister Estland. Under 2019 ökade andelen internationella turister med 5,3 % och andelen inhemska turister med 5,9 % inom hotell- och logiverksamheten, jämfört med året innan. Andelen internationella turister var hög och uppgick till nästan 60 % av alla vistelser. Dessutom var passagerarvolymerna inom sjö- och lufttransport stora. Under 2019 reste 10,64 miljoner passagerare genom Tallinns hamn och 3,27 miljoner passagerare genom Tallinns flygplats.
16.Estland rapporterar att mervärdet inom turistnäringen ökade med 6,6 % och bidrog till 25 % av den totala ekonomins mervärde. Under 2019 nådde de estniska turistintäkterna en ny rekordnivå på 2,1 miljarder EUR, varav 1,6 miljarder EUR genererades av internationella turister. Turismen ansågs vara en viktig sektor för Estlands konkurrenskraft och betydande investeringar gjordes för att vidareutveckla den.
17.I mars 2020 tog händelserna en oväntad vändning i och med den globala spridningen av covid-19-pandemin. Den 13 mars 2020 utlyste Estland undantagstillstånd på grund av virusets spridning. Reserestriktioner infördes och de internationella gränserna stängdes, vilket ledde till att turistnäringen plötsligt avstannade. I mars 2020 var antalet internationella turister som bodde på hotell och logianläggningar 64 % lägre än vid samma tidpunkt föregående år. I april–maj var minskningen 97–99 % jämfört med föregående år. Situationen förbättrades inte nämnvärt i juni och juli, trots de tillfälliga lättnaderna under sommaren. Under andra kvartalet 2020 besökte endast 120 000 utländska turister Estland, vilket var 94 % mindre än året innan. Under tredje och fjärde kvartalet 2020 var minskningen 67 % respektive 89 % jämfört med 2019 års siffror.
18.Begränsningarna av rörligheten påverkade transportsektorn, där persontrafiklinjerna antingen stängdes eller trafikerades i begränsad kapacitet. Inom sjöfarten minskade antalet passagerare som reser genom Tallinns hamn med 55 % under de första nio månaderna 2020 jämfört med föregående år. Nöjeskryssningarna avbröts helt och hållet. Under de första elva månaderna 2020 minskade antalet flygpassagerare med 73 % jämfört med föregående år.
19.Detta ledde till att arbetstillfällen försvann snabbt, särskilt inom resebolag, hotell- och logiverksamhet, restaurang- och konferenstjänster, anordnande av evenemang och transport.
Förväntade konsekvenser av uppsägningarna för den lokala, regionala eller nationella ekonomin och sysselsättningen
20.Massuppsägningarna inom den estniska turistnäringen förväntas inte bara påverka hela branschen utan även den nationella ekonomin som helhet. Estland menar att turismen kraftigt bidrar till den nationella ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften och är en viktig källa till sysselsättning. Enligt uppgifter som samlats in av Estlands finansministerium stod arbetsplatserna inom turistnäringen under 2019 för 13,5 % av det totala antalet arbetsplatser i Estland. Svårigheterna inom turistnäringen sprider sig direkt till anknutna sektorer.
21.Estland anför att den estniska ekonomins totala omsättning minskade med 9,5 % under 2020. Turistnäringen drabbades hårdast. Omsättningen inom turistnäringen minskade med 19 % (943 miljoner EUR) enbart under första halvåret 2020. Inom turistnäringen var nedgången under första halvåret 2020 kraftigast bland resebyråer och researrangörer (57,9 %) samt inom hotell- och logiverksamhet (50,9 %).
22.Den totala sysselsättningsgraden i Estland minskade från 68,4 % under 2019 till 66,7 % under 2020. Arbetslösheten ökade från 4,4 % till 6,8 %. I absoluta tal ökade antalet arbetslösa med 21 800 till 53 100 under fjärde kvartalet 2020 jämfört med fjärde kvartalet 2019, medan antalet sysselsatta minskade med 11 800 till 659 500 arbetstagare. Dessutom minskade antalet heltidsanställda kraftigt med 19 200 personer till totalt 567 000 heltidsanställda.
23.Även om krisen drabbade hela landet har vissa delar av Estland drabbats hårdare än andra. Det mest drabbade förvaltningsdistriktet är Harjumaa och huvudstaden Tallinn. Staden Tallinn med sina många hotell och konferenslokaler är beroende av framförallt utländska besökare. Under andra kvartalet 2020 ökade arbetslösheten i Tallinn med 62 % (8 500 fler arbetslösa) jämfört med föregående år (40 % i övriga Estland).
24.Turistnäringen kommer sannolikt inte att återhämta sig snabbt från krisen. Eftersom pandemin fortfarande utvecklas är det för tidigt att förutse de övergripande effekterna på turistnäringen och sysselsättningen. Enligt ekonomiska prognoser kommer det att ta mellan två och fyra år för turistnäringen att återhämta sig till nivåerna före krisen.
25.De sociala konsekvenserna av uppsägningarna förväntas bli betydande. Arbetslösa inom turistnäringen kommer sannolikt att missgynnas på den estniska arbetsmarknaden på grund av sin profil. Bland arbetstagarna i sektorn finns en stor andel lågutbildade arbetstagare, arbetstagare utan yrkeskvalifikationer, ungdomar samt säsongsarbetare och deltidsarbetande. Många egenföretagare är verksamma inom turistnäringen. Sektorn domineras av små och medelstora företag som har sämre återhämtningsförmåga jämfört med större företag.
Exceptionella omständigheter som ligger till grund för ansökan
26.Estland menar att ansökan, trots att den avser en kombination av ekonomiska sektorer som klassificeras i 14 olika huvudgrupper enligt Nace rev. 2, bör likställas med en ansökan enligt artikel 4.1 b i förordningen om fonden, på grund av särskilda omständigheter som har allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och den lokala, regionala eller nationella ekonomin, eftersom små och medelstora företag är den huvudsakliga företagstypen i Estland.
27.Små och medelstora företag är viktiga arbetsgivare i Estland och står för 79,2 % av den totala arbetskraften. Så många som 91 % av alla företag är mikroföretag med färre än 10 anställda. Under 2017 utgjorde andelen stora företag med mer än 250 anställda endast 0,2 % av de estniska företagen. Turistnäringen domineras också av små och medelstora företag. 80 % av företagen inom hotell- och logiverksamhet och restaurang- och cateringverksamhet samt av resebyråer och researrangörer har endast 1–9 anställda. Det finns också en hög grad av egenföretagare inom turistnäringen. Det finns cirka 436 egenföretagare inom hotell- och logiverksamhet samt restaurang- och cateringverksamhet, 3 122 inom magasinering och stödtjänster till transport och 1 901 inom kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet.
28.Turistnäringen är också mycket fragmenterad och omfattar ett större antal av varandra beroende sektorer på Nace rev.2-nivå, såsom hotell- och logiverksamhet samt restaurang-, catering- och barverksamhet, land-, luft- och sjötransport, researrangörer osv. Estland tillämpar systemet för satelliträkenskaper för turism, där Estlands statistikbyrå, utifrån Eurostats European Implementation Manual on Tourism Satellite Accounts, delar in varor och tjänster i turistspecifika produkter och icke-turistspecifika produkter för att mäta turismens bidrag till BNP. Enligt denna metod utgör de 14 sektorer som omfattas av denna ansökan turistnäringen i Estland.
29.Eftersom uppsägningarna ägde rum under samma tidsperiod och omfattade uppsagda arbetstagare med liknande bakgrund i starkt sammanflätade sektorer som alla vanligtvis sammanfattas med begreppet turistnäring kan man genom att kombinera dessa uppsägningar i en enda ansökan om stöd från fonden inte bara minska den administrativa bördan utan också skapa synergieffekter.
