This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020PC0563
Amended proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on establishing the framework for achieving climate neutrality and amending Regulation (EU) 2018/1999 (European Climate Law)
Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)
Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)
COM/2020/563 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 17.9.2020
COM(2020) 563 final
2020/0036(COD)
Ändrat förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Den 4 mars 2020 antog kommissionen sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) 1 .
Förslaget till en förordning med en europeisk klimatlag ingår i ett bredare paket med ambitiösa åtgärder som annonserades i kommissionens meddelande om den europeiska gröna given 2 . Inom den gröna given lanseras en ny tillväxtstrategi för EU som ska ställa om unionen till ett rättvist och välmående samhälle med förbättrad livskvalitet för dagens och framtidens generationer, med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från klimat- och miljörelaterade risker och effekter. Den europeiska gröna given bekräftar kommissionens ambition att Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050.
Förslaget syftar till att ange färdriktningen genom att förankra EU:s klimatneutralitetsmål för 2050 i lagstiftningen, ge ökad visshet om och förtroende för EU:s åtagande samt ge tydlighet och ansvarighet.
I det ursprungliga förslaget angavs att kommissionen senast i september 2020 skulle lägga fram en konsekvensbedömd plan för att höja EU:s 2030-mål för minskade växthusgasutsläpp till minst 50 % och mot 55 %, jämfört med 1990 års nivåer, på ett ansvarsfullt sätt, och att kommissionen skulle föreslå ändringar av förslaget i enlighet med detta. Detta återspeglades i artikel 2.3 och skäl 17 i kommissionens ursprungliga förslag. Klimatmålsplanen 2030 visar att det är både genomförbart och gynnsamt att höja EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 till minst 55 %.
Med syftet att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050 föreslås därför att EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 höjs till minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer, med inkludering av både utsläpp och upptag. Det här förslaget ändrar kommissionens ursprungliga förslag (COM(2020) 80 final) så att det reviderade målet införs i den europeiska klimatlagen.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Motiveringen till kommissionens ursprungliga förslag redogör i detalj för hur förslaget överensstämmer med befintliga bestämmelser. Klimatmålsplanen 2030 visar att en höjning av målet kräver insatser för minskade växthusgasutsläpp i alla sektorer, tillsammans med förbättrade upptag, vilket måste möjliggöras genom olika politiska åtgärder. Senast i juni 2021 kommer kommissionen därför att se över alla relevanta politiska instrument på området, i enlighet med artikel 2a.2 i förslaget.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Initiativet är kopplat till många andra politikområden eftersom alla EU-åtgärder och all EU-politik bör främja en rättvis omställning till klimatneutralitet och en hållbar framtid, såsom beskrivs i motiveringen till kommissionens ursprungliga förslag.
Vidare har coronavirusutbrottet, efter antagandet av kommissionens ursprungliga förslag, lett till en folkhälsokris och en social och ekonomisk chock av aldrig tidigare skådad omfattning. Det europeiska politiska svaret på covid-19 är också av en större omfattning än någonsin tidigare. Det erbjuder en unik möjlighet att påskynda omställningen till en klimatneutral ekonomi och en hållbar framtid och samtidigt mildra krisens allvarliga konsekvenser. Förslaget är förenligt med meddelandena om återhämtningsinstrumentet Next Generation EU 3 och den uppdaterade långtidsbudgeten för EU 4 , där kommissionen presenterar en ambitiös återhämtningsplan för att visa vägen och bygga upp ett hållbarare, motståndskraftigare och rättvisare Europa för nästa generation. Meddelandena återspeglar ett åtagande om att ”inte vålla skada” med avseende på våra klimat- och miljöambitioner, de säkerställer att pengar används i enlighet med målen i den europeiska gröna given och de påskyndar den gröna och digitala omställningen på ett socialt rättvist sätt.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 192.1 i EUF-fördraget, vilket är samma grund som för kommissionens ursprungliga förslag.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Motiveringen till kommissionens ursprungliga förslag redogör för subsidiaritets- och proportionalitetsaspekterna. Redogörelsen där gäller även för de föreslagna ändringarna, eftersom ett EU-omfattande mål för hela ekonomin endast kan fastställas på EU-nivå.
•Val av instrument
Detta förslag ändrar kommissionens förslag COM(2020) 80 final. Det instrument som valts är en förordning, det vill säga samma instrument som valts för kommissionens ursprungliga förslag. Valet förklaras i motiveringen till kommissionens ursprungliga förslag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Samråd med berörda parter
I motiveringen till kommissionens ursprungliga förslag beskrivs de samråd som har ägt rum med berörda parter, bland annat ett offentligt samråd, en sammankomst med berörda parter som kommissionen anordnade i samband med utarbetandet av meddelandet En ren jord åt alla 5 och ett offentligt evenemang i januari 2020 om genomförandet av den europeiska gröna given och den europeiska klimatlagen.
