Sammanfattning

Konsekvensbedömning om skattebedrägeri och skatteundandragande – förbättrat samarbete mellan nationella skattemyndigheter om utbyte av upplysningar

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Problemen är a) begränsad rapportering av inkomster från digitala plattformar, b) brister i samarbetet mellan skatteförvaltningarna. Den digitala ekonomin expanderar och förväntas växa under de närmaste åren, och problemen kommer säkerligen att förvärras utan åtgärder på EU-nivå. Utvärderingen av direktivet om administrativt samarbete visade att ramen överlag är robust, men att alla medlemsstater inte utnyttjar verktygen i lika stor utsträckning. Genom att klargöra vissa funktioner i det administrativa samarbetet (definitionen av ”standarden kan antas vara relevant”, gemensamma revisioner, gruppbegäran) kan det administrativa samarbetets ändamålsenlighet och effektivitet förbättras. Den digitala plattformsekonomins digitala och globala natur, fragmenteringen av inkomster från flera olika plattformar och skillnader i rapporteringskraven mellan länderna skapar utmaningar för en korrekt rapportering av inkomster från digitala plattformar. Medlemsstaterna uppger att rapporteringen ofta är begränsad. Skillnader i genomförandet och i användningen av upplysningar gör samarbetet ineffektivt. De aktörer som påverkas mest av detta är digitala plattformsoperatörer och skatteförvaltningar.

Vad förväntas initiativet leda till?

De huvudsakliga målen är att säkerställa en rättvis och enhetlig inre marknad, samtidigt som medlemsstaternas och EU:s intäkter skyddas. Åtgärden förväntas leda till 30 miljarder euro i ytterligare skatteintäkter, totalt för EU till 2025.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

Medlemsstaternas åtgärder ger inte en ändamålsenlig och effektiv lösning på problemen, eftersom de har en gränsöverskridande karaktär: Genom de digitala plattformarna är det möjligt att köpa och sälja varor och tjänster via internet oavsett gränser och jurisdiktioner, vilket innebär att säljarna kan generera inkomst i vilket annat land som helst än det land där de har sin skatterättsliga hemvist. Bristerna i det administrativa samarbetet kräver också transnationella lösningar, eftersom samarbetet per definition måste ske över gränserna för att vara effektivt.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

Följande alternativ har övervägts: a) Icke-rättsliga riktlinjer. b) Lagstiftningsåtgärder med underalternativ för de verksamheter, plattformsoperatörer och säljare som omfattas. c) Lagstiftningsåtgärder för att förstärka det administrativa samarbetet. Det alternativ som rekommenderas är lagstiftningsåtgärder för att förstärka det administrativa samarbetet och täcka alla plattformar och säljare i syfte att säkerställa bästa möjliga resultat när det gäller skattedisciplin och likvärdiga förutsättningar.

Vem stöder vilket alternativ? 

En majoritet av medlemsstaterna stöder det rekommenderade alternativet. Det riktade samrådet för plattformsoperatörer visade att även de är positivt inställda till lagstiftningsåtgärder, med så små snedvridningar som möjligt mellan plattformsoperatörerna.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om ett sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

Åtgärden förväntas ge betydande och direkta ekonomiska fördelar. Den kommer att ha en positiv inverkan på skatteuppbörden, med ytterligare skatteintäkter på uppskattningsvis 30 miljarder euro (övre gräns för uppskattningen). Medlemsstaterna kan använda dessa intäkter för att finansiera sin ekonomiska och sociala politik. Initiativet förväntas även skapa mer likvärdiga förutsättningar för plattformsoperatörerna och de aktörer som använder plattformar för att sälja sina varor och/eller tjänster. Det kommer även att bidra till ökad rättvisa eftersom det skapar förtroende för skattesystemet med en rättvis bördefördelning mellan skattebetalarna.

Vad är kostnaderna för de rekommenderade alternativen (om sådana alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? 

I likhet med de tidigare rapporteringskraven uppskattas kostnaderna för skatteförvaltningarna till cirka 200 miljoner euro i engångskostnader för utveckling och upp till 30 miljoner euro i löpande kostnader. Plattformarnas kostnader uppskattas till totalt 875 miljoner euro i engångskostnader och cirka 100 miljoner euro i löpande kostnader. Kostnaderna uppskattas för alla plattformar och skulle i genomsnitt uppgå till 10 000 euro per plattform (löpande kostnader). Dessa uppskattningar grundar sig emellertid på ett antal antaganden och extrapoleringar och bör användas med försiktighet.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

Åtgärden förväntas påverka små och medelstora företag eftersom alla digitala plattformar och säljare omfattas av initiativet, oavsett storlek. Initiativet kommer visserligen att medföra efterlevnadskostnader, men kan vara mer gynnsamt för små och medelstora företag än det nuvarande lappverket av rapporteringskrav inom EU. Initiativet bör också bidra till att skapa mer likvärdiga förutsättningar mellan aktörerna, vilken bör gynna små och medelstora företag.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

Skatteförvaltningarna kommer att få ytterligare kostnader för utveckling av it-system för att möjliggöra rapportering, lagring och användning av data. Kostnaderna uppskattas till cirka 200 miljoner euro i engångskostnader och upp till 30 miljoner i löpande kostnader för samtliga 27 skatteförvaltningar i EU. Fördelarna för de nationella budgetarna i form av ytterligare skatteintäkter uppskattas till tiotals miljarder euro (övre gräns för uppskattningen: cirka 30 miljarder euro).

Uppstår andra betydande konsekvenser?  

Åtgärden kommer att vara förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen och kommer därför inte ha en negativ inverkan på den grundläggande rättigheten till sydd av personuppgifter.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Åtgärden kommer att övervakas med hjälp av information som samlas in via årliga enkäter och diskussioner med skatteförvaltningarna. En mer omfattande bedömning kommer att göras 2023, då kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om hur direktivet om administrativt samarbete i fråga om direkt beskattning fungerar.