EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.5.2020
COM(2020) 440 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020DC0440
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Adjusted Commission Work Programme 2020
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020
COM/2020/440 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.5.2020
COM(2020) 440 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020
1.en ny och föränderlig värld
Den 29 januari antog kommissionen sitt arbetsprogram för 2020. Programmet fastställde de viktigaste initiativen för denna kommissions första år och utvecklade de sex övergripande ambitioner som anges i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer samt de viktigaste prioriteringarna för Europaparlamentet och de som anges i Europeiska rådets strategiska agenda för 2019–2024.
Kommissionens arbetsprogram antogs innan covid-19-krisen drabbade Europa på fullt allvar. Det som började med isolerade fall utvecklades snabbt till en folkhälsokris, en ekonomisk chock av aldrig tidigare skådad omfattning och en pandemi av globala och tragiska proportioner. Inom loppet av några veckor tvingades EU ta itu med en akut och unik utmaning som påverkade alla länder, regioner och individer i olika grad. Hälso- och sjukvårdssystemen tänjdes till bristningsgränsen och arbetstagarna i frontlinjen tvingades till heroiska insatser. Exceptionella åtgärder vidtogs för att stänga ned våra samhällen och ekonomier och begränsa spridningen av viruset. Snabba och omfattande insatser på EU-nivå har bidragit till att mildra effekterna.
Under hela denna period har kommissionen stadigt fokuserat på att skydda liv och utkomstmöjligheter. Kommissionen frigjorde alla tillgängliga medel från EU:s budget för att upprätta lager av medicinsk utrustning. Flexibiliteten i budgetreglerna och reglerna för statligt stöd utnyttjades mer än någonsin tidigare av kommissionen som också lade fram förslaget om att inrätta Sure, ett nytt EU-instrument för att minska risken för arbetslöshet och stödja arbetstagarna. Beslut i frågor som tullfri import av viktiga varor fattades och förslag om transport, handel, stöd till partnerländer och mycket mer lades fram. Kommissionen tog fram riktlinjer för allt från gränsförvaltning till passagerares rättigheter och lade fram en färdplan för att säkerställa ett säkert och gradvis avskaffande av åtgärderna för att begränsa spridningen.
Hittills har kommissionen antagit 291 beslut och andra rättsakter sedan krisens början. Nästan inga av dessa var planerade eller ingick i kommissionens arbetsprogram för 2020. Det ger en bild av hur brådskande och dramatisk situationen har varit, liksom hur snabbt kommissionen har varit tvungen att ställa om sig från att arbeta med långsiktiga mål till omedelbar krishantering.
Tack vare de kollektiva insatserna, först och främst från medborgarnas sida, har spridningen av viruset avtagit och minskat i hela Europa. Alla former av återhämtning kommer att vara beroende av hur man hanterar och lever med viruset under en överskådlig framtid. Men det kommer också att kräva att snabba och flexibla stöd- och investeringsåtgärder sätts in där de behövs mest. Det är vad kommissionen infriar i dag med EU:s återhämtningsplan 1 , som omfattar ett nytt instrument för ekonomisk återhämtning inom den omarbetade fleråriga budgetramen.
Som en del av dagens paket anpassar kommissionen också sitt arbetsprogram för 2020. Detta förankras i två principer. För det första är kommissionen fast besluten att uppfylla sina åtaganden enligt arbetsprogrammet. För det andra måste tidsplanen för några av de föreslagna åtgärderna ses över på grund av krisens karaktär och omfattning som gör att krishanteringen måste prioriteras. Bilaga I till 2020 års arbetsprogram har uppdaterats i enlighet med detta.
Samtidigt kommer återhämtningen att kräva en stark politisk styrning och investeringar. Detta beskrivs närmare i meddelandet om den europeiska återhämtningsplanen. Det kommer att återspeglas ytterligare i de nya förslag som nämns i kommissionens avsiktsförklaring till Europaparlamentet och rådet i samband med ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen i september. De kommer sedan att ingå i kommissionens slutliga arbetsprogram för 2021, som antas i oktober i år.
2.Verkställande av kommissionens arbetsprogram – nya tidsramar, stärkta ambitioner
De prioriteringar som anges i ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer och kommissionens arbetsprogram för 2020 är viktigare än någonsin för att Europa ska kunna återhämta sig från krisen. Behovet av att påskynda den dubbla omställningen till ett grönare och mer digitalt samhälle, skapa ett rättvisare Europa med en ekonomi för människor, stärka vår inre marknad och strategiska autonomi, ställa upp för våra värderingar, främja vår demokrati och ta vårt fulla globala ansvar som en geopolitisk aktör är mer angeläget än någonsin. Det här kommer att stimulera Europas återhämtning och skapa ett mer motståndskraftigt, hållbart och rättvist Europa.
Därför är kommissionen fast besluten att genomföra alla sina viktigaste initiativ enligt de sex övergripande ambitionerna. Vissa initiativ försenas i någon mån, vilket återspeglar behovet av att dra lärdom av krisen, att ge utrymme för korrekt samråd och garantera att principerna om bättre lagstiftning respekteras. Det medger också tid för att grundligt gå igenom förslagen med berörda parter och för medlagstiftarna att anta dem i rask takt, och för de nationella myndigheternas genomförande – allt samtidigt som vi fortfarande har en folkhälsokris att åtgärda.
