52021BP1561

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021BP1561 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021BP1561

Europaparlamentets resolution /EU) 2021/1561 av den 29 april 2021 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

EUT L 340, 24.9.2021, p. 178–186 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/res/2021/1561/oj

HTML

PDF

Official Journal

24.9.2021

Europeiska unionens officiella tidning

L 340/178

EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION /EU) 2021/1561

av den 29 april 2021

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för utrikesfrågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0063/2021), och av följande skäl:

A.	Alla unionsinstitutioner är ansvarsskyldiga gentemot EU-medborgarna för användningen av offentliga medel, samtidigt som största möjliga transparens säkerställs för att säkerställa en effektiv demokratisk kontroll.

B.	Unionens strategiska kommunikation håller på att bli en högprioriterad fråga på den europeiska agendan, vilket kräver att unionen tillhandahåller objektiva och kraftfulla budskap för att bekämpa desinformation och säkerställa större motståndskraft i unionen.

C.	Jämställdhetsintegrering och jämställdhet måste återspeglas i alla unionsinstitutioners interna organisations- och förvaltningssystem samt i utformningen och genomförandet av den politik som ingår i deras ansvarsområde.

Europeiska revisionsrättens iakttagelser

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att enligt iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport avseende kapitel 9 ”Administration – rubrik 5 i den fleråriga budgetramen” identifierades inga specifika problem i urvalet av transaktioner avseende utrikestjänsten för tredje året i rad och ingen väsentlig felnivå identifierades i utrikestjänstens årliga verksamhetsrapport.

Europaparlamentet noterar revisionsrättens allmänna iakttagelser om ökningen av antalet kontraktsanställda och motsvarande budgetanslag 2012–2018. Parlamentet konstaterar att för utrikestjänsten berodde denna ökning på uppgifter som återspeglar att utrikestjänsten fått nya operativa och politiska ansvarsområden, särskilt när det gäller den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, genomförandet av handlingsplanen mot desinformation samt den brådskande prioriteringen att stärka den fysiska säkerheten och it-säkerheten i unionens delegationer. Parlamentet noterar en total ökning av antalet kontraktsanställda för utrikestjänsten från 322 till 444 (en ökning med 38 %). Parlamentet stöder utrikestjänstens insatser för att stärka sin administration och uppmanar utrikestjänsten att rapportera till parlamentets budgetkontrollutskott om resultaten och effekterna av det ökade antalet kontraktsanställda. Parlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att utarbeta och dela riktlinjer för bästa praxis för genomförandet av rekryteringsförfaranden för att säkerställa öppenhet, rättvisa och transparens.

Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att undersöka sätt att tillhandahålla mer information om andra unionsinstitutioners administrativa utgifter i samband med ansvarsfriheten.

Europaparlamentet upprepar att den övergripande revisionsmetoden bör bli föremål för ytterligare revisionsarbete och mer riktade bedömningar. Parlamentet upprepar sin begäran om en mer riktad översyn av utrikestjänstens administrativa utgifter och stödåtgärder, särskilt i frågor som håller på att bli mycket viktiga eller till och med kritiska för utrikestjänsten, såsom den strategiska kommunikationskapaciteten och informationstekniken (t.ex. it-säkerhet), genomförandet av det globala säkerhetspaketet för delegationerna, infrastrukturerna eller den ekonomiska förvaltningen och det administrativa stödet till plattformen för uppdragsstöd för den civila gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

Personalresurser

Europaparlamentet noterar den ökande instabiliteten och ökningen av aldrig tidigare skådade utmaningar i den internationella miljön, vilket har ökat kraven på att unionen ska agera som en global aktör. Parlamentet framhåller utrikestjänstens centrala roll i genomförandet av unionens utrikespolitik. Parlamentet noterar att utrikestjänstens förstärkta roll inte har underbyggts av en motsvarande ökning av personalstyrkan. Parlamentet begär att tillräckliga personalresurser ska ställas till förfogande så att man inte äventyrar unionens effektivitet på den internationella arenan.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten spelar en avgörande roll för att säkerställa att unionens utrikespolitik är konsekvent. Parlamentet betonar också behovet av att tillhandahålla nödvändiga resurser för ett framgångsrikt genomförande av en effektiv gemensam säkerhets- och försvarspolitik för unionen.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att stärka unionens delegationer i länderna inom det östliga partnerskapet och på västra Balkan och inrätta tjänster för lokalt anställda med ansvar för att rapportera om lagstiftningsarbetet för att öka unionens förståelse av grannskapet och dess tillnärmning till unionens regelverk. Parlamentet betonar behovet av att hjälpa dessa länder att slutföra reformerna och informera sina medborgare om unionens politik på ett mer effektivt sätt. Parlamentet betonar behovet av att utveckla mer horisontella förbindelser och främja samarbetet mellan unionens delegationer i regionerna i det östliga partnerskapet och på västra Balkan, särskilt genom att upprätta ett regelbundet utbyte av information och expertis och andra framgångsrika arbetsmetoder, för att ge bästa möjliga stöd till de grannländer som har inlett prodemokratiska och proeuropeiska reformer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att vidta åtgärder för att lösa de problem som lett till de konstaterade upphandlingsfelen och att förhindra framtida överträdelser av de relevanta reglerna.

Europaparlamentet oroar sig över att den geografiska obalansen i sammansättningen av utrikestjänstens personal är en återkommande fråga, som särskilt avser tjänsterna som delegationschefer samt cheferna på mellannivå och hög nivå. Parlamentet noterar betydande skillnader mellan representationen av länder med jämförbar befolkningsstorlek och mellan väst- och östeuropeiska länder. Parlamentet betonar att utrikestjänsten, liksom alla EU-institutioner, måste se till att alla medlemsstater är proportionellt representerade samtidigt som kandidaternas kompetens och meriter respekteras. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att förbättra den geografiska balansen för att få en lämplig representation av medborgare från alla medlemsstater, som återspeglar deras mångfald, enligt vad som anges i artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän. Parlamentet välkomnar utrikestjänstens insatser för att hålla nätverket för mänskliga resurser i EU:s medlemsstater informerat om personalsammansättningen, offentliggöra lediga tjänster och främja nationella insatser för att öka antalet kandidater. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att rapportera om fördelningen av nationaliteter i den urvalskommitté som ansvarar för rekryteringen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att tillhandahålla statistik över personalen enligt nationalitet för 2019.

Europaparlamentet noterar att antalet utstationerade nationella experter från medlemsstaterna började öka något efter att ha varit stabilt i två år, dvs. från 449 för 2017–2018 till 461 för 2019, samtidigt som man kunde notera en utveckling mot mer specialiserade civila nationella experter. Parlamentet noterar med tillfredsställelse den nya interna policyn om utstationerade nationella experter, som antogs 2019, och flera åtgärder som har vidtagits för att återställa balansen när det gäller andelen utstationerade nationella experter, utöver det faktum att skapandet av nya tjänster för utstationerade nationella experter har begränsats till specialister inom särskilda områden.

10.

Europaparlamentet välkomnar utrikestjänstens arbete med en färdplan för personer med funktionsnedsättning och utvecklingen av utrikestjänstens politik för personer med funktionsnedsättning, samt uppmanar utrikestjänsten att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om utvecklingen och genomförandet av denna politik och betonar vikten av att främja en mer inkluderande arbetsmiljö genom denna politik.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att komplettera de befintliga flexibla arbetsformerna med ett skydd av personalens rätt att inte vara uppkopplad.

Jämställdhetspolitik

12.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den uppåtgående trenden när det gäller andelen kvinnor på ledningsnivå med 30,3 % (eller 81 tjänster) jämfört med 27,1 % för 2018 och 24,5 % för 2017. Parlamentet noterar också den ökande andelen kvinnor som är delegationschefer, dvs. från 19,5 % för 2015 till 27,7 % för 2019 (eller 38 tjänster av 137). Parlamentet upprepar sitt stöd för utrikestjänstens fortsatta arbete tillsammans med medlemsstaterna för att få fler kvinnliga kandidater. Parlamentet noterar att kvinnor totalt utgjorde 47,7 % av utrikestjänstens personal. Parlamentet påminner om att könsbalansen också bör beaktas när det gäller EU:s särskilda representanter, då endast två av åtta av EU:s särskilda representanter är kvinnor.

13.

Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att snabbt arbeta mot målet att 50 % av tjänsterna på chefsnivå och mellanchefsnivå ska innehas av kvinnor, i enlighet med den tredje handlingsplanen för jämställdhet, bland annat genom en tydlig tidsplan och åtgärder som anger hur och när detta mål ska uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att genomföra sina åtaganden om jämställdhet och kvinnors representation inom den egna förvaltningen.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

14.

Europaparlamentet noterar de operativa svårigheter som utrikestjänsten har haft i samband med den ekonomiska förvaltningen av EU:s nätverk av delegationer på grund av olika krissituationer. Parlamentet konstaterar att dessa situationer kan få betydande budgetkonsekvenser, särskilt när det gäller förvaltningen av vissa administrativa utgifter och kostnader såsom säkerhets- och evakueringskostnader, och de extra logistikkostnaderna i samband med covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att snabbt informera parlamentets budgetkontrollutskott om budgetkonsekvenserna och utgifterna till följd av pandemin.

15.

Europaparlamentet konstaterar att utrikestjänstens totala budget för 2019 uppgick till 694,8 miljoner EUR (dvs. en ökning på 2,4 % jämfört med 2018), med följande uppdelning: 249,7 miljoner EUR för utrikestjänstens huvudkontor och 445,1 miljoner EUR för delegationerna.

16.

Europaparlamentet noterar att de viktigaste budgettrenderna för utrikestjänstens budgetförfarande för 2019 avser förstärkningen för att hantera effekterna av Förenade kungarikets utträde ur unionen, förstärkningen av den regionala säkerhetstjänstemannen och nätverket av delegationer, ytterligare personal för Europeiska unionens militära stab (EUMS) och direktoratet för krishantering och planering, information om it-kapacitet och säker kommunikation.

17.

Europaparlamentet noterar att huvudkontorets budget uppgick till ungefär 250 miljoner EUR, varav 161,8 miljoner EUR (64,8 %) gick till utbetalning av löner och andra ersättningar till tjänstemän och extern personal, 32 miljoner EUR (3 %) till byggnader och därtill hörande kostnader och 35,3 miljoner EUR (14 %) till it-system, inbegripet sekretessbelagd information, utrustning och inventarier.

18.

Europaparlamentet konstaterar att delegationernas budget på 445,1 miljoner EUR bestod av 129,2 miljoner EUR (29 %) för löner till tjänstemän, 161,7 miljoner EUR (36,3 %) för byggnader och därtill hörande kostnader, 71,6 miljoner EUR (16,1 %) för extern personal och externa tjänster, 37,8 miljoner EUR (8,5 %) för övriga utgifter avseende personal och 44,7 miljoner EUR (10 %) för andra administrativa utgifter.

19.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att unionens delegation i Förenade kungariket har en permanent och stabil status som stämmer överens med fördragen och att den får personalresurser och materiella resurser så att den kan utföra sina uppgifter, särskilt när det gäller regelövervakning.

20.

Europaparlamentet konstaterar också att ett bidrag på 215,8 miljoner EUR (jämfört med 196,4 miljoner EUR för 2018) hade förts över av kommissionen för att täcka de administrativa kostnaderna för kommissionens personal vid unionens delegationer och fördelats mellan kommissionens rubrik V (49,6 miljoner EUR, dvs. samma som för 2018), de administrativa posterna för operativa program (103,1 miljoner EUR jämfört med 91,8 miljoner EUR för 2018) samt Europeiska utvecklingsfonden (EUF) och förvaltningsfonder (63,1 miljoner EUR jämfört med 55 miljoner för 2018).

21.

Europaparlamentet noterar att de allmänna gemensamma omkostnaderna för alla delegationskontor (hyra, säkerhet, rengöring och andra omkostnader), inklusive EUF-delegationerna, uteslutande finansierades från utrikestjänstens budgetposter för fjärde året i rad.

22.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den övergripande förbättringen av genomförandet av utrikestjänstens budget för 2019 med en genomförandegrad på 99,94 % för åtaganden (jämfört med 99,9 % för 2018) och 87,9 % för betalningar (jämfört med 84,8 % för 2018).

23.

Europaparlamentet noterar att värdet av alla överföringar som gjordes inom utrikestjänstens administrativa budget uppgick till 20,8 miljoner EUR (30,8 miljoner EUR för 2018), vilket innebär att budgeten för utrikestjänstens delegationer minskar med 1,6 miljoner EUR och att huvudkontorets budget ökar med motsvarande belopp.

24.

Europaparlamentet konstaterar att antalet budgetposter som används för att finansiera insatser som rör kommissionens personal vid delegationerna (34 olika budgetposter med ursprung i olika rubriker i kommissionens budget plus EUF-fonderna) ökar komplexiteten i budgetförvaltningen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att överväga att förbättra strukturen i sin budgetrapportering för att minska komplexiteten.

25.

Europaparlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att fortsätta att föra diskussioner med kommissionen om hur kontoplanen och budgetposterna kan rationaliseras när så är möjligt för att underlätta utrikestjänstens övergripande budgetförvaltning. Parlamentet anser att den kommande fleråriga budgetramen och den därmed sammanhängande utvecklingen av kontoplanens utformning och struktur bör påskynda denna process med att förenkla och rationalisera budgeten. Parlamentet anser att en sådan utveckling sannolikt kommer att förbättra kontrollen av budgetkostnaderna och minimera risken för fel. Parlamentet noterar utrikestjänstens förslag i början av 2020 till en långtgående förenkling. Parlamentet konstaterar att detta förslag har skjutits upp till 2022 på grund av den pågående covid-19-pandemin, men att utrikestjänsten lämnade in ett annat förenklingsförslag till kommissionen i september 2020.

26.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse alla initiativ som tagits för att gradvis förbättra förvaltningen av utrikestjänstens olika administrativa processer, vilket också återspeglas i anpassningen av utrikestjänstens organisationsschema. Parlamentet upprepar sitt stöd för initiativet ”Innovative 2019” och uppmanar utrikestjänsten att även fortsätta att finslipa sina olika verksamheter för kartläggning av risker och tillhörande riskreducerande åtgärder, liksom kartläggningen av alla befintliga rättsliga grunder i syfte att säkerställa ett effektivare beslutsfattande från företagens sida.

27.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att bättre visa sin resultatbaserade förvaltningsram i nästa årliga verksamhetsrapport, på grundval av en uppsättning lämpliga centrala resultatindikatorer för de olika administrativa områdena, inklusive den därmed sammanhängande personalstyrkan, för att bättre kunna bedöma hur utrikestjänstens politiska mål har uppnåtts.

28.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten beslutade att på nytt återcentralisera förvaltningen av vissa processer för att uppnå en enhetlig tillämpning bland delegationerna och avhjälpa återkommande operativa brister och optimera förvaltningen av finansiella transaktioner. Parlamentet välkomnar dessa ansträngningar och pragmatiska initiativ och reaktioner från utrikestjänstens sida, som svar på tidigare farhågor som uttryckts av budgetmyndigheten.

29.

Europaparlamentet anser framför allt att inrättandet av en central enhet som hanterar upphandlingsförfaranden för kontrakt till högt värde och användningen av global upphandling för delegationerna är lämpliga förvaltningsmönster och reaktioner, med tanke på den höga arbetsbördan vid vissa delegationer med begränsade personalresurser och behovet av att fokusera på det politiska arbetet.

30.

Europaparlamentet anser att digitaliseringen av upphandlingar och budgetförvaltningen är av avgörande betydelse. Parlamentet påminner om att dokumenthanteringen, som i den föregående internkontrollundersökningen identifierades som en av de svagaste aspekterna, regelbundet måste uppmärksammas av utrikestjänstens samtliga berörda parter för att förbättra det institutionella minnet och förvaltningsinsatsernas spårbarhet. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att förbättra sina digitala system och sin dokumenthantering genom att införa avancerade verktyg för förvaltning och arkivering samt papperslösa dokumenthanteringsprocesser när så är möjligt.

31.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten använder fri programvara med öppen källkod när så är möjligt.

32.

Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att följa Europeiska datatillsynsmannens rekommendationer att omförhandla det interinstitutionella licensavtalet och genomförandekontraktet, som undertecknades mellan unionens institutioner och Microsoft 2018, i syfte att uppnå digital suveränitet, undvika inlåsning till en säljare och bristande kontroll samt säkerställa skyddet av personuppgifter.

33.

Europaparlamentet stöder utrikestjänstens ansträngningar för att optimera sin ekonomiska förvaltning inom ramen för budgetförordningen. Parlamentet förstår att det behövs en viss operativ flexibilitet när det gäller förvaltningen av delegationerna för att undvika avbrott i delegationernas verksamhet. Parlamentet påminner dock om att alla tillfälliga operativa arrangemang, nämligen möjligheten för ställföreträdande delegationschefer att agera som vidaredelegerade utanordnare för att säkerställa en effektiv verksamhetskontinuitet i delegationerna och genomförandet av kommissionens driftsbudget, dock strikt ska övervakas av huvudkontoret.

34.

Europaparlamentet betonar vikten av att fortsätta att förbättra rationaliseringen och moderniseringen av den ekonomiska och administrativa förvaltningen. Parlamentet välkomnar de pågående diskussionerna om förenklingar av utrikestjänstens budget. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att utrikestjänsten måste fortsätta sina ansträngningar för att förenkla budgetposter. Parlamentet efterlyser en modernisering och förenkling av utrikestjänstens administration, inbegripet genom ett fullständigt genomförande av projektet ”Innovative 2019”.

Kontrolleffektivitet när det gäller laglighet och korrekthet

35.

Europaparlamentet noterar frekvensen av avvikelser som upptäcktes vid förhandskontrollerna av åtaganden och betalningar (308 fel av 1 193 respektive 394 fel av 2 119). Parlamentet är bekymrat över att felen i båda fallen är av administrativ karaktär, dvs. felaktiga belopp för åtaganden eller en avsaknad av styrkande handlingar för betalningar som lämnats in för finansiell förhandskontroll. Parlamentet noterar genomförandet från och med januari 2020 av en reviderad förteckning över avvikelsekoder som syftar till att bättre definiera feltypologin. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utreda och lösa fallen med administrativa fel och rapportera tillbaka till parlamentet om sina resultat. Parlamentet efterlyser genomförandet av åtgärder som skulle bidra till en allmän minskning av felnivån.

36.

Europaparlamentet noterar framstegen med och den pågående finslipningen av utrikestjänstens efterhandsmetod, som utvecklats sedan 2018 på grundval av internt slumpmässigt urval, och även tillhandahållandet av felfrekvenser per huvudområde för löpande kostnader för personalkostnader, dvs. infrastrukturer och andra driftsutgifter, säkerhet samt it och telekommunikation.

37.

Europaparlamentet noterar att det fortfarande finns skillnader i utrikestjänstens och revisionsrättens tolkning av kvantifieringen av förfarandefel i upphandlingar. Parlamentet anser att detta bör följas upp ytterligare under nästa budgetår för att finslipa bedömningen av den finansiella väsentligheten hos de fel som förekommit i förvaltningen av utrikestjänstens administrativa budget.

38.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att utarbeta en uppföljningsrapport för budgetåret 2019 i enlighet med artikel 262 i budgetförordningen.

Strategisk kommunikationsverksamhet

39.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse förstärkningen av utrikestjänstens strategiska kommunikationskapacitet och verktygslåda för att hantera desinformationshot och hybridhot, genom inrättandet av tre arbetsgrupper för öst, västra Balkan och syd samt Europeiska utrikestjänstens deltagande i det snabbvarningssystem som inrättats bland unionens institutioner och medlemsstater. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att utveckla en sådan politik tillsammans med parlamentets nya särskilda utskott för frågor om utländsk inblandning för att förfina sin svarskapacitet. Parlamentet erkänner och välkomnar samarbetet mellan utrikestjänsten och flera av Europaparlamentets förbindelsekontor för att bekämpa desinformation under kampanjen inför valet till Europaparlamentet.

40.

Europaparlamentet understryker att spridningen av avsiktlig, storskalig och systematisk desinformation är en akut strategisk utmaning för unionens offentliga diplomati, för vilken tillräckliga finansiella resurser, it-resurser och personalresurser bör avsättas på kort sikt. Parlamentet vill se en förstärkt koppling mellan politik, offentlig diplomati och strategisk kommunikation.

41.

Europaparlamentet betonar behovet av att kommunicera strategiskt för att bekämpa skadlig inblandning, inbegripet utländsk propaganda och desinformation. Parlamentet understryker vikten av utrikestjänstens arbetsgrupp för strategisk kommunikation och begär att det inrättas särskilda arbetsgrupper för strategisk kommunikation för inblandning från Kina och Mellanöstern, särskilt Iran, och att de förses med ytterligare nödvändiga finansiella resurser och personalresurser. Parlamentet betonar att den strategiska kommunikationen måste inbegripa bekämpning av desinformation om covid-19-pandemin.

42.

Europaparlamentet betonar betydelsen av säkerhets- och skyddskulturen inom alla enheter genom att säkerställa att utrikestjänsten har tillräckligt med personal, förfaranden, infrastruktur, verktyg (inklusive it) och budget för att kunna utföra sina kritiska och väsentliga uppgifter i händelse av oförutsedda situationer eller krissituationer. Parlamentet begär en minskning av säkerhetsriskerna, särskilt i samband med it-säkerhet, genom att öka säkerhetsåtgärderna för att skydda utrikestjänstens digitala infrastruktur från externa hot och attacker.

Förvaltningsförklaring

43.

Europaparlamentet konstaterar att endast två delegationer lämnade motiverade reservationer, nämligen delegationen i Syrien (sedan 2017) och delegationen i Djibouti när det gäller förvaltningen av deras administrativa utgifter, särskilt i samband med upphandlingsfrågor. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att vidta nödvändiga åtgärder för att undersöka dessa ärenden.

44.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att tillhandahålla ytterligare information i utrikestjänstens årliga verksamhetsrapport om inspektionsprogrammet för att få en överblick över unionsdelegationernas resultat och funktionssätt. Parlamentet anser också att det kommer att vara värdefullt att bättre visa kopplingen mellan delegationernas inspektioner och utrikestjänstens förklaringsram samt att visa hur användningen av resultat och rekommendationer från inspektionerna har bidragit till större enhetlighet, homogenitet och effektivitet i delegationernas arbetsmetoder. Parlamentet betonar vikten av att analysera effektiviteten och korrektheten i den ekonomiska förvaltningen vid de respektive delegationerna.

Förebyggande och upptäckt av bedrägerier

45.

Europaparlamentet välkomnar att utrikestjänsten kontinuerligt anpassar sin strategi för bedrägeribekämpning i samarbete med samtliga generaldirektorat för utrikes frågor, utvidgning och civilskydd och genom en särskild form med Olaf. Parlamentet betonar att alla nödvändiga ansträngningar måste göras för att dela och utbyta information om deras operativa utmaningar för att bättre identifiera riskområden i deras verksamhet och program. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att identifiera eventuella specifika politikområden där ett närmare samarbete med Olaf kan behövas för att säkerställa ett effektivt förebyggande av bedrägerier.

46.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse fastställandet av gemensamma riktlinjer som formaliserades i en särskild bedrägeribekämpningsstrategi för yttre förbindelser, vilket utgör en viktig förbättring. Parlamentet påminner om att dessa riktlinjer måste spridas till alla delegationschefer och regelbundet bedömas inom ramen för undersökningen om läget avseende ramen för internkontroll och en ingående kartläggning av risker. Parlamentet konstaterar att inga fall av visselblåsning rapporterades under 2019.

47.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten har anmält två fall till Olaf och har informerats om resultaten av fem av Olafs utredningar under 2019. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att tydligt identifiera de politikområden som är utsatta för risk och möjliga intressekonflikter samt att öka delegationschefernas medvetenhet om dessa. Parlamentet noterar att 12 % av delegationerna rapporterade att de hade upptäckt förändringar när det gäller risken för bedrägerier och att det fanns en växande efterfrågan på utbildning om upptäckt av bedrägerier (46 % av delegationerna och 35 % av huvudkontorets avdelningar).

48.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att börja bygga upp sitt framtida bilaterala samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och att integrera det som en del av sin allmänna strategi för bedrägeribekämpning. Parlamentet påminner om att artikel 123 i budgetförordningen föreskriver inrättandet av en uppföljningskommitté för internrevision för att säkerställa oberoendet för utrikestjänstens internrevisor, övervakningen av internrevisionsfunktionen samt en effektiv uppföljning av utfärdade rekommendationer.

Den etiska ramen

49.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra personalens medvetenhet och uppfattning om utrikestjänstens etiska ram och kultur genom lämplig kommunikation om etiska frågor. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt om de anställda vet hur de ska rapportera problem som rör oetiskt beteende samt åt att öka deras känsla av trygghet. Parlamentet betonar vikten av att identifiera, bedöma och hantera etiska risker inom ramen för det årliga riskhanteringsförfarandet.

50.

Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att utan dröjsmål vidta åtgärder för att anordna systematiska utbildningar och medvetandehöjande möten om korrekt uppförande (i termer av etik, bedrägeribekämpning, korruptionsbekämpning, bekämpning av trakasserier och sekretessnivåer) för sin personal. Parlamentet anser att sådana möten bör ingå i den obligatoriska utbildningen för nyanställd personal.

51.

Europaparlamentet anser också att etiska normer måste beaktas för att undvika potentiella intressekonflikter och läckage av intern känslig arbetsinformation. Parlamentet stöder utrikestjänstens definition av etiska riktlinjer, med beaktande av särdragen när det gäller delegationernas arbete för att minska anseenderisken för unionen och utrikestjänsten, särskilt för delegationscheferna.

52.

Europaparlamentet rekommenderar starkt att utrikestjänsten ansluter sig till EU:s öppenhetsregister.

53.

Europaparlamentet betonar att utrikestjänsten fullt ut måste följa kommissionens riktlinjer om visselblåsning, särskilt för att skydda visselblåsare som handlar i god tro mot alla former av skada.

Intressekonflikter

54.

Europaparlamentet understryker att situationer med intressekonflikter efter avslutad anställning i offentlig tjänst och i samband med ”svängdörrsproblematiken” är en återkommande fråga inom unionsinstitutionerna. Parlamentet begär att utrikestjänsten effektivt och konsekvent tillämpar tjänsteföreskrifterna, särskilt artikel 16 och andra tillämpliga bestämmelser, för att förebygga intressekonflikter, i synnerhet, men inte enbart, för högre tjänstemän och utstationerade nationella experter. Parlamentet är bekymrat över den senaste tidens fall med svängdörrsproblematik och uppmanar utrikestjänsten att systematiskt se över potentiellt problematiska övergångar till den privata sektorn eller till organisationer i tredjeländer och att fortsätta att övervaka tidigare högre tjänstemäns yrkesverksamhet fram till slutet av den obligatoriska karensperioden.

55.

Europaparlamentet beklagar djupt att utrikestjänsten under sex år inte offentliggjorde något av sina beslut om före detta högre tjänstemäns yrkesverksamhet, inklusive för 2019, vilket strider mot dess skyldigheter enligt artikel 16 i tjänsteföreskrifterna. Parlamentet välkomnar att utrikestjänsten började offentliggöra dem 2020, inbegripet det retroaktiva offentliggörandet av beslut från tidigare år. Parlamentet insisterar i detta avseende på att utrikestjänsten från och med nu årligen offentliggör sina beslut om före detta högre tjänstemäns yrkesverksamhet och att den fortlöpande kontrollerar om de uppfyller de villkor som gäller för dem och, om så är lämpligt, vidtar kraftfulla åtgärder för att se till att dessa villkor efterlevs.

56.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänsten tillämpar ett förbud under de första tolv månaderna av den tvååriga karensperioden för anställda inom den högsta ledningen efter det att deras uppdrag har upphört. Parlamentet påminner om att tystnadsplikten är en central princip som ska respekteras av före detta anställda.

57.

Parlamentet understryker att artikel 16 ger unionsinstitutionerna möjlighet att avslå en begäran från en före detta tjänsteman om att acceptera en specifik tjänst om restriktionerna inte är tillräckliga för att skydda institutionernas legitima intressen. Parlamentet befarar att det ofta inte är möjligt att genomdriva de villkor som ställs för verksamhet efter avslutad anställning i offentlig tjänst. Parlamentet uppmanar därför unionens institutioner och byråer att överväga användningen av alla de verktyg som finns att tillgå i artikel 16 i tjänsteföreskrifterna.

Fastighetspolitik

58.

Europaparlamentet välkomnar den positiva trenden när det gäller samlokalisering, som utgör 7 % av delegationernas totala kontorsyta. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att utrikestjänsten under 2019 inrättade 22 nya samlokaliseringsprojekt avseende 68 delegationer (vilket resulterade i totalt 115 samlokaliseringsavtal). Parlamentet noterar att samlokaliseringarna för närvarande främst berör medlemsstater och partnerländer (43), GD Echo (20), andra unionsbyråer, t.ex. EUIPO, Easa och Frontex (17), EIB (15), EU:s särskilda representanter (10) och Gsfp-uppdrag – EU BAM och Eucap – (10).

59.

Europaparlamentet uppmuntrar utrikestjänsten att fortsätta med att slå samman resurser med medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av fastigheter och att vidareutveckla det lokala samarbetet, med särskild uppmärksamhet på bästa valuta för pengarna, säkerhetsfrågor och unionens image och synlighet, samt budgetoptimering.

60.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att denna ökning av samlokaliseringar har skett samtidigt med en konsolidering och standardisering av systemet för kostnadstäckning genom ytterligare centralisering av samlokaliseringsinkomster och tillämpning av administrativa avgifter i de överenskomna servicenivåavtalen. Parlamentet konstaterar att omkring 10 miljoner EUR i intäkter genererades under 2019. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att lägga fram en översikt över fördelningen av dessa intäkter för att säkerställa transparens.

61.

Europaparlamentet beklagar revisionsrättens slutsatser att endast ett litet antal unionsdelegationer är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, och uppmanar utrikestjänsten att överväga, där så är tekniskt och ekonomiskt möjligt och där så krävs enligt lokal lagstiftning, att anpassa sina kontor för att förbättra tillgängligheten för personer med nedsatt rörlighet.

62.

Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens andel av ägda kontor låg kvar på 19 % av dess delegationskontor med ytterligare utsikter för köp i Argentina och Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet noterar att 72,8 miljoner EUR går till att hyra kontorsbyggnader och bostäder för nätverket av delegationer och 19,1 miljoner EUR för hyra av kontor för huvudkontoret.

63.

Europaparlamentet välkomnar översynen av bostadspolitiken och begär att parlamentet i tid informeras om de viktigaste resultaten när det gäller förnyad riktmärkning jämfört med medlemsstaternas och andra internationella organisationers befintliga riktmärkning.

64.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den handlingsplan som utrikestjänsten upprättat för att följa upp rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport från 2016 om utrikestjänstens fastighetspolitik har lett till framsteg, vilket revisionsrätten har konstaterat.

65.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att göra ytterligare framsteg när det gäller de kvarstående rekommendationerna avseende behovet av en portföljöversikt genom att övervaka marknadspriserna för kontor och bostäder och att börja utforma en plan på medellång och lång sikt utöver sitt nuvarande årliga arbetsdokument. Parlamentet påminner om att kontorsytan på 35 m2 per anställd bör behållas och tjäna som ett återkommande riktmärke och att tillträde för personer med funktionsnedsättning systematiskt bör bedömas i kommande byggnadsplaneringar eller omlokaliseringar. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att hålla parlamentet informerat om eventuella förbättringar.

66.

Europaparlamentet beklagar att endast en av åtta rekommendationer i revisionsrättens rapport från 2016 om hur utrikestjänsten förvaltar sina fastigheter runtom i världen har genomförts fullt ut och att tre rekommendationer har genomförts i de flesta avseenden. Parlamentet begär att de återstående rekommendationerna genomförs snabbt och fullständigt.

Arbetsmiljö

67.

Europaparlamentet noterar att antalet ärenden som anmäldes till medlingstjänsten har ökat i fråga om antingen olösta meningsskiljaktigheter kring rättigheter och skyldigheter eller olika typer av konflikter på arbetsplatsen, och uppgick till 183 under 2019 (jämfört med 135 under 2018). Parlamentet konstaterar att ökningen av antalet ärenden som anmälts till medlingstjänsten är ett tecken på att den fungerar väl. Parlamentet noterar antagandet av ett nytt beslut om utrikestjänstens medlingstjänst under 2020 i syfte att stärka de befintliga mekanismerna.

68.

Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns oavlönade praktikanter vid unionens delegationer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att vidta åtgärder för att se till att praktikanterna kan försörja sig. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att följa Europeiska ombudsmannens rekommendation att betala alla praktikanter en lämplig ersättning som åtminstone täcker levnadskostnaderna. Parlamentet rekommenderar att mer medel anslås för att betala praktikanter.

Miljöaspekter

69.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att utrikestjänsten 2019 antog ett mandat att inrätta ett miljöledningssystem för utrikestjänstens huvudkontor i syfte att utvidga det till nätverket av delegationer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska huvudkontorets och unionsdelegationernas koldioxidavtryck genom att genomföra papperslösa processer och fokusera på energimix och främjandet av förnybara energikällor.

Top

Choose the experimental features you want to try