Berörda stödmottagare och föreslagna åtgärder
Berörda stödmottagare
30.Av de 10 080 stödberättigade personerna förväntas uppskattningsvis 5 060 uppsagda arbetstagare och egenföretagare delta i fondens åtgärder. Fördelningen av dessa arbetstagare och egenföretagare efter kön, medborgarskap och åldersgrupp är följande:
Kategori
|
Antal berörda stödmottagare
|
Kön
|
Män
|
1 970
|
(38,93 %)
|
|
Kvinnor
|
3 090
|
(61,07 %)
|
Medborgarskap
|
EU-medborgare
|
4 288
|
(84,74 %)
|
|
Icke EU-medborgare
|
772
|
(15,26 %)
|
Åldersgrupp
|
15–24 år
|
700
|
(13,83 %)
|
|
25–29 år
|
576
|
(11,38 %)
|
|
30–54 år
|
2 754
|
(54,43 %)
|
|
55–64 år
|
1 030
|
(20,36 %)
|
|
Över 64 år
|
0
|
(0,0 %)
|
De föreslagna åtgärdernas stödberättigande karaktär
31.De individanpassade tjänsterna som kommer att erbjudas uppsagda arbetstagare och egenföretagare består av följande åtgärder:
–Arbetsmarknadsutbildning ges till stödmottagarna så att de kan få nya färdigheter och kvalifikationer som förbättrar deras sysselsättningsmöjligheter. Det kan till exempel handla om utbildning som ger språkkunskaper, yrkeskvalifikationer, entreprenörsfärdigheter och färdigheter som främjar rörlighet, t.ex. förarutbildning. Utbildningarna anpassas till stödmottagarnas individuella planer och till aktuella och framtida trender på arbetsmarknaden.
–Starta eget-bidrag och uppföljande stöd: Ett bidrag på högst 6 000 EUR per person och ett uppföljande stöd på upp till 2 500 EUR kan beviljas för nyetablering av företag, baserat på en budget som stödmottagaren lägger fram i en detaljerad affärsplan.
–Lärlingsutbildning för tillägnande av nya yrkeskunskaper och praktiska kunskaper direkt på arbetsplatsen.
–Stöd för formella studier – Betalning av kostnaden för formella studier erbjuds för att uppmuntra stödmottagarna att påbörja en formell yrkesutbildning eller högre utbildning. Stödet täcker studieavgifterna för yrkesutbildning, högre yrkesutbildning eller kandidatstudier vid en ackrediterad institution.
–Utbildningsbidrag och andra bidrag erbjuds stödmottagare för att stödja deras deltagande i de aktiva åtgärderna.
32.De föreslagna åtgärder som beskrivs här utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder som är stödberättigande enligt artikel 7 i förordningen om fonden. Dessa åtgärder ersätter inte passiva socialskyddsåtgärder.
33.Estland har lämnat de uppgifter som krävs om åtgärder som de berörda företagen är tvungna att vidta enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal. Man har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta sådana åtgärder.
Beräknad budget
34.De beräknade totalkostnaderna uppgår till 7 457 468 EUR, vilket innefattar utgifter för individanpassade tjänster på 7 452 468 EUR och utgifter för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering på 5 000 EUR.
35.Det sammanlagda begärda stödet från fonden är 4 474 480 EUR (60 % av de totala kostnaderna).
Åtgärder
|
Beräknat antal deltagare
|
Beräknad kostnad per deltagare
(EUR)
|
Totala beräknade kostnader
(EUR)
|
Individanpassade tjänster (åtgärder enligt artikel 7.1 a och c i förordningen om fonden)
|
Stöd för formella studier – kostnader för formella studier
(tasemeõpe)
|
160
|
6 939
|
1 110 255
|
Arbetsmarknadsutbildning
(tööturukoolitus)
|
4 200
|
838
|
3 519 172
|
Lärlingsutbildning
(töpraktika)
|
600
|
866
|
519 537
|
Starta eget-bidrag/uppföljande stöd
(ettevõtluse alustamise toetus/ettevõtluse toetamine)
|
86
|
6 294
|
541 257
|
Delsumma a:
Andel av paketet med individanpassade tjänster
|
–
|
5 690 221
|
|
|
(76,35 %)
|
Bidrag och incitament (åtgärder enligt artikel 7.1 b i förordningen om fonden)
|
Studiebidrag för formella studier
(tasemeõppes osalemise toetus)
|
160
|
5 222
|
835 552
|
Bidrag för att stödja deltagande i aktiva åtgärder (stipendium, transport- och bostadsbidrag)
(stipendium, sõidu- ja majutustoetus)
|
4 800
|
171
|
820 350
|
Flyttbidrag
(mobiilsustoetus)
|
110
|
967
|
106 345
|
Delsumma b:
Andel av paketet med individanpassade tjänster
|
–
|
1 762 247
|
|
|
(23,65 %)
|
Åtgärder enligt artikel 7.4 i förordningen om fonden
|
1. Förberedande åtgärder
|
–
|
|
2. Förvaltning
|
–
|
|
3. Information och marknadsföring
|
–
|
|
4. Kontroll och rapportering
|
–
|
5 000
|
Delsumma c:
Andel av de totala kostnaderna:
|
–
|
5 000
|
|
|
(0,07 %)
|
Totala kostnader (a + b + c):
|
–
|
7 457 468
|
Stöd från fonden (60 % av de totala kostnaderna)
|
–
|
4 474 480
|
36.Kostnaderna för de åtgärder som enligt ovanstående tabell omfattas av artikel 7.1 b i förordningen om fonden överstiger inte 35 % av de totala kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster. Estland har bekräftat att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.