Initiativ som är nödvändiga eller stöder den omedelbara återhämtningen kommer att antas i enlighet med vad som ursprungligen planerats i kommissionens arbetsprogram. Det rör sig bland annat om strategin för smart sektorsintegration, strategin för en renoveringsvåg, strategin för hållbar och smart mobilitet, lagen om digitala tjänster, den förstärkta ungdomsgarantin och vitboken om ett instrument för utländska subventioner.
Ett antal brådskande och viktiga initiativ som försenats på grund av pandemin kommer att antas så snabbt som möjligt, i synnerhet den nya migrationspakten och den uppdaterade kompetensagendan för Europa. Andra kommer att skjutas upp till senare under året eller till början av nästa år så att de kan förberedas ordentligt.
Var ett initiativ placerats i de justerade bilagorna ändrar inte ansvarsfördelningen i de uppdragsbeskrivningar som ordförande Ursula von der Leyen skickat till varje kommissionsledamot.
Kommissionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Europaparlamentet och rådet i arbetet med de initiativ som redan inletts i år. Kommissionen kommer också att fortsätta att samarbeta med regioner, städer, arbetsmarknadens parter, det civila samhället och medborgarna om föreslagna eller kommande initiativ.
3.Bättre lagstiftning och strategiska framtidsfrågor
Krisen har visat hur viktigt det är för beslutsfattarna att fatta väl underbyggda beslut, utifrån tillförlitliga belägg och efter en bedömning av alla tillgängliga alternativ och deras sannolika effekter. Därför måste principerna för bättre lagstiftning även fortsättningsvis stå i centrum för vår lagstiftning. Kommissionen kommer senare i år att lägga fram sitt meddelande om bättre lagstiftning.
Krisen stärker också behovet av att lätta på onödiga regelbördor när Europa startar upp för att rivstarta ekonomin. I denna anda håller kommissionen på att inrätta plattformen Fit for Future under de närmaste veckorna, för att involvera berörda parter och alla myndighetsnivåer när det gäller att förenkla och modernisera EU-lagstiftningen.
Den första årliga strategiska rapporten kommer att beakta hur folkhälsokrisen inverkar på de övergripande tendenserna och de politiska reaktionerna. I enlighet med EU:s återhämtningsplan kommer rapporten att fästa särskild uppmärksamhet vid behovet av att EU och dess medlemsländer bygger upp sin resiliens mot nuvarande och framtida systemchocker, av samma slag som covid-19-krisen.
Medborgarnas, företagens och de berörda parternas synpunkter är också viktiga för att garantera att våra förslag håller en god nivå. Krisen har dock gjort det svårare för människorna att få sina röster hörda. Därför kommer kommissionen att utöka de offentliga samråden och möjligheterna att lämna synpunkter på initiativ som ska genomföras under 2020 eller i början av nästa år. Om möjligt förlängs samrådsperioden med ytterligare sex veckor. För initiativ som senareläggs kommer offentliga samråd inte att inledas i detta skede, såvida det inte är vederbörligen motiverat.
4.Slutsats
Det här justerade arbetsprogrammet för 2020 visar att EU är fast beslutet att leva upp till sina åtaganden och solidariskt dra lärdom av krisen.
De förslag som läggs fram i dag i EU:s återhämtningsplan och de initiativ som senare i år kommer att läggas fram i avsiktsförklaringen och i kommissionens arbetsprogram för 2021 visar dessutom att EU är redo att bana väg för en ljusare framtid.
Kommissionen är fast besluten att arbeta i partnerskap med både Europaparlamentet och rådet för att genomföra kommissionens arbetsprogram. I fokus för arbetet är medborgarnas synpunkter och att konkreta resultat nås på fältet för att bygga ett mer motståndskraftigt, hållbart och rättvist Europa.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.5.2020
COM(2020) 440 final
BILAGOR
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Kommissionens justerade arbetsprogram för 2020
Bilaga I: Nya initiativ 1
Nr |
Politiskt mål |
Initiativ |
Status / Ändring 2 |
En europeisk grön giv |
|||
1. |
Den europeiska gröna given |
Meddelande om den europeiska gröna given (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2019)
|
antaget antaget fjärde kvartalet, 2020 |
2. |
Finansiering av en hållbar omställning |
Investeringsplanen för gröna given (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020)
Översyn av direktivet om icke-finansiell rapportering (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
antaget antaget fjärde kvartalet, 2020 första kvartalet, 2021 |
3. |
Kommissionens bidrag till COP26 i Glasgow |
Klimatmålplanen 2030 (icke-lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, tredje kvartalet, 2020)
EU:s nya skogsstrategi (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 första kvartalet, 2021 första kvartalet, 2021 |
4. |
Hållbara livsmedelssystem |
Jord till bord-strategin (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) |
antaget |
5. |
Utfasning av energi från fossila bränslen |
Strategi för integrering av den smarta sektorn (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) Renoveringsvåg (icke-lagstiftning, tredje kvartalet, 2020) Havsbaserad förnybar energi (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) |
andra kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
6. |
Hållbar produktion och konsumtion |
Ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Öka konsumenternas makt över den gröna omställningen (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
antaget andra kvartalet, 2021 |
7. |
Skydda vår miljö |
EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2030 (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020)
Åttonde miljöhandlingsprogrammet (lagstiftning, artikel 192.3 i EUF-fördraget, andra kvartalet, 2020)
|
antaget fjärde kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 |
8. |
Hållbar och smart rörlighet |
Strategi för hållbar och smart rörlighet (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) ReFuelEU, luftfart – hållbart flygbränsle (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 100.2 i EUF-fördraget och/eller artikel 192.1 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) FuelEU, sjöfart – grönt europeiskt sjöfartsområde (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 100.2 i EUF-fördraget och/eller artikel 192.1 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern |
|||
9.. |
Europa rustat för den digitala tidsåldern |
En strategi för Europa – rustat för den digitala tidsåldern (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020), tillsammans med ex-ante-konkurrensverktyg (lagstiftning, inbegripet konsekvensbedömning, artiklarna 103 och 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet 2020); Handlingsplan för digital utbildning (uppdatering) (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) |
antaget, fjärde kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 |
10. |
En europeisk strategi för artificiell intelligens |
Vitbok om artificiell intelligens (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Europeisk strategi för data (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Uppföljning av vitboken om artificiell intelligens, inbegripet säkerhet, ansvar, grundläggande rättigheter och data (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
antaget antaget första kvartalet, 2021 |
11. |
Digitala tjänster |
Lagen om digitala tjänster (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 |
12. |
Förbättra cybersäkerheten |
Översyn av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem (NIS-direktivet) (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 |
13. |
Digitalt för konsumenter |
Gemensamma laddare för mobiltelefoner och liknande enheter (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, tredje kvartalet, 2020) Översyn av roamingförordningen (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
första kvartalet, 2021 första kvartalet, 2021 |
14.. |
En ny industristrategi för Europa |
Industristrategi (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Rapport om hinder för den inre marknaden (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020). Handlingsplan för efterlevnad av den inre marknaden (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Strategi för små och medelstora företag (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Vitbok om ett instrument om utländska subventioner (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) |
antaget antaget antaget antaget andra kvartalet, 2020 |
15. |
Luftfartstjänstepaket |
Granskning av flygplatskostnader (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 100.2 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) Granskning av tillhandahållandet av luftfartstjänster (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 100.2 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
16. |
Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet |
Meddelande om framtiden för forskning och innovation och det europeiska forskningsområdet (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) Meddelande om forsknings- och innovationsuppdrag inom Horisont Europa (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
17. |
Digital ekonomi |
Handlingsplan för finansteknik med en strategi om en integrerad EU-betalningsmarknad (icke-lagstiftning, tredje kvartalet, 2020)
Lagen om sektorsövergripande finanstjänster om operativt försvar och it-försvar (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, tredje kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 |
En ekonomi för människor |
|||
18. |
Ett socialt Europa |
Ett starkt socialt Europa för en rättvis övergång (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020)
|
antaget första/fjärde kvartalet, 2020) andra kvartalet, 2020 tillfälligt instrument antaget |
19. |
Ekonomisk styrning |
Översyn av ramverket för ekonomisk styrning (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) |
antaget |
20. |
Fördjupa kapitalmarknadsunionen |
Handlingsplan för kapitalmarknadsunionen (icke-lagstiftning, tredje kvartalet, 2020) Översyn av regelverket för värdepappersföretag och marknadsoperatörer (Mifid II och Mifir), (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 53.1 och 114.1 i EUF-fördraget, tredje kvartalet, 2020) Översyn av referensvärdesförordningen (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114.1 i EUF-fördraget, tredje kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 |
21. |
Fullborda bankunionen |
Handlingsplan för bekämpning av penningtvätt (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Översyn av kapitalkravslagstiftningen (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget [kapitalkravsförordningen] och artikel 53 i EUF-fördraget [kapitalkravsdirektivet], andra kvartalet, 2020) |
antaget fjärde kvartalet, 2020 |
22. |
Effektiv beskattning |
Företagsbeskattning för 2000-talet (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) Handlingsplan för att bekämpa skatteundandragande och göra beskattning enkel och lätt (lagstiftning och icke-lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 113 och 115 i EUF-fördraget, andra kvartalet, 2020), inbegripet god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU (icke-lagstiftning, tredje kvartalet 2020) och översyn av direktivet om automatiskt utbyte av upplysningar (lagstiftning, artiklarna 113 och 115 i EUF-fördraget, tredje kvartalet 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 |
23. |
Paket för tullunionen |
Handlingsplan för tullunionen (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) Förslag om en enda tullkontaktpunkt (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 33 och 114 i EUF-fördraget, tredje kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
Ett starkare Europa i världen |
|||
24. |
Internationellt samarbete |
Undertecknande och ingående av avtalet mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (lagstiftning, artiklarna 217 och 218 i EUF-fördraget, tredje kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 |
25. |
Finansiell suveränitet |
Stärka Europas ekonomiska och finansiella suveränitet (icke-lagstiftning, tredje kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 |
26. |
Strategi för Afrika |
Mot en övergripande strategi för Afrika (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) |
antaget |
27. |
Utvidgning |
Stärka anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) Mer kraft på samarbete med västra Balkan – kommissionens bidrag till toppmötet mellan EU och västra Balkan (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) |
antaget antaget / fjärde kvartalet, 2020 |
28. |
Östra partnerskapet |
Östra partnerskapet efter 2020 (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) |
antaget |
29. |
Mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet |
Handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2020–2024) (lagstiftning och icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020)
|
antaget fjärde kvartalet, 2020 |
30. |
Handelspolitik |
Översyn av handelspolitiken, inbegripet Initiativ till reform av WTO (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 |
Främjande av vår europeiska livsstil |
|||
31. |
Främja kompetens, utbildning och inkludering |
Uppdaterad kompetensagenda för Europa (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020)
Handlingsplan för integration och inkludering (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 tredje kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
32. |
En ny pakt om migration och asyl |
En ny pakt om migration och asyl, och tillhörande lagförslag (icke-lagstiftning och lagstiftning, artiklarna 78 och 79 i EUF-fördraget, första kvartalet, 2020) |
andra kvartalet, 2020 |
33. |
Främja Europas säkerhet |
EU:s nya strategi för säkerhet (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020)
Förstärka Europols mandat (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 88 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020)
En ny EU-strategi för utrotande av människohandel (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) EU-strategi för effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 första kvartalet, 2021 tredje kvartalet, 2020 |
34. |
Hälsoskydd |
Europeisk plan mot cancer (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020)
|
fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
En ny satsning på demokrati i Europa |
|||
35. |
Konsumentpolitik |
En ny konsumentpolitik (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 |
36. |
Hantera inverkan av demografiska förändringar |
Rapport om inverkan av demografiska förändringar (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020)
|
andra kvartalet, 2020 2021 |
37. |
Initiativ för jämlikhet och icke-diskriminering |
Europeisk jämställdhetsstrategi (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020), samt bindande åtgärder för lönetransparens (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 157 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020)
|
antaget, fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 fjärde kvartalet, 2020 |
38. |
Demokrati |
Desinformation – korrekta fakta / Handlingsplan för demokrati i Europa (icke-lagstiftning och lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 224 och 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet 2020) |
andra/fjärde kvartalet, 2020) |
39. |
EU:s framtid |
Planer för konferensen om Europas framtid (icke-lagstiftning, första kvartalet, 2020) |
antaget |
40. |
Rättsstatsprincipen |
2020 års årliga rättsstatsrapport (icke-lagstiftning, tredje kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 |
41. |
Grundläggande rättigheter |
Ny strategi för genomförande av stadgan om de grundläggande rättigheterna (icke-lagstiftning, fjärde kvartalet, 2020)
Rapport om tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020).
|
fjärde kvartalet, 2020 andra kvartalet, 2020 andra kvartalet, 2020 andra kvartalet, 2020 |
42. |
Bättre lagstiftning |
Meddelande om bättre lagstiftning (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) |
fjärde kvartalet, 2020 |
43. |
Framtidsfrågor |
2020 års årliga rapport om framtidsfrågor (icke-lagstiftning, andra kvartalet, 2020) |
tredje kvartalet, 2020 |
Bilaga II: Refit-initiativ 3
Nr |
Benämning |
Förenklingsmål/-möjligheter (en kort beskrivning av Refit-målet för granskningar, och förenklingsmöjligheter för utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten) |
En europeisk grön giv |
||
1. |
Utvärdering av handelsnormer (som finns i förordningen om den samlade marknadsordningen, ”frukostdirektiven” och i sekundärrätten till marknadsordningen) |
Utvärderingen av handelsnormerna kommer att göra det möjligt att bedöma samstämmigheten mellan de olika delarna i lagstiftningen samt identifiera förenklingsmöjligheter. Resultaten från utvärderingarna kan tjäna som underlag för en diskussion om behovet av regleringsändringar med anknytning till handelsnormer. |
2. |
Utvärdering av geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter som är skyddade i EU. |
Utvärderingen av geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter kommer att göra det möjligt att bedöma samstämmigheten mellan de olika delarna av den rättsliga ramen för EU:s kvalitetsordningar och ge möjlighet att beakta behovet av förbättringar (modernisering, förenkling och effektivisering). Resultaten kan tjäna som underlag för en diskussion om behovet av regleringsändringar med anknytning till EU:s kvalitetsordningar. |
3. |
Granskning av riktlinjer för vissa statliga stödåtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser efter 2020 |
Medlemsstaterna kan kompensera vissa elintensiva användare för en del av de högre elkostnader som kommer av EU:s utsläppshandelssystem. Syftet med sådan ersättning är att minimera risken för koldioxidläckage, vilket uppstår när utsläppskostnaderna orsakar omlokalisering från EU till tredjeländer utan jämförbara restriktioner. De befintliga reglerna för ersättning kommer att ses över för att säkerställa att de anpassas till det nya utsläppshandelssystemet för perioden 2021–2030. (icke-lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, fjärde kvartalet, 2020) |
4. |
Granskning av förordningen om det transeuropeiska energinätet |
Detta initiativ kommer att säkerställa att förordningen om det transeuropeiska energinätet till fullo är i linje med den europeiska gröna given och unionens långsiktiga mål för utfasning av fossila bränslen, samtidigt som det bidrar till sektors- och marknadsintegration, försörjningstrygghet och konkurrens. (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artiklarna 170–171 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2020) |
5. |
Utvärdering av direktiv 2011/65/EU om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning |
Utvärderingen av direktivet kommer att behandla direktivets ändamålsenlighet och effektivitet vad gäller förfarandet för att införa ämnesbegränsningar och bevilja undantag från begränsningar. Den kommer också att behandla direktivets samstämmighet med och relevans för annan EU-lagstiftning, i synnerhet med beaktande av utvärderingarna av Reach och ekodesigndirektivet. |
6. |
Utvärdering av direktiv 2000/53/EU om uttjänta fordon |
Utvärderingen av direktivet om uttjänta fordon kommer att behandla direktivets ändamålsenlighet, effektivitet, samstämmighet med annan lagstiftning och relevans med beaktande av de vidare politiska målen för den cirkulära ekonomin, plast, resurseffektivitet, råmaterial osv. |
7. |
Utvärdering av direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp |
Utvärderingen av direktivet om industriutsläpp kommer att behandla direktivets ändamålsenlighet, effektivitet, mervärde för EU, samstämmighet med annan lagstiftning och relevans för att hantera stora industrikällor (även inom jordbruk) som orsakar luft-, vatten- och markföroreningar. |
8. |
Kontroll av EU-lagstiftningens ändamålsenlighet mot olaglig avverkning (EU:s timmerförordning, förordning (EU) nr 995/2010 och EU:s Flegt-förordning (EG) nr 2173/2005) |
Kontrollen av ändamålsenligheten kommer att behandla ändamålsenligheten, effektiviteten, samstämmigheten, relevansen och mervärdet för EU av de båda förordningarna när det gäller att bidra till kampen mot olaglig avverkning på global nivå. De erfarenheter som kommer av kontrollen kommer att bli användbara vid bedömningen av åtgärder på efterfrågesidan för andra råvaror. |
9. |
Granskning av EU:s batteridirektiv |
Som konstaterats i utvärderings- och genomföranderapporterna för batteridirektivet bör granskningen syfta till att bättre beakta cirkularitet, förbättra hållbarheten och hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Detta planeras också i den strategiska handlingsplanen för batterier. Till följd av slutsatserna i rapporterna om direktivet kommer initiativet att ändra direktivet eller utarbeta ett förslag till en ny förordning om upphävande av direktivet, för att omfatta kraven för uttjänta produkter och hållbarhet. (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, fjärde kvartalet, 2020) |
10. |
Kontroll av ändamålsenligheten med relevant EU-lagstiftning om hormonstörande ämnen |
Hormonstörande ämnen är ämnen som påverkar funktioner i hormonsystemet och kan skada människors och djurs hälsa. Olika EU-åtgärder reglerar dessa ämnen. Kontrollen av ändamålsenligheten kommer att bedöma om dessa åtgärder uppfyller det övergripande målet att skydda människors hälsa och miljön. I kontrollen kommer EU-lagstiftningens samstämmighet, ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och mervärdet för EU bedömas, med betoning på samstämmighet i EU:s kemikalielagstiftning överlag. |
11. |
Granskning av handelsnormsförordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter i EU* |
Denna granskning kommer att förenkla den rättsliga ramen: en EU-förordning kommer att ersätta de tre förordningar som för närvarande även omfattar vattenbruksprodukter, öppenhet och konsumentinformation. (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 43 i EUF-fördraget, gemensam fiskeripolitik, första kvartalet, 2021) |
12. |
Utvärdering av förordning 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik
|
Att öka godstransporterna på järnväg är en viktig del av EU:s politik för att minska utsläppen av CO2 från transporter, men det finns svårigheter med detta. Förordningen om godskorridorer på järnväg har till syfte att förbättra samarbetet och samordningen längs ett antal korridorer med särskild potential för utveckling av internationella godstransporter.
|
13. |
Utvärdering av direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel |
Denna utvärdering kommer bland annat att behandla de framsteg som uppnåtts genom direktivet när det gäller att minska beroendet av bekämpningsmedel och stimulera användningen av bekämpningsmedel med låg risk och icke-kemiska alternativ till bekämpningsmedel. Förenklingsmöjligheter kommer också att beaktas, till exempel när det gäller reglerna för kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel samt nya regler för offentlig kontroll. |
14. |
Utvärdering av EU:s djurskyddsstrategi (2012–2015) |
Denna utvärdering kommer att undersöka i vilken utsträckning EU:s djurskyddsstrategi har bidragit till att förenkla EU:s ramlagstiftning för djurskydd och vilket utrymme som finns kvar för förenkling, med beaktande av behovsutvecklingen inom detta område. |
15. |
Utvärdering av godkännande av växtskyddsmedel och gränsvärden för bekämpningsmedelsrester 4 |
Denna utvärdering omfattar genomförandet och tillämpningen av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel och förordning (EG) nr 396/2005 om gränsvärden i alla medlemsstater sedan förordningarna började tillämpas i juni 2011 respektive september 2008. I utvärderingen föreslås möjliga sätt att förbättra genomförandet av förordningarna i syfte att förenkla eller stärka det nuvarande regelverket, t.ex. genom att motverka förseningar och öka öppenheten, förbättra det zonbaserade systemet för godkännande och ömsesidigt erkännande av godkännanden, främja hållbart växtskydd, lösningar med låg risk och effektiv riskreducering samt öka samstämmigheten och enhetligheten mellan förordningarna och annan EU-lagstiftning. I utvärderingen undersöks också de frågor som togs upp i Refit-plattformens yttrande XI.10.a om ämnen med flera användningsområden/från flera källor – klorat av den 7 juni 2017 och i Refit-plattformens yttrande XI.22.a om registrering av växtskyddsmedel – av den 14 mars 2019. |
16. |
Utvärdering av förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel med avseende på näringsprofiler och hälsopåståenden om växter och deras beredningar och om det allmänna regelverket för deras användning i livsmedel4 |
I denna utvärdering undersöks den fråga som togs upp i Refit-plattformens yttrande XI.11.a–b om fastställandet av näringsprofiler. I utvärderingen bedöms inverkan av den nuvarande situationen (utan några näringsprofiler på EU-nivå). Det undersöks om näringsprofilerna fortfarande är ändamålsenliga, motiverade och tillräckliga för att säkerställa att målen i förordningen om näringspåståenden uppnås. Resultaten av utvärderingen väntas också beröra de frågor som har lyfts av företag om direktivet om traditionella växtbaserade läkemedel, enligt Refit-plattformens yttrande XI.6.a–b . |
17. |
Utvärdering av material i kontakt med livsmedel |
I denna utvärdering granskas alla aspekter av EU:s nuvarande lagstiftning om material som kommer i kontakt med livsmedel, inbegripet ändamålsenligheten med försäkran om överensstämmelse, något som för närvarande krävs särskilda åtgärder på EU-nivå. På grundval av denna utvärdering kommer kommissionen att överväga om det behövs ytterligare åtgärder på EU-nivå, inbegripet beaktande av olika frågor såsom den som tas upp i Refit-plattformens yttrande XI.1a , vilken rekommenderar ett gemensamt europeiskt krav på försäkran om överensstämmelse för alla typer av material som kommer i kontakt med livsmedel. |
18. |
Utvärdering av direktiv 2005/44/EG om harmoniserade flodinformationstjänster (RIS) på inre vattenvägar i gemenskapen |
Flodinformationstjänster (RIS) nyttjar informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att främja säkerhet, effektivitet och miljövänlighet inom inlandssjöfarten. RIS-direktivet ger en ram för minimikrav och tekniska specifikationer för tillhandahållande och genomförande av RIS för att säkerställa harmonisering, driftskompatibilitet och kompatibilitet mellan medlemsstaternas RIS-system för vattenvägar av klass IV eller högre. I utvärderingen granskas direktivets genomförande och den senaste organisatoriska och tekniska utvecklingen inom sektorn, i synnerhet utvecklingen av digital teknik. I utvärderingen bedöms också möjliga områden för förenkling av den process genom vilken uppdateringar till de tekniska specifikationerna i direktivet tas fram. |
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern |
||
19. |
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDA-förordningen) |
Kommissionen ska senast den 1 juli 2020 rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordning (EU) nr 910/2014, i enlighet med artikel 49 i förordningen. I rapporten kommer det att bedömas i vilken utsträckning eIDA-ramverket fortfarande är ändamålsenligt för att nå de avsedda utfallen, resultaten och effekterna, och kan identifiera eventuella ytterligare åtgärder för att förbättra de regleringsmässiga resultaten. Kommissionen kommer att genomföra en utvärdering i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning, och hålla ett samråd med allmänheten och ett riktat samråd med berörda parter. |
20. |
Översyn av direktivet om minskade kostnader för bredband (direktiv 2014/61/EU) |
Översynen syftar till att minska onödiga och dyra administrativa bördor som kraftigt kan avskräcka och fördröja utbyggnaden av näten. Den syftar också till att ytterligare förbättra nuvarande regler genom enklare tillståndsgivning och andra förfaranden eller genom mer reaktivt anläggningsarbete till följd av bättre samordning med annan infrastruktur (vägar, energi osv.). Detta kan vara ett bra tillfälle att ta fram ny lagstiftning inriktad på att minska den totala administrativa bördan inom sektorn. |
21. |
Översyn av förordningen om den inre marknaden och den gränsöverskridande e-handeln (geoblockering) |
Kommissionen kommer att rapportera om utvärderingen av denna förordning till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen kommer att beakta den övergripande inverkan från förordningen på den inre marknaden och på den gränsöverskridande e-handeln, inbegripet i synnerhet eventuella ytterligare administrativa och ekonomiska bördor för näringsidkare eftersom det finns olika tillämpliga konsumentavtalsrättsliga system. |
22. |
Granskning av rekommendationen om digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (2011/711/EU)* |
I den pågående utvärderingen bedöms ett av de viktigaste politiska instrumenten för digitalisering av och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande i syfte att samla berörda parters synpunkter om en möjlig uppdatering för att bättre spegla aktuella behov på detta område samt främja det europeiska kulturarvets potential att gynna medborgarna.
|
23. |
Kontroll av ändamålsenligheten av 2012 års paket för modernisering av det statliga stödet, riktlinjerna för järnvägsföretag och kortfristig exportkreditförsäkring |
På grund av moderniseringen av det statliga stödet ligger i dagsläget 96 % av nya genomförda stödåtgärder i händerna på de nationella myndigheterna. Detta möjliggör ett snabbare genomförande från medlemsstaterna, och kontrollen av det statliga stödet handlar mer om att vara ”större i stora frågor och mindre i små frågor”. Den pågående kontrollen av ändamålsenligheten syftar bland annat till att bedöma i vilken utsträckning den nuvarande ordningen har bidragit till att minska den administrativa bördan och om det finns ytterligare möjligheter att rationalisera och förenkla reglerna om statligt stöd. |
24. |
Utvärdering av gruppundantagsförordningen om vertikala avtal |
Den pågående utvärderingen av gruppundantagsförordningen om vertikala avtal och riktlinjerna om vertikala begränsningar syftar särskilt till att bedöma i vilken utsträckning den nuvarande ordningen har uppnått målet att tillhandahålla trygg kapitalplacering för vertikala avtal som är inriktade på effektivitetsförbättring, och därigenom uppnå rättssäkerhet och minskade efterlevnadskostnader för berörda parter. Detta inbegriper att identifiera de områden där den nuvarande ordningen på ett felaktigt sätt återspeglar utvecklingen på marknaden samt eventuella luckor som kan ha lett till rättslig osäkerhet, bristande överensstämmelse vid tillämpningen av de vertikala reglerna i EU:s olika medlemsstater och därmed ökade efterlevnadskostnader för berörda parter. |
25. |
Utvärdering av processrättsliga och jurisdiktionsrelaterade aspekter på EU:s koncentrationskontroll |
Den pågående utvärderingen är inriktad på förenkling och minskad byråkrati där så är lämpligt, rationalisering av systemet för hänskjutande och andra tekniska förbättringar. Med tanke på den senaste tidens debatt om ändamålsenligheten för de rent omsättningsbaserade rättsliga tröskelvärdena i EU:s koncentrationsförordning, syftar utvärderingen dessutom till att bedöma om dessa tröskelvärden gör det möjligt att täcka alla transaktioner som skulle kunna ha en inverkan på den inre marknaden. |
26. |
Ändring av den allmänna gruppundantagsförordningen med avseende på EU:s nya finansieringsprogram |
Kommissionen har för avsikt att ändra den allmänna gruppundantagsförordningen på ett målinriktat sätt i samband med nästa fleråriga budgetram. Förslaget kommer att säkerställa att nationell finansiering (från medlemsstaternas fonder eller från ESI-fonder som förvaltas på nationell nivå) och centralt förvaltade EU-medel kan kombineras friktionsfritt inom följande områden: finansiella produkter som får stöd från InvestEU-fonden, projekt inom forskning, utveckling och innovation med en spetskompetensstämpel inom Horisont 2020 eller Horisont Europa samt projekt som samfinansieras genom Horisont 2020 eller Horisont Europa, och europeiska projekt för territoriellt samarbete. (tredje kvartalet, 2020) |
27. |
Förordningen för gruppundantag för konsortier (undantag från artikel 101 i EUF-fördraget för vissa samarbetsavtal mellan containerfraktrederier) 5 |
Förlängningen av den nuvarande förordningen för gruppundantag för konsortier i ytterligare fyra år kommer leda till en fortsatt förenkling av analysen av konsortiers efterlevnad av konkurrensreglerna, begränsning av beroendet av extern rådgivning och minskning av rättsliga kostnader. |
28. |
Utvärdering av lågspänningsdirektiv 2014/35/EU |
Lågspänningsdirektivet säkerställer att elektrisk utrustning inom vissa spänningsgränser ger en hög skyddsnivå för Europas medborgare, och gynnas fullt ut av den inre marknaden. Direktivet har varit tillämpligt sedan den 20 april 2016. Syftet med denna utvärdering är att bedöma om direktivet uppfyller kraven på ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och mervärdet för EU. På grundval av slutsatserna om hur direktivet uppfyller sina syften kommer kommissionen att undersöka hur direktivets genomslag kan förbättras. |
29. |
Utvärdering av postdirektiv 97/67/EG* |
Postsektorn genomgår stora förändringar på grund av digitaliseringen. Postdirektivet (97/67/EG) antogs 1997 och reviderades 2002 och 2008. Rapporten om tillämpningen av direktivet kommer att åtföljas av en utvärdering för att bedöma om direktivet fortfarande är ändamålsenligt och framtidssäkrat. |
30. |
Utvärdering av definitionen av små och medelstora företag |
Detta initiativ handlar om kommissionens rekommendation gällande definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG). I rekommendationen fastställs kriterier för att avgöra om ett företag är ett litet eller medelstort företag (utifrån antalet anställda, omsättning/balansomslutning och oberoende), och den har tillämpats sedan den 1 januari 2005 när den ersatte rekommendation 96/280/EG. Eftersom det hänvisas till rekommendationen i fler än hundra EU-rättsakter som omfattar en lång rad av EU:s politikområden (såsom statligt stöd) måste den ersättande rekommendationen även gälla dessa referenser. |
31. |
Granskning av maskindirektiv 2006/42/EG* |
Initiativet syftar till följande:
|
32. |
Utvärdering av EU:s lagstiftning om formskydd |
Syftet med utvärderingen är att analysera i vilken utsträckning EU:s nuvarande lagstiftning om formskydd har uppnått sina mål i fråga om effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, samstämmighet och mervärdet för EU samt tillhandahålla tydliga indikationer om i vilken mån lagstiftningen fortfarande anses vara ändamålsenlig. Utvärderingen bör identifiera möjligheter att rationalisera registreringsförfarandena i syfte att främja ett enkelt bruk av designskyddet i EU, med möjlighet till minskade kostnader och mindre administrativa bördor till förmån för företag, formgivare och små och medelstora företag. |
33. |
Utvärdering av körkortsdirektiv 2006/126/EG* |
Efterhandsutvärderingen kommer att bedöma hur väl direktivet har fungerat när det gäller att förbättra trafiksäkerheten, underlätta den fria rörligheten och minska risken för bedrägerier. Även tekniska framsteg, t.ex. vad gäller fordon och digitalisering (digitala körkort) kommer att behandlas. |
En ekonomi för människor |
||
34. |
Enhetliga avrundningsregler (uppföljning av rapporten om den senaste utvecklingen när det gäller euromynt COM(2018) 787 final/2)* |
Utvärdering av användningen av 1- och 2-centsmynt och av möjligheten att införa gemensamma avrundningsregler. Genom ett möjligt förslag skulle gemensamma avrundningsregler införas för att hantera utmaningarna vad gäller användningen av 1- och 2-centsmynt (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 133 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2021) |
35. |
Kontroll av ändamålsenligheten av företagens offentliga företagsrapportering |
Syftet med denna kontroll av ändamålsenligheten är att bedöma om EU-lagstiftningen om företagens regelbundna och offentliga rapportering fortfarande uppfyller de berörda parternas behov av information om företagens verksamhet, resultat, risker och inverkan. |
36. |
Utvärdering av lagstiftningen om handel med narkotikaprekursorer |
Förordning (EG) nr 273/2004 och förordning (EG) nr 111/2005 om narkotikaprekursorer kommer att utvärderas i förhållande till deras syfte, som är att inrätta ett system för övervakning och kontroll för handeln med narkotikaprekursorer för att förhindra att de avleds från den lagliga försörjningskedjan till olaglig framställning av narkotika. Utöver dessa två förordningar kommer utvärderingen även att omfatta de tillhörande rättsakterna (delegerad förordning 2015/1011 och genomförandeförordning 2015/1013). |
37. |
Utvärdering av förordningen om ömsesidigt bistånd i tullfrågor 515/97* |
Genom förordning (EG) nr 515/97 säkerställs en korrekt tillämpning av EU:s tullagstiftning. Sedan 2015 års översyn av förordning (EG) nr 515/97 har nya företeelser (såsom ny dataskyddsordning och nya bedrägeririsker) tillkommit. Utvärderingen kommer att bedöma den övergripande funktionen för förordning 515/97, bl.a. genom ett riktat samråd. |
Ett starkare Europa i världen |
||
38. |
Utvärdering av handelspelaren i sex EU-associeringsavtal med Euromed-länderna (Tunisien, Marocko, Egypten, Jordanien, Algeriet och Libanon)* |
Denna utvärdering kan komma att identifiera möjligheter att rationalisera förfarandena, med möjlighet till minskade kostnader och administrativa bördor och en förenklad process. Dessa möjliga fördelar kan dessutom komma att användas vid eventuella framtida omförhandlingar av detta avtal eller vid förhandlingar om avtal med andra länder. |
39. |
Utvärdering av genomförandet av avtalet om det ekonomiska partnerskapet EU-Cariforum* |
Denna utvärdering kan komma att identifiera möjligheter att rationalisera förfarandena, med möjlighet till minskade kostnader och administrativa bördor och en förenklad process. Dessa möjliga fördelar kan dessutom komma att användas vid eventuella framtida omförhandlingar av detta avtal eller vid förhandlingar om avtal med andra länder. |
40. |
Tortyrfri handel |
Översyn av förordning (EU) nr 2019/125 (förordningen mot tortyr) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
|
Främjande av vår europeiska livsstil |
||
41. |
Utvärdering av förordning (EG) nr 1901/2006 om läkemedel för pediatrisk användning och förordning (EG) nr 141/2000 om särläkemedel |
Denna utvärdering kommer att ge meningsfulla bidrag till EU:s framtida läkemedelsstrategi. Utifrån tillgängliga belägg bedömer utvärderingen de starka och svaga sidorna i förordningarna om särläkemedel och läkemedel för pediatrisk användning, både separat och tillsammans. Utvärderingen fokuserar bland annat på produkter avsedda för icke-tillgodosedda medicinska behov och på hur de incitament som finns i gällande lagstiftning har använts. |
En ny satsning på demokrati i Europa |
||
42. |
Kommissionens förslag om översyn av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal* |
Den löpande utvärderingen av direktivet kommer att inriktas på gjorda framsteg, kostnader och fördelar. Den kommer också att fokusera på om de ursprungliga målen och verktygen i direktivet motsvarar de nuvarande behoven, övervaka hur direktivet fungerar tillsammans med andra rättsakter och om EU:s intervention har gjort nytta. På grundval av resultatet av utvärderingen kommer översynen att säkerställa bättre konsumentinformation och förståelse av konsumentkrediter, med beaktande av digitaliseringen vid tillhandahållandet av sådana produkter. Den kommer att syfta till att ge konsumenterna bättre skydd mot oansvarig utlåningspraxis, i synnerhet den som sprids på nätet. (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, andra kvartalet, 2021) |
43. |
Kommissionens förslag om översyn av direktiv 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter* |
Den löpande utvärderingen kommer att behandla om de ursprungliga målen har uppnåtts, hur direktivet fungerar ur perspektivet kostnad/nytta, bördeminskning och förenklingsperspektiv samt hur direktivet fungerar tillsammans med annan lagstiftning på området för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, konsumentskydd och dataskydd. Analysen kommer att behandla om verktygen i direktivet överensstämmer med de ursprungliga och nuvarande behoven, och mervärdet för EU. På grundval av resultatet av utvärderingen kommer översynen att säkerställa bättre förståelse av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, med beaktande av digitaliseringen vid tillhandahållandet av sådana produkter. Den kommer att syfta till att ge konsumenterna bättre skydd mot oansvarig utlåningspraxis, i synnerhet den som sprids på nätet. (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, fjärde kvartalet, 2021) |
44. |
Granskning av direktivet om allmän produktsäkerhet 2001/95/EG
|
Initiativet kommer att ta itu med de säkerhetsproblem för produkter som uppstår i samband med ny teknik, hantera behovet av mer konkreta åtgärder för försäljning på nätet, uppdatera den allmänna rättsliga ramen för produktsäkerhet, och med beaktande av den nya förordningen (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och minska den skillnad som för närvarande finns mellan harmoniserade och icke-harmoniserade produkter när det gäller marknadskontroll. Granskningen skulle också kunna förbättra effektiviteten vid produktåterkallelser och risktäckningsgraden för nya produkter. Detta bör stärka medlemsstaternas genomförandebefogenheter, i synnerhet vad gäller importkontroller. (lagstiftning, inkl. konsekvensbedömning, artikel 114 i EUF-fördraget, andra kvartalet, 2021) |