EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.5.2020

COM(2020) 511 final

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Kroatiens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Kroatiens konvergensprogram 2020

Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Kroatiens nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Kroatiens konvergensprogram 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 9.2,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2 , särskilt artikel 6.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 17 december 2019 antog kommissionen den årliga strategin för hållbar tillväxt, som inledde 2020 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. I den togs vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Den 17 december 2019 antog kommissionen också, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, även rapporten om förvarningsmekanismen, enligt vilken Kroatien var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning.

(2)Landsrapporten 2020 för Kroatien 3 offentliggjordes den 26 februari 2020. Den innehöll en bedömning av hur väl Kroatien hade lyckats med den landsspecifika rekommendation som rådet antog den 9 juli 2019 4 , med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål. Den innehöll också en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011, vars resultat också offentliggjordes den 26 februari 2020. Kommissionens analys ledde till slutsatsen att Kroatien har makroekonomiska obalanser som kan kopplas till höga skulder i både privat och offentlig sektor samt till höga utlandsskulder, i en situation med låg potentiell tillväxt.

(3)Den 11 mars 2020 klassificerade Världshälsoorganisationen officiellt covid-19-utbrottet som en global pandemi. Pandemin är en allvarlig folkhälsokris för invånare, samhällen och ekonomier. Den leder till hårt ansatta hälso- och sjukvårdssystem, störningar i de globala leveranskedjorna, volatilitet på finansmarknaderna, kraftigt minskad konsumentefterfrågan och negativa effekter för olika sektorer. Den hotar människors arbeten och deras inkomster liksom företagens verksamheter. Pandemin har lett till en kraftig ekonomisk chock som redan har fått allvarliga återverkningar inom EU. Den 13 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande 5 om en samordnad ekonomisk reaktion på krisen, omfattande alla aktörer på nationell nivå och unionsnivå.

(4)Flera medlemsstater har utlyst undantagstillstånd eller vidtagit nödåtgärder. Nödåtgärderna bör vara strikt proportionella, nödvändiga, tidsbegränsade och i linje med europeiska och internationella standarder. De bör vara föremål för demokratisk tillsyn och oberoende rättslig prövning.

(5)Den 20 mars 2020 antog kommissionen ett meddelande om aktivering av den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten 6 . Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i förordning (EG) nr 1466/97 och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken under en allvarlig konjunkturnedgång. I meddelandet framför kommissionen till rådet att man bedömer att det rådande läget med en allvarlig konjunkturnedgång till följd av covid-19-pandemin innebär att villkoren för att aktivera undantagsklausulen är uppfyllda. Den 23 mars 2020 godkände medlemsstaternas finansministrar kommissionens bedömning. Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen medger en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet, förutsatt att detta inte äventyrar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. När det gäller den korrigerande delen kan rådet, på rekommendation av kommissionen, även besluta att anta en reviderad finanspolitisk strategi. Den allmänna undantagsklausulen innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Det ger medlemsstaterna möjlighet att avvika från de budgetkrav som normalt skulle gälla samtidigt som kommissionen och rådet kan vidta de nödvändiga politiska samordningsåtgärderna inom ramen för pakten.

(6)Det krävs fortsatta åtgärder för att begränsa och bekämpa smittspridningen, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemens resiliens och mildra de socioekonomiska konsekvenserna genom stödåtgärder till företag och hushåll samt för att säkerställa adekvata arbetsmiljöförhållanden så att den ekonomiska verksamheten kan återupptas. Unionen bör använda alla tillgängliga verktyg för att stödja medlemsstaternas insatser inom dessa områden. Samtidigt bör medlemsstaterna och unionen samarbeta för att utforma de åtgärder som krävs för både en återgång till samhällen och ekonomier som fungerar normalt och till en hållbar tillväxt, där bland annat den gröna och digitala omställningen integreras och man drar nytta av lärdomarna från krisen.

(7)Covid-19-krisen har visat på den inre marknadens flexibilitet när det gäller att anpassa sig till extraordinära situationer. För att säkerställa en snabb och smidig övergång till återhämtningsfasen och en snabb och smidig återgång till fri rörlighet för varor, tjänster och arbetstagare måste dock de extraordinära åtgärder som hindrar den inre marknaden från att fungera normalt upphöra så snart de inte längre behövs. Den nuvarande krisen har visat att det behövs krisberedskapsplaner inom hälso- och sjukvården, bl.a. bättre inköpsstrategier, diversifierade leveranskedjor och strategiska reserver av viktig utrustning. Det är centrala faktorer för arbetet med att ta fram mer omfattande krisberedskapsplaner.

(8)Unionens lagstiftare har redan ändrat de relevanta regelverken 7 för att ge medlemsstaterna möjlighet att mobilisera alla outnyttjade resurser från de europeiska struktur- och investeringsfonderna så att de kan hantera de extraordinära konsekvenserna av covid-19-pandemin. Ändringarna kommer att öka flexibiliteten och förenkla och effektivisera förfarandena. För att minska pressen på kassaflödena kan medlemsstaterna också använda en medfinansieringsgrad på 100 % från unionsbudgeten under räkenskapsåret 2020–2021. Kroatien uppmanas att fullt ut utnyttja dessa möjligheter för att hjälpa sina hårdast drabbade invånare och sektorer.

(9)Pandemins socioekonomiska konsekvenser kommer sannolikt att bli avsevärde och drabba regionerna i Kroatien ojämnt på grund av olika specialiseringsmönster. Kustregionerna och de öar som är kraftigt beroende av turism kommer att drabbas särskilt hårt. Den nuvarande situationen kräver därför riktade politiska åtgärder.

(10)Den 30 april 2020 lade Kroatien fram sitt nationella reformprogram för 2020 och sitt konvergensprogram för samma år. De båda programmen har bedömts samtidigt för att deras inbördes kopplingar ska kunna beaktas.

(11)Kroatien omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet.

(12)I sitt konvergensprogram för 2020 väntar sig regeringen att det samlade saldot i de offentliga finanserna försämras från ett överskott på 0,4 % av BNP 2019 till ett underskott på 6,8 % av BNP 2020, och sedan förbättras till ett underskott på 2,4 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten minskade till 73,2 % under 2019, men väntas enligt konvergensprogrammet för 2020 öka till 86,7 % under 2020. De makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna påverkas av den höga graden av osäkerhet till följd av covid-19-pandemin.

(13)Som en reaktion på covid-19-pandemin, och som del av en samordnad EU-strategi, har Kroatien antagit budgetåtgärder för att öka kapaciteten i hälso- och sjukvårdssystemet, begränsa smittspridningen och hjälpa de hårdast drabbade invånarna och branscherna. Enligt konvergensprogrammet för 2020 uppgår dessa budgetåtgärder till 2,8 % av BNP. De två viktigaste åtgärderna är bidragen till företag för att behålla sina anställda och skattebefrielse som beviljas de värst drabbade företagen. Kroatien har dessutom antagit åtgärder som, även om de inte påverkar budgeten direkt, kommer att bidra till likviditeten i företagen, och som enligt stabilitetsprogrammet för 2020 uppskattas till 1,3 % av BNP. Åtgärderna inbegriper anstånd med privatpersoners och företags inkomstskatter samt med sociala avgifter. Totalt sett är de åtgärder Kroatien har vidtagit i linje med riktlinjerna i kommissionens meddelande om en samordnad ekonomisk reaktion på covid-19-utbrottet. Ett fullständigt genomförande av de här åtgärderna, följt av en omläggning av finanspolitiken mot att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt när de ekonomiska förhållandena medger det, kommer att bidra till att bevara den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt.

(14)Enligt kommissionens vårprognos 2020 beräknas Kroatiens saldo i de offentliga finanserna vid oförändrad politik uppgå till -7,1 % av BNP 2020 och -2,2 % av BNP 2021. Den offentliga skuldkvoten beräknas uppgå till 88,6 % av BNP 2020 och till 83,4 % 2021.

(15)Den 20 maj 2020 utfärdade kommissionen en rapport i enlighet med artikel 126.3 i fördraget på grund av att Kroatien planerade att överträda underskottsgränsen på 3 % av BNP 2020. Sammantaget visar denna analys att underskottskriteriet enligt fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte är uppfyllt.

(16)Som en reaktion på pandemin vidtog Kroatien snabbt långtgående åtgärder för att skydda invånarna och begränsa virusets spridning. Pandemin (och åtgärder för att begränsa spridningen) ledde till allvarliga störningar i företagens verksamheter, vilket hade negativa effekter på arbetsmarknaden. BNP i fasta priser beräknas minska med 9,1 % 2020 och sedan öka med 7,5 % 2021, medan arbetslösheten beräknas öka till 10,2 % 2020 och förbättras till 7,4 % 2021, enligt kommissionens prognos. Turismsektorn, som utgör en betydande andel av Kroatiens ekonomi, kommer att påverkas kraftigt. Kroatien har också samtidigt behövt hantera effekterna av en kraftig jordbävning som inträffade i Zagreb den 22 mars 2020. I syfte att dämpa effekterna på ekonomin vidtog Kroatien ett antal ambitiösa åtgärder, däribland lönestödsåtgärder, befrielse från och anstånd med skatter och sociala avgifter, stöd till små och medelstora företag, ytterligare garantier för exportförsäkringar och moratorier på amortering av lån samt särskilda åtgärder för turism och andra hårt drabbade sektorer.

(17)Covid-19-pandemin prövar det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemets resiliens. Även om tillgången till hälso- och sjukvård generellt är god i Kroatien är omfattningen av medicinska behov som inte kan tillgodoses på grund av avstånd bland de största i EU. En mer balanserad geografisk spridning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdinrättningar skulle ge bättre tillgång till hälso- och sjukvård. Det finns utrymme för förbättringar i fråga om ansvarsuppdelningen mellan staten och regionala myndigheter vad gäller vårdinrättningar i Kroatien. Staten måste täcka skulderna för sjukhus som ägs av regioner, men har begränsade möjligheter att påverka hur sjukhusen förvaltas. Ett närmare samarbete mellan staten och regionerna är viktigt för att säkerställa tillgången till kritiska medicinska produkter och för att kunna vidta åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19. Användningen av e-hälsoverktyg innebär att direkta kontakter mellan vårdpersonal och patienter kan minskas, vilket också minskar risken för smittspridning. Användningen av e-recept är utbredd men bara en liten andel av remisser och patientjournaler är digital.

(18)Till följd av den ekonomiska nedgången har arbetsgivare haft svårigheter att betala ut löner, vilket väntas leda till högre arbetslöshet och fattigdomsnivåer, med ännu större territoriella skillnader. Traditionellt sett har deltagandet i aktiva arbetsmarknadsåtgärder varit mycket lågt, men under rådande omständigheter har den typen av program fått en mer framskjuten plats. För att kunna ge stöd till arbetsgivare och minimera antalet uppsägningar, bör sådana åtgärder utökas, vilket även gäller andra tidsbegränsade stödordningar, särskilt system för korttidsarbete. På kort sikt bevaras arbetstillfällen men på medellång finns det utrymme att bli bättre på att uppskatta arbetsmarknadens behov under återhämtningsfasen. De kroatiska offentliga arbetsförmedlingarna bör öka sina insatser för att hjälpa arbetskraften att förvärva lämpliga färdigheter (t.ex. digital kompetens), utarbeta strategier för att nå dem som står utanför arbetskraften och bekämpa svart arbete. Arbetslöshetsersättningen ger inget skyddsnät för uppsagda arbetstagare, eftersom den omfattar få och nivån är låg. Inte heller den garanterade minimiinkomsten kan minska fattigdomen i någon större utsträckning, mot bakgrund av höga nivåer av fattigdom och social utestängning, territoriella skillnader och riskfaktorer med koppling till ålder, kön och funktionsnedsättningar.

(19)Internetförbindelsernas bristande tillförlitlighet är ett problem. Det råder inte någon utbredd tillgång till höghastighetsinternet i kroatiska hushåll. Omkring 70 % av hushållen har fast bredband och endast 6 % av dem har fast bredband med minst 100 Mbit/s. Särskilt på landsbygden kan detta vara ett hinder för distansarbete och distansutbildning, i synnerhet bland utsatta grupper, t.ex. studenter från familjer med sämre förutsättningar eller personer med funktionsnedsättning. Dessa grupper löper risk att bli utestängda vid den plötsliga övergången till ett mer digitaliserat samhälle. Alternativa arbetsformer där digital teknik utnyttjas bör utökas, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, eftersom andelen av arbetstagare som arbetar på distans (6–7 %) endast uppgår till hälften av EU-genomsnittet.

(20)Bristen på arbetskraft har kontinuerligt påverkat vissa sektorer i ekonomin, främst på grund av kompetensbrist. Genom att främja förvärvandet av lämpliga färdigheter, däribland digital kompetens, under den grundläggande utbildningen och senare genom omskolning och kompetenshöjning, kan produktiviteten öka och kompetensbristen åtgärdas. Utbildningssystemets kvalitet och förmåga till inkludering måste förbättras på alla nivåer och läroplansreformen måste fortsätta. Det har redan visat sig vara värdefullt att införa digital utbildning under krisen, men det behövs ytterligare utveckling av infrastruktur och material för digital utbildning och av den digitala kompetensen hos lärare, elever och studenter.

(21)Kroatien bör stödja det fortsatta flödet av krediter och annan finansiering, däribland finansiering från andra källor än banker, till lönsamma låntagare som påverkas negativt av krisen. Kroatien har antagit ett antal stimulans- och stödordningar för små och medelstora företag. Insatserna bör fortsätta, i syfte att bidra med snabbt och fortsatt likviditetsstöd till företagen genom lån och garantier, särskilt statliga garantier, med ett fokus på små och medelstora företag, för att övervinna krisen och underlätta återhämtningen. Företagen i Kroatien är i hög grad beroende av banklån och kassaflöden för att kunna tillgodose sina finansieringsbehov. Banksystemet bör få stöd i form av garantier för att kunna ge ny finansiering till små och medelstora företag och förbättra tillgången till finansiering. Vid utformningen och genomförandet av dessa åtgärder måste banksektorns motståndskraft beaktas. Företagens likviditet har också förbättrats genom att de har befriats från eller fått anstånd med att betala skatt och sociala avgifter.

(22)Det har gjorts förnyade ansträngningar för att minska den administrativa bördan och regelbördan. Men generellt begränsas företagens verksamheter fortfarande av en fortsatt betungande regelbörda och administrativ börda, t.ex. i fråga om tillstånd, rapporteringskrav och skatteförfaranden. Identifieringen av de administrativa och ekonomiska bördorna går framåt, genom samråd med berörda parter och via en särskild webbplats. Dessutom ska åtgärder vidtas för att minska de mest betungande skyldigheterna. Ett smidigt tillträde till och utövande av yrken, genom effektivisering av regelverk och administrativa förfaranden, är också viktigt, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag, inbegripet egenföretagare. En översyn av skatteliknande avgifter har utförts och regeringen antog en första handlingsplan i maj 2020. 

(23)För att underlätta den ekonomiska återhämtningen är det viktigt att tidigarelägga mogna projekt för offentliga investeringar och främja privata investeringar, bland annat genom relevanta reformer. Kroatien bör arbeta för investeringar i tillväxtfrämjande sektorer som bidrar till den gröna och digitala omställningen. En modern och stabil digital infrastruktur är helt centralt för den digitala omvandlingen av offentlig förvaltning och offentliga företag. Mot bakgrund av den digitala omställningen är investeringar i nät med mycket hög kapacitet, däribland 5G, en nödvändig förutsättning. Investeringarna ska bidra till Kroatiens mål för minskade koldioxidutsläpp och energiomställning, enligt beskrivning i landets nationella energi- och klimatplan. Det finns särskilt utrymme och möjlighet för Kroatien att investera i hållbara stadstransporter och järnvägstransporter, energieffektivitet, förnybara energikällor och miljöinfrastruktur. När det gäller vattenförvaltning och avfallshantering ligger Kroatien dessutom avsevärt under EU-genomsnittet och det krävs investeringar för att upprätthålla Kroatiens ekonomiska utveckling. Programplaneringen för Fonden för en rättvis omställning för perioden 2021–2027 kan hjälpa Kroatien att hantera en del av de utmaningar som omställningen till en klimatneutral ekonomi innebär, särskilt inom de områden som anges i bilaga D till landsrapporten. Detta skulle ge Kroatien möjlighet att på bästa sätt använda fonden.

(24)Den offentliga förvaltningens effektivitet i Kroatien ligger under EU-genomsnittet. Låg kapacitet när det gäller att utforma och genomföra politiska åtgärder och projekt är ett hinder för ändamålsenlighet och snabbhet, vilket har framgått tydligt under krisen vid genomförandet av struktur- och investeringsfonderna, som innebär att Kroatien har stor möjlighet att dämpa krisens effekter och bidra till den ekonomiska återhämtningen. Men det görs inga framsteg vad gäller genomförandet av det nya systemet för strategisk planering, eller den aviserade nationella strategin för utveckling. Det råder också avsevärd territoriell fragmentering i den offentliga förvaltningen och finns en obalans mellan ansvar och resurser på lokal nivå. Detta bidrar till ojämn kvalitet på offentliga tjänster som tillhandahålls i landet och ökar de administrativa kostnaderna.

(25)Betydande eftersläpning och utdragna förfaranden i civilrättsliga och handelsrättsliga mål fortsätter att påverka företagsklimatet och effektiva lösningar av insolvensförfaranden, medan problem med kvalitet och effektivitet i straffrättskipningen är ett hinder i kampen mot ekonomiska brott. Det har gjorts framsteg i fråga om att lösa de äldsta pågående domstolsärendena och att använda elektronisk kommunikation i domstolarna, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar.

(26)Dessa rekommendationer är visserligen inriktade på hur de socioekonomiska effekterna av pandemin ska hanteras och den ekonomiska återhämtningen underlättas, men de landsspecifika rekommendationerna för 2019 som rådet antog den 9 juli 2019 innehöll reformer som krävs för att kunna åtgärda strukturella problem på medellång och lång sikt. De rekommendationerna är fortsatt aktuella och kommer att fortsätta att övervakas nästa år, inom ramen för den europeiska planeringsterminens årliga cykel. Det gäller även rekommendationer rörande investeringsrelaterade ekonomiska strategier. De senare rekommendationerna bör beaktas vid finansieringen av sammanhållningspolitikens strategiska programplanering efter 2020, inbegripet riskreducerande åtgärder och strategier för att lätta på restriktionerna vad gäller den rådande krisen.

(27)Kroatiens finanssektor är välkapitaliserad och lönsam, samtidigt som tillgångskvaliteten i banksektorn har förbättrats på senare år. Men finansinstituten kommer sannolikt att utsättas för vissa påfrestningar med tanke på deras exponeringar för de sektorer som påverkas mest av covid-19-pandemin. Åtgärder har vidtagits för att minska den negativa effekten av restriktionerna på företagen. Det är av avgörande betydelse att restriktionerna är tillfälliga och endast gäller under pandemin samt adekvata i fråga om att hjälpa företag med ekonomiska svårigheter att åter bli lönsamma. En sådan strategi kommer att hjälpa företagen utan att undergräva de framsteg som Kroatien har gjort vad gäller att förbättra stabiliteten i sin finanssektor.

(28)Det är viktigt att fortsätta arbetet med att förstärka ramen för att förebygga och bestraffa korruption, för att säkerställa en återhämning efter covid-19-krisen och uppnå en effektiv, ansvarstagande och transparent fördelning och distribution av medel och resurser. Flera handlingsplaner har genomförts till viss del men det är fortfarande vanligt med korruption och intressekonflikter i företagen. Det krävs ytterligare insatser som syftar till att stärka ramen för att förebygga och bestraffa korruption, för att säkerställa en transparent och effektiv användning av offentliga medel. Det behövs mer verkningsfulla verktyg för att förebygga och bestraffa korruption, särskilt på lokal nivå. Behovet av förbättrade tillsynsmekanismer för lokala tjänstemän och utnämnda befattningshavare i lokala offentliga företag kvarstår, liksom behovet av att säkerställa att kommissionen för hantering av intressekonflikter kan utföra sin centrala förebyggande uppgift. Initiativ i syfte att öka transparensen, t.ex. offentliggörande av domares och åklagares tillgångar, väntas under 2020.

(29)Den europeiska planeringsterminen utgör en ram för en kontinuerlig samordning av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken i unionen, vilket kan bidra till en hållbar ekonomi. Medlemsstaterna har utvärderat framstegen vad gäller genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling i sina nationella reformprogram för 2020. Genom att säkerställa ett fullständigt genomförande av rekommendationerna nedan kommer Kroatien att bidra till framsteg mot uppfyllandet av målen för hållbar utveckling och till de gemensamma insatserna för att säkerställa en konkurrenskraftig hållbarhet i unionen.

(30)Kommissionen har inom ramen för 2020 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Kroatiens ekonomiska politik och redogjort för den i 2020 års landsrapport. Kommissionen har även bedömt konvergensprogrammet för 2020, det nationella reformprogrammet för 2020 samt uppföljningen av de rekommendationer Kroatien har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Kroatien utan också att unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(31)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2020 och dess yttrande 8 återspeglas nedan, särskilt i rekommendation 1.

(32)Mot bakgrund av kommissionens fördjupade granskning och denna bedömning har rådet granskat det nationella reformprogrammet för 2020 och konvergensprogrammet för 2020. I dessa rekommendationer beaktas behovet av att bekämpa pandemin och underlätta den ekonomiska återhämtningen som ett första nödvändigt steg för att möjliggöra en justering av obalanserna. Rekommendationer som direkt behandlar de makroekonomiska obalanser som konstaterats av kommissionen enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas i rekommendationerna 1, 2, 3 och 4.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Kroatien att 2020 och 2021 vidta följande åtgärder:

1.I enlighet med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att ändamålsenligt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den efterföljande återhämtningen. Så snart som de ekonomiska förhållandena tillåter det bedriva en finanspolitik som syftar till att uppnå ansvarsfulla offentliga finanser på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, och samtidigt öka investeringarna. Stärka hälso- och sjukvårdssystemens resiliens. Främja en balanserad geografisk fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdinrättningar, närmare samarbete mellan alla förvaltningsnivåer och investeringar i e-hälsa.

2.Förstärka arbetsmarknadsåtgärder och arbetsmarknadens institutioner och förbättra nivåerna för arbetslöshetsförmåner och minimiinkomstsystem. Öka tillgången till digital infrastruktur och digitala tjänster. Främja kompetensutveckling.

3.Upprätthålla åtgärder för att tillhandahålla likviditet till små och medelstora företag och egenföretagare. Minska skatteliknande avgifter och inskränkningar ytterligare när det gäller reglering av produkt- och tjänstemarknader. Tidigarelägga mogna projekt för offentliga investeringar och främja privata investeringar för att gynna den ekonomiska återhämtningen. Inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på miljöinfrastruktur, hållbara stadstransporter och järnvägstransporter, ren och effektiv produktion och användning av energi samt höghastighetsbredband.

4.Förstärka den offentliga förvaltningens kapacitet och effektivitet i fråga om att utforma och genomföra offentliga projekt och politiska åtgärder på central och lokal nivå. Förbättra effektiviteten i rättsväsendet.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

(2)    EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(3)    SWD(2020) 510 final.

(4)    EUT C 301, 5.9.2019, s. 117.

(5)    COM(2020) 112 final.

(6)    COM(2020) 123 final.

(7)

   Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/460 av den 30 mars 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 508/2014 vad gäller särskilda åtgärder för att mobilisera investeringar i medlemsstaters hälso- och sjukvårdssystem samt i andra sektorer av deras ekonomier som reaktion på covid-19-utbrottet (investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset) (EUT L 99, 31.3.2020, s. 5), och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/558 av den 23 april 2020 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-pandemin (EUT L 130, 24.4.2020, s. 1).

(8)    Enligt artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.