37.Estland har bekräftat att kostnaderna för investeringar för egenföretagande, nya företag och anställdas övertagande av företag inte kommer att överstiga 15 000 EUR per stödmottagare.
Period under vilken utgifterna är stödberättigande
38.Estland började erbjuda de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna den 1 januari 2021. Utgifterna för åtgärderna kommer därför att berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 1 januari 2021 till och med den 1 januari 2023, med undantag för formell utbildning som varar i minst två år, som kommer att berättiga till ekonomiskt stöd till och med den 1 juli 2023.
39.Estland började få administrativa kostnader för genomförandet av fonden den 1 januari 2021. Utgifterna för förberedande åtgärder, förvaltning, information och marknadsföring samt kontroll och rapportering ska därför berättiga till ekonomiskt stöd från fonden från och med den 1 januari 2021 till och med den 1 juli 2023.
Komplementaritet med åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel
40.Källan till den nationella förfinansieringen eller samfinansieringen är stiftelsen Foundation of labour market services and benefits, genom vilken den estniska arbetslöshetskassan (EUIF) som offentlig arbetsförmedling tillhandahåller aktiva arbetsmarknadsåtgärder i Estland. Stiftelsen har inrättats med medel från fonden för arbetslöshetsersättning – förvaltningsfonden för ersättning vid uppsägning och arbetsgivarens insolvens – och med medel som anslås från statsbudgeten via socialministeriet.
41.Estland har bekräftat att de åtgärder som beskrivs ovan och som beviljas ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att få ekonomiskt stöd för samma ändamål från unionens övriga finansieringsinstrument.
Samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare eller med arbetsmarknadens parter samt lokala och regionala myndigheter
42.Estland har uppgett att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för berörda myndigheter och organisationer. EUIF:s styrelse diskuterade och godkände den allmänna utformningen av det samordnade paketet den 7 september 2020 och kommer regelbundet att följa upp hur fondens åtgärder fortskrider vid sina möten. Arbetsmarknadens parter är representerade i styrelsen med två ledamöter från den estniska arbetsgivarorganisationen, en från den estniska fackliga samorganisationen och en från den estniska arbetstagarorganisationen.
43.Ytterligare samråd med företrädare för turistnäringen kommer att genomföras efter en analys av de uppsagda arbetstagarnas profil. Den lämpligaste typen av stöd kommer att fastställas med hänsyn till stödmottagarnas åldersstruktur, utbildningsprofil och andra egenskaper. Dessutom planeras ett eventuellt bidrag från Estonian Hotel and Restaurant Association för utformningen av några av de branschrelaterade utbildningsåtgärderna.
Förvaltnings- och kontrollsystem
44.Ansökan innehåller en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemet och av de berörda organens skyldigheter. Estland har meddelat kommissionen att det ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av samma organ som förvaltar Europeiska socialfonden. Förvaltningsuppgifterna sköts av avdelningen för smart utveckling och avdelningen för sysselsättning vid socialministeriet, som fungerar som förvaltningsmyndighet för fonden. Finansministeriets avdelning för finansiell kontroll fungerar som revisionsmyndighet för fonden, medan avdelningen för bidragsutbetalningar vid State Shared Service Centre är attesterande myndighet för fonden. State Shared Service Centre utför också vissa uppgifter som förvaltningsmyndighet för fonden och fungerar som förmedlande organ.
Den berörda medlemsstatens åtaganden
45.Estland har gett alla nödvändiga garantier för att
–principerna för likabehandling och icke-diskriminering kommer att följas i fråga om vilka som ska få ta del av de föreslagna åtgärderna och genomförandet av dem,
–de krav som rör kollektiva uppsägningar i den nationella lagstiftningen och i EU-lagstiftningen är uppfyllda,
–de företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har fullgjort sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder för sina anställda,
–de föreslagna åtgärderna inte kommer att få något ekonomiskt stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras,
–de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera åtgärder som finansieras genom strukturfonderna och
–det ekonomiska stödet från fonden kommer att vara förenligt med unionens formella och materiella regler för statligt stöd.
BUDGETKONSEKVENSER
Budgetförslag
46.Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 8.1 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 inte överstiga 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).
47.Efter att ha prövat om ansökan uppfyller villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden och tagit i beaktande antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, föreslår kommissionen att 4 474 480 EUR anslås ur fonden för utbetalning av ett ekonomiskt stöd på 60 % av de totala kostnaderna för de åtgärder som föreslagits i ansökan.
48.Det totala bidragsbelopp som beviljas vid särskilda omständigheter överstiger under året inte 15 % av det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden, i enlighet med artikel 4.2 i förordningen om fonden.
49.Förslaget till beslut om att utnyttja fonden kommer att antas av Europaparlamentet och rådet, såsom föreskrivs i punkt 9 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel.
Anknytande rättsakter
50.Samtidigt med detta förslag till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring av ett belopp på 4 474 480 EUR till den berörda budgetposten.
51.Samtidigt som kommissionen antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden kommer kommissionen att anta ett beslut om ekonomiskt stöd, i form av en genomförandeakt, som kommer att träda i kraft samma dag som Europaparlamentet och rådet antar förslaget till beslut om utnyttjande av fonden.
2021/0076 (BUD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en
ansökan från Estland – EGF/2020/002 EE/Estonia Tourism
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006, särskilt artikel 15.4,
med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, särskilt punkt 9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.
(2)Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 8.1 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 inte överstiga 186 miljoner EUR (i 2018 års priser).
(3)Den 12 november 2020 lämnade Estland in en ansökan om ekonomiskt stöd från fonden med anledning av uppsägningar och upphörande av verksamheter (uppsägningar) inom turistnäringen, som utgörs av de ekonomiska sektorer som enligt den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 klassificeras i huvudgrupperna 45 (Handel samt reparation av motorfordon och motorcyklar), 49 (Landtransport; transport i rörsystem), 50 (Sjötransport), 51 (Lufttransport), 52 (Magasinering och stödtjänster till transport), 55 (Hotell- och logiverksamhet), 56 (Restaurang-, catering- och barverksamhet), 74 (Annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik), 77 (Uthyrning och leasing), 79 (Resebyrå- och researrangörsverksamhet och andra resetjänster och relaterade tjänster), 90 (Konstnärlig och kulturell verksamhet samt nöjesverksamhet), 91 (Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet m.m.), 92 (Spel- och vadhållningsverksamhet) och 93 (Sport-, fritids- och nöjesverksamhet) i Estland. Republiken Estland är en enhet på nivå 2 i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts). Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Den uppfyller villkoren för fastställande av ekonomiskt stöd från fonden enligt artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.
(4)I enlighet med artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1309/2013 kan Estlands ansökan godtas, eftersom uppsägningarna får allvarliga följder för sysselsättningen och den nationella ekonomin.
(5)Fonden bör därför utnyttjas för tillhandahållande av det ekonomiska stöd på 4 474 480 EUR som Estland ansökt om.
(6)För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 4 474 480 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2021.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [datum för antagandet].
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar