EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.8.2021

COM(2021) 489 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd

1.Inledning

I förordning (EG) nr 862/2007 1 (förordningen) fastställs allmänna bestämmelser för framställning av europeisk statistik om migration och internationellt skydd i Europeiska unionen (EU). Denna statistik omfattar internationella migrationsströmmar till, från och inom EU, migranter som befinner sig i EU samt förvärv och förlust av medborgarskap i en EU-medlemsstat. Dessutom ingår statistik om asyl och reglerad migration som avser

·asylansökningar, även sådana från ensamkommande barn, beslut i första instans och beslut efter överklagande om beviljande eller återkallande av olika former av internationellt skydd, och personer som vidarebosatts i EU,

·statistik om medlemsstaternas tillämpning av Dublin III-förordningen 2 ,

·tredjelandsmedborgare som nekats inresa till en medlemsstats territorium vid den yttre gränsen eller som befunnits olagligen vistas på en medlemsstats territorium enligt nationell lagstiftning om invandring,

·uppehållstillstånd som utfärdats till tredjelandsmedborgare, tillståndets giltighetstid och skäl (invandringskategori) för utfärdande av tillståndet, och

·tredjelandsmedborgare som omfattas av ett beslut som enligt invandringslagstiftningen ålägger dem att lämna en medlemsstats territorium, eller som faktiskt lämnat en medlemsstats territorium till följd av ett sådant beslut, uppdelat efter medborgarskap.

Enligt artikel 12 i förordningen krävs följande: ”Senast den 20 augusti 2012 och vart tredje år därefter ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om den statistik som sammanställs enligt denna förordning och om kvaliteten på denna statistik.”

Detta är kommissionens fjärde rapport om genomförandet av förordningen, efter de tre första rapporterna som antogs 2012 3 , 2015 4 och 2018 5 . Rapporten innehåller information om de framsteg som medlemsstaterna, tillsammans med kommissionen (Eurostat), har gjort i fråga om genomförandet av förordningen sedan 2018. Dessutom redogörs för de nästkommande stegen i arbetet med att ytterligare förbättra statistikens kvalitet. I avsnitt 2 redovisas kortfattat den viktigaste utvecklingen. I avsnitt 3 redogörs för allmänna framsteg och kvalitetsaspekter vad gäller statistik som framställts för referensperioderna mellan 2018 och 2020. Avsnitt 4 inriktas på det pågående arbetet med att införa reviderade statistikkrav för referensperioderna från 2021 och framåt samt nya initiativ för att tillgodose de föränderliga politiska behoven under de kommande åren. I avsnitt 5 redovisas slutsatserna i rapporten och nästa steg.

2.Den viktigaste utvecklingen sedan 2018

Efter en period av fortsatta förbättringar som ledde fram till den föregående rapporten från 2018 har den allmänna tillgången till och kvaliteten på uppgifter – särskilt i fråga om fullständighet, aktualitet, jämförbarhet och korrekthet – stabiliserats på en hög nivå för all datainsamling. På grund av migrationens snabbt skiftande karaktär har dock nya behov uppstått i EU av mer punktlig och utförlig statistik om asyl, återvändanden, vidarebosättning och uppehållstillstånd.

I maj 2018 antog kommissionen ett förslag till förordning om ändring av förordningen 6 för att utvidga kraven på uppgifterna om asyl och reglerad migration. Förordning (EU) 2020/851 7 innebär en avsevärd uppdatering av statistiken om asyl och reglerad migration i form av nya variabler, mer detaljerade uppdelningar och mer frekvent datainsamling för referensperioderna från 2021 och framåt. De nya kraven skulle införas gradvis från den förordningens ikraftträdande den 12 juli 2020 fram till den 1 juli 2021. I enlighet med artikel 11a i förordningen beviljade kommissionen tillfälliga undantag 8 för 16 medlemsstater 9 efter motiverad begäran. Eurostat kommer regelbundet att övervaka framstegen när det gäller nödvändiga anpassningar av nationella produktionssystem i de berörda medlemsstaterna. Tillgången till uppgifter har redan förbättrats i och med leveranser av uppgifter per månad (asylansökningar) och kvartal (asylbeslut i första instans, återvändanden) från och med mars 2021.

Nya krav för obligatorisk datainsamling om asyl och reglerad migration ska införas för alla tillämpliga referensperioder från och med januari 2021. För att säkerställa en smidig process arbetade Eurostat med nationella experter under 2020 för att se över de relevanta tekniska riktlinjerna för datainsamling för detta ändamål, och i november 2020 godkände expertgruppen alla nya versioner. Dessutom håller alla produktionsprocesser på att uppdateras i linje med respektive tidsfrister för de reviderade månatliga, kvartalsvisa och årliga datainsamlingarna, inklusive uppdaterade metoder, rapporteringsmallar, förfaranden och format för uppgiftsöverföring samt valideringsregler.

I enlighet med vad som krävs i artikel 9b i förordningen tillhandahåller kommissionen ekonomiska bidrag från EU:s budget för att stödja nödvändiga insatser i medlemsstaterna vad gäller utvecklingen eller genomförandet. De relevanta instrumenten utgör bidrag från Eurostat och stöd inom ramen för den nya Asyl-, migrations- och integrationsfonden 10 .

Dessutom har Eurostat och medlemsstaterna fortsatt att investera i datakvalitet och metodologiska förbättringar. För det första har det gjorts framsteg när det gäller felaktiga klassificeringar av demografiska händelser, inkludering/exkludering av asylsökande och flyktingar, den sektorsövergripande samstämmigheten mellan uppgifter om migration, asyl och uppehållstillstånd, samt säkerställandet av en konsekvent demografisk balans. För det andra infördes frivillig datainsamling för att tillgodose de snabbt föränderliga politiska behoven och på så vis upprätthålla hög relevans på kort sikt. Det rörde sig om uppgifter om ensamkommande barn som söker asyl, om återvändanden per kvartal och om migration från/till EU:s nya sammansättning efter Förenade kungarikets utträde. Nyligen säkerställde medlemsstaterna och Eurostat, i samband med covid-19-pandemin, att överföringar och offentliggörande av uppgifter sker i enlighet med deras tidsplan för offentliggörande.

De tekniska förbättringarna har hjälpt till att upprätthålla statistikens höga relevans, men har också bidragit till att effektivisera valideringen och behandlingen av uppgifter. I och med den fortsatta regelbundna insamlingen av omfattande metadata av hög kvalitet är det samtidigt möjligt att bedöma och övervaka kvaliteten på de inkommande uppgifterna. Vid behov har administrativa skrivelser skickats ut för att säkerställa att lagkraven uppfylls.

3.Statistikens kvalitet 

För att sprida denna europeiska statistik har kommissionen (Eurostat) fortsatt sitt nära samarbete med alla berörda nationella myndigheter. Nationella statistikbyråer är de främsta uppgiftslämnarna vad gäller statistik om migrationsströmmar, förvärv av medborgarskap och befolkningsmängder Statistik om uppehållstillstånd och asyl tillhandahålls vanligen direkt av inrikesministerier eller immigrationsmyndigheter. Statistik om gränskontroller och avvisning av olagliga migranter tillhandahålls också av inrikesministerier eller immigrationsmyndigheter, eller av polismyndigheterna.

För att utvärdera kvaliteten på de inkommande uppgifterna samlar Eurostat in omfattande metadata och information om kvaliteten från medlemsstaterna. De därav följande nationella metadatarapporterna, som är offentliga, är till hjälp vid kvalitetskontroller, utvärdering och vidare förbättringar 11 . De hjälper användarna att tolka och använda statistiken på ett korrekt sätt. I följande avsnitt redovisas olika kvalitetsaspekter separat.

3.1.Relevans

Sedan 2018 års rapport har överföringar av uppgifter i allmänhet hållit en mycket hög nivå vad gäller fullständighet. Vissa problem kvarstår emellertid, framför allt när det gäller statistik om Dublinförfaranden.

Statistik om migration och internationellt skydd används för EU:s politik om migration, inrikes frågor, sysselsättning, sociala frågor, rättsliga frågor, yttre förbindelser och mänskliga rättigheter. Kommissionen använder uppgifterna för att utarbeta regelbundna rapporter, politiska förslag och genomföranderapporter som krävs enligt EU-rätten samt för att utföra politiska analyser.

För perioden 2014–2020 användes statistiken inom ramen för förordningen för att fastställa budgetanslag till medlemsstaterna genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (sökande av internationellt skydd, beviljande av skyddsstatus, utfärdande av tillstånd att stanna av särskilda skäl, återvändanden) och instrumentet för ekonomiskt stöd för förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken (antal personer som passerar de yttre gränserna, tredjelandsmedborgare som nekas inresa vid de yttre gränserna). Liknande tilldelningsregler planeras återigen för en del nya EU-fonder under 2021–2027. Nationella anslag genom den nya Asyl-, migrations- och integrationsfonden (se fotnot 10) bygger på Eurostats senaste årliga statistik (som omfattar de föregående tre kalenderåren) om personer som har sökt eller beviljats internationellt skydd, vidarebosatta personer, antalet lagligen bosatta tredjelandsmedborgare, första uppehållstillstånd, personer som måste lämna och personer som återvänt. Det nya instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik 12 (som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning) baseras på den senaste europeiska statistiken om tredjelandsmedborgare som nekas inresa vid de yttre land- eller sjögränserna eller på flygplatser.

Denna statistik används även av migrationsrelaterade EU-organ som Frontex och Europeiska stödkontoret för asylfrågor, med vilka Eurostat har ett nära samarbete om datainsamling och statistiska metoder. Andra exempel är publikationer från kunskapscentrumet för migration och demografi 13 , som verkar under kommissionens gemensamma forskningscentrum, samt från det europeiska migrationsnätverket 14 . Eurostat bidrar i hög grad med statistik till sådana publikationer.

Statistiken används även regelbundet av bland andra nationella förvaltningar, internationella organisationer, akademiska forskare och grupper i det civila samhället som arbetar inom en rad olika områden, inbegripet integration av invandrare, utveckling och övervakning av nationella asyl- och invandringsförfaranden samt prognoser om befolknings- och arbetskraftsutveckling.

3.2.Korrekthet

I allmänhet upprätthåller medlemsstaterna kontinuerligt en hög nivå av statistisk korrekthet, eller till och med förbättrar densamma. Specifika brister i fråga om korrektheten kvarstår emellertid för uppgifter om internationell migration. Det rör sig både om undertäckning (dvs. personer som inte registrerar sig på sin bosättningsort) och övertäckning (dvs. personer som inte avregistrerar sig eftersom det ofta inte finns någon skyldighet eller något incitament att göra det). För att uppgifterna ska bli mer korrekta på detta område utbyter medlemsstaterna uppgifter med varandra. De använder även skattningsmetoder och fler administrativa datakällor. Den fria rörligheten inom EU och problem kopplade till skyddet av personuppgifter hämmar ytterligare förbättringar av migrationsstatistikens kvalitet, särskilt när det gäller EU-medborgare som flyttar till och är bosatta i en annan medlemsstat.

3.3.Aktualitet och punktlighet

Beroende på vilken typ av uppgifter som berörs är tidsfristen för att lämna uppgifter mellan två och tolv månader efter referensdagen eller slutet av referensperioden. Automatiska extraktionsmetoder på nationell nivå och regelbunden övervakning av Eurostat har allmänt bidragit till att säkerställa att uppgifterna lämnas in punktligt. Särskilt tidsfrister för överföring av uppgifter iakttas generellt, och trenden är mestadels stadig eller något förbättrad sedan 2018, även om några problem kvarstår endast för statistik om Dublinförfaranden. Andra icke återkommande problem är fortsatt sällsynta. Det rör sig till exempel om isolerade störningar till följd av personalbrist eller datorhaverier. Covid-19-pandemin påverkade inte genomförandet av tidsplanen för offentliggörande.

3.4.Tillgänglighet

Statistiska data och metadata finns gratis tillgängliga på Eurostats webbplats under ämnet Population 15 (Befolkning). Denna statistik redovisas dessutom regelbundet i uppdaterade artiklar från Statistics Explained 16 och i sammanfattande publikationer som Key figures on Europe (2020 års utgåva) 17 eller 2020 års rapport om de demografiska förändringarnas konsekvenser 18 (med uppgifter om migrationsströmmar och befolkningsmängd uppdelat efter medborgarskap).

Den statistik som tas fram inom ramen för förordningen hör fortsatt till den mest använda EU-statistiken. Sedan 2016 har ”statistik om internationell migration” varit den mest besökta ämnessektionen på webbplatsen, och användarintresset är fortfarande konstant högt. På liknande sätt har den återkommande artikeln om statistik över migration och migranter på webbplatsen Statistics Explained 19 sedan 2016 varit en av de mest besökta sidorna. Sedan 2018 har Eurostat framställt 42 publikationer om asyl och reglerad migration. Den återkommande artikeln om årlig asylstatistik 20 i Statistics Explained har varit mycket populär, med runt 200 000 visningar per år sedan 2018. Denna statistik visas även i stor utsträckning i Eurostats sociala mediekanaler.

3.5.Jämförbarhet

Metodologiska riktlinjer och riktlinjer för sammanställning har funnits länge och har förbättrats regelbundet för statistik om internationell migration, förvärv av medborgarskap, asyl, tillämpning av invandringslagstiftningen och uppehållstillstånd. De hjälper medlemsstaterna att säkerställa jämförbarhet som i allmänhet överensstämmer med EU:s lagstiftning och internationella rekommendationer.

Statistik om internationell migration visar fortsatt hög konsekvens med de demografiska databaser som omfattas av förordning (EU) nr 1260/2013 21 , till följd av att medlemsstaterna har kommit överens om gemensamma åldersdefinitioner och fördelningar samt om definitionen av EU-aggregat. För att säkerställa jämförbarheten verifierar Eurostat huruvida de mottagna uppgifterna är konsekventa internt och över tid samt huruvida de är jämförbara mellan regioner och länder. När det gäller jämförbarheten mellan länder fastställs harmoniserade definitioner för uppgifter om migrationsströmmar i förordningen. Problem med tillämpningen av specifika definitioner för statistiken om migrationsströmmar och förvärv av medborgarskap har varit bland de svåraste att lösa. Sedan 2018 års rapport har i allmänhet de uppgifter som skickats i hög grad uppfyllt kraven för statistik om migration och förvärv av medborgarskap. Uppgifterna om migranter inom ramen för förordningen kan dock baseras på definitioner av antingen stadigvarande bosättning eller lagenlig eller registrerad bosättning. Denna flexibilitet används för att få fram helt konsekventa befolkningsuppgifter på nationell nivå på bekostnad av minskad jämförbarhet mellan länder (se avsnitt 3.6). Detta är en av utgångspunkterna för bredare harmonisering av definitioner och begrepp inom befolkningsstatistik och statistik om internationell migration (se avsnitt 4.2).

När det gäller statistik om asyl och reglerad migration följer medlemsstaterna generellt i hög grad definitionerna. Vissa specifika problem kvarstår i några medlemsstater, men det rör sig främst om uppdelningen i underkategorier. Eurostat håller tillsammans med nationella experter på att ta fram en särskild ordlista för att ytterligare harmonisera dessa områden. Man har redan kommit mycket långt med detta arbete, och ordlistan förväntas offentliggöras 2021.

3.6.Samstämmighet

Enligt förordningen är det upp till medlemsstaterna att definiera om migranterna antingen har stadigvarande bosättning eller, i annat fall, lagenlig eller registrerad bosättning. Enligt förordning (EU) nr 1260/2013 måste medlemsstaterna säkerställa att befolkningsuppgifterna enligt artikel 3 i den förordningen är konsistenta med de uppgifter om migranter som krävs enligt artikel 3.1 c i förordning (EG) nr 862/2007 eftersom statistiker och demografer systematiskt använder dessa befolkningsuppgifter tillsammans. Allmänna problem kvarstår dock. På grund av en nuvarande lucka i harmoniseringen inom olika rättsliga grunder är exempelvis definitionerna och tillämpningarna av befolkningsunderlaget mellan statistik om internationella migrationsströmmar och annan befolkningsstatistik inte tillräckligt samstämmiga. Detta kommer att bli en viktig punkt när bredare harmonisering av definitioner och begrepp inom befolkningsstatistiken som helhet – inklusive folkräkning, demografi och internationell migration – behandlas på ett mer heltäckande sätt på EU-nivå (se avsnitt 4.2).

Sedan 2018 har Eurostat även gjort ansträngningar för att bedöma både konsekvensen inom ett område (t.ex. asyl eller uppehållstillstånd) och samstämmigheten mellan olika områden (mellan statistik om asyl, uppehållstillstånd och internationell migration). Inom ramen för detta arbete identifierades både synergier och skillnader mellan statistik om första uppehållstillstånd utfärdade till tredjelandsmedborgare och statistik om långsiktig internationell migration avseende tredjelandsmedborgare. Mer detaljerade slutsatser offentliggörs i Eurostats metadata 22 och redovisades för FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) vid arbetsmötet för migrationsstatistik 2018.

I de fall jämförelser är möjliga kan man i allmänhet konstatera att det finns en hög grad av samstämmighet med uppgifter som har samlats in och publicerats på andra ställen av nationella och internationella myndigheter. Eurostat har ett nära samarbete med Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Frontex för att säkerställa samstämmighet mellan metoden och den statistik som tas fram genom tillämpningen av metoderna och de uppgifter som samlas in av dessa organ.

Eurostat är också representerat i FN:s expertgrupp om statistik om flyktingar och internflyktingar (Egris) 23 , där Eurostat var en av grundarna och fortfarande är medlem i dess styrkommitté. Eurostats bidrag till gruppens arbete utgörs inte bara av metodologiska och skriftliga bidrag till de olika resultaten från grupperna, utan även av administrativa och ekonomiska bidrag. Gruppens arbete ledde till att FN 2018 antog de internationella rekommendationerna om flyktingstatistik 24 och 2020 de internationella rekommendationerna om statistik om internflyktingar 25 , som åtföljs av Compilers’ Manual on Displacement Statistics 26 . Dessa rekommendationer har varit normgivande i hela världen för framtagandet av statistik om tvångsförflyttning. Enligt rekommendationerna bör till exempel uppgiftsluckor fyllas och ordentliga standarder säkerställas vad gäller statistik om barn som har tvingats på flykt, ensamkommande barn och personer med funktionsnedsättning. Under 2020 fortsatte Egris även sitt arbete med de internationella rekommendationerna om statistik om statslöshet, som planeras att antas av FN:s statistikkommission 2022.

Eurostat är medlem i Uneces styrgrupp för migrationsstatistik 27 och deltar regelbundet i Uneces arbetsmöten om migrationsstatistik. I detta sammanhang har Eurostat presenterat arbete med jämförbarheten vad gäller statistiken om uppehållstillstånd och internationell migration och om produktionsaspekterna beträffande statistiken om cirkulär migration. Eurostat har även bidragit till Uneces vägledningar Guidance on Data Integration for Measuring Migration 28 och Guidance on the use of longitudinal data for migration statistics 29 . Slutligen deltar Eurostat i FN:s expertgrupp för migrationsstatistik 30 , som arbetar med att se över FN:s rekommendationer om internationell migrationsstatistik. Eurostat har särskilt bidragit till diskussionerna i FN:s arbetsgrupp för viktiga begrepp och definitioner kopplade till internationell migration, vars behörighetsområde omfattar global praxis inom nationell migrationsstatistik och utforskning av alternativa definitioner av migration.

4.Pågående arbete med att tillgodose aktuella och föränderliga politiska behov

4.1.Pilotstudier avseende ny statistik om asyl och reglerad migration

I en dynamisk politisk miljö, exempelvis till följd av den nya migrations- och asylpakt som kommissionen antog i september 2020 31 , fortsätter behovet av ny statistik att utvecklas snabbt 32 . I förordningen, i dess ändrade lydelse från 2020, föregreps detta i viss utsträckning genom att det i artikel 9a infördes en mekanism för inrättande av pilotstudier för insamling och spridning av ny statistik om asyl och reglerad migration. Denna mekanism omfattar två kompletterande strategier, närmare bestämt på EU-nivå och på nationell nivå. I enlighet med artikel 9a kommer Eurostat att senast i juli 2022 rapportera offentligt om de övergripande framsteg som gjorts.

Genom artikel 9a.2 bemyndigas Eurostat att bedöma om den nya statistiken kan grundas på information som är tillgänglig i relevanta administrativa källor på EU-nivå. I förordningen bekräftas att sådan framställning på EU-nivå, om den är möjlig och genomförbar, skulle gynnas av mer effektivitet och harmonisering än nya nationella insatser. De relevanta möjliga EU-källorna i detta sammanhang utvecklas och upprätthålls av eu-Lisa 33 . Eurostat bör i synnerhet gynnas av den centrala databas för rapporter och statistik som eu‑Lisa för närvarande utvecklar i syfte att tillhandahålla systemöverskridande statistiska uppgifter för politiska syften på grundval av anonymiserade uppgifter hämtade från EU:s stora it-system 34 . Eurostat inledde undersökande arbete i denna riktning så tidigt som 2018, med ännu större ansträngningar sedan 2020 för att göra genomförandet av förordningen så smidigt som möjligt.

I förordning (EU) 2018/1725 35 upprättas en bred ram som möjliggör sådan behandling för statistiska ändamål, och genom artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009 36 ges Eurostat ett särskilt mandat på EU-nivå för detta. Den lagstiftning som för närvarande gäller för varje system som drivs av eu-Lisa, inklusive den centrala databasen för rapporter och statistik, medger dock inte framställning av andra statistikrapporter än de som uttryckligen anges i dessa rättsakter. Det innebär att en stor mängd relevanta statistiska uppgifter som finns tillgängliga i källsystemen undantas från tillämpningsområdet för den centrala databasen för rapporter och statistik och därmed begränsas nyttan med den sistnämnda långt under dess fulla potential. Kommissionen som helhet kommer att fortsätta att utforska lämpliga lösningar för att bättre utnyttja dessa källsystem för statistiska ändamål på medellång eller lång sikt, men akuta politiska behov av ny statistik motiverar ett snabbt agerande parallellt med den nationella pilotstrategin.

Efter bedömning på EU-nivå enligt förordningen har Eurostat bemyndigats att inrätta frivilliga pilotstudier med medlemsstaterna för att testa nya datainsamlingars eller uppdelningars genomförbarhet på nationell nivå. Sådana pilotstudier kommer att omfatta tillgången till lämpliga datakällor, metoder och tekniker för sammanställning, statistisk kvalitet och jämförbarhet samt ytterligare kostnader och bördor. Pilotstudierna behöver vara representativa för EU så att Eurostat kan utvärdera resultaten på EU-nivå i syfte att överväga genomförandeakter för att reglera de respektive datainsamlingarna.

Eurostat lanserade ett projekt för att organisera pilotprojekt för ny statistik. För detta ändamål rangordnades de politiska uppgiftsbehoven utifrån prioritering. Eurostat håller för närvarande på att analysera återkopplingen från nationella uppgiftslämnare i fråga om tillgången till lämpliga datakällor på nationell nivå. Förutsatt att det finns tillgängliga källor och frivilliga medlemsstater förväntas de första nationella pilotstudierna påbörjas under 2022.

4.2.Granskning av statistik om internationell migration

Det finns vissa uppgiftsluckor inom statistiken om internationell migration, såsom fördelningen av befolkningsuppgifter efter enda medborgarskapsland, och migration efter enda tidigare/nästa bosättningsland. Datainsamlingens aktualitet och frekvens är inte tillräckliga för att adekvat information ska tillhandahållas om migration i förhållande till situationen efter brexit och i samband med covid-19-pandemin. Otillräckliga geografiska detaljer innebär ett otillräckligt underlag för regional eller lokal politik. Dessa svagheter kan förmodligen inte åtgärdas genom frivilliga datainsamlingar. Ytterligare kvalitetsförbättringar krävs i framtiden, särskilt för att öka aktualiteten, jämförbarheten och samstämmigheten samt för att fylla uppgiftsluckor. Dessa problem är kopplade till det mer grundläggande problemet med de för närvarande separata rättsliga grunderna för europeisk befolkningsstatistik och avsaknaden av en integrerad strategi för uppgiftskrav.

En följd av detta när det gäller statistik om befolkning och internationell migration är att den nuvarande rättsliga ramen kan ha nått sin gräns vad gäller att åtgärda ovannämnda begrepps- och harmoniseringsproblem. Detta ska tas upp i en omfattande och samstämmig framtida översyn av den rättsliga ramen för folk- och bostadsräkningen, demografi och statistik om internationell migration. Ett motsvarande nytt initiativ om europeisk befolkningsstatistik 37 håller på att förberedas. Syftet med initiativet, efter att det genomgått en utvärdering och konsekvensbedömning, är att modernisera och integrera alla relevanta aspekter av europeisk befolkningsstatistik i en samstämmig och mer flexibel rättslig ram.

Detta skulle innebära vissa följdändringar av förordningen, huvudsakligen behovet av att upphäva artikel 3 om statistik om internationell migration och migranter. När det gäller statistik om asyl och reglerad migration krävs nu, med tanke på den nyligen genomförda ändringen av artiklarna 4–7 i förordningen, kontinuitet och stabilitet för statistik om asyl och reglerad migration för att säkerställa ett korrekt genomförande med nationella uppgiftslämnare. Dessutom planeras testning av ny statistik för att tillgodose de nya politiska behoven i EU.

5.Slutsatser och nästa steg

Förordningen har tydligt förbättrat den europeiska statistiken om migration och internationellt skydd. De senaste ändringarna av förordningen har lett till förbättrad statistik om asyl och reglerad migration, särskilt vad gäller återvändanden, vidarebosättning, uppehållstillstånd och migrerande barn. Sedan 2018 års rapport har den övergripande kvaliteten dessutom stabiliserats på en i allmänhet hög nivå. Antagandet av förordning (EU) nr 1260/2013 har också varit gynnsamt för den statistiska kvaliteten. Den statistik som framställts för referensperioderna mellan 2018 och 2020 är fortsatt bland den mest relevanta och använda europeiska statistiken och utnyttjas för EU:s och medlemsstaternas politik samt av icke-statliga organisationer och allmänheten. Förordningens strukturella begränsningar i fråga om att tillgodose de föränderliga politiska behoven har emellertid befästs alltmer under de senaste åren, särskilt när det gäller statistik om internationella migrationsströmmar, befolkningsmängder och förvärv av medborgarskap. Den nuvarande lagstiftningen kan sannolikt inte fylla dessa uppgiftsluckor eller lösa problemen med jämförbarheten.

Mot denna bakgrund vidtas följande åtgärder:

1.Genomförandet av förordningen, i dess ändrade lydelse från 2020, dvs. de metodologiska och tekniska aspekterna av framställningen av reviderad obligatorisk statistik från referensperioderna 2021 och framåt. Detta innefattar uppgradering av datakällor och it-system, inklusive tillhandahållande av lämpligt ekonomiskt stöd från EU-budgeten till nationella uppgiftslämnare för genomförandet av denna uppgradering under de kommande åren.

2.Pilotprojekt för ny statistik enligt förordningen i syfte att tillgodose de aktuella politiska behoven i samband med den föreslagna nya migrations- och asylpakten. I enlighet med uppdraget ska Eurostat först bedöma om den nya statistiken kan baseras på information som finns tillgänglig hos administrativa källor på EU-nivå, där it-källsystem som underhålls av eu-Lisa är de mest relevanta. Samtidigt ska Eurostat även inrätta pilotstudier och tillhandahålla ekonomiskt stöd på nationell nivå för att tillgodose de mest akuta behoven av ny statistik.

3.Utarbetande av en framtida samstämmig rättslig ram för europeisk befolkningsstatistik i ett större sammanhang. Denna ram kommer att inbegripa och utvidga statistiken om internationella migrationsströmmar och migrationsströmmar inom EU, befolkningsmängder samt förvärv och förlust av medborgarskap genom säkerställande av tillförlitliga, detaljerade och jämförbara uppgifter om migrationshändelser, om migrationsströmmarnas storlek, destinationsländer och ursprungsländer och om migranternas egenskaper ur ett demografiskt, migrationsmässigt och socioekonomiskt perspektiv 38 .

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare ( EUT L 199, 31.7.2007, s. 23 ).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat ( EUT L 180, 29.6.2013, s. 31 ).

(3)   COM(2012) 528 .

(4)   COM(2015) 374 .

(5)   COM(2018) 594 .

(6)   COM(2018) 307 .

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/851 av den 18 juni 2020 om ändring av förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd ( EUT L 198, 22.6.2020, s. 1 ).

(8) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/431 av den 10 mars 2021 om beviljande av undantag för vissa medlemsstater från Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 862/2007 om gemenskapsstatistik över migration och internationellt skydd ( EUT L 86, 12.3.2021, s. 5 ).

(9) Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien och Sverige.

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1147 av den 7 juli 2021 om inrättande av Asyl-, migrations- och integrationsfonden ( EUT L 251, 15.7.2021, s. 1 ).

(11)   http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/EN/migr_eil_esqrs.htm (endast tillgänglig på engelska). http://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/migr_res_esms.htm (endast tillgänglig på engelska). https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/demo_pop_esms.htm (endast tillgänglig på engelska). https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/migr_immi_esms.htm (endast tillgänglig på engelska). https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/migr_acqn_esms.htm (endast tillgänglig på engelska).

(12)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1148 av den 7 juli 2021 om inrättande, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik ( EUT L 251, 15.7.2021, s. 48 ).

(13)   https://knowledge4policy.ec.europa.eu/organisation/kcmd-knowledge-centre-migration-demography_en .

(14)

  Det europeiska migrationsnätverket , t.ex. https://ec.europa.eu/home-affairs/content/emn-annual-report-migration-and-asylum-2019_en (endast tillgänglig på engelska).

(15)   https://ec.europa.eu/eurostat/web/population-demography/overview   ( tillgänglig på engelska, franska och tyska).

(16)   http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Population och https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Asylum_and_migration (endast tillgängliga på engelska).

(17)   https://ec.europa.eu/eurostat/en/web/products-statistical-books/-/KS-EI-20-001   ( tillgänglig på engelska, franska och tyska).

(18)   COM(2020) 241 med åtföljande SWD(2021) 46 (endast tillgänglig på engelska).

(19)   http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Migration_and_migrant_population_statistics .

(20)   https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Asylum_statistics .

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1260/2013 av den 20 november 2013 om europeisk befolkningsstatistik ( EUT L 330, 10.12.2013, s. 39 ).

(22)   https://ec.europa.eu/eurostat/cache/metadata/en/migr_immi_esms.htm (endast tillgänglig på engelska).

(23)   http://ec.europa.eu/eurostat/web/expert-group-on-refugee-statistics/home (endast tillgänglig på engelska).

(24)   https://unstats.un.org/unsd/statcom/49th-session/documents/BG-Item3m-RefugeeStat-E.pdf (endast tillgänglig på engelska).

(25)   https://unstats.un.org/unsd/statcom/51st-session/documents/BG-item-3n-international-recommendations-on-IDP-statistics-E.pdf (endast tillgänglig på engelska).

(26)   https://unstats.un.org/unsd/statcom/51st-session/documents/BG-item-3n-compilers-manual-E.pdf (endast tillgänglig på engelska).

(27)   https://unece.org/statistics/networks-of-experts/steering-group-migration-statistics .

(28)   https://unece.org/DAM/stats/publications/2018/ECECESSTAT20186.pdf .

(29)   https://unece.org/sites/default/files/2021-03/ECECESSTAT20206.pdf .

(30)   https://unstats.un.org/unsd/demographic-social/migration-expert-group/ .

(31)   COM(2020) 609 .

(32) Bland preliminära nya databehov ingår nya egenskaper hos asylansökningar (påskyndat förfarande eller gränsförfarande, uppvisade identitetshandlingar, omsorg och tillgång till utbildning för ensamkommande barn), mer frekvent (kvartalsvis) statistik om vidarebosatta personer, Dublinförfaranden och tredjelandsmedborgare som nekats inresa eller som befunnits olagligen vistas i en medlemsstat, uppdelningar för vissa indikatorer (dvs. nekad inresa, gripanden och olagliga gränspassager uppdelade på ensamkommande barn, tredjelandsmedborgare som stigit iland efter sök- och räddningsinsatser uppdelade efter nationalitet, sökande av internationellt skydd och ensamkommande barn) samt nya egenskaper hos personer som måste lämna (typ av förvar och hur länge personen hölls i förvar i tillämpliga fall) eller personer som återvänt (destinationsland, typ av bilateralt återtagandeavtal eller återtagandeavtal på EU-nivå som använts).

(33) Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa). Potentiellt relevanta eu-Lisa-system är det europeiska systemet för jämförelse av asylsökandes fingeravtryck (Eurodac), Schengens informationssystem, Informationssystemet för viseringar, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd samt in- och utresesystemet.

(34) Artikel 39 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar ( EUT L 135, 22.5.2019, s. 27 ).Artikel 39 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 av den 20 maj 2019 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration ( EUT L 135, 22.5.2019, s. 85 ).

(35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter ( EUT L 295, 21.11.2018, s. 39 ).

(36) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik ( EUT L 87, 31.3.2009, s. 164 ).

(37)   https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12958-European-statistics-on-population-ESOP_sv .

(38) I utvärderingen och konsekvensbedömningen kommer hänsyn tas till behoven av ytterligare befolkningsegenskaper, t.ex. olika detaljer om subnationell eller subregional plats, jämlikhet, antidiskriminering, sårbarhet och funktionsnedsättning beträffande särskilda grupper, inklusive migranter.