Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52019IR0845

Yttrande från Europeiska regionkommittén ‒ Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik

COR 2019/00845

EUT C 404, 29.11.2019, p. 6–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

29.11.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 404/6

Yttrande från Europeiska regionkommittén ‒ Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik

(2019/C 404/02)

Föredragande

:

Christophe ROUILLON (FR–PES), borgmästare, Coulaines

Referensdokument

:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet: Mot ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s skattepolitik av den 15 januari 2019

COM(2019) 8 final

I. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

 Europeiska regionkommittén håller med kommissionen om att globaliseringen, digitaliseringen och utvecklingen av tjänsteekonomin gör att beskattningen utvecklas på ett mycket dynamiskt sätt.

2.

 Kommittén påminner om att den redan har uppmuntrat kommissionen att utnyttja övergångs-klausulen för att tillämpa omröstning med kvalificerad majoritet, särskilt på skatteområdet (1). Kommittén välkomnar i detta sammanhang Europaparlamentets resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3-utskottets betänkande), där kommissionen uppmanas att i tillämpliga fall använda förfarandet i artikel 116 i EUF-fördraget.

3.

 ReK betonar att den inre marknaden i enlighet med artikel 4.2 i EUF-fördraget är ett område där EU och medlemsstaterna har delad befogenhet och att det enligt artikel 113 i EUF-fördraget går att harmonisera den skattepolitiska lagstiftningen mellan medlemsstaterna i syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar smidigt och undvika snedvridning av konkurrensen. Förslaget om att införa omröstning med kvalificerad majoritet på denna grund, som i enlighet med kommissionens utfästelse inte bör inkräkta på medlemsstaternas befogenheter att fastställa direkta skattesatser för enskilda eller företag, bör gå hand i hand med ett större deltagande från Europaparlamentets och de nationella och regionala parlamentens sida, med tanke på att det finns regioner som har lagstiftningsbefogenheter på det skattepolitiska området.

4.

 Kommittén konstaterar att kommissionens förslag inte syftar till att ge Europeiska unionen nya befogenheter. Kommissionen föreslår inte heller någon inblandning i medlemsstaternas befogenheter att fastställa direkta skattesatser för personer eller företag.

5.

 Kommittén påminner om att ett fördjupat samarbete (artiklarna 326–334 i EUF-fördraget) kan tillämpas på skattefrågor och gör det möjligt för minst nio medlemsstater att komma överens om gemensam lagstiftning, vilket har varit fallet med projektet för skatt på finansiella transaktioner. Ett fördjupat samarbete bör dock endast vara en sista utväg efter att de möjligheter som erbjuds genom institutionernas normala verksamhet har uttömts, eftersom ett fördjupat samarbete riskerar att leda till en fragmentering av den inre marknaden och bygger på en i grunden mellanstatlig strategi.

6.

 ReK välkomnar att kommissionen under sin innevarande mandatperiod har lagt fram 26 lagstiftningsförslag för att stärka kampen mot ekonomisk brottslighet och aggressiv skatteplanering (2) samt förbättra effektiviteten i skatteuppbörden och skatterättvisan. Vi framhåller att det har gjorts vissa framsteg i rådet när det gäller de stora initiativen för att reformera bolagsbeskattningen, varav dock alla ännu inte har slutförts.

7.

 Kommittén noterar också att andra initiativ än de som rör skatteflykt eller skatteundandragande, bl.a. förslagen om en skatt på finansiella transaktioner, som lades fram 2011, och om beskattning av digitala tjänster, som ReK uttryckt sitt stöd för, har blockerats av en minoritet av medlemsstater i rådet.

Europeisk beskattning och demokrati

8.

 Kommittén påminner om den inneboende kopplingen mellan beskattning och demokrati, eftersom de liberala demokratiernas historia är nära kopplad till strävan efter skattebetalarnas samtycke till att resurser och skatteutgifter görs till föremål för demokratisk kontroll, såsom illustreras av principen ”ingen beskattning utan representation”.

9.

 ReK understryker att tre fjärdedelar av de svarande i en nyligen genomförd Eurobarometerundersökning (3) anser att kampen mot otillbörliga skattemetoder bör utgöra ett prioriterat åtgärdsområde för EU. Således har kommissionen valt rätt tillfälle att offentliggöra sitt förslag för att bidra till den demokratiska debatten inför valet till Europaparlamentet. Vi anser dessutom att EU bättre kommer att kunna motverka den EU-fientliga populismen om EU:s skattepolitik förvaltas på ett öppnare och mer demokratiskt sätt (”återta kontrollen”).

10.

 Kommittén noterar att multinationella företags skatteflykt fortsatt är ett problem i EU och anser att man bör intensifiera de enskilda utredningarna eftersom ett företags överträdelser inte avspeglar kollektivets beteende.

Kostnaderna för enhällighet på skatteområdet

11.

 Kommittén understryker att man inom en och samma ekonomiska ram måste finna en jämvikt mellan å ena sidan reglering av skattekonkurrensen mellan medlemsstaterna – och ibland även inom dem – och å andra sidan behovet av att undvika att en medlemsstats nationella skattesuveränitet inkräktar på en annan medlemsstats, till exempel på grund av att det inte finns någon lämplig fastställd maximal nivå för hur mycket de respektive skattesatserna få avvika från varandra eller förekomsten av aggressiva skatteupplägg. En medlemsstats skattebeslut kan i själva verket avsevärt påverka de övrigas intäkter och deras möjlighet att göra sina egna politiska val. Dessutom begränsas den nationella skattesuveräniteten allt eftersom skattebasen blir mer rörlig. ReK anser därför att det är att föredra att betona tanken på delad skattesuveränitet på EU-nivå.

12.

 ReK konstaterar att det parallellt med den europeiska integrationens utveckling och den betydande och snabba omvandlingen av ekonomin har uppstått en obalans i integrationen i och med att kapital och tjänster rör sig fritt inom EU, medan medlemsstaterna självständigt fastställer sina skatteregler. När den inre marknadens utveckling i huvudsak var begränsad till handel med varor var beskattningens gränsöverskridande effekter mycket mer begränsade än i dag, eftersom företagen är starkt beroende av immateriella tillgångar, data och automatisering, vars mervärde är svårt att kvantifiera.

13.

 Det är nödvändigt med gemensamma insatser på europeisk och nationell nivå för att försvara unionens och medlemsstaternas budgetar mot förluster till följd av skattebedrägerier och obetalda skatter. Enbart skatteintäkter som uppbärs till fullo och effektivt ger medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna och indirekt EU möjlighet att tillhandahålla bl.a. kostnadseffektiva offentliga tjänster av god kvalitet, särskilt i fråga om utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder till rimlig kostnad, säkerhet och brottsbekämpning, och att finansiera kampen mot klimatförändringarna, främjandet av jämställdhet, kollektivtrafiken och den infrastruktur som krävs för att göra framsteg i genomförandet av målen för hållbar utveckling. Detta skulle i slutändan kunna leda till att det samlade skattetrycket på EU:s medborgare och företag kan lättas.

14.

 Kommittén anser att enhällighet på skatteområdet också har gjort det svårare att uppnå andra EU-landvinningar, särskilt när det gäller klimat- och energiramen till 2030, inklusive översynen av energiskattedirektivet i syfte att integrera koldioxidutsläpp i skattesatsen för bränsle, den cirkulära ekonomin och reformen av systemet för egna medel.

15.

 Enligt en nyligen genomförd studie har företagens talrika strategier för skatteflykt orsakat intäktsförluster i EU på uppskattningsvis 50–70 miljarder euro, vilket enbart motsvarar de förlorade intäkterna till följd av överföring av vinster och motsvarar minst 17 % av de bolagsskatter som uppbars 2013, och 160–190 miljarder euro om man inkluderar den uppskattade förlusten till följd av stora multinationella företags enskilda skattearrangemang.

16.

 De lokala och regionala myndigheterna är också offer för skatteflykt, eftersom lokala eller regionala skatter uppbärs på grundval av den nationella skattebasen och de lokala och regionala myndigheterna i de flesta av medlemsstaterna får en del av intäkterna från den nationella bolagsbeskattningen.

17.

 ReK understryker att EU:s momsregler går tillbaka till 1993, trots att de skulle vara tillfälliga. Kravet på enhällighet har omöjliggjort varje genomgripande reform trots den senaste tidens tekniska utveckling och förändringarna på marknaden. I många fall tillämpar medlemsstaterna fortfarande olika regler för inhemska och gränsöverskridande transaktioner. ReK betonar att detta är ett stort hinder för fullbordandet av den inre marknaden och leder till kostsamma förfaranden för de allt fler europeiska företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet. En förenkling och modernisering av momsreglerna i EU skulle minska den administrativa bördan för gränsöverskridande företag, vilket skulle leda till sammanlagda besparingar för företagen på 15 miljarder euro per år. Den nuvarande situationen är särskilt skadlig för små och medelstora företag som saknar tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att hantera skattebestämmelsernas rättsliga komplexitet.

18.

 Kommittén anser att avskaffandet av kravet på enhällighet på skatteområdet skulle ge EU möjlighet att inte enbart hävda den ståndpunkt som utgör den minsta gemensamma europeiska nämnaren och därmed bli mer ambitiöst i samband med de internationella överläggningarna på skatteområdet, i synnerhet inom ramen för OECD:s arbete med digital beskattning och överföring av vinster (BEPS).

Om färdplanen

19.

 Kommittén stöder principen om en stegvis strategi såsom kommissionen föreslår, och anser att denna strategi bör följas inom ramen för den europeiska planeringsterminen och göra det möjligt att i synnerhet behandla aggressiv skatteplanering.

20.

 Kommittén skulle vilja att man först och främst inför omröstning med kvalificerad majoritet för initiativ som inte har någon direkt inverkan på medlemsstaternas beskattningsrätt, skattebaser eller skattesatser, men som är nödvändiga för att förbättra det administrativa samarbetet och det ömsesidiga biståndet mellan medlemsstaterna i kampen mot bedrägerier och skatteflykt. ReK skulle också vilja att det första steget även omfattar initiativ för att göra det lättare för EU-företag att fullgöra sina skattskyldigheter.

21.

 ReK undrar varför kommissionen föreslår att den specifika övergångsklausulen i artikel 192.2 i EUF-fördraget på miljöområdet ska utnyttjas först i ett andra steg, trots att beskattning är ett avgörande inslag i EU:s genomförande av målen för hållbar utveckling. Vi anser därför att kommissionen bör föreslå att övergångsklausulen för miljöbeskattning ska utnyttjas redan i det första steget. I synnerhet skulle det vara brådskande att införa en samordnad europeisk strategi för beskattning av luftfarten, som för närvarande inte omfattas av något europeiskt skattesystem, till exempel när det gäller införande av moms på flygbiljetter eller beskattning av fotogen.

Bryssel den 26 juni 2019.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs

ordförande

(1)  Se punkt 6 i resolutionen om ”Europeiska kommissionens arbetsprogram 2019” (RESOL-VI/033), som antogs den 6 februari 2019.

(2)  Kommissionen definierar aggressiv skatteplanering som att dra nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller oförenligheter mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet.

https://ec.europa.eu/taxation_customs/sites/taxation/files/taxation_papers_71_atp_.pdf

(3)  http://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/economy/20160707STO36204/skattebedrageri-75-procent-av-medborgarna-vill-ha-storre-eu-insatser

Top