I samband med utarbetandet av klimatmålsplanen 2030 genomförde kommissionen ett offentligt samråd under perioden 31 mars–23 juni 2020, och fick fler än 4 000 svar från ett brett spektrum av berörda parter. Samråden i samband med planen har sammanfattats i en rapport 6 .
•Konsekvensbedömning
Kommissionen gjorde en djupgående analys som underlag för meddelandet En ren jord åt alla 7 . Genom att titta på alla ekonomiska huvudsektorer, däribland energi, transport, industri och jordbruk, undersöktes hur klimatneutralitet kan uppnås till 2050. Tillsammans med utvärderingen av EU:s anpassningsstrategi (2018) ligger den bedömningen till grund för kommissionens ursprungliga förslag, såsom beskrivs närmare i motiveringen till det förslaget.
De föreslagna ändringarna av förslaget rör EU:s 2030-mål om nettominskning av växthusgasutsläppen. När det gäller höjningen av detta mål har kommissionen genomfört en konsekvensbedömning 8 som åtföljer klimatmålsplanen 2030.
•Grundläggande rättigheter
Motiveringen till kommissionens ursprungliga förslag redogör för aspekterna avseende grundläggande rättigheter.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Budgetkonsekvenserna presenteras i finansieringsöversikten till kommissionens ursprungliga förslag och påverkas inte av denna ändring.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
De föreslagna ändringarna av det ursprungliga förslaget till en europeisk klimatlag innebär att man inför ett nytt 2030-mål för EU:s minskning av växthusgasutsläppen i artikel 2a.1 i förslaget. Denna ändrade bestämmelse ersätter artikel 2.3 i det ursprungliga förslaget, som fastställer den process som leder fram till detta ändringsförslag.
I artikel 2a.2 i det reviderade förslaget fastställs en process för översyn av den unionslagstiftning som är relevant för att uppnå 2030-målet, i linje med artikel 2.4 i det ursprungliga förslaget, som flyttas till den nya artikel 2a, och där en hänvisning till det nya 2030-målet har införts.
Artikel 1 i det ursprungliga förslaget ändras också så att den innehåller en hänvisning till det nya 2030-målet inom ramen för tillämpningsområdet för den europeiska klimatlagsförordningen, och det tillhörande skälet ändras på motsvarande sätt.
2020/0036 (COD)
Ändrat förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag)
Kommissionens förslag COM(2020) 80 ska ändras på följande sätt:
(1)Skäl 17 ska ersättas med följande:
”Såsom kommissionen angav i sitt meddelande Den europeiska gröna given har den bedömt unionens 2030-mål för minskning av växthusgasutsläppen, i sitt meddelande Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare 9 , på grundval av en heltäckande konsekvensbedömning och med beaktande av sin analys av de integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnats in till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 10 . Mot bakgrund av klimatneutralitetsmålet för 2050 bör utsläppen av växthusgaser minskas och upptagen förbättras till 2030, så att nettoutsläppen av växthusgaser, det vill säga utsläpp efter avdrag för upptag, minskar med minst 55 % i hela ekonomin och inom EU fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Detta nya klimatmål för unionen för 2030 är ett senare mål med avseende på tillämpningen av artikel 2.11 i förordning (EU) 2018/1999 och ersätter därför det unionsomfattande mål för växthusgasutsläpp för 2030 som anges i den punkten. Dessutom bör kommissionen senast den 30 juni 2021 bedöma hur den unionslagstiftning som är relevant för att uppnå klimatmålet för 2030 skulle behöva ändras för att uppnå dessa nettoutsläppsminskningar.”
(2)I artikel 1 andra stycket ska följande mening läggas till:
”Förordningen fastställer också ett bindande mål för unionen om nettominskning av växthusgasutsläppen till 2030.”
(3)I artikel 2 ska punkterna 3 och 4 utgå.
(4)Följande artikel ska införas som artikel 2a:
”Artikel 2a
Klimatmål för 2030
1. För att uppnå det klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 ska det bindande klimatmålet för unionen för 2030 vara att uppnå en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser (utsläpp efter avdrag för upptag) med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer fram till 2030.
2. Senast den 30 juni 2021 ska kommissionen se över relevant unionslagstiftning för att göra det möjligt att uppnå målet i punkt 1 i den här artikeln och klimatneutralitetsmålet i artikel 2.1, och överväga nödvändiga åtgärder, däribland antagande av lagstiftningsförslag, i enlighet med fördragen.”
(5)Artikel 3.2 ska ersättas med följande:
”2. Utvecklingsbanan ska utgå från unionens klimatmål för 2030 som anges i artikel 2a.1.”
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande