52020AE5657

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52020AE5657 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020AE5657

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 [COM(2020) 652 final – 2020/0300 (COD)]

EESC 2020/05657

EUT C 123, 9.4.2021, p. 76–79 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

9.4.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 123/76

Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030

[COM(2020) 652 final – 2020/0300 (COD)]

(2021/C 123/12)

Huvudföredragande:

Lutz RIBBE

Remiss	Europaparlamentet, 11.11.2020 Rådet, 5.11.2020
Rättslig grund	Artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Presidiets beslut	1.12.2020
Antagande vid plenarsessionen	27.1.2021
Plenarsession nr	557
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	227/4/4

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) kan endast se ett ytterst marginellt mervärde i det aktuella förslaget till ett åttonde miljöhandlingsprogram. Detta utgörs av tillkännagivandet av en förbättrad övervakningsmodell och bättre rapportering. I övrigt kännetecknas förslaget mer av allmänna lägesbeskrivningar och avsiktsförklaringar än av innehållslig substans och åtgärder. En bättre styrning kräver dock inte i sig något ”handlingsprogram”.

1.2

EESK undrar om det verkligen behövs ett sådant åttonde miljöhandlingsprogram för att ge ytterligare impulser till EU:s miljöpolitik, som senast genom den europeiska gröna given ställts i EU-politikens absoluta centrum.

1.3

1.4

EESK skulle se en nytta om exempelvis de strategiska initiativ som kommissionen lagt fram för att genomföra den gröna given, såsom strategin för biologisk mångfald, från jord till bord-strategin eller handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, med sina respektive detaljerade krav, integrerades i och antogs tillsammans med det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Dessutom skulle rådet och Europaparlamentet genom ett åttonde miljöhandlingsprogram kunna ålägga kommissionen att befästa och fördjupa den gröna given genom att ge kommissionen det uttryckliga uppdraget att senast till den nya mandatperioden lägga fram ett lagstiftningsförslag om en ”EU-agenda för 2050” (som en ändrad och utvidgad ”grön giv 2”), som kompletterar det åttonde miljöhandlingsprogrammet med en bilaga med en konkret och detaljerad förteckning över åtgärder. Detta planeras dock inte.

1.5

EESK efterlyser därför en grundläggande debatt om meningen och nyttan med miljöhandlingsprogrammen, och upprepar sin efterlysning av en separat ”EU-agenda för hållbar utveckling till 2050”. Kommittén betraktar den gröna given som en god och stabil grund för detta.

2. Bakgrund

EU:s miljöhandlingsprogram

2.1

Sedan början av 1970-talet har det funnits miljöhandlingsprogram på EU-nivå. Det sjunde miljöhandlingsprogrammet löpte ut den 31 december 2020.

2.2

Kommissionen uppger i sitt förslag till ett åttonde miljöhandlingsprogram att miljöhandlingsprogrammen är ”vägledande för EU:s miljöpolitik”. Kommissionen måste dock indirekt även medge att dessa program i slutändan inte fått den utlovade effekten. Man drar slutsatsen att ”framstegen i fråga om naturskydd, hälsa och politisk integration inte var tillräckliga”. Man hänvisar också till Europeiska miljöbyråns rapport ”The European Environment – State and Outlook 2020” (SOER) av den 4 december 2019, enligt vilken de nuvarande utmaningarna när det gäller miljö, klimat och hållbarhet är mer omfattande och angelägna än vi hittills varit med om och kräver omedelbara och samordnade åtgärder och systemlösningar. Med den nuvarande tillväxtmodellen förväntas nämligen miljöbelastningen öka ytterligare och orsaka direkta och indirekta skadliga effekter på människors hälsa och välbefinnande. Detta gäller särskilt de sektorer som har störst miljöpåverkan – livsmedel, rörlighet, energi samt infrastruktur och byggnader.

2.3

Detta uttalande är i linje med ”Europe Sustainable Development Report 2020”, som lades fram i december av SDSN (nätverket för hållbar utveckling) och IEEP (institutet för europeisk miljöpolitik). En av de viktigaste slutsatserna i denna rapport är att Europa står inför de största utmaningarna när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling inom områdena hållbart jordbruk och hållbara livsmedel, klimat och biologisk mångfald.

2.4

Kommissionen klargör att man genom den europeiska gröna given, som offentliggjordes den 11 december 2019, har antagit en ambitiös agenda som a) ska göra EU till den första klimatneutrala kontinenten före 2050, b) ska skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital och c) ska skydda människors hälsa och välbefinnande från miljörisker och miljöpåverkan.

2.5

Rådet, Europaparlamentet och Regionkommittén har ändå uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag till ett åttonde miljöhandlingsprogram, som sedan ska antas av rådet och Europaparlamentet. Kommissionen lade fram det ”förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030” som är föremål för detta yttrande den 14 oktober 2020, dvs. knappt ett år efter att den gröna given lagts fram och bara två och en halv månader innan det sjunde miljöhandlingsprogrammet löpte ut.

Innehållet i det åttonde miljöhandlingsprogrammet

2.6

Det åttonde miljöhandlingsprogrammet består av bara sex artiklar.

2.7

I artikel 2 förtecknas EU-miljömål som redan är kända och som även rådet och Europaparlamentet stöder, såsom minskade växthusgasutsläpp, klimatneutralitet senast 2050, klimatanpassning, nollföroreningsstrategi för en giftfri miljö samt skydd, bevarande och återställande av biologisk mångfald, och betecknas dessa som ”tematiska prioriterade mål” för det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Till skillnad från i det sjunde miljöhandlingsprogrammet anges dock inga konkreta instrument eller åtgärder för att uppnå målen eller miljöåtgärder. Detta är förvånande, särskilt som vissa ambitioner är mycket högt ställda. Till exempel uppges det att ”framsteg mot en regenerativ tillväxtmodell som ger tillbaka mer till planeten än den tar ifrån den” (1) eftersträvas.

2.8

I artikel 3 nämns också enbart sedan länge kända ”nödvändiga villkor” för att uppnå de prioriterade målen. Till dessa hör bl.a.

—	ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av den gällande lagstiftningen om miljö och klimat,

—	integrering av de fastställda prioriterade målen i alla relevanta strategier, lagstiftningsinitiativ och andra initiativ, program, investeringar och projekt på unionsnivå samt nationell, regional och lokal nivå, och

—	utfasning av miljöskadliga subventioner på unionsnivå och nationell nivå.

2.9

I artikel 4 fastställs det åttonde miljöhandlingsprogrammets faktiska fokus. Det består i ett löfte om att skapa en bättre ram för övervakning och rapportering för att ge de politiska beslutsfattarna och allmänheten en bättre överblick över framsteg (eller brister). Man hänvisar bl.a. till att t.ex. rådet och EESK har uppmanat till att mäta ekonomiska resultat och samhälleliga framsteg ”bortom BNP”. Dessutom ska ”huvudindikatorer” utarbetas för att bättre övervaka t.ex. den biologiska mångfalden eller den cirkulära ekonomin. Europeiska miljöbyrån och Europeiska kemikaliemyndigheten tilldelas en viktig roll i detta sammanhang, vilket gör att deras personal ska stärkas.

2.10

Slutligen ska kommissionen enligt artikel 5 senast den 31 mars 2029 göra en utvärdering av det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Någon halvtidsöversyn planeras alltså inte.

2.11

I artikel 6 regleras ikraftträdandet.

3. Kommentarer

3.1

EESK håller med kommissionen om att miljöhandlingsprogrammen länge har varit vägledande för utvecklingen av EU:s miljöpolitik. 70-, 80- eller 90-talets miljöpolitik är dock inte längre jämförbar med dagens. Detta väcker frågan om miljöhandlingsprogrammens roll och funktion.

3.2

Därför undrar EESK om det verkligen behövs ett åttonde miljöhandlingsprogram för att ge ytterligare impulser till EU:s miljöpolitik, som senast genom den europeiska gröna given ställts i EU-politikens absoluta centrum. Detta gäller i synnerhet som förslaget till ett åttonde miljöhandlingsprogram kännetecknas mer av allmänna lägesbeskrivningar och avsiktsförklaringar än av innehållslig substans och åtgärder. Det är ett handlingsprogram utan handling!

3.3

Naturligtvis hyser inte heller EESK några tvivel om att de prioriteringar som anges i artikel 2 är goda och att de ”nödvändiga villkor för att uppnå de prioriterade målen” som anges i artikel 3 är korrekta. Hur ska det dock hjälpa miljöpolitiken framåt att man i det åttonde miljöhandlingsprogrammet i princip bara upprepar de mål som fastställs i bl.a. den gröna given, utan att ens göra en ansats till att fastställa instrument eller åtgärder för att genomföra dem som skulle bli bindande genom rådets och Europaparlamentets beslut? Och vilken egentlig nytta har det att bara förteckna välkända ”nödvändiga villkor” om man inte lägger fram och antar någon bindande plan för att uppfylla dessa villkor?

3.4

Kommissionens förslag bekräftar i hög grad EESK:s uppfattning, som kommittén har upprepat vid många tillfällen sedan flera år: Det brister inte i kunskap om vad som borde göras. Det brister i genomförandet av välkända åtgärder, som ofta beslutats sedan länge, och i politisk vilja. Även kommissionen och i vissa fall Europeiska unionens domstol har i åratal klagat på medlemsstaternas ofta bristfälliga genomförande av många gällande miljöbestämmelser. Inget miljöhandlingsprogram kan kompensera för bristfälligt genomförande av lagstiftningen eller bristande politisk vilja.

3.5

Även utan miljöhandlingsprogram har EU-institutionerna och medlemsstaterna tillräckliga möjligheter att infria sina löften. Politiken för biologisk mångfald är ett exempel på detta.

3.6

Att skydda, bevara och återställa naturen har uttryckligen angetts som ett ”prioriterat mål” i alla (!) miljöhandlingsprogram sedan det andra miljöhandlingsprogrammet (löptid 1977–1981). Så återigen i det åttonde miljöhandlingsprogrammet. Det är inget gott betyg för de tidigare miljöhandlingsprogrammen att biologisk mångfald har stått i fokus för dessa program i mer än 40 (!) år, och kommissionen i sin strategi för biologisk mångfald från maj 2020 ändå måste konstatera att naturen ”befinner sig […] i kris”.

3.7

Vid sidan av alla miljöhandlingsprogram finns det dock tydliga idéer och förslag om hur man ska kunna komma till rätta med situationen. Till exempel finns en lång förteckning över åtgärder i den strategi för biologisk mångfald (2) som kommissionen lagt fram. Både rådet och Europaparlamentet har haft tillräckliga möjligheter, bl.a. i samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, att genomföra konkreta krav från strategin. Denna möjlighet försattes. EESK kan inte se vad som nu skulle kunna förbättras genom det åttonde miljöhandlingsprogram som rådet och Europaparlamentet ska anta.

3.8

Detta tydliggör dock också hur ett åttonde miljöhandlingsprogram skulle kunna ge ett mervärde: genom att man formellt integrerar den strategi för biologisk mångfald som kommissionen lagt fram för att genomföra den gröna given och från jord till bord-strategin (och andra jämförbara strategidokument), med deras konkreta detaljerade krav, vilket skulle göra att rådet och parlamentet tar ställning för genomförandet av de konkreta förslagen.

3.9

Dessutom skulle rådet och Europaparlamentet genom ett åttonde miljöhandlingsprogram kunna ålägga kommissionen att befästa och fördjupa den gröna given genom att ge kommissionen det uttryckliga uppdraget att senast till den nya mandatperioden lägga fram ett lagstiftningsförslag om en ”EU-agenda för 2050” (som en ändrad och utvidgad ”grön giv 2”), som kompletterar det åttonde miljöhandlingsprogrammet med en bilaga med en konkret och detaljerad förteckning över åtgärder.

3.10

Inget av detta planeras dock för närvarande, och därmed marginaliseras mervärdet av det åttonde miljöhandlingsprogrammet i föreliggande form till att man tillkännager en förbättrad övervakningsmodell och bättre rapportering. Bättre övervakning och styrning, hur viktiga båda än är, kräver dock inget ”handlingsprogram”.

4. Avslutande kommentarer

4.1

Kommissionen värderar uppenbart betydelsen och effekterna av de senaste miljöhandlingsprogrammen och det kommande åttonde miljöhandlingsprogrammet betydligt högre än EESK. Till exempel ställer vi oss uttryckligen inte bakom kommissionens påstående att det sjunde miljöhandlingsprogrammet ”förutsåg FN:s Agenda 2030”. FN:s Agenda 2030 är mycket mer komplex än vad som skulle kunna återspeglas i en aldrig så innovativ europeisk miljöpolitik. All miljöpolitik bör naturligtvis också beakta fattigdoms-, hunger-, utbildnings- eller genusfrågor, men de kan inte hanteras i tillräcklig utsträckning där.

4.2

Just därför har EESK uppmanat EU att utarbeta en separat ”EU-agenda för 2050”, som naturligtvis också måste omfatta en stark miljöpolitisk del. Inte ens den nuvarande gröna given är tillräcklig för att genomföra FN:s Agenda 2030, eftersom sociala frågor – i både ett europeiskt och globalt sammanhang – inte behandlas tillräckligt. Kommittén är dock mycket angelägen om att betona att EESK betraktar den gröna given som en god och stabil grund för en heltäckande strategi för hållbar utveckling, en ”EU-agenda för 2050”.

4.3

EESK rekommenderar också att de politiska ambitionerna i kommissionens texter formuleras på ett sådant sätt att EU-medborgarna kan föreställa sig hur de ska genomföras. I det åttonde miljöhandlingsprogrammet talar man om att främja en ”regenerativ tillväxtmodell” som ”ger tillbaka mer till planeten än vad den tar”. För många medborgare, och även politiker, torde det vara oklart vad som gömmer sig bakom en ”regenerativ tillväxtmodell” och vad det skulle innebära i vardagslivet att ge tillbaka mer till planeten än vad som tas.

4.4

Slutligen rekommenderar EESK starkt att man inleder en allmän debatt om eventuella framtida miljöhandlingsprograms roll. Då skulle det vara till hjälp att inte göra en utvärdering först nio månader innan det åttonde miljöhandlingsprogrammet löper ut.

Bryssel den 27 januari 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2020:0652:FIN:SV:PDF, artikel 2.2 c.

(2) EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, COM(2020) 380 final.

Top

Choose the experimental features you want to try